– Det verkar finnas en ond cirkel där låg socioekonomisk status hos både barn och vuxna medför ökad risk för luftvägssjukdomar, samtidigt som dessa sjukdomar är kopplade till låg utbildning, låg inkomst och livsstilsfaktorer som rökning, övervikt och arbete i damm och rök, säger Christian Schyllert, doktorand vid Umeå universitet.
I sin avhandling har Christian Schyllert studerat hur faktorer som socioekonomisk status och yrke är kopplade till luftvägssymtom och astma hos vuxna samt om astma i barn- och ungdomen påverkar dessa sociala faktorer i ung vuxen ålder.
Samband mellan astma och låg utbildning
Det gick att se att astma som debuterat före tolv års ålder är kopplat till låg utbildningsnivå i ung vuxen ålder. Bland kvinnor var sambandet tydligast hos dem med kvarstående astma, medan sjukdomen oftare hade gått tillbaka med åren bland männen. Låg utbildning utgör i sin tur en riskfaktor för luftvägsbesvär, det handlar om livsstilsfaktorer som rökning och övervikt men även om att lågutbildade oftare får arbete i yrken där de utsätts för gas, damm och rök. Det fanns inga tecken på att individer med astma i ungdomen undvek sådana yrken.
Låg inkomst i vuxen ålder visade sig vara en ännu starkare riskfaktor för luftvägsproblem än låg utbildning i sig. Detta samband var särskilt tydligt bland kvinnor.
Riktade insatser med mer kunskap
– Med förbättrad kunskap om sambanden mellan luftvägsbesvär och socioekonomisk status kan man bättre rikta insatser för att förebygga och behandla sjukdomen. Det kan handla om såväl livsstilsfaktorer som stöd under skolgång med studie- och yrkesvägledning, säger Christian Schyllert.
Avhandlingen baseras på fyra studier som genomförts som befolkningsundersökningar inom programmet Obstruktiv lungsjukdom i Norrbotten (OLIN). Delarbete 1-3 är tvärsnittsstudier av cirka 4 000, respektive 10 000 och 7 000 vuxna via enkät. Till delarbete 3 kopplades data från SCB:s databaser, med information om inkomst och utbildningsnivå. Delarbete 4 är en longitudinell studie i form av en uppföljning vid 27-28 års ålder av 2 000 personer i OLIN-programmets första barnkohort som rekryterades vid 7-8 års ålder och som följdes årligen till 19 års ålder.
Christian Schyllert, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, christianschyllert@gmail.com. som arbetar som ST-läkare i barn- och ungdomsmedicin vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna.
– Resultaten inger hopp för Sveriges feministiska utrikespolitik, som har en jämställdhetsbejakande inställning till väpnade konflikter och kvinnors egenmakt, säger avhandlingens författare Anne-Kathrin Kreft.
2018 års nobelpris till Denis Mukwege och Nadia Murad påminner oss om att sexuellt våld i väpnade konflikter även idag utgör ett hot mot fred och säkerhet, särskilt för kvinnor och flickor. Det sprider skräck och medför en ofattbar fysisk och känslomässig skada för offren.
Missvisande bild
Med anledning av det har tidigare forskning oftast utgått från att sexuellt våld i konflikter leder till en begränsning av kvinnors politiska deltagande, men detta ger enligt Anne-Kristine Kreft en missvisande bild. Hon visar på en tidigare outforskad koppling mellan könsbetingat konfliktrelaterat våld och kvinnors handlingskraft.
– Mina analyser visar att kvinnor i civilsamhället mobiliserar i högre grad under konflikter med utbrett sexuellt våld, jämfört med konflikter med få eller inga rapporter om sexuellt våld.
För att undersöka effekterna av kvinnors handlingskraft utförde hon ett fyra månader långt fältarbete i Colombia, ett prioriterat land inom det svenska utvecklingssamarbetet. Colombia har befunnit sig i ett tillstånd av inbördes väpnad konflikt sedan 1960-talet, och ett omfattande sexuellt våld har utövats av militär, olika rebellgrupper och paramilitära styrkor. 2003 var det år då flest fall, hela 2 500, rapporterades och i de flesta fallen var det kvinnor som drabbades.
Anne-Kathrin Kreft intervjuade 33 aktivister som företrädde 24 kvinno- och brottsofferorganisationer i olika delar av landet. Flera av dessa verkar med ekonomiskt eller tekniskt bistånd från Sveriges regering.
Sexuellt våld knutet till patriarkala normer
– Aktivisterna såg att det sexuella våld som utövades av beväpnade aktörer var mycket könsspecifikt. För dem var sexuellt våld starkt knutet till, och ett uttryck för, patriarkala normer som nedvärderar, förtrycker och missgynnar kvinnor i samhället. De är därför övertygade om att det krävs genomgripande omvandlingar av könsbetingade roller och relationer för att Colombia ska bli säkrare för kvinnor, också när det gäller konfliktrelaterat sexuellt våld.
Vissa kvinnoorganisationer och brottsofferorganisationer bildades som ett specifikt gensvar på detta våld, medan många befintliga organisationer har gjort konfliktrelaterat sexuellt våld till en prioriterad fråga.
– Med tanke på att det sexuella våldet utgör ett könsbetingat hot, utvidgas också mycket av civilsamhällets aktivism till en bredare kamp för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan könen, säger Anne-Kathrin Kreft.
Avhandling:
Sexual Violence in Armed Conflict: Threat, Mobilization and Gender Norms. Avhandlingens abstract finns digitalt publicerad, http://hdl.handle.net/2077/59909
Snabba och ändamålsenliga behandlingar krävs för att optimera möjligheten att överleva om man drabbats av akut sjukdom eller skada utanför sjukhus. Vid hjärtstopp minskar exempelvis chansen att överleva med 10 procent för varje minut som effektiv hjärt-lungräddning (HLR), med efterföljande defibrillering, dröjer.
I Sverige har akut sjukdom eller skada utanför sjukhus sedan årtionden tillbaka varit synonymt med utalarmering av ambulans (ambulansutryckning). Men ambulanser är vanligtvis placerade i städer eller i kommunernas centralorter. Därför blir det problematiskt att inom rimlig tid nå hjälpsökande i landsbygdsområden.
