Kväveoxid är ett ämne kroppen själv producerar och som har virusdödande egenskaper.
– Oss veterligen är kväveoxid den enda substans som hittills visat sig ha en direkt effekt på SARS-CoV-2, säger Åke Lundkvist professor vid Uppsala universitet, som har lett studien.
Eftersom det ännu inte finns något effektivt botemedel mot covid-19 har de behandlingar som prövats främst riktats in på att lindra symptomen vilket kan förkorta vårdtiden och minskar dödlighet. Men det har hittills inte gått att bevisa att någon av behandlingarna påverkat själva viruset bakom infektionen.
Inflammation i lungorna minskade
Kväveoxid (NO), är ett ämne som produceras naturligt i kroppen. Det fungerar bland annat som ett hormon och styr olika organ, till exempel spänningen i blodkärlens muskulatur och blodflödet mellan och inom organ.
Vid akut lungsvikt kan NO ges som inandad gas i låga halter för att förbättra syresättningen i blodet. Under sars corona-epidemin 2003 prövades det med framgång. En viktig anledning till de lyckade resultaten då var att inflammationen i lungorna minskade. Och det var just den egenskapen hos kväveoxid forskarna nu intresserade sig för – det vill säga ämnets skyddande funktion mot infektioner genom att det är både antibakteriellt och antiviralt.
Inhalation av kväveoxid
Deras studie bygger vidare på en upptäckt som gjordes på coronaviruset som orsakade den första sars-epidemin. Där hade det visat sig att NO, frisatt från S-nitroso-N-acetylpenicillamin (SNAP) hade en tydlig antiviral effekt. Forskarna från Uppsala universitet och Karolinska Institutet har nu undersökt hur det nya coronaviruset SARS Cov-2 som ligger bakom den pågående pandemin reagerar på ämnet. Och även på detta virus visade sig SNAP ha en tydlig virusdödande effekt som tilltog när dosen stegrades.
– I väntan på ett fungerande vaccin skulle förhoppningsvis inhalation av NO kunna vara en verksam behandlingsform. Dosering och tidpunkt för insatt behandling torde spela en viktig roll för resultatet och behöver nu snarast utredas, säger Åke Lundkvist.
Forskargruppen tänker nu gå vidare med att undersöka de antivirala effekterna av NO som avges i gasform. Det innebär att de ska konstruera en modell i laboratoriet för att på ett säkert sätt kunna simulera en tänkbar behandlingsform för patienter.
Kontakt:
Åke Lundkvist, professor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, ake.lundkvist@imbim.uu.se
Vårdrelaterade infektioner – infektioner som patienter drabbas av medan de vårdas för andra åkommor – drabbar miljoner människor världen över och orsakar hundratusentals dödsfall årligen.
– Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem, speciellt i utvecklingsländer som till exempel Brasilien. Jag har jämfört utvecklingsländer med industriländer, till exempel Sverige, och funnit en rad skillnader i hur vårdinrättningar upptäcker och hanterarar infektioner.
– Skillnaderna genomsyrar hela systemet, från ledningsnivå till implementering av råd och rekommendationer och vidare till det praktiska arbetet, säger Luís Fernando Irgang dos Santos doktorand vid Högskolan i Halmstad och Regional University of Blumenau i Brasilien.
Multidisciplinära team nyckel till framgång
Multidisciplinära smittskyddsteam arbetar med att förhindra spridning av vårdrelaterade infektioner. För att smittskyddsteamens arbete ska vara framgångsrikt behöver medlemmarna kunna skilja på den förebyggande fasen, då deras uppgift är att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner, och den kontrollerande fasen, under vilken de arbetar med att kontrollera en redan uppkommen infektion och förhindra dess spridning.
– Jag har identifierat två olika typer av beslutsfattande, med skilda tillvägagångssätt, praktiker, som är optimala för antingen den förebyggande fasen eller för den kontrollerande fasen, men inte för båda. Smittskyddsteamen måste veta när och hur de ska byta mellan de två uppsättningarna, och för att klara det måste de kunna identifiera vilket stadium det möjliga utbrottet är i, förklarar Luís Fernando Irgang dos Santos.
– Det är avgörande att teamen gör korrekta bedömningar och prioriteringar tidigt i processen. Om de bestämmer sig för att behandla en infektion som ett möjligt utbrott för snabbt kan det sluta med att de spenderar tid och pengar på något som kanske egentligen skulle ha varit ett isolerat fall. Om de i stället dröjer med att reagera riskerar de förödande spridning av vårdrelaterade infektioner.
Följ problemet
Genom att fokusera på infektionen och dess unika karaktär är det möjligt att fatta rätt beslut och på så sätt hindra spridning.
– Jag föreslår att problemet – snarare än beslutsfattandet eller vilka resurser som finns tillgängliga – måste få stå i centrum för analysen. Genom att följa problemet och sedan identifiera vilken uppsättning av praktiker som behöver användas i varje steg av processen kan smittskyddsteamen vinna nya insikter och fatta beslut som hindrar spridning av vårdrelaterade infektioner.
– Det räcker inte med instinkter och ryggmärgskänsla. Smittskyddsteamen måste lära sig att fatta beslut och därför behöver vårdinrättningar främja organisatoriskt lärande. Det kan vara ett problem, speciellt för mindre sjukhus där teamen har en tendens att vara mindre strukturerade och där ledningen inte alltid ingår i teamen, säger Luís Fernando Irgang dos Santos.
Både kognitiva och emotionella aspekter
Delar av Luís Fernado Irgang dos Santos forskning fokuserar på covid-19. Han undersöker hur brasilianska smittskyddsteam implementerar rekommendationerna från Världshälsoorganisationen och vilka konsekvenser det får när rekommendationerna inte behandlas lika av alla team. Både kognitiva och emotionella aspekter påverkar hur rekommendationerna implementeras.
– Smittskyddsteam spelar en viktig roll när det handlar om att kontrollera arbetsplatsens känslomässiga miljö. Om de inte lyckas med det riskerar de att inte heller kunna implementera riktlinjer och rekommendationer i situationer som till exempel den nuvarande pandemin. Jag har identifierat tre aspekter som är avgörande för att kunna kontrollera den emotionella miljön: auktoritet, trygghet och organisatorisk flexibilitet.
– Till att börja med måste smittskyddsteamen ha trovärdighet. De måste vara auktoriteter eller ha stöd av auktoriteter. Utan stöd från ledningen fungerar det inte. Det är också viktigt att medarbetarna känner sig säkra på sin arbetsplats. De måste kunna lita på att de kommer att vara trygga om de följer smittskyddsteamens instruktioner. Slutligen krävs också en viss flexibilitet i organisationen. Medarbetarna behöver vara förberedda på att förutsättningarna för deras arbete kan komma att förändras och lita på att beslut fattas med deras bästa för ögonen, säger Luís Fernando Irgang dos Santos.
