Barn med autism har svårigheter med kommunikation och samspel, och dessutom har många en sen språkutveckling. Samtidigt är det känt att språkförmågan hos barn med autism varierar rejält, allt ifrån de som inte talar alls till de som har ett för åldern välutvecklat språk.
– Det är oftast språket som föräldrarna oroar sig först för, säger Emilia Carlsson, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och legitimerad logoped vid Gillbergcentrum i Göteborg.
I sin avhandling har hon studerat språkförmågan hos barn med autism. Hon utgick från en stor grupp barn som identifierats via screening på sin barnavårdscentral och fått diagnosen redan vid två och ett halvt års ålder. Av dessa följdes 85 barn upp av logoped när de var sju-åtta år gamla och parallellt rekryterades en kontrollgrupp på drygt 100 barn utan autism via förskola och grundskola.
Risk för överskattning
Ungefär hälften av barnen med autism visade sig ha svårt med läsningen, medan omkring vart tredje barn läste bra. En del barn med autism läste enstaka ord bra men hade svårt att förstå vad de läste, något som skulle kunna leda till att läsförmågan överskattas.
Resultaten visade också att barnen med autism hade svårt med berättande. Deras berättelser var kortare och mindre komplexa, inte bara i jämförelse med jämnåriga utan också jämfört med yngre barn utan autism som låg på samma språkliga nivå.
Förmågan att återberätta visade sig vara kopplad till både språklig förmåga, och till den visuella icke verbala förmåga som testades genom att de fick arrangera bilder i rätt ordning för att skapa ett logiskt händelseförlopp.
Viktigt följa över tid
Den aktuella forskningen visade en koppling mellan tidig språklig förmåga och senare läsförmåga. Barn med autism och god läsförmåga vid åtta års ålder hade en bättre språklig förmåga redan vid tre års ålder, medan barnen som senare fick svårigheter med läsningen tidigt hade mer språkliga svårigheter.
Att barn med autism får en utförlig språklig bedömning, och även följs av logoped över tid, beskrivs därför som en viktig faktor i vården och omhändertagandet av barnen.
– Det är viktigt med ökad kunskap om hur läsning och berättarförmåga är kopplat till andra språkliga färdigheter för att kunna ge rätt stöd och insatser till barn med autism, konstaterar Emilia Carlsson.
I situationer när du som idrottare ska prestera kan det dyka upp känslor inombords i form av nervositet, negativa tankar och ångest. Hur ska man hantera detta för att göra ett så bra resultat som möjligt?
För att kunna prestera så bra som möjligt under stor press och nervositet är traditionell mental träning utformad för att trycka bort negativa känslor och bara försöka tänka positivt. I en ny studie har traditionell mental träning jämförts med modernare metoder baserat på en mindfulness- och acceptansbaserad intervention, kallad MAC, Mindfulness, Acceptance, Commitment. Där handlar det om att acceptera de känslor och tankar du har, i stället för att förändra dem.
Deltagarna i studien är idrottare på både junior och seniornivå. Studien är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Högskolan i Halmstad och Göteborgs universitet, och finansierad av Centrum för idrottsforskning.
Lättare att styra sina känslor med mindfulness
– I studien jämfördes två grupper – den ena tränade utefter traditionell mental träning medan den andra tränade utefter den så kallade MAC-metoden, säger Torbjörn Josefsson, lektor i psykologi vid Högskolan i Halmstad. Gruppen som använde MAC-metoden hade högre grad av emotionsreglering, självskattad idrottsspecifik mindfulness och självskattad prestation. Det faktum att de hade lättare att styra sina känslor och att deras förmåga att vara i nuet i sin idrott visar att dessa ingredienser i MAC-metoden är framgångsrika.
– Det här är en mer modern teknik som har visat sig ge en betydligt bättre effekt än när man mer traditionellt försöker slå ifrån sig negativa tankar i samband med prestationer, säger Henrik Gustafsson, docent i idrottsvetenskap. Här handlar det i stället om att acceptera nervositet och obehag vid till exempel en tävling och att det är helt ok att det är så i den situationen. Det finns ingen som dömer dig för att du känner så. Då kan du i stället lägga fokus på görande i stället för att koncentrera dig på hur du känner dig inombords.
För att kunna uppnå detta bör idrottaren vara mycket dedikerad till sin sport och beteenden och handlande ska gå i linje med idrottarens personliga värderingar för att kunna uppnå idrottsliga mål.
Kontakt:
Henrik Gustafsson, docent i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet
Torbjörn Josefsson, lektor i psykologi vid Högskolan i Halmstad
I och runt trädens rötter finns i alla skogsekosystem svampar och bakterier som lever i symbios med träden, och byter näringsämnen mot kol. En satsning på att kartlägga de vanligaste symbiostyperna – baserad på data från mer än 1,1 miljoner provytor och 28 000 trädslag – har avslöjat faktorer som avgör var olika typer av mykorrhiza och kvävefixerande bakterier kommer att frodas.
Arbetet kan hjälpa forskare att förstå hur symbioser formar världens skogar och hur de kan påverkas av ett varmare klimat.
Hämmad skogstillväxt i kallare klimat
Kartorna togs fram av forskare från Stanford University i ett samarbete med över 200 forskare från andra lärosäten, bland annat SLU. I arbetet avslöjas en ny biologisk regel som forskarlaget kallar ”Reads lag”, efter en pionjär inom symbiosforskningen, Sir David Read.
I ett exempel på hur denna forskning kan tillämpas, använde forskarna kartläggningen för att förutse hur symbioserna skulle kunna ha förändrats år 2070, om koldioxidutsläppen fortsätter som idag. Detta scenario ledde till en tioprocentig minskning av biomassan hos trädslag som har den typ av mykorrhiza som i första hand finns i svalare områden. Forskarna varnar för att en sådan förlust av tillväxt kan öka mängden kol i atmosfären.
Stora förändringar i skogens symbioser
– Det finns ett begränsat antal typer av symbioser och vi visar att deras utbredning följer klara regler, säger huvudförfattaren Brian Steidinger, som är postdoktor vid Stanford. Våra modeller förutser stora förändringar i världens skogliga symbioser – förändringar som kan påverka det klimat som våra barnbarn kommer att leva i.
– Resultatet av studien är viktigt i sig, men det visar även på styrkan och användbarheten hos de data som samlas in i väl utförda monitoring-program såsom Riksskogstaxeringen, säger Bertil Westerlund från SLU, som har bidragit med svenska data till studien.
Tre symbioser
Det finns en mycket stor mångfald i det symbiotiska samspelat mellan mikroorganismer och träd. Forskarnas kartläggning fokuserade på av tre av de vanligaste typerna av symbioser: arbuskulär mykorrhiza, ektomykorrhiza och kvävefixerande bakterier.
Var och en av dessa kategorier symbioser rymmer tusentals arter av svampar eller bakterier som bildar unika partnerskap med olika trädslag.
