För att hushålla med våra vattenresurser och förhindra spridning av miljöföroreningar krävs att vi har tillgång till effektiv vattenrening. Adsorption med aktivt kol är en vanlig vattenreningsteknik, men den höga kostnaden hos konventionella aktiva kol begränsar användningen av denna teknik.
Samtidigt genereras ett stort antal avfallsflöden som i dag inte används optimalt, exempelvis från livsmedelsindustrin, jordbruket och industriella processer. Produktion av kol från dessa restmaterial skulle, förutom att generera adsorbenter för vattenrening, även bidra till att minska kostnaderna för hantering och kvittblivning av avfall, vilket skulle vara ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt.
Så funkar rening med aktivt kol
Aktivt kol är finfördelat kol med små porer och stor porvolym, som skapar en stor yta att molekyler kan fastna, adsorberas, och kemiska reaktioner kan ske. Den specifika ytan för aktivt kol är normalt mellan 500 och 1500 kvadratmeter/gram. Hur mycket skräp som kan adsorberas till kolet är proportionellt mot temperatur och tryck.
Aktivt kol framställs av material med hög kolhalt som till exempel stenkol, träkol, torv och kokosnötskal. Framställningen sker i två steg, där det första steget är en kontrollerad förkolning. I det andra steget aktiveras kolet termiskt eller kemiskt.
Aktivt kol används bland annat för vattenrening, medicin, gasförädling, skyddsmasker och destillering av alkoholhaltiga drycker.
Syftet med Mirva Niinipuus doktorsavhandling, som utfördes inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, var att undersöka förmågan hos förkolade restmaterial att avskilja miljöfarliga organiska och oorganiska föroreningar från industriella vatten. Hon visar att kolmaterialens kapacitet att avskilja organiska vattenföroreningar var generellt låg, men att de har förbättringspotential.
Undersökte livsmedelsavfall
De material som hon studerade var kol från tomat- och olivpressavfall, risskal, hästgödsel, kommunalt avloppsreningsslam samt bio- och fiberslam från massa- och pappersindustri. Hon utvärderade effekten av förkolningstemperatur och typ av utgångsmaterial med avseende på ytegenskaper hos de genererade kolen och deras kapacitet för att avskilja vattenföroreningar, för att därmed klargöra vilka ytegenskaper som är av betydelse för adsorptionen. Dessutom undersökte hon olika kemiska aktiveringar av kolmaterialen i syfte att förbättra deras funktion som vattenreningsadsorbenter.
Adsorptionsförmågan ökade med kemisk aktivering
– Resultaten visade att kolmaterialens kapacitet att avskilja organiska vattenföroreningar överlag var låg, vilket kan bero på den begränsade ytarean hos dessa material, medan avskiljning av metaller var på liknande nivå med kommersiella aktiva kol. Kemisk aktivering av restbaserade kol visade en stor förbättring i avskiljning av både metaller och organiska föroreningar säger Mirva Niinipuu, doktorand på Kemiska institutionen och Företagsforskarskolan vid Umeå universitet.
Förkolningstemperaturen påverkade ytfunktionalitet hos kolmaterialen på så vis att hög temperatur minskade förekomsten av syreinnehållande funktionella grupper på ytan. Det är dessa kemiska grupper som bidrar till avskiljningen av de flesta av de studerade föroreningarna.
Kemisk aktivering förbättrade avskiljningen av samtliga studerade föroreningar och den mest uttalade effekten observerades för organiska föroreningar. De aktiverade kolen klarade av att fullständigt avskilja flukonazol och trimetoprim från deponi-lakvatten. Ävenför koppar och zink var avskiljningen hög (50-96 procent).
Resultaten visade också att olika föroreningar kan interagera på olika sätt med adsorbentytorna, vilket styrs av egenskaper som porositet, syreinnehållande funktionaliteter, hydrofobicitet och mineraler. Dessutom utvärderades vattenmatrisens roll, och resultaten visade oväntat på en effektivare avskiljning från en komplex vattenmatris.
– I fortsatta studier bör man fokusera på ett stort urval av föroreningar med miljörelevans i adsorptionssystem där ett flertal komponenter tas i beaktande och som omfattar komplexa vattenmatriser.
Fotnot:
Doktorsarbetet har utförts inom Företagsforskarskolan i samarbete med den externa parten Miljötekniskt Center AB, MTC, i Umeå.
Flera forskningsstudier ingår i CIF:s rapport. De visar entydigt att andelen unga som föreningsidrottar är högst i socioekonomiskt starka grupper och lägst i svaga. Ojämlikheten är större bland flickor än bland pojkar.
Stora socioekonomiska skillnader
En av studierna i rapporten visar att 30 procent av de ungdomar som kom från hem med både lågt utbildningskapital och lågt ekonomiskt kapital var medlemmar i en idrottsförening. I gruppen med högt ekonomiskt kapital och högt utbildningskapital var siffran 80 procent. Drygt 1 000 15-åriga pojkar och flickor från olika delar av landet ingick i undersökningen gjord av Bengt Larsson, Gymnastik- och idrottshögskolan.
En studie av forskargruppen Ung livsstil visar samtidigt att ojämlikheten i föreningsidrotten har funnits under lång tid, och att den inte har minskat på senare år. Snarare tvärtom.
– De nya studierna både bekräftar och förstärker bilden av att barn- och ungdomsidrotten inte är lika tillgänglig för alla, säger Johan R Norberg, utredare på CIF.
Idrottsrörelsens svåra dubbla uppdrag
Ojämlik idrott är oförenlig med idrottsrörelsens egen värdegrund. Men mycket görs för att minska ojämlikheten – inte minst inom ramen för Idrottslyftet och idrottsrörelsens särskilda satsning på idrott för nyanlända och asylsökande. Samtidigt visar CIF:s rapport att det finns både utmaningar och hinder på vägen.
– En stor utmaning är att idrottsrörelsen måste balansera två delvis oförenliga uppdrag; att verka i de egna medlemmarnas och i samhällets intresse. Det skapar svåra avvägningsfrågor. Ska exempelvis resurser och stöd riktas till områden där idrottslivet är svagt – eller ska alla behandlas lika? Idrottsrörelsen består av många och skilda föreningar och förbund. Det saknas för närvarande samsyn i dessa frågor, säger Johan R Norberg.
Stora geografiska variationer
Mest aktiva i föreningsidrotten är barn och ungdomar i medelstora och välmående städer och förortskommuner med hög utbildningsnivå, särskilt i Stockholms- och Skåneregionen. Minst aktiva är unga i landsbygdskommuner. CIF:s rapport indikerar också att föreningsidrottandet är lägre i storstädernas centrala delar.