Svenska teamen mer flexibla
Ett av Luís Fernando Irgang dos Santos mål är att jämföra strategier och arbetssätt hos smittskyddsteam i utvecklingsländer med deras motsvarigheter i industriländer.
– När jag jämför brasilianska och svenska smittskyddsteam och de strategier som de använder sig av för att fatta beslut blir det tydligt att de svenska teamen har lättare för att byta mellan den förebyggande och den kontrollerande fasen. Därför lyckas de också bättre med att förebygga spridning av vårdrelaterade infektioner, säger Luís Fernando Irgang dos Santos och fortsätter:
– Skillnaderna kan förklaras på flera olika sätt, men en viktig faktor är kulturella skillnader. I Brasilien har myndigheterna och regeringen inte lyckats med att upprätta en känsla av trygghet. Varken befolkningen i allmänhet eller de som arbetar inom vården har känt sig trygga under covid-19-pandemin. Falska nyheter skapar osäkerhet och det finns en hel del människor som inte tror att pandemin är på riktigt.
– Med tanke på att landets president Jair Bolsonaro har uttalat sig minst sagt underligt kring pandemin är det inte så konstigt att folket – smittskyddsteamen inräknade – inte vet hur de ska hantera situationen. I Sverige är läget ett annat. Den svenska regeringen och Folkhälsomyndigheten baserar sina beslut på vetenskap och det skapar förtroende.
Luís Fernando Irgang dos Santos, doktorand inom hälso- och sjukvårdsorganisation, Högskolan i Halmstad och Regional University of Blumenau, Brasilien, luis_fernando.irgang_dos_santos@hh.se
I Storbritannien har sjukvård och sociala myndigheter under många år samarbetat tätt med gränspolisen. Banker, hyresvärdar och arbetsgivare med flera kan bli straffade enligt lag om de har papperslösa personer som kunder, hyresgäster eller anställda.
”Ogästvänlig miljö”
Medan syftet i Storbritannien har varit att skapa en ”ogästvänlig miljö” (”hostile environment”) för att få papperslösa personer att lämna landet, är detta inte lika uttalat i Sverige. Här motiveras istället utvisningar med att det är för personens eget bästa.
– Det påstås till exempel i statliga utredningar att det är en humanitär insats att deportera personer. I Sverige säger vi ”det är för ditt eget bästa som du ska åka hem”, säger Jacob Lind som är forskningsassistent vid Malmö universitet.
Men Sverige och Storbritannien har närmat sig varandra under senare år, menar han. I Sverige skedde skiftet i samband med händelserna 2015. De följdes av en tillfällig migrationslag som försvårat för papperslösa och andra migranter. Sedan dess har polisens befogenheter utökats och gränspolisen fått mer resurser.
Rättigheter som politiskt slagfält
Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige, vilket lyfts fram som en seger i många sammanhang. Men Jacob Lind visar i sin avhandling att det inte är givet att detta endast innebär att barns rättigheter stärks.
– Skeva resonemang utifrån barns rättigheter kan utnyttjas för olika agendor som skapar mer utsatthet hos barn. Det hjälper alltså inte att bara vifta med barnkonventionen, gör bara som det står här och så blir det bra.
Ett exempel på att rättigheter kan mobiliseras för olika agendor är när socialförvaltningen samlat in adresser till papperslösa familjer för att tillgodose barns rättigheter, som försörjningsstöd. Men när socialförvaltningen sedan skickar dessa adresser till polisen bidrar det till barnens utvisning.
– Utan fungerande brandväggar mellan olika myndigheter eller verksamheter och gränspolisen undermineras lagstadgade rättigheter för papperslösa, så som rätten till skola och vård, säger Jacob Lind.
Normaliserad utveckling
Han vänder sig också mot uppfattningen att neddragningen av välfärd gentemot papperslösa och andra utsatta grupper skulle innebära att det finns ”mer över” till majoritetssamhället. Han håller inte heller med om att ”hårdare” tag gentemot utsatta grupper ger ökad trygghet.
– Forskning visar snarare att det då blir normaliserat, så att välfärden stramas åt för majoritetssamhället och att fler grupper drabbas av polisens utökade befogenheter. Situationen för papperslösa är inget undantag, utan genom att studera detta är det möjligt att se tydliga tendenser till råare utveckling i samhället i stort.
Jacob Lind, forskningsassistent vid Institutionen för globala politiska studier jacob.lind@mau.se
Fakta: Öppet brev till svenska regeringen
Tio EU-länder har lovat att tillsammans ta emot omkring 400 hemlösa barn från flyktinglägret Moria på grekiska ön Lesbos som nyligen brann ned till grunden. Sverige är inte ett av dem. Över 150 svenska forskare, däribland Jacob Lind, krävde nyligen i ett öppet brev att regeringen ändrar sig.
– Alla vill givetvis inte orientera men det viktiga är att få med alla tre delarna: att röra på sig, aktivera hjärnan och umgås med vänner, säger Ida Schoultz, forskare i medicin vid Örebro universitet och en av de forskarna som lett studien.
– Veteranorienterarna mår bättre överlag. De upplever mindre stress, är gladare och har mindre problem med magen, fortsätter Ida Schoultz.
Forskningen med orienterarna startade redan 2012 och i den här studien jämförs veteranorienterarna med en grupp friska äldre som bor hemma. De har lämnat avföringsprover och fyllt i hälsoenkäter. Enkäterna visar att orienterarna har lägre nivåer av stress, ångest, depression och magproblem.
– När vi blir äldre blir tarmfloran fattigare och många äldre har problem med magen, 65 procent visar studier, och därför är det en viktig nyckel.
Många goda bakterier
Avföringsproverna visar att orienterarna har en högre andel av en god bakterie som är bra för hälsan i sin tarmflora – jämfört med kontrollgruppen. Dessutom har de lägre halter av två bakterier som är förknippade med inflammation och sämre tarmhälsa.
– Vi vet att den fysiska aktiviteten är extra viktig. Människor som motionerar mycket får lägre nivåer av stress och ångest. När det gäller orienterarna är det en hel livsstil och många har orienterat i 40 år och har levt hälsosamt, rört på sig och umgåtts.
– Utan att ens tänka på det har orienterare många gemensamma nämnare, som bidrar till en bättre maghälsa.
Ingen press att prestera
Veteranorientering beskrivs som en sport utan krav och en möjlighet att vara i skogen. Det är tävling men ingen press att prestera. Det är ingen som står och tittar på – det gör inget om man vill sätta sig på en stubbe och andas in lite skogsluft och sen fortsätta.
