Varför känns webbsidor fortfarande slöa trots alla resurser i molnet? Inget är oändligt: varken mängden datorresurser i molnleverantörernas datacenter eller kundernas budgetar för att hyra kapacitet. Prestandaproblemen är ofrånkomliga. Men vad är värst? Att hos en e-handlare inte kunna shoppa alls eller att missa personifierade produktrekommendationer?
Sätt att minska mängden databehandling
Dagens webbsidor tar sällan hänsyn till mängden tillgänglig kapacitet. De försöker alltid skapa den ”korrekta” versionen av innehållet, trots risk för fördröjning eller att systemet inte svarar alls. Lars Larssons forskning föreslår sätt att minska mängden databehandling, ibland genom att automatiskt återanvända tidigare resultat. Därmed minskar systemens belastning direkt.
Molnleverantörerna själva har också kapacitetsproblem. Det finns tillfällen när deras datacenter helt enkelt inte räcker till.
Lösningar för både molnleverantörer och kund
Lars Larssons avhandling handlar om strategier för att hantera när datormolnets resurser inte räcker till.
– Jag angriper molnresursproblemet från två håll. För molnleverantörers del är lösningen att samarbeta genom att skapa federationer och att schemalägga smartare, både inom egna datacentret och inom federationen. För kunders del är det möjligt att anpassa sina applikationer efter hur mycket kapacitet som finns tillgänglig, säger Lars Larsson.
Han föreslår att molnleverantörer samarbetar i federationer och att kunder får uttrycka regler, exempelvis att delar av applikationen inte får lämna vissa geografiska områden. Inom reglerna har molnleverantörerna frihet att schemalägga applikationernas beståndsdelar och därmed optimera lönsamheten. Federationer mellan mindre molnleverantörer vore ett sätt att exempelvis erbjuda EU-specifika molntjänster.
Samarbete krävs
– EU:s molnleverantörer är nästan ett decennium bakom USA:s. Eftersom EU:s domstol bedömt att EU-USA-samarbetet ”Privacy Shield” inte erbjuder skydd för personuppgifter under GRPR behöver EU snabbt komma ikapp.
Samarbete krävs, anser Lars Larsson, då europeiska molnleverantörer varken har storleken eller är mogna nog för tjänsteerbjudanden. Speciellt om framtidens så kallade edge computing i bästa/värsta fall låter varje mobilbasstation vara ett eget mini-moln.
Edge computing sker närmare användaren
Begreppet edge computing innebär att datainnehållet på internet inte beräknas och bearbetas på centrala servrar, utan snarare i utkanten av nätverket, det vill säga på användarnas enheter. Allt mer kod skrivs för uppkopplade enheter som har låg kapacitet. Därför blir optimering, till exempel vad gäller användning av processorkraft och minne, mycket viktigare för mjukvara som körs på uppkopplade enheter, än för mjukvara som körs på virtuella servrar på molnplattformar. Källa: Wikipedia, IDG
Lars Larsson påbörjade sina forskarstudier för elva år sedan, men studiemässigt disputerar han innan tidsplan ändå.
– Jag har varvat mina doktorandstudier med jobb inom industrin. Efter disputation planerar jag att starta upp ett kontor i Lund åt avknoppningsföretaget Elastisys.
Lars Larsson, Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet, larsson@cs.umu.se
– Det är en helt unik maskin – det finns ingen liknande i världen vad vi känner till, säger Magnus Karlberg.
Redan 2014 började han och hans kollegor skissa på maskinen, eller terrängfordonsplattformen som är en mer korrekt benämning. Sedan dess har Karlberg och andra forskare och studenter vid universitetet arbetat för att göra det självgående fordonet så smart och robust som möjligt. Nu är det redo för skogen.
– Syftet är att göra tester inom en rad områden för att utveckla autonom teknik för maskiner och annan utrustning som används i jordbruk och skogsbruk. Det som gör vår maskin unik i sitt slag är just flexibiliteten att testa olika utrustning, att byta ut drivlinor och aggregat och annat, säger Magnus Karlberg.
Kan arbeta helt på egen hand
Den tio ton tunga maskinen kan styras med fjärrkontroll men också programmeras för att utföra arbete helt på egen hand. Maskinen drivs för tillfället med biodiesel och är byggd utan förarhytt, men med konventionell drivlina, kran, pendelarmar och sensorer.
– Ett autonomt fordon måste kunna uppfatta sin omgivning. Vi har utrustat maskinen med sensorer för att den ska kunna fatta bra beslut och för att öka säkerheten. Om det till exempel kommer en människa för nära ska den stänga av sig själv.
Terrängfordonsplattformen öppnar för en rad forskningssamarbeten med bland annat skogsbolag och lärosäten i Sverige och utomlands. Forskarna undersöker till exempel hur markberedning och transport av biomassa kan ske på ett mer hållbart sätt.
Minska markskadorna
– I skogen är markskador ett stort bekymmer och vi vill avsevärt minska andelen yta på hyggen som påverkas. I ett av våra projekt jobbar vi ihop med svenska skogsbolag om att göra markberedning på ett helt annat sätt än i dag, säger Magnus Karlberg och fortsätter:
– Vi studerar även produktiviteten. Hur går det att göra olika operationer så effektivt och billigt som möjligt, men ändå skonsamt för miljön och socialt bra? Det är forskningsfrågor för att möta de utmaningarna vi jobbar med. Med maskinen kan vi göra tester och se att det fungerar i verkligheten och inte bara i en datormiljö.
Film från Lunds tekniska universitet om test av den förarlösa skogsmaskinen (4.32 minuter)
Förarlösa fordon kommer att förändra både jord- och skogsbruk, menar Magnus Karlberg. Men ännu är det ett antal år bort innan denna typ av fordon blir vanliga på våra hyggen.
– Människan kommer finnas med även när de här fordonen går autonomt i skogen, men kommer att göra andra saker. I stället för att sitta i hytten kanske man är en bit bort och styr flera fordon via reglage.
Hur når man som forskare fram till politiker och beslutsfattare? Om policyrapporter, debattartiklar och publika seminarier inte verkar bita, är det då kört?
Nej, men det krävs uthållighet. Personliga kontakter underlättar. Och framför allt: finns kunskap om hur politiken fungerar ökar chansen att få gehör.
Så sammanfattar Åsa Knaggård, som forskar om relationen mellan politik och vetenskap, sina råd till forskare som vill ”nå fram”.
– Vissa forskare kan tycka att ett beslut som inte följer den vetenskapliga kunskapen är ett dåligt beslut. Men ett politiskt beslut kan vara bra ur flera aspekter. Exempelvis att förankringsprocessen varit bra eller att man tar in många värden. Allt handlar inte om resultat, även om det så klart också är viktigt.
En hårdvaluta i politik är makt – utan inflytande går det ju inte att få igenom några beslut. Det är mot den bakgrunden det går att förstå att ett beslut som involverat många, förhoppningsvis nöjda, intressenter kan ses som framgångsrikt.
– Förstår man inte det, har man inte förstått hur politik fungerar, säger Åsa Knaggård.
