När Kronan gick under i drabbningen mot den kombinerade dansk-holländska flottan sommaren 1676 hade hon ungefär 500 mans besättning och 350 infanterisoldater ombord. Endast ett 40-tal överlevde.
Sedan vraket upptäcktes 1980 har mer än 20 000 föremål bärgats, bland dem tusentals skelettdelar. Tillsammans bildar fynden ett omfattande källmaterial till kunskap om livet ombord. Nya studier av skelettdelar som bevaras på Stockholms universitet visar att de kom från fyra barn i åldrarna fyra till tio år, signifikant yngre än den tolvåring man hittills trott varit den yngste ombord.
Varför var barn med på krigsskeppet?
– Vi kan inte veta med säkerhet varför man hade så unga barn ombord under ett slag, säger Sebastian Wärmländer, forskare vid Institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet.
– En tioåring skulle möjligen kunna vara en mycket ung skeppsgosse, men de övriga förefaller för små för att kunna vara rekryterade av flottan. Vår bästa gissning är att de snarare var barn till besättningsmän.
Av de fyra barnen vars skelettdelar man analyserat bedöms två varit mellan fyra och sex år gamla, en mellan sex och åtta och en mellan åtta och tio.
Vetenskaplig artikel:
Children aboard the 17th c. warship Kronan? Four non-adult hip bones found among the skeletal remains Fornvännen.
Kontakt:
Sebastian Wärmländer, gästforskare vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, sebastian.warmlander@dbb.su.se
Demens är ett paraplybegrepp som används för att beskriva en grupp symptom som kännetecknas av förändringar i beteende och gradvis försämrade kognitiva och sociala förmågor. Ett flertal faktorer, inklusive hypertoni (högt blodtryck), påverkar risken att utveckla dessa symptom.
Hos friska människor varierar blodtrycket normalt under dygnet, så att blodtrycket i snitt är 10 procent lägre nattetid än dagtid. Detta kallar läkare för normal ”dipping”. Hos vissa personer är detta mönster omvänt, så att blodtrycket är högre nattetid än dagtid, något som kallas omvänd dipping.
Det var tidigare inte känt om den här typen av avvikande blodtrycksmönster var kopplat till demensrisk. För att fylla detta kunskapsgap har forskare från Uppsala universitet undersökt den potentiella kopplingen mellan omvänd dipping och högre demensrisk hos äldre män. Sambandet undersöktes hos knappt tusen män. Vid studiens början var forskningsdeltagarna i 70-årsåldern och följdes sedan upp under som längst 24 år.
Risken för demens ökar hos män
– Omvända dippare hade en 1,64 gånger högre risk att få en demensdiagnos än män med normal dipping. Våra resultat antyder att omvänd dipping främst ökar risken för Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste orsaken till demens, säger Christian Benedict, docent vid institutionen för neurovetenskap och projektets seniora forskare.
– Eftersom vår studiekohort uteslutande innefattade äldre män kan vi inte dra slutsatser som huruvida omvänd dipping även innebär en högre risk för demens hos kvinnor eller yngre vuxna, säger Xiao Tan, forskare vid institutionen för neurovetenskap.
Forskarna menar att ett potentiellt nästa steg skulle kunna vara att utföra kliniska studier som undersöker om blodtryckssänkande medicin kan minska risken för att utveckla Alzheimers hos äldre män, om medicin fås nattetid.
Kan nivån av idrottsmindfulness förutsäga skytteprestationen i en tävling? Det har Torbjörn Josefsson, universitetslektor i psykologi, studerat i en studie gjord på den norska skidskytteeliten.
Mindfullness
Medveten närvaro innebär att avsiktligt vara medveten om det som händer i nuet, vilket innebär att man släpper tankar på vad som hänt och vad som kommer att hända. Träning i medveten närvaro tränar koncentration och uppmärksamhet.
Källa: Wikipedia
Några veckor inför en stor tävlingshelg fick skidskyttar från Norges elit på både senior och junior nivå fylla i ett formulär där de fick självskatta sin mindfulness. Efter att de fyra tävlingarna hade gått av stapeln undersökte Torbjörn Josefsson, tillsammans med forskarkollegor från både Sverige, Norge och USA, resultatet från just skyttedelen i tävlingen. De analyserade om självskattad idrottsspecifik mindfulness kan precisera skytteresultat i en tävling.
– Vi såg i resultatet att nivån av mindfulness kan förutsäga resultatet i en tävling. Effekten var visserligen ganska liten. När idrottarna är på så hög nivå är de också väldigt vältränade och vana vid tävlingar, så många faktorer spelar in, säger Torbjörn Josefsson.
Ökar koncentration och fokus
Torbjörn Josefsson beskriver en händelse där mindfulness kunde ha varit avgörande:
– I VM i skidskytte 2019 var Mona Brorsson på väg att ta guld när det var en skjutserie kvar. När hon missade fyra skott hamnade hon i stället på en sjunde plats. Jag har läst att hon själv beskriver att tankarna inför skjutningen flög iväg och att hon tänkte mycket på vad som händer efter skotten och inte klarade av att vara i nuet.
Händelsen fångar in det som Torbjörn Josefsson menar är fördelen med mindfulness inför en prestation. Risken att tappa koncentrationen minskar och fokus riktas mot vad som ska göras innan tävlingen är klar.
– Om idrottare tränar på olika mindfulness-metoder brukar det leda till att de blir mer ”idrottsmindfulla” och det finns en stark relation däremellan. Om idrottare tränar mindfulness kan det påverka hur de presterar i tävlingar med hårt tryck, och vara skillnaden mellan att hamna på pallen och utanför, säger Torbjörn Josefsson.
Idrottare får inte missa ett enda skott
Inom just skidskytte är konsekvenserna av ett missat skott oerhört stora. Många menar att idrottarna inte får missa ett enda skott om de ska ta medalj i VM eller OS.
