Sverige rankas som ett av de mest jämställda länderna i världen, med en relativt hög andel män som deltar i hemarbetet och en allmändebatt där jämställdhet tas för självklart. Men i uppfattningar om könsstereotyper, det vill säga hur vi föreställer oss manlighet respektive kvinnlighet, har det enligt studien inte hänt så mycket hänt.
– Vi kunde se att kvinnors inträde på arbetsmarknaden har införlivats i den kvinnliga könsstereotypen på så sätt att kvinnor upplevs som till exempel mer auktoritära och tävlingsinriktade än tidigare. Men det faktum att män tar mer föräldraledighet har inte förändrat könsstereotyperna om män, säger Emma Renström, en av fyra forskare bakom studien.
Forskarna har i två enkätstudier låtit mellan 300 och drygt 600 personer göra uppskattningar av arbetsdelningen mellan kvinnor och män i arbetslivet och i hemmet på 1950-talet, idag och i framtiden (2090).
– Resultatet visade att deltagarna uppfattade att det skett en förändring från 1950-talet men också att upplevelsen av förändringen var mycket större än den faktiskt är, säger en av de andra forskarna Marie Gustafsson Sendén.
– De trodde exempelvis att 26 procent av alla förskolelärare idag är män, medan det i verkligheten bara är 4 procent.
När det gäller könsstereotyperna visade det sig att deltagarna inte bedömer att framtiden ser annorlunda ut.
– Deltagarna upplevde att könsstereotyperna idag är annorlunda än på 1950-talet, men de förväntade sig inte att något skulle hända med vare sig stereotyperna eller arbetsdelningen i framtiden.
– Förståelsen för samspelet mellan psykisk ohälsa och substanser i kroppen har lett till flera viktiga framsteg. Men fortfarande är mycket okänt om exakt vilken roll vissa hormoner spelar.
– Att kartlägga det kan leda till att vi ytterligare kan förbättra behandlingen vid psykiska sjukdomar, säger Marie Bendix, doktorand i psykiatri vid Umeå universitet.
I sin avhandling har Marie Bendix studerat kopplingen mellan tre hormonella system och underliggande aspekter av förstämningssyndrom. Det handlar om personlighetsdrag, våld och psykiska symtom.
Vad är förstämningssyndrom?
Till förstämningssyndrom räknas depression, manier, dystymi (en mild men ständigt pågående depression) och blandtillstånd av dessa. Att ha flera sjukdomar samtidigt är vanligt vid förstämningssyndrom, exempelvis att ha depression vid andra psykiska funktionshinder eller att ha ett missbruk av alkohol vid depression. Förstämningssyndrom tillhör de vanligaste orsakerna till ohälsa, förtida död, produktivitetsbortfall och oförmåga att arbeta.
Källa: kunskapsguiden.se
Från tidigare studier vet man att hormonet oxytocin, en signalsubstans som utsöndras av hypofysen, spelar roll för bland annat socialt beteende. Forskarna studerade om oxytocin är kopplat till personlighetsdrag som kan bidra till sociala svårigheter hos psykiatriska öppenvårdspatienter. Det visade sig att patienter som rapporterade ökad social oro och en tendens att undvika monotona aktiviteter, hade högre nivåer av oxytocin. Detta var särskilt tydligt hos män, där sambandet verkade vara stabil över tid.
Mer insulin och glukagon efter självmordsförsök
Upp till varannan patient med förstämningssyndrom försöker ta sitt liv. Forskarna undersökte om patienter som hade gjort ett självmordsförsök hade förändrade nivåer av de blodsockerreglerande hormonerna insulin och glukagon jämfört med friska kontrollpersoner. Man undersökte också om användande av våld var kopplat till förändringar i dessa hormon.
Det visade sig att personer som gjort självmordsförsök hade högre nivåer av insulin och lägre nivåer av glukagon. Detsamma gällde personer som varit mer våldsamma i vuxenlivet.
Samband mellan hormoner och psykoser
Vissa kvinnor har en ökad risk att utveckla psykoser och svåra depressioner efter förlossning. Detta kan ha samband med förändringar i könshormoner. Forskarna undersökte om kvinnor med postpartum psykos och depression hade förändrade halter av hormonerna allopregnanolon och progesteron jämfört med friska kvinnor. Man kunde även studera förändringar i dessa hormon när kvinnorna tillfrisknade under behandling med könshormonet estradiol.
Det gick att se att nivån av allopregnanolon minskade under behandlingen, vilket var något överraskande då allopregnanolon som behandling verkar ha en antidepressiv effekt. Patienterna hade även förändringar i kvoten mellan allopregnanolon och progesteron som kvarstod när kvinnorna hade tillfrisknat.
Avhandlingen bygger på en studie av oxytocin och personlighetsdrag hos 101 patienter på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Blodsockerreglerande hormoner studerades på 28 patienter efter ett självmordsförsök och 19 friska kontrollpersoner. Dessutom studerades samband mellan hormonnivåerna och tidigare våld. Könshormoner studerades hos 14 kvinnor som hade psykos och depression efter förlossningen och efter fyra veckor när kvinnorna hade tillfrisknat under en behandling med estradiol. Nivåerna jämfördes med de hos 28 friska kontroller.
I Norge och Nederländerna finns en väl fungerande organisatorisk struktur för grön omsorg på lantbruk, men så är ännu inte fallet i Sverige. I en ny rapport av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Linnéuniversitet studeras svenska lantbruk som erbjuder olika former av grön omsorg. På gårdarna i studien bedrivs huvudsakligen omsorg via LSS för vuxna med funktionsvariationer, antingen kombinerat med jordbruk eller som huvudsaklig sysselsättning för lantbrukarna.