Ovanligt att använda forskning rakt av
Politiker som rakt av använder sig av experters rekommendationer är ovanliga, visar forskningen. Det händer i så fall oftast om det dyker upp resultat som passar som hand i handske i ett redan färdigformulerat åsiktspaket. Vilket dock inte är liktydigt med att politiker inte lyssnar eller att det inte går att få dem att tänka i nya banor.
– I forskningen skiljer man på instrumentell och konceptuell användning av kunskap. Vanligare är den senare. Då sipprar kunskapen in, ett ämne hamnar successivt högre upp på agendan för att till sist få genomslag på olika sätt, säger hon.
Klimatfrågan är ett bra exempel.
– Vi hade inte haft någon klimatpolitik om inte forskningen haft något inflytande, även om åtgärderna kommit tidigare och varit mer långtgående om forskarna fått som de velat.
Sätt i kontext och resonera om konsekvenser
Forskarens kunskap är i regel djup och snäv i motsats till politiker som också måste beakta konsekvenser, vilka kan handla om fördelningspolitik, hur glesbygden påverkas eller något helt annat. I vilken utsträckning slår höjd fossilskatt mot landsbygden? Hur skulle en coronastängning av skolor påverka framförallt svaga elevers möjligheter att få arbete senare i livet?
Kommunikationen underlättas därför om forskare syntetiserar kunskapen inom området, sätter dem i en kontext och, om möjligt, resonerar kring konsekvenser. Detta kan göras i det offentliga samtalet på olika sätt, men Åsa Knaggård rekommenderar också att odla personliga kontakter med politiker och tjänstepersoner. En förtroendefull relation där det finns utrymme för dialog kan vara väl så effektivt.
Men ibland trumfar ideologin lyssnandet. Då kan det vara svårt att nå fram. Kriminalpolitiken är ett exempel.
– Under senare år har kriminalpolitiken riktats in alltmer mot längre fängelsestraff, trots att det saknas forskning som stödjer att det skulle minska brottsligheten.
Skolan är ett annat exempel. Politiker har varit mycket fokuserade på det som i pedagogiska termer kallas summativ feedback, alltså att den feedback som ges är bedömande, såsom betyg eller nationella prov.
– Forskningen visar att den feedback som ges under läroprocessen och som inte är bedömande är mycket viktigare för lärandet. Men politiker har inte alls tagit till sig den, utan utgår ifrån att mer bedömning är det som behövs.
Omvänt under corona
Vårens coronastrategi är ett exempel på det omvända. Även om expertisen inte varit enig har regeringen lyssnat noga på deras rådgivande organ, Folkhälsomyndigheten. En förklaring är att myndighetens rekommendationer knappast undgick någon.
– Benägenheten att lyssna på vetenskaplig kunskap ökar i takt med utomståendes möjlighet att ha insyn i beslutsunderlaget.
I de länder där beslutsunderlaget inte varit lika öppet blir det lättare för politikerna att bestämma själva.
– Deras beslut kan ha andra positiva effekter, som att en ”lockdown” kan ge medborgarna känslan av att politiker tar frågan på allvar.
Större chans att nya partier lyssnar
Finns då skillnader mellan partier i hur ny kunskap anammas? Förenklat kan man säga att nya partier är mer lyssningsbenägna, eftersom de i högre utsträckning fokuserar på att lösa specifika problem, oavsett om de handlar om att förbättra klimatets, arbetarnas eller lantbrukarnas villkor.
Ambitionen att lösa samhällsproblem finns alltid kvar, betonar Åsa Knaggård, men efterhand som den politiska verkligheten hinner ikapp blir partierna mer inriktade på att få makt.
Vad tycker Åsa Knaggård själv, hade hon önskat att politikerna lyssnat mer på forskarvärlden?
– Jag vill absolut inte att forskningen ska diktera politiken, det går inte och är inte önskvärt av flera skäl. Men i vissa frågor önskar jag att de kunde vara lite bättre på att lyssna.
Kontakt:
Åsa Knaggård, docent vid Statsvetenskapliga institutionen och Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet, asa.knaggard@svet.lu.se
Peter Blomstrand arbetar som chefläkare på Länssjukhuset Ryhov och är adjungerad forskare i Klinisk fysiologi vid Hälsohögskolan, Jönköping University, har tillsammans med Jan Engvall, professor vid Linköpings universitet sammanställt forskning om träning.
– Jag var lite nyfiken på om träning kan användas i pedagogiskt syfte för att förbättra lärandet. Jag började läsa på och fann många artiklar om regelbunden träning och kognitiv funktion, vidare många studier som rörde barn och äldre. Däremot fanns en kunskapslucka beträffande unga vuxna och effekterna av ett enskilt träningspass, säger Peter Blomstrand.
Analyserade 13 studier
Därför genomförde han och Jan Engvall en systematisk review och metaanalys över kliniska prövningar som jämfört effekten av vila, respektive ett träningspass och dess effekter på kognitiv funktion, lärande och minnesfunktioner.
De valde ut 13 studier publicerade mellan år 2009-2019, som alla berörde träning och inlärning hos unga vuxna. I dessa studier var träningsintensiteten måttlig till hög, men skiljde sig i tid från två minuter till en timme. Även träningsformerna varierade; det som användes var promenader, löpning och cykling.
Korta träningspass gör skillnad
Översikten visade att enstaka träningspass i mindre än en timme före olika tester, som ordtester och andra kognitiva övningar, hade en gynnsam effekt på inlärnings- och minnesfunktionerna.
Det innebär alltså att redan små korta stunder av fysisk aktivitet på rasten eller i klassrummet före läxläsning kan göra skillnad! Genom att hitta optimala träningsstrategier kan studenter får hjälp att förbättra sitt lärande och minne.
Översiktsartikeln, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Translational Sports Medicine, har fått internationellt medialt genomslag och uppmärksammats av flera stora tidningar och nyhetskanaler.
Välkommet budskap
– Jag tror att det som gör studien unik är att vi kom med ett enkelt budskap och resultat just i rätt tid. Många är trötta av covidpandemin och det finns ett sug efter något positivt som kan göra tillvaron ljusare. Vi publicerade artikeln i en tidning som ges ut av ett Londonbaserat förlag där just nu media följer Boris Johnson försök att börja träna och gå ner i vikt, berättar Peter Blomstrand.
Det kan vara en av anledningarna till att förlaget arbetat extra mycket för att sprida studien, vilket i sin tur kan ha bidragit till all medial uppmärksamhet.
– Jag har kanske lyckats sätta enkla ord på komplicerade förlopp och lyckats sälja in ett budskap i intervjuer: ”Träning gör dig smart och förbättrar lärandeförmåga och minnet, eller ”Träning gör dig glad och fokuserad”, säger Peter Blomstrand.
Peter Blomstrand, adjungerad forskare i Klinisk fysiologi vid Hälsohögskolan, Jönköping University, peter.blomstrand@rjl.se
I sin avhandling från Linnéuniversitetet har Eva Sörenson undersökt hur klimatförändringar och övergödning påverkar de processer som styr hur alger och bakterier bryter ner organiskt material i havet.
Alger och bakterier är livsviktiga för livet i havet. De ingår i den process som kallas den mikrobiella loopen, där de tar upp koldioxid, producerar syre och bryter ner organiskt material. Processen gör så att näring, som kväve och fosfor, transporteras runt i ekosystemen.