För trettio år sedan ritade David Read kartor för hand där han visade var han trodde att olika symbiotiska svampar skulle finnas, baserat på vilka näringsämnen de tillhandahåller. Svampar som bildar ektomykorrhiza matar träden med kväve direkt från organiskt material – såsom fallna löv – och han antog att de skulle vara framgångsrika i svalare områden där nedbrytningen går långsamt och där det finns rikligt med löv på marken.
Arbuskulär mykorrhiza trodde han i stället skulle dominera i tropikerna, där trädens tillväxt begränsas av tillgången på fosfor i marken. Andra forskare har senare visat att kvävefixerande bakterier verkar växa dåligt i kalla temperaturer.
Att testa Reads idéer lät sig inte göras förrän det hade samlats in data från ett stort antal träd i olika delar av världen. Den informationen blev tillgänglig genom Global Forest Biodiversity Initiative (GFBI), som undersökte skogar, andra trädlandskap och savanner från alla jordens kontinenter (utom Antarktis) och ekosystem.
Forskarlaget matade in databasens uppgifter om växtplats för 31 miljoner träd, samt information om vilka svampar eller bakterier som trädarten oftast lever i symbios med, i en inlärningsalgoritm. Denna algoritm beräknade sedan hur variabler som klimat, markkemi, vegetation och topografi verkar påverka förekomsten av varje symbios. Det de fann var att kvävefixerande bakterier sannolikt är begränsade av låg temperatur och lågt pH i marken, medan de två typerna av mykorrhiza påverkas starkt av sådant som påverkar hur snabbt det organiska materialet bryts ned i miljön – såsom temperatur och fuktighet.
Trots att forskningen stödde Reads hypotes – att arbuskulär mykorrhiza dominerar i varmare skogar och ektomykorrhiza i kallare skogar – var övergångarna längs vegetationsområdena från en typ av symbios till en annan mycket skarpare än väntat, med tanke på de gradvisa förändringarna hos de variabler som påverkar nedbrytning.
Detta stöder en annan hypotes, tänkte forskarna: att ektomykorrhiza förändrar närmiljön för att ytterligare minska nedbrytningshastigheten.
Denna återkoppling kan hjälpa till att förklara varför ektomykorrhizans utbredning minskade med tio procent när forskarna simulerade oförändrade koldioxidutsläpp fram till år 2070. När uppvärmningen passerar en viss ”klimattröskel” kan det alltså vara så att ektomykorrhizabildande svampar inte längre kan förändra miljön till sin egen fördel.
Kartorna från denna studie kommer att göras fritt tillgängliga, i hopp om att hjälpa andra forskare att inkludera trädsymbionter i arbetet. Forskarna avser att i framtiden utvidga sina studier, för att förstå hur klimatförändringar påverkar andra ekosystem än de skogliga.
Bertil Westerlund, försöksledare, Institutionen för skoglig resurshushållning
Riksskogstaxeringen, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå Bertil.Westerlund@slu.se
Jonas Fridman, Institutionen för skoglig resurshushållning; Avdelningen för skoglig statistikproduktion. Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå jonas.fridman@slu.se
I Sverige är det bland annat skogsproduktion, storskaligt jordbruk, bekämpningsmedel och hårdbelagda stadsytor som gör att vilda växter får allt mindre utrymme. Detta leder i sin tur till att humlor och andra vildbin får allt svårare att hitta mat och bostad.
– Men det går att vara med och göra skillnad. Privata trädgårdar utgör upp till en tredjedel av våra städers och tätorters yta, säger Anna Persson, forskare på Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) i Lund.
– Små förändringar på den egna tomten, som att låta fler arter få plats, inte använda gifter och skippa trender som att stenlägga stora delar av trädgården, kan därför få stor betydelse om många drar åt samma håll.
Anna Persson ger fem enkla tips till den som har tillgång till en täppa eller en flerfamiljsgård.
1. Rensa inte bort allt ogräs
Här är ger några enkla tips till den som har tillgång till en täppa eller en flerfamiljsgård.
Det vi ser som ogräs kan ofta vara en viktig resurs för andra arter. Därför behöver man inte ”städa” så noga i sin trädgård, säger Anna Persson.
– Kanske är ogräs, i alla fall delvis, mest ett skapat eller inlärt problem? säger hon och nämner att många vildbin använder blommande tistlar och maskrosor som näringskälla.
Marktäckande växter i rabatterna kan vara ett alternativ om ogräs får en att se rött, då kan man både ha en rik växtlighet och själv välja vad som ska blomma.
2. Välj gamla mormorsväxter
Ett annat tips är att försöka få in mer vilda sorter av inhemska arter i den egna trädgården. Man kan plocka frön själv från växter man tycker om eller fråga sin trädgårdshandlare om hjälp. Ängsväxter, vilda arter av buskar och träd är generellt bra.
– Man kan också fokusera på gamla sorter av perenner och rosor istället för nya och trendiga. Äldre sorter har ofta mer mat för pollinerande insekter än moderna sorter som förädlats fram för en viss färg eller form, på bekostnad av produktionen av pollen och nektar, säger Anna Persson
3. Låt gräsklipparen vila
Gräsmattan ska helst inte ansas mer än nödvändigt. Golfbane-idealet är långt borta om man vill främja biologisk mångfald.
– Klipp ett område där man kan spela boll och ha en filt utlagd, men låt resten växa och få slå ut i blom. Man kan också försöka få in mer ängsväxter, kanske till och med försöka anlägga en äng på en del av tomten. Det kan bli ett roligt projekt, säger Anna Persson.
Att inte använda motorgräsklippare är också ett sätt att ta hänsyn till miljön.
4. Planera för lång blomning
Se till att alltid något i din trädgård är i blomning, från tidig vår till sensommar.
– Träd och buskar blommar ofta tidigt. Plantera till exempel sälg på gården, den är en nyckelart för vårens vildbin. Fruktträd, bärbuskar och kryddväxter är generellt bra tips, säger Anna Persson, de gläder både människor och många andra arter.
5. Hjälp småfåglar och vildbin lite extra
Hela 70 procent av alla vilda biarter bygger sina bon i marken. Om du har väldigt lerig eller mullrik jord i trädgården kan du blanda ut den med sand i ett soligt och gassigt hörn, så blir marken mer lockande att bygga bo i. Se till att det blir en halvmeter djupt för att ge bina gott om plats.
– Nyckeln är att ha en mångfald av träd, buskar och andra växter för att få många olika typer av mat till fåglarna, det vill säga olika bär, frukter, fröer, maskar, insekter och spindlar, säger Caroline Isaksson, lektor i biologi på Lunds universitet.
På vintern kan man ha ett fågelbord med mat – gärna många olika sorters mat, så att man får in olika fågelarter. Som skydd mot rovdjur är buskar, där fåglarna kan gömma sig, bra.[/textblock]
Även fåglarna kan behöva extra hjälp
– Nyckeln är att ha en mångfald av träd, buskar och andra växter för att få många olika typer av mat till fåglarna, det vill säga olika bär, frukter, fröer, maskar, insekter och spindlar, säger Caroline Isaksson, lektor i biologi på Lunds universitet.
På vintern kan man ha ett fågelbord med mat – gärna många olika sorters mat, så att man får in olika fågelarter. Som skydd mot rovdjur är buskar, där fåglarna kan gömma sig, bra.