– Hjärnan och tarmen kommunicerar åt båda hållen och därför är även det sociala och skogsupplevelsen viktig. Orienterarna är en modell som är värd att studera vidare för att ytterligare förstå de komponenter som är viktiga för ett hälsosamt åldrande, avslutar Ida Schoultz.
Veteranorienterares tarmflora
Veteranorienterare hade en högre nivå av speciellt en bakterie kallad Faecalibacterium (F) prausnitzii. Denna bakterie har visat sig vara viktig för produktionen av smörsyra i tarmen, som i sin tur är en av de främsta näringskällorna för tjocktarmens celler. Veteranorienterarna har alltså en större andel av denna bakterie, vilket skulle kunna betyda att de också har större andel smörsyra. Detta framgår dock inte i studien, eftersom smörsyra är näst intill omöjligt att mäta. Däremot visar den att gruppen av äldre personer som orienterar hade lägre nivåer av två bakterier Parasutterella excermentihominis och Bilophilia unclassified som är förknippade med en sämre tarmhälsa.
– De får en överblick över hälsohistoriken och en chans att förbereda sig för läkarbesök, säger Jonas Moll, forskare i informatik vid Örebro universitet.
Från och med 2018 kan patienter i hela Sverige logga in via 1177.se och få tillgång till sin journal. I vårdguiden kan patienter läsa besöksanteckningar, se provresultat och få uppgifter om diagnoser. När tjänsten infördes i Region Uppsala, dåvarande Uppsala läns landsting, 2012 mötte den stort motstånd.
Svåra besked via datorn
– Det har långsamt förändrats men när det gäller cancer är många fortfarande skeptiska – främst på grund av risken att patienter kan få ta emot svåra hälsobesked hemma vid datorn, säger Jonas Moll.
Så gjordes studien:
Jonas Moll har tillsammans med tio forskare från fyra lärosäten gjort en nationell enkätstudie. Totalt svarade 2 587 patienter, varav 347 med en cancerdiagnos, på frågor om nättjänsten. I en delstudie tittar Jonas Moll och Hanife Rexhepi, forskare vid Högskolan i Skövde, närmare på cancerpatienters upplevelse av tjänsten.
– Vår studie visar att cancerpatienter är positiva av flera skäl. De upplever i större utsträckning än andra patienter att webbjournalen underlättar kommunikationen med vårdpersonal och att de får bättre möjligheter att aktivt delta i medicinska beslut, säger Jonas Moll.
Bättre förståelse för sin egen hälsa
Det är inte bara cancerpatienterna som är nöjda. Hela 97 procent av patienterna som besvarade enkäten är positiva till möjligheterna som webbjournalen ger.
– Människor känner sig informerade och får en bättre förståelse för sin egen hälsa. Det som sticker ut i delstudien med cancerpatienter är att denna patientgrupp upplever starkare positiv påverkan än övriga patienter speciellt när det gäller kommunikation med vårdpersonal och delaktighet i vården, avslutar Jonas Moll.
– Idag vet vi ofta inte vad som kommer först. Om vi förstår mekanismerna bakom symtomen kan vi förstå vart problemet först uppstår och lösa det, säger Julia Rode, forskare i medicin vid Örebro universitet.
När hon blickar långt framåt är målet att kunna ge patienter personliga kostråd – och påverka både mage och hjärna via kosten. Julia Rode vill helt enkelt ta reda på vad olika patienter behöver äta för att må bättre.
– Vi vet till exempel att många IBS-patienter har lägre nivåer av serotonin, som är viktig för vårt välbefinnande och glädje. Vi kan tänka oss att det skulle passa dessa patienter att ändra kosten för att göra det möjligt för kroppen att ta upp mer aminosyror som i sin tur producerar signalsubstanser som serotonin.
Men där är vi inte idag. Julia Rode ska börja från början och ta fram en modell som gör det möjligt att utsätta hudceller för prover från tarm och avföring.
Hudceller står närmast hjärncellerna
– Hudceller är det närmaste vi kan komma hjärnceller, men hjärnceller går inte att samla in. Hudceller och hjärnceller liknar varandra på många sätt och därför används hudceller ofta i forskning kopplat till hjärnan, säger Julia Rode.
I den nya modellen ska forskarna undersöka hur hudceller reagerar på olika tarmprover. En del av proverna har till exempel fått tillsatta fibrer. I modellen kan forskarna sedan undersöka vad som krävs för att starta hälsosamma kedjor – som den med aminosyror och serotonin.
– Modellen kommer dessutom kunna användas för annan forskning – så det är ett viktigt första steg, säger Julia Rode.
Julia Rode har fått 400 000 kronor i en satsning på unga forskare inom European Society for Clinical Nutrition and Metabolism för att ta fram modellen för att undersöka hur hudceller reagerar på olika tarmprover. 20-25 friska personer som också deltar i andra projekt kommer att ingå i studien, som ska pågå fram till 2023.
I en nyligen genomförd studie visar forskare från Mittuniversitetet att cellulosamaterial kan generera elektriska effekter på över 300 watt per kvadratmeter (W/m2). Arbetet har publicerats i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Advanced Materials.
Världsrekord
− Ingen har tidigare offentligt kunnat visa på ett liknande resultat varför vi, lite kaxigt kanske, kan kalla det för ett nytt världsrekord för cellulosamaterial. Vi börjar närma oss ansenliga elektriska effekter som tidigare bara har uppmätts för helsyntetiska material, säger Renyun Zhang, docent vid Mittuniversitetet, forskningscentrum FSCN.
Den elektriska energin som genereras har i studien använts till att demonstrera hur en nödutgångsskylt tänds genom att klappa två cellulosaytor mot varandra. Som jämförelse kan nämnas att en solcell genererar ungefär halva effekten (ca 150 W/m2).
− Vi utnyttjar statisk elektricitet som alstras av friktion som uppstår när två cellulosaytor som har lite olika ytkemi kommer i kontakt med varandra upprepade gånger. Fenomenet kallas triboelektrifiering, säger Christina Dahlström, universitetslektor vid Mittuniversitetet, forskningscentrum FSCN.
Utnyttjar spillenergi
− Tekniken är mycket intressant då all form av rörelseenergi som annars går till spillo kan skapa nyttig elektricitet. Till exempel så kan vibrationer från en maskin omvandlas triboelektriskt för att driva sensorer som trådlöst kan sända signaler om maskinens status. Då behövs ingen elförsörjning i form av batterier eller liknande, säger Renyun Zhang.
Studien som genomförts vid Mittuniversitetet är ett samarbete mellan forskargrupperna i Materialfysik, Teknisk yt- och kolloidkemi, Elektronikkonstruktion samt forskare från Georgia Institute of Technology och Beijing Institute of Nanoenergy and Nanosystems.