De senaste åren har flera initiativ tagits där andra yrkesgrupper än ambulanssjuksköterskor utalarmerats. Aktörerna i dessa så kallade IVPA-uppdrag – ”I Väntan På Ambulans ska anlända” – är personer som med sin fysiska närvaro i området snabbt kan ta sig till den hjälpsökande för att påbörja livräddande behandling. Framförallt är det räddningstjänsten, men även hemsjukvårdssjuksköterskor, som fått IVPA-uppdrag.
Tydlig beredskap och stöd efteråt
Anders Svensson, doktorand i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet, har tidigare arbetat som ambulanssjuksköterska.
– Under mina år inom ambulanssjukvården upplevde jag att det fanns vissa situationer som påverkade mig mer än andra emotionellt, säger han. När det numera finns andra aktörer som utalarmeras väcktes mitt intresse för att studera hur de upplever att utalarmeras till akut sjuka eller skadade samt vilka situationer de möter.
I sin avhandling påvisar han att det finns situationer som väcker oro oberoende av utbildningsnivå. Eftersom aktörerna som utalarmeras på IVPA-uppdrag i landsbygdsområden oftast själva bor i närområdet handlar deras oro främst om risken att möta personer de känner privat eller att möta akut sjuka eller skadade barn.
Tid till behandling är helt avgörande för möjligheten att rädda liv, menar Anders Svensson. Det är därför viktigt att rekrytera aktörer som snabbt kan inställa sig och påbörja livräddande behandling. Även om hemsjukvårdssjuksköterskorna har ”rätt” kompetens kan de ha en arbetssituation som inte tillåter dem att lämna pågående uppdrag i förmån för IVPA-uppdrag. De kan ställas inför etiska dilemman då de tvingas att prioritera mellan sin egen hemsjukvårdspatient och IVPA-utalarmeringen.
– De aktörer som utalarmeras på IVPA-uppdrag behöver en beredskap inför att möta en bred variation av sjukdoms- och skadetillstånd. De möter allt ifrån akut sjuka barn till hjälpsökande som försökt begå suicid, säger Anders Svensson.
Hans studie visar att en tydlig process krävs när IVPA-uppdrag implementeras inom nya verksamheter. Alla intressenter bör vara involverade, både i de förberedande faserna och i utformningen av uppdraget. Det är viktigt att erbjuda aktörerna stöd efter händelsen, menar Anders Svensson.
– Ambulanssjuksköterskor finner stöd i varandra efter att de upplevt en traumatisk händelse. Det är av stor vikt att även de aktörer som utalarmeras på IVPA-uppdrag erbjuds stöd. Det handlar ofta om att få en bekräftelse i att de åtgärder man genomfört under IVPA-uppdraget varit korrekt och få en bekräftelse i att ens insats gjort skillnad.
För fjärde året i rad minskade de konfliktrelaterade dödsfallen i världen, och sedan 2014 har antalet offer minskat med hela 43 procent. Totalt registrerade Uppsala Conflict Data Program, UCDP, nästan 76 000 dödsfall under 2018.
– Den främsta anledningen till denna minskning är nedtrappningen av konflikterna i Syrien och Irak. Sammantaget miste 18 000 färre människor livet i dessa konflikter jämfört med året innan. I Syrien innebar det den lägsta nivån av våld sedan den arabiska våren 2011, säger Therese Pettersson, projektledare i UCDP vid institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet.
Trots den generella, positiva trenden i världen ökade våldet på flera håll. I Afghanistan har läget stadigt förvärrats sedan 2013, och förra året nådde det en ny nivå med omkring 26 000 stridsrelaterade dödsfall. Därmed är Afghanistan det land där flest människor dör i krig. Tidigare var det Syrien. Även i Jemen eskalerade konflikten under 2018, med en humanitär katastrof som följd.
Andra länder inblandade i allt fler konflikter
Allt fler konflikter är internationaliserade. Det betyder att externa stater stödjer en eller flera av konfliktparterna med trupp. För femte året i rad hade minst 30 procent av alla konflikter denna typ av inblandning från andra stater.
– Detta är oroande. Förutom att bidra till att göra konflikterna blodigare, har extern inblandning även visat sig försvåra lösningen av konflikter, säger Therese Pettersson.
UCDP:s nya data visar att relativt få fredsavtal har skrivits under de senaste åren, trots många aktiva konflikter. Under 2018 skrevs totalt fem fredsavtal under, till skillnad från 1991 då hela 23 avtal signerades.
– Senast världen upplevde en liknande topp i antalet konflikter, i början av 1990-talet, ledde ökat fokus på medling och fredsarbete till att även antalet fredsavtal ökade. Den nuvarande toppen i antal konflikter, 52 stycken under 2018, har inte speglats av en likadan ökning i antalet fredsavtal, säger Stina Högbladh, projektledare i UCDP.
Religiösa krav i många konflikter
Förutom mängden internationaliserade konflikter kan en förklaring till det låga antalet fredsavtal vara att många av de senaste årens konflikter involverar grupper med uttalade religiösa krav, som Islamiska staten, IS. Forskning visar att denna typ av konflikter mer sällan leder till fredsavtal.
– Det finns dock exempel där fredliga lösningar på religiösa konflikter uppnåtts. Dessa fall bör studeras vidare för att vi ska lära oss hur sådana fredsprocesser bör utformas, säger Stina Högbladh.
I sitt avhandlingsarbete har Ina Möller, Lunds universitet, velat förstå varför vissa ämnen blir föremål för politiska beslut och andra inte. Framförallt har hon velat ta reda på hur vetenskapen kan ta sig in i de politiska beslutsrummen.
– Forskning betraktas av de flesta som något som är både opartiskt och bra. Men också forskare kan verka för att få gehör för sin forskning. I början av 2000-talet ansågs tekniker för att storskaligt manipulera klimatet som något tabu-belagt. Idag finns de på den politiska dagordningen. Det är ingen slump, anser hon.
Climate engineering, såsom koldioxidinfångning från atmosfären eller flygutsläpp av solreflekterande partiklar i atmosfären, har de senaste åren snabbklättrat på mångas listor över insatser som bäst bedöms kunna stävja klimatförändringarna.
Climate engineering
Den bärande tanken med geoengineering, eller climate engineering, (svensk översättning saknas) är att på storskalig nivå manipulera klimatet för att stoppa den pågående uppvärmningen av jorden. Teknikerna finns inte i praktiskt bruk. Två huvudinriktningar kan urskiljas, där den ena syftar till att minska den inkommande solstrålningen och den andra eftersträvar att minska mängden växthusgaser.