De flesta småhus är byggda i trä, men det allra första flerbostadshuset i trä i Sverige byggdes i Växjö för drygt 25 år sedan. Ett år tidigare, 1994, hade Boverkets nya byggnormer kommit, som gjorde det möjligt att bygga trähus i fler våningar än två. Tidigare var det inte tillåtet på grund av brandkraven.
Numera finns det olika metoder för att göra trähus brandsäkra. Man kan bygga in träet, brandimpregnera eller använda sprinkler. En vanlig missuppfattning är att trä brinner mer än andra material. Jens Erneholt, arkitekt och civilingenjör inom byggnadsteknik, förklarar att trä brinner på ytan och kolar, det vill säga blir sotigt på ytan vilket innebär att träet skyddas av sig självt. Dessutom överdimensioneras trähus så att det vid brand kan skydda sig självt och inte tappa stabilitet, jämfört med stålstomme som vid höga temperaturer kan ge vika.
Genombrott för trähus
Idag finns flerbostadshus i trä i många svenska städer, exempelvis i Falun, Göteborg, Karlskrona, Skövde, Skellefteå, Växjö och Stockholm. Inom byggbranschen talar man om ett slags genombrott under 2018, då efterfrågan på flerbostadshus i trä ökade markant.
På Årstafältet i södra Stockholm byggs just nu en helt ny stadsdel, där 335 hus blir trähus. Totalt ska det bli 6 000 bostäder, beräknat för 15 000 invånare, med första inflyttning tidigast 2021.
Vy över Årstafältet från 2016, med byggprojekt i bakgrunden. Bild: Holger Ellgaard, Wikimedia
Fördelar med trähus
Förnybart och binder koldioxid
Lätt material som är lätt att transportera
Ger snabb byggprocess
– För att vi ska klara klimatmålet 2045, som innebär att vi ska vara koldioxidneutrala och inte öka utsläppen, måste byggandet också bli neutralt, säger Jan Larsson, arkitekt på White och adjungerad professor på arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers i Göteborg.
Förnybart byggmaterial
Han menar att det är klimataspekter som drivit träfrågan framåt. Under senare år har klimatmedvetenheten ökat och blivit mer självklar. Ett bostadshus i trä har flera fördelar och är det enda byggmaterialet som är förnybart och lagrar koldioxid.
– Byggbranschen har insett att den här utvecklingen inte går att hindra och att det går att bygga trähus som är ekonomiskt lönsamma. Arkitektkåren har också förändrat sig radikalt, fortsätter Jan Larsson.
Hus byggda i betong och stål har dominerat bostadsbyggandet i Sverige de senaste 100 åren, och är fortfarande det vanligaste materialet i större byggnader idag. Det är också där den största kunskapen och erfarenheten finns, men det håller alltså på att förändras.
Själva definitionen av ett trähus är att huset har en stomme av trä, det vill säga majoriteten av den bärande konstruktionen är i trä. Att bygga flerbostadshus i trä går snabbt. Processen är betydligt kortare jämfört med andra material. I många fall kan byggtiden halveras eftersom man har en hög grad av förtillverkning och kan bygga färdigt 90 procent i fabrik.
I dag är modulsystemet den vanligaste metoden, som bygger på en traditionell byggnadsteknik. Färdiga moduler levereras från fabrik och monteras på plats, ungefär som ett pussel eller lego. Enligt Jan Larsson är det vanligt att man bygger en stomme av trä som kläs med andra material. Med den konstruktionen kommer träet inte att synas.
En annan variant är en kombination av betong och trä, eller av stål och trä, för ännu mer stabilitet.
Korslimmade plankor
Det mest omtalade materialet är dock KL-trä – korslimmat trä – som utvecklades för 25 år sedan, men är fortfarande ganska nytt inom byggbranschen. KL-trä innebär att man lägger korslimmade plankor vinkelrätt mot varandra och gör att träet får en annan tyngd. KL-trä används till väggar eller bjälklag.
Jens Erneholt menar att kombinationer av byggmaterial kan vara en bra lösning.
– Jag tycker att betong är ett bra byggmaterial, men det används för mycket. Den största utmaningen för byggbranschen är att våga bygga fler trähus, säger han.
Hittills har produktion av KL-trä funnits i mindre omfattning och istället importerats till Sverige, oftast från Österrike. Förra året började tre nya fabriker byggas för tillverkning av KL-trä i Sverige. Det innebär att den svenska produktionen kommer att öka från 24 000 till 200 000 kubikmeter, och att vi kommer att kunna exportera KL-trä. Från 2025 finns det kapacitet att bygga hälften av alla nya flerbostadshus i trä.
Tre sätt att bygga trähus
Modulsystemet
Kombination av betong och trä, eller stål och trä, det vill säga hybridlösningar
KL – korslimmat trä, istället för betong i väggar och tak
Exempel på korslimmat trä. Bild: Kizapold, Wikimedia
Mycket virke i Sverige
Runt om i världen byggs kontor och offentliga byggnader i trä. Ett av de mest omtalade i Sverige är det blivande kulturhuset i Skellefteå, med 18 våningar och 80 meter högt. (Den vanligaste storleken på trähusen är 5-8 våningar.)
Sverige är ett av de mest skogstäta länderna i världen. Ändå är andelen flerfamiljshus i trä fortfarande ganska liten. 2018 påbörjades 44 168 flerbostadshus, varav 12,5 procent var trähus med totalt 6 000 lägenheter. På Träbyggnadskansliet räknar man att andelen trähus stiger till 17 procent år 2020.
Att trä är ett lätt material ses som en av de främsta fördelarna. Trä som byggmaterial kan enkelt transporteras i platta paket på lastbil, vilket innebär att transporterna minskar med 60-70 procent jämfört med betong.
Idag finns det byggföretag som bestämt sig för att enbart bygga trähus. Än så länge finns inga krav på byggföretag att bygga miljövänligt, men när kommunen säljer mark till byggföretag skulle de kunna ställa villkoret att man måste bygga trähus på marken.
Brist på kompetens
Tidigare hade det funnits en negativ inställning till trähus inom byggbranschen. Huvudsakligen på grund av förutfattade meningar, menar Jens Erneholt, som också är teknisk rådgivare för träkonstruktioner WSP. Han anser att den största nackdelen med flerbostadshus i trä idag är bristen på kompetens, generellt, inom byggbranschen.
– Det krävs att man vet hur man gör och känner till riskerna. Annars kan man bli tvungen att göra om vissa moment i byggprocessen och det blir dyrt, säger han.