– Det innebär att en liten del mindfulness kan betyda mycket i ett sammanhang, säger Torbjörn Josefsson.
Det unika med studien är att den är gjord med äkta tävlingsresultat som grund.
– Idrott handlar om prestation, men det finns en stor brist på just prestationsstudier, särskilt som rör resultat vid riktiga tävlingar på elitnivå, säger Torbjörn Josefsson.
Nästa steg för forskarna är att göra en intervention med mindfulness, exempelvis med MAC-metoden, för att se om en sådan intervention kan förbättra skytteresultat för skidskytte.
MAC-metoden
Mindfulness- och acceptansbaserad intervention, även kallad MAC som står för Mindfulness, Acceptance, Commitment, handlar om att acceptera de känslor och tankar man har, i stället för att försöka förändra dem.
Torbjörn Josefsson, universitetslektor psykologi vid Högskolan i Halmstad, torbjorn.josefsson@hh.se
Ostindiska kompaniets vidareexport under 1700-talet var viktig för den ekonomiska utvecklingen.
– Tidigare forskning har inte riktigt insett omfattningen av vidareexporten – den har nämnts, men då mest i förbigående, men att skatta hur omfattande den faktiskt var för företaget och därmed för Göteborgs och Sveriges ekonomi har inte gjorts tidigare, säger Klas Rönnbäck, professor i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Te var den utan tvekan dominerande varan som exporterades vidare, men silke och siden var också viktiga. Vidareexporten skedde officiellt främst till Nederländerna, Frankrike, Portugal, Tyskland och i viss mån England. Empirin tyder dock på att England var en av de stora – kanske den allra största – men på grund av hindrande tullar så skedde vidareexporten inte officiellt utan genom smuggling.
Vidareexporten stod för största vinsten
Det var alltså vidareexporten som utgjorde den största delen av vinsten för SOIC och detta påverkade även andra delar i samhället positivt.
– Det betydde ju en hel del sysselsättning i transportsektorn, för såväl bolaget som i till exempel hamnar, men också på produktionssidan (varv, underleverantörer etc.). Det bidrog också till en betydande kapitalackumulation – inte minst här i Göteborg och Västsverige, säger Klas Rönnbäck.
Svenska Ostindiska Companiets (SOIC) verksamhet motsvarade cirka 3-5 procent av Sveriges BNP vid den tiden. Detta kan jämföras med att Volvo Cars omsättning motsvarar cirka 8 procent av Sveriges BNP idag, och om man tar hänsyn till att lite drygt hälften av deras verksamhet (mätt i antal anställda) sker i Sverige så står Volvo Cars för cirka 4 procent av BNP. SOIC var alltså en betydelsefull aktör.
Svenska Ostindiska Companiet (SOIC) var ett svenskt handelskompani bildat 1731 som från Göteborg handlade med Östasien, framför allt med Kina. Under de första åren var resorna mycket lönsamma för att under slutet av 1700-talet nästan alltid gå med förlust. Totalt genomfördes 132 expeditioner med 37 olika skepp. Kompaniet upplöstes 29 maj 1813 efter en bolagstämma.
Klas Rönnbäck, professor i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, klas.ronnback@econhist.gu.se
Syremättnad i blodet, kroppstemperatur och inflammatoriska markörer förbättrades i högre utsträckning hos patienterna som fick en dos bevacizumab utöver ordinarie vård. Resultatet publiceras i tidskriften Nature Communications.
– Vår ambition är att utveckla en effektiv terapeutisk standard för behandling av patienter med allvarlig covid-19 och därigenom minska dödligheten. Våra resultat tyder på att bevacizumab, i kombination med ordinarie behandling, gynnar patienter med allvarlig covid-19 och bör betraktas som en möjlig terapeutisk, första linjens behandling för denna grupp, säger Yihai Cao, professor i vaskulär biologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska Institutet.
Hämmar tillväxtfaktor
Bevacizumab är ett läkemedel som har använts för att behandla olika typer av cancer sedan 2004. Det fungerar genom att bromsa bildandet av nya blodkärl genom att hämma en tillväxtfaktor som kallas VEGF. Många patienter med allvarlig covid-19 har förhöjda nivåer av VEGF liksom symtom associerade med denna markör, såsom vätskeöverskott och oorganiserade blodkärl i lungorna. Mot denna bakgrund designade forskarna en klinisk prövning för att utreda effekten av att kombinera bevacizumab med standardvård vid behandling av patienter med allvarlig covid-19.
Tjugosex patienter rekryterades från två sjukhus i Kina och Italien mellan februari och april 2020. Patienterna hade bekräftad covid-19 och symtom som inkluderade andningssvårigheter, låg syremättnad i blodet och lunginflammation. De matchades i efterhand med 26 patienter med liknande egenskaper som fick standardvård på samma sjukhus under ungefär samma tidsperiod och därigenom verkade som kontrollgrupp.
Förbättrade symtom inom 24 timmar
De rekryterade patienterna fick standardvård plus en dos på cirka 7,5 mg/kg bevacizumab, vilket signifikant förbättrade syremättnaden i blodet inom 24 timmar jämfört med kontrollgruppen. Vid slutet av uppföljningsperioden på 28 dagar hade 92 procent av de bevacizumab-behandlade patienterna förbättrats så pass mycket att de inte längre behövde lika mycket syrgasstöd som innan behandlingen inleddes. Detta kan jämföras med en förbättringsgrad på 62 procent för kontrollgruppen.
Ingen av patienterna med bevacizumab dog och 17 (65 procent) återhämtade sig så pass att de kunde lämna sjukhuset under uppföljningsperioden. I kontrollgruppen dog tre patienter och endast 46 procent blev utskrivna inom 28 dagar. Bevacizumab förkortade också antalet dagar med syrgasstöd till ett medianvärde på nio dagar jämfört med 20 för gruppen med standardvård.