– Ännu är grön omsorg inte utbrett och entreprenörerna möter många utmaningar för att få till fungerande avtal med kommuner och andra myndigheter. Flera parallella lösningar existerar i olika regioner av landet. Entreprenörerna brinner för att skapa sociala värden och får ofta kämpa hårt och i vissa fall drivs verksamheterna i det närmaste ideellt, säger Malin Tillmar, Linnéuniversitetet.
Stora organisatoriska utmaningar
– Det verkar vara svårt att få till tillräckligt höga ersättningsnivåer för att täcka kostnaderna och tillräcklig långsiktighet i kontrakten, för att kunna planera och utveckla verksamheterna, säger Katarina Pettersson, SLU.
Steget att gå från traditionell bonde till grön omsorgsentreprenör kan vara stort och innebär både förändringar av identitet och genusstrukturer, enligt rapportförfattarna. Grön omsorg har i tidigare studier visat sig vara till god hjälp i både vård och omsorg, äldrevård och demensvård, pedagogisk verksamhet samt för rehabilitering. Rapporten från SLU visar att det finns ett stort intresse och engagemang bland entreprenörer i Sverige, men att mycket återstår innan de organisatoriska utmaningarna är lösta.
Malin Tillmar, professor, Institutionen för organisation och entreprenörskap, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, malin.tillmar@lnu.se
Studien, ledd från Karolinska Institutet analyserar överlevnaden bland svenska barn som fötts mer än 3,5 månader för tidigt, i graviditetsvecka 22-26, och jämfört överlevnadssiffrorna för åren 2014-2016 med åren 2004-2007. Under den tiden drabbades 2 205 kvinnor av graviditetskomplikationer som ledde fram till extremt för tidig födsel. Samtliga svenska sjukhus är med i studien.
Jämfört med 2004-2007 hade andelen dödfödda barn minskat från 30 till 23 procent tio år senare. Samtidigt ökade överlevnaden från 70 till 77 procent. Den ökade överlevnaden skedde inte till priset av fler komplikationer under nyföddhetsperioden. Tvärtom sågs en minskning av hjärn- och lungskador bland barnen födda 2014-2016, medan andra problem såsom ögon- och bukkomplikationer var oförändrade.
Främsta förbättringen för födda vecka 22
– Även om det finns enskilda sjukhus ute i världen som kunnat redovisa liknande resultat för utvalda patienter, så är överlevnaden i en hel befolkning och för ett helt land i världsklass, säger Mikael Norman, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, och ansvarig forskare för studien.
Som jämförelse är överlevnaden för barn födda i vecka 22-26 omkring 50 procent i Storbritannien, Frankrike och USA. Att barn som föds redan i vecka 22-23 överlever är fortfarande ovanligt i många andra jämförbara länder.
Störst förbättring i överlevnad i den svenska studien sågs bland barn födda i vecka 22 (från vecka 22+0 dagar till vecka 22+6 dagar) med födelsevikter mellan 290 och 730 gram. Av dessa överlevde 6 av 10 barn som lagts in på neonatalavdelning för intensivvård under åren 2014-2016.
Styrkebesked till barnmorskor och andra i vården
Resultaten tyder på att centrala satsningar på kunskapsstöd har effekt. Under senare år har flera förändringar i lagar, förordningar och nationella rekommendationer stärkt vården och de extremt för tidigt födda barnens status. Men studieresultaten är ytterst ett styrkebesked för alla barnmorskor, sjuksköterskor och läkare som dygnet runt ger födande kvinnor och deras barn bästa tillgängliga vård, menar Mikael Norman.
– Både professionen och myndigheter är duktiga på att snabbt ta till sig ny kunskap och omsätta den i praktisk handling. Även om vissa problem med vårdskador och långtidskomplikationer bland de extremt för tidigt födda barnen fortfarande återstår som viktiga förbättringsområden, så tycker jag verkligen att vi kan känna stolthet och glädje över den svenska neonatalvården.
Mångårig nationell samverkan mellan forskare och uppbyggnad av det neonatala kvalitetsregistret är andra viktiga förutsättningar.
– Det har varit helt avgörande för att tillgängliggöra kunskap om hur neonatalvården har utvecklats i Sverige, säger Mikael Norman.
Kontakt: Mikael Norman, professor, överläkare, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, mikael.norman@ki.se
Gemensamma ytor för gående, bilar och andra trafikanter, på engelska kallade shared spaces, ska inbjuda till ett levande stadsrum. Det kan till exempel vara ett torg där bilar tillåts att köra. Uppdelningen mellan oskyddade och skyddade trafikanter saknas genom att exempelvis trafikmarkeringar och trottoarkanter har tagits bort. Tanken är att skapa en viss osäkerhet – som ska bidra till ökad trafiksäkerhet genom lägre hastigheter och större försiktighet.
Men den studie som VTI har gjort visar på motsatsen. Många gående upplever inte otrygghet. Ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är de inte tillräckligt uppmärksamma på bilar. Enligt Christopher Patten, forskare på VTI, beror det på att den här typen av ytor inbjuder till avkoppling.
Tydliga zoner för fotgängare
– Vi kan inte vara både skärpta och avkopplade samtidigt. Grundtanken med shared spaces är att avsaknaden av uppdelning ska göra oss mer uppmärksamma, men platsen i sig lockar till avkoppling och gör oss ouppmärksamma på trafikrelevanta föremål.