De byggregler som Boverket har fastställt för bärande konstruktion av flerbostadshus är materialneutrala och gäller för alla nybyggda hus, oavsett material. Alla bostäder måste uppfylla samma krav ifråga om brandsäkerhet, akustik och fukt. Hela byggprocessen dokumenteras under hand, och där framgår det hur man löst frågan om brandsäkerhet, akustik och fukt. Branddokumentationen granskas senare av Räddningstjänsten på orten.
När det gäller ljud sprider det sig annorlunda i trähus jämfört med betonghus och akustikerna måste arbeta med andra sorters lösningar för att uppfylla akustikkraven. Upplevelsen av ljud blir olika i trä respektive betonghus, eftersom ljudet sprids på olika sätt i de båda konstruktionstyperna. Trähus stoppar höga frekvenser, men inte ljud av till exempel fotsteg hos grannen ovanför. Betong, däremot, är tungt vilket gör det lättare att stoppa spridning av ljud.
– För betong finns det bra beräkningsmetoder för akustik, men det är inte direkt överförbart på trä eftersom materialen är uppbyggda på olika sätt. Det är möjligt att det måste tas fram särskilda beräkningsmetoder för trä, säger Jan Larsson.
Fukt kan orsaka mögel och ohälsa och bör undvikas i alla typer av hus. Under byggtiden mäts fukthalten kontinuerligt. En fördel med trähus är att de torkar fort ut, det är själva materialet som torkar.
– Väggarna andas. Det är därför det känns behagligt i ett trärum, konstaterar Jan Larsson.
Text: Ulla-Karin Höynä på uppdrag av forskning.se
Det går att utbilda distriktssköterskor och sjuksköterskor i familjecentrerade samtal via webben. Det visar Susanna Pusa, i sin avhandling. Och en ökad medvetenhet om familjemedlemmarnas påverkan på och betydelse för varandra kan utveckla förhållningssättet gentemot familjer med ett ökat fokus på, och medvetenhet om, styrkor och resurser inom familjen.
– Det är även nödvändigt att samhället, politiker och ledningen inom olika vårdinrättningar inser värdet av att arbeta familjecentrerat och skapar möjligheter för utbildning av sjuksköterskor under arbetstid, säger Susanna Pusa.
Förbättra omvårdnaden för familjer
Det övergripande syftet med Susanna Pusas avhandling var att belysa erfarenheter av stöd av relationell natur från distriktssköterskor och sjuksköterskor till familjer i ordinärt boende, samt att utvärdera implementering av familjestöd genom familjecentrerade samtal.
Det innebär att avhandlingen till stor del fokuserar på hur forskningsbaserad kunskap om familjecentrerad omvårdnad kan införas i klinisk verksamhet för att förbättra omvårdnaden av familjer med en vårdbehövande person som bor hemma i eget boende.
– Resultatet visar att de distriktssköterskorna och sjuksköterskorna som deltog i den webbaserade utbildningen i familjecentrerad omvårdnad erfor ett förnyat tanke- och arbetssätt i riktning mot hela familjer i stället för som traditionellt mot vårdtagaren, säger Susanna Pusa.
Inkluderande familjerna
Studien visar också att införandet av familjecentrerade samtal fortgick även om de inte hade implementerats fullt ut som avsett. Distriktssköterskorna och sjuksköterskorna samtalade inte alltid utifrån den tänkta samtalsstrukturen, men ändå använde sig av det familjecentrerade förhållningssättet i sitt dagliga arbete – i möten och samtal med familjen.
De tillämpade ett förhållningssätt som innebär att de arbetade mer inkluderande gentemot familjer, med en ökad medvetenhet om betydelsen av att fokusera på hela familjen samt interaktionen mellan familjemedlemmarna.
Stöd från såväl chefer som inom arbetsgruppen, fortlöpande kompetensutveckling och samsyn var betydelsefulla aspekter för att lyckas införa familjecentrerade samtal.
Susanna Pusa är legitimerad sjuksköterska sedan 2008 och har tidigare arbetat som sjuksköterska inom medicin, kirurgi, palliativ vård och hemsjukvård.
Inom robotik, för proteser med känsel och för hälsoövervakning arbetar forskare runt om i världen för att ta fram elektronisk hud – flexibel, töjbar och med någon form av känsel.
Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet har slagit sina kloka huvuden ihop och kombinerat flera olika fysikaliska fenomen och material. Resultatet är en sensor som exempelvis applicerad på en arm kan känna av eller övervaka en förändring av kroppstemperatur, som reagerar på synligt ljus från solen och som även kan känna av en beröring av något varmt, exempelvis en hand.
– Vi har inspirerats av naturens egna metoder, säger Mina Shiran Chaharsoughi, doktorand inom organisk fotonik och nanooptik vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet.
Kombinerat material
Tillsammans med forskarkollegor vid Laboratoriet för organisk elektronik har hon tagit fram en sensor som kombinerar pyroelektriska och termoelektriska effekter med ett nanooptiskt fenomen.
I de pyroelektriska materialen uppstår en spänning då materialet värms upp eller kyls ner. Det är förändringen i temperatur som ger en signal, en snabb och stark signal men som avklingar nästan lika snabbt.
I de termoelektriska materialen uppstår istället en spänning när materialet får en kall och en varm sida. Signalen är dock långsam och det tar lite tid innan den blir mätbar. Värmen kan komma från kroppen eller från solen, bara det finns en svalare sida.
– Vi ville ta vara på det bästa av två världar och kombinerade därför en pyroelektrisk polymer med en termoelektrisk gel framtagen i ett tidigare projekt av Dan Zhao, Simone Fabiano med flera kollegor i gruppen för organisk nanoelektronik. Kombinationen ger en snabb och stark signal som också varar under lång tid, säger Magnus Jonsson, forskningsledare inom organisk fotonik och nanooptik, som lett studien.
Video (2.18) Heat and light sensing with hybrid nanooptics
Förstärker signalen
Det visade sig också att de två materialen samverkar så att den gemensamma signalen dessutom förstärks.
De har även tagit hjälp av plasmoner, ett nanooptiskt fenomen.
– En plasmon uppkommer när ljus interagerar med metalliska nanopartiklar, som guld och silver. Det infallande ljuset gör att elektronerna i partiklarna böjar svänga i takt, oscillera. Den kollektiva oscillationen är själva plasmonen, berättar Magnus Jonsson.