Febern försvann
Andra intressanta observationer i studien var att feber snabbt försvann, antalet vita blodkroppar ökade och uppmätta koncentrationer av så kallat C-reaktivt protein (CRP), en inflammatorisk markör, kraftigt sjönk hos patienter som fått bevacizumab. Inga mycket allvarliga biverkningar noterades.
– Många patienter med allvarlig covid-19 behöver betydande syrgasstöd under långa sjukhusvistelser, vilket innebär globala utmaningar med att säkerställa medicinsk utrustning. Vår studie visar att bevacizumab kan bidra till att minska behovet av syrgasstöd samt antalet sjukhusdagar, vilket i sin tur kan förbättra utfallet för den individuella patienten och samtidigt lätta trycket på vården, säger Yihai Cao.
Icke slumpvis utvalda
Begränsningar inkluderar studiens icke-randomiserade design, den korta uppföljningsperioden och det begränsade antalet deltagare.
Nästa steg blir att rekrytera ett stort antal patienter till en randomiserad och placebokontrollerad studie som möjliggör ytterligare utvärdering av de potentiella fördelarna av bevacizumab, både som enskild behandling och i kombination med andra terapier som antiviraler och anti-inflammatoriska läkemedel.
Vetenskaplig artikel:
Efficacy and tolerability of bevacizumab in patients with severe Covid-19 (Jiaojiao Pang, Feng Xu, Gianmarco Aondio, Yu Li, Alberto Fumagalli, Ming Lu, Giuseppe Valmadre, Jie Wei, Yuan Bian, Margherita Canesi, Giovanni Damiani, Yuan Zhang, Dexin Yu, Jun Chen, Xiang Ji, Wenhai Sui, Bailu Wang, Shuo Wu, Attila Kovacs, Miriam Revera, Hao Wang, Xu Jing, Ying Zhang, Yuguo Chen, Yihai Cao) Nature Communications.
Kontakt:
Yihai Cao, professor, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, Yihai.cao@ki.se
Eftersom olika vaccintyper har sina fördelar och nackdelar och kan förstärka varandras effekter fortsätter man att utveckla nya covid-19-vacciner. Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar nu att de har utvecklat ett vaccin mot sars-cov-2 med hjälp av en dna-vaccinplattform som är billig och stabil, ger effektiv vaccinproduktion och uppvisar en god säkerhetsprofil. Studien visar att vaccinet framkallar starka immunsvar hos möss.
Självkopierande funktion
Vaccinet, kallat DREP-S, administreras som dna och är baserat på plattformen ”dna-launched self-amplifying RNA” (DREP) som utvecklats vid Karolinska Institutet. Tekniken innebär att när vaccinet levereras till sina värdceller kommer det att lansera ett så kallat RNA-replikon, en självkopierande RNA-molekyl som producerar många kopior av en utvald RNA-sekvens.
Plattformen har tidigare använts för att utveckla flera vacciner som nu är i kliniska prövningar mot smittsamma virussjukdomar såsom hiv, ebola, chikungunya och hpv. Den är billig, stabil och ger effektiv vaccinproduktion. Den självkopierande funktionen hos vaccinet möjliggör lägre doser vilket skulle kunna innebära mildare biverkningar, enligt forskarna. Två andra fördelar är att vaccinet inte kräver konstant nedkylning under transport och lagring och att plattformen lämpar sig för snabb anpassning till nya virusvarianter.
Vaccinet innehåller genen som kodar för spikproteinet (S) på sars-cov-2-virusets yta och utvecklades av Inga Szurgot i Peter Liljeströms forskargrupp tillsammans med kollegor i Gerald McInerneys forskargrupp vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.
– Även om flera vacciner mot covid-19 har godkänts för akut användning, är det fortfarande oklart hur länge den skyddande effekten håller i sig efter vaccination. Dessutom måste de vacciner som är baserade på mRNA-molekyler lagras och transporteras vid extremt låga temperaturer.
– Att upprätthålla sådana förhållanden kan orsaka logistiska problem och kommer kanske inte ens att vara möjligt i många delar av världen där behovet av vaccin är stort, säger Inga Szurgot.
Kan ge synergieffekt
I den nya studien kunde forskarna visa att DREP-S-vaccinet framkallar ett starkt immunsvar hos möss med höga nivåer av sars-cov-2-specifika IgG-antikroppar och ett mycket starkt T-cellsvar. En viktig observation var att antikropparna effektivt kunde neutralisera sars-cov-2-viruset efter en enda dos.
Dessutom kunde forskarna visa att en andra dos med en annan vaccintyp innehållande rekombinant sars-cov-2-spikprotein resulterade i ett ännu bättre immunsvar.
– Olika vaccintyper och plattformar har sina specifika fördelar och kan fungera synergistiskt i vaccinationsprogram där en patient får en första dos med en typ av vaccin och en andra dos med en annan typ av vaccin. Detta tillvägagångssätt ger ofta bättre immunrespons och bör undersökas vidare, säger Peter Liljeström, professor vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet.
Vaccintyper
Levande försvagade vaccin innehåller virus eller bakterier som försvagats så att de inte orsakar sjukdom. Försvagningen kan ske genom att viruset eller bakterien odlas länge i cellkultur, eller med hjälp av genteknik. Exempel på vaccintypen är MPR-vaccin (mot mässling, påssjuka och röda hund). Och vaccinet, som utrotade smittkoppor.
Inaktiverade vaccin tillverkas genom att virus eller bakterier avdödas med värme eller på kemisk väg. Vaccinen kan bestå av hela mikroorganismer, eller framrenade delar av dessa (komponentvaccin), som i poliovaccin och TBE-vaccin. Man kan också tillverka vaccin genom att rena och inaktivera toxin(gift) som bakterieodlingar ger ifrån sig, med till exempel formaldehyd , till exempel difteri- och stelkrampsvaccin.