Algen och bakterien väljer varandra
I sin avhandling har Eva Sörenson studerat den mikrobiella loopen i detalj, på ett sätt som inte gjorts tidigare. Hon har undersökt vilka arter av alger och bakterier som förekommer tillsammans, på olika ställen i Östersjön och Medelhavet. Hon har också undersökt hur motståndskraftiga de mekanismer som styr processen är mot förändringar i miljön. Till exempel genom övergödning, orsakad av avrinning av näringsämnen från land, eller av stora temperaturskillnader.
Resultaten visade att en sorts alg föredrog en sorts bakterier, trots att de fanns i olika miljöer med olika salthalt.
– Det tyder på att algen och bakterien väljer varandra, de råkar inte bara vara där. Då kan man dra slutsatsen att algen omger sig av de bakterier som gynnas av den och att de är viktiga för varandra, säger Eva Sörenson.
Delade upp näringen sinsemellan
Resultaten visade också att motståndskraften mot förändringar i miljön var relativt hög. Trots att temperaturen förändrades, lyckades algerna och bakterierna i en storskalig algreaktor producera en hög mängd biomassa, måttet på hur väl processen fungerade. Algerna och bakterierna kunde variera vilka arter som var mer dominerande vid olika förhållanden. De kunde också balansera antalet olika typer av alger och bakterier som var aktiva under ett visst temperaturförhållande, så att mångfalden fanns kvar.
Eva Sörenson undersökte dessutom hur den mikrobiella loopen fungerade i en övergödd kustmiljö. Det visade sig att algerna och bakterierna istället för att tävla med varandra om en specifik typ av näringsämnen, delade upp näringsämnen mellan sig.
Studera själva samarbetet
– Det är väldigt spännande resultat. Det visar hur viktigt deras samarbete är och att de anpassar sig efter varandra på ett sätt som vi inte visste tidigare. Man måste titta på dem tillsammans, inte separat, för att få hela bilden av hur mikroorganismer reagerar på en förändrad miljö.
Eva Sörensons resultat är betydelsefulla för att kunna förstå hur vattenmiljön i till exempel Östersjön påverkas av övergödning och ett framtida varmare klimat.
– Eftersom de här hoten existerar är det grundläggande att förstå hur alger och bakterier samverkar, för att de är så viktiga för havet. Vet man inte det kan man inte göra säkra projiceringar för framtiden.
Sommaren 1980 låste arbetarna på Leninvarvet i den polska hamnstaden Gdansk in sig på sin arbetsplats. Det som började som aktion för bättre arbetsvillkor slutade som en landsomfattande folkrörelse där ledaren Lech Wałęsa valdes till president omkring tio år senare.
Fackorganisationen Solidaritet bildades i augusti 1980. Rörelsen kom att få stor betydelse för befolkningen och Polens demokratiska utveckling. Avtalet som slöts mellan rörelsens ledare och det polska kommunistpartiet utgör en viktig händelse i landets historia.
– Rörelsen var viktig av flera skäl. Dels för att det var en rörelse som drevs av arbetarna, de som var ryggraden i det kommunistiska samhällssystemet. Det gav dem en särskild legitimitet eftersom det var de människorna som ”borde” stötta kommunistpartiet. Dagen är viktig att minnas, för det var ögonblicket då Solidaritet blev en del av Polens historia; en del av historien om järnridåns och Berlinmurens fall, säger Elzbieta Korolczuk, docent i historia vid Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola.
Arvet lever vidare
Trots att 40 år har passerat lever minnet av rörelsen i allra högsta grad vidare. Aleksandra Reczuch är doktorand i etnologi och studerar bland annat kvinnliga parlamentsledamöters kopplingar till olika civilsamhällsorganisationer. Hon ser hur arvet efter Solidaritet går igen i flera av dagens politiska rörelser.
– Häromveckan såg jag hur polska delen av Extinction Rebellion (proteströrelse mot klimatförändringar) la upp en bild på sociala medier. De hade tagit en bild från en demonstration 1980 och lagt den bredvid en bild från en av deras demonstrationer i år. Dagens folkrörelser ser att de bär vidare arvet från Solidaritet, en politisk vilja som utgår från folket. Det är en kraftfull tanke, det här med mobiliseringen av folket. Det är det viktigaste arvet efter Solidaritet, säger hon.
Bricka i ett politiskt spel
I takt med att den populistiska högern växt sig starkare i Polen har Solidaritet och Lech Wałęsa allt mer blivit en bricka i det politiska spelet kring landets historia. I dag lever flera parallella historier om rörelsen.
– Den officiella historien var, fram till alldeles nyligen, den om en rörelse ledd av Lech Wałęsa. Det var en rörelse som stöttades av Polens intellektuella, en rörelse som lyckades få omkull det kommunistiska styret. Något som ledde fram till de första semifria valen i en sovjetrepublik. Men Solidaritet är inte bara Wałęsa, även andra ledare var framträdande, också kvinnor. I dag tar feministiska forskare och aktivister upp denna historia för att visa att kvinnor bidrog till den demokratiska förändringen. Kvinnor som motsatte sig abortförbud 2016 använde sig av referenser till Solidaritet, eftersom de identifierade sig med fackets kamp för frihet, säger Elzbieta Korolczuk.
Nuvarande regeringspartiet Lag och rättvisa kom till makten 2015, ett parti som beskrivs som både populistiskt och nationalistiskt. Detta till trots försöker även de knyta an till arvet efter Solidaritet, menar Aleksandra Reczuch. Om än ur ett mer nationalistiskt perspektiv och inte så mycket till Solidaritet som folkrörelse och facklig organisation.
– Som ett led i sin populism försöker de knyta an till arvet av antikommunism, säger hon.
Minnespolitiken ett viktigt verktyg
2014 grundades European solidarity centre i Gdansk, ett forskningscentrum, museum och bibliotek ägnat åt Solidaritets historia samt andra oppositionella krafter i det tidigare kommunistblocket. När det nationalistiska partiet Lag och rättvisa kom till makten 2015 försökte de ta kontroll över centret. När det inte fungerade öppnade de ytterligare ett museum, med ett annat syfte.
– För den nuvarande regeringen har politiseringen av landets historia, minnespolitiken, blivit ett viktigt verktyg. Målsättningen är att avlegitimisera ledarna från perioden efter 1989, exempelvis Lech Wałęsa, och istället skapa nya hjältar som en ny version av Polens historia. Idag presenteras Wałęsa och Jarosław Kaczynscy som rörelsen ledare, även om de var marginella i Solidaritiet. Samtidigt som det gjorts ansträngningar för att misstänkliggöra Lech Wałęsa och andra politiska ledare. De anklagar Wałęsa för att vara spion åt hemliga polisen och kommunistpartier, säger Elzbieta Korolczuk
Tror människor på den version som regeringen vill nå ut med?
