Coronapandemin har påverkat många aspekter av vardagen, inte minst våra resvanor. Forskare vid Sveriges nationella kunskapscentrum för kollektivtrafik, K2, har studerat hur pandemin ändrat Malmöbors resvanor genom att be respondenter beskriva hur de rest före och under pandemin.
Lättare att jobba hemifrån för vissa
De resor som i stor utsträckning påverkats av pandemin är Malmöbors resor till arbete och skola. Bland de som besvarat forskarnas enkät har de som sedan tidigare hade möjlighet att arbeta hemifrån uppgett att de under pandemin arbetar hemifrån i större utsträckning än vad de gjorde tidigare. De som inte hade möjlighet att arbeta hemifrån före pandemin har i liten utsträckning möjlighet att göra det under pandemin. Kvinnor, de som är bosatta i områden med lägre medelinkomst och de som inte har tillgång till bil har i mindre utsträckning möjlighet att arbeta hemifrån.
– Vår studie indikerar att kvinnor och Malmöbor i områden med lägre inkomst i större utsträckning har fortsatt att pendla till arbetet och att flera ser svårigheter med att resa kollektivt, berättar Helena Bohman från Malmö universitet som är en av forskarna bakom studien.
Förändrad kollektivtrafik
– Om kollektivtrafikmyndigheter nu, på grund av vikande intäkter, ser sig tvungna att dra ner på antalet turer är det viktigt att beakta var de som inte har möjlighet att arbeta hemifrån bor, arbetar och på vilka tider de reser, fortsätter Helena.
Några av de respondenter som nu arbetar hemifrån i större utsträckning än tidigare berättar att de inte längre pendlar med kollektivtrafiken de dagar då de fortfarande reser till sin arbetsplats. För de med tillgång till bil kan bilen då te sig som ett mer attraktivt alternativ.
– Pandemin kan komma att påverka arbetslivet så att fler i större utsträckning fortsätter att arbeta hemifrån och kanske reser till sin arbetsplats en eller ett par dagar i veckan. Ändrade resvanor kan i sin tur påverka hur resenärer uppfattar kollektivtrafikens prismodell, i vilken utsträckning det är attraktivt att köpa månadskort och om resenärer uppfattar kollektivtrafiken som ett prisvärt alternativ för sin pendling, menar Helena Bohman.
Mer utomhusaktiviteter
De som besvarat forskarnas enkät berättar att de under pandemin besökt grönområden och andra platser för rekreation utomhus i större utsträckning än vanligt.
– Eftersom pandemin ser ut att fortsätta påverka allas vår vardag under hösten kan det vara viktigt att upprätthålla stadsbors tillgång till grönområden och olika slags aktiviteter utomhus, avslutar Helena Bohman.
Så har studien genomförts
Enkätstudien av Malmöbors resvanor genomfördes den 8-27 maj 2020 och respondenterna har i en digital enkät själva beskrivit hur pandemin påverkat deras resvanor. Respondenterna har kontaktats via sociala medier och är något äldre och har något högre inkomst än den genomsnittliga Malmöbon. Fler kvinnor än män har valt att besvara enkäten.
Enkätstudien utgör en del i K2-projektet Betydelsen av förändrad tillgänglighet till kollektivtrafik: Kombinerade metoder i praktiken, som genomförs av Helena Bohman, Vanessa Stjernborg och Desirée Nilsson från Malmö universitet samt Jean Ryan från Lunds universitet.
Kontakt:
Helena Bohman, forskare vid Malmö universitet och Sveriges nationella kunskapscentrum för kollektivtrafik, K2, helena.bohman@mau.se
Varje år diagnostiseras ungefär hundra personer i Sverige med låggradig hjärntumör, även kallat lågmalignt gliom. Tumören är obotlig men växer långsamt, och tack vare modernare behandlingar har förväntad överlevnadstid successivt ökat.
I studien, publicerad i tidskriften Neurology, ingick 381 patienter i åldrarna 18-60 år, som under åren 2005-2015 nyinsjuknade med lågmalignt gliom. Data hämtades från Nationellt kvalitetsregister för hjärntumörer, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. I den matchade kontrollgruppen ingick 1 900 personer.
Den låga åldern vid insjuknande, i genomsnitt 40 år, gör att arbetsförmågan upplevs som en extra viktig faktor för livskvaliteten. Att kunna jobba igen blir för många en avgörande del av återgången till ett normalt liv.
Hjärnkirurgi inget hinder
Resultaten visar att 52 procent av patienterna var i arbete i någon grad ett år efter diagnos, men bara 28 procent i den studerade gruppen jobbade heltid. Efter ytterligare ett år var 63 procent i arbete. Andelen heltidare i gruppen var då 45 procent.
Faktorer som kunde kopplas till lägre grad av återgång i arbete var hög ålder, låg funktionsnivå, övrig sjuklighet, tidigare sjukskrivning oavsett orsak samt behandling med strålning och cellgifter. Genomgången kirurgi, där tumören togs bort, var däremot kopplat till ökad sannolikhet för återgång i arbete.
– Hjärnkirurgi i sig verkar inte vara ett hinder för att återgå i arbete. Däremot tar det generellt lång tid att återgå, särskilt till heltidsarbete. Vi tolkar detta som att rehabiliteringen för många är relativt lång, konstaterar Isabelle Rydén, förstaförfattare och doktorand inom klinisk neurovetenskap vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Behov av rehabilitering
Att det nu finns en mer precis bild av patienters arbetsåtergång, och de variabler som spelar in, är viktigt, betonar Asgeir Jakola, docent i neurokirurgi på Sahlgrenska akademin, som lett forskningen. Riskfaktorer och rehabiliteringsbehov kan därmed identifieras tidigare.
– Tillgången på rehabilitering för den här patientgruppen är ganska låg. Det har förklarats med att patienterna har en elakartad sjukdom, men vi kan se att många har lång överlevnad och vi vet att arbete är en viktig del av det normala och friska livet, säger Asgeir Jakola.
– Vi kommer att fortsätta att studera dessa patienter. Framtida studier kommer att fokusera på kognitiva, affektiva och livskvalitetsmässiga faktorer, och att tydligare beskriva och identifiera problem och hjälpbehov hos patientgruppen, avslutar han.