− Det är ett verkligt genombrott med potential till många nya typer av tillämpningar för cellulosa i framtiden. Vi har arbetat målmedvetet under snart fem års tid med finansiering från både Vetenskapsrådet och FORMAS för att förstå cellulosa från grunden. Det är riktigt spännande att det nu börjar bära frukt även inom områden vi nog inte riktigt hade räknat med från början, säger Magnus Norgren professor i kemiteknik vid Mittuniversitetet, forskningscentrum FSCN.
Film: Här kan du ta del av Renyun Zhangs presentation om grön energi (engelska), (9 min, 52 sek)
– Nu kan vi för första gången på befolkningsnivå visa att HPV-vaccination skyddar mot invasiv livmoderhalscancer, och inte bara mot cellförändringar som kan vara förstadier till livmoderhalscancer. Det är något vi tidigare anat men som vi nu faktiskt kan visa i en stor nationell, individbaserad studie, säger Jiayao Lei, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.
HPV (humant papillomvirus) är en grupp av virus som bland annat kan orsaka könsvårtor och olika typer av cancer, inklusive livmoderhalscancer, en sjukdom som globalt dödar fler än 250 000 kvinnor om året. Fler än 100 länder har idag nationella vaccinationsprogram mot HPV och i Sverige omfattas sedan augusti 2020 även pojkar av programmet.
Halverad risk för livmoderhalscancer
Tidigare studier har visat att HPV-vaccin skyddar mot HPV-infektion, könsvårtor och cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Det har dock saknats stora befolkningsbaserade studier som på individnivå studerat kopplingen mellan HPV-vaccin och så kallad invasiv livmoderhalscancer, som är det allvarligaste steget i sjukdomskedjan.
I den här studien följde forskarna nästan 1,7 miljoner kvinnor mellan 10–30 års ålder under en period på 11 år, varav drygt 500 000 vaccinerades mot HPV, de flesta innan 17 års ålder. Nitton vaccinerade kvinnor utvecklade livmoderhalscancer jämfört med 538 ovaccinerade kvinnor, vilket motsvarar 47 respektive 94 kvinnor per 100 000.
Forskarnas analys visar att HPV-vaccination kunde kopplas till en kraftigt minskad risk för livmoderhalscancer och att riskminskningen var hela 88 procent bland de kvinnor som vaccinerades innan 17 års ålder. Kvinnor som vaccinerades mellan 17–30 års ålder hade en halverad risk för livmoderhalscancer, jämfört med ovaccinerade kvinnor, enligt studien.
Vaccinering i ung ålder skyddar mest
– Att kvinnor som vaccineras i ung ålder verkar vara mer skyddade kan bero på att de ännu inte har exponerats för viruset. HPV-vaccin har ju ingen botande effekt mot en pågående infektion, säger Pär Sparén, professor vid samma institution och studiens sisteförfattare.
Studien tog hänsyn till flera potentiella störfaktorer, såsom ålder, boendeort, uppföljnings- och kalendertid, samt föräldrarnas utbildning, inkomst, födelseland och sjukdomshistoria.
– Sammantaget visar vår studie att HPV-vaccination kraftigt kan minska risken för livmoderhalscancer, framförallt om den genomförs i tidig ålder. Detta ger starkt stöd till att fortsätta att erbjuda HPV-vaccin till barn och ungdomar via allmänna vaccinationsprogram, säger Pär Sparén.
Vårtvirus som drabbar de flesta
HPV (humant papillomvirus) är ett sexuellt överförbart vårtvirus som drabbar de flesta kvinnor och män någon gång i livet. Infektionen kan finnas kvar i flera år men går i de allra flesta fall över av sig själv. I vissa fall kan HPV leda till cellförändringar som kan utvecklas till cancer, framförallt i livmoderhalsen.
Vetenskaplig artikel:
HPV Vaccination and Risk of Invasive Cervical Cancer (Jiayao Lei Alexander Ploner, Miriam Elfström, Jiangrong Wang, Adam Roth, Fang Fang, Karin Sundström, Joakim Dillner, Pär Sparén) New England Journal of Medicine
Kontakt:
Pär Sparén, professor, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, par.sparen@ki.se
Sjukdomen covid-19 drabbar vissa människor betydligt allvarligare än andra. Några av anledningarna, såsom hög ålder, är kända, men även andra ännu okända faktorer spelar in. I somras kunde en stor internationell studie koppla ett genområde på kromosom 3 till ökad risk för sjukhusinläggning och andningssvikt efter infektion med SARS-CoV-2-viruset.
Tre gånger högre risk att hamna i respirator
Nu rapporterar Hugo Zeberg och Svante Pääbo vid Karolinska Institutet i Sverige och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland att versionen av genklustret som medför ökad risk att insjukna i svår covid-19 är väldigt lik motsvarande dna-sekvenser i en ungefär 50 000 år gammal neandertalare från Kroatien, och är en del av det genetiska arv från neandertalare som nutida människor bär på.
– Det visar sig att denna genvariant har kommit över från neandertalarna till moderna människor när de blandade sig med varandra för kanske 60 000 år sedan. Idag har de människor som bär denna genvariant upp till tre gånger högre risk att hamna i respirator om de smittas av det nya coronaviruset SARS-CoV-2, säger Hugo Zeberg.
Riskvarianten vanligast i södra Asien
Studien visar också stora skillnader i hur vanlig den genetiska riskvarianten är i olika delar av världen. Den är särskilt vanlig hos personer i södra Asien, där halva befolkningen bär på riskvarianten från neandertalarna. I Europa bär en av sex personer på riskvarianten, medan den i stort sett saknas i Afrika och i östra Asien.
Studien säger ingenting om varför denna genvariant medför ökad risk.
– Det är slående att det genetiska arvet från neandertalare har så tragiska konsekvenser under den pågående pandemin. Varför det är på det viset måste nu utredas så snart som möjligt, säger Svante Pääbo, direktör vid Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi.
Hugo Zeberg, biträdande lektor Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi, hugo.zeberg@ki.se
Svante Pääbo, director Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi, paabo@eva.mpg.de
Vi lever, vi åldras och vi dör. Med åldern blir olika funktioner i kroppen sakta men säkert sämre och till sist dör organismen. Tanken är inte uppmuntrande, men de flesta av oss har nog ändå accepterat att det är så för alla levande varelser, och ett faktum här i livet. Men för evolutionsbiologer är det inte självklart exakt varför det är så.
– Evolution och åldrande är på sätt och vis en paradox. Evolutionen bidrar till att organismer hela tiden utvecklas, men ändå har evolutionen inte lett till att vi upphör att åldras, säger Urban Friberg, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, vid Linköpings universitet, som har lett studien.