– Ja, det finns många som tror på den. Av flera skäl. Lech Wałęsa har en stark karaktär, han kunde ofta säga kontroversiella saker som politiker. Människor ifrågasätter hur han som vanliga arbetare kunde bli president utan att egentligen har några kvalifikationer. Förklaringen skulle vara att han placerats på posten av hemliga polisen och det kommunistiska partiet, säger Elzbieta Korolczuk och fortsätter:
– Många associerar Lech Wałęsa med en mycket svår tid Polens historia. 1990-talet innebar hög arbetslöshet och inflation. På ett sätt finns ett behov att hålla någon ansvarig för det. Och för vissa har han blivit denna någon, säger hon.
Varför är det viktigt att minnet av Solidaritet uppmärksammas?
– Det är viktigt för att det visar hur vi ser på vår historia, men också på vår framtid. Solidaritet har efterlämnat sig ett stort arv och en känsla av makt som utgår från folket. En viktig lärdom är att människor kan påverka makten om de arbetar tillsammans. Det är viktigt att komma ihåg när många människor känner sig försvarslösa mot sociala förändringar. Solidaritet var vanliga människor som ville ha ett bättre liv, de hade inga storslagna idéer. De ville ses som medborgare – inte människor som ägs av ett system, säger Elzbieta Korolczuk.
Det är första gången detta läkemedel som är under utveckling, och den biologiska mekanismen bakom, prövas mot posttraumatiskt stressyndrom, ptsd. Det är också nytt att kombinera kognitiv beteendeterapi, kbt med läkemedel som sannolikt förstärker effekter av den psykologiska behandlingen.
Ptsd är en ångestsjukdom som kan uppstå efter att man upplevt ett trauma, som en livshotande händelse. Den som är drabbad undviker ofta situationer och platser som väcker minnen av traumat, och personens liv blir mycket begränsat av sjukdomen.
Ångest triggas av svåra minnen
– Många med ptsd har inte fått en diagnos. En del som varit med om svåra traumatiska händelser upplever att de översköljs av en intensiv ångest som triggas av minnen, de har mardrömmar och andra symtom, men sätter inte etiketten ptsd på det, säger Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet.
För dem som diagnosticerats med ptsd är den bästa behandlingen en särskild kognitiv beteendeterapi, kbt, som går ut på att man på ett kontrollerat sätt rekonstruerar minnena av traumat. Med stöd av en behandlare exponerar sig patienten på ett systematiskt sätt för minnena, vilket kan få rädslominnena att klinga av.
– Tyvärr är det svårt att få en fullständig utsläckning av rädslominnena. Även om behandlingen var framgångsrik, återkommer traumaminnena ofta med tiden, säger Markus Heilig.
Stärkt släckning av rädslominnen
I den kliniska studie som nu startas upp kommer forskarna att testa om effekten av KBT kan förstärkas med ett läkemedel som är under utveckling, JNJ-42165279. Forskarna vid Linköpings universitet har tidigare visat, i en experimentell studie på friska personer att läkemedlet har en lovande effekt på hjärnans förmåga till ny inlärning så att de skrämmande minnena inte längre signalerar fara. Läkemedlet höjer nivån av en av kroppens egna cannabisliknande substanser i hjärnan, som spelar en viktig roll i hur vi reagerar på stress och obehag.
– Vår förhoppning är att vi genom att kombinera kbt med läkemedel dels kan förstärka utsläckningen av rädslominnen, dels att läkemedlet ska skydda mot starka negativa känslor och att det ska hjälpa patienterna att stanna kvar i behandlingen, säger Markus Heilig.
Cannabisliknande substanser i hjärnan
Kroppens egna cannabisliknande substanser, endocannabinoider, spelar en viktig roll i regleringen av reaktioner på stress- och obehagsstimuli. En av endocannabinoiderna, anandamid, bryts ner av ett enzym kallat FAAH. Läkemedlet JNJ-42165279 minskar aktiviteten hos detta enzym och därigenom ökar mängden anandamid. Forskning har visat att en ökning av anandamid underlättar utsläckning av rädslominnen hos friska försökspersoner. Denna läkemedelstyp skulle därmed också kunna förbättra behandlingen av ptsd.
En unik aspekt i studien är att forskarna kommer att undersöka deltagarnas hjärnaktivitet med funktionell magnetresonanstomografi, fMRI, eller magnetkamera som det också kallas. Leah Mayo, biträdande universitetslektor, som leder den delen av studien, är särskilt intresserad av om läkemedlet förstärker kommunikationen mellan två specifika områden i hjärnan, och om det är möjligt att koppla ihop sådana mätbara förändringar med kliniska resultat av behandlingen.
I studien kommer 90 personer med ptsd få internetbaserad kbt som utvecklats av professor Gerhard Anderssons forskargrupp vid Linköpings universitet, som hör till de främsta i världen inom området.
Kbt när det passar bäst
– Deltagaren kan nå den internetbaserade kbt-behandlingen när det passar honom eller henne bäst. Dessutom är det lätt att ta pauser, repetera och på så vis anpassa arbetet med behandlingen. Deltagaren får stöd från behandlaren via behandlingsplattformen i nära anslutning till uppgifterna.
– I vanlig kbt kan det behöva gå flera dagar till nästa träff med behandlaren. Så internet kan vara ett bra alternativ för den som vill jobba självständigt och behöver lite extra tid för att smälta innehållet i en kbt-behandling, säger professor Gerhard Andersson vid Institutionen för beteende och lärande och Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper.
Hälften av deltagarna kommer dessutom att lottas till att få läkemedlet, medan den andra hälften blir kontrollgruppen som får sockerpiller (placebo). Läkemedelsbehandlingen ges under tolv veckor och under de sista åtta av dessa veckor genomgår deltagarna internet-KBT.
Markus Heilig, professor i psykiatri vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaperoch föreståndare för Centrum för social och affektiv neurovetenskap vid Linköpings universitet, markus.heilig@liu.se
– Det finns två sätt att se på det här. Å ena sidan kan man se glaset som halvfullt, då människor levde längre år 2014 jämfört med 1990 i alla regioner i både Finland och Sverige. Å andra sidan är glaset halvtomt, eftersom ojämlikheten i livslängd mellan regioner inte riktigt har förändrats, varken för kvinnor eller för män, säger Ben Wilson, forskare vid Sociologiska institutionen och en av medförfattarna till studien.
Enligt studien syns skillnaderna inte bara när man jämför förväntad livslängd mellan regioner i varje land, utan också när man jämför mellan regioner i Finland och regioner i Sverige.
– Vi vet att den förväntade livslängden ökat på de flesta håll i världen till följd av förbättrad hälso- och sjukvård, förbättrade levnadsförhållanden och andra sociala framsteg. Samtidigt är det sämre ställt i vissa regioner. Hälsobeteenden kan skilja sig mellan olika regioner, men det finns även strukturella faktorer som fattigdom, social utsatthet eller lokala ekonomiska förutsättningar som kan leda till kortare livslängd, säger Ben Wilson.
Det regionala perspektivet tappas ofta bort
– Vi kan inte förstå ojämlikheter enbart genom att jämföra länder, vi måste se bortom det. Det regionala perspektivet tappas ofta bort av dagens samhällsvetare. Men vissa forskare tror att det i framtiden till och med kommer bli större och viktigare att studera regionala hälsoskillnader än skillnader länder emellan, säger Ben Wilson.
I städer lever människor generellt längre än på landsbygden, men den allra största klyftan är mer strikt geografisk, visar studien.