Ut och njut och lär dig mer
Ett avslutande råd från Anna Persson är att verkligen ge sig tid att njuta av sin trädgård och att lära känna den bättre.
– Lyssna på fåglarnas sång och humlornas surr. Skaffa en flora eller en fjärilsbok och lär känna arterna som du delar din trädgård med, säger hon, och berättar att forskning visar att ju mer kunskap vi har om naturen, desto mer rädda är vi om den. Inte minst är det därför viktigt att ta med sig barnen ut i trädgården och att upptäcka den tillsammans med dem.
Varför biologisk mångfald?
Biologisk mångfald är viktigt av flera skäl.
De olika arterna har ett värde i sig själva. Utifrån ett etiskt perspektiv har vi en skyldighet att bevara dem för framtiden och Sverige har skrivit på ett flertal konventioner och direktiv som syftar till detta.
Den biologiska mångfalden har också en praktisk betydelse, eftersom alla de arter som utgör mångfalden bidrar till processer som gör att ekosystemen fungerar. En sådan grundläggande process är växternas samspel med pollinatörer.
90 procent av alla vilda blomväxter behöver insekternas hjälp med pollinering, det vill säga befruktning. Utan pollinatörer hotas växtligheten, och utan växtlighet hotas pollinatörerna. Pollineringen är därför också väsentlig för att vi ska få mat, och särskilt mat rik på C-vitamin.
Som människor är vi också beroende av vilda växter och natur på många andra sätt, både för vår fysiska och psykiska hälsa.
Det största hotet mot biologisk mångfald idag är förlust av livsmiljöer för olika arter. Den internationella dagen för biologisk mångfald, 22 maj, är instiftad av FN för att påminna om artrikedomens betydelse för allt liv på jorden.
Kontakt:
Anna Persson, forskare, Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, Lunds universitet
Den tekniska utvecklingen öppnar nya möjligheter att skapa hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar.
– Den mobila tekniken har stor potential. Därför ska vi ta fram en app som ska motivera både barn och vuxna i barnens omgivning till ökad användning och modellering. Vårt mål är att fler barn skall kunna bli mer delaktiga i samhället, säger Mattias Davidsson, lektor i medieteknik och ledare för projektet.
Ersätter tal med hjälpmedel
Appen har fått namnet TriMo, vilket står för Mobil motiverande modellering. Det är en app för Alternativ kompletterande kommunikation, AKK, en term som innebär att man kompletterar eller ersätter ett bristfälligt tal eller språk med olika hjälpmedel eller andra sätt att kommunicera.
Projektet TriMo AKK finansieras av Vinnova med 2 miljoner kronor och pågår fram till juli 2020. Linnéuniversitetet leder projektet och utvecklar appen tillsammans med företaget IUS innovation. Centret Dart vid Sahlgrenska universitetssjukhuset bidrar med sakkunskap inom funktionsnedsättning, Luleå tekniska universitet med expertis inom normkreativ innovation och Kristianstads kommun med kunskap om och feedback från särskolan.
– En av projektets styrkor är att fyra av fem kontaktpersoner själva är behovsägare. Jag själv har en son med Angelmans syndrom, vilket bland annat innebär att han i stort sett helt saknar talat språk. Vi har ingående kännedom om de behov som finns och goda idéer om hur man ska kunna möta dem och förbättra existerande lösningar, säger Mattias Davidsson.
TriMo är en app för Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) med syftet att fler barn och vuxna med talsvårigheter skall kunna bli självständiga i sin kommunikation.
Tenderar diskussionen om bildning att vidmakthålla och försvara en i grunden patriarkal och konservativ tradition? Eller kan bildningstänkandet även ha relevans som en verklig kraft för förändring i nutida politiska samtal?
I en ny avhandling vid Umeå universitet undersöker Synne Myrebøe kultiveringens politik i den amerikanska filosofen Martha Nussbaums aktualisering av antikens filosofi. Utifrån Nussbaums läsning av Herakleitos, Platon, Aristoteles, hellenistisk filosofi och antikens tragedier och komedier, frilägger Synne Myrebøe Nussbaums filosofiska praktik.
Kultivering
Kultivering = förädling, uppodling, förfining, utveckling, civilisering. Kultiveringstänkandet handlar om ett bredare bildningsbegrepp, utöver bara utbildning.
Grundläggande filosofisk fråga
– Även om avhandlingen kan verka teoretisk eller svårtillgänglig med de antika filosoferna, så handlar det om frågor som de flesta känner igen sig i. Den mest grundläggande praktisk-filosofiska frågan ”Hur vill vi leva?”, som står i centrum för Nussbaums tänkande, kan de flesta relatera till på olika sätt. Inte minst i förhållande vår tids viktiga politiska, ekologiska och sociala frågor, säger Synne Myrebøe och fortsätter:
– Genom att visa på känslor och sexualitet som oumbärliga dimensioner av den politiska filosofin, skriver Nussbaum fram ett alternativ till de nutida filosofiska inriktningar som hon menar reproducerar ett bildningstänkande med ensidigt fokus på individuellt självförverkligande.
Känslor och politik
I relation till en svensk bildningstradition argumenterar Synne Myrebøe för att Martha Nussbaums kultiveringstänkande belyser vikten av att på djupet förstå och omförhandla kunskapsteoretiska, etiska och estetiska aspekter av dagens utbildningspolitik och utbildningspraktik.
– När jag började avhandlingen för snart sju år sedan var känslor och politik ett mindre uppmärksammat tema, men idag är Nussbaums tankar om känslornas och begärets roll i politiken ett tacksamt samtalsämne.
Enligt Synne Nyrebøe handlar det om hur man kan förstå universitetets roll idag och vilket utrymme som finns för tänkande och förändring när så mycket fokus läggs på mätbar produktion. Pedagogiskt bjuder Nussbaums kultiveringstänkande in till fördjupade samtal om hur man ser på kunskap, hur samtal förs i de rum vi ingår i, vem och vad som får höras etcetera.
– Med begreppet ”kultiveringens politik” visar jag på en utvidgad förståelse av bildning som motstånd. Istället för att sträva efter en bildning som något utöver, eller vid sidan om utbildningen, kan Nussbaums argument om att vi ständigt kultiveras, formas och bildas ställa viktiga frågor till praktiska, offentliga verksamheter.
Det pågår flera räddningsaktioner runt om i världen – både ideellt och kommersiellt, till exempel genom försäljning av insektshotell och speciella fröpåsar. Vid Umeå universitet funderar man bland annat på hur campus kan bli mer pollineringsvänligt.
– Det finns flera anledningar till att det har gått så här långt, och även om det är lätt att ryckas med i snudd på desperata reaktioner så är det viktigt att utforska fenomenet för att se vad som egentligen gäller för vår egen omgivning här i Norrland, säger Natuschka Lee, forskare på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Varför är insekterna så viktiga?
Ett av de viktigaste argumenten är att 80 procent av alla blommande växter på jorden är beroende av pollinerande insekter, såsom honungsbin, humlor, fjärilar, och blomflugor. Detta innebär att en stor del av den globala födoproduktionen är beroende av insekter.