Två olika mutationer för åldrande
För snart 70 år sedan la evolutionsbiologer fram två teorier, som handlar om två olika typer av mutationer som bidrar till att organismer åldras. Dessa mutationer har båda en skadlig effekt om man blir gammal – vilket skapar åldrandet – medan de antingen har en fördelaktig eller en neutral effekt tidigt i livet. Men även om forskare gjort experiment har man inte lyckats fastslå vilken av dessa båda typer av mutationer som bidrar mest till åldrande.
forskarna hade bananflugornas fruktsamhet som ett mått på åldrande. Bild: Linköpings universitet.
För några år sedan las en ny teori fram, som säger att åldrande skulle kunna orsakas av mutationer som har en skadlig effekt redan tidigt i livet, och vars negativa effekt ökar med åldern. Förespråkare för den hypotesen menar att många av de mutationer som uppstår borde ha en negativ effekt redan från början, jämfört med normalvarianten av en gen.
Testade tjugo mutationer på bananflugor
I den aktuella studien har forskarna gjort experiment för att testa teorin om mutationer som har skadlig effekt genom hela livet och bidrar till åldrande. De tog ett av världens mest välstuderade djur till sin hjälp, nämligen bananflugan. Forskarna testade 20 olika mutationer, som de placerade in i flugornas arvsmassa. För varje enskild mutation hade de en grupp flugor med mutationen, och en normal jämförelsegrupp som saknade den.
Varje mutation har en specifik, synlig effekt vilket gör dem lätta att spåra. Det kan vara att vingarna ser något annorlunda ut på den muterade bananflugan eller att den har en annan ögonform.
I takt med att en varelse åldras ökar sannolikheten att individen dör och dess förmåga att fortplanta sig sjunker. I studien följde forskarna bananflugornas fruktsamhet som ett mått på åldrande. De räknade hur många ägg varje hona la tidigt i livet, efter två veckor, och till sist efter ytterligare två veckor, vilket i en bananflugas liv är rätt sent i livet.
Även på unga flugor påverkades
Forskarna var intresserade av att se om skillnaden mellan muterade flugor och kontrollgruppen förändras ju äldre bananflugorna blir. Resultaten de fick gav stöd för teorin som de undersökte. Huvuddelen av de mutationer som testades hade en negativ effekt på bananflugornas fruktsamhet redan tidigt i livet och för de allra flesta av dessa gick det reproduktiva åldrandet snabbare för de muterade bananflugorna än för de som saknade en mutation.
– Fynden pekar mot att även mutationer som är skadliga tidigt i livet kan bidra till åldrande. Mutationer som skapar åldrade skulle därför kunna vara betydligt vanligare än vad man tidigare trott, säger Martin Iinatti Brengdahl, doktorand vid IFM och huvudförfattare.
Urban Friberg, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet,urban.friberg@liu.se
Martin Iinatti Brengdahl, doktorand vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, vid Linköpings universitet,, martin.iinatti.brengdahl@liu.se
− Såvitt vi har kunnat utröna är det här första gången någonsin som man kombinerar tester för att mäta ämnesomsättningen ihop med kallad 3D-motion capture för att undersöka hur mycket energi som en tennisspelare gör av med under spel på bana, säger Glenn Björklund, docent vid Mittuniversitetet och centrumledare för Nationellt vintersportcentrum.
Syftet med studien var att undersöka träningsintensiteten och energikostnaden under fyra typer av tennisövningar. Fem kvinnliga och fem manliga tennisspelare medverkade i testerna där syreupptagningsförmåga, blodlaktatkoncentration och upplevd ansträngning registrerades. Dessutom utrustades testpersonerna med mätutrustning för 3D-motion capture. Testerna designades för att efterlikna matchspel med 90 sekunders vila mellan varje test.
Tennis mer energikrävande per meter
− Resultaten visar att tennis medför en energiåtgång per meter som är två eller tre gånger högre jämfört med sporter som löpning och längdskidåkning. Vi såg också att 3D-tekniken ger en betydligt större noggrannhet i sina resultat jämfört med traditionell GPS-spårning och det bör därför vara den metod som används framgent i den här typen av vetenskapliga studier, säger Glenn Björklund.
Forskning kopplad till tennis har tidigare inte varit så intimt kopplat till Nationellt vintersportcentrum, men sedan en tid tillbaka är Glenn Björklund och Mittuniversitetet knutet till den nystartade, internationella forskargruppen Tennis Research and Performance Group vid Sophiahemmet högskola i Stockholm.
− Väldigt hedrande att ingå i denna grupp av välrenommerade forskare som jobbar på den högsta nivån likaledes praktiskt. Tennis har en stark tradition i Sverige där man nu vill ta ytterligare steg genom tillämpad forskning i fält där vi på Mittuniversitetet har en lång erfarenhet och kunskap som vi bidrar med, säger Glenn Björklund.
Glenn Björklund, docent och centrumledare vid Nationellt vintersportcentrum, glenn.bjorklund@miun.se
Växter och svampar är byggstenar i livet på jorden. Att strunta i att använda den potential de har kan kosta människan hennes planet, enligt rapporten, där 210 forskare från 42 länder deltar. De nya studierna redovisar hur växter och svampar används idag och anger vad som kunde och borde utnyttjas – men inte görs, och vad mänskligheten riskerar att förlora.
– Vi har blivit beroende av alldeles för få arter. I en tid med snabb förlust av biologisk mångfald misslyckas vi därför med att komma åt den skattkista som den biologiska mångfalden erbjuder och som kan vara en räddning för oss och kommande generationer, säger Alexandre Antonelli, forskningschef vid Royal Botanic Gardens Kew och professor vid Göteborgs universitet.
Måste möta de tre stora hoten
Rapporten ger en bild av en värld som har vänt ryggen till växternas och svamparnas potential med att ta itu med grundläggande globala frågor som livsmedelssäkerhet och klimatförändringar. Så riskerar till exempel 723 av de växter som används till medicin att utrotas.
Uppgifter från tolv vetenskapliga artiklar, som publicerats i den vetenskapliga tidskiften Plants, People, Planet) ligger till grund för rapporten, och för första gången görs en gemensam global bedömning av tillståndet för jordens växter och svampar.
– När vi nu snart inleder det mest kritiska decenniet som vår planet någonsin har mött, hoppas vi att den här rapporten kommer att ge de fakta som behövs för att kräva naturbaserade lösningar som kan hantera de tredubbla hoten: klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och kommande livsmedelsbrist för en växande befolkning, säger professor Alexandre Antonelli.
Tusentals växter har potential som föda och energikällor
Nya data visar dessutom att bara en bråkdel av befintliga arter används till mat och bränsle; samtidigt som närmare 40 procent av växterna är hotade.
Mänskligheten är alltså beroende av en liten del grödor, trots att det finns tusentals arter i naturen som har potential att bli mat och förse oss med energi. Bara femton växter står för hela 90 procent av energiintaget av mat. Och fyra miljarder människor är helt beroende av tre grödor – ris, majs och vete.