Isabelle Rydén, doktorand inom klinisk neurovetenskap vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, isabelle.ryden@neuro.gu.se
Asgeir Jakola, docent i neurokirurgi på Sahlgrenska akademin, jakola.asgeir@gu.se
– Det är lite av en barndomsdröm för en geolog. Det är också en bra påminnelse om att det fortfarande finns mycket nytt att upptäcka i naturen, säger malmgeologen Nils Jansson, en av forskarna bakom upptäckten.
– Mineral är kemiska föreningar och är en av jordskorpans främsta komponenter. Varje gång vi hittar något nytt i naturen så tillför det kunskap om hur atomer kan vara ordnade i mineral och material. Ju mer vi förstår, desto bättre blir vi på att skapa nya material med nya användningsområden.
Vackra färgskiftningar
2015 var han i Zinkgruvan utanför Askersund för ett forskningsprojekt. Han skulle göra en svavelisotopstudie och var på jakt efter mineralet baryt, även kallat tungspat, vilket visade sig vara svårfunnet i området. När gruvans geologkonsult Anders Zetterqvist plockade fram en borrkärna hittade Nils baryt – men såg också andra mineral som han inte kunde identifiera.
Han tog med sig prover tillbaka till Luleå tekniska universitet och granskade dem i mikroskop.
– Jag såg ett väldigt vackert mineral, med färgskiftningar från rött till gult. Som geolog identifierar man mineral efter bland annat färg, form och spaltning – ungefär som en botaniker identifierar växter med hjälp av nyckelegenskaper – men det fanns inget tidigare känt som passade in på just detta mineral. Det var lite frustrerande, jag gick och grubblade på vad det kunde vara, berättar Nils Jansson.
Atomernas inbördes ordning
Nils Jansson tog hjälp av kollegor på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Sveriges geologiska undersökning, SGU, i Uppsala, och tillsammans började de ana att det kunde röra sig om ett helt nytt mineral.
Detta var alltså för fem år sedan, men sedan dess har det varit en lång process med provtagningar och analyser. För att få ett nytt mineral godkänt ska bland annat den kemiska sammansättningen och den inbördes ordningen av atomerna – kristallstrukturen – bestämmas.
Döptes efter fyndplatsen
När allt underlag fanns insamlat skickades det tillInternational Mineralogical Association , IMA. I juli i år kom så deras svar – zinkgruvanit var godkänt som ett nytt mineral, med namn efter fyndplatsen. Zinkgruvan är den första aktiva gruva i Sverige att få ett mineral uppkallat efter sig, berättar Nils Jansson.
– Det är första gången jag är med och upptäcker ett nytt mineral, det är väldigt kul. Det är något man vill ha gjort när man jobbar med mineral och bergarter.
Det finns i dagsläget cirka 5500 kända mineral i världen, och varje år godkänns omkring 120 nya globalt av IMA.
Kontakt:
Nils Jansson, forskare i malmgeologi, Luleå tekniska universitet, nils.jansson@ltu.se
Skolan har startat och i år är det kanske fler föräldrar som låter sina barn gå eller cykla till och från skolan på grund av coronapandemin. Anledningen till trots är det en positiv utveckling, menar forskaren Jessica Westman Trischler vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet. Inte bara för att begränsa smittspridningen utan också för att det har en positiv påverkan på barns välmående och prestation i skolan.
– Många föräldrar väljer att skjutsa sina barn, oftast på grund av praktiska skäl. Forskning visar att det är bättre att låta barnen själva gå, cykla eller ta bussen till skolan. Då mår de bättre och presterar bättre i skolan. Barnen blir också mer självständiga och trygga i sin närmiljö, säger Jessica Westman Trischler.
Hon har skrivit en doktorsavhandling om barn och ungas resvanor och faktorer som påverkar detta. Jessica hoppas att forskningen kan motivera och bidra till en utveckling av självständigare och mer hållbara resvanor bland barn och unga.
Dags att omvärdera skolresan
– Barns skolresor handlar om mer än att ta sig till och från skolan – den påverkar hur barnen mår och presterar under resten av dagen, säger Jessica Westman Trischler. Så länge avståndet är rimligt, finns sällan någon egentlig ursäkt att ta bilen. Låt ditt barn gå eller cykla, själv eller tillsammans med dig. Se skolresan som ett bra tillfälle att ge ditt barn en bra start på dagen – och hållbara resvanor att ta med sig in i vuxenlivet.
Även om det bästa är att låta ditt barn gå, cykla eller ta bussen till skolan – gärna tillsammans med kamrater – så är det inte kört om man måste ta bilen. Det går att påverka välmående och prestation hos sina barn genom att aktivera dem.
– Barn som är aktiva under sina skolresor – pratar och umgås med föräldrar, syskon eller vänner är gladare och nöjdare än de barn som sitter tysta för sig själva eller slumrar i bilen. Var aktiv, prata och gör resan till en trevlig stund för umgänge. Det är mitt tips till bilburna föräldrar, avslutar Westman Trischler.
Jessica Westman Trischler, postdoktor i psykologi vid Karlstads universitet, jessica.westman@kau.se.
Idag är det lätt för allmänheten att komma åt äldre handskrivna dokument. De finns ofta som högupplösta bilder hos olika myndigheter och blir lättåtkomliga via internet. Behovet att analysera bilder och dokument är därför ett växande område och har fått mycket uppmärksamhet på senare år.
Utvecklingen har framför allt drivits framåt av kraftfulla AI- och maskininlärningstekniker som neurala nätverk, även kallat deep learning. Utmaningen med denna teknik är dock att det krävs mycket data för att träna nätverken och att de är beräkningskrävande.
Svårt analysera gamla dokument
Att analysera historiska handskrivna dokument är speciellt utmanande eftersom texten kan ha blivit blekt, dokumentet skadat eller att text från baksidan syns igenom.
Florian Westphal har i sin avhandling i datorsystemteknik vid Blekinge Tekniska Högskola tittat på två utmaningar när det gäller deep learning: dels hur beräkningarna kan göras mer effektiva, dels hur man kan göra själva träningen mer effektiv till exempel genom att inte träna på all data utan enbart träna vissa delar.
Snabbare träningsprocess
Han har utvecklat tekniker och metoder som kan göra träningsprocessen nästan fyra gånger snabbare och som gör det möjligt att reducera mängden träningsdata med upp till två tredjedelar – utan att noggrannheten går förlorad. Han har även tagit fram en metod där användaren ger återkoppling till systemet interaktivt under träningsprocessen för att effektivisera den.
