Tarmens slemhinna har en stor yta för att maximera upptag av näringsämnen och föda från kosten. Det gör den också sårbar för angrepp från aggressiva tarmmikrober. En studie från forskare vid Uppsala universitet visar nu att slemhinnans ytskikt, det så kallade epitelet, kan dra ihop sig snabbt och lokalt när det känner igen ett bakterieangrepp.
Infektioner som är svåra att behandla
Varje år drabbas flera hundra miljoner människor på jorden av någon form av bakterieinfektion i tarmen. De här infektionerna är ofta svåra att behandla. Antibiotika kan slå ut normalfloran i tarmen och miljön bjuder på många gömställen där bakterier kan komma undan. Den ökande resistensutvecklingen gör också att många sorters antibiotika inte längre biter på bakterierna.
Mikael Sellins forskargrupp vid Uppsala universitet/SciLifeLab studerar tarmslemhinnans samspel med mikroorganismer. Genom att förstå hur tarmslemhinnan särskiljer mellan vän och fiende och ändrar sitt beteende därefter hoppas forskarna att det i förlängningen ska gå att designa bättre behandlingar mot aggressiv bakteriesjukdom.
Invaderar slemhinnans celler
Aggressiva tarmbakterier, som salmonella, har förmåga att invadera slemhinnans epitelceller och sedan spridas vidare i kroppen. I den nya studien fann forskarna att ett proteinkomplex – en så kallad inflammasom som finns placerad inne i epitelcellerna – blixtsnabbt känner igen intrånget. Inflammasomen skickar larmsignaler till andra epitelceller i omgivningen vilket leder till att de drar ihop sig, likt muskelvävnad. Detta ökar packningen av epitelcellerna lokalt i infekterade områden, vilket visade sig vara nödvändigt för att epitelet ska undvika att slitas sönder på grund av de skador som infektionen senare orsakar.
Studien har varit möjlig tack vare ny teknologi för att odla tarmvävnad från både mus och människa utanför kroppen. Med avancerad mikroskopi kan forskarna följa i realtid hur aggressiva bakterier invaderar tarmslemhinnan och hur slemhinnan svarar på angreppet.
Sverige tillhör, tillsammans med Danmark och Storbritannien, de länder där nyhetsmedierna bäst klarat de senaste årens digitala omställning utifrån ett demokratiskt perspektiv. Det visar en stor studie av medier och demokrati som genomförts i 18 demokratiska länder.
Jämställda redaktioner
Jämförelsen visar att svenska nyhetsmedier står starka på digitala plattformar, och att ledande medieföretag fortsätter att prioritera granskande och undersökande journalistik. Sverige står också ut som det enda landet i studien med en tillfredsställande jämställdhet mellan kvinnor och män på redaktionerna. Några områden – som ägarkoncentration och journalisters anställningstrygghet – uppvisar en negativ utveckling i alla länder.
– Trots att det generellt är en tuff tid för nyhetsmedier just nu är den här jämförelsen en påminnelse om att svenska medieföretag fortsätter att vara mycket viktiga för demokratin, säger Lars Nord, medieforskare vid Mittuniversitetet.
Undersökningen bygger på befintliga och insamlade data från de deltagande länderna och intervjuer med medieföreträdare. Mediernas demokratiska funktion har värderats inom tre områden: informationsförmedling, debattarena och granskning.
Patienter som inte tar sina läkemedel på det sätt som de förskrivits drabbas oftare av nya hälsoproblem och dör tidigare. Malin Johansson Östbring har i sin avhandling tittat på hur sjukvården kan arbeta för att öka patienters benägenhet att ta sina mediciner, det som inom vården kallas följsamhet. Fokus har varit patienter med hjärtinfarkt eller krankärlsproblem och patienterna slumpades till att antingen få extra stöd eller standardvård.
Stöd av apotekare
Det stöd man utvecklade och sedan utvärderade bygger på att en apotekare med särskild kompetens inom kommunikation, följsamhet och hjärtläkemedel träffar patienten på mottagningen för ett läkemedelssamtal och därefter följer patienten under drygt ett halvår. Konceptet innebar att stödet anpassades efter patientens eget upplevda behov och dennes problem med läkemedel.
– I studien undersökte vi om läkemedelsuppföljningen hade någon effekt på patienternas följsamhet till behandlingen samt på patienternas riskfaktorer och behovet av sjukhusvård relaterat till hjärt- och kärlsjukdomar, jämfört med standardvård, säger Malin Johansson Östbring.
Bättre följsamhet
Resultatet visade att patienterna som slumpats till att få individanpassad läkemedelsuppföljning hade bättre följsamhet till sin medicinering. 88 procent av patienterna som hade fått stöd av en apotekare hämtade ut och uppgav att de tog sina mediciner i hög utsträckning. Motsvarande siffra i gruppen som fått standardvård var 77 procent. Patienterna som fått stöd hade också mer positiva föreställningar om sina läkemedel och upplevde en lägre grad av oro kring dessa.
Det kan finnas flera orsaker till att patienter inte tar sin medicin på angivet sätt. Bild: Malin Johansson Östbring
Däremot såg man ingen minskning av kolesterolvärdena eller blodtrycket i behandlingsgruppen. Inte heller verkade behovet av sjukvård påverkas under den här studieperioden. Djupintervjuerna belyser att patienters erfarenheter spänner över ett brett fält, från att det är väldigt enkelt att använda läkemedel till att det är besvärligt och oroande. Patienterna har också olika föreställningar om eget ansvar angående behandlingen, vilket är viktigt att ta hänsyn till när man ska stödja dem.
Bättre omhändertagande
– Det kan vara många saker som ligger bakom när man i vården möter en patient som är skeptisk till att ta läkemedel. Ungefär 25 000 svenskar drabbas årligen av hjärtinfarkt, så jag hoppas att den här kunskapen ska kunna bidra till förbättrat omhändertagande av dem, säger Malin Johansson Östbring.
Det här sättet att jobba på har också upplevts positivt av de yrkesverksamma som är inblandade i studien.
– Vi har upplevt starkt förbättrade möjligheter att hjälpa patienterna till en god läkemedelsbehandling sedan apotekare började jobba inom hjärtinfarktuppföljningen vid sjukhuset, säger David Olsson, sektionsöverläkare på Hjärtsektionen på Länssjukhuset i Kalmar.
Att transportera grisar är ett relativt omväxlande jobb. Och transporterna är en viktig länk i produktionskedjan av griskött för mänsklig konsumtion. Särskilt i industriella länder där utvecklingen har gått mot större men färre gårdar och slakterier.