Men vi får inte glömma bort att utöver detta har insekterna flera andra viktiga funktioner i våra ekosystem – till exempel lever många djur såsom fåglar och fiskar på insekter. Det säger sig självt att om insekterna försvinner så kommer flera ekosystem att destabiliseras.
Det finns indikationer på att insekterna verkar ha minskat i antal med 40-75 procent.
Saknas elementär kunskap om insekter
– De studier som har publicerats hittills har utförts på ett urval andra orter i världen och det är därmed inte självklart att vi kan generalisera vissa observationer på enstaka orter till alla andra ställen. Vidare är det inte heller säkert att alla räddningsaktioner som görs på enstaka regioner gynnar insekterna på andra regioner – här behövs verkligen en bättre ekologisk förståelse för den lokala miljön.
Hon och hennes kollegor har märkt att det saknas elementär kunskap och att det behövs mera lokal forskning kring frågor som: Vilka insekter har vi egentligen i Norrland och vilka miljöer bör vi skapa för att gynna just dessa? Hur står det till med insekternas hälsa? På många orter runt om i världen, inklusive södra och mellersta Sverige, finns det flera allvarliga insektssjukdomar till exempel hos honungsbin.
Tyvärr är det också så att grundforskningen och undervisningen kring insekter och andra leddjur länge har kommit i skymundan jämfört med andra prioriterade områden.
Nätverk kring insekter och leddjur
– Nu när en snudd på kommande katastrof står vid dörren har vi samlat oss; en grupp forskare och pedagoger vid Umeå universitet och SLU har nyligen startat upp ett nätverk för att samla kompetensen kring insekter och andra leddjur i Västerbotten och andra delar av Norrland. Tillsammans ska vi diskutera och planera nya forskningsprojekt, föredrag, undervisningsformer och aktioner för allmänheten kring detta tema, säger Natuschka Lee.
Olika typer av viktiga forskningsområden kommer att uppmärksammas på flera sätt under den närmsta tiden. Ett konkret exempel är vårt nystartade projekt kring pollinerande insekter där vi kommer att presentera dels nya typer av forskningsprojekt i Umeå, dels olika aktioner för allmänheten.
– Vi hoppas att dessa aktioner kommer att informera allmänheten bättre om insekter och om vilka åtgärder som är relevanta för just vår egen region. Vi vill gärna inspirera allmänheten till att delta i inventering av insekter i vår omgivning och hoppas att åtminstone några börjar fundera på hur de vill gestalta sin omgivning, balkong, trädgård med mera, för att skapa bättre miljöer för de pollinerande insekterna och andra insekter i Umeå.
– Det är ju tyvärr så att i all vår glädje att expandera Umeå stad så har vi kommit lite på efterkälken med att återskapa gynnsamma miljöer för de organismer som vi har trängt bort. För Umeå campus håller vi på att diskutera tillsammans med Akademiska Hus hur vi kan göra vårt campus ännu mera pollinerarvänligt, säger Natuschka Lee.
Till sommaren kommer konstnärligt designade insektshotell att ställas upp på ett urval platser på universitetets campus och i Umeå stad. Det kommer också att ställas upp bikupor på Universitetets campus för både forsknings- och utbildningssyften.
Aktioner maj 2019:
18-26 maj: Svenska Pollineringsveckan där aktiviteter ordnas på olika håll i Sverige. I Umeå bidrar Umeå universitet med en aktion kring pollineringsekologi på Fascinerande växters dag lördagen den 18 maj
Måndag 20 maj: Internationella bi-dagen uppmärksammas över hela världen
Forskaren Natuschka Lee i kort liveintervju på Sveriges Radio P4 med journalisten Pia Diaz Bergner.
Onsdagen 22 maj: Biologiska mångfaldens dag – aktioner med studenter kring pollinerande insekter och deras växter
Måndag 27 maj: Gästföreläsning vid Umeå universitet: ”Varför är honung bra?” med den kända journalisten Alexandra de Paoli, honungs- och hälsoörtsexpert, som medverkar i de nationella aktionerna ”Svenska Bin” och ”Pollinera i Sverige”.
Forskaren Natuschka Lee intervjuas i en dokumentär (30 minuter) i Sveriges Radio med journalisten Gunilla Nordlund
Kommande Insektsaktioner under sommaren 2019:
Växt- och insektssafaris i Umeåregionen för allmänheten
Onsdag 5 juni: Världsmiljödagen – aktion tillsammans med Umeå kommun och Länsstyrelsen Västerbotten
Lördag 15 juni: Föreläsning i samband med konst-naturprojektet ”Konst för fåglar, humlor, skalbaggar, maskar och svampar”, Konsthall Norra Kvarken, Nordmaling.
31 augusti-1 september: LONA-dagarna (Lokal naturvårdssatsning kring vilda pollinerande insekter i Västerbotten)
Forskarna har undersökt ärftlighet och hundägande med hjälp av över 35 000 tvillingpar från Svenska Tvillingregistret.
– Vi blev överraskade att se hur mycket en persons genuppsättning bidrar till valet att skaffa hund. De här resultaten är viktiga för att förstå samspelet mellan hund och människa genom tiderna. Trots att hundar och andra husdjur är vanliga medlemmar i hushåll runt om i världen så vet man ganska lite om hur de påverkar vårt dagliga liv och vår hälsa och vad som avgör valet att skaffa hund. Kanske har vissa personer en starkare medfödd förmåga och vilja att ta hand om husdjur än andra, säger Tove Fall, studiens huvudförfattare och professor i molekylär epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper och Scilifelab vid Uppsala universitet.
Hundar bidrar till bättre hälsa
Hunden var det första djur att tämjas av människan och vi har haft en nära relation till hunden under åtminstone 15 000 år. I dag är hunden ett av de vanligaste husdjuren och anses bidra med både välbefinnande och förbättrad hälsa till sina ägare. Forskargruppen som nu presenterar sina nya resultat har samkört det svenska Tvillingregistret med två svenska hundägarregister. Målet var att undersöka om det finns en ärftlig komponent i hundägarskap.
Hon menar att de nya resultaten även kastar nytt ljus över tidigare studier som visat samband mellan hundägande och god hälsa. Kanske är det så att samma genuppsättning som gör en person till trolig hundägare till exempel också indirekt ger en bra hjärt-kärlhälsa.
Att studera tvillingar är en välkänd metod för att bena ut vad i vår biologi och vårt beteende som kommer av miljöfaktorer och vad som beror på våra gener. Eftersom enäggstvillingar har precis samma genuppsättning och tvåäggstvillingar i genomsnitt bara delar hälften av den andres genetiska uppsättning kan en jämförelse av hundägande mellan dessa två grupper avslöja huruvida generna har någon betydelse för hundägande.
Enäggstvillingar fattade ofta samma beslut
Forskarna upptäckte att enäggstvillingarna i högre grad hade fattat samma beslut gällande hundägande som sitt tvillingsyskon än vad tvåäggstvillingarna hade gjort. Studiens resultat visar att generna kan förklara mer än femtio procent av egenskapen hundägande. Generna spelar alltså en stor roll när det kommer till valet att äga en hund.