Idag genererar sex grödor (majs, sockerrör, sojabönor, palmolja, raps och vete) 80 procent av det globala industriella biobränslet. Medan så många som 2 500 växter som identifierats i rapporten kan användas till bränsle eller bioenergi.
Rapportförfattarna poängterar också behovet av att påskynda arters identifiering.
– Det brådskar att både kartlägga och skydda arter innan de försvinner, säger Alexandre Antonelli.
Många nya arter identifierades 2019
Rapportförfattarna fann att 1 942 växter och 1 886 svampar namngavs som nya för vetenskapen under 2019. Bland dessa finns arter som kan bli värdefulla som mat, dryck, läkemedel eller fibrer.
Rapportförfattarna poängterar också behovet av att påskynda arters identifiering och listar viktiga punkter:
Det är en kamp mot tiden att hitta, identifiera, namnge och bevara arter innan de utrotas.
De stadsträd som planteras måste kunna stå emot globala förändringar under århundraden, men den nuvarande låga mångfalden gör dem sårbara för torka, skadedjur och sjukdomar.
Biodling i stora städer är ohållbart. Nuvarande biodling i stora städer hotar annan biologisk mångfald, främst vilda bin, visar nya uppgifter i årets rapport.
Denna landmärkesrapport är första gången växter och svampar kombineras i en global bedömning av världens tillstånd, och de underliggande uppgifterna publiceras också idag i en serie vetenskapliga forskningsdokument som fritt finns tillgängliga i den ledande tidskriften Plants, People, Planet.
Trädens betydelse i framtida städer
Henrik Sjöman är vetenskaplig intendent vid Botaniska trädgården i Göteborg och medförfattare till rapporten. Han poängterar att det är viktigt med träd och buskar i städerna.
– Men vi måste bli bättre på att avgöra vilka arter som har de egenskaper som behövs för att kunna utvecklas framgångsrikt i ett framtida klimat och samtidigt leverera de ekosystemtjänster vi kommer att behöva i framtiden, säger Henrik Sjöman.
Han understryker vikten av att universitet, botaniska trädgårdar, plantskolor och leverantörer samarbetar för att få fram bästa möjliga kvalitet på de träd som säljs och används.
Den 6 april 2020 satt Tom Britton, matematikprofessor vid Stockholms universitet, i SVT:s morgonstudio och sa att halva Sveriges befolkning kommer att vara smittade innan månadens slut. Två veckor senare stod han i Aktuellts studio och visade med en graf att Stockholm kommer att nå flockimmunitet i mitten på maj.
Men när Folkhälsomyndigheten den 20 maj presenterade resultatet av en undersökning baserad på antikroppstester befann sig såväl Sverige som helhet som Stockholm långt ifrån flockimmunitet. I Stockholm, som antas vara hårdast drabbat av pandemin, bar endast 7,3 procent på antikroppar.
Visserligen speglade undersökningen hur det såg ut ett par veckor tidigare och Anders Tegnell gissade att nu var drygt 20 procent av stockholmarna smittade. Men det var ändå långt ifrån någon flockimmunitet.
Varför slog prognoserna så fel?
– Huvudskälet var att man har använt samma modeller som för influensa, säger Tom Britton.
Medan influensa brukar spridas som en våg så sprids coronaviruset i kluster. Det beror på att de som bär på viruset skiljer sig åt i graden av smittsamhet. Vissa smittar knappt alls, andra kan föra över viruset till tiotals personer.
Smittspridning i kluster
När ett virus sprids som en våg, till exempel vid influensa, bidrar alla som smittats i ungefär lika stor utsträckning till att sprida smittan vidare.
Till skillnad från influensa sprids SARS-CoV-2 i kluster. Det beror på att vissa personer är mer smittsamma än andra. När en sådan person befinner sig i nära kontakt med en större grupp människor kan hen bli en så kallad superspridare. En studie av SARS-CoV-2 i Hong Kong kom fram till att 19 procent av de smittade stod för 80 procent av spridningen.
Sedan dess har Tom Britton justerat sina matematiska modeller och delat upp befolkningen i olika grupper efter ålder och aktivitetsnivå. Hälften antas ha en normal aktivitetsnivå, en fjärdedel hög och en fjärdedel låg. Aktivitetsnivån anger hur socialt utåtagerande en person är.
Smittspridning ger snabbare flockimmunitet
– Hittills har begreppet flockimmunitet använts när man vaccinerar, eftersom det är omöjligt att vaccinera alla och man vill räkna ut hur stor andel som måste vaccineras. Men med covid-19 blir smittan distribuerad på ett bättre sätt och nivån som krävs för flockimmunitet blir lägre, säger Tom Britton.
– Kanske att flockimmunitet via smittspridning ligger runt 40 procent, medan den via vaccinering ligger på drygt 60 procent.
För att ta reda på hur många som är smittade krävs enligt Tom Britton ett slumpmässigt urval på ett par tusen personer, ungefär lika många som kontaktas vid en opinionsundersökning. Fast i stället för att svara på frågor om politisk uppfattning får de utvalda lämna ett blodprov som ska svara på den till synes enkla frågan: är du immun?
Flockimmunitet bromsar smittspridningen
Flockimmunitet uppstår när tillräckligt många i en befolkning blivit immuna mot en sjukdom och smittspridningen avstannar. Då skyddas även de som inte är immuna från att smittas. Uppskattningar av flockimmunitet brukar göras inför ett vaccinationsprogram för att avgöra hur stor andel som måste vaccineras för att smittan ska stoppas. Men flockimmunitet kan även uppstå genom att smittan sprids i samhället.
Immunitet mot viruset som orsakar covid-19 kan uppstå på i huvudsak två sätt, dels genom att kroppen utvecklar antikroppar som attackerar viruset, dels genom att de så kallade T-cellerna känner igen virusinfekterade celler och tar död på dem. En person som inte bär på spårbara mängder antikroppar kan alltså ha immunologiska skyddsmekanismer mot sjukdomen ändå.
Immunitet utan antikroppar
De undersökningar som görs för att avgöra graden av immunitet hos en individ eller en viss population utgörs huvudsakligen av antikroppstester. Den metod som används för att ta reda på om T-cellerna har aktiverats är mer komplicerad och utförs idag företrädesvis på avancerade laboratorier som det på Karolinska Institutet i Huddinge. Hans-Gustaf Ljunggren är professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet.
– Tekniken sattes snabbt upp här och vi är nu involverade i att hjälpa andra, vid andra lärosäten i Sverige och inom industrin.
Hans-Gustaf Ljunggren tror att kommersiella tester kan komma att lanseras inom ett år. Testprocessen är komplicerad och det krävs en hög känslighet och specificitet för att inte riskera att fånga upp immunitet för andra virus.