De nya teknikerna är generella men Florian Westphal har specialiserat dem för tillämpad analys av digitaliserade historiska handskrivna dokument, till exempel kyrkböcker, mantalslängder och domböcker.
Eftersom blodproppar visat sig vara en vanlig komplikation vid allvarlig covid-19 får alla som vårdas på sjukhus för smittan förebyggande behandling mot det. Ändå drabbas många patienter av blodpropp.
I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet funnit att en viktig mekanism till blodproppsbildningen vid covid-19 kan vara att det så kallade komplementsystemet, som är en del av det medfödda immunförsvaret, aktiveras. Detta kan sättas igång av vissa proteiner, till exempel Mannos-bindande lektin (MBL).
I 65 patienter som intensivvårdades på Akademiska sjukhuset mättes nivåerna och aktiviteten av MBL. Det visade sig att av samtliga av dem som drabbades av blodpropp under vårdtiden hade förhöjd aktivitet och nivå av MBL.
Forskarna tror att när komplementsystemet sätts igång via MBL, bidrar det till den kraftiga aktiveringen av blodkoaguleringssystemet, som ses hos många covid-19-patienter, och som leder till blodproppar. Studien tyder på att komplementsystemet inte bara är en del av immunförsvaret utan också kan fungera som en förstärkning av blodets koaguleringsförmåga.
Komplementsystemet kan överaktiveras
Komplementsystemet är en del av det medfödda immunförsvaret och består av ett 50-tal proteiner som cirkulerar i blodet. Det har utvecklats för att känna igen och snabbt oskadliggöra främmande substanser som bakterier och virus, eller döda och skadade celler, i blodbanan.
Komplementsystemet har således en viktig ”städfunktion”. Men vid en alltför kraftig aktivering, till exempel vid svåra infektioner, kan komplementsystemet bli överaktivt och även angripa kroppens egna celler, med vävnadsskada som följd.
Aktiverar blodkoagulation
– Våra resultat är speciellt intressanta eftersom vi tror att MBL aktiverar blodkoagulationen på ett sätt som blodförtunnande läkemedel inte rår på, vilket skulle kunna förklara varför så många patienter drabbas av proppar trots behandling, säger studiens huvudförfattare Oskar Eriksson som är läkare vid Akademiska sjukhuset och forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
Forskarna tänker sig att deras resultat i förlängningen skulle kunna leda till att MBL-aktiviteten testas hos covid-19-patienter för att upptäcka personer som löper hög risk att drabbas av blodpropp. MBL skulle även kunna vara en möjlig måltavla när framtida läkemedel mot blodproppar utvecklas.
Oskar Eriksson, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, oskar.eriksson@igp.uu.se
Bo Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, bo.nilsson@igp.uu.se
– För tonåringar kan fysisk aktivitet och kunskap om stresshantering vara ett sätt att förebygga hjärtinfarkt senare i liver, eftersom dessa faktorer förklarar en del av sambandet säger Cecilia Bergh, forskare i medicin vid Örebro universitet.
Studien omfattar registerdata från 238 000 män födda mellan 1952 och 1956. Forskarna har jämfört fysisk och psykisk hälsa från när männen var i sena tonåren, med uppföljning av medicinska diagnoser från nationella patientregistret fram till 2010. Vid mönstringen till militärtjänst mättes bland annat stresstålighet och psykisk hälsa och 34 500 unga män bedömdes lida av ångest eller depression.
När männen var 58 år hade 5 900 av dem haft en hjärtinfarkt.
– Vi såg att det fanns en 20 procent förhöjd risk för hjärtinfarkt hos de män som i tonåren lidit av diagnostiserad ångest eller depression, oberoende av andra möjliga orsaker som till exempel högt blodtryck, övervikt, andra sjukdomar eller social bakgrund, säger Cecilia Bergh.
Fysisk aktivitet kan förebygga
Hon ser möjligheter att förebygga hjärtinfarkter som kan kopplas till stress och psykisk ohälsa i tonåren:
– Fysisk aktivitet är ett sätt att motverka och lindra stress. Det gäller också att vara uppmärksam på tonåringar som mår dåligt, säger Cecilia Bergh som också pekar på vikten av fortsatt fysisk aktivitet även efter tonåren, för att minska risken för hjärtsjukdomar.
Studien presenterades på den europeiska konferensen för hjärtmedicin, ESC 2020.
Kontakt:
Cecilia Bergh, Universitetslektor vid institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet, cecilia.bergh@oru.se
Gashydrat är ett isliknande ämne bestående av vatten och metan som bildas på flera hundra meters djup i våra havsbottnar under högt tryck och låga temperaturer. Metan är en synnerligen effektiv växthusgas, cirka 25 gånger kraftigare än koldioxid, och man räknar med att metan som är infrusen i dessa sediment utgör den största organiska kolreservoaren på jorden. Att metangas nu har börjat läcka från gashydratsmältning är inga bra nyheter för klimatet.
Metangas läcker ut även på södra halvklotet
– Det uppskattas att det finns mer organiskt kol i form av metan i hydrater än alla fossila bränslen tillsammans, säger Marcelo Ketzer, professor i miljövetenskap vid Linnéuniversitet. Läckaget av metan skulle kunna leda till en feedbackloop där havsuppvärmningen destabiliserar och smälter gashydraterna vilket resulterar i att metan frigörs från havsbotten och når ut till havsvattnet. Ju varmare det blir, desto mer metan sipprar ut, vilket leder till allt varmare temperaturer och så vidare.
Denna process tros ha utlöst och förstärkt klimatförändringar i vårt geologiska förflutna. Forskarna från Linnéuniversitetet har nu i samarbete med brasilianska och franska forskarkollegor, med hjälp av sedimentprovtagare och fjärrstyrda ubåtar, för första gången gjort upptäckten att denna process sker på södra halvklotet, då provtagningarna som visar gashydrater gjorts i sediment i södra Atlanten nära den brasilianska kusten.
– Dessa fynd ökar evidensen för att detta är ett globalt fenomen, berättar Marcelo Ketzer.
Kan förändra havets kemi
Forskarna visade också att när metan når havsvattnet, löses det upp och konsumeras till viss del av mikroorganismer, vilket resulterar i koldioxidbildning, men att det i stora mängder även kan förändra havets kemi.