(Koldioxidavskiljning och lagring direkt från industrin, så kallad Carbon Capture and Storage, CCS, ingår vanligtvis inte i begreppet.)
Den ökade tilltron till klimattekniker av detta slag är alltså inte bara en effekt av att världen blivit desperat efter lösningar.
Ina Möllers forskning visar, att trots en ökad mängd vetenskapliga publiceringar så är det endast en liten grupp forskare från högt industrialiserade länder som ägnar sig åt ämnet på regelbunden basis. Dessa experter har en ganska så likartad uppfattning om vad climate engineering är och varför det bör forskas om. De är också flitiga i att sprida sina resultat.
Orealistisk i större skala
Många andra klimatforskare är dock tveksamma till teknikerna. Flera betraktar dem som orealistiska. Ett exempel, som ibland lyfts fram, är BECCS (Bio-energy with carbon capture and storage) som går ut på att odla koldioxidslukande biomassa som sedan grävs ner i jorden vilka på så sätt kan ge minusutsläpp. Men det skulle kräva en yta motsvarande Indien för att ”suga upp” 10-20 gigaton koldioxid per år, vilket är den mängd som behövs minskas, enligt flera klimatmodeller.
Ett antal climate engineering-tekniker kan säkerligen fungerar som ett komplement, men bör inte uppfattas som en lösning på det grundläggande problemet, enligt Ina Möller.
Risk för ”cherry picking-beteende”
Ina Möller flaggar för att det också är viktigt att förutse möjliga konsekvenser av att introducera climate engineering, eller geoengineering, som ett politiskt alternativ:
– Analyserar man vilka förespråkarna utanför vetenskapssamhället är, ser man att de ofta verkar inom utsläppsintensiv industri. Att de eftersträvar minskade utsläpp är så klart bra, men min poäng är att det finns en risk för att climate engineering blir en förevändning för att ducka för annan teknik och andra vägval som långsiktigt vore klimateffektivare. Det blir ett ”cherry picking-beteende” som möjliggör att fortsätta som tidigare, säger Ina Möller.
Miss av IPCC
Hon riktar kritik mot FN:s klimatpanel IPCC som i sin rapport utgår från ett globalt perspektiv och därigenom inte kalkylerar med beteendeförändringar, vilket indirekt leder till att teknik såsom geoengineering tillskrivs ett alltför stort värde. Varför inte räkna på konsekvenserna av minskat köttätande eller färre flygningar? resonerar hon.
– I nästa IPCC-rapport förväntas geoengineering få ännu mer utrymme till följd av allt fler publiceringar, vilket är det som IPCC i hög grad utgår från. Men det innebär inte att teknikerna är realistiska eller ett bra sätt att få ner utsläppen. Vi behöver ju både ny teknik och ändra vårt beteende. Och vi behöver förbereda oss för en framtid där varken utsläppsminskningar eller geoengineering visat sig fungera.
För att komma fram till sina resultat har Ina Möller intervjuat forskare och beslutsfattare, deltagit vid och observerat politiska och akademiska konferenser, analyserat protokoll, möteshandlingar, beslut och andra dokument.
Ina Möller, statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet, ina.moller@svet.lu.se
I studien har 349 vuxna alkoholberoende följts upp först efter två och ett halvt år och sedan fem år efter avslutad behandling. Bland klienterna hade en grupp målet att bli helnyktra, en annan att ha en kontrollerad alkoholkonsumtion. För en tredje grupp fanns inget mål uppsatt. Alla klienter i studien hade gått i olika evidensbaserade behandlingar i Region Västra Götaland; två 12-stegsbehandlingar och en psykosocial behandling
– Vår forskning visar att majoriteten av klienterna antingen var helnyktra eller hade en låg till måttlig alkoholkonsumtion vid båda uppföljningstillfällena, säger psykolog Kristina Berglund, en av forskarna bakom studien.
– Men bäst resultat visar gruppen som hade helnykterhet som mål, säger hon.
Fler nyktra med helnykterhet som mål
Av de klienter med helnykterhet som mål var 76 procent antingen helnyktra eller hade en låg till måttlig alkoholkonsumtion efter fem år. Som jämförelse hade 59 procent i gruppen med kontrollerad konsumtion samma låga konsumtion, och bland dem utan mål när de startade behandlingen var motsvarande siffra 61 procent.
Det som utmärkte klienter med nykterhet som målsättning var också att de hade dubbelt så hög alkoholkonsumtion som de andra klienterna, drygt 11 flaskor vin i veckan i medeltal, när de påbörjade behandlingen. De hade också haft problem länge, i medeltal i 13 år.
Andra studier har visat på samma resultat, men ingen har tidigare följt upp behandlingarna efter så lång tid som denna. Resultaten har betydelse för den pågående debatten om nykterhet kontra kontrollerad alkoholkonsumtion som behandlingsmål vid alkoholberoende.
– Det är viktigt att de som behandlar personer med alkoholproblem upplyser klienterna att helnykterhet är den mest effektiva målsättningen för att resultatet ska hålla över tid. Detta gäller speciellt för de klienter som under en lång tid haft en hög alkoholkonsumtion, säger Kristina Berglund.
Fotnot:
Studien är gjord inom det longitudinella och tvärvetenskapliga projektet Gothenburg Alcohol Research Project (GARP) vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.
– Att barn med Downs syndrom och svår intellektuell funktionsnedsättning även har autism är något man ofta inte tror och inte utreder. Vi efterlyser ökad observans och rekommenderar att screening ska erbjudas alla dessa barn, oavsett ålder, säger Ulrika Wester Oxelgren, överläkare i barnneurologi på Akademiska sjukhuset och ansvarig för en forskningsstudie vid Uppsala universitet om kopplingen mellan Down syndrom och autism.
Downs syndrom (DS) är den vanligaste kromosomavvikelsen och den vanligaste orsaken till intellektuellt funktionshinder, tidigare benämnt utvecklingsstörning. Det är framförallt kommunikation/språk och förmåga att ta till sig teoretisk kunskap som påverkas. Men många barn med DS har även hyperaktivitet, impulsivitet och sociala svårigheter.
Länge ansågs det att barn med DS inte kunde ha ADHD eller autism. Tecken på dessa tillstånd kopplades till barnets utvecklingsstörning och bedömdes inte gå att åtgärda. Bara för några år sedan uppskattades 5-10 procent av barnen med DS ha autism, jämfört med 1-2 procent av befolkningen i stort.