I vacciner tillverkade med rekombinant dna-teknik förses bakterier eller celler med en gen för ett antigen (ett kroppsfrämmande ämne som framkallar en reaktion hos immunförsvaret), så att den börjar producera det önskade antigenet. Detta kan sedan renas fram och blandas med olika hjälpämnen till ett vaccin. Exempel är hepatit B-vaccin och vaccin mot humant papillomvirus (HPV).
Dna-vaccin innehåller dna som kodar för ett protein hos det virus man vill skydda mot. För att dna:t ska kunna ta sig in i kroppens celler måste det sprutas in med speciell teknik. Cellerna tillverkar sen virus-protein med den tillförda dna-sekvensen som mall. Immunsystemet uppfattar proteinet som främmande och börjar bilda antikroppar. Inget dna-vaccin är godkänt för människor, men ett flertal testas i kliniska prövningar.
RNA-vaccin liknar principen för ett dna-vaccin. Men till skillnad från dna behöver inte RNA komma in i cellkärnan för att fungera. Det räcker med ett upptag i cytoplasman. Tillverkningen av RNA-vaccin startar med produktion av dna, som sedan omvandlas enzymatiskt till RNA. Två RNA-vaccin är godkända för människor: Comirnaty och COVID-19 Vaccine Moderna, båda mot covid-19.
Virusvektorvaccin bygger på samma principer som dna- och RNA-vaccin, men här finns genen för antigenet inbyggd i ett virus. Vaccinen består av ett försvagat ofarligt virus där man har satt in en gen som kodar för ett antigen. Viruset kommer att tas upp av kroppens celler, där genen kan uttryckas och ge upphov till det önskade antigenet, som i sin tur sätter igång ett immunsvar. Det finns tre virala vektorvaccin mot Ebola, och ett viralt vektorvaccin mot covid-19: COVID-19 Vaccine AstraZeneca.
Tidigare studier har visat på en ökad grönska i landskapet som helhet, men här avslöjas att det har hänt även i områden där det också har blivit en ökad befolkningsförtätning.
– Detta visar att städer i vår klimatzon kan bli både tätare och grönare och vi vet att grönska i städer är viktigt för människors fysiska och mentala hälsa, säger Karl Samuelsson, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.
Varenda adress i Danmark är med
Forskarna har tittat på bostadsområden i Danmark och tagit med varenda adress i hela landet, över två miljoner adresser. De har undersökt hur många som bor inom en radie av tvåhundrafemtio meter runt varje adress och hur grönt området är.
– Det är ett stort datamaterial, som visar över 20 år av utveckling, 1995 fram till 2016, och vad vi vet är det första gången nationell befolkningstäthet kartläggs utifrån individuella adresspunkter. För att se grönskans utveckling har vi använt oss av satellitbilder, säger Karl Samuelsson.
Förändringar i befolkningstäthet och grönska (A): Århus, (B): Köpenhamn, (C): Odense.
Karl vill här slå ett slag för de fjärranalysmetoder de använt, med högupplösta bilder från satelliter som ständigt blir bättre, där det kommer att bli möjlig att i än större detalj se hur landskapet utvecklas.
– Det ger oss väldigt stora möjligheter inför framtiden att förstå den här typen av trender i större utsträckning.
Klimatförändringarna orsak men också stadsplanering
Även om klimatförändringarna sedan mitten av 90-talet, med ett varmare klimat men också mera nederbörd, förmodligen är det som orsakar den här ökande grönskan, så trycker han på att stadsplaneringen också gjort det möjligt genom att inte bebygga grönytor.
– Det är ett intressant resultat som inte riktigt finns med i diskussionen kring dessa frågor. Att klimatförändringarna, i alla fall på våra breddgrader, antagligen kommer att göra städerna mer gröna i framtiden.
”Viktigt att visa att det går”
Karl säger att det är viktigt att visa att det går att åstadkomma strategiska förtätningar, utan att göra städer så täta att det får negativa folkhälsoeffekter av trängsel och stress, och samtidigt få den positiva effekten av att städerna kan bli grönare på sikt.
Klimatforskare förutspår att vi får mer nederbörd i vår del av världen i framtiden, men också att vädret blir ojämnt, med torrperioder och perioder med väldigt kraftiga regnoväder.
– Framtidens städer skulle kunna bli mer motståndskraftiga om de drar nytta av den ökade grönskan och skapar en grönstruktur som kan klara av den här typen av extremväder.
– Detta betyder inte att klimatförändringarna är bra, de är katastrofala och vi måste fortfarande stoppa dem. Men förhållandevis så ser vi i norden kanske inte lika katastrofala effekter jämfört med vad man kan se på andra platser i världen, säger Karl Samuelsson.
Nordliga områden spelar en nyckelroll i den globala kolcykeln och klimatsystemet. En viktig fråga är graden av mobilisering och kolutsläpp till atmosfären från stora lager av markkol, delvis lagrade i permafrost, vid en ökad uppvärmning av dessa regioner. Vi vet att en del av detta kol exporteras till inlandsvatten och släpps ut i atmosfären, men ändå är dessa förluster dåligt kvantifierade och sällan inkluderade i bedömningar av nutida och framtida koldioxidbalanser. Detta är särskilt viktigt för västra Sibirien, med dess omfattande kollager i torvmark som förväntas påverkas starkt av den globala uppvärmningen.
Provtagning under flera år
Nu har forskare vid Climate Impacts Research Centre, CIRC, vid Umeå universitet och medarbetare från Ryssland och Frankrike kvantifierat kolutsläppet till atmosfären från inlandsvatten i västra Sibirien. På grund av det svårtillgängliga och stora studieområdet (3,6 miljoner kvadratkilometer vilket är i paritet med Europas yta) genomfördes provtagning av sjöar och floder under flera år.