– Människor i regioner i södra Sverige lever längre än i regioner i norr, och det gäller för både kvinnor och män. Kronoberg hade den högsta förväntade livslängden 2014 och Norrbotten, Gävleborg och Västernorrland den lägsta. I Finland har landets sydvästra del högre livslängd än den nordöstra, med Helsingforsområdet någonstans däremellan. Svenskspråkiga regioner i Finland har också fortsatt högre förväntad livslängd jämfört med finsktalande regioner, säger Ben Wilson.
Livslängden i Finland har historiskt sett varit lägre än i Sverige i de flesta regioner. Men under åren 1990–2014 har finska regioner kommit ikapp svenska när det gäller kvinnlig livslängd. Detsamma gäller däremot inte för finska män, som fortfarande ligger efter svenska män i förväntad livslängd.
– Det kan delvis förklaras av att finska män fortfarande röker och dricker i större utsträckning än finska kvinnor, säger Ben Wilson.
Vanligare att unga vuxna dör i missgynnade regioner
Förutom att titta på livslängden har Ben Wilson och hans forskarkollegor också studerat ojämlikhet genom att mäta variationen i hur länge människor lever.
– En större variation i livslängd i ett visst område innebär att det är mer ovisst hur länge du kommer leva. Det kan betyda att unga vuxna oftare dör i vissa regioner, dödsfall som kan orsakas av allt från olyckor till cancer, säger Ben Wilson.
Samma mönster syns tydligt här, med en trend mot större jämlikhet inom regioner och en fortsatt skillnad mellan regioner.
Studien är baserad på registerdata för både Finland och Sverige från ländernas statistikmyndigheter från år 1990 till 2014. Forskningen baseras på registrerade dödsfall och folkräkningar – efter ålder, kön, region och år – för hela befolkningen i båda länderna. I studien ingår alla regioner i de båda länderna med undantag för de relativt små öregionerna Gotland och Åland.
– Gemensamt för Ikea och andra som rankas högt, eller som kraftigt avancerat sedan vår första mätning, är att de lyckats anpassa sig efter förändringar på marknaden. Att lyssna på kunden och kunna fånga upp och förutse hur marknaden förändras är en viktig nyckel till ökad innovationsförmåga och framgång, säger Lars Witell, professor i företagsekonomi vid CTF, Centrum på tjänsteforskning vid Karlstads universitet.
Enligt undersökningen beror Ikeas ledande ställning på att de testar nya produkter, tjänster och affärsmodeller i högre utsträckning än konkurrenterna. Deras framgång speglas även i internationella mätningar där Ikea anses mer innovativa än exempelvis Apple och Amazon.
Innovation för kunden
– Vår grundare Ingvar Kamprad var en sann entreprenör vars innovativa anda i högsta grad lever kvar i vår organisation. Vi tror att vår innovationskraft i grunden kommer från att vi lyssnar på medarbetare som vågar tänka annorlunda, är nyfikna och ifrågasätter. Även vår vilja att vara nära de många människornas vardag och förstå livet hemma hjälper oss att hela tiden utmana och skapa smarta lösningar som bättre möter våra kunders behov, säger Susanne Jensert, Customer Manager på Ikea Sverige.
Synen på innovation är olika – därför behöver innovation också mätas på olika sätt
– Innovation ur kundens perspektiv handlar om att utveckla ett värde för kunden, exempelvis spara tid, pengar eller tillhandahålla en smidig användarupplevelse, säger Per Kristensson professor i innovation och konsumentpsykologi vid CTF.
Fokus på värdeskapande
– Ta till exempel Swish, som revolutionerat våra betalningsmöjligheter, eller Spotify, som förändrat vårt sätt att konsumera musik. Dessa värdeskapande processer är i allra högsta grad innovationer, även om vi både kunde betala och lyssna på musik tidigare. Att förflytta fokus från produkt till värdeskapande blir därmed allt viktigare för att företag ska förbli konkurrenskraftiga.
Syftet med Svenskt innovationsindex är att komplettera andra mätningar och bidra till att skapa en helhetsbild kring innovation så att såväl politiker som företagsledare får bättre mätverktyg för att säkerställa att Sverige inte tappar i innovationskraft.
Index skapat av forskare
Svenskt innovationsindex 2019 innefattar svar från närmare 14 000 kunder som rankat innovationsförmågan hos cirka 80 företag och organisationer inom tio branscher baserat på hur kunder upplever företagets innovationsförmåga och hur attraktiva dessa innovationer upplevs. Kunderna har värderat erbjudande, leverans, bemötande och interaktioner.
Indexet är utvecklat av forskare vid CTF och Handelshögskolan vid Karlstads universitet i samarbete med NHH Norges Handelshögskola och Fordham University i USA.
Lars Witell, professor i företagsekonomi vid CTF, lars.witell@kau.se
Per Kristensson, professor i innovation och konsumentpsykologi vid CTF, per.kristensson@kau.se
Den tyske fysikern Otto Stern fick Nobelpris i fysik 1943 för sitt arbete med strålar av atomer och molekyler. Detta arbete har lett till många fundamentala upptäckter inom fysiken. Under åren har det utvecklats mängder av nya mätmetoder och tekniker där atomstrålar är självklara komponenter. Särskilt har kombinationen med korta intensiva laserpulser varit fruktbar, något som gav Nobelpris i fysik till Gérard Mourou och Donna Strickland 2018.
Lasermetoder ger inblick i atomkärnan
Sådana lasermetoder, med kortvågigt röntgenljus, skulle kunna användas för att ge en unik inblick i hur elektroner och atomkärnor rör sig i materia. Det är bland annat denna vision som motiverat uppbyggnaden av storskaliga så kallade frielektronlaseranläggningar.
Sedan världens största frielektronlaser, European XFEL i Hamburg kom i bruk 2017 har forskningen kommit ett stort steg närmare att förverkliga denna vision.
XFEL avslöjar strukturen hos atomer och molekyler
Den europeiska röntgenfrielektronlasern XFEL (X-ray Free Electron Laser) är en stor forskningsanläggning i Hamburg, Tyskland. I en 3,4 kilometer lång tunnel under marken skapas extremt intensiva ljuspulser av röntgenstrålar. Röntgenlasern används av forskare över hela världen och öppnar nya möjligheter för forskning inom materialvetenskap, strukturbiologi och femtosekundskemi. Med hjälp av anläggningen kan de till exempel studera atomdetaljer i virus och filma kemiska reaktioner på atomnivå.
Källa: XFEL.se, Vetenskapsrådet
– Det innebär emellertid också stora utmaningar, säger Jan-Erik Rubensson, professor i fysik vid Uppsala universitet. Trots avancerade spektroskopiska undersökningar har utvecklingen gått ganska trögt. Man har stött på begränsningar, framförallt i form av bakgrundsstrålning från mindre intressanta processer som också pågår i det intensiva röntgenljuset.
Hans forskargrupp vid Uppsala universitet har i samarbete med kollegor vid Max Born-institutet i Berlin och röntgenlasern European XFEL introducerat atombiljard för fundamentala studier av ultrasnabba förlopp.
– Det vi har gjort är bara en första demonstration och nu ska det bli spännande att se hur långt vi kan komma med den här metoden.
