Roddy Nilsson, professor i historia vid Göteborgs universitet och Marie Eriksson, historiker och lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, menar att det har funnits en tendens att räkna bort kvinnors våldsutövning i tidigare kriminologisk forskning. Det synsättet vill de ändra på med boken Ilska, desperation och lömska försåt: våldsamma kvinnor i 1800-talets Sverige.
Barnamord var vanligast
Med hjälp av bland annat gamla hovrättsdomar visas vad som drev kvinnorna att begå våldsdåd, vilka former våldet tog sig och vilka det riktades mot.
– Om man räknar i antal fall av dödligt våld så är kvinnor i majoritet under den senare delen utav 1800-talet, framför allt genom att barnamorden är så många. Historiker har bortsett från barnamorden och sett dem som en annan företeelse, men det tycker inte jag att man kan göra. Sedan gäller det ju att förklara varför det var så, säger Roddy Nilsson.
Förklaringarna tycks vara flera och komplexa. Roddy Nilsson och Marie Eriksson lutar sig mot tidigare forskning som visar att orsakerna till de många barnamorden grundar sig i en ojämlikhet mellan könen samt fattigdom. Det som däremot är nytt i deras forskning är att de visar att kvinnor var kapabla till ganska grovt våld, något som i tidigare forskning har beskrivits väldigt försiktigt.
– Man måste ju redogöra för vad källmaterialet faktiskt säger och kan inte enbart se kvinnor som passiva objekt som reagerar på andras handlingar, säger Roddy Nilsson.
Motiven bakom kvinnornas våldshandlingar
– Ilska är aggression, en vanlig mänsklig känsla som kan medföra brott. Desperation pekar på barnamorden, men vi tittar även på kvinnor som dödar sina män. I det sammanhanget är det inte otroligt att det finns någon typ av bakomliggande misshandelsrelation. Det är dock svårt att få fram genom rättsmaterialet eftersom rätten inte var särskilt intresserad av orsaken. Lömska försåt handlar om giftmorden. Det var en väldigt vanlig företeelse, och det var det klart vanligast sättet som kvinnor dödade på, säger Roddy Nilsson.
I boken resonerar Marie Eriksson även om kvinnors självmord eller självmordsförsök vid slutet av 1800-talet. Området är komplicerat att forska på då en del av fallen kanske snarare handlade om en misslyckad abort, där man tog gift för att abortera men doserade fel.
Lagstiftningen blir mer jämställd
Marie Eriksson och Roddy Nilsson vill med sin forskning vidga bilden av kvinnors våldsutövning under 1800-talets sista hälft. De visar också att dåtidens syn på kvinnors våldsutövning förändrades. 1864 kommer en ny lagstiftning som sänker straffen för våldsbrott begångna av kvinnor.
– Innan dess såg man mycket allvarligt på att en kvinna dödade sin man, men efter 1864 börjar man betrakta kvinnors och mäns våld mer jämställt och tar mer hänsyn till bakomliggande orsaker. Detta sker ungefär samtidigt som kvinnor som är ogifta kan bli myndiga, 1858. Jämställdheten sker i små steg, men vi får vänta långt in på 1900-talet innan riktigt stora förändringar sker, säger Roddy Nilsson.
Bok:
Ilska, desperation och lömska försåt: våldsamma kvinnor i 1800-talets Sverige.
Ett internationellt, tvärvetenskapligt team arbetar nu tillsammans i ett projekt med stöd från centret för tvärvetenskaplig forskning (ZiF) i tyska Bielefeld. Målet är framförallt att hitta nya metoder att upptäcka och spåra hur extrem retorik och falska nyheter uppstår, sprids och förändras. Behovet är stort.
Idag är analysarbetet av ljud och bild manuellt och tidskrävande. Det betyder att mycket av det som skickas runt i sociala medier eller vanliga medier aldrig granskas. Ett exempel på mängderna finns hos den franska nyhetsbyrån AFP, som den senaste tiden manuellt letat upp och kontrollerat påståenden som sprids om coronapandemin. Hittills har över 600 falska nyheter hittats. Allt från gamla bilder som fått nya, falska texter till påhittade råd om vad som hjälper mot covid-19.
Jaga falska nyheter ett heltidsyrke
– Jakten på falska nyheter håller på ett bli ett heltidsyrke. Men det är bara en liten del av utmaningen. Den stora frågan är hur vi ska förstå och spåra de strategier som ligger bakom att viss retorik dyker upp i det offentliga samtalet och hur budskapen sedan muterar och sprids vidare, säger Mehul Bhatt, professor i datavetenskap vid Örebro universitet och en av de som leder forskarteamet.
Med hjälp av kunskap från flera områden försöker man hitta modeller och teknik som till exempel avslöjar falska nyheter.
– Det kan vi bara lyckas med om AI-specialister arbetar mycket tätt ihop med både forskare inom samhällsvetenskap och humaniora och yrkesverksamma inom journalistik och media, säger Mehul Bhatt.
Text och bild samverkar
Det internationella forskningsprojektet, Multimodal Rhetoric in Online Media Communication, tittar framförallt på det som kallas multimodal retorik. Det betyder att hela framställningen granskas. Istället för att enbart fokusera på text eller bild enskilt, tittar forskarna på hur de samverkar eller framställs av personer i en video.
Sociala medier och traditionella medier fungerar ofta på samma sätt som när vi lyssnar på en annan person som talar direkt till oss. Mottagaren av ett budskap är ofta duktig på att se vad som är till exempel ironi och kan, precis som i ett samtal ansikte mot ansikte, uppfatta undertoner och andra saker än det som sägs rakt ut.
– Jag använder gester, betonar ord och kanske höjer mina ögonbryn lite när jag säger vissa saker. Undermedvetet använder jag en kombination av olika tekniker för att utrycka mina åsikter och känslor. Saker som jag inte säger direkt med ord blir synliga i mitt kroppsspråk, säger Mehul Bhatt.
Utbildningen halkar efter teknikutvecklingen
Han kommer ursprungligen från Indien, och har själv sett hur spridningen av falska nyheter tagit fart där under senare år. En orsak är att mobilnäten byggts ut snabbt och att mobiltelefoner och datatrafik blivit relativt billigt. Samtidigt har många låg eller ingen utbildning och har inte möjlighet att vara källkritiska mot de filmer och bilder som de ser.