– Vi samlade in data från representativa sjöar och floder över en sträcka på 2 000 kilometer, inklusive floden Ob – huvudflödet i Arktis största avrinningsområde, förklarar huvudförfattaren Jan Karlsson, professor på CIRC, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Höga kolutsläpp
Baserat på dessa data och information om den geografiska utbredningen av inlandsvatten i regionen visar forskargruppen att kolutsläppen till atmosfären från inlandsvatten i västra Sibirien är höga och att dessa system spelar en viktig roll i den kontinentala kolcykeln.
– Kolutsläppen från inlandsvattnen var nästan tio gånger högre än kolexporten till Arktiska oceanen och nästan hälften av regionens kolupptag på land, säger Jan Karlsson.
Plan terräng ger inlandsvattnet betydelse
Den stora betydelsen av inlandsvatten i västra Sibiriens kolcykel är sannolikt ett resultat av den plana terrängen, menar forskarna. Den leder till en relativt stor utbredning och långa omsättningstider av inlandsvattnen, och därmed gynnsamma förutsättningar för nedbrytning och utsläpp av kol.
Författarna betonar att ytterligare studier av den kopplade kolcykeln för land – vatten behövs för att förbättra förståelsen för regionala skillnader i kolcykeln samt förutsägelser om framtida förhållanden i dessa understuderade och klimatkänsliga områden.
Vid CIRC bedrivs forskning om klimateffekter på arktiska ekosystem. Forskningen inkluderar detaljerade processtudier till omfattande landskapsstudier i både akvatiska och terrestra ekosystem. Verksamheten är förlagd till Abisko Naturvetenskapliga Station, cirka tio mil nordväst om Kiruna.
Kontakt:
Jan Karlsson, CIRC, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, jan.p.karlsson@umu.se
Studien som publiceras i European Heart Journal är en registerbaserad observationsstudie. Den omfattar samtliga 3 026 fall av plötsligt hjärtstopp som rapporterades till Svenska Hjärt-lungräddningsregistret under perioden 1 januari till 20 juli 2020, alltså både före och under pandemin.
Enligt statistik från registret inträffar årligen 6 000 fall av plötsligt hjärtstopp där personen inte är inlagd på sjukhus. Av dessa överlever cirka 600. Motsvarande siffror för hjärtstopp under pågående sjukhusvård är 2 500, varav 900 överlever.
Resultaten i studien indikerar att dödligheten vid plötsligt hjärtstopp ökar om personen har covid-19. Skillnaderna i dödlighet varierade dock mellan olika grupper.
Flerfaldigt högre risk
Under studieperioden registrerades 1 946 fall av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. I tio procent av dessa fall hade personen covid-19, och risken för dödlig utgång visade sig vara 3,4 gånger högre för dem jämfört med övriga i gruppen.
Av de 1 080 fall av plötsligt hjärtstopp som inträffade på sjukhus hade 16 procent covid-19. Där var dödligheten 2,3 gånger högre bland patienter med covid-19 jämfört med övriga i denna grupp.
Den största skillnaden i dödlighet noterades i gruppen kvinnor som var under sjukhusvård när de fick hjärtstopp. Hos dem var pågående covid-19-infektion förknippad med niofaldigt ökad risk för dödlig utgång under de inledande månaderna, och sjufaldigt ökad risk från april och framåt.
Studien har gjorts av forskare vid Hjärt-lungräddningsregistret och Göteborgs universitet, med finansiellt stöd från Hjärt-Lungfonden. Fondens snabba agerande var avgörande för genomförandet, betonar Araz Rawshani, registerhållare och forskare vid medicinska fakulteten, Sahlgrenska akademin, och även verksam på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Ökad medvetenhet
– Vi hoppas att våra resultat kan bidra till att öka medvetenheten bland allmänheten, vårdgivare och beslutsfattare avseende komplikationerna av covid-19. Detta skulle kunna förbättra vården och mobilisera resurser för högriskpatienter, säger han.
Kristina Sparreljung är generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden:
– Vi hoppas att de här resultaten ska bidra till att fler liv kan räddas. Den här studien är ett direkt resultat av de akutanslag som Hjärt-Lungfonden tilldelade forskning på covid-19 med koppling till hjärt- och lungsjukdom redan våren 2020, säger hon.
Andelen som överlever hjärtstopp har successivt ökat på senare år, men dödligheten är fortsatt hög. För att överleva ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus behövs omedelbara insatser i form hjärt-lungräddning och stöt från en hjärtstartare, i väntan på ambulans.
Araz Rawshani, forskare vid medicinska fakulteten, Sahlgrenska akademin, araz.rawshani@gu.se
Gatuförsäljningen av narkotika är välkänd och har pågått under lång tid. En allt större del av handeln har dock successivt flyttat till så kallade kryptomarknader, men också sociala medier. Kunskapen om hur de digitala marknaderna fungerar är begränsad.
– Priset är viktigt eftersom det säger en hel del om både säljare och köpare, säger Kim Moeller, kriminolog som tillsammans med forskarkollegorna Rasmus Munksgaard och Jakob Demant, kartlagt priser på tre olika plattformar: en av de största kryptomarknaderna i Sverige har jämförts med Facebook och traditionell gatuförsäljning.
– Vilka sociala medier som används för droghandel ser lite olika ut i olika länder. I Sverige är Facebook den primära plattformen. Handel på kryptomarknader kräver att både säljare och köpare har grundläggande kunskaper om kryptoteknik och handel med bitcoins, så tröskeln är högre, säger Kim Moeller.
Sociala medier versus gatuförsäljning
Genom att gå med i olika grupper på Facebook och studera annonser om droger på kryptomarknaden och sedan jämföra med polisens prisdata från 2018 över gatuförsäljning, har forskarna kunnat bilda sig en uppfattning om prissättningen på de vanligaste drogerna som läggs ut till försäljning: cannabis, hasch och kokain.