– Den här typen av tvillingstudier kan inte säga oss exakt vilka gener som är inblandade men här ser vi för första gången att gener och miljö spelar lika stor roll för om man skaffar hund. Nästa uppenbara steg är att försöka identifiera vilka genetiska varianter som påverkar det här valet och hur de relaterar till personliga egenskaper och andra faktorer så som allergier, säger Patrik Magnusson, studiens seniorförfattare och forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet samt chef för Svenska Tvillingregistret.
– Studien har stor betydelse för förståelsen för omständigheterna kring hundens domesticering. Årtionden av arkeologisk forskning har hjälpt oss skapa en bättre bild av var och när hunden klev in i människans värld men moderna och uråldriga genetiska data låter oss nu direkt utforska varför och hur, säger zooarkeologen och medförfattaren Keith Dobney, Chair of Human Paleoecology vid Department of Archaeology, Classics and Egyptology, University of Liverpool.
Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper och Scilifelab vid Uppsala universitet, tove.fall@medsci.uu.se
Patrik K.E Magnusson, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet samt chef för Svenska Tvillingregistret, Patrik.Magnusson@ki.se
Det finns få mänskliga ben som är så gamla som nära 10 000 år bevarade i Skandinavien, och än färre har bevarat tillräckligt med DNA för arkeogenetiska studier. Gamla tuggummin är nu en alternativ källa för att utvinna mänskligt DNA och kan vara ett bra komplement till mänskliga ben i arkeogenetiska studier.
– Efter en tids arbete blev vi överväldigade av resultaten, att vi lyckades få ut DNA från tuggade klumpar som spottades ut för 10 000 år sedan, säger Natalija Kashuba, som var affilierad till Kulturhistorisk museum i Oslo när hon utförde arbetet i samarbete med Stockholms universitet.
Tuggkådan användes som lim
Den tuggade massan av kåda från björkbark användes bland annat som lim i verktygsproduktion och andra typer av teknik under stenåldern. De undersökta bitarna kommer från Huseby-Klev, en tidig mesolitisk jakt- och fiskeplats på svenska västkusten. En utgrävning av platsen gjordes i början av 1990-talet, men då var det inte möjligt att analysera gammalt mänskligt DNA alls.
– När Per Persson och Mikael Maininen föreslog att vi skulle leta efter DNA från jägare-samlare i tuggummina från Huseby-Klev hade vi inga höga förväntningar. Men vi var verkligen imponerade av att arkeologerna under utgrävningarna tog hand om och bevarade sådant ömtåligt material, säger Natalija Kashuba.
– Faktum är att DNA från dessa nyligen undersökta tuggummin är det äldsta humana DNA:t som hittills analyserats från detta område. Mycket av vår historia är synlig i det DNA vi bär med oss, så vi försöker leta efter DNA var vi än tror vi kan hitta det, säger Anders Götherström vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet där arbetet utfördes.
Länk mellan materialkultur och genetik
Det utvunna DNA:t kommer från tre individer, två kvinnor och en man och resultaten visar att de har en nära genetisk samhörighet med andra jägare-samlare i Sverige och andra tidiga mesolitiska populationer från istidens Europa. Teknologin som användes för att producera verktygen kom däremot till Skandinavien från det östeuropeiska slättlandet, i vad som nu är Ryssland. Detta passar väl med tidigare studier, vilka visat att Skandinavien koloniserades via två olika vägar. De nu undersökta tuggummina ger en spännande länk direkt mellan de verktyg som använts och mänsklig genetik.
Emrah Kırdök vid Stockholms universitet gjorde populationsgenetiken på DNA:t.
– Vår demografiska analys tyder på att den genetiska sammansättningen hos Huseby-Klev-individerna visar mer likhet med västerländska jägare-samlare än östeuropeiska jägare-samlare, säger han.
– DNA från gamla tuggummin har en enorm potential, inte bara för att spåra ursprung och rörelsemönster för individer och grupper för länge sedan, men också för att ge insikter i deras sociala relationer, sjukdomar och kost, säger Per Persson på Kulturhistorisk museum i Oslo.
– Vi bidrar med en viktig pusselbit för att förutsäga hur bland annat elledningar i Sverige påverkas vid extremt rymdväder, säger Lisa Rosenqvist, förste forskare på avdelningen för försvars- och säkerhetssystem i Kista.
En solstorm är ett utbrott på solen där strålning och elektriskt laddade partiklar slungas ut. I sällsynta fall sker extrema solstormar som kan leda till mycket allvarliga konsekvenser för samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har gjort en nationell risk- och förmågebedömning. Den visar att ett extremt kraftigt solutbrott kan leda till långvariga och omfattande avbrott i eltillförseln. MSB har därför låtit ett forskarkonsortium bestående av institutet för solfysik vid Stockholms universitet, Institutet för rymdfysik, IRF, och FOI arbeta för att förbättra rymdväderprognoser för Sverige.
Skydd mot framtida solutbrott
– Det svenska elnätet är väl rustat för att klara normalt rymdväder men förbättrade prognoser kan ge förvarning i tid för att skydda systemet mot ett framtida extremt solutbrott, säger Lisa Rosenqvist.
Konsortiets olika medlemmar tog sig an olika forskningsområden i den händelsekedja som startar vid aktiviteterna i solens inre, som solutbrottet, solvinden, hur magnetfältet runt jorden påverkar partiklarnas färd samt vad som händer på jorden.
FOI tog hand om den senare delen. Den rör förståelsen för hur de strömmar som solutbrottet släpper loss i jordskorpan påverkas och sprids, beroende på berggrundens uppbyggnad och de elektriska fält som skapas. Där det elektriska fältet är starkt är det också störst risk för kraftiga strömmar, så kallade geomagnetiskt inducerade strömmar.
I tidigare svenska modeller av hur strömmarna sprids har man enbart tittat på berggrunden ur ett endimensionellt perspektiv. Det vill säga att man har utgått från att jordskorpan har samma ledningsförmåga över hela landet och att den endast varierar med djupet i berggrunden.
– Vi har istället arbetat med en tredimensionell bild. I Sverige finns det stora lokala variationer av hur strömmar leds, alltså både på djupet men även längs landet, säger Lisa Rosenqvist.
Där det elektriska fältet är starkt är det störst risk för kraftiga inducerade strömmar, om det skulle inträffa en kraftig magnetisk störning över området. Figuren visar det geoelektriska fältet på marken och hur det varierar över landet. Det elektriska fältet är starkare i områden markerat med grönt, gult och rött, till exempel i södra Sverige samt i områden där det är stora lokala variationer i ledningsförmåga, som vid kuster. Källa: FOI
Dessa beräkningar visar att i vissa regioner leds strömmarna lättare, till exempel i malmrika bergarter. Där är därför det elektriska fältet svagare där. Exempel på det är i Skellefteåbältet. På andra ställen, som i södra Sverige, är ledningsförmågan i marken sämre, och där är det elektriska fältet därför starkare. I vissa lokala områden, där ledningsförmågan ändras kraftigt, till exempel vid kuster, kan det elektriska fältet också förstärkas.