– Det är en farlig kombination. Utbildningen har inte blivit demokratiserad, men det har teknikanvändningen. För någon som inte har gått i skolan är alla resultat som poppar upp på Google trovärdiga, säger Mehul Bhatt och betonar att problemen inte bara finns i Indien, utan runt om i världen.
Vår tid kallas ibland för post-truth, en värld där sanningen har hamnat i skymundan för budskap som passar våra personliga övertygelser. Det finns gott om exempel på hur politiker skickligt har utnyttjat det för att öka sin makt och få igenom sin vilja.
– Det är en mycket oroväckande trend, säger Mehul Bhatt.
AI gör detaljerad analys
Den första delen av projektet pågår i ett drygt år. Under den tiden räknar forskarna med att utveckla en första modell och metoder för hur AI ska kunna gå igenom stora datamängder för att upptäcka och analysera mönster i de nyheter som sprids.
– Tanken är inte att tekniken ska svara på frågan vad som är bra eller vad som är dåligt. AI kommer att göra en detaljerad analys av vad som har hänt och kan användas av någon som har näsa för fenomenet eller problemet. Det blir ett sätt att få en väl underbyggd, evidensbaserad analys av mediet för att kunna skapa sig en åsikt om vad som händer och vad som är bra och dåligt med det, säger Mehul Bhatt.
Här granskas falska nyheter i dag
AFP fact check
Den franska nyhetsbyrån satsar mycket på faktakontroll på en rad olika språk. Stor bredd på vad som granskas och möjligheter att följa granskningar av nyheter från olika världsdelar.
AP fact check
Nyhetsbyrån Associated Press går igenom falska nyheter från världen, med tungvikt på USA. Varje vecka samlas felaktiga påståenden ihop i avdelningen ”En titt på vad som inte hände den här veckan”.
CNN politics Facts First
Påståenden om politik i USA granskas, inte minst vad ledande amerikanska politiker har sagt eller twittrat.
Källkritikbyrån
En svensk sajt för källkritik på nätet, startad av de personer som tidigare drev Metros Viralgranskaren. Avdelningen ”Verktyg” ger tydliga tips till den som själv vill kontrollera texter och bilder.
Google fact check tools
Söker bland de sajter runt om i världen som har specialiserat sig på faktagranskning (betydligt fler än de som nämns här). Här finns också möjlighet att söka på många olika språk.
Kontakt:
Mehul Bhatt, professor i datavetenskap vid Örebro universitet, mehul.bhatt@oru.se
– En kommersiellt tillverkad respirator kostar idag runt 10 000 dollar och vi tror att vår ska kunna tillverkas för runt en tiondel av den kostnaden, säger Manjula Herath, doktorand vid Odontologiska fakulteten, Malmö universiteten.
Covid-19 har visat på behovet av att hjälpa patienter genom att utveckla ny teknologi. En grupp frivilliga inom olika specialistområden, däribland tandläkare, läkare och ingenjörer, har bildat plattformen LibreLabs. Syftet med samarbetet är att göra medicinsk teknologi tillgänglig för alla. Ritningarna till den nya respiratorn ska gå att ladda ner gratis.
– Pandemin har visat att bristen på respiratorer är ett problem i många delar av världen, till exempel i mitt hemland Sri Lanka, säger Manjula Herath, doktorand vid Odontologiska fakulteten.
Lever upp till medicinsk standard
Respiratorer hjälper patienter med andning. Syftet är att göra en hållbar och prisvärd lösning som görs tillgänglig för produktion i låg- och medelinkomstländer, där det finns en påtaglig brist på respiratorer.
– Det är ingen fältrespirator. Det ska bli en respirator som lever upp till medicinskteknisk europeisk standard och som fungerar för långtidsbruk. Vi är inte där ännu, men det är vårt mål, säger Manjula Herath.
Tillsammans med kollegan Lisa Papia, lektor och tandtekniker, har han tagit fram en design för 3D-utskrifter av en del av de nyckelkomponenter som finns i en respirator. Forskare vid Trinity College i Dublin har bidragit med datorsimuleringar. Totalt ingår cirka 15 forskare i projektet.
Kan vara klar inom två år
– Vi tar fram ritningarna och skapar filer. Utifrån dem ska man själv kunna tillverka respiratorer, säger Lisa Papia.
En första prototyp ska genomgå en kvalitetsbedömning i London av oberoende part för att se om utrustningen fungerar som tänkt. Manjula Herath och Lisa Papia tror att denna ska vara klar inom ett halvår. Sannolikt kommer ändringar behöva göras, och de bedömer det som realistiskt att en godkänd respirator kan vara på plats inom två år.
– Men för att kunna nå fram dit behöver vi finansiering, som är något som vi jobbar med, säger Manjula Herath.
Under coronapandemin har hälsomyndigheter och regeringar över hela världen gått ut med rekommendationer till allmänheten om hur man kan minska risken för smittspridning. Dessa omfattar bland annat råd som att stanna hemma om man har symptom, hålla avstånd, tvätta händerna eller använda handsprit och att nysa och hosta i armvecket.
Rekommendationerna följs av de flesta och har snabbt kommit att bli sociala normer över vad som ses som lämplig och acceptabelt beteende. Men vad händer när exempelvis butiksanställda bryter mot dessa normer? Det har forskaren Magnus Söderlund och hans kollegor vid Handelshögskolan i Stockholm tittat närmare på.
I studien fick kunder slumpmässigt möta butiksanställda som antingen följde eller inte följde normerna. Det kunde i det senare fallet handla om att den anställde hostade, inte bar handskar eller rörde vid kunden.
Negativ reaktion mot normbrytande
– Vi människor är beroende av varandra, och sociala normer finns där för att underlätta samarbete. Vi reagerar ofta negativt och känslomässigt mot dem som bryter mot dessa regler, även om vi själv inte drabbats direkt. Med tanke på coronavirusets smittsamhet och de problem det orsakar är det att vänta att normbrytande beteende hos anställda påverkar kundnöjdheten negativt, säger Magnus Söderlund.
Mycket riktigt visade studien att kunder som mötte normbrytande beteende från en anställd uppfattade denne som mycket mindre vänlig och kompetent. Det kan till viss del tillskrivas den så kallade halo-effekten. Det betyder att en enda negativ egenskap påverkar hur vi ser person som helhet. De låga skattningarna av vänlighet och kompetens som studien påvisar, kan jämföras med studier om hur folk ser på hemlösa, fattiga och bidragsmottagare.