Forskarna undersökte också hur en alternativ utformning av ytan, med eller utan stora blomkrukor som ersätter de borttagna markeringarna och trottoarkanterna, påverkade fotgängarnas upplevelse. Resultaten visade att människor i alla åldersgrupper upplevde en ökad säkerhet.
– Biltrafiken ska vara förutsägbar för fotgängare och utgå från de oskyddade trafikanternas förutsättningar och behov. Därför är gemensamhetsytor med tydliga zoner där fotgängare kan vistas i ett relativt bilfritt område att rekommendera, säger Christopher Patten.
Sambandet mellan gravitation och hjärntryck är viktigt för att förstå vissa sjukdomar och hur vi kan fungera i tyngdlöst tillstånd i rymden.
– Upptäckten att effekten av vener i halsen som kollapsar påverkar hjärntrycket kan öppna nya möjligheter att förklara flera neurologiska sjukdomar där avvikelser i halsvenerna spelar roll för sjukdomsutvecklingen, säger Petter Holmlund, doktorand vid Umeå universitet.
Okända mekanismer bakom trycket i hjärnan
Trots att vi tillbringar en stor del av vår tid i upprätt tillstånd, är mekanismerna bakom trycket i hjärnan när vi står upp delvis okända. Detta eftersom trycket i hjärnan hittills nästan alltid har mätts i liggande position. Att gravitationen och därmed vår position spelar roll för trycket i hjärnan är dock inte alls svårt att förstå. När vi reser oss upp vill blodet genom tyngdkraften sjunka nedåt, något som hos en del kan yttra sig som yrsel.
I sin avhandling visar Petter Holmlund på mekanismerna för hur trycket regleras i hjärnan. Det handlar om halsvener som leder blodet från huvudet ned till hjärtat som vid liggande position spänns ut till en viss storlek, men när vi ställer oss upp så bildas ett undertryck i halsvenerna så att kärlen krymper hastigt, kollapsar, vilket då reglerar trycket i huvudet.
Tillräckligt kollapsbara vener
Framgångsfaktorn här är att venerna måste vara tillräckligt ’kollapsbara’ så att de i takt med förändrad kroppsposition kan dra ihop sig tillräckligt snabbt så att trycket i hjärnan hålls på rätt nivå.
Intresset för gravitationens effekter på hjärntrycket har ökat sedan det kommit rapporter om att astronauter drabbas av synproblem under längre tid i tyngdlöst tillstånd. Den vanligaste hypotesen är att avsaknaden av gravitation leder till en störning i förhållandet mellan trycket i ögonen och trycket i hjärnan.
Förklarar synrubbningar i rymden
Balansen mellan ögon- och hjärntryck vid olika kroppspositioner, är också något Petter Holmgren har studerat i avhandlingen. Han kunde då se att skillnaden i tryck mellan öga och hjärna förändrades beroende på kroppens läge. Det skulle kunna vara en förklaring till hur avsaknaden av gravitation i tyngdlöst tillstånd kan resultera i en störd tryckbalans som i sin tur ger synrubbningar. Detta eftersom trycket inuti ögat är relativt konstant, medan tyngdlösheten gör att effekterna av olika kroppspositioner på trycket i hjärnan försvinner helt.
– Om det ska bli möjligt med riktigt långa rymdresor, exempelvis till Mars, är det naturligtvis väldigt viktigt att komma tillrätta med dessa synrubbningar, säger Petter Holmlund.
De senaste åren har forskare försökt att fånga in den elektriska ström som bakterier skapar vid sin ämnesomsättning. Strömöverföringen från själva bakterien till en mottagande elektrod har dock hittills inte varit effektiv alls. Men nu har forskare från bland annat Lunds universitet konstruerat en lite effektivare strömöverföring.
– Vi plockar upp elektroner från bakterien och överför dessa till en elektrod. Vi kan alltså få ut en ström från bakterierna i realtid medan de så att säga äter, förklarar Lo Gorton, kemiprofessor vid Lunds universitet.
Han beskriver studien som ett genombrott i förståelsen för extracellulär elektrontransport hos bakterier. Med extracellulär elektrontransport menas den ström som bakterien kan ge upphov till utanför sin egen cell. Svårigheten med energiutvinningen är att få fram en molekyl som kan ta sig in genom bakteriens tjocka cellvägg för att effektivare hämta elektronerna där. Forskarna har i den aktuella studien skapat en konstgjord molekyl för detta ändamål, en så kallad redoxpolymer. Bakteriesorten som de har studerat är en vanlig tarmbakterie som finns hos både djur och människor, Enterococcus faecalis.
Kommunicerar med andra bakterier
Resultaten av studien har inte bara ett värde för framtida bakterieström utan ger också en ökad förståelse för bakteriernas kommunikation med sin omvärld. För egen del använder bakterierna sannolikt den extracellulära elektrontransporten till att kommunicera, både med andra bakterier och med molekyler.
– Elektrontransporten kan vara av stor betydelse för hur bakterierna kommunicerar med olika molekyler och med varandra i vårt tarmsystem, men även för hur naturen fungerar i ett större perspektiv. Man tror idag att många geologiska processer styrs av bakterier, säger Lo Gorton.