En av de viktigaste faktorerna som brukar styra priset är kopplingen mellan pris och risk där kryptomarknaden generellt uppfattas som säkrare av både köpare och säljare. Trots detta visar resultaten av studien att lägre risk inte nödvändigtvis ger lägre pris. Drogpriserna på de digitala plattformarna och priserna ”på gatan” ligger på ungefär samma nivå. Undantaget är kokain som i studien var något dyrare på Facebook än övriga plattformar.
– Resultaten öppnar upp för fler frågor för framtida forskning. Det kan vara så att säljare på digitala plattformar har hittat sätt att till och med tjäna mer än gatuförsäljarna genom att erbjuda säkrare, bekvämare och snabbare transaktioner där parterna inte behöver mötas fysiskt, säger Kim Moeller.
Droghandel på sociala medier
Narkotikahandeln på sociala medier riskerar att växa eftersom den erbjuder ett mer lättillgängligt alternativ till både kryptomarknader och gatuförsäljningen, tror forskarna. Polisens data bör därför även fortsättningsvis kompletteras med studier av alla tre marknader parallellt, menar de.
– Vad vi känner till så finns det inga andra studier som jämför olika drogmarknader inom samma land. Våra resultat visar dock att det är möjligt att få fram data från digitala marknader som kan bidra till en bättre helhetsbild av hur narkotikahandeln i stort fungerar, säger Kim Moeller.
Kim Moeller, docent i kriminologi, Malmö universitet, intresserar sig för olika aspekter av narkotikahandel, både i Sverige och internationellt. Han forskar nu om marknaden för syntetiska opioder, till exempel fentanyl, i Sverige. Han har också studerat hur ägare till så kallade coffee shops i Amsterdam förhåller sig till polis och rättsväsende.
Kim Moeller, docent vid Institutionen för kriminologi, Malmö universitet, Kim.moeller@mau.se
Sars-CoV-2 använder sig av sitt spikeprotein för att fästa till ACE2 på utsidan av en human cell. Detta triggar igång en serie av händelser som leder till att viruset invaderar cellen. De molekylära detaljerna för hur viruset tar sig in cellen har trots mycket forskning på Sars-CoV-2 och andra coronavirus varit höljt i dunkel. Dessutom saknas receptorn ACE2 i lungceller, vilket tyder på att viruset också måste använda andra receptorer. En bättre förståelse för vilka vägar viruset använder sig av är av stor vikt för utveckling av antivirala hämmare.
En ny studie av forskare vid Uppsala universitet kastar nytt ljus över en del av de här obesvarade frågorna. Studien publicerades tillsammans med en bioinformatisk analys utförd av ett internationellt team lett av Dr. Toby Gibson vid European Molecular Biology Laboratory (EMBL) i Heidelberg. Gibsons grupp använde sig av bioinformatik för att söka efter potentiella bindningsställen som kunde vara av vikt för hur viruset tar sig in cellen.
Testade experimentellt
Forskarna vid Uppsala universitet testade sedan experimentellt om de interaktioner som förutsagts av Gibsons grupp var möjliga. De fann att ACE2 och den potentiella virusreceptorn integrin-beta3 kan binda till proteiner som är involverade i endocytos och autofagi, vilket är processer i cellen om är viktiga för upptag och bortskaffande av olika substanser. I förlängningen betyder detta att viruset kan utnyttja dessa processer under virusinfektion.
– Gibsons grupp är världsledande inom denna typ av bioinformatik, och vi var mycket entusiastiska över att följa upp deras analys med experiment. Våra resultat bekräftar en del av förutsägelserna och ger pusselbitar som bidrar till en bättre förståelse för hur viruset kan ta sig in en cell. Studien knyter an till vår pågående forskning om hur virus kapar humana interaktioner för att göra om värdcellen till en virusproducerande fabrik, säger Ylva Ivarsson, professor i biokemi vid Uppsala universitet.
Naturliga miljöer förändras i en allt snabbare takt på grund av de pågående klimatförändringarna. Det innebär nya livsvillkor för många arter.
– På lång sikt måste organismer anpassa sig genetiskt till dessa snabba miljöförändringar, annars kan de dö ut. Anpassning kan ske genom att mutationer orsakar förändringar i arvsmassan som är fördelaktiga i den nya miljön, men allt som oftast har mutationer negativa konsekvenser för individen som bär på dem, säger David Berger som är forskare vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
I studien, som är ett samarbete med forskare vid Lunds universitet, kombinerades teoretiska modeller av proteiners funktion med resultat från experiment som jämfört vilken effekt mutationer har på ett antal skilda livsformer i olika miljöer. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
Framkallade nya mutationer
Forskarna gjorde själva experiment på skalbaggar där nya mutationer framkallades, men analyserade också resultat från tidigare liknande studier där både encelliga mikroorganismer så som jästsvampar, bakterier och virus, och flercelliga livsformer som växten backtrav, bananflugor och rundmasken C. elegans, undersökts.
Genom att lägga samman all information kunde forskarna jämföra hur organismerna klarade sig i olika miljöer före och efter att mutationer framkallats. Framför allt ville de veta om miljöer som på något sätt var stressande för individen gjorde att mutationernas skadliga effekter uttrycktes mer eller mindre. Bland annat manipulerades temperaturerna för att ta reda på vilken inverkan det hade.
– Individer med och utan mutationer led lika mycket av den stressiga miljön. Men när vi tittade på de studier som manipulerat temperaturer så fann vi att de individer som bar på nya mutationer led mer än individer utan nya mutationer när temperaturen höjdes, säger David Berger.
Den biologiska mångfalden kan påverkas
Studien tyder på att om IPCC:s beräkningar av en global uppvärmning på 2-4 grader under det kommande århundradet blir verklighet kan det i tropiska arter leda till en fördubbling av nya mutationers skadliga effekter.
FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är en mellanstatlig organisation med 195 medlemsländer som grundades 1988 av Världsmeteorologiska organisationen (WMO) och FN:s miljöorgan (UNEP). IPCC ska förse världen med ett tydligt vetenskapligt perspektiv på klimatfrågorna.
