Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och ungefär var fjärde drabbad man får spridd cancer. Initial hormonell behandling fungerar väl för de flesta med spridd prostatacancer. Men med tiden utvecklar tumören resistens, vilket resulterar i kastrationsresistent prostatacancer.
Även för detta tillstånd finns idag behandlingsalternativ, till exempel läkemedlen Zytiga (abirateronacetat) och Xtandi (enzalutamid). Men alla patienter svarar inte på behandlingen. För att undvika onödiga biverkningar och läkemedelskostnader finns därför behov av att innan behandlingsstart kunna identifiera de män som kommer att ha nytta av läkemedlen.
Detta problem har nu kommit närmare en lösning genom nya resultat av forskare vid Karolinska Institutet.
Identifiera patienter med dålig prognos
– Vår metod kan identifiera patienter med mycket dålig prognos som bör erbjudas andra alternativ, i de fall sådana finns, säger Bram De Laere, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
Forskarnas metod bygger på analys av så kallade resistensmarkörer i blodet från patienter med spridd kastrationsresistent prostatacancer.
Vid prostatacancer kan behandlingsresistens orsakas av förändringar i genen för den så kallade androgenreceptorn, AR, men också i en gen kallad TP53. Dessa resistensmarkörer har oftast undersökts en och en vilket har lett till motstridiga resultat.
Antalet resistensmarkörer avgör
KI-forskarna har i stället utvecklat en metod för att testa alla kända resistensmarkörer i AR och TP53 samtidigt. Detta gjorde de först i ett större patientmaterial i en studie som publicerades förra året, där de visade att individuella markörer i AR-genen inte hade någon klinisk relevans.
Nu visar de att i en undergrupp av patienterna, de som inte har förändringar i TP53, kan antalet resistensmarkörer i AR ge viktig information.
– Vi ser att män med tre eller fler resistensmarkörer i androgenreceptorn har mycket sämre prognos. Det tyder på att patienter med normal TP53-gen, utan eller med ett litet antal resistensmarkörer i androgenreceptorn, har nytta av behandling med läkemedel som Zytiga och Xtandi, säger Johan Lindberg, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, och studiens huvudförfattare.
Forskargruppen inför därför ett nytt begrepp, AR-börda – ett mått på antalet behandlingsrelevanta förändringar i AR-genen.
Rutinmässig test
Forskarna arbetar nu vidare med att förbättra sin mätmetod och testa den vidare på större patientmaterial, vilket de kommer att kunna göra i den nyligen initierade kliniska studien ProBio (NCT03903835).
– Målet är att skapa ett test som kan användas rutinmässigt i den kliniska vardagen, så att patienter med spridd prostatacancer kan få mer individanpassad behandling, säger Johan Lindberg.
Kontakt: Johan Lindberg, forskare, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, johan.lindberg@ki.se
Bram De Laere, forskare, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, bram.de.laere@ki.se
Nästan 8500 observationer kom in till Vårkollen som genomfördes för femte året i rad. Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där forskare analyserar data om vårtecken som frivilliga rapporterat in. Tanken är att få en ögonblicksbild av hur långt våren kommit i landet, så att man kan se om och hur vårens ankomst påverkas av klimatförändringen.
– Vi är glada att så många deltar år efter år och hoppas så klart att detta ska bidra till ett ökat engagemang för våra vilda växter och vad som händer med dem i ett förändrat klimat, säger Eva Waldemarson, ordförande för Svenska Botaniska Föreningen, som driver projektet tillsammans med forskare från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Hur det var i Valborg för hundra år sen
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns en liknande verksamhet, vilket gör att Vårkollens resultat kan jämföras med hur det såg ut vid Valborg för hundra år sedan. Till exempel var det normalt att björkarnas lövsprickning startade precis vid Valborg i allra sydligaste Skåne. Tidigare år med Vårkollen har visat att lövsprickningen numera har nått upp till Mälardalen till 1 maj, men i år har lövsprickningen påbörjats i stort sett i hela landet, undantaget delar av fjällen och norra Norrlands kustband, som kyls ned av det kalla havsvattnet på våren.
På samma sätt hade sälgen börjat blomma i hela Götaland och Sveland vid Valborg, enligt den historiska databasen, men i år har sälgen påbörjat sin blomning i hela landet och är till och med överblommad ända upp i södra Norrland, alltså längre norrut än där blomningen ens hade startat, förr i tiden!
Anmärkningsvärt är också att häggen, som tidigare började blomma först i mitten av maj i sydligaste Skåne och vid tidigare Vårkollar bara har rapporterats blomma på några enstaka ställen vid Valborg, i år står i full blom i stora delar av Götaland och Svealand, med undantag av de östligaste delarna.
– Även om vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen hos björk och blomningen har tidigarelagts några veckor sedan 1980-talet vet vi att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen. Ett sådant här extremt år flyttar gränserna för vår förståelse av vad som kan bli ”normalt”, om klimatförändringen får fortgå, säger Ola Langvall vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Svenska fenologinätverket.
Enligt tidigare Vårkollar har det inte varit så stor skillnad i hur långt upp i landet tussilagons och blåsippans blomning synts till i nutid, jämfört med hur det var för hundra år sedan, men i år blommar de i hela landet utom i nordligaste fjällvärlden, där snötäcket förmodligen fortfarande ligger kvar. Tussilagons och blåsippornas blomning är t.o.m. avslutad en bit upp i Norrland, där tidigare Vårkollar visade att blomningen var över bara upp till Mälardalen.
Vitsippornas blomningsstart har också flyttat sig norrut, men ”bara” från norrlandsgränsen upp till Jämtland-Medelpad.
– Norr därom är förekomsten låg och vi har fått in relativt få rapporter därifrån, vilket kan förklara varför nordförflyttningen är relativt liten för vitsippans blomning, säger Ola Langvall.
En ”slumrande jätte” finns dold i permafrost, den frusna marken under tundra och skogar på norra halvklotet. När den jätten vaknar får det stora konsekvenser för den globala uppvärmningen, visar en ny studie som har letts av Merritt Turetsky, University of Guelph i Kanada. I forskarteamet ingår tre forskare från Stockholms universitet, Gustaf Hugelius, Peter Kuhry och Britta Sannel från Institutionen för naturgeografi.
Markytan kollapsar
Forskare har länge studerat hur permafrost som tinar långsamt och gradvis påverkar utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Den här studien fokuserar istället på hur relativt snabb förlust av is i marken kan förändra landskapet. Is i marken är en naturlig del av permafrost och när det varmare klimatet smälter isen kan markytan kollapsa vilket leder till försumpning och jordskred. I den nya rapporten har forskarna lagt ihop mätresultat från olika regioner för att uppskatta den totala effekten av snabbt tinande mark.
