– Många arter är idag starkt hotade, både lokalt och globalt. I Sverige har vi helt förlorat flera arter, till exempel mellanspett och veronikanätfjäril. Dessa arter förekommer dock fortfarande på andra platser i Europa, vilket innebär att de skulle kunna återinföras i Sverige. Våra datorsimuleringar visar hur vi teoretiskt sett skulle kunna maximera framgången för sådana återutsättningar, säger Bengt Hansson, biolog vid Lunds universitet.
Skadliga mutationer
I studien har forskarna undersökt vilka individer som är mest lämpade för att etablera nya populationer. Tidigare har bevarandegenetiker förespråkat att flytta de mest genetiskt variabla individerna, men i den nya studien visar forskarna att det är viktigt att överväga vilken typ av genetisk variation man flyttar runt. Med hjälp av datorsimuleringar visar de att skadliga mutationer som finns i arvsmassan hos flyttade individer kan orsaka problem för framtida generationer. Denna så kallade ”mutationsbelastning” kan äventyra livskraften för de nya populationerna på lång sikt och så småningom leda till utrotning.
Individer från olika populationer
Enligt Bengt Hansson, som lett studien tillsammans med Cock van Oosterhout vid University of East Anglia i Norwich, är det bästa valet att utesluta individer med många skadliga mutationer, samtidigt som man väljer individer från flera olika källpopulationer.
– Att aktivt flytta individer mellan platser är ofta det sista alternativet man som bevarandebiolog har att tillgå för att rädda hotade arter. Genom att noggrant välja individer utifrån deras mutationsbelastning kan vi försöka minimera de skadliga effekter som normalt förknippas med inavel i små populationer, säger Bengt Hansson.
Lättare att bevara hotade arter
Stora framsteg har gjorts inom DNA-sekvenseringsteknik, och hela genomet (arvsmassan) hos individer kan numera sekvenseras för relativt låga kostnader. Detta öppnar nya möjligheter att förbättra förvaltningen av hotade arter.
– För många arter av däggdjur och fåglar vet vi nu vilka mutationer som är skadliga. Liknande mutationer finns också hos människor, så vi förstår vad de gör, och därför vet vi vad vi ska leta efter när vi analyserar DNA för dessa arter. Det betyder att vi kan utesluta de dåliga mutationerna redan innan de orsakar problem. Vår datormodell visar att det åtminstone teoretiskt säkerställer högsta möjligheten för populationers överlevnad. Detta kan hjälpa bevarandebiologer att välja ut optimala individer för återetablering, säger Cock van Oosterhout.
– Att veta hur många syskon en individ har och om hen är äldst eller inte, kan vara av stor nytta för att identifiera om det finns ökade risker för hjärtproblem som hjärtinfarkt och stroke. Framtida forskning bör därför inriktas på att hitta biologiska eller sociala mekanismer som kopplar samman status av att vara förstfödd till lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, vilket våra observationer visar, säger Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, och som har lett studien.
Identifierar riskindivider
I dag identifierar man riskindivider bland annat genom att fråga patienter om familjehistoria och förekomst av tidig hjärtkärlsjukdom inom familjen för att få en fingervisning om ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar. I den aktuella studien valde forskarna att analysera en annan aspekt av familjemönster och studerade i stället syskon och deras inbördes ordning och vilken betydelse detta har biologiskt, psykologiskt och socialt.
I det nationella Flergenerationsregistret hade forskarna tillgång till uppgifter om 1,36 miljoner män och 1,32 miljoner kvinnor som var födda mellan 1932 och 1960 och som 1990 hade en ålder mellan 30 och 58 år. De tittade på syskonens antal och var i syskonskaran personer befann sig. Justeringar gjordes även för det totala antalet syskon i förhållande till födelseordning när risken för olika resultat beräknades med förstfödda som referens. Informationen kopplades sedan registermässigt till dödlig och icke-dödlig hjärtinfarkt och stroke över en period på 25 år. I analyserna tog forskarna även hänsyn till och justerade för socioekonomisk status, fetma, diabetes, kronisk lungsjukdom (KOL) och alkoholism och relaterade leversjukdomar.
Förstfödda har lägre risk
Resultaten visade bland annat att de utan syskon hade en ökad frekvens av hjärtproblem och att förstfödda barn hade en lägre risk för hjärtproblem som hjärtinfarkt och stroke. När forskarna tittade på familjens storlek och jämförde män utan syskon med män med ett eller två syskon, hade de senare en lägre risk för kardiovaskulära händelser, medan de med fyra eller fler syskon löpte en högre risk.
