Nätmobbning dök upp som begrepp i forskningen i samband med att vi började tillbringa allt mer tid på internet. En vedertagen definition är att det är mobbning som sker via mobilen eller datorn. Det kan vara förödmjukande bilder som delas, filmer tagna i smyg, ryktesspridning eller hot. Men det kan också vara uteslutning; en person som stängs ute från till exempel en chattgrupp.

Men att mekanismerna bakom mobbning på nätet skulle vara annorlunda än den som sker ansikte mot ansikte, det ifrågasätter Linda Beckman, docent i folkhälsovetenskap vid Karlstad universitet, som forskar om barns och ungdomars psykiska hälsa.

– När man började titta på det här så tänkte man sig att det fanns en skillnad. Grunden var att nätmobbning ansågs vara värre än traditionell mobbning och betraktades därför som ett enskilt fenomen.

Fokus på skillnader kan förblinda

– Själv tycker jag att uppdelningen är onödig. Att man fokuserar på det ena eller andra kan till och med innebära en risk. Man ser för mycket till skillnader när vi istället måste komma åt roten till att barn överhuvudtaget mobbas, säger Linda Beckman.

Linda Beckman anser istället att mobbning äger rum på alla de platser där barn befinner sig, även om en del platser inte är fysiska. Den som mobbas i skolan kommer med stor sannolikhet också att mobbas på nätet. Det är heller inte platsen som avgör hur den som mobbas upplever situationen.

– Det har gjorts mycket forskning om hur nätmobbning upplevs jämfört med traditionell mobbning och det verkar inte vara någon skillnad i hur den som är utsatt mår. Det kan vara lika hemskt att bli socialt exkluderad i skolan som att det cirkulerar bilder nätet.

Internetforskaren Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, som bland annat skrivit boken Nätmobbning, näthat och nätkärlek, kom i kontakt med nätmobbning för ett tiotal år sedan. Attityden till nätmobbningen har förändrats sedan dess men vissa föreställningar lever kvar, säger hon.

Mobbade barn upplever kränkningarna olika

En av dem är just att det skulle vara värre att mobbas på nätet än fysiskt. Populärt anses det ju ibland enklare att hantera att någon klipper till en, jämfört med om någon pratar bakom ryggen, säger hon. Men vad som är smärtsamt kan bara den som är utsatt avgöra, menar hon.

– Jag har själv intervjuat barn om deras upplevelser av mobbning och min slutsats är att hur de upplever kränkningarna varierar väldigt mycket. Det finns de som bara rycker på axlarna och säger : ”ja, det vet ju alla hur lätt det är att skriva sånt där.”

Den andra extremen är att tro att man aldrig kommer att bli fri från vad som skrivits på nätet, även om allt raderats.

Barn som nätmobbas försvarar sig oftare

Samtidigt finns det studier som visar att den som mobbas på nätet oftare försvarar sig än vid traditionell mobbning, säger Elza Dunkels.

– De sa ifrån, gav svar på tal och larmade vuxna. Att be om hjälp är extremt ovanlig vid traditionell mobbning. Ofta känner offret så stor skam att den undviker att berätta vad som hänt.

Elza Dunkels kallar uppdelningen mellan traditionell mobbning och nätmobbning en seglivad myt. Men det är inte den enda föreställning om nätmobbning som behöver omvärderas, menar hon. En annan är att det skulle vara specifikt för nätmobbningen att den följer offret in i hemmet. Men den som utsatts för traditionell mobbning kan säkert uppleva samma brist på trygga zoner, menar Elza Dunkels.

– Det allvarligaste är att det är en föreställning som riskerar att förminska mobbningen generellt.

Vid nätmobbning finns bevisen kvar

En annan myt som Elza Dunkels vill slå hål på är berättelsen om det eviga avtrycket, som hon kallar det – det vill säga att det som finns sparat på nätet skulle ligga oss till last i evighet.

– Nätet har förändrat vårt sätt att tänka. Det som läggs ut på nätet försvinner ofta inte men frågan är hur vi förhåller oss till det. Det som för några år sedan framstod som ett stort hot, till exempel att en arbetsgivare googlar en potentiell anställd, har idag blivit självklart. Att vi finns med i både positiva och negativa sammanhang gäller i stort sett de flesta. Det har blivit naturligt.

Och att det mesta finns lagrat kan i mobbningssammanhang vara en fördel. Nu går det ofta att ta reda på vad som faktiskt hänt, menar Elza Dunkels. I traditionell mobbning gäller istället motsatsen, där står mot ord.

För att komma tillrätta med nätmobbning är receptet detsamma som för att motverka traditionell mobbning.

Mer personal mindre mobbning

– Det finns ingen quick fix utan det handlar om värdegrundsarbete. Man ska prata om mobbning och visa att man tar det på stort allvar. Samma interventioner som gäller vid traditionell mobbning gäller vid nätmobbning, säger Linda Beckman.

Hon pekar på att mer personal i skolan gör att mobbning minskar. En åtgärd för att komma åt nätmobbning kan därför vara att återinföra skolvärdarna.

– De såg små bråk och kunde fånga upp konflikter på rasterna och ingripa direkt, sådant har effekt, säger hon.

Ta tillvara barnens erfarenheter av mobbning

Elza Dunkels framhåller att det finns mycket kunskap hos barnen. Diskutera med dem om hur problemen ska lösas, uppmanar hon.

– Men fokus ska vara på att diskutera, understryker hon. Att ställa öppna frågor, att vara nyfiken och ta barnens åsikter på allvar.

Vuxna måste ändra sitt beteende på nätet

Men lika viktigt som att arbeta med barnens värderingar är att vuxna ändrar sitt beteende på nätet, säger Linda Beckman.

–  Vi ser i många undersökningar att hatet på nätet blir värre. Ska vi komma åt nätmobbning måste först och främst vuxna skärpa sig. Vuxna kan aldrig vara bra förebilder för barn och unga när de samtidigt skriver elaka saker på nätet. Vuxna kan bete sig fruktansvärt och så länge det sker kan man inte förvänta sig att unga ska sköta sig.

Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se