Sågs som mindre mänskliga
– Normbrytande beteende förstärkte också kundernas känsla av äckel. Vanligtvis leder äckel till undvikande beteende och avståndstagande. Normbrytare sågs också som mer avhumaniserade än de som följde normerna, säger Magnus Söderlund.
Tidigare studier visar att om man ser en person som mindre mänsklig är det också lättare att bemöta personen med aggression, ilska, förakt och avståndstagande. Kunden är ofta i en unik situation att kunna påverka den anställdes beteende, men ett aggressivt bemötande minskar snarare chanserna att den anställde skulle förändra sitt normbrytande beteende. Det är också mer troligt att den anställde i sin tur skulle behandla kunden på liknande sätt, menar forskarna.
Dåligt för affärerna
– För butikens del kan en negativ kundupplevelse leda till minskad inkomst. På samma sätt som halo-effekten påverkar vår upplevelse av en person kan en negativ upplevelse färga av sig på hur vi ser på en hel verksamhet, säger Magnus Söderlund.
Studien genomfördes i Storbritannien under april 2020, då omkring 13 000 personer avlidit i sviterna av Covid-19, landet var under lock-down och premiärminister Boris Johnson var inlagd på sjukhus.
Film: Professor Magnus Söderlund, Handelshögskolan, berättar om fysiska möten i coronatider. (30 min, 41 sek)
Naturens resurser är begränsade. Fisken i havet är ett välkänt exempel; fiskar vi för mycket idag blir det mindre kvar i morgon. Inom fiskeriförvaltningen försöker man beräkna vad som är ett hållbart fiske ur produktionsperspektiv, där människans behov prioriteras. Det synsättet behöver breddas anser en forskargrupp som studerat hur väl målen i dagens fiskeriförvaltning matchar bevarandemålen för fiskätande havsfåglar.
– Vi har ofta alltför lätt att sätta oss själva och våra behov i fokus men det är viktigt att komma ihåg att fisken i havet har andra värden än enbart som en resurs för fiskeindustrin. Hur fisken förvaltas har konsekvenser för hela havsekosystemet, säger Jonas Hentati-Sundberg, biträdande universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet som har lett studien.
I Östersjön uppstår konflikter
Östersjön är ett exempel på var sådana konflikter kan uppstå. Här utgör strömming och skarpsill idag över 90 procent av fångsterna i yrkesfisket, men de är samtidigt en viktig resurs som föda för torsk, lax, marina däggdjur och havsfåglar. Vid Stora Karlsö utanför Gotland finns Östersjöns i särklass största havsfågelkoloni.
– Vid Stora Karlsö finns under häckningstiden närmare 100 000 havsfåglar, och dessa livnär sig till 100% på fisk. Vårt syfte med studien var att ta reda på hur mycket de äter, och hur mycket fisk de behöver för att klara sig, säger Olof Olsson, forskare vid Stockholms universitet, som under många år lett havsfågelforskningen på Stora Karlsö.
Havsfåglarna, sillgrisslor och tordmular, häckar tätt på klipphyllorna men flyger upp till 40 km för att dyka efter fisk, som de kommer tillbaka med till Stora Karlsö för att mata sina ungar. Sillgrisslorna dyker djupast men tordmularna kan flyga lite längre tack vara deras större vingyta, så hur fisken breder ut sig i havet påverkar arterna på olika sätt.
Födan måste finnas nära häckningsplatserna
Forskarna använde sig av så kallad bioenergetisk modellering, en metod där det dagliga energibehovet översätts till ett behov av fisk. Den förekomst av fisk som krävdes för att fåglarna skulle klara sig jämfördes sedan med de mål som idag finns inom fiskeriförvaltningen.
Forskarna drar slutsatsen att dagens förvaltningsmål för fisken, en populationsstorlek som garanterar den största möjliga avkastningen för fisket (BMSY) förefaller vara tillräckliga för att havsfåglarna ska klara sig i Östersjön. Ser man till Östersjön som helhet så räcker alltså fisken till både fisket och fåglarna, men de områden som fisken idag förvaltas inom är för stora.
– För fåglarna räcker det inte med att det finns massor av fisk i norra Östersjön eftersom de inte kan ta sig dit under häckningsperioden. Runt viktiga kolonier bör mängden fisk övervakas kontinuerligt för att säkerställa fåglarnas fortlevnad och fiskeriförvaltning behöver ha ett ekosystemperspektiv, där olika behov och aktiviteter kan ställas mot varandra. Vi måste spara lite fisk åt fåglarna! säger Jonas Hentati-Sundberg.
Ramverket som utvecklats av forskargruppen är generellt och kan användas för att beräkna fiskbehovet hos andra arter i andra kolonier. Arter med en begränsad förmåga att ta sig långa sträckor för att hitta föda under häckningstider, exempelvis pingviner men även sillgrisslan, förväntas vara extra känsliga för ett intensivt fiske inom deras födosökningsområden.
Jonas Hentati-Sundberg, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, jonas.sundberg@slu.se
Forskaren och lärarutbildaren Maria Nilsson har undersökt hur de elever som inte gärna vill prata engelska tänker kring, och upplever, undervisningen. Studierna visar att närmare tjugo procent av eleverna i årskurs 2–5 ofta, eller alltid, känner sig ängsliga i samband med vanliga lektionssituationer i engelska.
– Det är att prata när andra lyssnar som upplevs obehagligt, att råka säga fel och få reaktioner från andra. Många elever berättar att de är rädda att kompisarna ska skratta. Även om de påpekar att det är en obefogad rädsla så känns det så.
Talängslan stör lärprocessen
Det är först när eleverna förväntas agera utifrån lärarens input som talängslan triggas. Om läraren till exempel ger instruktioner på engelska och eleven inte förstått vad den ska göra, skapar det nervositet. Men studien visar inget tydligt samband mellan språkfärdighet och talängslan. Även elever som har goda kunskaper kan känna sig ängsliga för att prata engelska i klassrummet.
– Nervositeten påverkar förstås hur eleverna deltar i undervisningen, då muntligt engagemang minskar. Och det stör lärprocessen då uppmärksamhet och minneskapacitet påverkas negativt. Det får också en negativ inverkan på självbilden, säger Maria Nilsson.
Eleverna lastar sig själva
Avhandlingen visar också att alla elever är överens om hur undervisningen borde bedrivas. Och att det är helt i linje med vad både lärare och läroplanen står för: att eleverna får kommunicera mycket på språket, att läraren pratar mycket engelska och att det är naturligt att säga fel ibland.