Atomen som ett biljadklot
I den publicerade studien redovisas hur de börjat med att låta en första röntgenfoton ta bort en innerelektron. Samtidigt ger fotonen atomen en liten stöt, som om den vore en biljardkö och atomen ett biljardklot. Innan något annat hinner hända stimulerar nästa foton en annan elektron att ta den förstas plats och därmed får atomen en stöt till. Hur dessa stötar går till ser man direkt i avledningen av atomerna i strålen. Det fina med metoden är att man slipper den besvärliga bakgrund som alternativa metoder har begränsats av.
Mekanismer i samspelet mellan röntgenfotoner och materia. Bild: Uppsala universitet
Vill styra vad som händer på atomnivå
– Hittills har vi fått nöja oss med att se vad som händer med energin som atomen tar upp. Kunde vi välja ut vilken elektron som tar innerelektronens plats så skulle vi kunna se precis hur vågfunktionen utvecklas, ja kanske till och med kunna styra vad som händer på atomnivå. I förlängningen kan det ha betydelse för hur vi förstår kemiska reaktioner med viktiga tillämpningar, till exempel i utveckling av solceller och batterier, säger Jan-Erik Rubensson.
Jan-Erik Rubensson, professor i fysik vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, jan-erik.rubensson@physics.uu.se
Mer än 10 procent av unga och tidigare friska personer som utvecklar allvarlig covid-19 har felriktade antikroppar som attackerar det egna immunsystemet, och ytterligare 3,5 procent har en specifik genetisk mutation.
I båda grupperna saknar patienterna proteiner som kallas typ 1-interferoner, antingen för att dessa neutraliseras av så kallade autoantikroppar (antikroppar som attackerar kroppsegna proteiner) eller för att de inte produceras i tillräckliga mängder på grund av en felaktig gen. Interferoner har en viktig roll i det tidiga immunsvaret mot virus.
– De nya resultaten är ett genombrott i covid-19-forskningen och kan delvis förklara varför vissa unga och tidigare friska individer blir mycket sjuka, säger Petter Brodin, forskare vid Karolinska Institutet, och svensk koordinator för COVID Human Genetic Effort, ett internationellt projekt som spänner över 50 forskningscentrum och hundratals sjukhus runt om i världen.
Målet för det internationella forskningsprojektet är att ta reda på om det finns genetiska och immunologiska förklaringar till att vissa patienter under 50 år drabbas hårt av covid-19 trots att de inte har underliggande sjukdomar. Och detta första resultat från kan förklara varför vissa individer utvecklar mycket svårare sjukdom än andra samt ge den första molekylära förklaringen till varför fler män än kvinnor dör av covid-19.
Förklaring till varför fler män drabbas
Enligt forskarna vore det även intressant att ta reda på om behandling med interferoner har effekt, eftersom det redan finns sådana läkemedel som är godkända för att behandla andra sjukdomar.
Forskarna undersökte 987 patienter med livshotande lunginflammation orsakad av covid-19. De fann att mer än 10 procent hade autoantikroppar mot interferoner vid infektionens början och att dessa antikroppar kan begränsa aktiviteten hos typ 1-interferoner. Anmärkningsvärt är att 95 procent av patienterna var män.
Autoantikropparna verkar vara sällsynta i den allmänna befolkningen. Av 1 227 slumpmässigt utvalda friska personer visade sig endast fyra ha dem.
Sällsynta varianter av vissa gener
I den andra studien genomförde forskare genetiska analyser av blodprover från mer än 650 patienter som hade varit på sjukhus för livshotande lunginflammation på grund av SARS-CoV-2, varav 14 procent hade dött, och jämförde dem med prover från 530 personer med asymtomatisk eller mild sjukdom.
Ett betydande antal personer med svår sjukdom hade sällsynta varianter av vissa gener som reglerar typ 1-interferoner och som är kända för att vara viktiga för kroppens försvar mot influensavirus. Mer än tre procent av dem saknade till och med en fungerande gen. Ytterligare experiment visade att immunceller från dessa patienter inte producerade några detekterbara typ 1-interferoner som svar på SARS-CoV-2.
Forskarteamet fortsätter nu att leta efter genetiska variationer som kan påverka andra typer av interferoner eller ytterligare aspekter av immunsvaret hos unga personer som drabbas hårt av covid-19.
Studierna leddes av forskare vid Rockefeller University och Howard Hughes Medical Institute i New York, USA, samt forskare vid Inserm, Paris universitet, l’Institut Imagine och Hôpital Necker-Enfants Malades i Paris, Frankrike.
Petter Brodin, barnläkare och forskare vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet och Science for Life Laboratory (SciLifeLab), Karolinska Universitetssjukhuset, petter.brodin@ki.se
– Jag är extremt glad och tacksam för det här priset. Som vi alla vet har 2020 varit ett år fyllt av svårigheter, så när jag fick reda på att jag skulle få priset tog det faktiskt lite tid innan det sjönk in, säger Stephan Reber.
Forskningen utfördes som en del av hans avhandlingsarbete vid Wiens universitet, där frågeställningen var om krokodildjur använder sig av ljud för att tala om hur stora de är. Man vet redan att fåglar och däggdjur gör detta med hjälp av resonanser. Det är inte bara en ljus eller mörk röst som avslöjar hur stort djuret är, utan även stora djur har även längre ansatsrör, vilket gör att det finns en större volym luft som vibrerar där.
Att vara stor är en fördel då det både skrämmer rivaler och gör det enklare att locka till sig potentiella partners.
Men varför använde du helium?
– När vi andas in helium från en ballong så får vi en rolig röst eftersom helium är lättare än vanlig luft, vilket gör att ljudets hastighet ökar. Det som förändras genom helium är vår resonans, inte vibrationerna i stämbanden. Det är luften i ansatsröret som vibrerar på högre frekvenser. Så detta påverkar så klart även djurens läten och resonanser, säger Stephan Reber.
Klart annorlunda med heliox
När Stephan Reber befann sig i Florida för att spela in alligatorers läte, just för att undersöka om de använder sig av ljud för att tala om hur stora de är, upptäckte han av en slump att det fanns en kinesisk alligator i en karantäntank, där den återhämtade sig efter att ha fått en medicinsk behandling. Detta blev början till den logistiskt komplicerade frågan hur man faktiskt skulle genomföra heliumexperimentet.
Detta gjorde man genom att täppa för lufthålen och i stället fylla buren med heliox, en blandning av syre och helium som bland annat används inom avancerad dykning.
– Resultaten märktes direkt. Den kinesiska alligatorns läten lät klart annorlunda med heliox. Det är ovanligt att få så omedelbara resultat från experiment inom vårt forskningsfält, säger Stephan Reber.
Kan ge svar om dinosaurier
Nästa steg i hans forskning är nu att försöka ta reda på om alligatorer faktiskt kan veta hur stora djur det rör sig om bara genom att lyssna på lätena. Han vill också undersöka detta vidare på andra djurarter.
– Jag skulle vilja utföra liknande experiment på paleognata fåglar, som emuer och nanduer. Dessa fågelarter är mer primitiva än de mer sjungande sångfåglarna. Om båda dessa fåglar och krokodildjur har samma egenskaper, så är det stor sannolikhet att detta även fanns hos dinosaurier, säger Stephan Reber.