– Metangasläckorna som når haven via gashydratsmältning är en långvarig process som kan pågå i flera århundraden. De kan kraftigt späda på de globala klimatförändringar vi redan har samt leda till förändringar i havets kemi, exempelvis i form av ytterligare försurning, säger Marcelo Ketzer.
Uppgifterna samlades in under tre havsexpeditioner i södra Atlanten, 2011, 2013 och 2014 och har nyligen bearbetats och modellerats på Linnéuniversitetet, vilket resulterade i publiceringen av en artikel i Nature Communications.
Forskarna skär upp plaströret med sediment som tagits av provtagaren i Atlanten. Bild: Bruno Todeschini
– Vi arbetar nu vidare med våra data och resultat för att bättre förstå hur mycket metan som finns i den undersökta regionen, och hur mycket metan som kan komma att frigöras och nå ut i havsvattnet då gashydraterna destabiliseras, berättar Marcelo Ketzer.
Samma forskargrupp från Linnéuniversitetet deltog i en havsexpedition före sommaren för att undersöka ansamlingen av metan i Östersjön också.
– Det finns inga gashydrater där, men viktiga ansamlingar av metan har påträffats i sedimenten, berättar Marcelo Ketzer.
Marcelo Ketzer, professor i miljövetenskap, Linnéuniversitetet, marcelo.ketzer@lnu.se
Rapporten har publicerats inom ramen för forskningsprojektet Media for Democracy 2020 som kontinuerligt jämför hur medierna i olika länder uppfyller demokratiska mål. Projektet leds av Universitetet i Salzburg, med svenska deltagare från forskningscentret Demicom vid Mittuniversitetet.
I studien redovisar de flesta länder en kraftigt ökad efterfrågan och ett ökat nyttjande av alla typer av medier under coronakrisen, såväl i traditionella kanaler som online. Studien visar att nyhetsmedierna uppfattats som trovärdiga informationskällor av användarna under krisen, samtidigt som annonsintäkterna sjönk kraftigt. Hundratals tidningar i de länder som ingick i studien rapporteras ha lagts ned eller helt övergått till online-publicering.
Tuffare ekonomiskt trots hög efterfrågan
− Det paradoxala är att när nyhetsmedierna upplever något av en renässans och uppskattas mer av sin publik i en dramatisk tid, så får de också i många fall det tuffare att producera den journalistik som efterfrågas, säger medieforskaren Lars Nord från Mittuniversitetet.
Rapporten visar vidare att många regeringar övergav tidigare principer för sin mediepolitik och valde att ge medierna direkt ekonomiskt stöd. Tyskland inrättade en ny mediestödsfond motsvarande drygt 200 miljoner euro, och Finland diskuterade en återgång till det mediestödssystem landet tidigare övergett. Merparten av mediestödet har hittills varit av kortsiktig karaktär, inte riktat mot strukturella förändringar.
Länderna som ingår i studien är europeiska Belgien, Danmark, Finland, Grekland, Holland, Island, Italien, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike samt Australien, Chile, Hong Kong, Kanada och Sydkorea.
Rapportförfattarna studerar hur stor andel av alla barn som i vuxen ålder har en högre inkomst än vad deras föräldrar hade vid samma ålder, ett mått på så kallad absolut inkomströrlighet.
När de som föddes i Sverige runt 1980 var 30 år bodde cirka 70 procent i hushåll som hade en högre inkomst än vad föräldrahushållet hade vid motsvarande ålder. Andelen som hade en högre disponibel inkomst (det vill säga inkomst efter skatter och bidrag) än föräldrarna var något högre, cirka 75–80 procent. Andelen blir också cirka 75–80 procent om inkomsterna mäts vid 40 års ålder eller när hänsyn tas till familjestorlek.
Levnadsstandarden ökar
– De flesta samhällen önskar att levnadsstandarden ökar från en generation till nästa, säger Martin Nybom som är en av rapportförfattarna. Vi ser att det i stort sett är så i Sverige. Vi ser dessutom att den absoluta inkomströrligheten har ökat något mellan de som föddes 1960 och de som föddes 1980.
– En bidragande orsak till ökningen är troligtvis att de som föddes på 1960-talet drabbades av lågkonjunkturen och arbetslösheten på 1990-talet vilket gav dem en sämre inkomstutveckling. Åttiotalisterna har inte mött samma svårigheter på arbetsmarknaden, avslutar han.
Stora skillnader mellan länder
Den absoluta inkomströrligheten varierar kraftigt mellan olika länder. Sverige har något lägre inkomströrlighet än Norge och Finland, men betydligt högre än USA och Kanada. I de nordamerikanska länderna hade endast strax över hälften av de som föddes på 80-talet högre inkomst än sina föräldrar.
– Skillnaderna beror främst på inkomstspridningen, säger Adrian Adermon som är en av rapportförfattarna. Medan inkomsterna i Skandinavien är relativt sammanpressade har länderna i Nordamerika en större inkomstspridning. Det leder till att en större del av den ekonomiska tillväxten går till en mindre andel av befolkningen, samtidigt som många med lägre inkomster har svårt att nå upp till samma ekonomiska standard som sina föräldrar.
Datamaterialet
Rapportförfattarna studerar den absoluta inkomströrligheten för de som föddes 1960–1987. De jämför utvecklingen över tid för Sverige, Danmark, Finland, Kanada, Nederländerna, Norge, Storbritannien och USA. Fokus är på familjeinkomster i vuxen ålder. Registerbaserad information över inkomster används för de flesta länder, inklusive Sverige.Your
Adrian Adermon, nationalekonomi och verksam vid IFAU, UCLS (Uppsala Center for Labor Studies ) och Uppsala universitet, adrian.adermon@ifau.uu
Martin Nybom vid IFAU, forskare inom utbildnings- och arbetsmarknadsekonomi vid IFAU, martin.nybom@ifau.uu.se
En bil som tankas full på några minuter, går att köra minst 50 mil på en tank och bara ger vattenånga som avgas. Det låter kanske för bra för att vara sant, men bränslecellsbilar finns redan och fler är väg. Exempelvis lanserar Toyota i år en ny generation av sin bränslecellsbil Mirai, som tankas med vätgas.
Bränslecellsbilen är en sorts elbil med elmotor, men i stället för att ha batterier producerar bilen sin egen el i en så kallad bränslecell med hjälp av vätgas. I bränslecellen möter vätgasen syre från luften. Under den kemiska processen frigörs elektroner som börjar röra sig och ger upphov till en ström – alltså el. Samtidigt bildas värme och vattenånga som blir enda avgasen.