I ett tidigare arbete har han och hans medarbetare visat att en elektrod i guld som försetts med nanohål effektivt absorberar ljus med hjälp av plasmoner. Det absorberade ljuset omvandlad sedan till värme. Med en sådan elektrod, en tunn guldfilm med nanohål, på den sida som vetter mot solen omvandlar sensorn även det synliga ljuset till en snabb och stadig signal.
Som bonus är sensorn även tryckkänslig.
– En signal uppstår när vi trycker på sensorn med ett finger, men inte när vi utsätter den för samma tryck med ett stycke plast. Den reagerar på värmen från handen, säger Magnus Jonsson.
Fotnot:
Förutom Mina Shiran Chaharsoughi och Magnus Jonsson, forskare inom nanooptik, har även Dan Zhao, Simone Fabiano, båda inom organisk nanoelektronik, och professor Xavier Crispin bidragit till resultaten som nyligen publicerats i Advanced Functional Materials.
Magnus Jonsson, Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet. magnus.jonsson@liu.se
Studien Prospective Urban Rural Epidemiologic study (PURE) har undersökt kvinnor och män från tjugo länder och funnit att låg utbildning medför ökad risk för hjärtinfarkt, stroke eller hjärtsvikt oavsett landets inkomstnivå. Skillnaden mellan låg- och högutbildade var dock betydligt mer märkbar i fattigare länder.
Eftersom riskfaktorer som fetma, diabetes och högt blodtryck är mindre vanliga bland lågutbildade i låginkomstländer, vilket också bekräftades här, har man antagit att hjärt-kärlsjukdom skulle vara vanligare bland de bättre bemedlade. De aktuella forskningsresultaten visar dock på motsatsen.
– Vi vet inte exakt vad som orsakar den höga risken för hjärt-kärlsjukdom bland personer med låg utbildning i låginkomstländer, annat än möjligen brist på kunskap och bristande hälso- och sjukvård, säger huvudförfattaren bakom rapporten, Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Störst skillnad i fattiga länder
Studien registrerade utbildningsnivå, hushållets tillgångar (fordon, dator, TV, tvättmaskin, hus/lägenhet, odlingsmark med mera), riskfaktorer och medicinering hos 154 169 vuxna i åldern 35-50 år från fem låginkomst-, elva medelinkomst- och fyra höginkomstländer mellan 2003 och 2017.
Bland personerna i studien hade 6 936 någon kardiovaskulär händelse under en uppföljningstid på i genomsnitt sju och ett halvt år. Riskfaktorer som fetma, högt blodtryck och diabetes var mindre vanliga bland lågutbildade än bland högutbildade i låginkomstländer, och förklarade således inte deras högre risk.
I höginkomstländerna (huvudsakligen Kanada och Sverige) var det 26 procents ökad risk för att insjukna hos låg- jämfört med högutbildade, efter justering för riskfaktorer och tillgångar i hushållet. Motsvarande i medelinkomstländer var 59 procents högre risk och i låginkomstländer 123 procents högre risk.
Mer utbildning ger bättre hälsa
Användningen av läkemedel vid hjärt-kärlsjukdom var mycket låg bland personer med låg utbildning i låginkomstländer som haft hjärtinfarkt eller stroke innan de undersöktes i studien. Endast 9 procent använde något av dessa medel, jämfört med 32 procent bland dem med hög utbildning. I höginkomstländer använde alla utbildningsgrupper mediciner i stor utsträckning (75-84 procent).
PURE-studien leds från Kanada av professor Salim Yusuf, Population Health Research Institute, vid McMaster University. Han betonar vikten av förbättrad utbildning som hållbar strategi för att förbättra hälsan, vilket Annika Rosengren också lyfter fram.
– Om vi vill minska risken för hjärt-kärlsjukdom globalt, måste handläggningen för drabbade med låg utbildning förbättras, och låg utbildning bör också betraktas som en modifierbar riskfaktor, säger hon.
Heather Mackay, forskare i geografi vid Umeå universitet, och har studerat hur urbaniseringen påverkar matförsörjning, kost och hälsa i två mindre städer i Uganda: Mbale och Mbarara.
– Jag ville undersöka om det fanns en ökning av sjukdomar som diabetes, fetma och hypertoni och om man drabbades av felnäring, det vill säga samtidig över- och undernäring, i dessa städer.
Stor tillväxt i mindre städer
Tidigare har forskningen om nutritionsövergång söder om Sahara fokuserat på storstäder, men genom att även studera mindre städer kan man nyansera bilden betydligt eftersom de är mer representativa för området. Det är också där som den största tillväxten och förändringen väntas ske.
– Det övergripande målet för min forskning är minskad fattigdom, tryggare livsmedelsförsörjning och större välbefinnande för urbana invånare i Uganda och världen i stort, berättar Heather Mackay.
I jämförelse med studier från huvudstäder i Afrika söder om Sahara pekar Heather Mackays resultat på en mindre förändring i kostvanor, då de flesta behöll tidigare traditioner. Trots detta har man en jämförbar förekomst av icke-smittsamma sjukdomar.
Sociala nätverk fortsatt viktiga i urbana liv
Mackay visar också i sin avhandling bland annat på stadsodlingens annorlunda roll i mindre städer jämfört med stadsodling i många storstäder, och att de som var mest sårbara för bristande tillgång till livsmedel var de stadsbor som var helt beroende av att köpa all sin mat, i kombination med en osäker sysselsättningsstatus. I de mindre ugandiska städerna har de familjer som har det mest bekvämt, en fortsatt stark koppling till landsbygden. Det visar på att sociala nätverk på landet och landsbygdsodling har fortsatt betydelse för ett stabil urbana liv.
– Sammanfattningsvis pekar min forskning mot att vi ska vara försiktiga med vissa vanliga antaganden om hur urbant liv påverkar matvanorna mot ett mer “västerländskt” livsmedelssystem och kostmönster, med stora livsmedelsbutiker och förädlad mat, snabbmat, ökad köttkonsumtion, mindre odling och minskad fysisk aktivitet, och att dessa förändringar bidrar till en växande sjukdomsbörda av icke-smittsamma sjukdomar bland den urbana befolkningen. Det kan finnas andra drivkrafter för hälso-förändring i dessa städer.
Fotnot:
Heather Mackay är doktorand i geografi vid Umeå universitet och forskar kring sambandet mellan jordbruk, kost och hälsa i Afrikanska urbana miljöer. Hon är uppvuxen i Skottland och arbetade under tio år med internationell utveckling i Storbritannien, USA och Ghana innan hon återvände till akademin.