Bra att tänka utanför boxen
Även om studien har fått uppmärksamhet för att vara lite knäpp eller i alla fall udda så säger Stephan Reber att det bara kan vara bra för forskningen att tänka utanför boxen.
– Många hypoteser om kognitionens evolution är baserad på forskning på ett väldigt begränsat antal arter. På Lunds universitet har vi kommit på väldigt kreativa sätt att arbeta med krokodildjur och paleognata fåglar. Vi tvingades verkligen att tänka utanför boxen. Om en ny idé för hur man kan genomföra experiment är väl förankrad i vetenskapsteori och försöker besvara en tydligt definierad frågeställning så är det bättre ju knäppare det är, säger Stephan Reber.
IgNobelpriset
IgNobelpriset delas ut av den vetenskapliga humoristiska tidskriften Annals of Improbable Researchi tio olika kategorier. Målsättningen är att belöna forskning som ”först får folk att skratta och sedan får dem att tänka efter”. Vinnarna presenteras normalt av verkliga nobelprisvinnare vid en ceremoni vid Harvard, men i år hölls prisceremonin online torsdagen 17 september. Priset har delats ut sedan 1991 och det var alltså 30 gången i år. De senaste åren har flera IgNobelpris gått till forskare vid Lunds universitet.
Varje år insjuknar ungefär 20 barn i Sverige i neuroblastom som är en aggressiv cancer i det sympatiska nervsystemet, framförallt i binjurarna. Ofta bryter den ut redan innan barnet fyller två år. Trots intensiv behandling med cytostatika kan sjukdomen vara svår att bota och prognosen för barn med den aggressiva formen är dålig. Men nu har forskare vid Lunds universitet identifierat och testat ett läkemedel som visat sig vara mycket effektivt mot neuroblastom.
Stor screening
– Först genomförde vi en storskalig screening där vi undersökte hur 500 läkemedel påverkade neuroblastomceller från patienter. De flesta av dessa mediciner har aldrig tidigare använts på just patienter med neuroblastom, säger Karin Hansson, doktorand vid Lunds universitet och förstaförfattare i studien.
Så gick forskningen till. Bild: Karin Hansson
Forskarna fick sedan ut en ”topplista” på de mest effektiva läkemedlen. Ett av dessa innehöll en så kallad KSP-hämmare, vilket är intressant eftersom patienter med hög andel KSP-protein har den aggressivare varianten av neuroblastom, vilket är liktydigt med sämre prognos.
När forskarna behandlade möss med detta läkemedel, såg de hur KSP-hämmaren förhindrade tumörtillväxt och drastiskt förlängde överlevnaden. I vissa fall försvann tumören helt. KSP-hämmare blockerar nämligen proteinet i tumörcellen vilket innebär att cellen inte längre kan dela sig och slutligen dör. KSP-hämmaren har inte tidigare använts för just neuroblastom, men visade sig alltså vara extra effektivt mot just den här typen av cancer. Det påverkade inte heller de friska benmärgscellerna på samma sätt, något som är viktigt eftersom biverkningar är ett stort problem vid behandling av barncancer.
Redan godkänt läkemedel
– Resultaten var väldigt tydliga och behandlingen mycket lovande. Men även om vi såg kraftfulla effekter, kommer man förmodligen att behöva kombinera behandlingen med andra läkemedel för att helt slå ut alla tumörceller. Lyckligtvis är läkemedlet redan godkänt för användning på människor. Nu hoppas vi självklart på att kliniska prövningar inleds även för neuroblastom, säger Daniel Bexell, docent och forskargruppsledare vid Lunds universitet.
Allt mer avancerade säkerhetssystem i moderna bilar gör testningen och utprovningen både viktigare och mera komplex. Första steget i testningen är vanligen att göra simuleringar i mjukvara. Därefter provas hårdvaran i provkörningar på testbana och/eller tester i körsimulatorer. Metoderna har både för- och nackdelar.
Tester på provbana liknar verkligheten med riktiga bilar och ibland fysiska förare, men kan vara komplicerade att iscensätta och i värsta fall innebära risker för de inblandade. Testerna tar också ofta lång tid att förbereda och är dyra. Körsimulatorer kan användas för komplexa försök i säker miljö, men är å andra sidan mycket dyra och medför ofta oönskade bieffekter som åksjuka.
Testkörning med VR-headset på VTI:s testbana i Linköping. Foto: VTI
En rad tester har genomförts där förare på en testbana kör en bil som vanligt men utrustad med ett VR-headset. Tekniken gör det möjligt att simulera ett brett spektrum av trafiksituationer och säkerhetsproblem.
Björn Blissing inledde arbetet med avhandlingen 2013, när den senaste generationen av VR-tekniken fortfarande var i sin linda.
– De första åren hade jag direktkontakt med många av de entusiaster och startupföretag som utvecklade olika VR-glasögon. Vi byggde till och med egna prototyper. Men idag leds utvecklingen av de större företag och det vräks in pengar, inte minst för applikationer till spelindustrin, säger Björn Blissing som också privat gillar att spela dataspel med VR.
Ska likna verkligheten
En huvudfråga i forskningen är hur väl förarens respons i körning i VR stämmer överens med körning under verkliga förhållanden. Med andra ord hur exakta VR-försöken kan bli och därmed hur användbara resultaten är. Ett par av många experiment har gått ut på att jämföra förarens uppfattning om hastighet och avstånd med och utan VR-headset.
I ett försök fick testförare, utan att titta på hastighetsmätaren, uppskatta en fart av 40 kilometer i timmen. I ett annat försök mättes avståndet på vilket de kunde urskilja olika vägskyltar.
– För hastigheten var det inga större skillnader med eller utan VR. När det gäller synbarheten är den dock betydligt sämre i VR, helt enkelt beroende på lägre upplösning. Där är det fortfarande ganska långt kvar till verkligheten. Samtidigt är ny teknologi på gång som kommer att vara avsevärt bättre, säger Björn Blissing.
Dagens VR-glasögon gör det också svårt med att visa objekt på olika avstånd. Bildskärmen i VR-glasögonen ligger på ett fast avstånd, vilket lurar hjärnans djupseende. Att genomföra uppgifter som skiftar fokusavstånd mellan nära och långt borta kan därför leda till trötta ögon och i värsta fall åksjuka.
Kan minska åksjuka
På plussidan blir svängar i VR mer verklighetstrogna än i körsimulatorer, där förare ofta har en tendens att köra lite yvigt och ta ut svängarna onödigt mycket. Problemen med åksjuka, som kan vara ganska stora i körsimulatorer, verkar också vara mindre i VR.
– Det är i alla fall en tendens som vi ser, säger Björn Blissing som vill vara försiktig och påpekar att det inte är några definitiva resultat.
Sammantaget innebär resultaten att VR-körning kan bli en viktig del av framtidens testning av bilarnas säkerhetssystem. Men inte ensamt.
– Jag ser det som en viktig del i verktygslådan, en mellannivå mellan simulator och körbana. Det kommer inte att ersätta traditionell testning, men däremot ett antal olika test som i dag utförs på andra sätt. Det blir helt enkelt ytterligare en metod.