Inga tunga batterier
Förespråkarna av bränslecellsbilar anser att de har många fördelar gentemot vanliga elbilar. Bränslecellsbilarna kör inte runt med tunga batterier och behöver ingen laddning som belastar elnätet vid fel tillfällen. De tankas ungefär som vanliga bensin- och dieselbilar, fast på vätgasmackar i stället.
– Men det är inte meningsfullt att ställa teknikerna mot varandra. Vi behöver båda. Elbilar för kortare sträckor och bränslecellsbilar när vi måste köra längre, säger fysikern Björn Wickman som forskar på nya material för bränsleceller vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Olika drivmedel för bilar
Bilmotorer kan drivas av olika typer av bränslen beroende på motorns konstruktion. Förbränningsmotorer använder bensin, diesel, fordonsgas eller etanol. Elmotorer använder el.
I hybridbilar används två eller flera kraftkällor för att driva bilen framåt.
Bensin: Det vanligaste drivmedlet för bilar idag. Bensin är ett fossilt bränsle som bidrar till ökade koldioxidutsläpp. En full tankning räcker för 50-80 mil.
Diesel: Dieselmotorn drar mindre bränsle än bensinmotorn och förväntas klara fler mil. Det är ett fossilt bränsle som släpper ut fler skadliga partiklar än bensin, men mindre koldioxid. Det finns även biodiesel, till exempel rapsolja.
Fordonsgas: Ett samlingsbegrepp för biogas och naturgas och ett av de renaste drivmedlen som finns i dagsläget. Båda består huvudsakligen av metan, men biogas är förnybar medan naturgas har fossilt ursprung. Kostnaden per mil är ungefär 20 procent lägre än bensin och diesel.
Etanol (E85): Ett biobränsle, producerat av biomassa som spannmål, potatis, majs, sockerbetor eller skogsavfall, och bidrar alltså inte till koldioxidutsläppen. E85 innehåller 85 procent etanol och 15 procent bensin. Etanolbilar är de mest populära bilarna drivna med förnyelsebara drivmedel i Sverige.
El: Elbilen drivs av vanlig hushållsel (främst från kärnkraft och vattenkraft, men elnätet fyllts på alltmer med el från sol- och vindenergi). Att ladda en elbil är betydligt billigare än att tanka fossila bränslen, men tar flera timmar. En fulladdning räcker för 30-40 mil.
Vätgas: Bränslecellsbilen har en elmotor som drivs av el, som produceras i en bränslecell tankad med vätgas, som i sin tur framställts med hjälp av sol- eller vindenergi. En tankning räcker för 50-80 mil.
För att bränslecellsbilen ska bli helt klimatneutral krävs dock att vätgasen tillverkas utan utsläpp av koldioxid, helst med sol- eller vindel.
Björn Wickman menar att bränslecellsbilar passar i en större omställning mot ett samhälle med mer förnybar energi – när mer vind- och solel ska föras in på elnätet. Då behövs nya sätt att skapa balans i nätet, och vätgasproduktion har visat sig vara bra. Vätgasen framställs när det finns mycket sol- eller vindel och kan lagras länge, exempelvis från sommar till vinter.
– Då är det bra med bränslecellsbilar som kan tankas med vätgas som tillverkats när elen var billig, säger han.
I Sveriges finns den hittills största satsningen på vätgas och bränslecellsbilar i Mariestad, vid Vänern. I slutet av maj 2019 invigdes där världens första solcellsdrivna vätgastankstation, på ett fält nära väg E20. Här tankas bland annat kommunens sju bränslecellsbilar.
Tankstationen i Mariestad. Bakom den ligger solcellsparken som tillverkar vätgasen. Bild: Mariestads kommun
Så produceras vätgasen
Vätgas produceras genom att spjälka, dela upp, vattenmolekyler i sina två beståndsdelar – väte och syre. Det sker av el inuti en så kallad elektrolysör och är mycket energikrävande.
För att vätgasproduktionen ska bli miljömässigt hållbar bör sol- eller vindel användas till elektrolysören. Storskalig vätgasproduktion med solel sker till exempel i Mariestad. Där finns en solcellspark bredvid tankstationen för vätgas. Syret förs därefter ut i luften medan vätgasen används som bränsle.
Det är viktigt med hög säkerhet vid all gashantering. Därför finns strikta regler för hur och var vätgasen får produceras, lagras och hanteras. Vanligtvis sker lagringen i trycksatta tankar, för att spara utrymme.
Mariestads kommun har en övergripande satsning på elektrifiering, där man förutom bilar även siktar på att hus och tåg så småningom kan komma att drivas av vätgas. Ännu så länge handlar det om stora investeringar, men med tiden räknar kommunen med att det ska bli lönsamt. Inte minst gällande bilarna.
– Vi kommer att spara pengar när vi kommer upp i ett brytläge på 40-50 bilar i bilpoolen, eftersom driftkostnaden är mycket lägre än med det fossila, säger kommunens utvecklingschef Jonas Johansson.
Utöver personbilar drivs numera även lastbilar, transportbilar, truckar, tåg och båtar av bränsleceller och vätgas. Hos forskningsinstitutet Rise pågår projekt för utveckling av arbetsmaskiner och fartyg med bränsleceller.
”Vätgas behövs i transportsystemet”
– Vätgas börjar komma in som en del i förnybara system nu, det vi ser runtom i världen. Även i Sverige finns jättefina planer på fossilfria transporter år 2030. För att lösa det kommer vi att behöva vätgas någonstans i systemet, säger Anna Alexandersson, forskare och verksamhetsledare för området vätgasteknologi på Rise.
Ett land som länge varit drivande i utvecklingen av bränslecellsbilar är Japan. Staden Tokyo har som mål att visa upp ett fungerande vätgassamhälle under OS 2020 (som nu är uppskjutet till sommaren 2021 på grund av corona-pandemin). Där ska rulla 6 000 bränslecellsbilar, 100 bränslecellsbussar och finnas 35 tankstationer för vätgas. En budget på cirka 3,1 miljarder kronor hjälper till.
Japan har också som mål att det ska rulla cirka 200 000 bränslecellsfordon på vägarna år 2025. (I maj 2016 fanns ungefär 500 bränslecellsfordon i landet.)