I augusti publicerade forskare vid Karolinska institutet en studie baserad på omkring totalt 200 personer som testats för T-cellsimmunitet. I studien ingick dels inneliggande patienter vid Karolinska Universitetssjukhuset, dels patienter och deras exponerade asymtomatiska familjemedlemmar som i mars i år återvände till Stockholm efter sportlovsfirande i Alperna. Dessutom studerades grupper av friska individer som lämnat blod under 2020 (under pandemin) eller 2019 (före pandemin). Undersökningen visade att många av de som inte hade påvisbara antikroppar i blodet ändå uppvisade T-cellsimmunitet. Forskarna drog slutsatsen att immuniteten i samhället skulle kunna vara större än den som visas i antikroppstester.
Både smittspridning och vaccinering behövs
Hans-Gustaf Ljunggren tror dock inte att flockimmunitet kan uppnås enbart genom smittspridning utan kräver också vaccinering i befolkningen. Men oavsett om en person varit smittad eller blivit vaccinerad är immuniteten inte alltid fullständig.
– Någonting som vi diskuterar ganska lite är att immuniteten inte alltid är absolut. I praktiken erhåller nog en del av de som infekteras sannolikt enbart en partiell immunitet eller en immunitet som klingar av med tiden, och det är samma sak med de flesta vaccin. Målsättningen med många vaccin som utvecklas nu är att de skall kunna skydda 50 eller 60 procent av de som vaccineras. Det kan vara så att om man har en partiell immunitet kan man vara resistent mot en låg virusdos men inte mot en hög dos. Blir man sjuk efter en hög smittdos skulle det kunna vara så att man blir mindre smittsam och mindre sjuk än man hade blivit utan någon form av immunitet.
Antikroppstester avslöjar smitta
Tester för antikroppar kan till skillnad från T-cellstester utföras på många laboratorier runt om i landet. Att få svar kan ta ett par dagar. Resultatet av testerna är inte bara intressanta för myndigheter som vill kunna säga något om flockimmunitet utan också för individer som vill veta om de varit smittade och därmed åtminstone har en viss immunitet. För att tillfredsställa behovet av snabbare svar erbjuder flera aktörer snabbtest som kan utföras på en vårdcentral eller ett äldreboende och som inte behöver skickas till ett laboratorium.
70-tal antikroppstester på marknaden
I juni 2020 gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att hjälpa regionerna att få igång en storskalig testning av antikroppar hos befolkningen. Folkhälsomyndigheten har publicerat en vägledning som ställer krav på testernas känslighet (maximalt andel felaktiga positiva svar) och specificitet (maximalt andel felaktiga negativa svar). I vägledningen slås också fast att i regioner med låg smittspridning är storskalig testning inte kostnadseffektivt, vilket är en av förklaringarna till att olika regioner har kommit olika långt i att erbjuda befolkningen tester.
Folkhälsomyndigheten listar ett 70-tal antikroppstester som finns på marknaden, men säger ingenting om testernas kvalitet och har påpekat att de tester som utfördes innan vägledningen publicerades kan behöva göras om.
Magnus Rasmussen, specialistläkare inom infektionsmedicin på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, arbetar tillsammans med en kollega med ett antikoppstest som ska ge svar inom tio minuter. Det är oklart om testet har tillräckligt hög specificitet för att avgöra om en person till exempel kan besöka sin äldre släkting.
– Men det är tillräckligt bra för att användas för epidemiologiska ändamål, säger Magnus Rasmussen.
Flockimmuniteten kan vara lokal
Med epidemiologiska ändamål menas att ta reda på hur en smitta sprids i en viss grupp. Testet ska nu användas för att följa två grupper av anställda, en på Lunds universitet, en på Skånes universitetssjukhus. Magnus Rasmussen tror att det kommer att bli svårt att säga något om flockimmuniteten i en större grupp som ett helt samhälle, även om undersökningen är gjord utifrån ett slumpmässigt urval.
– Det är fel att tro att den kommer att ge en heltäckande bild eftersom det skiljer sig åt regionalt. Om man är från en ort där det inte förekommit smitta är man inte behjälpt av flockimmunitet i en närliggande ort. Det kommer att vara mer komplext än att man får ett facit för hur det är i Sverige eller i Skåne.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
I ämnesplanen för gymnasieskolan betonas betydelsen av att elever får möjligheter att utveckla förmågan att kritiskt värdera och skilja vetenskapliga fakta från påståenden. Didaktikforskaren Jonna Wiblom vid Stockholms universitet har samarbetat med gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen för att undersöka elevers lärande när de söker och kritiskt granskar hälsoinformation på internet.
Resultaten visar att elevers kritiska granskning av frågor relaterade till naturvetenskap inte bör begränsas till bara en fråga om systematisk källkritik för att hitta en enskild trovärdig källa eller ett ”rätt” svar på komplexa frågor.
Checklistor otillräckliga
I en av uppgifterna skulle eleverna jämföra mjölk och havremjölk utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Under arbetets gång fick eleverna tillgång till olika verktyg för källkritik i form av olika checklistor om vem, vad, och varför informationen publicerats. Men dessa checklistor visade sig otillräckliga.
– Eleverna identifierade och använde i princip lika många, och samma typ av källkritiska frågor, oavsett om de hade tillgång till källkritiska verktyg eller inte. Checklistorna bidrog visserligen till att eleverna tog mer tid på sig att granska varje enskild källa på ett strukturerat sätt. Fokus kom att ligga på att identifiera vetenskapligt grundade fakta, vilket förstås är väldigt viktigt. Men hälsofrågor är komplexa och griper in i våra liv på flera olika sätt. Det ser vi inte minst nu under covid-19-pandemin, när de specifika egenskaperna hos viruset och de symptom de orsakar inte varit kända och vetenskapligt bekräftade.
Diskutera trovärdighet och syften
Resultaten av klassrumsstudierna pekar mot att kritisk granskning även inbegriper att diskutera och reflektera över trovärdighet, sina egna syften med informationssökningen och hur olika perspektiv kan vara relevanta. Det är betydelsefullt att elever får utforska och kritiskt granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen, menar Jonna Wiblom.
Paradoxalt nog var det när eleverna gick in i detaljer kring den naturvetenskapliga forskningen, som de hittade på internet, som naturvetenskapen blev personligt relevant för dem.
Relevans ger incitament
– När eleverna arbetade med uppgiften om mjölk hittade de en nyhetsartikel om en nutritionsstudie som visade att mjölkkonsumtion medför stora hälsorisker. Det blev ett incitament för dem att granska själva forskningen bakom artikeln, hur den utförts och vem som ingick. Då öppnades möjligheter för eleverna att fundera över mjölk ur ett samhälleligt perspektiv och vilka konsekvenser som en förändrad mjölkkonsumtion skulle kunna få i deras och andra människors liv.