– Likaså hade män med mer än ett syskon en lägre risk för dödsfall än män utan syskon, medan de med tre eller fler syskon hade en ökad risk för kranskärlshändelser. Ett liknande mönster kunde vi se hos kvinnor. Jämfört med de utan syskon hade kvinnor med tre eller fler syskon en ökad risk för kardiovaskulära händelser, medan de med två eller fler syskon löpte en ökad risk för kranskärlshändelser. Kvinnor med ett eller flera syskon hade en lägre risk för dödsfall, säger Peter M Nilsson.
Ser men kan inte förklara samband
De svenska befolkningsregistren innehåller inte uppgifter om diagnostiska procedurer eller data om individernas livsstilsfaktorer som rökning och kost eller kroppsmasseindex (BMI). Forskarna kan se samband fast inte förklara dessa. För detta behövs mer ingående data från biobanker, blodprov, och närmare analyser av olika individuella riskfaktorer som blodtryck, kolesterol och rökning.
Forskarna påpekar att resultaten från denna studie skiljer sig mot tidigare forskningsresultat genom att även ha tagit hänsyn till icke-dödliga hjärtkärlhändelser, och fyller därmed ett kunskapsgap. De menar att resultaten även kan vara av betydelse för utformningen av ett lands familjepolitik, vilket illustreras av att Kina nyligen övergett ettbarnspolitiken och nu tillåter upp till tre barn per familj.
– Eftersom det av olika skäl, med selektiva aborter, skett en ansamling av pojkar i ettbarnsfamiljer har dessa blivit bortskämda och ofta överviktiga, vilket leder till folkhälsoproblem. Ytterligare forskning behövs dock för att bekräfta hälsoeffekter kopplade till familjestorlek och biologiska såväl som sociala roller relaterade till placering i syskonskaran.
Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning, Lunds universitet, peter.nilsson@med.lu.se
Tillsammans med forskare i bland annat Tyskland, Nederländerna, Frankrike och USA har forskarna i Linköping upptäckt det nya ultratunna materialet som liknar grafen, och fått namnet beryllonitren.
– Ultratunna material kan ha fantastiska egenskaper med många tänkbara tillämpningar. När vi letar efter nya material har vi främst haft temperatur och kemisk sammansättning till vårt förfogade för att styra utformningen av materialet. Men tack vare den senaste tidens teknikutveckling har vi nu också möjligheten att skapa material under extremtryck. Det öppnar för många nya möjligheter och spännande material, säger Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik på Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.
– Diamanter skapas under extremt högt tryck men när de väl är formerade blir de ett av världens hårdaste material som klarar sig fint utan det höga trycket. Det är en egenskap vi försöker uppnå i vår jakt på nya ultratunna och funktionella material.
Rör sig nära ljusets hastighet
Beryllonitren består, som namnet antyder, av beryllium- och kväveatomer som arrangeras i en tvådimensionell struktur. Varje berylliumatom knyter till sig fyra kväveatomer och tillsammans bildar de ett asymmetriskt hexagonalt mönster som elektronerna rör sig i. Elektronerna i den här typen av strukturer rör sig nära ljusets hastighet vilket är en förutsättning för framtida forskning inom partikelfysik och kvantmekanik.
Professor Ingrid Hotz har lett arbetet med den vetenskapliga visualiseringen av det nya materialet. Bild: Thor Balkhed
– Med hjälp av material som grafen och beryllonitren får vi ett fantastiskt komplement till stora partikelacceleratorer. I materialen kommer vi kunna studera tillvarons minsta beståndsdelar och fundamentala egenskaper på vårt skrivbord. I förlängningen kan vi också studera och simulera vårt universums egenskaper likväl som andra alternativa universum, säger Igor Abrikosov.
Men den visionen kräver mer forskning för att förverkligas. I närtid är förhoppningen att beryllonitren ska kunna användas i kvanttekniska tillämpningar som supersnabba beräkningar.
Visualiserar hur det förhåller sig i material
Beryllonitren utgör basen en helt ny grupp med material och det finns stora utvecklingsmöjligheter. Upptäckten är resultatet av ett stort internationellt forskningssamarbete där forskarna från Linköpings universitet lett det teoretiska arbetet.
Ingrid Hotz är professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet och har lett arbetet med den vetenskapliga visualiseringen av materialet. Enligt henne är visualisering viktigt för att få förståelse för hur atomernas koppling till varandra påverkar materialets egenskaper, särskilt under olika förhållanden som exempelvis förändrat tryck.
– Människor är väldigt bra på att känna igen visuella mönster. Med visualisering kan vi få en djupare förståelse för hur den underliggande fysiken i material fungerar. Dessutom kan materialet studeras och jämföras med andra material på en mycket mer detaljerad nivå än med traditionella metoder, säger Ingrid Hotz.