Stora biltillverkare satsar på bränslecellsbilar
Flera av de stora biltillverkarna tror på den här typen av fordon och satsar på utvecklingen. Utöver Toyota tillverkar Hyundai, Honda, Renault och Daimler (Mercedes-Benz) bränslecellsbilar i mindre serier. Under 2022 planerar BMW lansering av en vätgasdriven stadsjeep.
Det finns framförallt två bromsklossar för en snabb omställning till bränslecellsbilar. Dels det höga priset – en ny bil kostar i dag minst 700 000 kronor. Dels bristen på tankstationer – i Sverige finns för närvarande fem stycken (i Umeå, Sandviken, Arlanda, Mariestad och Göteborg).
Politiska krav på kraftiga utsläppsminskningar i biltrafiken till år 2030 och bidrag kan hjälpa till att ändra på det.
Dyr platina behöver ersättas
Det behövs också fortsatt utveckling av bränslecellerna, som liksom batterier innehåller sällsynta metaller. En svår nöt att knäcka har varit att ersätta den dyra ädelmetallen platina i bränslecellens katod (motsvarande batteriets minuspol). Platinan behövs för att bränslecellen ska alstra el tillräckligt effektivt.
Så fungerar bränslecellen
Bränslecellen kan beskrivas som ett kemiskt batteri, som ger el och värme. När vätgas och syre från luften möts i bränslecellen börjar elektroner röra sig och ger ström. Enda avgasen blir vattenånga.
Bild: Vätgas.se
En bränslecell har en anodsida (pluspol) och en katodsida (minuspol) som separeras med ett membran. Membranet tillåter bara protoner (positivt laddade partiklar) att passera.
På anodsidan delar en katalysator upp väteatomerna i protoner och elektroner. Elektronerna (negativt laddade partiklar) kan inte passera membranet utan leds till en extern krets där de genererar elektricitet. Protonerna passerar genom membranet. På katodsidan förenas elektronerna och protonerna samt ansluter till syrgas (O2) från luften. Den kemiska reaktionen ger vatten (H2O) och värme.
Framsteg rapporterades av Chalmersforskarna, i samarbete med Danmarks tekniska universitet, för ett par år sedan. Forskarna visade då att en ny tillverkningsmetod kunde bidra till att minska mängden platina i bränsleceller avsevärt – totalt sett med cirka 70 procent.
I stora drag går metoden ut på att komplettera platina med andra metaller, exempelvis yttrium, terbium eller gadolinium (som finns på fler platser i världen). Det görs i en vakuumkammare med hjälp av en teknik kallad sputtring. Resultatet blir en ny sorts nanometertunn film på bränslecellens katod.
Sputtring används redan i industrin och ger goda förutsättningar för masstillverkning. Dessvärre används inte metoden just vid tillverkning av bränsleceller. Där produceras katodmaterialet i stället på kemisk väg.
Effektivare elektroder
– Det är inte så enkelt som att bara byta material. Bränslecellen kan också behöva ändras något. Därför pågår mycket forskning på nya sätt att bygga elektroder, säger Björn Wickman.
Vilken metod att förbättra elektroderna som ”vinner” avgörs av kemisk stabilitet och ekonomi. Tekniken måste vara säker, ge tillräckligt hög utdelning av energi (verkningsgrad) och bli överkomlig i pris.
Massproduktion är viktig för att sänka priset, varför Toyota inriktar sig på det nu. Inom ett decennium räknar bilföretaget med att deras bränslecellsbilar ska kosta ungefär som dagens elhybridbilar.
Text: Marie Granmar på uppdrag av forskning.se
– Det är viktigt att fånga upp signalerna tidigt för att kunna sätta in åtgärder. Låg självskattad hälsa har stor betydelse för individens framtid och kan, om inget görs, ge ökad risk för framtida sjuklighet och död. Att stötta ungdomar att må bra är bra både för samhället och för individen. En början är att helt enkelt fråga hur de mår, säger Junia Joffer, doktorand vid Umeå universitet.
Samband mellan att må bra och hög social status
I sin avhandling har Junia Joffer intervjuat ungdomar i grundskolans årskurs sju och gymnasiets årskurs tre om självskattad hälsa och social status i skolan. Hon har speciellt intresserat sig för ungdomars tolkning av enkätfrågan Man kan må bra ibland och dåligt ibland. Hur mår du för det mesta?
Det gick att se ett positivt samband mellan att må bra och att ha en hög social status i skolan. Statusen undersöktes genom en statusstege, där ungdomarna själva fick skatta sin status i skolan på en tiogradig skala. Vid ytterligare intervjuer bekräftades statushierarkierna. Ungdomarna tvingas förhålla sig till ett komplext verk av informella regler och normer som många gånger är snäva. Det handlar om traditionella förväntningar på utseende och beteende. Hos pojkar värderas det högt att vara stark, självsäker och sportig, medan flickor förväntas vara söta, ha snygga kläder och fint hår.
Skillnad mellan pojkar och flickor
Hälften av ungdomarna rapporterade en oförändrad självskattad hälsa från årskurs sju till trean i gymnasiet. En stor del av ungdomarna uppger att de på det hela taget mår bra.
– Även om många mår bra, finns det oroväckande tendenser. För en relativt stor grupp försämras den självupplevda hälsan under ungdomsåren. Andelen som tycker sig ha mycket bra hälsa är också lägre bland flickor än pojkar. Det krävs mycket arbete med normer för att skapa förändring, säger Junia Joffer.
Avhandlingen bygger dels på en långtidsstudie där drygt ettusen ungdomar i Falun, Borlänge och Umeå har följts i årskurs sju, åtta, nio samt i årskurs tre på gymnasiet, dels på en intervjustudie med 58 ungdomar i Falun i sjuan och i årskurs tre på gymnasiet.
– I historieskrivningen beskrivs ofta det sena 1800-talets Sverige som ett fattigt land. Våra resultat visar att den synen behöver nyanseras. Även om det så klart fanns fattigdom skedde samtidigt stora förändringar och den okvalificerade arbetskraften ser ut att ha tillhört de som tjänade mest på utvecklingen, säger Johan Ericsson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet.
Forskarna har undersökt den svenska löneutvecklingen inom byggindustrin under perioden 1831-1900. Med hjälp av bland annat löneuppgifter från Överintendentsämbetet som var Byggnadsstyrelsens föregångare och tidigare publicerad forskning i ämnet har de kunnat sammanställa löneutvecklingen för fyra olika kategorier av byggnadsarbetare: hantlangare, timmermän, murare och öken, de sistnämnda skötte transporter med dragdjur.