– De föreställningarna och idealen har även de elever som upplever talängslan, men för dem blir det en konflikt mellan vad de tänker att de borde göra, och hur de faktiskt beter sig. De är lojala och lastar inte läraren eller undervisningen för det, utan sig själva: ”Jag är feg”, ”har dåligt minne”, ”både jag och pappa är dåliga i engelska”.
Utveckla undervisningen för alla
I stället för att fokusera på eleverna i fråga bör problemet hanteras som ett klassrumsfenomen, där vissa rutiner och situationer triggar stress, menar Maria Nilsson.
– Om vår undervisning skapar stress då är det den vi ska utveckla. Det blir en didaktisk utmaning där lärare kan tänka på att till exempel använda elevernas första språk för att förtydliga instruktioner så de känner trygghet i vad de ska göra.
– Eleverna efterlyser mer tid till att öva engelska muntligt under trygga förhållanden. Där kan man som lärare fundera på balansen mellan jobb i helklass och i par. Det blir mer taltid för alla med flera repetitioner i par, där frivilliga sedan får göra samma aktivitet i helklass. Om man parar ihop eleverna så att mer avancerade får mötas på sin nivå, kan de känna sig mindre understimulerade, vilket är en annan utmaning i dagens heterogena engelskklasser.
Maria Nilsson, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet, maria.nilsson@isd.su.se
Att rekonstruera stora ben- och mjukvävnadsskador i skallen efter olycka eller behandling av hjärntumör, blodpropp eller blödning är en svår utmaning. Klinisk rutin världen över är att transplantera ben, eller använda implantat av plast eller metall.
Att transplantera ben från annan plats i kroppen medför risker både där vävnaden tas och där den placeras. Implantat av exempelvis plast eller metall integrerar sämre än ben vilket ökar riskerna för infektion.
Pågående forskning om hur tillväxtfaktorer och stamceller ska bidra till läkning har ännu inte påvisat några uppenbara fördelar i människa, menar Peter Thomsen, professor i medicinsk biomaterialforskning vid Göteborgs universitet, och ansvarig för den nu aktuella studien.
Ser skallbenet växa fram
Nu har forskarna istället använt ett 3D-printat nytt biokeramiskt material fäst på en titanram, utformad som den del av skallbenet som saknades. För första gången visas att stora skallbensdefekter kan läka med nybildning av ben, utan tillägg av tillväxtfaktorer eller stamceller.
I försöken visade sig biokeramen ombildas till ben med en sammansättning som inte kunde särskiljas från naturligt ben. Försök med implantat av endast titan gav också benbildning, men bara intill värdbenet.
– Vi ser hur skallbenet växer fram, inte bara vid kvarvarande delar av kraniet utan också centralt i defekten, säger Peter Thomsen.
Benbildande celler rekryteras till skadan
– Samtliga celler som vi vet är delaktiga i benbildning och ombyggnad av ben rekryteras till, eller befinner sig på plats även i centrala delen av defekten och i mjukvävnad där biokeramen satts in. Det som sker är att biokeramens huvudsakliga beståndsdel, monetit, omvandlas i kroppen till en annan mineral, apatit.
Försöken gjordes på får, och resultaten har bekräftats på människa, en enskild individ, där man 21 månader efter ingreppet fann att biokeramen omvandlats till en vävnad med struktur och sammansättning som naturligt ben. Processen kallas osteoinduktion.
Långsam nedbrytning
Bakom studien står forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Håkan Engqvist, professor i tillämpad materialvetenskap i Uppsala, påpekar att den innovativa biokeramen bryts ner relativt långsamt.
– Kombinationen av keramens sammansättning och dess långsamma nedbrytning har visat sig vara väldigt bra för benbildningen i stora kraniedefekter, konstaterar han.
Peter Thomsen betonar behovet av fortsatt forskning i fältet, både för att kartlägga de molekylära processerna, och i form av kontrollerade kliniska studier.
– Vi tror att den här principen kommer att konkurrera med existerande behandlingsprinciper med transplanterat ben, plaster och metaller, avslutar han.
Peter Thomsen, Peter Thomsen, professor i medicinsk biomaterialforskning, Göteborgs universitet, peter.thomsen@biomaterials.gu.se
Med hjälp av extremt korta ljuspulser och så kallad koincidens-teknik har forskare från flera svenska universitet lyckats följa det dynamiska förloppet när elektronens spinn – dess rotation kring sin egen axel – styr hur en atom absorberar ljus. Därmed har de lyckats studera elektronens spinn-dynamik på sin naturliga tidsskala.
Studerat elektronerna i ädelgas
Studien är gjord på xenon, en tung ädelgas som finns i små mängder i jordens atmosfär. Sedan tidigare vet man att xenon absorberar mjukröntgenstrålning av vissa våglängder ovanligt effektivt.
Fysiker kallar fenomenet en ”jätteresonans” och har kunnat förklara att det är en kollektiv effekt där elektronerna kring atomen svarar samstämmigt på det absorberade ljuset. Särskilt fascinerande är att elektronens spinn har ett avgörande inflytande på resultatet.
Kortlivade tillstånd
I den nya studien använder forskarna attosekundpulser (en attosekund är en miljarddel av en miljarddels sekund) och samarbetar i ett projekt finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
De kombinerar hög noggrannhet i tid och energi och visar att den ovanligt starka absorptionen beror på ett exciterat tillstånd med en mycket kort livstid – bara cirka 50 attosekunder, medan elektronspinnets roll förklaras av ett annat tillstånd, med tio gånger längre livslängd, som bara kan nås genom att spinnet ändrar riktning.
Detta omvända spinn-tillstånd fungerar som en växel och styr sluttillståndets egenskaper. Resultatet ger nya insikter kring elektron-spinn dynamik och kan tänkas få betydelse för nya tekniska tillämpningar som spinntronik.
Spinntronik är teknik som utnyttjar elektroners spinn runt sin egen axel, då det skapas magnetiska moment. Med spinntronik kan man åstadkomma mer än vanlig elektronik, och har redan revolutionerat tekniken att läsa information från hårddiskar.
Icke-alkoholrelaterad fettlever är en sjukdom som ökar i samhället och som ofta orsakas av övervikt. Den drabbar nästan var fjärde vuxen person i Europa och USA och är den vanligaste orsaken till kronisk leversjukdom i västvärlden.