Vad ser du som den största fördelen med VR-körning?
– Att det passar för test med förare i mycket komplexa miljöer, där många aktörer ska samverka. Det blir väldigt komplicerat och svårt utan VR, så där måste man nästan in i en sådan miljö.
Enligt Björn Blissing står tekniken för närvarande precis på gränsen mellan forskning och praktisk användning. Till exempel Volvo Cars, som också varit projektpartner, har långt gångna planer på att börja använda tekniken.
Ortopediska skador är mycket vanliga inom hästsporten och innebär ett stort djurvälfärdsproblem. Hälta är det vanligaste symptomet på ortopedisk smärta och om den upptäcks tidigt och skadan kan diagnosticeras korrekt, ökar chanserna att behandling och rehabilitering ska lyckas, och hästen bli frisk.
För att avgöra om hästen är halt, och var hältan kommer ifrån, behöver man studera hästens rörelser. I många fall görs det enbart genom att veterinären tittar hur hästen travar på ett hårt och jämnt underlag. Det har dock visat sig att den subjektiva bedömningen är mycket svåra och osäkra, framför allt vid låggradiga hältor.
Hästar friska trots rörelseasymmetrier
Genom biomekanisk forskning vet forskarna att asymmetrier i huvudets och korsets vertikala rörelser är bra mått på en fram- respektive bakbenshälta. Med denna kunskap har moderna objektiva metoder utvecklats som enkelt kan mäta och dokumentera asymmetrin i hästens rörelser.
– Syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om hur man ska tolka asymmetrier i hästens rörelsemönster i olika situationer, säger Emma Persson Sjödin.
Tidigare forskning har visat att över 70 procent av hästar i träning, som anses friska av sin ryttare, har rörelseasymmetrier. Asymmetrierna var ofta lika stora som de var hos hästar som undersöktes på klinik för lindriga hältor.
Kan asymmetrin orsakas av smärta?
För att undersöka om asymmetrin orsakades av smärta behandlades en grupp hästar med antiinflammatorisk medicin. Effekten mättes före och efter med det objektiva systemet Lameness Locator. Då medicinen inte gav någon tydlig effekt väckte det tankar om att asymmetrier kan vara en naturlig biologisk variation, men det kan heller inte uteslutas att många av hästarna har en smärtproblematik som inte svarar på den behandling som testades. Det kan till exempel röra sig om en kronisk eller neuropatisk smärta.
Lättridning kan dölja hälta
Vid utredning av hältor förekommer ofta att hästarna rids. Emma Persson Sjödin studerade hur ryttaren påverkar hästens rörelsemönster, bland annat vid lättridning i trav. Lättridning kan redan på rakt spår ge en asymmetri som liknar en lindrig bakbenshälta men som byter ben när ryttaren byter sittben i sadeln. Det visade sig att just lättridning kan dölja eller förstärka hältan hos en redan asymmetrisk häst.
– För såväl tränare som ryttare är det viktigt att ta till sig den här kunskapen och ge akt på förändringar i hästens sätt att röra sig vid ridning, om det till exempel är stor skillnad mellan sittbenen eller de olika varven på en volt, säger hon. Kunskapen är även viktig för veterinärer så att en häst inte misstas för att vara halt bara för att ryttaren rider lätt.
Vid en hältutredning kan en bakbenshälta vara svår att upptäcka. Hästar kan även nicka med huvudet för att avlasta det onda bakbenet så att de ser ut att vara halta på samma sidas framben, vilket kan förvilla veterinären.
Mankrörelser avslöjar var hältan sitter
– Det finns stor risk att man misstar denna huvudnickning för att vara en riktig frambenshälta och att man börjar utreda fel ben, vilket fördröjer eller förhindrar att hästen får en korrekt diagnos, menar Emma Persson Sjödin.
I de två sista studierna undersöktes därför om man kan använda mankens rörelse för att skilja en äkta frambenshälta från en falsk huvudnickning. Hypotesen visade sig stämma helt. Genom att mäta mankens rörelser var det möjligt att hos de flesta hästar se om hältan kommer från ett bak- eller framben.
Avhandling:
Evaluation of vertical movement asymmetries in riding horses – relevance to equine orthopaedics
Kontakt:
Emma Persson Sjödin, veterinär och doktorand inom veterinärmedicin vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). emma.persson.sjodin@slu.se
Spannet av cykellysen på marknaden är brett och det finns idag inget system för märkning eller godkännande av att de produkter som säljs uppfyller gällande krav. VTI har nu, med stöd från Länsförsäkringars Forskningsfond, tagit fram metoder för att objektivt beskriva en cykelbelysnings egenskaper och har använt dem för att genomföra tester av ett antal cykellysen.
– Vi har inte haft som mål att utvärdera cykellysen av olika tillverkare utan snarare att jämföra olika egenskaper hos cykellysen, säger Anna Niska, forskningsledare vid VTI som har lett studien.
Nio framlysen och nio baklysen
Cykellysen i ett så brett spektrum som möjligt med avseende på pris och design, har ingått i studien, nio framlysen och lika många baklysen. Ljusstyrka och -spridning, blinkande jämfört med fast sken och monteringsposition på cykeln är egenskaper som har utvärderats.
Film: Test av cykellysen: Bländning(31 sekunder)
Studierna visar på en stor variation i ljusstyrka (lux) och ljuskäglans form för olika lysen. Alla cykellysen oavsett inställning uppfyllde dock gällande lagkrav om att tydligt kunna ses på 300 meters avstånd.
Ett starkt framlyse med fast sken med en ljuskägla som ger en vid spridning i marknivå är att föredra, eftersom det gör det lättare för dig som cyklist att se omgivningen och upptäcka hinder och skador i vägytan. En ljusstyrka på minst 500 lux (mätt på 2 meters avstånd från lampan) rekommenderas.
Film: Lysets position – cyklistperspektivet (46 sekunder)
Undvik blinkande ljus
För att inte blända dina medtrafikanter bör lyset ge en ljuskägla med skarp avgränsning uppåt och riktas något nedåt. En montering av framlyset på styret är att föredra, för bästa möjliga igenkänning. Undvik blinkande ljus – det gäller såväl framlyse som baklyse.
– Många av de cykellysen som säljs idag har en blinkfunktion, men det många inte vet är att det inte är lagligt. Enligt gällande regelverk får bakljuset vara blinkande om antalet blinkningar per minut är minst 200. I praktiken innebär det ett fast sken, eftersom det mänskliga ögat inte kan uppfatta en så snabb blinkfrekvens, säger Katja Kircher, forskningsledare vid VTI.
Mätningar både i labb och fält
Resultaten baseras på mätningar i laboratorium inomhus och utomhus, försökspersonernas subjektiva bedömningar, fältstudier i verklig trafikmiljö och ett antal demonstrationer i form av filmer och fotografier.
– De metoder som vi utvecklat och tillämpat i projektet har kompletterat varandra på ett bra sätt och kunnat visa på skillnader mellan de testade cykellysena. Det är dock ovanligt med vetenskapliga studier på det här området och det finns en mängd forskningsfrågor kvar att besvara, säger Katja Kircher.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