Förståelsen för hur bakterierna fungerar och kommunicerar är av värde i många sammanhang. Exempelvis kan bakterier och andra mikroorganismer användas för att tillverka biobränsle, i så kallade mikrobiella biobränsleceller. Av speciellt intresse i energisammanhang är de fotosyntetiserande bakterierna. I tidigare studier har Lo Gorton och hans kollegor visat att de kan ge ström om de fästs på en elektrod och belyses.
Kunskap om bakterier kan i förlängningen användas för att exempelvis rena avloppsvatten, tillverka svårsyntetiserade molekyler eller reducera koldioxid till en mer användbar form.
Genom att måla träprodukter som fasader och utemöbler kan man förlänga deras livslängd. Men det är inte bara färgen som påverkar hållbarheten, utan även egenskaperna hos virket. Främst densiteten och om virket består av kärnved, den inre delen av ett träd, eller av splintved, den yttre delen av veden.
För målad granpanel utomhus ger kärnved med låg densitet bäst beständighet.
– Jag fann ingen skillnad i vattenupptagning mellan målad kärnved och målad splintved av gran. Däremot är det mindre påväxt på paneler av kärnved än av splintved. Och vill man ha så få sprickor som möjligt ska man använda virke med låg densitet, säger Tinh Sjökvist vid Linnéuniversitetet.
Vattenupptagningen påverkas av kemin
Trä är ett mångfacetterat material ocändras h fenomen man mäter kan bero på många olika faktorer. Det är två lärdomar Tinh Sjökvist har dragit av sin forskning. Exempelvis har det länge hävdats att hur mycket vatten granvirke tar upp beror på hur poröst virket är.
– Jag har upptäckt att vattenupptagningen även påverkas av den kemiska sammansättningen i virket, genom att ytspänningen hos vattnet ändras av granens så kallade extraktivämnen. Detta är något jag kommer att fortsätta forska om, säger Tinh Sjökvist.
Nuvarande riskbedömningar fokuserar på en kemikalie i sänder, men i realiteten exponeras vi hela tiden för många olika konstgjorda ämnen samtidigt.
– Vi underskattar systematiskt hälsorisken som kemikalieblandningar utgör, säger professor Åke Bergman, vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet, och ledare för forskningsprojektet EDC-MixRisk.
EDC-MixRisk har undersökt hur man kan studera hälsoeffekter av kemikalieblandningar. Forskarna har fokuserat på nya metoder för att identifiera och testa blandningar av hormonstörande ämnen, vilka är knutna till negativa hälsoeffekter hos människor.
Exponering under fosterperioden oroar
– Exponering för konstgjorda kemikalier, och då särskilt hormonstörande ämnen, under fosterperioden är det som oroar mest. Detta på grund av att det kan leda till irreversibla förändringar i utvecklingen av organ och vävnader och ökad mottaglighet för sjukdomar senare i livet, säger Åke Bergman.
SELMA-studien har följt mer än 2 000 mor/barn-par i Värmland från tidig graviditet och förlossning och vidare upp i skolåldern. Genom att använda epidemiologiska data från SELMA-studien skapades referensblandningar för att efterlikna verkliga exponeringar (vid koncentrationer som finns hos gravida kvinnor).
Dessa blandningar testades i olika experimentella modeller inom ramen för EDC-MixRisk. Toxikologiska data från dessa tester användes sedan för att fastställa nya metoder och strategier för bedömning av blandningsrisker för att bättre kunna ta hänsyn till komplexa miljöexponeringar.
– SELMA har bland annat visat att 75 procent av de 54 kemikalier som undersöktes kunde påvisas i urin och blod hos nästan alla de 2 300 gravida kvinnorna, vilket tydligt visar att vi är exponerade för blandningar av kemikalier.
Hjärnans utveckling blev störd
– Vi fann också att prenatal exponering för kemikalieblandningar var förknippade med barnens hälsoutveckling inom tre områden (metabolism och tillväxt, könsutveckling och neurokognitiv utveckling), säger professor Carl-Gustaf Bornehag vid Karlstads universitet som har varit projektledare för SELMA-studien som har används i EDC-MixRisk-projektet.
En italiensk forskargrupp har inom projektet använt mänskliga hjärnorganoider för att bedöma effekterna av dessa kemikalieblandningar på modeller av den mänskliga hjärnan under utveckling. De upptäckte att kemikalieblandningar – även i koncentrationer som förekommer i verkliga livet – påverkar processer som är involverade i de genetiska formerna av autismspektrumstörningar och intellektuella funktionshinder.
Organoid = organisering av celler till en organliknande struktur.
En annan forskargrupp undersökte om kemikalieblandningarna störde hjärnans utveckling och tillväxt genom att studera sköldkörtelhormonsignalering. Forskarna kunde se att sköldkörtelhormonsignalering och många sköldkörtelhormonberoende gener stördes av dessa kemikalieblandningar. Resultaten avslöjar även i detta fall att hjärnans utveckling påverkas av exponering för kemikalieblandningar vid nivåer som förekommer i verkliga livet.
Åke Bergman, seniorprofessor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet och projektledare för EDC-MixRisk, ake.bergman@aces.su.se
Christina Rudén, professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet, christina.ruden@aces.su.se
Joëlle Rüegg, forskare vid Institutet för miljömedicin och biträdande projektledare för EDC-MixRisk, joelle.ruegg@ki.se
Antagomirer kan påverka funktionen av en gen genom att rikta in sig på ett specifikt microRNA. MicroRNA (miRNA) är mycket små men kraftfulla molekyler som har en viktig roll vid regleringen av gener.