Gagnar även signaturanpassning
Projektet har bland annat utgått från geologiska kartor med data från speciella mätningar av geologin samt provborrningar.
– Tillsammans med Svenska Kraftnät har vi gjort tester på kraftledningar som visar att våra modeller stämmer väl överens med faktiska mätningar.
Forskningsarbetet gagnar även FOI:s pågående arbete med att kartlägga jordens elektromagnetiska brusbakgrund, alltså strålning från såväl naturligt ursprung – som solsstormar – samt från mänsklig aktivitet. Detta är viktigt när man undersöker signaturer från olika fordon.
– Projektet har gett oss mycket kunskap om variationerna i elektriska och magnetiska fält som är direkt tillämpbara när vi ska mäta detekterbarheten hos ett fordon eller fartyg som i förlängningen stärker vår signaturanpassning, säger Lisa Rosenqvist.
Solstormar
Solstormar är explosioner på solens yta. Explosionerna är solens sätt att frigöra energi när väte omvandlas till helium. På avstånd ser explosionerna ut som utkastningar eller moln av eld på solens yta. I själva verket består de av laddade partiklar som avlägsnar sig från solen i mycket hög hastighet. Farten är så hög att partiklarna kan nå fram till jorden, en sträcka på omkring 149 600 000 kilometer, på bara 18 timmar. Det är också solstormar som står bakom fenomenet norrsken.
Typ 1-diabetes beror på att de insulinproducerande betacellerna i den hormonfrisättande delen av bukspottkörteln, de Langerhanska öarna, förstörs av kroppens eget immunförsvar i en så kallad autoimmun attack. I nuläget finns det inga mediciner som förhindrar uppkomsten av sjukdomen.
Att förstå de mekanismer som leder till uppkomsten av typ 1-diabetes är en förutsättning för att i framtiden utveckla effektiva mediciner som förhindrar att betacellerna förstörs. Ett stort problem är att typ 1-diabetes ofta upptäcks för sent när betacellerna redan är förstörda. Därför är det angeläget att hitta en robust metod för att tidigt i sjukdomsutvecklingen identifiera markörer för autoimmunitet och på så vis kunna ställa diagnos.
Transplanteras till ögat
Den aktuella studien visar att Langerhanska öar transplanterade till främre ögonkammaren kan utgöra viktiga rapportörer för autoimmunitet och utvecklingen av typ 1-diabetes. Genom att studera transplanterade Langerhanska öar i en musmodell med typ 1-diabetes upptäckte forskarna att öarna uppvisade tidiga tecken på inflammation, långt innan man såg några andra tecken på sjukdomen.
– Informationen är viktig eftersom den möjliggör insättning av behandling innan de insulinproducerande betacellerna har förstörts i den autoimmuna attacken. Detta är ett måste för att behålla patientens egen förmåga att frisätta insulin, säger Per-Olof Berggren, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi och Rolf Luft Forskningscentrum för diabetes och endokrinologi, Karolinska Institutet, som lett studien och även utvecklat transplantationstekniken.
Lyckades bromsa attacken
I samarbete med bland annat Dr Midhat Abdulreda vid Diabetes Research Institute, University of Miami Miller School of Medicine i USA har Per-Olof Berggren följt transplantaten i realtid innan och efter utvecklingen av typ 1-diabetes. Forskarna fann att de transplanterade öarna i ögat attackerades av immunsystemet på ett liknande sätt som öarna i bukspottkörteln vid typ 1-diabetes.
Infiltrationen av immunceller skedde parallellt med kännetecken på autoimmunitet, nämligen tidig inflammation i öarna och senare hyperglykemi. Vägledda av dessa tidiga symptom på en autoimmun reaktion kunde forskarna bromsa attacken på öarna såväl med en systemisk som en lokal behandling med immundämpande mediciner.
Ny transplantationsstrategi
– Vår studie visar på möjligheten att använda Langerhanska öar transplanterade till främre ögonkammaren, både som ett verktyg att förbättra utvecklingen av nya mediciner och i kombination med lokal administrering av immundämpande läkemedel som en ny klinisk transplantationsstrategi för patienter med typ 1-diabetes, säger Per-Olof Berggren.
Vetenskaplig artikel:
In vivo imaging of type 1 diabetes immunopathology using eye-transplanted islets in NOD mice. Midhat H. Abdulreda, R. Damaris Molano, Gaetano Faleo, Maite Lopez-Cabezas, Alexander Shishido, Ulisse Ulissi, Carmen Fotino, Luis F. Hernandez, Ashley Tschiggfrie, Virginia R. Aldrich, Alejandro Tamayo-Garcia, Allison S. Bayer, Camillo Ricordi, Alejandro Caicedo, Peter Buchwald, Antonello Pileggi, Per-Olof Berggren
Diabetologia. Diabetologia, det Europeiska Diabetessällskapets (EASD) vetenskapliga tidskrift.
Primärvården har ibland problem med att kunna erbjuda god vård inom vårdgarantin, främst på grund av att tillgång till läkartider inte motsvarar efterfrågan. Många patienter söker dock primärvård för åkommor som kan behandlas av andra professioner än läkare.
I en avhandling från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet undersöks effekterna av att vissa patienter med besvär i muskler, leder och andra delar av rörelseapparaten väljs ut för direktbehandling hos fysioterapeut.
Denna sortering, eller så kallade triagering, visade sig ha bra effekter på både tillgänglighet, effektivitet och arbetsmiljö samt minskade sjukvårdskonsumtionen hos patienter med besvär i muskler och leder. Mycket tyder också på att patienternas hälsoutveckling blir minst lika bra som när en läkare gör första bedömningen.
Triagering
Triagering är en initial bedömning av en patients medicinska allvarlighetsgrad utifrån sjukdomsbild och symptom. Syftet är att de mest allvarliga eller brådskande fallen ska behandlas först. Triage används både på akutmottagningar och på katastrofplatser. Ordet är bildat från franska trier, sortera.
Bättre för vård och individ
– Att utnyttja kompetenser hos andra professioner än läkare på ett mer effektivt sätt kan bidra till ett bättre flöde av patienter genom primärvården och samtidigt leder det till positiva effekter för individen, konstaterar Lena Bornhöft, disputerad vid Sahlgrenska akademin och med bakgrund som fysioterapeut.
I en av hennes delstudier ingick 482 patienter, män och kvinnor i åldern 16-64 år och med muskel- och ledbesvär, som triagerades till en första bedömning hos fysioterapeut. I kontrollgruppen ingick 1436 personer med liknande besvär som fick traditionellt mottagande på vårdcentral.
I ytterligare delstudier undersöktes patienters hälsa och attityder, samt kostnadseffektiviteten av att direkttriagera till fysioterapeut. Studierna gjordes i samverkan med Närhälsan i Västra Götalandsregionen.