Var tredje har även autism eller ADHD
– Vår forskning har visat att det rör sig om betydligt fler, att drygt vart tredje barn med DS har autism eller ADHD. Rekommendationen är att alla barn med DS ska screenas för dessa tillstånd vid 3 respektive 5 års ålder, säger Ulrika Wester Oxelgren.
Nu kan forskarna även konstatera att graden av intellektuell funktionsnedsättning, är svårare än vad man tidigare trott hos barn med DS och att svårighetsgraden ökar när barnen blir äldre.
De föreslår därför att alla barn med DS bedöms igen inför högstadiet avseende utvecklingsnivå så att undervisningen kan anpassas till rätt nivå.
Som en del i forskningen har en intervention genomförts för de barn som fått autismdiagnos. Enligt Ulrika Wester Oxelgren kunde de barn och ungdomar som deltog uppfylla sina träningsmål i mycket hög utsträckning och föräldrarna var positiva i sina omdömen.
– Vi menar att även äldre barn och tonåringar kan ha nytta av autism-intervention med utbildning och träning som oftast bara används för yngre barn. Intervention bör därför erbjudas alla barn med DS som får autismdiagnos, oavsett ålder, avrundar hon.
– I Sverige litar vi på staten och våra myndigheter. Det kan vara bra. Men ibland går det för långt. Makten legitimeras med ett harmonitänkande i relationen mellan stat och individ, vilket leder till en intimisering som kan undergräva rättssäkerheten. Allt kan inte lösas i samförstånd. Ibland blir det konflikt och då blir det tydligt att myndigheten har ett maktövertag, säger Matthias Abelin, doktor i socialantropologi vid Lunds universitet.
Sjukförsäkrade, jurister, handläggare och experter har intervjuats. Matthias Abelin har också närstuderat ett tjugotal överklagandefall samt studerat historiska källor, tidigare forskning, tillsynsrapporter och mediebevakning.
Rättskulturen bakom felbehandlingar
Enligt Matthias Abelin kan felbehandlingen av individer förstås utifrån den rättskultur som råder i Sverige. Det vill säga föreställningar och normer i relationen mellan stat och individ.
Matthias Abelins slutsats är att den svenska rättskulturen utmärks av ett svagt rättsmedvetande kombinerat med förhållandevis starka myndigheter, en svag riksdag och svaga domstolar. Abelins, och även andras forskning, visar bland annat att riksdagen och domstolarna inte tar ansvar för ett fungerande regelverk och att domstolarna kan agera partiskt.
Den offentliga retoriken från Försäkringskassan är dock att man stramat upp rättssäkerheten, till skillnad mot tidigare då man var lite för generös och slapp med att kolla intyg. Hur går det ihop?
Lyhörd för politiskt styrning
– Min bedömning är att den verkliga orsaken är en annan än den Försäkringskassan påstår. Mellan år 2005 och 2008 debatterades rättssäkerheten i sjukförsäkringen i medier. Ungefär samma debatt återkom mellan 2015 och 2018. Under båda perioderna fanns det ett regleringsbrev med krav på besparingar och de politiskt beslutade besparingarna genomfördes effektivt och på kort tid. Man har alltså varit för lyhörd för politisk styrning, säger Matthias Abelin.
Sverige avviker särskilt från jämförbara länder med sin dåligt utvecklade och föga ändamålsenliga process i förvaltningsdomstolarna. Det kan handla om allt från utredningsskyldighet, kommunikation och bevisvärdering till beslut som inte motiveras på ett nöjaktigt sätt. Exempel på vilka konsekvenser detta kan få för enskilda är en av avhandlingens främsta bidrag jämfört med tidigare forskning, enligt Matthias Abelin.
Dålig rättslig hantering
Under sitt doktorandarbete har han kommit i kontakt med många personer. Enligt honom är alla som är insatta medvetna om de brister som finns i den rättsliga hanteringen. Att läkare inte skriver riktiga intyg (även om de vill sjukskriva) är alla medvetna om, och det har nyligen bekräftats i en annan avhandling. Att riksdagen inte lagstiftar ordentligt eller håller efter myndigheterna är något som experter i socialrätt klagar över i artiklar och böcker. Fackets jurister säger samma sak.
Att domstolarna inte är självständiga är något som de flesta insatta intygar, och det finns nu, för första gången, systematiska empiriska belägg för det i forskning och tillsynsrapporter. De starkaste beläggen har till och med tagits fram av en av regeringens egna myndigheter: Inspektionen för socialförsäkringen.
Inte oberoende domstolar
– År 2014 gav Inspektionen för socialförsäkring ut en rapport som konstaterade att domstolarna i socialförsäkringsärenden inte agerar oberoende. Trots att detta är en skandal, passerade deras slutsatser ganska obemärkta förbi i medier. Mina observationer landar i slutsatsen att medierna har bristande kunskap, eller intresse, för rättsfrågor. Vilket på sitt sätt är en logisk konsekvens, eftersom medierna är en del av ekosystemet, säger Matthias Abelin.
En tillbakablick kastar ett förklarande ljus på den svenska rättskulturen. Efter en genomgång av 1900-talets debatter om rättskontroll av förvaltningen drar Matthias Abelin slutsatsen att arbetarrörelsen aldrig riktig gjort upp med det gamla Överhetssverige, utan tvärtom anammade den äldre, mer konservativa rättsuppfattningen.
Paternalistisk förvaltningsrätt
I sin avhandling diskuterar han bland annat begreppet ”statsindividualism” och kopplar det till begreppet ”konfliktfylld paternalism” och historiska paralleller till utvecklingen av tysk socialrätt under 1800-talet.
– Tage Erlander hånade i riksdagen 1954 de konservativas tal om att myndigheterna bara ville medborgarnas bästa. Det var ju inte arbetarrörelsens historiska erfarenhet. Däremot ville han inte ändra på det gamla paternalistiska svenska förvaltningsrättssystemet. Det fick vara kvar och skapade sedan problem för Sverige i Europadomstolen för mänskliga fri- och rättigheter på 1980-talet. Min historiska tolkning är att det är den traditionen som fortfarande lever kvar och kommer till uttryck i problemen med sjukförsäkringen, säger Matthias Abelin.