Typ 2-diabetes kännetecknas av förhöjda blodsockernivåer till följd av kroppens oförmåga att tillverka eller tillgodogöra sig insulin. Mängden av microRNA, däribland miR-132, som reglerar mängden protein som bildas av specifika gener i de insulinproducerande betacellerna, har visat sig vara förhöjd vid typ 2-diabetes. Detta medverkar till att betacellernas funktion försämras.
– Syftet med vår studie var därför att undersöka om det gick att sänka nivåerna av miR-132 med hjälp av antagomirer, förklarar Jonathan Esguerra, forskare vid Lunds universitet.
MicroRNA påverkar om en viss gen är aktiv eller inte, och i det här sammanhanget hur mycket av proteinet som ska tillverkas i cellerna. Genom att tysta/blockera ett microRNA kan antagomiren därmed indirekt påverka den biologiska processen vilket i det här fallet lett till ökad insulinutsöndring.
Kort om Langerhanska öarna
De Langerhanska öar är en grupp av celler i bukspottkörteln vars uppgift är att producera insulin, glukagon och andra hormon, se bilden.
Inom diabetesforskningen är det väldigt unikt att få tillgång till dessa öar då de bara kan renas fram från donerade organ. Studierna görs på hela öar och inte på de specifika celltyperna.
Namnet kommer från den tyske biologen Paul Langerhans som upptäckte de ö-liknande grupper av celler i bukspottkörteln (pankreas) på 1800-talet.
Bildkälla: Lena Eliasson
Forskarna behandlade levande möss och Langerhanska öar innehållande insulinproducerande celler från friska donatorer med en substans, antagomir-132, som var designad att blockera funktionen hos miR-132. Resultatet visar att blodsockernivåerna förblev låga i de behandlade mössen tre dygn efter att de injicerats med substansen och i cellmaterialet från donatorerna ökade insulinproduktionen hos fyra av sex prover.
– Eventuellt kan genetiska variationer förklara varför effekten varierade i celler från olika människor. Men det skulle kunna vara så att denna antagomir fungerar för vissa och inte för andra vilket är värdefullt att veta för att kunna individanpassa behandlingen, säger Lena Eliasson, professor i experimentell diabetesforskning vid Lunds universitet.
Lena Eliasson, professor i experimentell diabetesforskning, Lunds universitet, lena.eliasson@med.lu.se
Fossilet visar ett tulpanformat djur med en muskulös svans och två fångstarmar, delvis täckt av hårda plattor. Förmodligen var svansen, som också innehöll en tarmkanal, nedkörd i havsbotten medan den letade näring med fångstarmarna.
Forskarna hittade fossilet i Kina och det är 530 miljoner år gammalt vilket betyder att den levde mitt i det som kallas för den kambriska explosionen, då livet på jorden på relativt kort tid utvecklades från enkla organismer som bakterier och plankton till en mångfald av allt större havslevande djur.
– De fossil vi vanligtvis hittar från den här åldern är mikroskopiska djur med skal, men här har vi ett komplett djur lika stort som mitt lillfinger, säger forskaren Christian Skovsted vid Naturhistoriska riksmuseet.
Förgrening i livets träd
Människan tillhör en del av djurrikets stamträd som består av tre grenar. Det är ryggsträngsdjuren (ryggradsdjur med flera), tagghudingar (sjöstjärnor och sjöborrar med flera), samt svalgsträngssdjuren med bland annat ollonmaskar.
Fossilfyndet är äldre än alla fossila tagghudingar och visar hur den gemensamma föregångaren till tagghudingar och svalgsträngsdjur såg ut. Ett 4 cm långt tulpanfomat djur som levde på havsbotten.
Det är just förgreningarna i livets träd som är svårast att kartlägga och detta fynd som forskarna nu identifierat är nära ett sådant vägskäl. Fossilet är den äldsta kända tagghudingen, och visar likheter med både tagghudingar och svalgsträngsdjuren. Det visar hur deras gemensamma föregångare måste ha sett ut, och bekräftar att de är närmare släkt med varandra än de är med ryggsträngsdjuren.
– Djuret vi hittat har kalkplattor som tagghudingar är täckta av, samtidigt som de har en muskulär svans och samma höger-vänster symmetri som svalgsträngsdjuren, säger Timothy Topper, vid Naturhistoriska riksmuseet och Northwest University in China.
Därmed är en viktig pusselbit lagd och kommer att göra många andra fossilfynd lättare att placera i evolutionens pussel om vårt ursprung.
Äldre än tidigare fynd
Fossilet är mer än 10 miljoner år äldre än alla fossila tagghudingar man hittills hittat och har även betydelse för vår förståelse av den kambriska explosionen. Fyndet flyttar tillbaka tiden för den kambriska explosionens början, alternativt att ”explosionen” gick ännu snabbare än man tidigare trott.
Djuret har fått namnet Yiajianhella biscarpa, vilket betyder det tvåarmade djuret från Yanjianhe, som fyndplatsen i Kina heter.
– Dotterbolaget har på ett tydligt sätt visat att det går att samarbeta i stället för att konkurrera. I dyningarna efter metoo-rörelsen tror jag att andra branscher skulle ha mycket att lära sig av Dotterbolagets arbetssätt. Ur ett större perspektiv, om vi ser till hur osäkert det kan vara för aktörer inom den kulturella sektorn, så tror jag att nätverkande kan vara ett sätt att skapa mer trygghet inom en bransch, säger kulturgeografen Gabriela Hinchcliffe Voglio.