Avhandling:
Food, Farming and Health in Secondary Ugandan Cities (Svensk titel: Mat, jordbruk och hälsa i medelstora städer i Uganda)
Kontakt:
Heather Mackay vid Institutionen för geografi, Umeå universitet, heather.mackay@umu.se
Pojkar i åldrarna 7–12 år sticker ut i CIF:s analys. Det är den yngsta ålderskategorin och vanligtvis mycket idrottsaktiv. Minskningen i antalet träningstillfällen per person och år i den gruppen var hela tolv procent mellan 2012 och 2017. För flickorna i samma ålder var motsvarande minskning drygt fem procent.
– Det finns ännu inga svar på varför föreningsidrottandet minskar bland de allra yngsta. Däremot vet vi att många unga redan i dag rör sig för lite. På sikt kan minskningen bli ett problem både för svensk idrottsrörelse och för folkhälsan. Om trenden håller i sig finns det skäl att vara orolig, säger Johan R Norberg.
Minskar mest på landsbygden
Pojkarnas föreningsidrottande minskar i 233 av landets 290 kommuner. Nedgången sker i alla typer av kommuner, inte minst på landsbygden. Mest minskar aktivitetsnivån i små kommuner i exempelvis Västerbottens, Värmlands, Dalarnas och Jämtlands län.
– Vi har tidigare sett att idrottandet är särskilt starkt i rika kommuner men svagare på platser där inkomsterna och utbildningsnivån är lägre. Utvecklingen speglar det förhållandet, säger Johan R Norberg.
Centrum för idrottsforskning har i tidigare rapporter visat att aktivitetsnivån i hela barn- och ungdomsidrotten har minskat det senaste decenniet. Nedgången har varit särskilt stor bland äldre tonåringar och inte minst flickor. Den minskningen har avstannat under senare år.
Fotnot:
Statistiken bygger på Riksidrottsförbundets redovisning av Statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK).
Att minska matsvinnet i alla led är en av tre åtgärder som är avgörande för att hålla klimatpåverkan inom gränserna för vad jorden klarar av. Det är forskningsplattformen SLU Future Food som har givit ut en så kallad policy brief med forskares rekommendationer för hur Sverige ska få bukt med matsvinnet.
Snabbguide till beslutsfattare
Syftet med rekommendationerna är att ge beslutsfattare, såväl inom politiken som livsmedelsbranschen, en snabbguide till lämpliga åtgärder som grundar sig i vetenskaplig forskning. I briefen ges en utförligare förklaring till varje rekommendation. I korthet ser de ut så här:
Formulera nationella mål för Sverige: 50 procent mindre matsvinn 2030, 75 procent mindre matsvinn 2050.
Prioritera svinnet av animalier för att snabbt få ner miljöbelastningen.
Inför ett nationellt svinndatacenter dit aktörerna rapporterar in data, som kan tydliggöra ”hot spots” för att stimulera forskning och innovation.
Utred producentansvar för maten.
Kräv att alla aktörer som hanterar mat har en ”plan B” upprättad i förväg, för hur överskottsmat ska hanteras för att komma tillgodo som mat när, inte om, svinn uppstår.
Uppdra åt Skolverket att införa matbedömning i läroplanen och att utöka ämnet Hem- och konsumentkunskap.
Folkbilda om bäst-före-märkningens innebörd, matbedömningar och matsvinnets konsekvenser.
Fortsätt arbetet kring optimal (sänkt) förvaringstemperatur i kylkedjan.
Utmana färskvarunormen. Vilka livsmedel kan med fördel hanteras i fryst eller torkat skick?
Kartlägg svinnet i alla delar av livsmedelssystemet, och även de djur som i dagsläget inte används till köttproduktion, så som hästar, värphöns och getter.
– Jag har forskat på matsvinn i många år men först nu börjar området få den uppmärksamhet som behövs för att vi ska kunna lösa problemen, säger Ingrid Strid, forskare vid institutionen för energi och teknik, som skrivit rekommendationerna med hjälp av sina kollegor.
Vad är matsvinn?
Matsvinn är livsmedel som slängs, trots att de hade kunnat konsumeras om de hanterats annorlunda. Cirka en tredjedel av all mat som produceras slängs, enligt FN:s organisation för livsmedel och jordbruk FAO.
SLU bedriver forskning om matsvinn i de flesta av livsmedelskedjans delar, från primärproduktion, industri, butik, storkök och hushåll, till återvinning i kretsloppssystem och nya möjligheter för restprodukter längs vägen. Många olika aspekter studeras, till exempel matkvalitet och livsmedelssäkerhet.
– Matsvinnsfrågan är högprioriterad. Den har avgörande betydelse för att minska matens klimatpåverkan, är komplex och kräver samarbete mellan många parter. Men framför allt kräver den ett engagemang som vi nu förutsätter att politikerna har, säger Annsofie Wahlström, kommunikatör vid plattformen SLU Future Food.
I dag skrapar, bränner, opererar eller fryser man bort hudtumörerna vid basalcellscancer.
– Vi önskar att det fanns en enklare metod att behandla basalcellscancer. Det vore jättebra om det fanns en kräm att använda, säger Sara Prosén, specialistläkare på hudkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.
Varje år drabbas mer än 50 000 personer, och enligt prognosen riskerar ännu fler att utveckla sjukdomen i framtiden. En forskargrupp vid Universitetssjukhuset Örebro har nu startat ett projekt för att undersöka hud som är UV-skadad och jämföra mot normal hud.
– Basalcellscancer är en snäll form av cancer men idag vet vi inte så mycket om tumörens biologi och fysiologi. Flera kommer att drabbas i framtiden och det vore bra om vi kunde hitta enklare behandlingsmetoder, säger Magnus Lindberg, professor och överläkare på hudkliniken och ansvarig för forskargruppen.
Tre typer hudtumörer
Det finns tre olika typer av hudtumörer: basalcellscancer, malignt melanom och skivepitelcancer. För att upptäcka basalcellscancer gäller det att vara uppmärksam på avvikande hudförändringar. Det är en växande, ibland glansig knuta som emellanåt blöder och huden kan kännas skrovlig. Det är vanligt att få den i ansiktet. För att ta bort hudtumören skrapar, bränner, opererar eller fryser man bort den på hudkliniken. Vårdcentraler kan också behandla patienter med hudtumörer men där skärs den bort.
I studien kommer det att ingå cirka 40 patienter och den kommer att pågå under några år framöver. De kommer att ta en hudbiopsi, ett vävnadsprov, på personer som har solskadad hud. Sedan kommer de att framkalla en akut solbränna på frivilliga försökspersoner med normal hud.