Vad är grafen?
Grafen är ett ultratunt material som består av ett lager kolatomer ordnade i symmetriska hexagonala strukturer. Materialet har många eftertraktade egenskaper som hög hållfasthet och god ledningsförmåga av både elektroner och värme. Efter upptäckten av grafen har jakten på fler tvådimensionella material ökat intensitet.
Vetenskaplig artikel:
High-Pressure Synthesis of Dirac Materials: Layered van der Waals Bonded BeN4 Polymorph(Maxim Bykov, Timofey Fedotenko, Stella Chariton, Dominique Laniel, Konstantin Glazyrin, Michael Hanfland, Jesse S. Smith, Vitali B. Prakapenka, Mohammad F. Mahmood, Alexander F. Goncharov, Alena V. Ponomareva, Ferenc Tasnádi, Alexei I. Abrikosov, Talha Bin Masood, Ingrid Hotz, Alexander N. Rudenko, Mikhail I. Katsnelson, Natalia Dubrovinskaia, Leonid Dubrovinsky, Igor A. Abrikosov)Physical Review Letters.
Kontakt:
Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik på Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet, igor.abrikosov@liu.se
Maktlöshet är kanske den känsla som bäst kan beskriva hur vi känner när vi står där i affären och inte kan betala. Eftersom Sverige är ett av världens mest kontantfria länder, är vi medborgare beroende av att betalsystemen fungerar. Hur kan vi vara säkra på att få matkassen med oss hem?
För att få svar på vilka konsekvenser som uppstår vid ett långvarigt avbrott i betalsystemen har MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) finansierat forskningsprojektet ”Om betalsystemet kraschar”. I form av ett spel.
Det är ett samarbete mellan forskare från Mittuniversitet, Linköpings universitet och företaget Combitech AB med Högskolan i Skövde som projektägare.
Övar på krasch-scenarier
– Vi har utvecklat något helt unikt: våra deltagare har kunnat öva hundratals varianter av samma händelseförlopp och på så sätt vara beredd på alla tänkbara scenarier. Deltagarna har inte bara fått en förståelse för det drabbar den egna verksamheten, utan även hur deras val påverkar andra aktörer. En kunskap som bygger bättre och tryggare krishanterare, säger Joeri van Laere, projektledare och krisforskare på Högskolan i Skövde.
I spelet drabbas ett fiktivt samhälle av en långvarig störning där kortbetalningar inte är möjliga under 10 dygn. Projektet har sedan bjudit in samhällsaktörer som fått spela spelet, totalt har det anordnats 21 speldagar i 14 län.
– Forskningsprojektet visar att vi genom övning, samverkan, flera olika typer av betalningsalternativ och god kommunikation tar oss igenom en omfattande betalkris, säger Joeri van Laere.
Samverkan leder till samsyn
Det som visat sig vara nyckeln till framgång är ett fungerande samarbete mellan de aktörer krisen berör: nationellt, regionalt till lokalt, offentligt-privat till respektive näringsidkare. Effekten av god samverkan är samsyn och förståelse för vad som är “bäst för alla” i stället för att utgå från vad som är mest fördelaktigt för den egna verksamheten.
– Under spelsessionerna blev det väldigt tydligt att ju mer deltagarna diskuterade och resonerade fram en åtgärd, desto bättre effekt fick den. Aktörerna behöver öva samma scenario flera gånger tillsammans för att bygga den helhetssyn som mildrar effekten under en betalningsstörning, säger Joeri van Laere.
Speldeltagarna har byggt upp en förståelse för vikten av samsyn samhällsaktörer och blivit bättre krishanterare.
Jonas Milton på MSB är nöjd med projektets resultat och menar att projektet lämnar efter sig goda råd för hur näringsliv, myndigheter, MSB och medborgare bör agera under en omfattande betalkris.
Behöver fler betallösningar
– Projektet har inte bara utvecklat en ny metod för att öva en störning i betalsystemet, forskarna har även lyckats föra samman de viktigaste aktörerna på området och i olika delar av Sverige, redan det är en vinst, säger Jonas Milton.
– Men projektet visar även på att vi inte kan luta oss tillbaka och vara nöjda med det vi har. det finns ett stort behov att vidareutveckla de digitala betalningslösningar som vi har till att bli mer resilienta så att de även kan nyttjas exempelvis offline med hjälp av krediter eller lösningar baserade på förskottsbetalning
Vad bör jag själv tänka på?