– Eftersom mutationer går i arv och även uppstår i varje ny generation skulle en kraftig ökning av deras skadliga effekter få stora konsekvenser för både anpassningsförmåga och de typer av anpassningar som vi kan förvänta oss att se hos organismer om de globala temperaturerna fortsätter att stiga. Våra resultat kan därför vara viktiga för att förstå hur biologisk mångfald påverkas under framtida klimatuppvärmning, säger David Berger.
David Berger, forskare vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitets, david.berger@ebc.uu.se
Strutshonan lägger upp till 40 procent färre ägg om temperaturen varit ojämn dagarna innan äggläggning. Både hanarnas och honornas produktion av könsceller påverkas negativt.
– Många tror att strutsar kan reproducera sig var som helst, men de är faktiskt väldigt känsliga för skiftningar i temperaturen. Klimatförändringarna innebär att temperaturen kommer att fluktuera oftare och mer, det blir en stor utmaning för strutsen, säger Mads Schou, forskare inom evolutionsbiologi och beteendeekologi.
Faran är fluktuationer i temperatur
Faran med klimatförändringar beskrivs ofta som höjda temperaturer. Lundaforskarnas studie betonar istället fluktuationerna som ett stort problem som många arter måste brottas med redan nu. Ett problem som kommer att öka. Men även om fler och större temperaturförändringar utgör ett reellt hot mot strutsens framtid så finns det hopp, menar forskarna. Deras undersökningar visar att en mindre del av honorna anpassar sig till förändringarna. Forskarna vet inte vad det beror på, men spekulerar i att det kan finnas genetiska orsaker.
– Det vore positivt om det är genetiskt för i så fall skulle den förmågan kunna föras vidare till nästa generation och nästa. Men vi måste forska mer för att vara säkra på att det är så, säger Mads Schou.
Undersökningen är genomförd i Sydafrika där forskarna samlat in data från 1300 strutsar på en farm under 20 års tid.
Mads F Schou, forskare vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, mads.schou@biol.lu.se
Fysisk aktivitet och träning under cancerbehandling förbättrar fysisk och psykisk hälsa och kan även minska de vanligaste biverkningarna av behandlingen. Det har bekräftats i flera internationella studier. Många patienter drabbas av cancer-relaterad trötthet, så kallad fatigue, och man vet att både styrke- och konditionsträning minskar fatigue.
Det har däremot inte varit klarlagt om det har någon betydelse hur intensivt man tränar. Man har inte heller vetat om extra stöd i form av målsättning, planering och utökad registrering av träning leder till bättre resultat. För att besvara dessa frågor genomfördes träningsstudien Phys-Can, en randomiserad kontrollerad studie vid universiteten i Uppsala, Linköping och Lund.
Tränade i sex månader
577 deltagare i åldrarna 30 till 84 år som nyligen diagnosticerats med bröst-, prostata- eller tjock-/ändtarmscancer lottades till att träna på hög- eller lågmåttlig intensitet i både styrke- och konditionsträning. Hälften lottades också till att få extra stöd i träningen. Styrketräningen gjordes i grupp med instruktör på Friskis & Svettis och konditionsträningen genomförde deltagarna på egen hand.
Det extra stödet som halva gruppen fick tillgång till handlade främst om hjälp att planera och dagboksregistrera konditionsträningen som skedde på egen hand. Träningsperioden var sex månader lång.
Efter träningsperioden skilde sig grupperna åt så att gruppen som tränat högintensivt hade något mindre fysisk fatigue. De hade också bättre benmuskelstyrka och något bättre kondition. Vad gällde det extra stödet i träningen såg man i denna uppföljning inte någon skillnad mellan grupperna.
Det verkar alltså inte som att det extra stödet hade någon effekt i upplägget – som redan innehöll en hel del stöd, till exempel noggranna träningsinstruktioner, pulsklocka samt gruppträning med instruktör tillsammans med andra deltagare i liknande situation.
Träningsintensitet spelade mindre roll
– De slutsatser vi drar av studien är att det inte verkar spela så stor roll om träningen är på hög- eller lågmåttlig intensitet. Resultatet skilde sig inte mellan grupperna på ett kliniskt relevant sätt, det vill säga en skillnad som faktiskt spelar någon roll i vardagen för patienterna säger Ingrid Demmelmaier, docent i fysioterapi vid Uppsala universitet.
Forskarna kommer att återkomma med fler resultat från studien, bland annat om träningens effekter på deltagarnas hälsa på längre sikt.
Projektet Phys-Can leds av professor Karin Nordin vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Läs mer på projektets hemsida där det finns populärvetenskapliga sammanfattningar av ytterligare studier som gjorts inom projektet.
Karin Nordin, professor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, karin.nordin@pubcare.uu.se
Kunskap om hur celler kommunicerar är en viktig nyckel för att förstå många biologiska system och sjukdomar. Kartläggningen av hur cellerna pratar med varandra vid ämnesomsättningsprocessen kan till exempel öka förståelsen för den underliggande mekanismen bakom typ 2-diabetes.
Forskargruppen vid Göteborgs universitet använt en unik kombination av metoder för att kartlägga mekanismen bakom cellkommunikation, bland annat med hjälp av små odlingskammare där miljön runt cellerna kan kontrolleras.
Cellernas kommunikation livsviktig
Att mänsklig kommunikation är viktig vet vi, men precis lika viktig är kommunikationen mellan cellerna i våra kroppar. Processerna där celler synkroniserar och koordinerar sitt beteende är en förutsättning för att en organism ska fungera, och för att organen i en människa ska kunna utföra sina uppgifter.
– Hur går cellerna från monolog till dialog? Hur sker övergången från att alla går sin egen väg till att de stämmer av med varandra? Det här är komplexa och svårstuderade beteenden som vi behöver förstå bättre, säger Caroline Beck Adiels, universitetslektor vid institutionen för fysik på Göteborgs universitet.