I den orörda tundran på nordöstra Grönland gör smältande is i marken att en ny sjö bildas där inga sjöar tidigare fanns. Foto: Gustaf Hugelius
– I nuläget vet vi tillräckligt mycket om de här systemen för att säga att snabbt tinande permafrost kan få omfattande konsekvenser för klimatet. Men vi behöver fortfarande mer fältdata för att bättre kunna förutsäga var de här landskapsförändringarna kommer äga rum, säger Gustaf Hugelius.
Dubbelt så mycket kol som i atmosfären
Områden med permafrost täcker ungefär en fjärdedel av norra halvklotets landyta, och den frusna marken innehåller stora mängder växtmaterial som ansamlats under tusentals år. Det är kolet i det växtmaterialet som nu riskerar att frigöras som växthusgaser. Totalt finns det ungefär 1 600 miljarder ton kol i permafrostjordarna, vilket är nästan dubbelt så mycket som i atmosfären.
Även i norra Sverige har snabbt tinande permafrost observerats.
– I Tavvavuoma, ett område med torvmarker som innehåller mycket kol, förändras landskapet snabbt. Nya sjöar bildas när marken kollapsar. Sjöar växer i storlek, men kan även torrläggas när den underliggande eller omgivande permafrosten tinar, säger Britta Sannel.
Mer metan kommer till ytan
Rapporten visar att mindre än 20 procent av permafrostytan kommer att påverkas av kollaps, men trots den relativt begränsade arealen kan detta fördubbla den totala klimatpåverkan från tinande permafrost jämfört med tidigare prognoser. Till skillnad från gradvis upptining, då bara det översta lagret av permafrost frisläpper koldioxid, ser forskarna hur kollapsen påverkar marken ända ner på djupet. Det leder också till att mer av den kraftfulla växthusgasen metan frigörs.
– Den här studien tar sig an en viktig kunskapslucka kring de totala utsläppen av växthusgaser från tinande permafrost, vilket nämns som en angelägen osäkerhet i den senaste rapporten från IPCC om en begränsning av uppvärmningen till 1,5 °C, understryker Peter Kuhry.
I artikeln förespråkar forskarna fler mätningar i Arktis, utveckling av klimatmodeller som även kan inkludera is i marken och snabbt tinande permafrost samt tydligare rapportering av permafrostens klimateffekter till beslutsfattare. Trots hotet från den tinande permafrosten finns det ännu tid att agera. De menar att vi fortfarande kan mildra effekterna av mänskliga utsläpp på jordens klimat och rädda stora delar av det Arktis vi känner till.
Kontakt:
Gustaf Hugelius, Institutionen för naturgeografi, Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, gustaf.hugelius@natgeo.su.se
Britta Sannel, Institutionen för naturgeografi, Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, britta.sannel@natgeo.su.se
Granbarkborren är en av de olika slag av barkborrar som Tao Zhao undersöker och den insekt som gör störst skada på det svenska granskogar. Den torra sommaren 2018 ledde till stora angrepp i södra Sverige och Skogsstyrelsen har gjort beräkningar som visar att angreppen av granbarkborren kan bli stora även 2019.
– Granbarkborrarna är framgångsrika eftersom de kan locka till sig många barkborrar med hjälp av doftämnen. De berättar helt enkelt för alla som finns i närheten att här finns ett bra träd, säger Tao Zhao, forskare i biologi vid Örebro universitet.
Svamp och barkborre samarbetar för att döda trädet
– Vad vi har sett i den här studien är att även svamparna associerade med barkborrar skickar ut doftämnen som lockar till sig olika barkborrar – för att få skjuts till ett lämpligt träd, säger Tao Zhao.
Svamparna är kända som blånad, eftersom de ger trädstammen en blå färg. De hjälper insekten att döda trädet eftersom den täpper till splintveden, det yttre delen av trädstammen, och stoppar vattentransporten.
– Kommunikationen mellan svampen och barkborren är invecklad och på så sätt känslig för påverkan. Det är möjligt att vi kan utnyttja den känsligheten för att skydda skogen.
En avgörande faktor sommaren 2018 var att värme och torka gör träden stressade. Stressade granar producerar kemikalier och doftar på ett speciellt sätt och det känner barkborren. När insekten har valt ut ett träd lockar han till sig andra barkborrar.
– De är bara fem millimeter men ofta kan så många som 100 000 barkborrar attackera ett enda träd, berättar Tao Zhao.
Granen dränker baggarna i kåda
När barkborrarna gnager sig in i barken försöker granen skydda sig genom att dränka dem i kåda. När skalbaggarna blir för många och dessutom får hjälp av blånadssvamparna, som barkborrarna haft med sig, förlorar trädet ofta striden.
– Svampen hjälper även barkborren genom att de bryter ner kemikalier som produceras av trädet och det gör att trädets försvar blir svagare – de slår ut giftet som finns i kådan.
Forskarna studerade fem olika svampar som lever i symbios med olika barkborrar.
– Vi behöver hitta nya sätt att skydda skogen. Det är stora värden som går förlorade för skogsägare, avslutar Tao Zhao.
Studien är ett samarbete med Linnéuniversitetet, KTH, University of Western Australia, University of Adelaide och Norsk institutt for bioekonomi.
För att en drönare ska kunna vila på en lyktstolpe, en gren eller ett hörn av en byggnad har forskarna designat tre olika moduler som lätt kan monteras på en drönare. Modulerna efterliknar hur exempelvis fåglar och fladdermöss använder sina klor för att landa.
– Batteritiden är en av de stora nackdelarna med drönare men tack vore våra moduler kan vi förlänga drifttiden hos drönare, säger Johannes Stork, forskare i robotik vid Örebro universitet.
En drönare som vilar på en kant kan exempelvis stänga av två propellrar och på så sätt använda upp till 45 procent mindre med energi. Och genom att vila på en gren kan den använda 70 procent mindre med energi trots att alla propellrar i det här fallet behöver användas.
– Tanken är dessa moduler ska vara lättillgängliga för alla. Beroende på drönares användningsområden ska man själv kunna tillverka dessa eller liknande moduler med hjälp av 3D-printing, säger Johannes Stork.
Öppnar upp för flera användningsområden
Drönare i dag används främst för fotografering, kartläggning och övervakning av till exempel stora naturområden. När det nu blir möjligt att vila på hög höjd förlänger man inte bara drönarnas flygtid utan kan också stabilisera dem utan att kameran förlorar sitt synfält.