Små studier har tidigare visat att långt gången leverfibros hos patienter med fettlever är den viktigaste vävnadsmarkören för framtida död, men hittills har befolkningsdata från kohorter med vävnadsdata från levern saknats.
Alla stadier av fettlever ökar dödlighet
I den nya studien har forskare vid Karolinska Institutet och Massachusetts General Hospital utgått från svenska register och matchat 10 568 personer med fettleversjukdom till kontrollpersoner från den allmänna befolkningen. Forskarna fann att alla stadier av fettlever var förknippade med ökad dödlighet, även tidiga stadier av sjukdomen. Överdödligheten drevs främst av cancer utanför levern, medan hjärtkärlsjukdom och leversjukdom bidrog mindre.
Personer med icke-alkoholrelaterad fettlever löpte 93 procents ökad risk att dö i förtid, men siffrorna varierade med sjukdomens svårighetsgrad. Riskökningen var lägst vid den mildaste formen av fettlever och högst vid svår fettlever där patienten utvecklat skrumplever (levercirros).
– Detta är den första rikstäckande kohortstudien med detaljerade vävnadsdata från levern som bekräftar att fettlever är kopplat till en ökad risk att dö i förtid. Våra resultat bör användas för att utveckla riktade åtgärdar som syftar till att minska dödligheten hos patienter med fettlever, säger studiens förstaförfattare, Tracey G. Simon, forskare och läkare vid Massachusetts General Hospital .
Kontaktade alla patologiavdelningar
Studien bygger på kohorten ESPRESSO ( Epidemiology Strengthened by Histopathology Reports in Sweden ), där data från vävnadsprover från mer än två miljoner människor har kopplats till svenska hälsoregister som patientregistret, dödsorsaksregistret, läkemedelsregistret och cancerregistret.
– Genom att kontakta alla patologiavdelningar i Sverige har vi lyckats konstruera en rikstäckande kohort som gör det möjligt för oss att undersöka en rad magtarmsjukdomar inklusive fettlever.
– Vår studie om fettlever och risken för död är den 17:e studien som publicerades i år som utnyttjar ESPRESSO-data, säger Jonas F. Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet som lett studien.
Jonas F. Ludvigsson, professor, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, jonas.ludvigsson@ki.se
– Det vi tagit fram är en prototyp till en app som kan användas för att minnas och skapa samtal kring tidigare naturupplevelser och på så sätt motivera till ökad vistelse i trädgården, säger Eva Dahlkvist, forskare inom vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle.
Hon har tidigare undersökt hur trädgårdarna används vid vård- och omsorgsboenden för äldre, och hur boende och personal ser på trädgårdens betydelse i tretton kommuner och tre län.
– Jag såg hur trädgården kan stimulera alla sinnen, väcka minnen som ofta ligger längre tillbaka och hur trädgårdens grönska kan få de boende att må bättre och det är det vi vill använda trädgården till, säger Eva Dahlkvist.
”Med det här materialet kan inget gå fel”
En vanlig uppfattning hos personalen var att det var väldigt roligt och utvecklande att undersöka trädgården tillsamman med de äldre.
– Jag minns en röst från personalen: ”Med det här materialet kan ingenting gå fel och det är så positivt att få lära sig om natur, blommor och fåglar. Man kan titta på en fågel och så kan man höra hur fågeln sjunger och prata om den”.
Eva Dahlkvist citerar också en äldre dam: ”När jag ser en blomma eller tänker på doften så kommer minnena tillbaka, dofter får mig att minnas saker.”
Eva Dahlkvist samarbetar bland annat med Marita Wallhagen, forskare med erfarenhet av digitala verktyg och grön arkitektur och Eva Bergsten, som forskar inom arbetshälsovetenskap, om att ta fram appen. Forskarna menar att appen även kan vara användbar på exempelvis förskolor.
Den digitala prototypen: Trädgård i vård går tyvärr inte att länka till då redaktionen inte längre hittar fram till information om appen.
Kontakt:
Eva Dahlkvist, universitetsadjunkt i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle, Eva.Dahlkvist@hig.se
Marita Wallhagen, arkitekt och universitetslektor i miljöteknik vid Högskolan i Gävle, marita.wallhagen@hig.se
Eva Bergsten, universitetslektor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, eva.bergsten@hig.se
– Vi kan visa att det finns oberoende effekter av olika skilda riskfaktorer som har lyfts upp i debatter och nyheter om covid-19. Alla dessa faktorer är alltså var och en för sig associerade med en starkt ökad risk att dö i covid-19, säger Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitets demografiska avdelning, Sociologiska institutionen, och medförfattare till studien.
Dödlighet i covid-19 enligt studien
Män hade en mer än dubbelt så hög risk att dö i covid-19 som kvinnor.
Ogifta kvinnor och män (inkluderar aldrig varit gifta, änklingar/änkor och frånskilda) hade en 1,5-2 gånger så hög risk att dö i covid-19 som de gifta.
Att bo i Stockholmsområdet var förenat med en 4,5 gånger så hög risk att dö i covid-19 (både för kvinnor och män) jämfört med övriga landet.
Utlandsfödda från låg- och medelinkomstländer i Mellanöstern och Nordafrika hade en dubbelt så hög dödlighet i covid-19 för kvinnor, och 3 gånger så hög för män jämfört med personer födda i Sverige.
Utlandsfödda från låg- och medelinkomstländer utanför Mellanöstern och Nordafrika hade en mer än 1,5 gånger så hög dödlighet i covid-19.
Män med grundskole- och gymnasieutbildning löpte cirka 25 procent högre risk att dö i covid-19 jämfört med män med eftergymnasial utbildning.
Kvinnor med grundskole- och gymnasieutbildning löpte 40-50 procent högre risk att dö i covid-19 jämfört med kvinnor med eftergymnasial utbildning.
När det gäller den ökade risken för personer från låg- eller medelinkomstländer i exempelvis Mellanöstern och Nordafrika att dö i covid-19, stämmer den inte överens med mönstren för dödlighet i allmänhet för den gruppen. Gunnar Andersson berättar att utlandsfödda generellt har lägre dödlighet än personer födda i Sverige. Detta gäller även när forskningen har tagit hänsyn till inkomst och utbildningsnivå.
Den ökade risken att dö i covid-19 för denna grupp kvarstår efter att forskarna kontrollerat för omständigheter som inkomst och utbildningsnivå.