De som gör jobbet, gristransportörerna, har ett stort arbetsengagemang och tilltro till sin egen förmåga, visar en undersökning gjord av forskare vid SLU, Lunds universitet och University of Melbourne. Men den visar också att det finns hinder i arbetsmiljön för att chaufförerna ska kunna utföra sina uppgifter enligt konstens, och lagens, alla regler.
Tydlig lagstiftning säger bland annat att djur som drivs till transporter ska fösas, inte slås på. Däremot har det fram till nu saknats dokumenterad kunskap om under vilka arbetsvillkor de svenska chaufförerna arbetar under, menar forskarna bakom undersökningen.
Fordon med tre eller fyra våningar
Beroende på avstånden mellan gårdar, och mellan gårdar och slakterier, genomför en chaufför vanligtvis mellan en och sex lastningar per dag och en eller flera lossningar samt fordonstvätt.
Dagens slakttransport görs vanligtvis med moderna tre- eller fyravåningsfordon, som har en osäkrad last med hög tyngdpunkt. Särskilt vid lastning och lossning uppstår det stressande situationer för grisarna. När grisarna drivs hårt vid transport, blir följden stressade djur. Grisarnas välfärd blir lidande och köttet får sämre kvalitet. I värsta fall leder det till kasserat kött.
Chauffören ansvarar för grisarnas välfärd från stunden de lastats på bilen tills de har lossats och de har tillsammans med lantbrukaren delat ansvar att inte lasta djur som inte är i lämpligt skick.
Konflikter med lantbrukare
Konflikter med lantbrukare förekommer när chaufförer avvisar grisar som inte bedöms vara i transporterbart skick. Chaufförerna uppger också en stress kopplad till att besiktningsveterinärer bedömer grisar på olika sätt, samt till bristande information om vad som egentligen är lagligt.
Ibland kan det vara svårt att följa gällande regelverk för kör- och vilotider samt bestämmelser om maximal tid som djur får transporteras. Vid en utdragen lastning eller oväntat dåligt väglag äts kör- respektive lastningstiden upp, vilket ökar risken för att antingen den ena eller andra lagen överskrids.
Utöver detta riskeras raster att registreras under tvätt, för att bilen har stängts av, vilket är en tydlig konflikt mellan säkerhet och praxis.
Krav på ökad effektivitet
Många av de faktorer som påverkar arbetssituationen – som delvis är kopplade till branschens strävan efter ökad effektivitet i produktionskedjan och till konkurrensen mellan åkerier – är svåra för enskilda anställda att påverka.
– Ett stort ansvar faller därmed på andra aktörer. Lantbrukare bör se till att gårdens utlastningsdel möjliggör lugn och systematisk drivning av grisar. Slakterierna bör erbjuda tvätthallar med ordentlig utrustning och tydliga kontrakt som motverkar risker för konflikter mellan säkerhet och praxis, säger Sofia Wilhelmsson, doktorand vid SLU.
– Dessutom behövs en samsyn i hela kedjan, mellan djurhållare, transportörer, besiktningsveterinärer och slakterier.
Undersökningen visar:
Arbetsförhållandena visade sig variera, både mellan chaufförer och mellan arbetsuppgifter. Chaufförerna har god tillit till den egna arbetsförmågan och är engagerade. Arbetsrelaterade förslitningsskador förekommer dock, särskilt i knän, axlar och ländrygg. Mätningar från lastning, lossning och tvätt visade att arbetet utförs med armarna högt upp, vilket är en välkänd ergonomisk riskfaktor för hög belastning på axlar. Detta var också något som bekräftades av chaufförerna, både i rapporterade fysiska besvär (enkätsvar) och i workshopen.
Hög belastning på ryggen förekommer i slutet av lastningen och i början av lossningen när grisar ska hanteras i bilens nedersta plan. Då är arbetshöjden ca 100 centimeter, vilket leder till kraftig framåtböjning och en risk att bli klämd mellan grisarna och det mellersta våningsplanet.
Brister i förutsättningarna för utlastning på gården, till exempel olämplig belysning, för stort eller för litet utlastningsrum (eller att sådant saknas), samt dåligt skydd från vind och solljus, ökar risken för knäproblem, eftersom det leder till att grisarna inte gärna går framåt. Drivningen försvåras och möjligheten att fösa upp grisarna på bilen försvinner och istället behöver de pressas framåt med drivskivan eller på annat sätt tvingas på.
Dessutom leder felaktig utformning av utlastningsrum till att chaufförens bedömning av grisarna försvåras, och då ökar risken för att få med grisar som är skadade eller sjuka. Detta knyter an till andra delar av arbetsmiljön, såsom upplevda konflikter med såväl lantbrukare som officiella veterinärer gällande bedömningar av grisars hälsotillstånd.
Forskarna har använt både tekniska mätningar av fysisk belastning, enkäter, och en workshop för att utföra undersökningen. Av praktiska skäl begränsades fältstudierna till 18 chaufförer (20 deltog i enkätstudien, 11 i workshopen), samt en ”lastning till tvätt”-sekvens per person.
Kontakt:
Sofia Wilhelmsson, doktorand, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa; Avdelningen för antrozoologi och tillämpad etologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Skara sofia.wilhelmsson@slu.se
– Det här är ännu ett tecken på hur viktig möjligheten till fysisk intimitet och nära relationer kan vara genom livet, att de kan för vissa människor vara så stark kopplat till livsglädje och förmåga att möta livets utmaningar, säger Terry Hartig, professor i miljöpsykologi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.
Under åren 2007-2012 var antalet män i Sverige som använde potensmedel i genomsnitt 62 000. Den siffran steg till 101 000 i genomsnitt under åren 2014–2017, efter att patentet för storsäljaren Viagra gick ut och marknaden släppts fri. Innan patentet för Viagra, med det verksamma ämnet sildenafil gick ut i juli 2013, kostade en karta med 12 tabletter ca 1 200 kronor. När patentet försvann och konkurrenter, så kallade generikapreparat med samma verksamma substans, kom in på marknaden sjönk priset till ca 300 kronor för samma mängd, det vill säga endast en fjärdedel av det tidigare priset.
Prisfall på potensmedel gav färre självmord
I studien, som har gjorts i samarbete med kollegor vid University of California, har forskarna studerat antalet självmord bland män 50-59 år gamla i Sverige. Studien tillämpar en obruten tidslinje med data från hela Sverige. Utifrån den självmordsstatistik som fanns för tiden (102 månader) innan patenten släpptes och prisfallet kom, beräknade forskarna hur stort antalet självmord hade varit om prisändringen inte hade inträffat. Sedan jämförde de antalet förväntade självmord med antalet som faktiskt observerades under de 18 månaderna efter ändringen. Det statistiska materialet är helt avidentifierat och går inte att koppla till enskilda individer. Resultatet visade att det var 65 färre självmord än förväntat under den senare perioden.