– Vi har också fått veta att man kommer att använda modulerna för att underlätta landning av drönare på skepp, säger Johannes Stork.
Ett annat användningsområde som kan bli aktuellt är transport och leveranser – som paket till människor som bor på sjuttonde våningen eller verktyg till byggarbetare.
– När drönaren kan greppa en yta på en byggnad behöver inte operatören på marken styra och stabilisera den för leverans av ett paket, förklarar Johannes Stork.
Automatisk landning är nästa steg
Än så länge har drönare utrustade med fågelliknande klor endast testats i laboratoriemiljö. Johannes Stork berättar att nästa steg i utvecklingen är att förbättra designen av landningsmoduler och automatisk landning.
– Man kan tänka sig automatisering av hela processen. Det innebär att drönare skannar av ett område, hittar lämpliga ställen för vila och landar på egen hand.
Karl Fahlströms forskning visar på lösningar som Volvo Cars, Scania och flera andra företag har direkt nytta av. Han har nyligen presenterat resultaten av sitt forskningsprojekt i sin doktorsavhandling på Högskolan Väst. Ett resultat som egentligen består av flera olika delar.
– Den gemensamma nämnaren i min forskning är lasersvetsning av lätta material, förklarar han. Jag har framförallt fokuserat på borstål och pressgjutna magnesiumlegeringar. Det är två lätta metaller som bland andra Volvo Cars skulle kunna använda mer av i sina bilar.
Transportsektorns stora klimatpåverkan har tvingat fram nya tuffare regler för bilars koldioxidutsläpp. Idag lägger fordonsindustrin mycket energi på att optimera materialvalen till bilarnas olika komponenter för att kunna minska vikten. Man väljer de lätta material som passar bäst för varje enskild applikation.
Borstål är höghållfast, vilket innebär att tjockleken på materialet kan minskas. Samtidigt har det goda krockegenskaper och därför byggs Volvobilarnas A- och B-stolpar av det materialet. Magnesiumlegeringar är lättare än aluminium och kan användas i bilsäten, instrumentpaneler och andra interiöra delar där olika material möts.
Flera fördelar med lasersvetsning
– Bilindustrin vill också kunna använda lasersvetsning i större utsträckning än vad som görs i dagens produktion. Det finns två viktiga skäl: Lasersvetsning ger en effektivare och snabbare produktionsprocess jämfört med dagens punktsvetsning. Med lasersvetsning kan man också göra kontinuerliga svetsfogar som blir starkare än punktsvetsade fogar.
– Men att lasersvetsa i borstål och gjuten magnesium har varit problematiskt eftersom borstålet lätt kan slå sig och magnesiumsvetsen kan innehålla en stor mängd porer. Problemen har hindrat bilindustrin från att använda de båda metallerna i större utsträckning.
Kunskap om att använda borstål och magnesium
Karls Fahlströms forskning handlar om att identifiera vilka kvalitetsproblem som kan uppstå vid lasersvetsning av de respektive materialen. Hans fokus har varit att studera geometriförändringar och porositet. Genom en rad olika svetsförsök har han kunnat kartlägga och förstå hur svetsningen påverkar materialen.
– Studierna har gett mig kunskaper om de vanligaste kvalitetsproblemen och i min avhandling finns rekommendationer för hur man undviker dem. Där finns även lösningar som säkerställer hög kvalitet i de applikationer som jag har tittat närmare på.
Karl har fokuserat på att hitta effektiva lösningar som är användbara och intressanta för industrin. Forskningsresultatet innebär att bilindustrin nu har mer kunskap om vad som krävs för att använda borstål och gjuten magnesium i större utsträckning.
– Med den här kunskapen som grund kan industrin också forska vidare och lösa problem för andra specifika applikationer. Varje material och problem kräver unika lösningar, men samtidigt är problemen ofta likartade.
Forskar vidare om smarta kombinationer av material
Karl arbetar sedan några år tillbaka med andra forskningsuppdrag på Swerim i Stockholm.
– För tillfället forskar jag om multimaterial på uppdrag av fordonsindustrin. Det är en annan het fråga för fordonstillverkarna. Det handlar om att hitta smarta kombinationer av material som gör det möjligt att minska både vikt och kostnader i framtidens fordon.
Flera tusen av de ett- och tvååriga laxfiskar, så kallade smolt, som sätts ut i Dalälven varje år märks med små elektroniska märken – PIT tags (Passive Integrated Transponder).
Märkningen görs primärt för att få information om vad som händer med fiskarna och hur många som återvänder till älven i vuxen ålder. Även i Testeboån har Testeboåns fiskevårdsområde (FVOF)på senare år börjat märka smolt från vild lax och öring med PIT tags. Totalt har drygt 65 000 PIT tag-märkta fiskar släppts ut från de båda vattendragen.
Färre laxungar överlever
– Under de senaste årtiondena har överlevnaden hos den fisk som släpps ut i Östersjön minskat, men i tidigare undersökningar har det inte undersökts i vilken omfattning smolten äts upp av de djur som finns i de olika utsättningsområdena. Med tanke på de stora skarvkolonier som finns i Dalälvens mynning och att skarv ofta syns i närheten i samband med att smolten släpps ut så har vi länge velat ta reda på hur mycket skarven äter av den utsatta fisken, säger Karl Lundström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua).
SLU-forskare skannar efter fiskmärken från uppätna laxungar.
Redan förra hösten besökte Länsstyrelsen i Uppsala län ett antal av skarvkolonierna och kunde då konstatera att cirka 200 av de PIT tags som använts hamnat i skarvkolonierna. Under april i år besökte SLU Aqua ytterligare ett antal tidigare skarvkolonier för att göra en mer heltäckande undersökning. Vid SLU:s undersökning hittades ytterligare drygt 300 märken på öarna.
– Vår plan var att också besöka en koloni söder om älvmynningen, men eftersom skarvarna där redan påbörjat årets häckning så måste vi skjuta upp det besöket till hösten, säger Jörgen Rask på SLU Aquas:s fiskeriförsökstation i Älvkarleby.
Smolt livnär skarvarna under utsättningen
SLU-forskarna vill också undersöka resterande öar utanför Dalälven där skarv häckat under senare år för att få en mer heltäckande bild av hur många av de utsatta fiskarna som ätits upp av skarvar, men också av andra fåglar.
– Baserat på vad vi sett hittills från undersökningarna så kan vi konstatera att predation från skarv är en faktor som det inte går att bortse från beträffande vad som händer med den smolt som släpps ut. I en liknande undersökning från Indalsälven kunde vi konstatera att lax- och öringsmolt dominerade dieten hos skarv i utsättningsområdet under den period då smolten släpptes ut, säger Karl Lundström.