Större nätverk bland utlandsfödda?
– Varför utlandsfödda från låg- och medelinkomstländer har mycket högre risk att dö i covid-19, kan vi därför bara spekulera i. En rimlig spekulation är att utrikesfödda kan ha ett större internationellt nätverk och fler internationella kontakter, vilket kan öka risken för smitta, säger Gunnar Andersson.
Studien visar också att risken att dö i covid-19 var mycket högre i Stockholmsområdet än utanför, både för Sverigefödda och utrikesfödda, vilket kan förklaras av att smittspridningen varit större i det området.
Att vara man, ha en lägre inkomst och lägre utbildningsnivå ger också en kraftigt ökad risk att dö i covid-19, visar studien. Detta stämmer å sin sida även överens med mönstren för dödlighet i andra sjukdomar.
Livsstilsfaktorer spelar in
– Män har generellt högre dödlighet i jämförbara åldrar, vilket anses bero på en kombination av biologi och livsstil. Att personer med låg utbildning eller låg inkomst har högre dödlighet kan till stor del bero på livsstilsfaktorer inklusive ekonomi – vad man kan kosta på sig och hur mycket man har råd att prioritera hälsan. På liknande sätt kan vi förklara den ökade dödligheten i covid-19 för dessa grupper, säger Sven Drefahl, docent i demografi som är huvudförfattare till studien.
Sämre hälsa som singel
En mängd tidigare studier har också visat att ensamstående och ogifta har högre dödlighet i olika sjukdomar. Det brukar till viss del förklaras med selektion, det vill säga att människor som har en sämre hälsa från början är mindre attraktiva på partnermarknaden och därför gifter sig i lägre grad.
– Förklaringen anses också ligga i att singlar har en mindre skyddad tillvaro än de som bor i ett parförhållande. Äktenskap kan alltså leda till ett hälsosammare liv med lägre risk för sjukdomar än för ogifta. Det kan också förklara den ökade risken för att dö i covid-19 för ogifta som vår studie visat, säger Sven Drefahl.
Så gjordes studien
Studien är baserad på data från Socialstyrelsen över samtliga registrerade dödsfall i covid-19 i Sverige för vuxna från 20 år och uppåt, fram till 7 maj 2020. Detta kombinerat med registerdata från statistikmyndigheten SCB på bostadsort, civilstånd, födelseland, inkomst, utbildningsnivå, ålder. Forskningen finansieras av Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
Personer med psykossjukdom har sämre upplevd hälsa och livskvalitet än övriga delar av befolkningen. De är i större utsträckning överviktiga, mindre fysiskt aktiva och röker mer, vilket gör att de är särskilt utsatta för livsstilsrelaterade sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.
– Betydelsen av att förändra sina levnadsvanor för bättre hälsa och livskvalitet är något som de flesta är väl medvetna om, men när förändringarna ska genomföras finns en del hinder på vägen, säger Sofie Lundström, doktorand vid Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI) och med bakgrund som sjuksköterska inom psykiatrin.
Låg tilltro till sin egen förmåga
Det handlar inte om att sakna motivation, utan snarare om en försiktighet och att ha låg tilltro till sin egen förmåga, kanske på grund av tidigare negativa erfarenheter. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård spelar en viktig roll i att stärka dessa individers tro på sig själva – att de klarar av att genomföra förändringar i livet, visar Sofie Lundströms avhandlingsarbete.
Hon har genom enkäter och intervjuer studerat hur personer med psykossjukdom upplever sin hälsa och sina levnadsvanor, och vilka erfarenheter de har av att förändra sin livsstil. Hon har också intervjuat sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk vård om hur de kan stödja personer med psykossjukdom att förändra olika vanor och förbättra sin hälsa.
– Förändringar beskrevs som en kamp med olika begränsningar, både inifrån en själv och från omgivningen, säger Sofie Lundström.
Hinder på vägen mot förändringar
Intervjupersonerna uttryckte att en förändring måste göras på egen hand, men att det var viktigt att göra det tillsammans med andra och med rätt och anpassat stöd. Längtan efter att må bra och leva ett liv i harmoni var en motivation till förändring.
– Det är viktigt att ta tillvara personens tidigare erfarenheter av att förändra sina vanor när hälsofrämjande insatser ska planeras och genomföras. Framför allt bör insatserna utgå från personens egna resurser och förmågor och deras önskemål om, och motiv till, förändring, för att förändringen ska bli hållbar, säger Sofie Lundström.
En sjuksköterska inom psykiatrisk vård har här en viktig uppgift genom att stärka dessa individers tro på sig själva om att klara av att genomföra förändringar i livet. Sjuksköterskan behöver också stödja genom att synliggöra individens resurser, både inom sig själv och i omgivningen. Resurser som kan bidra till förändringen och främja hälsa, visar studien.
Önskar frihet att arbeta mer hälsofrämjande
Intervjuerna med sjuksköterskor inom psykiatrisk vård visar också att dessa ser det som sitt ansvar – och önskar få större möjlighet och frihet att jobba mer hälsofrämjande utifrån varje persons förutsättningar.
Sofie Lundström hoppas att hennes studie visar att det behövs större fokus på det hälsofrämjande arbetet inom psykiatrisk vård med utgångspunkt i varje persons unika livserfarenhet. Att i större utsträckning ta tillvara och stärka individens förmågor och resurser.
– För detta krävs en gemensam syn och förhållningssätt på alla nivåer, både på samhälls-, organisations- och individnivå, där patienten ses som en kapabel person med resurser, färdigheter och förmågor och att personens såväl fysiska som psykiska hälsa och hela livssituationen beaktas.
Sofie Lundström, doktorand vid doktorand vid Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott, Högskolan i Halmstad, sofie.lundstrom@hh.se
Rapportförfattarna studerar hur inrikes och utrikes födda tog del av ekonomiskt bistånd, olika arbetslöshets- och studieförmåner, föräldraförmåner, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning under perioden 1990–2016. Det genomsnittliga mottagandet är större bland utrikes födda, men skillnaderna varierar över tiden och beroende på förmånstyp.
Vanligt med stöd första åren som nyanländ
Det sätt på vilket utrikes födda tar del av förmåner är på flera sätt kopplat till deras svagare ställning på arbetsmarknaden.