Löneskillnaderna minskade
Resultaten visar att lönerna steg i hela landet och att löneskillnaderna minskade mellan olika kategorier av arbetare. De okvalificerade hantlangarnas reallöner var de som ökade mest, med 176 procent, under perioden.
För motsvarande arbetare i städer som Amsterdam, Antwerpen, Paris och London ökade lönerna med mellan 40 och 90 procent under samma tid. Det innebar att svenska hantlangares löner i slutet av seklet var runt 30 procent högre än motsvarande löner i Paris, Amsterdam och Antwerpen. Lönerna i London, som var de högsta i Europa, var ungefär 12 procent högre än genomsnittliga svenska löner.
Jämförelsen mellan länderna kunde göras sedan forskarna räknat om lönerna till så kallade ”welfare ratios”. Det går i korthet ut på att beräkna hur mycket av vissa varor som kunde köpas för en lön.
Brist på okvalificerad arbetskraft
Forskarnas slutsatser är att en arbetsmarknad med hög rörlighet i kombination med den stora utvandringen till Amerika, som minskade utbudet av okvalificerad arbetskraft, kan förklara varför de svenska lönerna växte så snabbt.
– En intressant iakttagelse är att arbetarlönerna ökade snabbare än de genomsnittliga inkomsterna i samhället. Idag pratas det mycket om hur globalisering och teknologisk utveckling leder till att arbetare får det relativt sett sämre. Våra resultat visar dock att det inte är någon naturlag. Tvärtom verkar det som att svenska arbetare under den här perioden gynnades av en sådan utveckling, säger Jakob Molinder, vid ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet.
Kontakt:
Jakob Molinder, forskare vid ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet, jakob.molinder@ekhist.uu.se
– Att förstå historien, hur människorna har anpassat våtmarksområdet för att det ska kunna överleva, är viktig kunskap för att skydda naturliga områden i städer, säger Maria Schewenius, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.
Området är speciellt då det är den sista kvarvarande biten av det kanalsystem som ursprungligen skapades i och av sjön Texcoco, där dagens Mexico City har växt fram.
Området har förändrats i cykler
Analysen, som utfördes i samarbete med forskare vid universitetet UNAM i Mexico City, visar hur den första cykeln inleddes när spanjorerna invaderade 1521 och började dränera kanalområdet. Den andra cykeln, mellan 1700-1950, handlade om landets självständighet och etablering av Mexico City, då vattenbeståndet i Xochimilco minskade och vattenkvaliteten försämrades.
I den tredje cykeln, från mitten av 1900-talet, växte Mexico City explosionsartat, något som, tillsammans med förändringar i markpolicy, har skapat ett ökande tryck på att ställa om från jordbruk till andra markanvändningar
Mexico city från ovan.
Människorna har hittat sätt
– Vi ser hur, i tre olika omgångar, det här våtmarks- och jordbrukssystemet har ändrats. Politiska förändringar och befolkningstillväxt har påverkat människornas förmåga att bruka våtmarksjordbruket och kunna överleva på grödorna, säger Maria Schewenius.
– Ingen har tidigare identifierat systemets cykler på det här sättet och vi har undersökt vad det kan finnas för gemensamma nämnare som har hjälpt systemet att överleva.
Trots ett ökande tryck på marken så har ändå människor hittat sätt att få det att fungera. De har ändrat grödorna så att utbudet ska passa marknaden, exempelvis till blommor och plantor som efterfrågas mer idag, och lyckats att på olika sätt få in vatten till området. Båtfärder på kanalerna är ett populärt turistmål.
Stegvisa anpassningar
– Lösningarna har bestått av stegvisa anpassningar till det rådande läget, vattenmängd, vattenkvalitet och ekonomiska faktorer.
– Genom att ha identifierat de här cyklerna med sina utmaningar och det sätt som området har överlevt på, hoppas vi att man kan använda dessa insikter för att ett hållbart jordbruk ska kunna bedrivas här, även i framtiden.
Xochimilco står för så mycket mer än jordbruket, då det representerar ett viktigt habitat för både vattenlevande och marklevande arter, både djur och plantor. Här finns bland annat axolotl, en inhemsk art som är släkting till salamandern och som undersöks inom medicinsk forskning för dess regenerativa egenskaper.
Brun axolotl.
Området hjälper även till med temperaturreglering och renar luften för stora delar av Mexico City. Två ekosystemtjänster för hela staden som inte märks av så länge området fortfarande finns kvar är grönt och kanalerna bibehållna.
– Temperaturreglering och luftrening är jätteviktiga funktioner. När städer både blir större och tätare så blir de också varmare och ofta får de problem med luftkvaliteten.
Stor turistattraktion idag
Båtturer längs Xochimilcos kanaler är ett populärt utflyktsmål för lokalbor och turister.
Användningen av öarna har förändrats och många används idag till exempel som festplatser eller fotbollsplaner. Idag är Xochimilco även är en stor turistattraktion dit det är populärt att åka ut på helgerna.
Xochimilco. Bild: Maria Schewenius
– Men det är också viktigt kulturellt då det representerar mycket av stadens historia och kan bidra till människors psykologiska upplevelse av staden.
Maria säger att man genom att förstå historien för en plats, kan identifiera både faktorer som har skapat problem och sådana som har fungerat som lösningar, för att på så sätt kunna förbereda för framtiden.
– Det är viktigt att skydda naturliga områden i städer. En mosaik av olika typer av grönområden som en integrerad del av uppbyggda områden är avgörande för människors välbefinnande, både fysiskt och mentalt i ett stadslandskap, säger Maria Schewenius.
– Våra nollfynd är viktiga eftersom man tidigare inte har kunnat utesluta ett samband mellan vissa vaccinationer hos gravida och autism, och antivaccinrörelsen har vuxit sig starkare i västvärlden. Vaccination mot svininfluensa, H1N1, med Pandemrix har tidigare kopplats till en ökad risk för narkolepsi hos unga, men att vaccinera gravida kvinnor verkar inte påverka risken för autismspektrumstörning hos avkomman, säger Jonas F. Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Flera studier har visat att influensavaccination under graviditet skyddar mot sjuklighet hos både kvinnan och hennes barn. Samtidigt finns det lite kunskap om vaccinets långtidseffekter hos barn som utsatts för det under fosterlivet.