Men, poängterar Jonna Wiblom:
– Avhandlingen är inte ett argument för lärare att sluta arbeta med källkritik. Det finns gott om stöd i forskningen för att fortsätta med det. Men i mötet med komplexa frågor där naturvetenskapen inte kan bidra med enkla eller rätta svar är det angeläget att stödja eleverna att utforska motstridigheter och olika perspektiv.
Jonna Wiblom, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet, jonna.wiblom@mnd.su.se
I våras startade ett forskningsprojekt vid Malmö universitet med syfte att studera coronakrisens effekter på idrott och fysisk aktivitet.
– Enkätsvaren vi har fått in visar att unga verkar röra sig mindre, säger Susanna Hedenskog, forskningsledare.
Drygt 1100 personer har besvarat enkäten som forskarna skickade ut i april. 31 procent av de yngre mellan 16-20 år svarar att de har varit mindre aktiva under coronapandemin.
Stillasittande stort samhällsproblem
Brist på fysisk aktivitet är redan idag ett allmänt samhällsproblem. För att hålla hela livet måste fysiska aktivitetsmönster sättas i tidiga år, enligt Susanna Hedenborg. I maj släppte Centrum för idrottsforskning en rapport som visade att föreningsidrottande bland barn och unga har nått historiskt långa nivåer sedan mätningarna började 2004. Något som kan förvärras av att idrotten tvingats stänga ner under coronapandemin.
– Det här blir en riktig utmaning både för samhället och idrottsrörelsen som redan tappar medlemmar i den yngre åldersgruppen, säger hon.
Inte säkert att unga återvänder
Susanna Hedenborg menar att unga måsta ha stöd för att komma igång igen. Och det är inte ens säkert att de återvänder till idrottsrörelsen.
– Tappar man en sådan här åldersgrupp under en längre period så vet vi inte riktigt vad som händer. Föreningarna själva är oroade och menar att medlemstappet skulle kunna bli så stort som 30–40 procent. Den långsamt nedåtgående trend vi sett när det gäller ungas föreningsidrottande kan alltså bli ännu mer abrupt som en konsekvens av pandemin, säger Susanna Hedenborg.
Tomt utan tävlingsmoment
Flera idrottsledare som deltagit i enkäten pekar på att det är svårt att motivera unga eller barn att komma och träna när det inte finns någon tävling. Många uttrycker att det känns tomt när tävlingsmomentet uteblir.
– Svaren visar att idrottsrörelsen är en stor del av många människors liv. Många lär sig fysisk aktivitet inom idrotten men att kanske inte tar med sig det sedan. Det tål att funderas på om idrottsrörelsen behöver bli bättre på att förbereda för fysisk aktivitet hela livet, säger Susanna Hedenborg som också pekar på en tydligt långsiktig trend av ”inomhusifiering” av idrotten.
Stoppa inomhusifiering av idrotten
– Idrotter som för 50 år sedan självklart utövades utomhus har idag flyttat inomhus. När vi då får en pandemi där vi inte ska vara så mycket inomhus måste verksamheter kunna flytta ut. Men eftersom idrotten anpassat sig efter de villkor som råder inomhus så har det saknats rätt material eller platser att vara på. Kommuner kanske har fotbollsplaner men ingen plats där till exempel gymnastiken kan träna om de måste vara ute. Många aktörer måste tänka till kring hur liknande situationer ska hanteras framöver.
På sikt skulle Susanna Hedenborg och forskarna i projektet vilja gå vidare med djupintervjuer av de unga som svarat på enkäten.
– Man kan tänka sig att när man rör sig mindre och sitter mycket framför en skärm så påverkas den psykiska hälsan. Det skulle vi vilja studera närmare.
Röster från en stängd idrottsvärld
1134 personer har besvarat enkäten från forskningsprojektet Röster från en stängd idrottsvärld. De som svarat är ledare, utövare eller publik/supportrar. Hittills har 62 personer från 23 olika idrotter djupintervjuats. De intervjuade bor i hela Sverige, från Lycksele till Trelleborg. 31 procent av de yngre (16-20 år) svarar att de var mindre aktiva under Corona jämfört med 24 procent av de äldre.
Matsvinn innebär att alla resurser som vatten, gödning, förpackningar och bränsle som investerats under odling, förädling och distribution går förlorade samtidigt som det ger en stor klimatpåverkan. Livsmedelsproduktionen representerar nästan 30 procent av världens klimatpåverkande utsläpp och matsvinnet i hushållen cirka 6 till 8 procent.
– Vi lever i dag i en värld där många fortsatt är undernärda, samtidigt som stora mängder mat slängs. Därför borde ett minskat matsvinn vara det mest logiska att börja med, säger Helén Williams.
– För att ändra ett beteende måste man först bli uppmärksam på hur det ser ut – slängs mycket mat i ditt hushåll och går det att undvika, fortsätter Helén Williams.
Så kan du minska matsvinnet i ditt hushåll
Några enkla tips från Helén Williams på hur du kan komma igång för att minska matsvinnet i ditt hushåll:
Planera måltider och inköp. Köp bara hem det du vet att du gör av med. Planera också för hur eventuella matrester kan användas.
Håll koll på kyl, frys och skafferi så att du kan äta upp maten i tid och inte köper mer än vad som behövs.
Släng inte mat i onödan. Våga lukta och smaka – ofta är maten ätbar även när bäst-före-datum passerat. Även tillagade rätter, som förvarats rätt, håller länge.
Kyl och förvara rätt. Ställ in kylvaror i kylen så snart som möjligt efter användning och kyl, eller frys, matrester snabbt. Se till att ha kylskåpet på 4 grader.
Mät ditt eget matsvinn under en dag för att lära dig mer om vad som slängs hemma hos dig.
Besök Livsmedelsverkets webbplats Har du svinnsikt? för mer information och råd, till exempel hur du gör för att mäta matsvinnet i ditt hushåll.
Den 29 september 2020 är det premiär för internationella matsvinnsdagen. Dagen är instiftad av FN för att ta ett internationellt grepp om matsvinnets konsekvenser och möjliga lösningar så att målet i Agenda 2030 kan uppnås. Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, hoppas att dagen leder till att fler hushåll blir engagerade.
– Tanken med dagen är att påminna och engagera hela världen i det arbete som pågår för att nå mål 12.3 i Agenda 2030 – att halvera matsvinnet genom att ställa om vår livsmedelsproduktion och konsumtion, säger Helén Williams docent i miljö- och energisystem vid CTF.
Kontakt:
Helén Williams, docent miljö- och energisystem vid CTF, Karlstads universitet. helen.williams@kau.se.
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