– Genom att ta reda på hur stor andel av fisken som äta upp av skarv och andra fåglar och sätta detta i relation till andra påverkansfaktorer så får vi en bättre förståelse av vad som händer med smolten och det är kunskap som förhoppningsvis också kommer till nytta inom förvaltningen och som kan bidra till att vi får en ny skarvförvaltning på plats, säger Ann-Britt Florin, platsansvarig för SLU Aquas fiskeriförsökstation i Älvkarleby.
Märka fisk
Märkning av fisk är en viktig metod inom fiskeriforskningen. Märkningarna ger information om till exempel fiskens vandringar, tillväxt, dödlighet och utplanteringarnas lönsamhet. Denna kunskap används bland annat vid planeringen av nya utplanteringar.
Märkning av smolt i Lögdeälven, Västerbotten 2015
Kontakt: Karl Lundström, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, karl.lundstrom@slu.se
Ann-Britt Florin, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU ann-britt.florin@slu.se
– Det är fortfarande en väldigt ovanlig sjukdom här, men antalet fall har mer än fördubblats de sista tio åren. Sjukdomssymtomen kan i sina olika former vara snarlika de som förekommer vid andra diagnoser som ger långvariga sår eller benmärgssjukdomar. För att ställa rätt diagnos är det därför viktigt att sjukdomen blir känd inom primärvården, på hudmottagningar och på barnkliniker runt om i landet, säger Sara Karlsson Söbirk, infektionsläkare på Helsingborgs lasarett, som kartlagt sjukdomens förekomst i Sverige under drygt 20 år.
Sara Karlsson Söbirk kartläggning av den första som gjorts i Sverige, av Leishmania. Under arbetets gång har hon upptäckt något som skulle kunna bidra till att utveckla ett vaccin mot sjukdomen.
– Vi har i ett samarbete med Folkhälsomyndigheten tittat på antalet fall mellan åren 1993-2016 och ser en topp på 35 fall under 2016, troligen en direkt följd av den stora flyktingvågen året innan, då de flesta sjuka är från Syrien och Afghanistan. Det är troligt att vi kommer att få fler fall i Sverige framöver och då är det bra om sjukvården vet vilka patientgrupper de bör vara extra uppmärksamma på.
Tre millimeter lång sandmygga
Den 3 millimeter lilla sandmyggan som bär på parasiten och som genom bett smittar människan, finns bland annat i Asien, mellanöstern, Syd- och Mellanamerika, Afrika och i länder i medelhavsområdet. Dock inte i norra Europa.
– De som fått diagnosen i Sverige har antingen invandrat eller varit på resa i något av de hundratal länder i världen där smittsamma sandmyggor förekommer.
De flesta som blir infekterade med parasiten blir inte sjuka, men vissa utvecklar sjukdom snart efter bettet, och för andra kan infektionen ligga latent under många år, det vill säga levande parasiter kan finnas kvar i kroppen utan att ge symptom. Först när immunförsvaret försvagas aktiveras den. Varje år drabbas minst 1 miljon människor i världen av att infektionen leder till sjukdom i hud, slemhinnor eller inre organ. Angreppet mot inre organ är den allvarligaste formen av sjukdomen (visceral leishmaniasis) och leder oftast till döden, om den inte upptäcks och behandlas i tid.
Tre olika former av sjukdomen
Smittan överförs till människa via sandmyggor inom Phlebotomus- och Lutzomyia-släktena. Leishmaniasis har vid några tillfällen överförts till människa via blodtransfusion. Inkubationstiden är ofta lång, månader till något år. Leishmaniasis kan ge tre olika former av sjukdom:
Kutan leishmaniasis (Orientböld)
På platsen för insektsbettet uppträder en hudknottra som ökar i storlek och som så småningom kan övergå i ett stort sår, som efter en längre tid brukar självläka.
Subkutan leishmaniasis (Espundia)
Sjukdomen liknar orientböld, men är oftast inte självläkande. Parasiten kan här också angripa och förstöra underliggande vävnader ända ner till skelettet. En infektion i ansiktet kan leda till ett mycket vanställt utseende.
Visceral leishmaniasis (Kala Azar)
Detta är den allvarligaste formen av leishmaniasis och utan behandling dör i regel patienten. Sjukdomsbilden karakteriseras av en alltmer stigande feber, en tilltagande avmagring samt ofta av diarré. Levern och mjälten förstoras och patienten utvecklar en ”blodbrist” (anemi). Källa: Folkhälsomyndigheten
Bara fem fall av den allvarligaste formen
– Vi hittade endast fem fall i Sverige av den allvarligaste formen av sjukdomen under de 23 år vi tittat på. Men i världen diagnosticeras cirka 400 000 fall årligen. Vanligaste sjukdomsformen i Sverige (93 procent) är hudformen, kutan leishmaniasis, som ofta läker men kan ge missprydande ärr i ansikte och på armar och ben.
Sara Karlsson Söbirk säger att behovet av ett fungerande vaccin, effektivare läkemedel och tydligare behandlingsrekommendationer är stort. I sina studier upptäckte hon något som ger ökad kunskap om parasitens interaktion med immunförsvaret och därmed skulle kunna bidra till utveckling av vaccin och bättre läkemedel i framtiden mot de infektioner som Leishmania-parasiten orsakar.
Fortsatt koll på sjukdomen
– Vi har sett att flera chemokiner, mycket små molekyler som tillverkas och utsöndras av många av kroppens celler och som tidigare visat sig ha en dödande effekt på olika bakterier och svampceller, också verkar ha en dödande effekt på odlade leishmaniaceller.
– Vi kommer att fortsätta studera parasitens interaktion med immunförsvaret i syfte att hitta nya angreppspunkter för vaccin eller läkemedel. I en nationell studie kommer vi också fortsatt tillsammans med Folkhälsomyndigheten att följa patienter med sjukdomen i Sverige, och tillsammans med Leishmaniaforskare i andra europeiska länder beskriva riskfaktorer, effekt av olika behandlingsval och kunna ge rekommendationer om bästa behandling vid infektion av en viss Leishmania-art.
Sara Karlsson Söbirk, PhD, Institutionen vid kliniska vetenskaper Lund, Lunds universitet och läkare vid klinisk mikrobiologi i Region Skåne och infektionskliniken Helsingborgs lasarett, sara.karlsson_sobirk@med.lu.se
För 183 miljoner år sedan ökade koldioxiden i jordens atmosfär på grund av enorma vulkanutbrott. Det ledde till en global uppvärmning på 7 grader och genom att studera förändringar i fossil från den tiden förstår forskarna hur livet på land och i haven påverkades.