Det är flera anledningar till att studien fokuserat på män mellan 50 och 60 år. Den första är att det var i den gruppen som användandet ökade mest mellan perioderna. För det andra, enligt Socialstyrelsens statistik är det den här gruppen som mest drabbas av självmord, jämfört med alla andra åldersgrupper. Forskarna såg inte ett liknande samband i andra åldersgrupper bland män och inte heller i någon åldersgrupp bland kvinnor.
– Möjligheten att slumpen skulle ge det här utfallet är ungefär en gång på 10 000 experiment. Rätt så osannolikt alltså och svårt att förklara skillnaden på något annat vis än övergången till generika, när man räknar in hur analyserna genomfördes och faktumet att vi såg sambandet i just den kön- och åldersgruppen.
Sexuell intimitet viktig för den mentala hälsan
Det finns tidigare forskning som visar på hur viktig den sexuella intimiteten kan vara för den mentala hälsan. På grund av etiska, praktiska och även kulturella begränsningar är experimentella studier däremot ganska sällsynta. Samtidigt har befintliga enkätundersökningar inte gett övertygande bevis på hur stark kopplingen är, och om bra mental hälsa är effekt eller orsak.
– Studien visar hur epidemiologisk forskning kan använda data från hela befolkningen för att belysa känsliga frågor som är svåra att komma åt med studier på individer. Det kan vara lönt med mer epidemiologisk forskning kring satsningar som hjälpar människor att vårda sina nära relationer, att få tid och möjligheter att dela den fysiska intimiteten de vill, och på så vis bibehålla en känsla av tillhörighet och ge glädje och hopp, säger Terry Hartig.
Terry Hartig, professor i miljöpsykologi vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) samt vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet, terry.hartig@ibf.uu.se
Covid-19 drog in över Norden och resten av världen med full kraft under våren 2020. Ett år senare har pandemin fortfarande världen i ett starkt grepp. Både de hälsorelaterade och de ekonomiska konsekvenserna av viruset har dock varierat mellan de nordiska länderna. Samma sak gäller för den politiska responsen.
Också när det gäller pandemins konsekvenser för mediesektorn finns det skillnader inom Norden. Nordicom vid Göteborgs universitet har på uppdrag av Nordiska ministerrådet kartlagt utvecklingen för de privata nyhetsmedierna under pandemiåret 2020. Studien har genomförts i samverkan med medieforskare från samtliga nordiska länder.
– De nationella marknaderna för professionella nyhetsmedier i Norden har alla sin unika struktur, med en stor variation i fråga om storlek, utbud, finansieringsmodeller och ekonomisk styrka. Också synen på statligt stöd till privata medier ser olika ut i de nordiska länderna. En omfattande ekonomisk och samhällelig kris, som coronapandemin, tydliggör många av dessa skillnader, säger Ida Willig, professor vid Roskilde universitet och en av redaktörerna bakom rapporten.
Fallande annonsintäkter men ökade intäkter från publiken
Den snabba inbromsningen i de nordiska ekonomierna under våren 2020 medförde direkt en dramatisk nedgång i investeringsviljan på de nordiska annonsmarknaderna. Annonsfallet var särskilt stort i tryckta dagstidningar, där nedgången i Danmark, Finland, Norge och Sverige uppgick till omkring 25 procent under 2020. Det motsvarar ett intäktsbortfall i storleksordningen 290 miljoner euro. Samtidigt ökade investeringarna i annonsering på internet i tre av fyra länder.
– Pandemins restriktioner har förändrat beteendena på annonsmarknaden på ett mycket påtagligt sätt. Samtidigt som många fysiska butiker har haft det svårt har internethandeln haft en stark tillväxt. Det har ökat intresset för att annonsera på nätet. Det är en utveckling som gynnat globala reklamplattformar som Google och Facebook och som missgynnat nationella och lokala reklammedier, säger Jonas Ohlsson, föreståndare vid Nordicom.
Samtidigt som de privata nyhetsmedierna fått allt svårare att behålla sina annonsörer har det omvända skett på publikmarknaden. Ifrån samtliga nordiska länder rapporterades under 2020 en markant ökning av räckvidden för nyhetsmedier av olika slag – inte minst på nätet.
Det ökade nyhetsintresset har också fört med sig en ökad vilja att betala för nyhetsmediernas digitala innehåll. Rapportens resultat pekar på en tydlig uppgång i andelen hushåll i de nordiska länderna som väljer att betala för nyheter på nätet.
– De professionella nyhetsmedierna har spelat en viktig roll i pandemin. Både för att sprida information och för att granska de politiska besluten. Flera studier visar också att förtroendet för de nordiska nyhetsmediernas bevakning har ökat under 2020. Att fler nordbor valt att betala för nyheter är ett tecken på att den professionella journalistiken har stärkt sin ställning bland publiken under pandemin, säger Ida Willig.
Rekordhöga stödbelopp
Det dramatiska fallet på annonsmarknaden under våren 2020 följdes runt om i Norden av en intensiv debatt om särskilda stödinsatser till mediesektorn. Resultatet blev att det under 2020 utgick ett direkt statligt stöd till privata nyhetsmedier i samtliga nordiska länder. Totalt rörde det sig om ett stödbelopp på rekordhöga 275 miljoner euro. Omkring en tredjedel av utgjordes av särskilda pandemistöd.
Skillnaderna mellan de nordiska länderna var dock stora. Sett i relation till befolkningsstorleken var det direkta stödet till privata nyhetsmedier omkring tio gånger så stort i Sverige och Danmark som det var i Finland under 2020.
− Den nordiska mediesystemet har historiskt sett karakteriserats av en aktiv mediepolitik, som inneburit både en stor offentligt finansierad public service-sektor och särskilda stödinsatser för privata nyhetsmedier. Under det senaste decenniet har den här modellen kommit att bli alltmer politiserad och de nordiska länderna har i ökad utsträckning valt olika vägar i utformningen av den nationella mediepolitiken. Publiktillströmningen till både public service och de privata nyhetsmedierna under pandemin har visat på värdet i den nordiska modellen. Det ger ökad aktualitet åt mediepolitiska frågor också efter pandemin, säger Jonas Ohlsson.
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter inom medie- och kommunikationsområdet, vid Göteborgs universitet.
PCOS är ett vanligt tillstånd och drabbar mer än var tionde kvinna. Tillståndet karaktäriseras av ökad mängd manligt könshormon, mensrubbningar, insulinresistens, fetma och svårigheter att bli gravid.