Hon har i sitt doktorsarbete studerat det feministiska serietecknarnätverket Dotterbolaget och hur nätverkets verksamhet formas av dess ideologiska och politiska ställningstagande.
Dotterbolaget startades 2005 av en handfull elever på Serieskolan i Malmö. I dag består nätverket av cirka 150 medlemmar varav ungefär 20-30 stycken är mer aktiva. De beskriver sig själva som ett feministiskt kvinno- och transseparatistiskt serieskaparnätverk och har som syfte att stötta varandra i en patriarkal/mansdominerad bransch. Tillsammans anordnar de olika serierelaterade event, så som serieuppläsningar och workshops och gör fanzin och serieantologier tillsammans.
Serietecknare som stöttar varandra
Medlemmarna träffas också för att diskutera gemensamma projekt, ritar och stöttar varandra både professionellt och socialt. Dotterbolaget använder sig av ett feministiskt arbetssätt och en stor del av avhandlingen handlar om att analysera vad detta innebär praktiskt för nätverket. Till exempel vilka som inkluderas eller exkluderas, vilka jobb de gör tillsammans och hur uppdragen genomförs. I nätverkets förståelse av ett feministiskt arbetssätt ingår idén om att inte konkurrera, att sträva bort från hierarkier för att istället gynna samarbete och inkludering av alla oavsett tidigare yrkesmässiga erfarenheter.
– Det var mycket intressant att se hur nätverkets ideologiska och politiska ställningstagande genomsyrar hela deras verksamhet. Från hur de kommunicerar med varandra internt till hur deras möten formas och hur arbetsfördelningen ser ut. Externt kan det handla om vilka jobbförfrågningar de tackar ja till och vilka egna projekt de väljer att göra, säger Gabriela Hinchcliffe Voglio.
Inget sker i nätverket utan att det först diskuterats ur ett feministiskt perspektiv. För att kunna jobba utan hierarkier har man också bestämt att nätverket inte ska vara vinstdrivande. Detta gör Dotterbolaget unikt, menar Gabriela Hinchcliffe Voglio.
Möllevången viktigt för nätverket
Ett viktigt fynd i avhandlingen var också insikten att området Möllevången i Malmö varit mycket viktigt för hur Dotterbolaget fungerar som feministiskt nätverk. I området finns Serieskolan, Seriefrämjandet och flera seriegallerier. Detta i kombination med tillgången på förhållandevis billiga ateljéer, prisvärt boende, billig mat, samt många lokala kaféer och biografer drar till sig många serietecknare. Många av de lokala verksamheterna samarbetar gärna med Dotterbolaget på olika sätt.
Idag finns fler serietecknande kvinnor än när Dotterbolaget bildades. Tillsammans har nätverket breddat branschen och lyft upp ämnen som setts som alltför ”kvinnliga” långt utanför seriebranschen, som till exempel mens. Avhandlingen visar att Dotterbolaget och dess sätt att organisera sig har varit av stor betydelse för att göra denna förändring möjlig.
Skolans demokratiuppdrag innebär att eleverna ska formas till goda samhällsmedborgare och samtidigt utbildas till att vara kritiska och ifrågasättande.
– Min analys visar att läroböcker likställer demokrati med ett liberalt, representativt statsskick och att de beskriver det existerande svenska statsskicket som ett demokratiskt, rationellt och effektivt sätt att styra ett land, säger Kurt Wicke, doktorand vid Högskolan i Väst som har analyserat tio läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan.
Läroböckerna − som alla utgivits efter 2011 − argumenterar genomgående för att valet står mellan demokrati och diktatur, där diktaturer drivs av de styrandes egoism och maktbegär, medan demokrati kännetecknas av en förtroendefull relation mellan politiker och folket.
Böckerna förklarar också att valet står mellan representativ demokrati, där beslut är demokratiska därför att de har fattats på ett formellt korrekt sätt, och direkt demokrati som enhälligt beskrivs som opraktisk, dyr och ogenomförbar.
Plikt att försvara försvara existerande statsskick
Läroböckerna argumenterar att eleverna har en skyldighet att försvara det existerande statsskicket, men förklarar den skyldigheten på något olika sätt. Antingen ska statsskicket försvaras eftersom det hotas av diktaturer och demokratins fiender, eller så ska det försvaras därför att det medför mycket positivt såsom mänskliga rättigheter, rösträtt och allmänna val.
– Läroböckerna argumenterar också för att statsskicket hotas inifrån, av medborgarnas bristfälliga identifikation med och engagemang för statsskicket. Därför understryker läroböckerna att elever ska engagera sig genom att rösta, uppvakta och informera politiker, och framför allt genom att inse statsskickets demokratiska natur, säger Kurt Wicke.
Varnar för direkt demokrati
Elever ska också inse nödvändigheten av att kompromissa, att inte förvänta sig att alla krav blir tillgodosedda, att komma överens och tänka på det allmännas bästa. Framför allt varnar majoriteten av läroböcker för direkt demokrati, civil olydnad och tendenser att ifrågasätta formellt korrekta beslut.
– Det är svårt att veta varför läroböckerna så kraftfullt uppmanar till lojalitet med det representativa styrelseskicket och varnar för direkt demokrati och civil olydnad. Rimligen hänger det ihop med tidigare rapporter som visat att ungdomar engagerar sig allt mindre i partier och uppfattar den formella politiken som ointressant. Läroböckerna försvarar dagens politiska system mot denna outtalade kritik.
Kurt Wicke menar att det finns alternativ till dagens demokratiutbildning.