Effekter både på land och i hav
På land försvann mer än hälften av de växtarter som studerats. Frodiga skogar med hög mångfald av arter som ormbunkar, barrväxter och kottepalmer ersattes av en vegetation som dominerades av ett fåtal arter som anpassat sig till ett varmt och torrt klimat efter uppvärmningen.
I haven ledde uppvärmningen till en massiv algblomning. Det ledde till syrebrist med följden att plankton minskade och många av de havslevande djuren försvann för alltid.
Klipporna utanför Yorkshire, Storbritannien, innehåller fossil från juratiden. Mikroskopiska fossil från pollen och sporer visar att ett fåtal arter av barrträd och ormbunkar som klarade ett varmt och torrt klimat tog över vegetationen under hundratusentals år efter en global uppvärmning på dinosauriernas tid. Bild: Naturhistoriska riksmuseet
Uppvärmningen orsakades av vulkaner som gav atmosfären stora mängder av växthusgasen koldioxid. Utsläppen skedde i det som idag är Sydafrika och Antarktis och ledde till att jordens klimat påverkades under flera hundra tusen år.
Förändringar i fossil
Det här har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet kunnat se genom att studera över 40 000 fossila plankton, pollen och sporer. Fossilen hittades i klipporna längs kusten i Yorkshire, Storbritannien, där bergarterna bildades under tidsperioden jura. Genom att jämföra förekomsten av fossil från tiden före, under och efter uppvärmningen kunde forskarna se vilka plankton i haven och växter på land som ökade eller minskade i antal.
Studien visar att global uppvärmning kan ha stora effekter under mycket lång tid, både i haven och på land.
Fotnot:
Resultaten publiceras i Nature Geoscience och är ett samarbete med forskare i Storbritannien och Italien.
Vårt samhälle är beroende av språk och text för att vi ska kunna uttrycka tankar, utbyta åsikter och få ny kunskap. Men mängden textdata som produceras idag, inte minst i sociala medier, gör det omöjligt att läsa allt manuellt. I sin avhandling i datavetenskap vid Linnéuniversitetet har Kostiantyn Kucher, doktor i data- och informationsvetenskap sökt efter en lösning på detta problem.
– Min forskning visar hur man kan undersöka och förstå åsikter och känslor i samlingar av textdata, genom att kombinera metoder för datoriserad textutvinning och interaktiva visuella representationer, det vill säga speciella typer av diagram och grafer, säger han.
Analys och visualisering av åsikter och attityder kan bidra till uppgifter som att upptäckta hatiska uttalanden och falska nyheter. Det kan till exempel handla om att visualisera den allmänna opinionen i politiska frågor i tweetar över tid.
Som en del i ett forskningsprojekt vid namn StaViCTA har Kostiantyn med kollegor skapat verktyg att användas för undersökningar online, vilka nu används av forskare, studenter och andra intresserade av textvisualisering:
De har utformat och implementerat flera visuella analysmetoder som har hjälpt medarbetare i lingvistik och datorlingvistik i deras forskning inom analys av attityder.
Metoderna som presenteras i avhandlingen Sentiment and stance visualization of textual data for social media (Visualisering av åsikter och attityder i textdata i sociala medier) kan tillämpas inom akademisk forskning, affärsinformation, övervakning av sociala medier och journalistik. Förutom texter i sociala medier kan dessa metoder också användas för att visualisera attityder i exempelvis böcker och företagsrapporter.
– I framtiden kan analys och visualisering av åsikter och attityder bidra till sådana uppgifter som upptäckt av hatiska uttalanden och falska nyheter, förbättring och anpassning av grafiska användargränssnitt i programvaror och webbapplikationer, samt visuell representation av de modeller som används av verktyg inom artificiella intelligens, avslutar Kostiantyn Kucher.
2016 berättade den norska längdskidåkerskan Therese Johaug att hon testats positiv för dopning och därpå följde en period av intensiv mediebevakning. Medieforskarna Ulrik Wagner (Syddansk Universitet) och Elsa Kristiansen (Universitetet i Sørøst-Norge) har gått igenom hundratals artiklar och jämfört den svenska och norska bevakningen av fallet.
Studien visar att norska medier undvek att kalla det som hänt för en dopningskandal, och i flera artiklar beskrevs Therese Johaug som ett oskyldigt offer. I Sverige var bilden annorlunda. Svenska medier skrev att Johaug var skyldig till dopning, och att fallet var del av ett större problem med norsk dopning. I Expressen var tonläget högt, med rubriker som ”Dags att ställa frågan − kan vi lita på Norge?”.
Nationalsporten var hotad
Vid skandaler inom sport kan inhemska medier vilja skydda den nationella självbilden, enligt Ulrik Wagner. Han menar att Therese Johaugs dopningskandal slog mot den norska självbilden på två sätt.
− För det första skadade skandalen längdskidåkningen, som kan beskrivas som Norges nationalsport. Norska åkare har dominerat sporten och artiklar om dopning och överanvändning av astmamediciner hotade att undergräva Norges dominans.
− För det andra skadade skandalen Norge som en förebild inom anti-dopning. På kort tid testade två framstående åkare, Therese Johaug och Martin Johnsrud Sundby, positivt och det väckte frågor om Norge verkligen kan kräva att andra länder följer en strikt anti-dopningpolicy, säger Ulrik Wagner.
Enligt studien fanns det därför en drivkraft att i norska medier tona ner det som hänt.
Svenskarna har ”lillebrorskomplex”
Den svenska rapporteringen förklarar forskarna med en rivalitet mellan länderna.
− I Sverige jämför man sig alltid med den framgångsrika norska längdskidåkningen. Den svenska längdskidåkningen lever med ett lillebrorskomplex, säger Ulrik Wagner.
Därför fanns ett mått av revanschlusta i den svenska beskrivningen av Johaug-fallet, framför allt i kvällspressen.
− Man kan tänka sig att det var ännu mer intensivt på sociala medier. I framtiden skulle det vara intressant att undersöka hur en sådan här skandal ser ut där, säger Ulrik Wagner.
– Grafen är ett material som varit på allas läppar ett bra tag. Enkelt förklarat är det kol i en viss form som har väldigt spännande egenskaper, säger Nils-Krister Persson, docent vid Smart Textiles, Högskolan i Borås.