Kontakt:
Matthias Abelin, doktor i socialantropologi, Lunds universitet, mawork@pm.me
Ett sätt att minska flygets koldioxidutsläpp är att bygga lättare flygmotorer som drar mindre bränsle. Men det kräver att man kan sammanfoga komponenterna med hjälp av effektiv och högkvalitativ lasersvetsning. Flera forskare arbetar parallellt med att undersöka vilka mätmetoder som kan bidra till att höja kvaliteten på lasersvetsning. Edvard Svenman på Högskolan Väst är en av dem. Han har på uppdrag av GKN Aerospace i Trollhättan fördjupat sig i en mätmetod som är intressant för deras produktion.
– Det handlar om att göra svetsningen rätt från start och slippa kostsamma efterjusteringar av svetsfogar som inte håller måttet. Inom det här produktområdet är det extremt höga precisionskrav som gäller, förklarar Edvard Svenman som nyligen presenterade sin avhandling på Högskolan Väst.
Koll på spaltens bredd och höjd
– Det finns flera mätmetoder som kan vara aktuella för olika typer av lasersvetsapplikationer. Jag har utvecklat och förbättrat en induktiv mätmetod så att man kan mäta mycket smala spalter både på höjden och bredden. Om plåtarna rör sig i sidled eller höjdled under svetsningen varnar systemet.
Vid den här formen av induktiv mätning används två elektriska spolar – en på var sin sida om spalten som ska svetsas samman. Med hjälp av högfrekventa strömmar som överförs till metallen kan man kontaktfritt mäta spaltens position och bredd, och dessutom eventuell höjdskillnad mellan plåtarna. Metoden ger ett mätområde på cirka en millimeter runt spalten, vilket gör den användbar vid robotiserad lasersvetsning.
Mäter riktigt smala spalter
– Jämfört med optiska mätmetoder så kan den här induktiva mätmetoden mäta mycket smala spalter, under en tiondels millimeter. Men den har vissa begränsningar i mätningens noggrannhet när det finns en differens både i spaltbredd och höjdskillnad mellan plåtarna.
– Därför kan man med fördel kombinera den induktiva mätmetoden med optiska mätmetoder. Något som kan undersökas närmare om GKN Aerospace väljer att testa detta i sin produktion.
Kan göra rätt direkt
Edvard förklarar att industrin har mycket att vinna på att optimera lasersvetsningsprocessen med hjälp av pålitliga mätmetoder.
– Framförallt blir det möjligt att öka automatiseringen i produktionen. Med snabbare förberedelser och minimerat arbete med efterjusteringar höjs kvaliteten och det sparar både tid och resurser. Det blir helt enkelt lättare att göra svetsfogen rätt direkt.
– Att kunna automatisera lasersvetsning kräver effektiva mätmetoder. Det är en av flera nyckelfaktorer för att kunna tillverka lättare flygmotorer och på så vis minska bränsleåtgången för flygplan.
Nya arbetsuppgifter på GKN
Edvard är civilingenjör inom teknisk fysik och har arbetat på GKN:s instrumentavdelning i Trollhättan sedan 2007. Idén till att börja forska inom mätmetoder dök upp för fyra år sedan.
– Jag har länge funderat på att gå en forskarutbildning och när jag fick frågan från GKN 2015 såg jag en utmärkt möjlighet att utvecklas och lära mig mer. Som industridoktorand har jag kunnat arbeta mer systematiskt och med en bred angreppsvinkel i forskningsuppdraget – det vill säga att jag kan kombinera det akademiska perspektivet med de konkreta frågeställningar som industrin har.
– Eftersom jag har tillbringat största delen av de här fyra åren på Produktionstekniskt Centrum har jag också kunnat ta del av annan forskning som pågår här. Det har varit mycket stimulerande.
Efter doktorsexamen går Edvard tillbaka till sin ordinarie anställning på GKN i Trollhättan men kommer nu att arbeta med produktutveckling.
– Till viss del kommer jag att jobba på samma sätt som under forskningstiden – men det blir förstås mer fokus på industriapplikationer.
År 2007 sänktes marginalskatten för låg- och medelinkomsttagare i och med det första jobbskatteavdraget. Forskare har i en rapport från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) studerat hur uttaget av vab förändrades i par där den ena föräldern fick en skattesänkning, jämfört med par som inte fick det. Enligt ekonomisk teori borde den föräldern som får sänkt skatt jobba mer, då hans eller hennes lön beskattas mindre. Föräldern med högre marginalskatt antas istället vabba mer.
Vab = vård av barn
När man vabbar, det vill säga stannar hemma från jobbet eller går miste om a-kassa för att ta hand om ett sjukt barn, utbetalar Försäkringskassan tillfällig föräldrapenning.
Rapportförfattarna fann att skattesänkningen ledde till att föräldrar omfördelade vab-dagarna. Den förälder som fick sänkt skatt jobbade mer och den som inte fick sänkt skatt vabbade mer. Skattningar visar att om skillnaden i marginalskatt mellan mannen och kvinnan ökade med 10 procent så ökade skillnaden mellan mannens och kvinnans uttag av vab med 8 procent.
Olika grupper reagerar olika på skattesänkning
Olika demografiska grupper påverkas olika mycket. Vissa par reagerade starkare när mannen fick en skattesänkning medan andra par reagerade starkare när kvinnans skatt sänktes.
Gifta par, par där mannen tjänade mer än kvinnan och par där båda föräldrarna vuxit upp utanför Norden reagerade starkare när pappans skatt sänktes. Papporna jobbade då mer och mammorna tog ut mer vab. Dessa par tycks vara mer benägna att reagera på ekonomiska incitament som är i linje med en traditionell könsfördelning av vab-dagarna.
Sambopar, par där kvinnan tjänade mer än mannen och par där åtminstone ena föräldern vuxit upp i Norden tenderar att reagera starkare om kvinnan fick en skattesänkning. I de här paren tog mannen ut mer vab. I dessa par leder en skattesänkning för kvinnan till en mer icke-traditionell fördelning.
– Att olika grupper reagerar olika på reformer, och att könsnormer tycks spela in, är viktigt om man vill påverka hur föräldrar fördelar barnomsorg genom ekonomiska incitament, säger Peter Skogman Thoursie, en av forskarna bakom rapporten.
172 000 småbarnsföräldrar i studien
Rapportförfattarna följer drygt 172 000 yrkesarbetande småbarnsföräldrar mellan åren 2006 och 2007. Paren var sambos eller gifta och det yngsta barnet föddes 1996–2003. Data kommer från Statistiska centralbyrån.