– Man behöver inte så ensidigt fokusera på den formande aspekten av uppdraget att socialisera in elever i samhället. Man kan istället tänka sig en utbildning som adresserar elever som medborgare genom att uppmuntra till analyser och ställningstaganden. En förutsättning för detta är att läroböcker beskriver samhällsavbildningar och meningserbjudanden som perspektiv, istället för att beteckna dem som objektiv kunskap.
Det är känt att gasjättar kring andra stjärnor ofta befinner sig väldigt nära sin sol. Enligt gängse teori har dessa gasplaneter bildats långt bort och sedan migrerat till en bana nära stjärnan.
Nu har forskare från bland annat Lunds universitet tagit hjälp av avancerade datorberäkningar för att sätta fingret på gasjätten Jupiters färd genom vårt eget solsystem för cirka 4,5 miljarder år sedan. Jupiter var då tämligen nybildad, liksom de andra planeterna i solsystemet. Planeterna byggdes successivt upp av det kosmiska stoftet, som kretsade kring vår unga sol i en skiva av gas och damm. Vid den tiden var Jupiter inte större än vår egen planet.
Bevis för förflyttning
I den aktuella forskningsstudien har man räknat ut att Jupiter bildades fyra gånger längre bort från solen än vad dess nuvarande position vittnar om.
– Detta är första gång vi har bevis för att Jupiter bildades långt från solen och sedan migrerade till sin nuvarande bana, säger Simona Pirani, doktorand i astronomi vid Lunds universitet.
Simona Pirani är huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln om Jupiters migration. Den aktuella studien har också gjort beräkningar på gasjätten Saturnus och isjättarna Uranus och Neptunus. Forskarna konstaterar att även dessa jätteplaneter måste ha migrerat på motsvarande sätt som Jupiter.
– Beviset för migrationen hittar vi i de trojanska asteroiderna som kretsar nära Jupiter, säger Simona Pirani.
Asymmetriska asteroidgrupper
De trojanska asteroiderna intill Jupiter består av två grupper av tusentals asteroider som ligger framför respektive bakom Jupiter. De kretsar i samma omloppsbana som planeten. Det finns ungefär 50 procent flera trojaner framför Jupiter än bakom, och det är denna asymmetri som blev nyckeln för forskarna att förstå Jupiters migration.
– Den här asymmetrin har varit ett mysterium i solsystemet, säger Anders Johansen, astronomiprofessor vid Lunds universitet.
Forskarvärlden har nämligen hittills inte kunnat förklara varför de båda asteroidgrupperna är olika stora. Men nu har Simona Pirani och Anders Johansen tillsammans med några kollegor hittat orsaken genom att återskapa händelseförloppet för Jupiters bildande och för hur planeten efterhand fångade in sina trojanska asteroider.
Konstnärlig tolkning av Jupiters trojanska asteroider. En grupp rör sig framför gasjätten och en grupp följer efter bakom. Illustration: NASA/JPL-Caltech.
Återskapat Jupiters bildande i datorn
Tack vare omfattande datorsimuleringar har forskarna räknat ut att den nuvarande asymmetrin bara kan ha uppstått om Jupiter bildats fyra gånger längre bort i solsystemet och sedan migrerat till sin nuvarande plats. Under färden mot solen fångade Jupiters egen gravitation in fler trojaner framför sig än bakom sig.
Enligt forskarnas beräkningar ska Jupiters migration ha pågått cirka 700 000 år, under en period ungefär 2-3 miljoner år efter att himlakroppen hade börjat sitt liv som en isasteroid långt från solen. Resan inåt i solsystemet skedde i en spiralformad rörelse där Jupiter fortsatte cirkla runt solen men i en allt snävare bana. Den bakomliggande anledningen till själva migrationen har att göra med gravitationskrafter från den kringliggande gasen i solsystemet.
Datorsimuleringarna visar att de trojanska asteroiderna fångades in när Jupiter var en ung planet utan gaskropp, vilket innebär att dessa asteroider med all sannolikhet består av likadana byggstenar som bildade Jupiters inre. År 2021 kommer NASA:s rymdsond Lucy att skjutas upp för att kretsa kring sex av Jupiters trojanska asteroider och studera dessa.
– Vi kan lära oss mycket om Jupiters kärna och bildning genom att studera trojanerna, säger Anders Johansen.
Den stora variation som finns mellan lantraser av nötboskap i olika delar av Europa beror delvis på inkorsningar som skedde tidigt i domesticeringen. I Italien och på Balkan finns raser med tydliga spår av indiska zebu-kor, medan brittiska raser är mer påverkade av lokala uroxar. I den svenska fjällkon finns en betydande variation, men släktskapet med brittiska raser är obetydligt. Allt detta visar en avhandling av Maulik Upadhyay från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
De gamla boskapsraserna är värdefulla genetiska resurser, eftersom de har en lång historia av anpassning i sina ursprungliga miljöer. Selektionstryck för specifika egenskaper som kött- och mjölkproduktion har saknats eller varit mycket lågt i sådana populationer under tidens gång, vilket innebär att de sannolikt har behållit många sällsynta genvarianter som kan ha försvunnit i kommersiella nötkreatursraser. Det kan bland annat handla om arvsanlag som gör djuren mindre mottagliga för sjukdomar.
Selektionstryck…
…är den inverkan omvärldsfaktorerna har på det naturliga urvalet i en population. Omständigheter som till exempel brist på föda eller predation, kan utgöra selektionstryck genom att egenskaper som gör det lättare för organismen att överleva trots de ogynnsamma omständigheterna, väljs ut.