Tillsammans med doktoranden Milad Asadi och universitetslektor Tariq Bashir har han arbetat i ett projekt för att utforska ämnets elektriskt ledande egenskaper. Inom smarta textilier används ofta metaller för att skapa elektriskt ledande material, bland annat för uppvärmning i sportplagg, men svett påverkar metallerna negativt eftersom det orsakar oxidering – rost. Genom att istället använda grafen för att leda ström undviker man oxidering.
Bättre för hållbar utveckling
Grafenoxid är i grunden vattenlösligt, vilket möjliggjorde en process där grafenoxid applicerades som ett färgämne på tygerna. Innan applicering av grafenoxid förbehandlades textilerna för att få god vidhäftning.
– Många som jobbat med grafen och textil kan grafen och inte textil. Vi använder textil kunskap för att få något som kan är användbart i praktiken och som det går att göra storskalig produktion av, säger Nils-Krister Persson.
Här har doktoranden Milad Asadis kunskap varit viktig.
– Vår metod möjliggör ett jämt lager och därmed god elektrisk ledningsförmåga, säger Milad Asadi.
Textilien doppas på vanligt sätt
Resultaten innebär en process där textilien doppas, vilket är en process som passar väl in i textilindustrins redan befintliga processer. Även ur hållbarhetsaspekt är det positivt att använda grafen, då kol är en resurs som det finns gott om, till skillnad från många metaller. Dessutom innehåller kolet inga farliga ämnen. Dock behöver forskningen studera effekterna av dess nanopartiklar närmare.
– Det är fullt möjligt att i större skala ersätta metalliska material med grafenoxid i smarta textilier. Det var ett ganska litet projekt men vi har visat att det går att komma långt även med små medel, avslutar Nils-Krister Persson.
Projektet är finansierat av Vinnova inom det nationella innovationsprogrammet SIO Grafen. Det är genomfört tillsammans med Swerea IVF (nu RISE IVF) och Inuheat AB.
Kontakt:
Nils-Krister Persson, docent, universitetslektor Smart Textiles, Högskolan i Borås, nils-krister.persson@hb.se
Att bra kondition är fördelaktigt är det få som tvivlar på. Men kan konditionen påverka alla fysiologiska mekanismer? Till grund för avhandlingen ligger bland annat test där cirka 100 friska men otränade individer, mellan 20 och 50 år gamla, fick genomgå ett fysiskt stresstest i form av ett maximalt konditionstest på testcykel, samt ett psykosocialt stresstest för att studera hur kroppen reagerar vid akut stress.
I samband med testerna togs ett antal prov för att kunna följa hur nivåerna av bland annat stresshormonet kortisol, puls och blodtryck förändrades.
Olika hur man reagerar på akut stress
– Det visar sig finnas stora skillnader i hur olika individer reagerar på akut stress, men inget tydligt samband visar sig mellan konditionsnivån och reaktionen på det psykosociala stresstestet. Inte heller fanns något samband mellan hur stressande testet upplevdes och hur stark den fysiologiska reaktionen var, säger Elin Arvidson, Göteborgs universitet som gjort en avhandling om detta.
Däremot fanns en viss koppling mellan reaktionen på fysisk och psykosocial stress, det vill säga att de deltagare som fick höga nivåer av bland annat kortisol vid det fysiska testet även fick höga nivåer vid det psykosociala testet.
Hälften av deltagarna fick efter de inledande testerna komma igång med fysisk träning, tre gånger i veckan under ett halvår, medan den andra hälften fortsatte som tidigare. Båda grupperna fick därefter göra testerna igen. Samtliga deltagare fick då en minskad respons på det psykosociala testet, det vill säga lägre nivåer av stresshormoner samt puls och blodtryck, oavsett om de tränat eller inte. Troligtvis har det skett en tillvänjning till själva testet, vilket också visar på kroppens förmåga att anpassa reaktionen efter rådande situation.
Akut stress påverkas inte av fysisk träning
Resultaten från avhandlingen är viktiga för den fortsatta forskningen inom stressområdet.
– Fysisk träning har tidigare visat sig ha viktiga förebyggande effekter för stressrelaterad psykisk ohälsa, men mekanismen verkar inte vara kopplad till den akuta stressreaktionen, åtminstone inte hos friska individer. Kanske är det nu dags att flytta blicken från stresshormoner till andra aspekter för att kunna identifiera mekanismerna bakom effekterna av fysisk träning på stressrelaterad ohälsa, säger Elin Arvidson.
Det finns höga förväntningar på framtidens batterier, men det krävs ny teknik för att kunna möta behoven. Chalmersforskare har nu med hjälp av av en porös och svampliknande aerogel som är baserad på grafen, så kallad grafensvamp, lyckats förbättra litiumsvavelbatteriers energiinnehåll och livslängd markant. Materialet fungerar som en fristående elektrod i battericellen och gör så att svavlet kan utnyttjas på ett bättre sätt.
Ett vanligt batteri består som regel av fyra delar: Det finns två bärande elektroder som är belagda med aktiva ämnen och kallas för anod och katod. Mellan dessa finns en så kallad elektrolyt, oftast en vätska, som gör så att joner kan överföras fram och tillbaka. Den fjärde komponenten är en separator som fungerar som en fysisk barriär. Den förhindrar att de två elektronerna får kontakt, samtidigt som den ser till att jonerna kan överföras.
I tidigare experiment har chalmersforskarna lyckats kombinera katoden och elektrolyten till en vätska, en så kallad katolyt. Med hjälp av denna kan batteriet bli lättare, få bättre energikapacitet och kortare laddningstid. De nya experimenten med grafenbaserad aerogel, så kallad grafensvamp, har visat att katolytmetoden är mycket lovande.
Skär grafensvampen som en salami
För att få den önskade effekten börjar forskarna med att lägga ett tunt lager av den porösa aerogelen av grafen på ett vanligt knappbatteri.
– Du tar grafensvampen, i form av en lång tunn cylinder, och sedan skär du den som en salami. Du tar en skiva och pressar ihop den så att den går att integrera i battericellen, säger Carmen Cavallo som är forskare på institutionen för fysik på Chalmers.
Sedan tillsätts en svavelrik lösning – katolyt – till batteriet. Lösningen sugs upp av den superporösa grafensvampen.
– Det är den porösa strukturen i aerogelen som gör det möjligt. Den lyckas suga upp stora mängder vätska och gör därmed katolytmetoden användbar. Eftersom svavlet redan är upplöst i vätskan går inget förlorat i den processen. Svavlet kan färdas fritt fram och tillbaka och vi kan utnyttja det på ett mer effektivt sätt, säger Carmen Cavallo.