– För många nyanlända tar det tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Under de första åren i Sverige är det därför vanligt med olika stöd vid arbetslöshet och studier, samt med ekonomiskt bistånd. Skillnaderna i relation till inrikes födda minskar med tid i Sverige, säger Lisa Laun, en av forskarna bakom rapporten.
Metod
Studien är baserad på registerdata för perioden 1990–2016 och jämför utrikes och inrikes födda i samma ålder, av samma kön och under samma kalenderår. Kompletterande analyser tar också hänsyn till familjesituation, utbildning och bostadsort. Studien omfattar alla som invandrat till Sverige i ålder 20–55 under åren 1968–2015, samt samtliga inrikes födda i jämförbar ålder.
Förmåner som baseras på tidigare förvärvsarbete är på kort sikt mindre omfattande bland utrikes födda. Men på lång sikt ökar sjuk- och föräldrapenning, och historiskt har det funnits en betydande långsiktig överrepresentation av utrikes födda bland dem som fått del av sjuk- och aktivitetsersättning.
Utrikesfödda förlorar jobben först
Personer med en svagare ställning på arbetsmarknaden riskerar till exempel i högre grad att förlora jobbet när konjunkturläget försämras. Där är utrikes födda överrepresenterade, vilket kan öka skillnaderna i mottagandet av förmåner.
– Striktare regler i sjuk- och aktivitetsersättningen som lett till en allmän minskning av förmånen har istället bidragit till minskade skillnader mellan utrikes och inrikes födda, avslutar Lisa Laun.
Linus Liljeberg, forskare vid IFAU, lisa.laun@ifau.uu.se
Olof Åslund, professor vid IFAU och nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, olof.aslund@ifau.uu.se
Varje år samlar jägare in data på hur många hjortdjur som finns och som skjuts. Samtidigt samlar Skogsstyrelsen in data på hur många träd som finns och hur många som är skadade av vilt i ungskog.
Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, i samarbete med Skogsstyrelsen, använt dessa data för att undersöka vilka faktorer som påverkar andelen skadade tallar. De har undersökt om täthet av hjortdjur, tillgång på tallfoder och snödjup kan förutspå viltskadornas omfattning och via data från hela Sverige tittat på samband både nationellt och regionalt.
Mer tall gör färre viltskador
– Det vi kan se är att de faktorer som påverkar viltskador på tall skiljer sig åt regionalt. Men gemensamt för hela landet är att mängden tall är en av de viktigaste faktorerna för andelen viltskadade tallar. Mer tall resulterade i färre viltskador, säger Sabine Pfeffer, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.
Vintern kan vara sträng i Sveriges norra delar, och när snön ligger djup blir bärriset mindre tillgängligt, vilket kan leda till att andelen viltskadad tall ökar. I norra Sverige finns i nuläget ingen utbredd konkurrens om födan från andra hjortdjur, så skadorna på skogen kan oftast hänföras till just älgen.
– Men det är inte så enkelt som att ju fler älgar, desto mer skador. Mängden andra hjortdjur och mängden tallfoder är vad som verkar spela roll i söder, medan mängden tallfoder, mängden älg och mängden snö spelar lika stor roll i norr, säger Sabine Pfeffer.
Mängden kronhjortar spelar in
I Svealand fann forskarna endast ett samband mellan tall och viltskador. I områden med mer tall var det färre viltskador, och tvärtom. Inget direkt samband fanns mellan mängden älg och mängden viltskador på tall.
Inte heller i Götaland hittade forskarna något samband mellan viltskador och älg. Däremot var mängden tall och dessutom mängden rådjur viktiga, och det fanns dessutom en tendens till att mängden kronhjort också spelade roll.
Älgar tvingas äta tall
– Särskilt stora problem med viltskador på tall finns i områden där det finns lite tall och många andra hjortdjur utöver älgen, säger Sabine Pfeffer.
Från tidigare forskning på SLU vet forskarna att de flesta tallarna faktiskt betats av älg. Samtidigt är bärris, som blåbär och ljung, en viktig resurs för alla hjortarter och konkurrensen om föda från de mindre hjortarterna kan tvinga älgen att äta mer tall. Att öka mängden tall och ta hänsyn till alla hjortarter i förvaltningen är vägen framåt, enligt forskarna.
– Förvaltningen behöver ta ett helhetsgrepp för öka chansen att nå målen om minskade skogsskador, säger Sabine Pfeffer.
Sabine Pfeffer, doktorand, Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå, sabine.pfeffer@slu.se
Fredrik Widemo, universitetslektor, Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå, fredrik.widemo@slu.se
– Tandläkaren kan spela en viktig roll i att förebygga förtida död i hjärtkärlsjukdom. Med bara en kort fortbildning i att tolka röntgenbilder, kan tandläkare lära sig att känna igen förkalkningar i halspulsådern så att patienten kan söka behandling i tid, säger Nils Gustafsson, doktorand vid Umeå universitet.
Det är vid så kallad panoramaröntgen, översiktsbilder av tänder och käken, som tandläkaren även ser halsen ned till fjärde halskotan. Därmed är det då också möjligt att se förkalkningar i halspulsådern. Det är dock inget som tandläkare normalt sett letar efter.
Förkalkning i halspulsådern ett tecken
I sin avhandling vid Institutionen för Odontologi vid Umeå universitet har Nils Gustafsson studerat drygt 800 deltagare från hela Sverige som nyligen haft en hjärtinfarkt. De har jämförts med en lika stor kontrollgrupp. Jämförelsen visade att förkalkningar i halspulsådern var 22 procent vanligare bland dem som haft hjärtinfarkt.
Ett annat tillstånd som kan bidra till hjärtkärlsjukdom och som också upptäcks av tandläkare, är tandlossning. Det gick även att se att personer med tandlossning oftare hade en förkalkning i halspulsådern. Bland dem som hade både förkalkad halspulsåder och tandlossning, var risken att få hjärtinfarkt hela 75 procent större än i kontrollgruppen.
Lätt att upptäcka för tandläkare
Studierna visade också att förkalkad halspulsåder medför en högre uppskattad risk för att i framtiden drabbas av hjärtkärlsjukdom och för tidig död. Detta samband gällde i huvudsak för män, som oftare drabbas av hjärtinfarkt i yngre ålder än kvinnor. Personer med diabetes hade också oftare förkalkningar. Skillnaderna för diabetes var dock inte statistiskt säkerställd.