Enskilda cellers beteenden
Forskarna valde att studera jästceller eftersom de liknar mänskliga celler, och har fokuserat på så kallade glykolytiska oscillationer – en serie kemiska reaktioner i ämnesomsättningen där koncentrationen av substanserna kan pulsera, eller ”oscillera”. Studien visade hur celler som från början oscillerade oberoende av varandra övergick till att bli mer samspelta, så att delvis synkroniserade cellsamhällen skapades.
– En av de unika sakerna med studien är att vi har kunnat granska enskilda celler istället för hela cellpopulationer. Det gör att vi verkligen kunnat se hur cellerna övergår från sitt enskilda beteende till att koordinera det med sina grannar. Vi har kunnat kartlägga beteendet både temporalt och spatialt, det vill säga när något sker och i vilken cell, säger Caroline Beck Adiels.
Ökad förståelse för typ 2-diabetes
Enligt Caroline Beck Adiels kan kunskapen appliceras på många andra biologiska system och mer komplexa celler där koordinerat cellbeteende spelar en viktig roll. Bland annat finns liknande beteenden i celler i hjärtmuskeln samt i bukspottskörteln, vilket kan bli en viktig pusselbit i forskningen om diabetes.
– Studien kan bidra till förståelsen för hur regleringen av bukspottskörtelns celler sker och hur dessa utsöndrar insulin, vilket kan hjälpa oss att förstå den underliggande mekanismen bakom typ 2-diabetes. Det skulle i förlängningen kunna bidra till utvecklandet av nya läkemedel kopplade till sjukdomen.
Studien är ett samarbete mellan åtta forskare på svenska och internationella universitet, och Caroline Beck Adiels betonar att det interdisciplinära samarbetet har varit en stor styrka för att kunna studera cellers komplexa beteende från flera håll.
– Det här är ett arbete jag är väldigt stolt över, som hade varit omöjligt att ro i land om vi inte hade samarbetat över disciplingränserna, säger hon.
Fokus på varje enskild cell
Forskarna har kartlagt mekanismen bakom cellers kommunikation i ämnesomsättningsprocessen. De valde att forska på jästceller eftersom de har många likheter med mänskliga celler och därför kan användas som en modellorganism.
Genom att använda sig av små odlingskammare (så kallade mikrofluidiksystem) kunde forskarna studera jästcellerna under mikroskop, och samtidigt kontrollera miljön runtomkring cellerna. Kammaren är utformad så att cellerna ligger i ett enda lager och därför kan studeras en och en.
Tack vare att en av substanserna i ämnesomsättningskedjan är autofluourescent, det vill säga avger ett svagt ljussken när man lyser på cellen med en specifik våglängd av ljus, kunde forskarna se hur cellerna kommunicerar och synkroniseras.
De experimentella resultaten har verifierats med en detaljerad matematisk modell över glykolysens reaktioner, som applicerats på varje enskild cell. Dessutom användes en mjukvara som i grunden har utvecklats för att studera hjärnans olika kopplingar. Den kunde användas för att bekräfta både experimentell och teoretisk data, men ger även forskarna ett verktyg för att iscensätta fler situationer av komplex cellkommunikation.
– Normkritik är både efterfrågat och ifrågasatt inom förskola och barnkultur. Det finns en efterfrågan på förskolor som arbetar aktivt med normkritik och på barnböcker om till exempel samkönad kärlek. Men samtidigt är det ifrågasatt av folk som anser sig vilja skydda barn utifrån idén om ”det oskyldiga barnet”. Jag ville undersöka de här frågorna ur ett barnperspektiv, säger forskaren bakom avhandlingen Lena Sotevik, Göteborgs universitet.
Upprepar den heterosexuella normen
Hon har genomfört en etnografisk studie på en förskola där hon har observerat barnens lekar för att se på vilka sätt de upprepar och utmanar den heterosexuella normen. Hon kunde se att lekarna ofta upprepar normer. Till exempel blev det konflikt när någon ville ha två mammor i leken mamma-pappa-barn. Ett annat exempel är att det blev problem när barnen skulle leka bröllop med Barbie-dockor och upptäckte att det bara fanns en Ken-docka. Lösningen blev att Ken-dockan fick rotera runt bland de många Barbie-dockorna. Ingen kom på lösningen att Barbie-dockorna kunde gifta sig med varandra.
– Lekar har ofta ett inbyggt narrativ som återupprepas. Därför kan normer bli tydligare och fastare i dem. När jag däremot pratade direkt med barnen om de här frågorna sa de att det i en familj till exempel kan finnas två mammor. Det visar att bara för att de leker på ett visst sätt så innebär det inte att de tycker att det måste vara så eller inte har kännedom om andra sätt att vara, säger Lena Sotevik.
Reaktivt snarare än proaktivt
I sin avhandling har Lena Sotevik också analyserat 30 förskolors lokala policydokument i form av likbehandlingsplaner. I dem är det tydligt framskrivet att barnen ska få kännedom om olika familjekonstellationer. Men arbetssättet är reaktivt snarare än proaktivt.
– Förskolorna planerade inte aktiviteter för att föra in olika familjekonstellationer i lekarna. Istället tänker de sig att svara på barnens frågor och ta tag i frågan när spontana situationer uppstår.
Lena Sotevik har även studerat reaktioner på en serie i Bamse som skildrade samkönad kärlek och intervjuat personalen på en så kallat hbtq-certifierad förskola.
– Det är tydligt att det finns en laddning kring den här frågan. Jag vill att studien ska leda till en fortsatt diskussion om hur man kan förstå queerhet ur ett barnperspektiv och att alla ska fundera kring hur man själv synliggör olika normer kring familj, kärlek och framtid.
Lena Sotevik, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet, lena.sotevik@gu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