Högre skattning av hälsan
Patienterna som triagerades till en första bedömning hos fysioterapeut hade möjlighet att få läkarkontakt för att få eventuella medicinska behov tillgodosedda. De visade sig dock ha lägre behov av läkarinsatser över tid än kontrollpersonerna.
De som fick starta hos en fysioterapeut hade gynnsammare förlopp när det gällde smärta, funktionsnedsättning och risk för långvariga besvär, och skattade också sin hälsorelaterade livskvalitet högre än kontrollerna.
Fysioterapeuter har redan i dag ett ansvar som första bedömare av patienter som söker hjälp på rehabmottagningar för besvär i muskler och leder. Att nyttja denna kompetens också inom primärvården kan enligt avhandlingen ge både organisatoriska, ekonomiska och hälsomässiga fördelar.
Artikel:
Direct triaging to physiotherapist in primary care – development and evaluation of a triage model
– Dagens chassidesign för lastbilar bygger på en 120 år gammal ramkonstruktion. Nu behövs en helt ny konstruktion som möter framtidens behov. Med dagens tunga batterier för eldrivna lastbilar, krävs nya lättare ramkonstruktioner som dessutom kan lagra och skydda batterierna, säger Mats Oldenburg, projektledare för EU-projektet WarmLight och professor i hållfasthetslära vid Luleå tekniska universitet.
Ramkonstruktionen för alla typer av lastbilar behöver moderniseras för att klara de ökade kraven på effektiva hållbara transporter i Europa. Lättare lastbilskonstruktioner som kan ta mer last, minskar utsläppen av koldioxid per kilolast längs vägarna för bränsledrivna lastbilar. För eldrivna lastbilar krävs dessutom nya lättare ramkonstruktioner på grund av tunga batterier.
För att hitta en möjlig väg framåt kommer forskarna i EU-projektet att undersöka nya högpresterande, höghållfasta stål som tillverkas med hjälp av varmformning. Projektet koordineras av Luleå tekniska universitet i samarbete med bland annat Scania.
Lättare chassikomponenter
– Vi kommer att ta fram en ny simuleringsbaserad metodik för att utveckla nya lättare chassikomponenter för lastbilar. Metodiken ska kunna användas för att skapa komplexa optimerade geometrier med högpresterande material. Detta till skillnad från idag där många delkomponenter istället sammanfogas på olika sätt, säger Mats Oldenburg,
Forskarna vid ämnet hållfasthetslära och Centrum för högpresterande stål (CHS) vid Luleå tekniska universitet har en lång historia av framgångsrika företagssamarbeten, bland annat inom området presshärdning. Det är en fördel när liknande metoder nu ska utvecklas för varmformning för lastbilskomponenter. Varmformning innebär att mindre material går åt jämfört med att använda vanligt stål, eftersom det går att undvika mycket fogning och svetsning.
Stålet varmformas vid 600 grader
Den varmformning som utförs inom WarmLight-projektet innefattar plastisk bearbetning av metaller vid temperaturer under normaliseringstemperatur. För att skapa höghållfasta stålkomponenter värms materialet upp till över 600 grader där stålet värmebehandlas och formas och får de egenskaper som man vill ha. Syftet med varmbearbetningen är både att, med låga krafter, ge det varma materialet en ökad formbarhet samt att förbättra materialegenskaperna.
Bild: Scania
– När det gäller simuleringsteknik och industriella tillämpningar för termomekaniska tillverkningsprocesser, där materialet utsätts för höga temperaturer och stora deformationer, så tillhör vi de främsta forskargrupperna i världen. För den globala bilindustrin har vi tagit fram simuleringsverktyg som i dag används i industriell skala för att ta fram komponenter och formningsverktyg för presshärdning. Det går därför väldigt fort att omsätta nya resultat i industriell användning eftersom vi kan använda befintliga plattformar och vidareutveckla beräkningsprogram som redan finns i industrin, säger Mats Oldenburg.
Fotnot:
EU-projektet som koordineras av Luleå tekniska universitet löper under 3,5 år och finansieras av Research Fund for Coal and Steel (RFCS). Budgeten är på drygt 1,15 miljoner Euro, varav Luleå tekniska universitet har tilldelats cirka tre miljoner SEK. Förutom Luleå tekniska universitet består konsortiet av Scania CV (Sverige), Eurecat Technology Centre (Spanien), voestalpine Stahl (Österrike), CRF Centro Ricerche FIAT (Italien) och CONEX Concurrent Engineering Experts (Sverige).
Kontakt:
Mats Oldenburg, professor i hållfasthetslära vid Luleå tekniska universitet, mats.oldenburg@ltu.se
På senare år har forskare blivit alltmer klara över att proteinet galectin-3 är involverat vid inflammationssjukdomar i hjärnan. Studien som alzheimersforskare vid Lunds universitet gjort, tillsammans med kolleger i Spanien och England, visar att det aktuella proteinet också spelar en nyckelroll vid Alzheimers sjukdom.
Vid Alzheimers sjukdom ansamlas bland annat amyloida plack utanför celler och tau som klumpar ihop sig inuti nervceller. När vårt medfödda immunförsvar upptäcker placket aktiveras hjärnans immunrespons. Och det är just i den mekanismen som galectin-3-proteinet verkar spela en stor roll.
Nervceller bryts ned och dör
– Problemet är att om den här inflammatoriska responsen pågår länge skapas en toxisk miljö som på sikt leder till att nervcellerna bryts ned och dör – och sjukdom uppstår, förklarar Antonio Boza-Serrano, en av forskarna bakom studien.
Proteinet som forskarna undersökt tillverkas av hjärnans renhållningsarbetare, mikrogliacellerna, som sköter hjärnans immunsystem och bland annat städar undan skadliga proteiner som ansamlas i hjärnan. Och för att aktivera mikrogliacellerna vid plackbildning i hjärnan tycks galectin-3 behövas.
– Vi har funnit att detta inflammatoriska protein är förhöjt tio gånger i hjärnor från avlidna patienter med Alzheimers sjukdom, och vi hittar det framförallt i de mikrogliaceller som ansamlas runt de amyloida placken, säger Antonio Boza-Serrano.
Proteinet finns bara i hjärnan vid sjukdom
Galectin-3 är involverat vid inflammation även vid Parkinsons sjukdom och efter stroke. Att proteinet knappt finns i den friska hjärnan utan ökar vid inflammation är bra ur ett läkemedelsperspektiv, menar forskarna, eftersom man inte vill riskera att ett läkemedel påverkar andra celler än just de som driver på sjukdomsförloppet. Det går nämligen att bromsa effekten av galectin-3 med hjälp av hämmare som gör att proteinet inte blir inflammatoriskt aktivt.
– Vi odlade mikrogliaceller i labbet och tillsatte protein som finns i alzheimerplack, vilket gjorde att cellerna blev väldigt inflammatoriskt aktiva. Men när vi tillsatte hämmare av galectin-3, blev mikrogliacellerna ”snällare”, mindre inflammatoriska, förklarar Tomas Deierborg, forskningschef på laboratoriet för Experimentell Neuroinflammation vid Lunds universitet.