Anna Benrick berättar att orsaken till PCOS inte är klarlagd men miljön under fosterlivet, som exponering för manligt könshormon via mammans blod, tros vara en viktig faktor.
Det faktum att döttrar till kvinnor med PCOS löper en ökad risk att drabbas av PCOS talar för att fostermiljön kan spela en avgörande roll. Anna Benrick har tillsammans med sina kollegor undersökt hur hormonet adiponektin under fosterlivet kan påverka avkommans ämnesomsättning och hälsa i vuxen ålder.
– Vi upptäckte att förhöjda nivåer av adiponektin hos möss under graviditeten har positiva hälsoeffekter hos avkomman, som till exempel minskad fettmassa och bättre blodsockerreglering, säger Anna Benrick.
Programmerar fostret
Överviktiga kvinnor och kvinnor med PCOS har lägre nivåer av adiponektin under graviditeten, vilket kan kopplas till barn som föds stora för sin ålder. Dessa barn löper i sin tur större risk att drabbas av fetma, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes i vuxen ålder.
Studien visar att adiponektin-exponering under fosterlivet programmerar avkomman till en bättre metabol hälsa senare i livet. Avkomman har inte förhöjda nivåer av adiponektin som vuxna men har trots det mindre fettmassa och bättre blodsockerkontroll.
Öppnar för framtida läkemedel
– Det öppnar för möjligheten att ett framtida läkemedel som verkar via adiponektin skulle kunna ges till kvinnor som är överviktiga eller drabbats av PCOS för att skydda barnet mot de negativa hälsoeffekter som är kopplade till fetma och PCOS under graviditet, säger Anna Benrick.
Upptäckten skulle kunna hjälpa framtida generationer kvinnor som fötts av mödrar med PCOS till en bättre hälsa och öka deras chanser till att bli gravida. I en tidigare studie har Anna Benrick Benrick även visat att hormonet adiponektin har egenskaper som skulle kunna hjälpa kvinnor med PCOS genom att mildra symptomen.
Svårighet att bli gravid
PCOS innebär att kvinnan har många äggblåsor på ena eller båda äggstockarna och samtidigt ofta mycket testosteron i kroppen. PCOS ger inte alltid symtom, men de symtom tillståndet kan ge är bland annat att kvinnan sällan eller aldrig har mens, har mycket kroppsbehåring, finnar, lätt för att gå upp i vikt, upplever nedstämdhet och minskad sexlust, samt svårighet att bli gravid.
Anna Benrick, biträdande professor i biomedicin vid Högskolan i Skövde, anna.benrick@his.se
Bara 9 av 85 flickor mellan 13-18 år la innebandyn på hyllan, under tiden för ett tvåårigt forskningsprojekt mellan en innebandyförening och idrottsforskare vid Karlstads universitet.
Så hur gjorde man för att få tonårstjejerna att fortsätta spela innebandy?
– Vi försökte skapa något vi kallar ett uppgiftsorienterat motivationsklimat, där alla får uppmärksamhet och där det finns ett mått av självbestämmande, säger Stefan Wagnsson, docent i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet.
Projektet utgick från etablerade motivationsteorier och erkända utvecklingsmodeller och genomförde olika åtgärder och aktiviteter på flera olika nivåer – kommun, föreningens policy och följsamheten av den samt på individ- och gruppnivå inom föreningen.
– Man ska som aktiv kunna vara med och påverka innehållet i verksamheten. Det gjordes bland annat ändringar i föreningens policydokument. Vilket exempelvis innebär att man inte får toppa lag innan spelarna fyllt 16 och att tjejerna i möjligaste mån ska stanna kvar i sin ålderskull. Vi startade något vi kallade ungdomsgrupp, där ledare och föräldrar ingick, säger Stefan Wagnersson.
– Och vi startade något vi kallade ungdomsgrupp, där ledare och föräldrar ingick. Med utgångspunkt från gruppen utbildade projektledaren Johan Libäck, Värmlandsidrotten, övriga ledare och föräldrar i det här tänket. Vi hade kontinuerliga möten där vi bollade idéer och diskuterade frågor som kommit upp. Även de aktiva i målgruppen fick säga sitt och här kom massor med goda förslag fram.
Föreningarna behöver en extern part
Stefan Wagnsson är tillsammans med sina forskarkollegor nöjd med de resultat som finns att läsa i slutrapporten för projektet. Flera av deras förväntningar och förhoppningar infriades.
– Vi skulle gärna se att varje förening hade någon extern part att vända sig till i de här frågorna. Någon som jobbar med dem till vardags. Här på Karlstads universitet ska vi påbörja en utbildning av organisationsledare som skulle kunna användas till det här ändamålet, säger han.
Projektet, som finansierats av Svenska innebandyförbundet och Karlstads kommun, är ett samarbete mellan Karlstads universitet, The University of Utah och Värmlandsidrotten. Det tar sitt avstamp i flera forskningsrapporter som larmar om att det är svårt att behålla tonårsflickor inom föreningsidrotten.
Stefan Wagnsson, docent i idrottsvetenskap, Karlstads universitet
Humlor är mycket viktiga för jordbruket och naturen på grund av sin roll i pollinering. Det finns fler än 250 humlearter och de förekommer främst i nordliga tempererade regioner. Effekterna av klimatförändringar har lett till en oroväckande minskning hos många arter och humlorna i alpina och arktiska miljöer är särskilt hotade. Samtidigt är mångfalden av humlearter i dessa miljöer fortfarande inte helt utforskad.
Två identiskt lika humlor
Matthew Websters forskargrupp vid Uppsala universitet har tillsammans med kollegor i USA studerat genetisk mångfald hos humlor i Rocky Mountains, Colorado. De har samlat in hundratals prover och sedan sekvenserat humlornas hela arvsmassa. Överraskande nog avslöjade denna data en ny art. Till utseendet gick den nya arten inte att skilja från humlan Bombus sylvicola men på genetisk nivå kunde forskarna konstatera att den skiljde sig på ett distinkt sätt. Forskarna gav den nya arten namnet Bombus incognitus.
Genom att jämföra arvsmassan hos Bombus sylvicola och Bombus incognitus kunde teamet ta reda på hur denna nya art bildades. De hittade signaler som överensstämde med genflödet mellan arterna under deras utveckling. De identifierade också delar av kromosomer som är oförenliga mellan arterna, som fungerar som genetiska hinder för genflöde och sannolikt var viktiga för separationen av arterna.
Fler humlearter än man tidigare trott
Forskarnas nya resultat indikerar att antalet humlearter i arktiska och alpina miljöer kan vara större än vad man tidigare trott. Det är möjligt att bergig terräng bidrar till artbildning. Kallanpassade populationer kan isoleras på höga höjder under uppvärmningsperioder i sin evolutionära historia, vilket kan leda till bildandet av nya arter. Det är också möjligt att ytterligare genomsekvensering av humlor kommer att avslöja ännu fler arter som hittills inte har upptäckts.