– Tidigare har det antagits att många asylsökande inte vill delta i hälsoundersökningar, men mina studier tyder på att det låga deltagandet snarare beror på strukturella hinder, säger Robert Jonzon, doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.
I hans avhandling framgår att det råder avsevärda skillnader mellan Sveriges 21 landsting och regioner ifråga om strukturer, rutiner, uppföljning och resultat för hälsoundersökning av asylsökande. I stor utsträckning sker hälsokontroller av asylsökande vid särskilda vårdenheter parallellt med den ordinarie primärvården, och initial information till asylsökande om inbjudan till undersökning sköts av Migrationsverket. Problem i kommunikationen innebär bland annat att tillgängligheten begränsas. Under många år i följd har mindre än 50 procent av de asylsökande genomgått någon hälsokontroll, men de regionala variationerna är stora.
Positiva till hälsoundersökning
I avhandlingen uttrycker asylsökande ofta en positiv inställning till att bli erbjudna hälsoundersökning, men attityden är ändå ambivalent. Asylsökande känner misstro mot myndigheter och saknar information om syftet med hälsoundersökningen och om resultatet kan komma att påverka deras asylansökan.
Bland dem som hade genomgått undersökningen blev attityden mer negativ efteråt. De asylsökande upplevde att hälsoundersökningen var begränsad till att fokusera på smittsamma sjukdomar, exempelvis HIV, men inte på de hälsoproblem de själva upplevde att de behövde hjälp med.
I avhandlingen skissar Robert Jonzon hur ett nytt nationellt hälsofokuserat mottagningssystem för migranter skulle kunna se ut. I ett sådant system skulle tillgången till hälso- och sjukvård utgå från vårdbehov istället för migrantstatus och grunden för att ha kommit till Sverige. Ansvaret för information skulle flyttas från Migrationsverket till hälso- och sjukvården.
Föreslår gratis hälsocheck
– Alla nyanlända skulle kunna få en hälsocheck till ett första gratis besök i den vanliga primärvården. Fokus vid det första besöket skulle vara en hälsointervju för bedömning av ytterligare åtgärder samt en likvärdig och grundläggande information om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet, med fokus på primärvården som första vårdinstans. I ett sådant system finns inget behov av parallella vårdsystem som idag, säger Robert Jonzon.
Avhandlingen baseras på tre studier som genomförts 2010-2013. En studie innehåller enkäter med landets alla primärvårdsenheter som hade uppdrag att genomföra hälsoundersökningar bland asylsökande samt bland administratörer på regioner och landsting med ansvar för hälsoundersökning av migranter. Studie två innehåller kvalitativa intervjuer med asylsökande från Eritrea som varit i Sverige upp till fem år. Studie tre var en enkät bland elever på slumpvis utvalda skolor som undervisade i svenska för invandrare.
Robert Jonzon är uppväxt i Jönköping, utbildad narkossköterska, men som tidigt kom att arbeta med hälsobistånd i Nepal vilket ledde till studier i medicinsk antropologi, sociologi, statsvetenskap och folkhälsovetenskap. Därefter arbete på Socialstyrelsen och på Smittskyddsinstitutet. Han arbetar idag vid Folkhälsomyndigheten.
Killing, kulting och kalv – tre djurbarn som är minst lika söta som en kattunge eller valp. Ändå har vi inga problem med att äta upp dem när de blir äldre, något vi knappast skulle göra med hunden eller katten (inte i vår del av världen i alla fall).
Som det rovdjur människan är, valde hon att omge sig med likasinnade och istället förtära gräsätare, vilka domesticerades för att bli mat och material. Kanske tyckte vi inte att de var lika intelligenta som exempelvis hunden? De senaste årens forskning har dock gjort stora framsteg vad gäller att förstå våra boskaps inre liv.
Bättre djursyn förr
Numera vet vi till exempel att kotletten på tallriken och ägget på frukostbordet kommer från djur vars känslor och tankar inte skiljer sig så mycket från våra egna. Ändå har de inte fått samma upphöjda status som våra sällskapsdjur. Varför?
– Det är en försvarsmekanism. Det är en jobbig insikt att bära med sig, att man slaktar intelligenta djur under ibland fasansfulla omständigheter för att vi ska få billigt kött. Det är lättare att göra grymma saker mot djuren om man bestämmer sig för att de inte är tillräckligt fullvärdiga, säger Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet och författare till boken ”Djurens känslor – och vår känsla för djur” som publicerades 2018.
Enligt honom beror det också på alienation. Inställningen att grisar är smutsiga och höns yra i huvudet är en produkt av urbaniseringen och det faktum att de flesta av oss aldrig kommer i närheten av exempelvis en höna i produktionsmiljö. Då är det heller inte så lätt att ha insikt i djurens liv, menar han. För att visa på motsatsen tar han sin svärmor som exempel.
– Hon växte upp på en gård tillsammans med djuren och såg dagligen hur de betedde sig. Hon skulle aldrig drömma om att göra skillnad på känslolivet mellan kor, grisar och hundar. Ungefär som vi hundägare gör idag, eftersom vi har våra hundar omkring oss dygnet runt.
Lever inte som vi lär
Även i de delar av världen där befolkningen äter hund görs skillnad på hund och hund. För även i dessa länder förekommer hundar som sällskapsdjur.
– Det man äter upp slår man i från sig. Man intalar sig att det handlar om ett annorlunda djur än det man har hemma fastän det är precis samma djur med exakt samma känsloliv.
I och med att allt mer forskning om nyttodjurens kognitiva och emotionella funktioner visar på kännande och intelligenta djur, borde också fler och fler bojkotta kött och mejeriprodukter, eller?
Nej, inte nödvändigtvis menar Per Jensen.
– Det finns undersökningar i den lilla skalan som visar att om man frågar konsumenter hur viktigt det är med djurens välfärd så är nästan alla positiva. När man sedan tittar i deras matkasse när de är på väg ut ur affären så stämmer deras inköp inte alls med vad de säger.
Per Jensen ser gärna mer forskning på hur människor tar till sig information. För även om vi vet att något är dåligt vid produktionen av ett livsmedel, avstår vi sällan från det. Han vill inte komma med några pekpinnar huruvida folk ska äta kött eller inte, men menar dock att det aldrig är fel att basera sina beslut på korrekt information.