– Vi vill jämföra en kroniskt solskadad hud mot en akut solskadad hud. Idag är det många som överskattar vad huden tål. UV-ljuset är inte bara skönt det kan vara farligt också, säger Magnus Lindberg.
Njut av solen på rätt sätt
Det finns mycket vi kan göra själva för att inte hamna i farozonen. Det gäller att komma ihåg att solen är som starkast mellan klockan 11 och 15.
– Att svenskarna älskar solen blir ibland ett bekymmer. Tänk på hur du beter dig i solen. Åker du utomlands är det ofta starkare sol och du kan inte vara lika länge i solen. Använd alltid solkräm och sitt gärna i skuggan. SMHI har en bra översikt över länders UV-index. Där kan du se hur länge du kan vara i solen innan det blir farligt för just din hudtyp, säger Sara Prosén.
Kontakt:
Sara Prosén, Specialistläkare vid Hudkliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län, sara.prosen@regionorebrolan.se
Majoriteten av alla spel behöver du kunna se för att spela. Det är få som är anpassade för att även kunna spelas av personer med nedsatt syn eller andra funktionsvariationer. Frequency Missing är ett undantag.
Den inkluderande designen innebär att alla ska kunna spela, även de som är blinda eller har annan synrelaterad funktionsvariation. De med nedsatt syn spelar genom att dra fingret över touch-skärmen och lyssna efter ljud som guidar dem genom spelet.
Berättelsedrivet med intressanta ljud
Just för peka-klicka-spel blir det extra viktigt med en intressant story och miljö. Per-Anders Östblad, adjunkt på Högskolan i Skövde, är en av personerna bakom idén till Frequency Missing.
– Eftersom vi ville inkludera personer med synnedsättning valde vi att göra ett berättelsedrivet spel. Det är en spännande, lite rolig och rätt så barnvänlig berättelse inspirerad av noir-deckare, Tintin och möjligtvis lite Jönssonligan, berättar han.
I peka-klicka-spel är det vanligt att huvudkaraktären återger allt som händer, vilket blir extra viktigt och användbart då det ska kunna spelas av personer med synnedsättning. Huvudpersonen Patricia är radioreporter och spelet utspelar sig till stor del på en radiostation någon gång under 1960- eller 70-talet.
– Under den eran fanns det många intressanta ljud att jobba med. Skrivmaskiner, sladdtelefoner, rullbandspelare och överlag fler mekaniska ljud än vi har omkring oss idag, säger Per-Anders Östblad.
– Många gillar sättet vi tagit fram för att göra peka-klicka-spel tillgängliga och spelets berättelse och atmosfär har varit väldigt uppskattade. Vi har också fått mycket beröm för grafiken och ljudet, säger Henrik Engström, bitr. professor inom informationsteknologi på Högskolan i Skövde.
Utmaning i att få in tänket hos spelföretagen
Det finns andra funktionsvariationer än blindhet, som påverkar spelupplevelsen. Dyslexi och färgblindhet är två exempel som också kan skapa problem för spelaren. Visuell information är väldigt svår att ersätta och Henrik Engström ser nu en utmaning i att bredda inkluderingstänket i fler spelföretag.
– Alla spel kan inte spelas av alla men det är ju onödigt att skapa hinder som inte behöver vara där, säger han.
Frequency Missing är en översättning av spelet Frekvens saknad som från början utvecklades som ett projekt finansierat av Post- & telestyrelsens innovationstävling. Det producerades på svenska för mobila enheter med pekskärm. Efter lansering, och ett gott mottagande, uppstod idén och behovet av att också lansera spelet på engelska.
Henrik Engström, bitr. professor inom informationsteknologi på Högskolan i Skövde är nöjd med recensionerna av den engelska versionen av spelet, till exempel ”Ett mycket bra exempel på hur man gör ett peka-klicka-spel helt tillgängligt för blinda spelare” och ”Ett av de bästa spelen jag spelat”.
– Den engelska versionen har professionella röstskådespelare, så resultatet har blivit extra bra. Flera personer har uttryckt önskemål om fler spel av denna typ och vi skulle gärna fortsätta med liknande projekt.
Föregångare till Marvinter
Spelet var föregångare till Marvinter, ett spel som gjordes i samarbete med Sveriges Radios julkalender 2017. Även det spelet var skapat utifrån den inkluderande design som Frequency Missing är uppbyggt med.
Enligt Januariavtalet, eller fyrpartiuppgörelsen, ska den allmänna arbetslöshetsförsäkringen ses över. För att det ska lyckas måste politikerna bredda bilden och även se till andra faktorer som styr inkomstskyddet vid arbetslöshet. Det menar Jayeon Lindellee som skrivit en avhandling om den svenska arbetslöshetsförsäkringen.
– Grundtanken att staten garanterar en hög täckningsgrad av arbetslöshetsförsäkringen, samtidigt som man behåller frivilligt medlemskap i a-kassorna fungerar inte längre, säger hon.
I sin avhandling har hon utformat en trepelarmodell som hon hoppas kan användas för att fånga komplexiteten i systemet:
Trepelarmodellen
Allmän arbetslöshetsförsäkring: För det första har inkomstbortfallsprincipen i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen urholkats sedan 90-talet. Huvudsaklig anledning till det är att maxbeloppet från a-kassan inte hänger med pris och löneutvecklingen och taket har höjts endast ett fåtal gånger sedan 90-talet.
Vissa arbetsgivare erbjuder extra skydd: I takt med detta har arbetsmarknadsparterna sett till att erbjuda kompletterande ersättningar inom ramen för en rad olika omställningsavtal, där statligt anställda och tjänstemän har ett betydligt mer omfattande skydd jämfört med LO-yrken.
Erbjudanden från fackförbund och försäkringsbolag: Dessutom har fackförbunden, i samarbete med försäkringsbolag, lanserat kompletterande inkomstförsäkringar sedan början av 2000-talet, vilket idag täcker hälften av arbetande befolkningen, enligt avhandlingen. Här är det återigen LO-förbunden som har den lägsta täckningsgraden (67 procent jämfört med över 95 procent bland de medlemmarna hos SACO- och TCO-förbunden). Maxbeloppen, kvalificeringsvillkoren, premierna samt möjlighet att lägga till längre ersättningsperiod varierar bland olika inkomstförsäkringar.
Skyddet vid arbetslöshet i form av kompensation av inkomstbortfall har därmed blivit mycket mer varierat jämfört med tidigare.
Frivillig a-kassa väldigt svenskt
– Arbetsplats, yrkesgrupp och fackförbund spelar större roll än tidigare. Detta innebär att ansvarsfördelningen över inkomstskydd för arbetslösa har omdefinierats mellan staten, fackföreningar, individer och andra aktörer på försäkringsmarknaden, säger Jayeon Lindellee.