För mer information kontakta Matthew Webster, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, matthew.webster@imbim.uu.se
– Att ta hänsyn till kostnaderna för elavbrott är viktigt när vi tittar på vilken blandning av olika energislag (energimix) vi vill ha i Sverige och hur vi bygger energisystemet med avseende på elproduktion och elnätets utformande. Om värdet av leveranssäkerhet ökar blir planerbarheten i elsystemet viktigare, säger Fredrik Carlsson, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och en av författarna till studien.
Inte bara penningrelaterade kostnader
Studien Past and present outage costs – A follow-up study of households’ willingness to pay to avoid power outages har genomförts som en enkätbaserad undersökning vid två tillfällen, 2004 och 2017, där svenska hushåll och företag har fått besvara frågor om vad ett elavbrott skulle kosta dem. Kostnaden för hushållen kan inte enbart mätas i pengar, utan det handlar också om saker som att man inte kan laga mat, att man inte kan ringa eftersom mobilen laddar ur eller att maten i frysen blir förstörd.
– För att fånga både de monetära och de icke-monetära kostnaderna har vi i enkäten frågat hur mycket hushållen är beredda att betala för att undvika ett elavbrott. Man kan notera att även om de avbrott vi tittar på är ganska korta, från tre minuter till tolv timmar, så upplever man i stor utsträckning ett obehag som man är beredd att betala för att undvika, säger Fredrik Carlsson.
Elanvändningen i Sverige ökar och vi förlitar oss på alltfler elektroniska enheter i vardagen, från smartphones till elbilar. Med den pågående förändringen i Sveriges energimix finns det en risk att elavbrotten kan öka över tid, även om de inte gjort så det senaste decenniet.
Stora investeringar för stabilare elöverföring
Syftet med studien var att mäta den samhällsekonomiska kostnaden för elavbrott. Den tydligaste förändringen är att år 2017 anger en betydligt större andel av hushållen att elavbrott innebär en kostnad för dem samtidigt som kostnaden de anger har ökat kraftigt, i storleksgraden 200 procent. I genomsnitt svarar enkätdeltagarna 2017 att de är beredda att betala 25 kronor för att undvika ett en-timmesavbrott, 2004 var den siffran 9 kronor (uttryckt i 2017 års priser). Denna ökning gäller både för planerade elavbrott som hushållen har fått information om och för oplanerade elavbrott.
– I praktiken innebär våra resultat att man i framtiden behöver sätta ett större värde på leveranssäkerhet än tidigare och att elnätsbolagen kan behöva lägga mer pengar på investeringar i stabilitet i elöverföringen. Resultatet är också relevant för den pågående politiska diskussionen om Sveriges energimix, elöverföringen mellan norr och söder, samt frågan om att använda planerade avbrott som en strategi för att möta effektbrist, säger Fredrik Carlsson.
Fredrik Carlsson, professor, Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, fredrik.carlsson@economics.gu.se
Coronapandemin och dess konsekvenser har dominerat media och allas medvetande det senaste året. Det talas om covid-19 överallt, men hur har barn uppfattat pandemin och var får de sin information?
För många barn har pandemin inneburit att det har skett stora förändringar i deras liv med social distansering, hemundervisning, minskad kontakt med vänner och övrig familj. Unicef har konstaterat att barn kan ha svårt att förstå vad de ser och hör om pandemin och kan vara särskilt utsatta för ångest, stress och sorg.
Beslut om den egna hälsan
– En persons förmåga att erhålla, bearbeta och använda information för att göra val och beslut om sin hälsa kallas hälsokunskap. Syftet med studien var att undersöka barns hälsokunskap, vilka informationskällor de använder, hur de önskar få information och hur de har förstått covid19-pandemin, berättar Janet Mattson, docent vid Röda Korsets högskola och en av författarna till studien.
”Vuxna säger att det inte är så farligt och att det inte kan döda människor, men jag vet att människor dör varje dag”. Så berättar ett barn i undersökningen som har genomförts i samarbete mellan sex länder: Storbritannien, Australien, Sverige, Brasilien, Spanien och Kanada som alla har upplevt covid-19 på olika vis. Undersökningen genomfördes online genom att barn i åldrarna 7–12 år tillsammans med sin förälder/vårdnadshavare fick svara på frågor som rörde information om covid-19 och deras förståelse av pandemin.
Filtrerad och anpassad information
– Resultaten visar att föräldrar är den viktigaste informationskällan om pandemin för barn i de flesta länder, förutom i Sverige där skolan har varit den viktigaste informationskällan. I många fall valde föräldrar att skydda, filtrera eller anpassa sitt barns tillgång till information om covid-19, särskilt när det gäller antalet dödsfall i respektive land. Trots detta rapporterade barn i denna studie att de visste att covid-19 var dödligt och att det sprids snabbt, berättar Janet Mattson.
– Resultaten visar att det är viktigt att samhället tillmötesgår barns behov av information och även informerar dem om att vad som pågår så att de får korrekt och begriplig information. Annars riskerar de att skapa sin förståelse baserad på information som florerar på nätet eller har filtrerats av skyddande föräldrar, säger Janet Mattson. Detta är särskilt viktigt under en pandemi då barn har förväntats spela en viktig roll i förebyggandet av smittspridning, till exempel genom att hålla handhygien och social distansering.
Forskare från Sverige, Grönland, Nederländerna, USA och Kanada gjorde två expeditioner till två tidigare onåbara fjordar i norra Grönland under somrarna 2015 och 2019.
– Fjordarna var i princip onåbara för forskare tills alldeles nyligen, eftersom havsisen var för tjock. Havsområdet norr om Grönland är ett av de minst studerade områdena på planeten, och det krävs en stor isbrytare för att nå dit, även sommartid, säger Christian Stranne, biträdande lektor vid Stockholm universitet.
Att förstå de faktorer som kontrollerar hur snabbt glaciärerna rör sig, bryts upp och avsätter isberg till fjordarna – och så småningom havet – är betydelsefullt för att kunna förutsäga hur Grönlands inlandsis kommer att förändras i ett varmare klimat – och i förlängningen vilken takt de globala havsnivåerna kan komma att förändras.
Fjordarnas otillgänglighet och uppbyggnaden av havsis i området, beror på riktningen av arktiska havsströmmar. Två av dem – Beaufortvirveln och Transpolära driften – flyttar is från centrala Arktis mot norra Grönlands kust.