– Om man baserar sin moraliska ståndpunkt på hur djur fungerar, och har fått felaktig information, så blir också slutsatsen fel. Jag vill bara att folk ska veta hur djuren fungerar så att de gör ett informerat val.
Kaninens nitlott
Det är inte bara lantbrukets djur som dragit en nitlott i sin relation till människan. Alla djur som inte är till direkt nytta för människan, fysiskt eller psykiskt, tenderar vi att underskatta och selektera bort. Djur som liknar oss själva, till exempel däggdjur, får förtur i vårt sinne och det är inte en slump att Världsnaturfonden marknadsför sig med en panda istället för en utrotningshotad lax.
– Det är lättare att skydda djur som liknar oss själva. Många ser till exempel på fiskar som ett främmande väsen från ett främmande element, vilket medför att vi generellt sett har lite empati för dem. De framkallar inte samma känsla som söta djur, säger Helena Röcklinberg, docent och universitetslektor i djuretik vid Sveriges lantbruksuniversitet.
I just fallet fiskar tror hon dock att de allra flesta vet att de är kännande varelser, men att ta till sig det skulle betyda att vi måste ändra på så mycket och då kickar förnekelsen in igen.
Även generellt gulliga djur som exempelvis kaninen, som ofta porträtteras som oemotståndligt gulliga, kan lida av att favoriseras.
– Kaniner är väldigt ängsliga, ändå är de vanliga som husdjur till barn. Vi köper dem för att de är söta och har mjuk päls, men vad man får är ofta en rädd liten kanin i en bur.
Kaninen definieras alltså utifrån sitt utseende som kelig, när det i själva verket är mer troligt att den vill gömma sig i en håla i underjorden.
Forskning om boskaps kognitiva förmåga
Höns: En studie vid universitetet i Bristol gick ut på att lära en höna att mat som serverades ur en röd skål smakade illa. Därefter placerades hönan i ett annat rum med utsikt över matplatsen samtidigt som hennes kycklingar släpptes in i det första rummet. Kycklingarna serverades vanlig mat, men ur den röda matskålen.
– När hönan såg att de åt ur den röda skålen visade hon tydliga tecken på att bli upprörd, till exempel kacklade och pockade på kycklingarnas uppmärksamhet, vilket forskarna tog som ett tecken på empati, säger Per Jensen.
En annan hönsstudie, även den vid universitetet i Bristol samt universitetet i London, gick ut på att studera hur hönor reagerade när deras ungar utsattes för obehag. Forskarna placerade hönan och kycklingarna i var sin avdelning i en låda så att de var åtskilda, men ändå nära. Eftersom forskarna inte ville skada kycklingarna använde de sig av mild stress (en luftpuff från en sprayflaska). Först sprayade de hönan och sedan ungarna och det visade sig att hönan reagerade nästan lika starkt när kycklingarna sprayades som när hon själv fick luft på sig. Pulsen ökade och beteendet påverkades samtidigt som kroppstemperaturen steg. Alla tecken tyder på att hönan blev lika stressad av att se sina ungar drabbas som att själv utsättas för obehag.
Gris: I en holländsk studie från universitetet i Wageningen fick en grupp grisar lära sig att förknippa en musiksnutt med antingen något negativt eller positivt. Bach betydde att grisarna fick komma till en box som hade massor av halm och gömda godsaker. Marschmusik betydde att de isolerades i en tom box utan kompisar. Grisarna blandades sedan med en grupp otränade grisar. När de olika musikstyckena spelades förändrades beteendet hos de vana grisarna, vilket även smittade av sig på de ovana grisarna. När de tränade grisarna blev glada blev de otränade det också.
– Forskarna kallade det för emotionell smitta, men jag tycker att ordet empati passar ganska bra in här, säger Per Jensen.
Ko: – Hela mjölkproduktionen bygger på att man tar kalven från kon tidigt för att ta mjölken till mänsklig konsumtion. Då har man funderat på hur ko och kalv påverkas av att bli separerade, säger Per Jensen.
Forskare vid universitetet i Wien upptäckte att det tog flera dagar innan kon kom till ro igen och slutade att råma efter kalven. Kalven i sin tur uppvisade ett depressivt tillstånd, även kallat kognitiv snedvridning, vilket även kan drabba människor som har varit med om något traumatiskt. Kalvarna blev till exempel med pessimistiska, vilket testades genom att lära kalvarna att det fanns mjölk på ett ställe och ingen mjölk på ett annat ställe.
– Därefter presenterades en flaska mittemellan. Då visade det sig att kalven som hade tagits från sin mamma avstod att gå till flaskan, trots chansen att få mat. Det vill säga, den hade en mer pessimistisk syn på saker och ting.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
För drygt hundra år sedan fanns många fler ljunghedar i sydvästra Sverige än idag. I Halland var cirka en tredjedel av landskapet ljunghedar på 1800-talet.
Guldlöpare. Bild: Per Axell
Det milda kustklimatet bidrog till att det gick att ha djuren ute året runt och på vintern var det främst ljung som betades. Olika delar av ljungheden brändes årligen, så att det alltid fanns tillgång till unga, näringsrika ljungplantor.
– Landskapet var därför väldigt varierat. På de nybrända ytorna fanns spirande vegetation där marklevande småkryp grävde bon och hittade föda. I äldre vegetation blommade fibblor, blåklockor och andra örter som lockade till sig bin och fjärilar, säger Mattias Lindholm.
Ersattes av barrskogar
Men i början av 1900-talet påbörjades stora beskogningsprojekt och ljunghedarna ersattes av barrskogar.
– Idag återstår bara några få procent av den ursprungliga arealen av ljunghed i sydvästra Sverige. Det mesta av den kvarvarande ljungheden bränns inte lika frekvent och består av gammal ljung och enbuskar, säger Mattias Lindholm.
Svenska ljunghedar tillhör den så kallade Atlantiska kustljungheden, som sträcker sig från Portugal till Norge. Den svenska ljungheden har en hög artrikedom med marklevande skalbaggar och spindlar.
Bränning ger ökad artrikedom
Det har tidigare bedrivits forskning inom ljunghedsekologi i hela den här regionen, förutom Sverige. Nu har detta ändrats genom Mattias Lindholms forskning. Hans avhandling ger ny kunskap om de svenska ljunghedarna och deras betydelse för det svenska landskapet då och nu.