Det svenska systemet med frivillig anslutning till a-kassor, kallat Ghent-systemet, är snudd på världsunikt. I andra länder finns det oftast ett obligatoriskt arbetslöshetsförsäkringssystem. Anledningen till att Ghent-systemet överlevt i Sverige kan spåras till en hög grad av statlig subvention av a-kassornas utgifter, vilket möjliggjorde att även de svagare grupperna på arbetsmarknaden kunde vara anslutna till a-kassorna som i sin tur kunde erbjuda låg medlemsavgift.
Facken fortfarande central aktör
Att fackförbundens roll har varit viktig i arbetslöshetsförsäkringssystemet har länge lyfts upp som en av orsakerna till att Ghent-länderna (Sverige, Danmark och Finland) har haft högre facklig anslutningsgrad än övriga länder.
I Danmark och Finland har a-kassor som inte är knutna till de traditionella fackförbunden börjat etablera sig under senare åren. Men i Sverige är facken fortfarande en central, aktör inte minst i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen, men också i de kompletterande ersättningssystemen.
Det finns fördelningsmässiga konsekvenser i den här utvecklingen, betonar Jayeon Lindellee. Förbund med många arbetslösa, såsom Hotell- och restaurangfacket eller Byggnads, har haft svårt att bekosta attraktiva erbjudanden medan förbund med lägre genomsnittlig arbetslöshet bland sina medlemmar, såsom Sveriges Ingenjörer eller Civilekonomerna, har kunnat erbjuda kompletterande försäkringar redan från början av 2000-talet.
Bara en tredjedel får ersättning
Det måste också bli lättare att få a-kassa än idag, anser Jayeon Lindellee. För att få ersättning från a-kassan idag krävs att man varit medlem i minst ett år och arbetat i minst 80 timmar i månaden i minst sex månader under senaste tolv månaderna. För många med kortare anställningar går villkoren inte att uppfyllas.
Ett resultat är att det idag bara är en tredjedel av de arbetslösa som får ut någon ersättning från den allmänna arbetslöshetsförsäkringen. För de som inte får ut någon inkomstrelaterad ersättning från a-kassan är de andra kompletterande ersättningarna meningslösa.
Jayeon Lindellee ser positivt på den nya utredningen som delvis tittar på möjligheten att mjuka upp arbetsvillkoren.
Forskningen bedrivs av runt 500 forskare i 14 länder inom det kinesiska partikelfysikexperimentet BESIII och Uppsalaforskarna har haft en ledande roll både i att ta fram metoden som använts samt i de mätningar som gjorts för att bekräfta att metoden fungerar.
Forskarna har låtit elektroner och positroner kollidera med varandra för att skapa materia-antimateriaparet Λ. Materia-antimateriaparet Λ är ett sammanflätat system och tidigare har man inte trott att det har varit möjligt att särskilja hur de båda partiklarna Λ och beter sig individuellt, men i och med mätningarna vid BESIII-experimentet har man bekräftat att det faktiskt är möjligt.
Särkvark istället för en nedkvark
– Syftet med studien har varit att utforska gränserna för vår förståelse av naturen och att hitta fenomen som inte kan förklaras av de nuvarande teorierna. Detta har vi gjort genom att studera en exotisk partikel, en så kallade lambdahyperon, Λ, som liknar en neutron men som är uppbyggd av en särkvark istället för en nedkvark, säger Andrzej Kupsc, en av forskarna vid Uppsala universitet som gjort upptäckten.
I experimentet har man kunnat se att partiklarna Λ och är spinnpolariserade. Att de är spinnpolariserade är den nödvändiga förutsättningen för att Λ och -partiklarna kan studeras individuellt och om det skulle finnas en skillnad i hur de båda partiklarna sönderfaller, skulle det vara möjligt att kunna observera det. Om sönderfallen för de båda partiklarna beter sig olika skulle man få ett så kallat CP-symmetribrott som skulle ge en förståelse till gåtan om det förhållande som gäller mellan materia och antimateria i universum. Det skulle i så fall ge en inblick i det tidiga universums villkor och bidra till upptäckter om ny fysik.
Tester av universums materia-antimateriaasymmetri
Från denna precisionsmätning upptäckte man dessutom att tidigare resultat som beskriver Λ-partikelns sönderfall visat sig vara felaktiga med närmare 20 procent. Med det nya resultat från BESIII-experimentet kommer 100-tals resultat som bygger på det gamla felaktiga värdet att behöva revideras genom att antingen analysera resultaten på nytt eller göra om de tidigare mätningarna.
Även om resultatet precis offentliggjorts så har det varit känt inom BESIII-samarbetet under en längre tid.
– Vi har redan påbörjat flera uppföljningsstudier inom BESIII-kollaborationen som bygger på de nya teoretiska och experimentella upptäckterna. Bland annat undersöker vi just nu Λ-partikelns tyngre kusin, Ξ [ksi] som till och med är mer känslig för CP-symmetri än vad Λ är. Det gör att vi kommer kunna utföra ännu mer precisa tester av universums materia-antimateriaasymmetri i den här typen av exotiska system, säger Patrik Adlarson, forskare vid Uppsala universitet och delaktig i BESIII-experimentet.
Alunskifferns bildningsmiljö har sedan länge varit problematisk för forskare, men enligt rådande modeller avsattes dessa oljerika skiffrar i ett varmt växthusklimat med geokemiska bevis för extremt varma tropiska vattentemperaturer.
Nu har forskare från bland annat Uppsala universitet upptäckt att alunskiffern i Ryssland och Estland även innehåller stora mängder kristallkulor som ursprungligen bestått av ikait – ett vatteninnehållande kalciumkarbonatmineral som bildas i vatten nära fryspunkten. Ikait har fått sitt namn efter förekomsten i den kalla Ikafjorden på Grönland. Det är instabilt, ersätts vanligen av kalcit, och kallas då glendonit.
Kristallkulor av glendonit, ursprungligen ikait, från alunskiffern i Estland. Skalstreck är 1 cm. Foto: Heikki Bauert.
– Eftersom kristallkulorna kräver så pass kallt vatten måste det alltså ha funnits när alunskiffern bildades. Det visar att paradoxalt nog innehåller alunskiffern indikatorer på både ett varmt tropiskt växthusklimat och på temperaturer när fryspunkten, säger Lars Holmer professor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet .
Alunskiffer rik på fossil
De här fynden kan leda till att man måste omvärdera alunskifferns bildningsmiljö helt och hållet.