I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Communications Earth & Environment rapporterar forskargruppen om mätningar genomförda under expeditionerna till Petermann 2015 och Ryder 2019 med den svenska isbrytaren Oden. Då gjordes detaljerade studier av Petermannfjorden och Sherard Osbornfjorden i norra Grönland.
Passagen in till Sherard Osbornfjorden på Grönlands norra kust är blockerad av tjock havsis, även sommartid. Den något mer sydligt belägna Petermannfjorden har varit öppen till Nares sund (som sammanbinder Arktiska Oceanen med Baffinbukten) i flera år.
Flytande istungor
Båda fjordarna rymmer stora glaciärer med flytande istungor som sträcker sig många kilometer ut i fjordarna. Varmare vattentemperaturer tenderar att smälta dessa flytande delar av glaciärerna och isberg i fjordarna snabbare. Men hur påverkar närvaron eller frånvaron av den tjocka havsisbarriären utanför fjordarna vattentemperaturerna innanför?
2019 nådde lufttemperaturen i norra Grönland rekordnivåer. Trots liknande höga lufttemperaturer och förutsättningar översteg Petermannfjordens havstemperatur nära ytan aldrig 0ºC.
– Men i Sherard Osbornfjorden, som var avskuren från det öppna havet av tjock havsis, nådde havstemperaturen nära ytan 4ºC, vilket var 3ºC högre än någon tidigare havsmätning norr om Grönland, förklarar Christian Stranne.
Kan bidra till snabbare smältning
Sommarens smältning producerar ett varmt och relativt färskt vattenlager som flyter ovanpå saltare vatten i fjorden och detta smältvatten i fjorden blockeras av havsis-barriären. På grund av skillnaden i salthalt, blir ytvattnet även isolerat av vattnet nedanför, vilket ger tid för intensiv soluppvärmning av det färska ytvattnet. Dessa varmare vattentemperaturer kan bidra till snabbare smältning av Ryderglaciären i Sherard Osbornfjorden, så väl som att förändra biogeokemin i fjordens vatten.
Observationerna kan tyckas vara motsägelsefulla; tjock havsis associeras med kallare klimat, men det kan leda till varmare ytvattentemperaturer inne i fjordar. Av den anledningen är fjordar utmed den norra grönländska kusten mer känsliga för klimatuppvärmning än fjordar utan en havsisbarriär.
Men alla fjordar är inte helt lika varandra. Förra året visade en studie från expeditionerna 2015 och 2019 att Ryderglaciären i Sherard Osbornfjorden är mindre påverkad av smältning från undersidan av glaciärtungan jämfört med Petermannglaciären i Petermannfjorden.
Formen på havsbotten förklarar
I detta fall är förklaringen inte havsis utan formen på havsbotten – en fysisk barriär av berg och sediment minskar inflödet av relativt varm vatten nära bottnen och tenderar att göra Ryderglaciären mindre känslig för klimatuppvärmning. Samtidigt kan havsisbarriären i det angränsande Lincolnhavet göra det mer känsligt.
– Det är en komplex interaktion. På det hela taget vet vi att ett varmare klimat kommer att leda till mer snabbrörliga glaciärer och mindre is på Grönland. Men hur snabbt det händer, och i vilken omfattning, är fortsatt ett nyckelområde för forskningen, säger Christian Stranne.
Kontakt:
Christian Stranne, biträdande lektor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet, christian.stranne@geo.su.se
Vetenskaplig artikel:
The climate sensitivity of northern Greenland fjords is amplified through sea-ice damming.(Christian Stranne, Johan Nilsson, Adam Ulfsbo, Matt O’Regan, Helen K. Coxall, Lorenz Meire, Julia Muchowski, Larry A. Mayer, Volker Brüchert, Jonas Fredriksson, Brett Thornton, Julek Chawarski, Gabriel West, Elizabeth Weidner och Martin Jakobsson) Communications Earth & Environment.
Marknadsföringen av medicinsk turism är ett relativt outforskat ämne, men något som vi måste prata om säger Michelle Rydback, forskare vid Södertörns högskola.
– Branschens utveckling utsätter vårdsektorn för en konkurrenskraftig miljö, som ett resultat av det har marknadsföringen blivit en viktig del av vårdleverantörernas drift och verksamhet. De försöker skapa tillit till sina ”produkter” precis som andra företag gör. Men det är inte en produkt på samma sätt som andra, därför är det viktigt att studera denna växande marknad, säger Michelle Rydback, nybliven doktor i företagsekonomi.
Fokus på tillväxtmarknader
I sin avhandling har hon fokuserat på tillväxtmarknader och studerat vårdföretag och tjänsteleverantörer på Filipinerna. Andra länder som också vänder sig till patienter från Europa och USA är till exempel Malaysia, Indien, Singapore och Thailand. Det förekommer också att europeiska patienter reser till andra länder inom EU, men där används sällan termen medicinsk turism.
Även om det har publicerats vetenskapliga artiklar om medicinsk turism och marknadsföring är kunskapen begränsad, särskilt om tillväxtmarknader. Syftet med studien har varit att bidra med en ökad förståelse för medicinsk turism, något som är viktigt för aktörer inom branschen men också läkare, beslutsfattare och patienter.
– Eftersom framgång eller misslyckande med leverans av tjänster kan påverka industrins och medborgarnas välbefinnande, kan inte den medicinska turistnäringen hanteras exklusivt för sig, säger hon.
Förtroende utgör en central roll
Studien omfattar sjukhus, kliniker och aktörer som förmedlar vårdtjänster för medicinsk turism och bygger framför allt på intervjuer. Resultaten visar att en central del i marknadsföringen utgörs av att bygga förtroende. De måste bygga tillförlitliga nätverk och skapa anpassade tjänster som komplement till sjukvården. Kortfattat förpackar sjukvården det som en semesterresa.
– Bilden som förmedlas är ”operation på förmiddagen, sol & bad på eftermiddagen”. Men det fungerar inte så. Patienter måste återhämta sig i sjukhusmiljö. Jag tycker att det skickar fel signaler. Jag tycker att vi inom forskningen har en skyldighet att visa att marknadsföring är så mycket mer än bara att sälja, det är kommunikation, planering, organisering och leverera konsumenternas behov och önskemål, säger Michelle Rydback.
Kommersialiserad sjukvård
Medicinsk turism och kommersialiserad sjukvård är omdiskuterat. Kritiker säger att det är rika människor från välmående länder med fungerande sjukvård som köper sig förbi vårdköer på bekostnad av fattiga människors hälsa. Inte sällan handlar det också om länder vars offentliga sjukvård har betydligt sämre resurser än de privata, där väntetiden på olika operationer är lång och kostnaderna för individen höga.