Inget samband med autismspektrumstörning
Två nyligen publicerade studier antyder dock att vaccination mot influensa/H1N1-influensa, så kallad svininfluensa, under graviditeten och framförallt under den första trimestern, skulle kunna öka risken för autismspektrumstörning.
Autismspektrumstörning debuterar i barndomen och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som karakteriseras av försämrad kommunikation, brist på sociala färdigheter och ett repetitivt beteende.
Nu kan forskare vid Karolinska Institutet tillbakavisa ett sådant samband. För att identifiera autismspektrumstörning hos barnen har forskarna länkat vaccinationsdata för gravida kvinnor från sju svenska sjukvårdsregioner 2009-2010, till det svenska medicinska födelseregistret och det svenska patientregistret.
Resultaten justerade för störfaktorer
Justerat för potentiella störfaktorer, var H1N1-vaccinering under graviditeten inte någon riskfaktor för autismspektrumstörning hos barnet. Resultaten var liknande för vaccination i den första graviditetstrimestern.
Av de 39 726 vaccinexponerade barnen hade 1 procent, 394 barn, en diagnos av autismspektrumstörning under den sexåriga uppföljningen, jämfört med 1,1 procent, 330 barn, i kontrollgruppen om 29 293 icke-exponerade barn.
Forskarna justerade sina analyser för att minimera inflytandet av andra möjliga faktorer på sambandet vaccination och autism. Till exempel mammans rökning, längd och vikt, ålder, och övriga sjukdomar.
Resultaten har betydelse för gravida kvinnor i hela världen.
Ökad kunskap och vacciner och graviditet
– Vaccinationsforskning har aldrig varit viktigare. När det väl kommer ett vaccin mot covid-19 kommer miljoner gravida kvinnor i världen sannolikt att erbjudas en sådan vaccination. Även om vår forskargrupp inte studerade covid-19-vaccineffekter, ger vår forskning om H1N1-vaccination ökad kunskap om vacciner och graviditet i allmänhet, säger Björn Pasternak, forskare och medförfattare, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Jonas F. Ludvigsson, professor och barnläkare, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, jonas.ludvigsson@ki.se
– Resultatet visar att mätning av blodfetter kan användas för att identifiera personer med högst risk att utveckla en psykos. Eller att öka i vikt, vilket är vanligt vid en psykos, säger Matej Orešič, forskare i biomedicin vid Örebro universitet.
Han har lett tre nyligen publicerade studier om kopplingen mellan lipidmetabolism, det vill säga omsättning av fett i blodet, och uppkomsten och utvecklingen av psykoser, och viktökning kopplad till sjukdomen. Studierna har utförts i samarbete med forskare från University of Turku (Åbo) och King’s College London.
Svårt att förutspå individuell utveckling
Kunskapen om tillstånd med hög risk för att utveckla psykos (CHRP) har fördjupats under de senaste 20 åren. Men det är fortfarande svårt att förutsäga individuell utveckling av sjukdomen, inklusive psykotiska episoder, alltså en kortvarig och övergående psykos. Enbart 30 procent av individerna med hög risk för psykos blir sjuka. Därför är dagens forskning inriktad på att identifiera vilka som mest sannolikt utvecklar sjukdomen.
– Möjligheten att identifiera biomarkörer hos individerna skulle underlätta en individuell behandling av dessa patienter i riskzonen, säger Matej Orešič.
Schizofreni vanligaste psykossjukdomen
En psykos innebär att inte kunna skilja på verklighet och fantasi. Du kan till exempel höra röster eller känna dig förföljd, fast ingen annan uppfattar det så. Med tidig behandling minskar risken för nya psykoser. Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni.
I en studie publicerad i Biological Psychiatry mäter han och hans forskarkolleger lipider i blodet, både hos personer i riskzonen för att utveckla psykos, och friska försökspersoner. Resultaten visar att de patienter som utvecklat psykoser hade en viss lipidprofil vid tillfället.
– Vi kunde alltså visa att förändringar i lipidprofiler föregår en psykos och att lipidprofiler kan vara användbara kliniskt för att förutsäga vilka individer med risk för psykos som mest sannolikt utvecklar sjukdomen, säger Matej Orešič.
Nyligen har andra studier visat att metaboliska sjukdomar, till exempel viktökning och insulinresistens, är vanliga hos patienter med hög psykosrisk. Det handlar alltså om en direkt koppling av metaboliska faktorer till själva psykosen, och inte som en följd av en ohälsosam livsstil och medicinering. Detta kan i sin tur också ge upphov till viktökning.
Möjligt med individuella insatser
I en annan studie, publicerad i Schizofrenia Bulletin, visar forskarna att både patienter med en speciellt hög psykosrisk och patienter som redan haft den första psykosepisoden hade en specifik triglycerid i blodet kopplad till viktökning.
– Mätning av lipider i blodet kan bli kliniskt användbart för att identifiera personer med hög risk för metaboliska sjukdomar. Det ger möjlighet att sedan kunna rikta förebyggande och individuella insatser till dem som löper risk för viktökning, säger Matej Orešič.
Tidigare forskning har konstaterat ett samband mellan blodfetter och utvecklingen av psykos, men mekanismerna är inte klarlagda. Vissa resultatet pekar på att det så kallade endocannabinoidsystemet, ECS, inte fungerar på patienter med schizofreni.
ECS består av hormoner och signalsubstanser och har en skyddande funktion i kroppen. ECS spelar en viktig roll i många ämnesomsättningssjukdomar, till exempel av fettlever som inte beror på alkohol.
Mer studier behövs
Mängden endocannabinoidreceptorer kan idag mätas direkt i hjärnan hos människor med så kallad positronemissionstomografi (PET). En studie, publicerad i Schizophrenia, visar att sambandet mellan endocannabinoider i blodet och i hjärnan skiljer sig mellan patienter med en första psykosepisod, och friska människor.
– Det är ett steg mot att förstå kopplingen. Ytterligare studier behövs för att förstå vilken roll endocannabinoider spelar för psykoser och möjligtvis hitta nya behandlingar för psykossjukdomar, säger Matej Orešič.
Dessa studier var en del av det europeiska samarbetsprojektet METSY (Neuroimaging platform for characterization of metabolic co-morbidities in psychotic disorders), som leddes av Matej Orešič.
Kontakt:
Matej Orešič, forskare i biomedicin vid Örebro universitet, matej.oresic@oru.se (engelska)
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