I avhandlingen undersöks också tandläkares förmåga att upptäcka förkalkningar i halspulsådern i panoramaröntgenbilder före respektive efter en kortare utbildning i diagnostik i halsområdet. Resultatet var att allmäntandläkare hade hög tillförlitlighet i sina bedömningar av förkalkningar i panoramaröntgenbilder innan utbildningen och tillförlitligheten ökade ytterligare efter utbildningen. Denna förbättrade förmåga kvarstod ännu ett år efter utbildningen, vilket talar för att effekten är bestående.
Vinst för folkhälsan
– Eftersom många själva inte vet om att de löper ökad risk för hjärtkärlsjukdom och kan vara helt utan förebyggande behandling, som exempelvis blodtryckssänkande läkemedel, vore det en stor vinst för folkhälsan om det tas fram riktlinjer för hur allmäntandläkare som upptäcker förkalkningar på dessa patienter ska hantera fyndet. Det är också viktigt att tandläkare som genomför panoramaröntgenundersökningar får utbildning för att hitta de tecknen säger Nils Gustafsson.
1 601 personer deltog i studien
Deltagarna i studien i avhandlingen kommer från den nationella studien Parokrank. Totalt deltog 1 610 personer vid 17 sjukhus runt om i Sverige. Alla deltagare undersöktes av läkare och tandläkare, vilket inkluderade översiktsröntgen av tänder och käkar. Man utvärderade också 14 allmäntandläkares förmåga att upptäcka förkalkningar i halspulsådern på bilder från 100 patienter, före respektive två veckor och ett år efter att de genomgått en två timmar lång utbildning i sådan diagnostik.
Ett optiskt överföringssystem över fri rymd som förlitar sig på en optisk förstärkare som i princip inte tillför något överflödigt brus i motsats till alla andra kända optiska förstärkare. Denna så kallade faskänsliga förstärkare (PSA) beskrivs i den vetenskapliga tidskriften Nature: Light Science & Applications., och visar en oöverträffad mottagarkänslighet på endast en foton-per-informationsbit vid en datahastighet på 10 Gbit/s.
Snabbare datainsamling
– Våra resultat visar på metodens fördel när det gäller att utöka räckvidden och datahastigheten i långdistanslänkar för rymdkommunikation. Resultaten bådar också gott inför framtida försök att bryta igenom flaskhalsen när det gäller att mycket snabbare kunna samla in vetenskapliga data från exempelvis rymdsonder, som rymdorganisationer runt om i världen lider av idag, säger professor Peter Andrekson, forskargruppens ledare och författare till artikeln tillsammans med PhD Ravikiran Kakarla och seniorforskaren Jochen Schröder vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, på Chalmers.
En sådan avsevärd ökning av räckvidden och informationshastigheterna i framtida höghastighetslänkar kommer att få mycket positiva följder för satellitkommunikation, sonder till yttre rymden och atmosfäriska studier med Lidar (Light detection and ranging).
Optiska laserstrålar effektivare
System för sådan höghastighetsdataförbindelse använder i allt högre utsträckning optiska laserstrålar snarare än radiofrekventa strålar. En viktig orsak till detta är att effektförlusten när strålen utbreder sig är väsentligt mindre vid ljusvåglängder, eftersom strålspridningen reduceras väsentligt. Ljusstrålarna kommer trots det att få stora effektförluster över långa sträckor. Som ett exempel kommer den förlorade effekten när en laserstråle skickas från jorden till månen (400 000 km) med en bländarstorlek på 10 cm att vara cirka 80 dB (endast 1 del av 100 miljoner kommer att finnas kvar).
Eftersom den överförda effekten är så begränsad är det av avgörande betydelse att ha mottagare som kan återställa informationen som skickas med så lite mottagen effekt som möjligt. Denna känslighet kvantifieras som det minsta antalet fotoner per informationsbit som behövs för att återvinna data utan fel.
Mer om forskningen
Ett tillvägagångssätt som studerats i stor omfattning använder så kallade effekt-effektiva pulspositions-moduleringsformat tillsammans med nanotrådsbaserade foton-räknemottagare som behöver kylas ner till bara några få Kelvin medan de fungerar vid hastigheter under 1 Gbit/s.
För att uppnå multi-Gbit/s-datahastigheter som kommer att krävas i framtiden övervägs dock också system som förlitar sig på för-förstärkta optiska mottagare tillsammans med avancerad signalgenerering och bearbetningsteknik som används i optisk fiberkommunikation.
Med sin nya metod visar chalmersforskarna en oöverträffad felfri ”black box”- känslighet på en foton-per-informationsbit vid en datahastighet på 10 Gbit/s. Med en sändareffekt på 10 watt skulle denna mottagare medge en länkförlust på 100 dB vid denna datahastighet. För överföring till/från planeten Mars kan ett system på 10 watt stödja en datahastighet i storleksordningen 10 Mbit/s, vilket är cirka 1 000 gånger snabbare än dagens hastigheter (0,5-32 kbit/s).
Den nya metoden är i grunden den bästa möjliga för ett mycket brett spektrum av datahastigheter.
Förstärker signalen
Den demonstrerade metoden kodar information på en signalvåg, som, tillsammans med en pumpvåg med en annan frekvens, genererar en konjugerad våg, en så kallad idler, i ett icke-linjärt medium. Dessa tre vågor sänds iväg tillsammans i den fria rymden. Vid mottagningspunkten förstärker PSA:n signalen med en regenererad pumpvåg efter att ha fångat upp ljuset i en optisk fiber. Den förstärkta signalen detekteras sedan i en konventionell mottagare.
– Detta tillvägagångssätt resulterar fundamentalt i bästa möjliga känslighet av alla för-förstärkta optiska mottagare och överträffar också nuvarande teknik inom all annan mottagarteknik, säger Peter Andrekson.
Skalbar metod
Systemet använder ett enkelt moduleringsformat kodat med en felkorrigeringskod av standardtyp, och en kommersiell mottagare med digital signalbehandling för signalåtervinning. Metoden är direkt skalbar till mycket högre datahastigheter om det behövs. Den fungerar också vid rumstemperatur, och kan därmed implementeras i rymdterminaler och inte bara på marken.
Tillvägagångssättets teoretiska känslighetsgränser diskuteras också i artikeln och jämförs med andra befintliga metoder. En slutsats är att den nya metoden i grunden är den bästa möjliga för ett mycket brett spektrum av datahastigheter.
Peter Andrekson, professor i fotonik, chef för avdelningen för fotonik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, peter.andrekson@chalmers.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