Boskapsraser i fara
Under det senaste århundradet har den snabba spridningen av en handfull kommersiella nötkreatursraser minskat förekomsten av lantraser över hela världen. Många nötkreatursraser klassificeras under kategorin ”i fara” medan andra redan har försvunnit. De länder som har skrivit under konventionen om biologisk mångfald har dock förbundit sig att verka för sina lantrasers bevarande.
Zebu, sydasiatisk mycket värmetåligt nötboskap. Bild. Scott Bauer, USDA ARS [Public domain]
Maulik Upadhyay har i sitt doktorsarbete undersökt arvsmassans genetiska struktur i olika europeiska boskapspopulationer, samt släktskapsförhållanden mellan raserna. Studierna visar hur genflödet från lokala uroxar, zebu (indiskt nötkreatur) och afrikansk taurinboskap har bidragit till den genetiska variationen i europeisk boskap. Den övergripande bilden är att domesticeringshistorien ser olika ut i nordvästra respektive södra Europa.
– Den stora genetiska variationen i boskap från Italien och Balkan beror till exempel på inslag av zebu i arvsmassan, medan brittiska boskapsraser är mer släkt med uroxar, säger Maulik Upadhyay. Detta tyder på att genflödet mellan vilda lokala uroxar och de tidigaste populationerna av domesticerade nötkreatur har varit betydande.
Unika variationer i arvsmassan
Maulik Upadhyay har identifierat flera unika och släktspecifika variationer i arvsmassan hos de europeiska nötboskapsraserna samt en stor genetisk mångfald inom flera av dem.
Fjällkor som tar det lugnt. Foto: Yvonne Zimmermann [CC BY-SA 3.0 de (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/de/deed.en)]– Svenska fjällkor har till exempel en betydande genetisk mångfald. Däremot har vänekon och ringamålakon från södra Sverige lägst genetisk mångfald av de svenska nötkreatursraserna, och för att bevara dessa krävs därför riktade insatser, förklarar Maulik Upadhyay.Historiska källor antyder att fjällnära kor är en underpopulation av den mer isolerade fjällkon och de genetiska analyserna i avhandlingen kunde bekräfta att det finns relativt få skillnader i genetisk variation mellan dessa populationer.Analyserna visade dessutom att de svenska lantraserna saknar eller har mycket litet släktskap med de andra nordvästeuropeiska (främst brittiska och nederländska) nötkreatursraser som ingick i studien, och därmed har en egen uppsättning genetiska varianter.
Maulik Upadhyay, Institutionen för husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, maulik.upadhyay@slu.se Göran Andersson, professor vid samma institution, goran.andersson@slu.se
Vuxna gäddor äter storspigg och är alltså ett hot mot storspiggen som gör allt den kan för att äta upp gäddyngel. I ett fungerande ekosystem är detta helt normalt och i balans. I ingen av arterna hotar den andras överlevnad. Men eftersom gäddorna har minskat i antal på grund av många andra orsaker verkar det nu som att den stora mängden storspigg gör det svårt för gäddbestånden att växa till sig, trots många insatser för att rädda gäddan.
Störd fortplantningsförmåga hos gädda
Gäddan är en av Sveriges största rovfiskar. Som rovfisk i toppen av näringskedjan har den en viktig ekologisk roll i Östersjöns skärgårdsmiljö. Tidigare var den också en av de allra vanligaste rovfiskarterna. Men numera är beståndet svagt och i stora områden av Östersjön saknas gädda nästan helt, trots stora naturvårdsinsatser i form av fiskefredning och återställning av lekmiljöer. Tillbakagången tros ha sin orsak i störd fortplantningsförmåga men mer ingående kunskap kring gäddans beståndkollaps saknas fortfarande. De minskade bestånden av gädda har gett stora negativa konsekvenser för ekosystemet och för sportfiske.
Storspigg ökat dramatiskt
Forskare från Linnéuniversitetet i Kalmar rapporterar nu att storspiggens intensiva jakt på gäddans yngel kan vara en avgörande orsak till gäddans svårigheter att återhämta sig och återigen bli en dominant rovfisk i Östersjön. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Journal of Animal Ecology.
Ett stim storspigg på jakt efter ett skrovmål i form av små gäddyngel. Bild: Tobias Berger
Samtidigt som gäddbeståndet sviktat har den småväxta arten storspigg ökat dramatiskt i Östersjöns kustmiljö, möjligen till följd av allt färre rovfiskar. Genom att studera mängden utvandrande gäddyngel i lekområden för ett flertal gäddpopulationer i Kalmarsundsregionen har man visat att storspigg i vissa fall äter upp ca 95 procent av alla yngel.
Östersjön riskerar att förlora stora rovfiskar
Studien visar också att 32 mm är den magiska längd ett gäddyngel behöver uppnå för att gå säker från storspiggens skrämmande gap. De gäddpopulationer där somliga gäddyngel når den avgörande storleken innan storspiggens ankomst lyckas bättre med sin fortplantning.
Resultaten visar på att storspigg genom intensiv jakt på yngel har förmågan att själva begränsa antalet av sin egen rovfisk, gäddan. Denna artinteraktion har potentiellt sett stora konsekvenser för gäddans möjlighet att återhämta sig i Östersjön och bidrar därmed även till att ”låsa” Östersjöns kustmiljö i ett tillstånd dominerat av mindre fiskarter likt storspigg och mört snarare än av rovfisk som gädda och abborre.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