– Det är inget som lyfts fram i mina intervjuer med patienter, läkare, vårdföretag och tjänsteleverantörer. I Filipinerna finns regler om att en viss andel av patienterna måste komma från det egna landet, för de privata vårdföretagen. Så som akademiker har jag inte hittat några bevis för det, men det finns helt klart misstankar och farhågor, säger Michelle Rydback.
Medicinsk turism i Sverige
I Sverige talas det sällan om medicinsk turism. Det har setts som något klandervärt att åka utomlands för vård. Samtidigt finns i dag samarbetsavtal mellan länder i Europa som möjliggör att patienter från vård i andra länder än det egna. Akademiska sjukhuset i Uppsala tar till exempel varje år emot omkring 400 patienter från olika länder. De betalar privat, genom försäkringar eller genom EU-samarbeten. Men informationen och kännedomen kring detta bland allmänheten är begränsad.
– Anledningen till att många kritiserar en kommersialisering av sjukvården är för att sjukvård ses om en mänsklig rättighet. Men det gör även utbildning. De behandlas helt olika. Vi är öppna med att våra lärosäten marknadsför sig mot utländska studenter, men inte att svenska patienter vänder sig utomlands för sjukvård. Vi är inte öppna med utvecklingen av medicinsk turism, men det är en fråga vi måste diskutera.
Med hjälp av den obemannade undervattensfarkosten Ran, som tagit sig in under Thwaites glaciärfront, har forskarna fått data om styrka, temperatur, salthalt och syrgashalt hos havsströmmarna som går in under glaciären. Thwaites Glaciär kallas Domedagsglaciären på grund av att den binder så stora ismängder, att en avsmältning skulle få kraftiga följdverkningar.
– Det globala vattenståndet påverkas av hur mycket is som finns på land, och den största osäkerheten i prognoserna är den framtida utvecklingen av inlandsisen i Västantarktis, säger Anna Wåhlin, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, en av forskarna bakom studien.
– Detta var Rans första insats i polarområdet och undersökningen av vattnet under ishyllan var mer framgångsrik än vi vågat hoppas på. Vi planerar att följa upp dessa spännande resultat med ytterligare forskningsuppdrag under isen nästa år, säger professor Karen Heywood från University of East Anglia, och hedersdoktor vid Göteborgs universitets naturvetenskapliga fakultet.
Thwaites Glaciär upptar en yta lika stor som halva Sverige, och är på grund av sitt läge i en djupbassäng känslig för förändringar i havet. Bild: NASA
Påverkar vattenståndet
Inlandsisen i Västantarktis står just nu för cirka tio procent av den totala vattenståndshöjningen. Och de snabbaste förändringarna i avsmältning av glaciäris sker i Thwaites-glaciären. Eftersom kontinenten sluttar inåt under glaciären är den känslig för att varma och salta havsströmmar letar sig in under den.
– Den processen kan leda till att en accelererad smältning sker vid glaciärens botten samt att den så kallade grundlinjen, området där isen övergår från att vila på havsbotten till att flyta, drar sig inåt mot kontinentens mitt, säger Anna Wåhlin.
På grund av sitt otillgängliga läge, långt från forskningsstationer, i ett område som vanligtvis är blockerat av tjock havsis och många isberg, har det funnits en stor brist på observationer från detta område. Det innebär att det hittills funnits en brist på kunskap om avsmältningsprocesserna.
Första mätningar som utförts
Resultaten av mätningarna på Ran har använts för att kartlägga undervattensströmmarna under den flytande delen av glaciären. Forskarna har upptäckt att djupvatten står i förbindelse med havsbukten Pine Island Bay österut, en väg som man tidigare trodde var blockerad av en undervattensrygg.
Forskargruppen har också mätt värmetransporten i en av de tre kanaler som leder varmt vatten in under Thwaites-glaciären norrifrån. Värdet som uppmättes där, 0.8 TW, motsvarar en nettoavsmältning av 75 km3 is per år, vilket är nästan lika mycket som den totala avsmältningen i hela glaciären.
Även om mängden is som smälter till följd av det varma vattnet inte är mycket sett globalt, så ger värmetransporten en stor effekt lokalt och kan tyda på att glaciären inte är stabil över tid.
Inte hållbart över tid
Forskarna noterade också att stora mängder smältvatten strömmade norrut från glaciärens front.
– Variationer av salthalt, temperatur och syrgashalt pekar på att området under glaciären är ett tidigare okänt aktivt område där flera olika vattenmassor av olika densitet möts och blandas med varandra, vilket är viktigt för förståelsen av smältprocesserna vid isens undersida, säger Anna Wåhlin.
Observationerna visar att punkter där isen för närvarande är förbunden med havsbotten, vilket ger stabilitet till glaciären uppe på land, påverkas av varma havsströmmar från flera håll vilket tyder på att dessa punkter inte är hållbara över tid.
– Men den goda nyheten är att vi nu, för första gången, samlat data som är nödvändiga för att modellera dynamiken i Thwaites glaciär. Dessa data kommer att hjälpa oss att bättre beräkna isavsmältning framöver. Med hjälp av ny teknik kan vi förbättra beräkningsmodellerna och minska den stora osäkerhet som nu råder kring globala vattenståndsvariationer, säger Anna Wåhlin.
Anna Wåhlin, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, anna.wahlin@gu.se
Hur gamla vargar är när de får valpar för första gången påverkar tillväxten i vargstammen. Särskilt i små, isolerade populationer som den skandinaviska. Att veta mer om faktorerna bakom variationerna i ålder är värdefullt i arbetet med att förvalta och bevara vargstammen.
Nu har svenska och norska forskare Forskare från Grimsö forskningsstation, SLU, har tillsammans med kollegor i Norge gjort en studie som bygger på data från 297 reproducerande vargar, från det att vargpopulationen grundades under1980-talet fram till 2018. Datan kommer från årliga inventeringar, sändarförsedda vargar och ett nästintill komplett släktträd över vargstammen.
Den visar att det som framförallt påverkar åldern är hur många vargrevir som finns. När reviren var färre tenderade vargarna att vara äldre vid sin första valpkull, för att det fanns färre partners att välja mellan.
Vargarnas ålder varierar
Vargarnas ålder när de får sin första valpkull varierar, från ett år upp till de äldsta vargarna som var åtta till tio år gamla. Det är ovanligt att vargar reproducerar sig redan som ettåringar, men tre av hanarna i studien blev pappor vid ett års ålder. Tikarna var oftast tre år och hanarna två år vid första valpkullen.