Möss utan galectin-3 var smartare
Forskarna kunde också studera möss som har Alzheimers men som saknar den gen som producerar galectin-3-proteinet. De såg då att dessa möss inte utvecklade lika mycket inflammation som de möss som hade Alzheimers och galectin-3-genen.
– Vi använder en labyrint som mössen ska hitta ut genom och såg att de möss som hade Alzheimers men som saknade galectin-3 var smartare – hade bättre minne – än möss med Alzheimers med galectin-3.
Även om de kliniska resultaten är lovande, poängterar forskarna att deras studier – då de bromsat effekten av det inflammatoriska proteinet med hämmare – är gjorda på celler och möss som saknar genen för galectin-3.
– Vi har visat att genom att ta bort galectin-3 så kan vi minska plack och inflammation hos mössen, men vi har inte studerat om detta fungerar hos människa. Det finns all anledning att gå vidare och undersöka detta ännu mer. Även om det är långt kvar till patienter så är vår förhoppning att våra forskningsresultat kan leda till framtida behandlingar mot Alzheimers sjukdom även i människa, säger Tomas Deierborg.
Tomas Deierborg, docent och forskare i neuroinflammation vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, tomas.deierborg@med.lu.se
Regeringen har högt ställda mål att Sverige ska bli bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Men studien Digital mognad i offentlig förvaltning 2019, visar att offentlig sektor har stora problem med att nyttja digitaliseringen.
– Stora delar av svensk offentlig sektor dras med en hög digital skuld. Det betyder att tidigare digitala investeringar och inköp som finns kvar i organisationen ligger som en hämsko och kostar pengar och resurser, säger Johan Magnusson, en av forskarna bakom rapporten.
Ett exempel är förlegade lärplattformar som finns i många kommuner. Dessa har köpts in av kommunerna som nu måste utveckla dem själva, eller anlita konsulter, samtidigt som användarna upplever att de inte får den digitala tjänst de behöver.
– För att lyckas med sitt digitala arbete i framtiden behöver det offentliga framförallt undvika att hamna i digital skuld, säger Johan Magnusson.
Digital mognad
I rapporten Digital mognad i offentlig förvaltning 2019 (pdf)redovisas resultat från sammanlagt trettiofem svenska offentliga organisationer (myndigheter, kommuner och landsting) i hur mogna de är digitalt. Det vill säga hur bra de är på att tillgodogöra sig nyttan med digitaliseringen och hantera övergången från analoga till digitala tjänster och verktyg i interaktionen med privatpersoner och företag.
För att mäta och följa upp graden av digital mognad inom den offentliga sektorn har forskare vid Göteborgs universitet på uppdrag av regeringskansliet tagit fram modellen Dimios (Digital mognad i offentlig sektor).
Genom att sammanställa faktorer som i forskning bevisats värdefulla för organisationers förmåga att realisera nyttan med digitaliseringen, så som digital förmåga och digitalt arv, kan man sedan skapa förutsättningar för en accelererad digitalisering, menar forskarna.
Behövs nytt strategiskt ledarskap
– För att bli bättre, och snabbare, på att ställa om digitalt behöver exempelvis kommunerna se över sitt digitaliseringsarbete både internt och externt. I dag fokuserar många på att försöka effektivisera interna processer, exempelvis kring bygglov eller inom socialtjänst genom automatisering. Men då antar man att det som skall levereras är samma tjänster som tidigare, säger Johan Magnusson.
Förutom frågan om den digitala skulden, är det tydligt i rapporten att även den digitala styrningen ligger på en låg nivå.
– Det nya digitala landskapet med olika tjänster och funktioner kräver ett nytt sorts strategiskt ledarskap för att styra de digitala satsningarna och lotsa organisationen framåt i syfte att dra nytta av digitaliseringen. Men de flesta organisationer har inte hittat det ledarskapet och saknar tillförlitliga beslutsunderlag, säger Johan Magnusson.
Swedish Center for Digital Innovation (SCDI) är ett forskningscentrum bestående av forskare och lärare från Göteborgs universitet, Umeå universitet och Handelshögskolan i Stockholm.
Ju fler avvikelser i tarmens och hjärnans funktion en person med IBS har, desto svårare symtom ger den funktionella tarmstörningen, och desto mer negativt påverkas det dagliga livet. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin.
IBS (irritable bowel syndrome) är mycket vanligt. Uppemot tio procent av den vuxna befolkningen har den funktionella tarmstörningen i någon svårighetsgrad. För att få diagnosen IBS ska man under lång tid haft magont, förstoppning eller diarré, oregelbunden tarmaktivitet och gasbesvär. De bakomliggande orsakerna är inte helt kända, men avvikelser både lokalt i tarmen och i det centrala nervsystemet anses ha betydelse.
Behandling mot hjärnan
Det finns i dag ingen behandling som botar IBS, men symtomen går att lindra. Det finns läkemedel som på olika sätt kan förbättra tarmfunktionen, och i vissa fall ges också behandling som riktas mot hjärnan:
– Det finns studier som visar att hypnos, KBT och antidepressiva läkemedel alla kan ha effekt mot IBS. Synsättet att tarmen och hjärnan samverkar vid IBS börjar få allt större genomslag, och många magtarmmottagningar strävar därför efter att arbeta holistiskt, i multiprofessionella vårdteam, när man möter patienter med IBS, säger Magnus Simrén, professor vid Sahlgrenska akademin, som lett arbetet med den nya studien.
Mätte avvikelser på olika nivåer
Studien är publicerad i tidskriften Gastroenterology. 400 personer med IBS ingick i studien, och även friska kontrollpersoner. Forskarna mätte avvikelser i tarmen, både när det gäller känslighet och tarmrörelser, och studiedeltagarna fick dessutom svara på frågor i formulär, för att fånga upp tecken på avvikande funktion i det centrala nervsystemet.
– Vi undersökte alltså flera avvikelser på olika nivåer i den nervkedja som kopplar samman tarmen och hjärnan och som kallas tarm-hjärna-axeln. De formulär som användes är etablerade för att visa förekomst av ångest och depression, som i vår studie fungerade som en markör för avvikande funktion i det centrala nervsystemet, säger Magnus Simrén.
Svår IBS kopplas till många avvikelser
Studien visar att de människor som hade många olika avvikelser som anses vara av betydelse för symtom vid IBS, både från mage-tarm och från hjärnan, också var de som rapporterade svårast symtom och som upplevde lägst livskvalitet. Sambandet var linjärt: när antal avvikelser ökade sågs också en gradvis ökande svårighetsgrad av symtomen.
– Det är slående i studien hur sjukdomsbördan ökar successivt ju fler avvikelser patienten har. Det innebär att vi sannolikt måste rikta in behandlingen mot flera av dessa samtidigt för att få bättre effekt. Det tyder alltså på att en kombination av olika behandlingar mot faktorer i tarmen och i hjärnan kan ha positiv effekt, men den hypotesen måste först undersökas i kliniska prövningar, säger Magnus Simrén.
Studien är genomförd i samarbete mellan forskare inom IBS, vid Göteborgs universitet, Katholieke Universiteit Leuven i Belgien och University of North Carolina at Chapel Hill, USA.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