– För att bibehålla mångfalden på de ljunghedar vi har i Sverige idag bör man kontinuerligt bränna olika ytor, så att ljunghedens olika miljöer alltid finns representerade inom området. Precis som det såg ut och som man gjorde i äldre tider. Variation är nyckeln till en hög mångfald, säger Mattias Lindholms, vars avhandling är frukten av ett samarbete mellan Västkuststiftelsen och Göteborgs universitet.
Artrikedomen är störst på ljunghedarna under de första tio åren efter en bränning. Då finns arter som är helt unika.
Arbetsförhållanden vid rengöring och sanering av spannmålssilon är ofta extrema och kräver att de som jobbar bär täta kläder, hjälmar, andningsskydd och öronskydd. Silon ska rengöras ofta och alltid efter att en silo är helt tömd enligt EU-regler för hygien och livsmedelskvalitet.
– Det finns ett ökat samhällsbehov för att människor ska slippa utsättas för den riskabla miljön, säger Kinan Dandan, doktorand vid Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem vid Örebro universitet.
En paraplyliknande robot
I sin avhandling presenterar Kinan Dandan en städrobot – SIRO – som kan liknas vid ett paraply. Den har flera rengöringsarmar och är hopfällbar.
– Robotens huvudfunktioner är att bära rengöringsverktygen som är luftstrålar och stabilisera dessa under arbetsprocessen. Den är vikbar för att kunna passera den smala öppningen till silon på taket och kan vecklas ut för att kunna städa i ett stort utrymme, säger han.
Tack vare robotens krypande rörelser efter väggar och rotationen av rengöringsverktygen nås hela ytan i silon som behöver städas.
– SIRO är designad för att uppnå en maximal prestanda för rimlig kostnad, säger Kinan Dandan.
Kontrolleras av två system
Städroboten kontrolleras av två olika system. Ett finns på själva roboten och det andra på en stödenhet utanför silon.
– Algoritmerna för alla tre robotuppgifterna presenteras i studien – placering av roboten i silon, hålla roboten i vertikal position och uppnå vertikala kryprörelser.
Än så länge fungerar roboten SIRO inuti cylindriska utrymmen med en diameter mellan fem och åtta meter.
– En fullskalig prototyp behöver byggas och testas i en rad olika experiment. Framtidens version av SIRO-roboten är autonom och operatörens jobb blir att placera den i silon. Därefter ska roboten kunna bestämma sin position själv och starta rengöringsprocessen, säger Kinan Dandan.
Kinan Dandan, Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem, Örebro universitet, kinan.Dandan@knightec.se
Att lära ut matematik är en komplex och utmanande uppgift. Läraren måste hantera en mångfald av elever med olika förutsättningar i en klass. Vissa elever har särskilda utbildningsbehov, såväl sådana som får kämpa för att förstå som sådana som har lätt för matematik.
– Inkludering innebär att eleven upplever sig själv som en aktiv deltagare i undervisningen. Min doktorsavhandling rör hur elever i särskilda utbildningsbehov i matematik upplever inkludering i undervisningen och vad som får dem att känna sig inkluderade. Just elevers syn på lärande och undervisning har varit sällsynt i forskning i matematikdidaktik, så mina resultat ger nya perspektiv, säger Helena Roos.
Resultaten presenteras med hjälp av tre områden, så kallade diskurser, som beskriver hur elever uppfattar inkludering och vad som ramar in och påverkar deras uppfattningar.
Matematikundervisningens uppbyggnad i form av läroböcker, undervisningsgrupper, diskussioner och genomgångar i klassen.
Bedömning i form av betyg, prov och hur tester utformas.
Tillgänglighet i form av utmaningar, eller brist på utmaningar, i matematikuppgifter samt lärares pedagogiska färdigheter.
Helena Roos rön kan användas av lärare i matematik för att reflektera kring dels vad som påverkar elevers aktiva deltagande i undervisningen, dels hur man kan hitta och arbeta med faktorer som kan gynna inkludering av elever. Resultaten kan även användas av speciallärare och skolledare för att bättre organisera för inkludering, inte bara i matematik utan även generellt.
– Det finns ingen one size fits all-lösning, det beror alltid på de elever och lärare som är involverade. En mångfald av elever kräver en mångfald i matematikundervisningen, säger Helena Roos.
Helena Roos, doktorand i matematikdidaktik, Linnéuniversitetet, helena.roos@lnu.se
Hon har en grundskollärarexamen i matematik och NO och har arbetat som lärare på mellanstadiet
Offentliga tjänster som vård, utbildning och rättsväsende är ofta den mest direkta formen av kontakt som människor har med staten. Kvalitén på dessa tjänster är därför avgörande för om folk har förtroende för offentliga institutioner och för demokratin i största allmänhet.
Quality of Government (QoG), eller samhällsstyrningens kvalitet, är ett mått på effektivitet, rättvisa och korruption i ett lands offentliga institutioner. Statsvetare har i en studie undersökt om graden av QoG i ett land spelar någon roll för vad människor tycker om klimatpolitiska åtgärder i form av miljöskatter.
Enkät i 30 länder
Undersökningen baseras på data från två internationella enkäter som 39 486 personer i 30 länder besvarat. Frågorna handlar om vad personerna har för miljömässiga och ideologiska värderingar, om de har tillit till andra människor, och till sitt lands offentliga institutioner.
– Människor som lever i länder med låga nivåer av QoG, där statsapparaten fungerar dåligt på grund av till exempel utbredd korruption, är mindre villiga att stödja miljöskatter trots att de oroar sig för miljön. Det motsatta gäller för människor som lever i länder med hög grad av QoG, där är acceptansen för miljöskatter större, säger Dragana Davidovic, doktorand i statsvetenskap.
Tillit viktigare än värderingar för stöd till miljöskatter
Tidigare forskning visar att människor som ideologiskt identifierar sig som mer till vänster på den politiska höger-vänsterskalan och som i större utsträckning accepterar styrning från staten, är mer positiva till att stödja miljöskatter än andra. Den nya studien visar att detta inte gäller i samhällen med dåligt fungerande institutioner.
– Våra resultat visar att stater borde fokusera mindre på att försöka förändra människors värderingar, och istället fokusera mer på att skapa samhälleliga institutioner av hög kvalitet. Det handlar om att skapa tillit så att människors värderingar faktiskt genererar stöd för klimatpolitiska åtgärder i form av miljöskatter, säger Dragana Davidovic.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