Så här ser litiumsvavelbatteriet ut. Den mycket porösa grafensvampen suger upp den svavelrika vätskan. Metoden bygger på att svavlet utnyttjas på ett bättre sätt så att batteriet får mycket högre energiinnehåll och ökad livslängd. Bild: Yen Strandqvist, Chalmers
En del av katolytlösningen appliceras också på separatorn, för att den ska kunna göra sitt jobb. Samtidigt maximeras svavelhalten i batteriet.
Idag är det oftast litiumjonbatterier som används i allt ifrån mobiltelefoner till elbilar. För att kunna göra framtidens batterier riktigt effektiva och kraftfulla behövs nya kemiska mekanismer.
Fördelarna med ett litiumsvavelbatteri
Litiumsvavelbatterier har flera fördelar – bland annat sin höga energitäthet. Medan de bästa litiumjonbatterier som finns på marknaden idag levererar ungefär 300 wattimmar per kilo, kan ett litiumsvavelbatteri teoretiskt sett ge 1000–1500 wattimmar per kilo. Det skulle alltså kunna bli nästan tre till fem gånger så effektivt.
– Svavel är dessutom billigt, lättillgängligt och mycket mer miljövänligt. I det koncept vi har tagit fram behövs inte heller något fluor i batteriet. Det miljöskadliga ämnet förekommer däremot i dagens litiumjonbatterier, säger Aleksandar Matic som är professor på institutionen för fysik på Chalmers och leder gruppen som tagit fram de nya resultaten med grafensvamp.
Batterierna kräver nya tillverkningsprocesser
Problemet med dagens litiumsvavelbatterier är att de än så länge är alltför instabila och dessutom har kort livslängd. Den grafenbaserade prototyp som chalmersforskarna tagit fram har däremot visat sig fungera betydligt bättre än sina nutida släktingar. Efter 350 laddningar har det fortfarande kvar 85 procent av sin ursprungliga kapacitet.
Det beror på att man lyckas undvika två huvudproblem: att svavel löser upp sig i elektrolyten och går förlorat, samt att svavelmolekyler tar sig från katoden till anoden och blir inlåsta.
Även om resultaten är lovande tar det sin tid innan ny teknik kan börja användas ute i samhället.
– Det är en lång resa innan den här typen av batterier kan nå marknaden. Eftersom de produceras på ett helt annat sätt än dagens batterier, krävs det nya tillverkningsprocesser innan de kan slå igenom kommersiellt, säger professor Aleksandar Matic.
Elektronmikroskopi är ett samlingsnamn för olika typer av mikroskopi där man använder elektroner i stället för elektromagnetisk strålning för att få fram bilder av mycket små objekt. Med hjälp av denna teknik kan man komma förbi det synliga ljusets upplösningsgräns, vilket gör det möjligt att studera enskilda atomer.
På Chalmers materialanalyslaboratorium (CMAL) finns avancerade instrument för materialforskning. För att undersöka grafensvampens materialstruktur använde sig forskarna av ett nytt och avancerat så kallat transmissionselektronmikroskop på CMAL. Laboratoriet ligger formellt under institutionen för fysik men är öppet för alla forskare från universitet, institut och industri.
Den 15 maj 2019 invigs ett nytt gigantiskt elektronmikroskop på Chalmers materialanalyslaboratorium. Det är tungt som en elefant och har tagit ett år att installera och justera. Läs mer om invigningen. Your text
Aleksandar Matic, professor, institutionen för fysik, Chalmers, matic@chalmers.se
Studien är en i raden av studier från ett nu drygt tioårigt tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och Örebro universitet, som visar på hälsorisker med PCB:er trots att de varit förbjudna sedan länge.
PCB:er (Polychlorinated biphenyls) är en grupp miljögifter som omfattas av restriktioner i många länder och förbuden har lett till lägre halter av PCB:er i miljön. Men då dessa ämnen bryts ner mycket långsamt och lagras i fettväv finns de fortfarande kvar i djur och människor. Speciellt PCB:er med många kloratomer i molekylen finns kvar i blodet hos de flesta svenskar.
Många kloratomer gav överdödlighet
Den så kallade PIVUS-studien omfattar drygt 1 000 stycken slumpvis utvalda 70-åringar i Uppsala som följts under en längre tid. I den aktuella studien mättes nivåer av PCB:er i blodet år 2001-2004 och sedan även vid 75 års ålder. Uppföljning av vilka som avlidit under en 10-årsperiod visade att de individer som hade de högsta nivåerna av PCB:er med många kloratomer i blodet hade en överdödlighet med ca 50 procent, framförallt i hjärt-kärlsjukdom, jämfört med övriga grupper. Det motsvarar cirka sju extra dödsfall under den 10-åriga uppföljningstiden.
Resultaten var oberoende av de riskfaktorer som tidigare förknippats med hjärt-kärlsjukdom, som högt blodtryck, diabetes, rökning, fetma, höga kolesterolvärden, låg utbildning och kardiovaskulär sjukdom vid 70 års ålder.
Tidigare studier har även visat samband mellan höga nivåer av PCB:er och åderförkalkning hos både människor och försöksdjur och enligt forskarna talar det, tillsammans med dessa nya data, för att man bör begränsa intaget av PCB:er via födan.
PCB i feta animaliska livsmedel
– Vi människor får i oss mest PCB:er via maten. Ämnena är fettlösliga och finns främst i feta animaliska livsmedel som fisk, kött och mejeriprodukter. Särskilt höga halter finns enligt Livsmedelsverket i fet fisk som strömming och vildfångad lax från förorenade områden, till exempel Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern, säger Monica Lind, verksam som miljöhygieniker vid Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, och adjungerad professor vid Uppsala universitet.
Stör fortplantningsförmågan
All nyanvändning av PCB förbjöds i Sverige 1978 och har avvecklats successivt sedan dess. PCB användes främst som isolering och smörjolja i kondensatorer samt i transformatorer, fogmassor, färg, självkopierande papper med mera. Ämnet är stabilt och bioackumuleras i miljön.
PCB är mycket giftigt för vattenlevande organismer och ger störningar i fortplantningsförmågan hos fisk och vattenlevande däggdjur till exempel sälar.
Barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder, även gravida och ammande, bör inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än två till tre gånger per år. Övriga bör inte äta sådan fisk oftare än en gång per vecka, enligt Livsmedelsverkets rekommendationer.’
Monica Lind, adjungerad professor i miljötoxikologi vid Uppsala universitet samt miljöhygieniker på Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, monica.lind@medsci.uu.se
Lars Lind, professor i medicin, institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, överläkare Akademiska sjukhuset, lars.lind@medsci.uu.se
Hur blev 1 maj arbetarnas dag?