– Alunskifferns bildningsmiljö har diskuterats sedan början av 1900-talet, och för oss paleontologer är de speciellt viktiga eftersom de även innehåller unikt välbevarade fossil och de nya rönen ger en helt ny bild av hur dessa egendomliga och ekonomiskt viktiga avlagringar en gång bildades, säger Lars Holmer.
Den svenska och baltiska mineralrika alunskiffern är en av vår regions dagsaktuella och kontroversiella mineralrika naturresurs, inte minns på grund av den ökande efterfrågan på sällsynta metaller som exempelvis vanadium som förekommer rikligt i skiffern.
Alunskiffer
Alunskiffer är en bergart som förekommer i den så kallade Alunskifferformationen, en bergartsformation som förekommer i England och de skandinaviska länderna. I Sverige förekommer alunskiffer på Öland och Gotland, i Västergötland, i Östergötland, i Närke, och i Skåne. Alunskiffer finns även på djupet 15−50 meter i stora områden i bland annat Jämtlands och Härjedalens fjälltrakter.
Alunskiffer är uppbyggd av sedimentära bergarter som bildades under kambrium och den äldre delen av ordovicium för 515–485 miljoner år sedan. Det sediment som blev alunskiffer avsattes i en syrefattig miljö på havsbottnen. Sedimentet hade en hög andel organiskt innehåll, vilket gör att alunskiffer får en lätt doft av petroleum. Vid repning av ytan med metall får alunskiffer ett brunt streck.
De nya forskningsresultaten kommer att få stor betydelse för den bredare förståelsen av jordens klimatiska utveckling eftersom man tidigare helt saknat bevis för bildning av ikait under dessa tidperioder.
Lars Holmer, professor vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet. lars.holmer@pal.uu.se
Matteo Giusti kombinerar forskning om hållbar design av städer och miljöpsykologi. Detta för att förstå hur vi ska designa städer så att människor kan känna samhörighet med naturen, och få de psykologiska värden som krävs för att skydda den.
Vi skapar städer där många barn saknar möjligheten att vara utomhus i en icke-steril miljö. Barn är i städer hänvisade till miljöer designade enbart för människor, och får inte förutsättningarna för att lära sig uppskatta och bli bekväma i naturen, menar han.
Naturen blir skrämmande
– Alltför många barn saknar erfarenhet av naturen och då blir den skrämmande. Vi måste få de unga att förstå naturens hemligheter, och för att göra det möjligt måste vi designa städer där upplevelser i naturen återkommer som rutiner i barnens vardag, säger Matteo Giusti.
Salamandrarna ändrar elevernas syn på naturen
Elever i Bromma har i tio års tid räddat salamandrar som hamnat fel under sin vandring mot parning i en damm. Och på så sätt stabiliserat en av Stockholms viktigaste avelsplatser. När de fick ansvar för att hjälpa utsatta salamandrar, förändrades deras värderingar och känslor för naturen på djupet, säger miljöforskaren Stephan Barthel. Läs om mellanstadieeleverna som fick agera som naturvårdare under skoltid
– Vi måste lämna stor plats till naturen i våra städer, så att vi kan se och uppleva naturen i vardagen, vi behöver bli medvetna om hur mycket naturen och dess ekosystemtjänster betyder för oss, säger Matteo Giusti.
Lär barnen genom att leka
Föräldrar eller andra närstående kan lära barnen få förståelse för och emotionell kontakt med naturen, bara genom att leka och finnas till, menar Matteo Giusti.
– Barnet ser om du är nyfiken på, och rädd om naturen. De kommer att notera om du är bekväm i en miljö eller inte.
Han tar som exempel en förälder som förklarar att detta gräs eller denna blomma är det som får denna fjäril att kunna leva här, och nu ska jag hjälpa växten så att fjärilen kan komma tillbaka.
– Olika naturupplevelser ger olika förmågor till kontakt med naturen. Att få leka ger förmågan att vara bekväm i naturen och om du hjälper blommor för fjärilarnas skull så förstår barnet systemet, säger Matteo Giusti.
– Vi är en del av naturen och kan bara existera som en del av biosfären om vi inte samarbetar med den kommer vi inte att kunna stanna här särskilt lång tid.
Sverige har länge varit känt utomlands för sitt goda utbildningssystem, som bland annat bidragit till social rörlighet och jämlikhet. I boken ”Neoliberalism and Market Forces in Education” presenterar dock forskare från olika vetenskapliga discipliner en mörkare bild av det svenska utbildningssystemet.
– OECD har kritiserat Sverige för att utbildningssystemet är för marknadsorienterat och att det leder till segregation och ojämlikhet, säger Andreas Fejes, redaktör för boken och professor i vuxenpedagogik vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
Fria skolvalet inte särskilt fritt
Framför allt handlar boken om hur synen på utbildningens roll har förändrats. Från att ha varit en grundläggande social rättighet har utbildning blivit en vara på marknaden, menar forskarna. Denna förskjutning i synsätt har förändrat hur skolan som institution betraktas. Förutom att planera, organisera och leverera tjänster ska skolan också följa upp och utvärdera de tillhandahållna tjänsterna. Med varierat resultat.
I olika kapitel tar boken upp ämnen såsom det fria skolvalet, möjligheten för enskilda att starta friskola och att ta ut vinst från skolor som får offentliga medel samt hur detta får konsekvenser för elever, lärare och rektorer. Bland annat beskrivs hur det fria skolvalet egentligen inte är särskilt fritt, utan utesluter många elever. För de elever som bor i staden, eller kan pendla finns många möjligheter att välja. För de som bor på landsbygden finns ingen valfrihet, inte heller för de elever som läser introduktionsprogam. Till detta kan läggas att det är vanligare att vissa grupper aktivt väljer skola än andra.
Vad kan omvärlden lära av vad som skett i Sverige?
Trots att svenska elever numera hamnar lågt i internationella kunskapsjämförelser, som PISA, dröjer bilden av den goda svenska utbildningen kvar. Författarna av boken menar att omvärlden bör lära av det svenska exemplet.
– Här har vi facit på hur snabbt marknadsreformer kan omvandla utbildningssystem, bidra till försämring av skolresultat samt till segregering och ojämlikhet. Och då har inte de långsiktiga effekterna blivit synliga än. Vilket samhälle får vi när elever som har fostrats till att bli kunder från tidig ålder, blir vuxna? säger Andreas Fejes.
Bok:
Neoliberalism and Market Forces in Education (2019), Magnus Dahlstedt, Andreas Fejes (red).
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