Vargvalpar i Aspafallet-reviret beläget i Västmanlands och Örebro län i maj 2018. Valparna föddes runt månadsskiftet april-maj och i revir med hjälp av någon sändarförsedd varg dokumenterades kullstorlek, vikt och kön på valparna vid 3–4 veckors ålder. Bild: Camilla Wikenros, SLU
En vargkull består ofta av 2-8 valpar, men ibland fler. Vid födseln väger de cirka 400 g. Valparna föds i en lya, som i de flesta fall är en utgrävd håla i marken, under ett par stora stenblock, i en grotta eller i en klippskreva. Den placeras i närheten av en vattenkälla och ofta på för människor påfallande natursköna platser med bra utsikt över omgivningen.
Små valpar stannar på bestämda mötesplatser medan föräldrarna jagar. Successivt börjar de följa med sina föräldrar, men också röra sig på egen hand i reviret. De flesta valparna lämnar flocken vid ett års ålder, men en del stannar kvar längre.
Tillgång på revir och partner
I den skandinaviska vargpopulationen har åldern vid första reproduktion ändrats med tiden. I början, när det fanns få revir och få tillgängliga partners, var vargarna äldre. Sedan sjönk åldern för båda könen i samband med att antalet revir ökade.
Under de senare åren i studien, blev hanarnas ålder vid första reproduktion återigen högre med ett ökat antal vargrevir. Under samma period har det varit en hög omsättning på revirmarkerande vargar, men andra vargar har snabbt ersatt en förlorad partner eller etablerat sig i ett ledigt område.
– Att åldern vid första reproduktion skiljde sig åt mellan tikar och hanar under åren med flest antal vargrevir kan hänga samman med att hanarna utvandrar längre sträckor än tikarna och att dödligheten utanför vargens huvudsakliga utbredningsområde är hög, säger Camilla Wikenros, forskare vid Grimsö forskningsstation.
Studien pekar också på andra faktorer som påverkade hur gamla vargarna var när de reproducerade sig för första gången, men dessa faktorer hade mindre inverkan än antalet revir.
Inavlade tikar får ungar senare
– Även graden av inavel påverkade hur gamla vargarna var när de reproducerade sig för första gången. Mer inavlade tikar fick sin första valpkull senare än mindre inavlade tikar, säger Mikael Åkesson, forskare vid Grimsö forskningsstation.
En annan faktor som kan ge bättre förutsättningar för tidig reproduktion är om en individ växer upp med äldre syskon, som kan hjälpa till med att försörja valparna. I studien bekräftade forskarna en sådan effekt för hanar.
Att ha en partner som har reproducerat sig tidigare, och därmed är mer erfaren, kan förväntas leda till tidigare reproduktion än om man har en oerfaren partner. Partnerns erfarenhet var dock inget som påverkade åldern vid första reproduktion, varken hos tikar eller hanar.
Studien visade också att incestuös reproduktion mellan förälder och avkomma är ovanligt, men det förekom under hela studieperioden.
Vargpar markerar revir tillsammans
Ett revirmarkerande par är två vargar som etablerat sig i ett revir, men som ännu inte fått valpar. Vargparet revirmarkerar sida vid sida. De krafsat i marken och urinerar mot upphöjda föremål, väldigt likt tama hanhundar som skvätter på träd, snödrivor, lyktstolpar etc.
En familjegrupp (flock) vargar består som regel av hane och tik och deras valpar. Oftast är det årsvalpar, men även valpar från tidigare kullar kan ibland finnas kvar. Flocken bor i reviret som den försvarar starkt mot inkräktande vargar. Därför undviker vargar områden som de vet är upptagna revir.
I Skandinavien har forskare konstaterat revir i storlek mellan 259 – 1676 kvadratkilometer, med hjälp av sändarförsedda djur och snöspårning (jmf: Stockholms stad är 214 kvadratkilometer stor).
Vargars huvudföda är älgkalvar, men revirets storlek har visat sig oberorende av älgtätheten. Storleken ökar däremot med nordlig breddgrad och andel jordbruksmark. Skandinaviska vargar har större revir i förhållande till tätheten av bytesdjur, än vargar i andra länder.
Åderförkalkning (ateroskleros) är en kronisk inflammation som bildar plack i blodkärlen och över tid kan leda till hjärt-kärlsjukdom, som är den vanligaste dödsorsaken i världen. Inflammationen känns inte men kan orsaka stor skada på kärlen och det är viktigt att så tidigt som möjligt identifiera individer i riskzonen för att vända utvecklingen.
Protein med flera funktioner
Så kallade HDL-lipoproteiner för bort överskott av kolesterol från kroppens vävnader till levern. Idag används HDL-värdet (för kolesterol i blodet) för att förutsäga en individs risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. HDL brukar kallas det goda kolesterolet men HDL-partiklarna har fler viktiga funktioner, bland dem antiinflammatoriska egenskaper som kan förebygga åderförkalkning.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet och University of Groningen i Nederländerna för första gången studerat om HDL-partiklarnas antiinflammatoriska aktivitet kan förutsäga framtida risk för hjärtinfarkt och andra kardiovaskulära händelser. Som underlag har forskarna använt blodprover från deltagare i Prevend-studien i Groningen, Prevention of REnal and Vascular End stage Disease.
Av de totalt 8 592 deltagarna gjordes ett urval med 369 personer som var friska när studien började, men som vid en uppföljning efter 10,5 år hade drabbats av hjärt-kärlsjukdom. Dessa matchades enligt ålder, kön, rökvanor och nivåer av HDL-kolesterol med fullt friska individer från samma underlag.
Förbättrad riskbedömning
Trots identiska kolesterolnivåer hade deltagarna som drabbats av olika kardiovaskulära händelser en betydligt lägre antiinflammatorisk aktivitet i sina HDL-partiklar. När det här värdet lades till övriga parametrar förbättrades resultaten för den vedertagna Framingham-modellen för prediktion av kardiovaskulär risk.
Analysen enligt Framingham-modellen blev ännu mer exakt när HDL-värdet för kolesterol helt ersattes av det antiinflammatoriska HDL-värdet.
– Våra resultat pekar på nya möjligheter för förbättrad kardiovaskulär riskbedömning genom att ersätta biomarkören för kolesterol med en annan biologiskt viktig funktion. I dagsläget är dock metoden för att analysera HDL:s antiinflammatoriska aktivitet ganska komplex och omständlig. Vårt nästa mål är därför att göra metoden enklare och mer kliniskt tillgänglig, säger Uwe Tietge, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.
Uwe Tietge, professor, Institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, uwe.tietge@ki.se
Fotnot:
Studien finansierades av Netherlands Organization for Scientific Research och Hjärt-Lungfonden. Uwe Tietge har ett arvoderat uppdrag för Astra Zeneca utan koppling till denna studie. För övrigt finns inga rapporterade intressekonflikter.
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