– Om man frågar folk var firandet av 1 maj startade dyker bilder av Ryssland, Röda torget och parader upp för många. Men det började inte alls där utan i USA. Kravet på en kortare arbetsdag var gammalt. Redan före bildandet av de första bestående fackföreningarna vid 1790-talets slut fanns en rörelse i USA för tio timmars arbetsdag. 1791 hade ”Philadelphia carpenters” gått i strejk för en reglering av arbetsdagen till tio timmar. I Baltimore i augusti 1866 förklarade National labor union att det viktigaste kravet var ”to free the labor of this country from capitalistic slavery is the passing of a law by which eight hours shall be the normal working day”.
Arbetarna kämpade för att förkorta arbetsdagen som kunde vara 16–18 timmar. De långa arbetsdagarna var ett problem både för familjen och för att arbetarna skulle kunna organisera sig. De ställde därför krav på en 8 timmars arbetsdag. Några år senare 1889 hölls en internationell arbetarkonferens i Paris.
Haymarketmassakern
Händelserna på Haymarket är en del av 1 majberättelsen. I Chicago på torget Haymarket den 4 maj 1886 demonstrerade arbetarna för 8 timmars arbetsdag. Dagen slutade med en massaker då flera arbetare och poliser dog på grund av en bomb som kastades in och skapade tumult. Efteråt dömdes åtta anarkister till döden i en fejkad rättegång. Det stod senare klart att det skett ett justitiemord då det inte fanns några bevis. Minnet av martyrerna som avrättades finns som en del av firandet av 1 maj. Källa: Roger Johansson, professor i arbetarhistoria och utbildningsvetenskap vid Lunds universitet.
En amerikansk delegat – Hugh McGregor som representerade American Federation of Labor – föreslog att man skulle ha en internationell dag då alla världens arbetare samtidigt kunde demonstrera för 8 timmars arbetsdag. I USA fanns redan en sådan kampanj som hölls den 1 maj och så blev det den dagen.
– Dagen blev en jättesuccé från första början. 1890 samlades 15-20 000 arbetare i Malmö och i Hyde Park i London kom mellan 300 000–400 000 personer. Succén gjorde att man fortsatte fira 1 maj året därpå och så fortsatte det.
Varför blev 1 maj en sådan succé?
– Det fanns stridigheter om hur dagen skulle firas. Till exempel hade arbetarrörelsen en stark militant anarkistisk ådra som ville ge dagen en mer militant scenografi. Men den sida som vann ville samla familjen och hela arbetarklassen och även de som inte var organiserade vilket gav en bred bas som förenade familj, politik och fest. En del av succén berodde på att högtiden kunde firas i de flesta länderna eftersom den inte var knuten till någon nation eller religion. Det var småfolkets rörelse.
Vilka gick med i tågen?
– Om man tittar på Malmö 1890 var det 25 stycken fackföreningsavdelningar och fyra musikkårer som gick i tåget. Avdelningarna gick i ”finhetsordning”. Först gick Socialdemokratiska föreningen. På näst finaste plats kom Malmö kvinnliga arbetarförbund. Detta kanske kan verka underligt, men hälften av industriarbetarna var kvinnor på den här tiden. På 25:e plats gick Cigarrarbetarnas sjuk- och begravningskassa.
Berätta om några av de frågor arbetarrörelsen har kämpat för!
– Arbetsskyddslagstiftning var en viktig fråga på grund av tidens förfärliga arbetsförhållanden. Inom de mest utsatta arbetsuppgifterna i bomullstillverkningen kunde en arbetare ha en överlevnadstid på tre månader och barnarbete var utbrett.
– En annan fråga var rösträtten. I slutet på 1800-talet kunde även juridiska personer ha rösträtt. I Staffanstorp hade exempelvis Sockerbruket merparten av rösterna och senare infördes en 40-gradig skala kopplad till person och inkomst där kvinnorna utestängdes men också merparten arbetare genom bland annat ett inkomststreck på 800 kronor i årsinkomst.
Förstamajdemonstration i Stockholm 1899.
– Fred var en tredje fråga. I arbetarrörelsens främsta sång, Internationalen, sjungs om hur arbetarna inte har någon anledning att kriga mot varandra hur de istället vänder sina vapen mot sina egna regeringar. Det var kungarna och regeringarna som förde krig mot andra länder, men det var arbetarna som mejades ner. Arbetarrörelsen uppmanade de sina att gå samman, det vill säga ”proletärer i alla länder förenen eder”.
Hur blev det en helgdag i Sverige?
– Socialdemokraterna drev igenom att det skulle vara en helgdag 1939. Men i praktiken hade 1 maj inofficiellt varit en helgdag under lång tid eftersom arbetarna var ute och demonstrerade. Men dagen har varit ifrågasatt flera gånger. När nationaldagen blev helgdag svarade borgerligheten till exempel direkt med att 1maj borde strykas som helgdag.
Vilka grupper har försökt ta över 1 majfirandet?
– Många har försökt att ta över dagen. Idag ser vi hur nationalistiska/rasistiska grupper ger dagen ett annat innehåll och även kristna grupper försöker göra den till sin, som en familjedag. Längre tillbaka i historien försökte man i USA under 1920-talet instifta att dagen skulle vara en ”Child Health Day”, under 1950-talets kalla krig en ”Loyalty Day” då firandet förbjöds och under Kennedys 60-tal stiftades en lag om att det var Law Day. Nazisterna i Tyskland tog också över dagen. Arbetarrörelsen har alltid behövt försvara dagen för att kunna fortsätta traditionen.
1 maj på Medborgarplatsen i Stockholm 2006.
Hur ser det ut idag i Sverige?
– I bland annat slutet av 60-talet och under hela 70-talet under reformperioden med Palme kan man tala om att 1 maj hade en glansperiod. Socialdemokratin drev då många folkliga krav som innebar reformeringar av arbetslivet, som löntagarfonderna och Lagen om anställningsskydd (LAS). Efter en nedgång under 80 och 90-tal med världsledare som Reagan och Thatcher – och en neoliberal våg som arbetarrörelsen stod rådvill inför – så ser vi idag en revival. Många människor känner sig utsatta och behovet av 1 maj blir återigen aktuellt. Idag är 1 majfirandet lite mer öppet. Fram till och med 90-talet var högtiden väldigt organiserad. Idag har rörelsen slängt av sig finkostymen och högtiden präglas halvt av en karnevalsstämning. Man behöver förändras efter sin samtid för att fortsatt kunna knyta an till de breda folklagren. Det finns också ett nytt behov idag av att någon representerar folket eftersom samhället blir alltmer uppdelat.
Text: Gisela Lindberg
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