Projektets uppföljare på MSB, Jonas Milton, nämner vad vi som medborgare bör tänka på:
– Ha en summa kontanter i mindre valörer hemma tillsammans med ett lager förnödenheter. Det ökar möjligheten att klara sig under exempelvis en längre störning i betalsystemet. Kontanter är dock inte enskilt den enda lösningen utan endast ett komplement. Ju fler alternativa sätt att betala man har som privatperson desto bättre klarar man sig.
En långvarig betalsystemsstörning kan snabbt eskalera till en samhällskris, där oro kan leda till hamstring. Tomma butikshyllor har vi nog alla färskt i minnet som en effekt av oron i början av Coronapandemin. Genom kommunikation går oro att motverka. Under Coronapandemins första period då hamstringsbeteenden uppstod gick bland annat en av Sveriges papperstillverkare ut och meddelade att ”toalettpappret kommer inte att ta slut”, och flera livsmedelskedjor lugnade med att informera att butikshyllorna kommer fyllas på.
– Som medborgare kan du själv bygga på effekten av oro hos andra genom att exempelvis bunkra toalettpapper. Helt i onödan.
En konsekvens av klimatförändringarna är högre vattentemperaturer och minskad syrgashalt i världshaven. Det är dåliga nyheter för nästan alla organismer eftersom de flesta respirerar syrgas, det vill säga använder syre och glukos i cellandningen för att producera energi.
Men det finns en grupp som med största sannolikhet kommer att frodas framgent. De kallas skalamöbor och är ett slags encelliga mikroorganismer som finns i nästan alla marina miljöer. Det som utmärker de sandkornsstora och skalklädda gynnarna är deras förmåga att respirera både syrgas och nitrat.
Andas nitrat – om de får välja
Nu har ett svensk-amerikanskt forskarlag kartlagt två skalamöbearters genuttryck och respirationspreferenser.
– I studien kan vi slå fast att de arter som var med i våra experiment nästan alltid valde denitrifikation oavsett syrgashalt i sediment och bottenvatten. Detta trots att det ger mindre energi, säger Helena Filipsson, geologiforskare vid Lunds universitet.
Skalamöborna är viktiga i den marina kolcykeln eftersom de producerar stora mängder kalciumkarbonat. De hjälper även till att hålla vattenkemin i balans.
– Dessutom blir de föda för högre organismer. På det stora hela kan man säga att skalamöborna, trots sin ringa storlek, är mycket viktiga för världshaven, säger Helena Filipsson.
Berättar om forna tiders klimat
De uråldriga mikroorganismerna är intressanta för forskarvärlden eftersom de kan bevaras i bottensediment under många miljoner år. De kan därför användas som ett slags ”minidiktafoner” för att få fram information om forna tiders marina klimat. Genom att analysera skalamöbor som borrats upp ur havsbottnen har forskarna fått fram viktig information om hur salthalt, vattentemperatur och syrgashalt förändrats genom historien.
– Det är viktigt att förstå hur skalamöban fungerar och hur den kommer att reagera på framtida klimatförändringar. Mycket tyder på att vissa arter effektivt kan anpassa sig till minskad syrgashalt och bli en potentiell vinnare när bottendöd och syrebrist breder ut sig, säger Helena Filipsson.
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: Woods Hole Oceanographic Institution, Harvard University, University of Rhode Island.
Vård i respirator på en intensivvårdsavdelning är ofta nödvändigt för att upprätthålla liv, och längre vårdtider ökar riskerna för svåra komplikationer och ökad dödlighet.
Avvecklingen av respiratorn för att kunna andas själv är vanligtvis okomplicerad men vid vårdtider över en vecka kan den så kallade urträningen ur respirator bli komplicerad. Urträningen kräver individuella strategier som ställer höga krav på specialistutbildade sjuksköterskor och vårdteamets kompetens.
Carl-Johan Cederwall, intensivvårdssjuksköterska och doktorand vid Göteborgs universitet har undersökt vården av vuxna patienter som kräver längre vårdtider än sju dygn i respirator, och därmed längre urträningstid.
Ofta män och multisjuka äldre
– Patienter som vårdas i respirator under lång tid är ofta män men också äldre med flera sjukdomar sedan tidigare. En ökande äldre befolkning är därför en utmaning för vården och kommer att kräva ökade intensivvårdsresurser i framtiden, konstaterar han.
– Intensivvårdssjuksköterskan spelade en nyckelroll när det gällde att skapa ett fungerande teamarbete och när det gällde att prioritera, initiera och driva urträningsprocessen framåt, menar Carl-Johan Cederwall.
Personcentrerad vård
Flertalet av de undersökta avdelningar saknade vårdrutiner baserade på personcentrerad vård och patientmedverkan var låg. Ändå fanns det personcentrerade arbetssättet med under urträningsprocessen. Hinder som identifierades var bristande teamarbete och bristande personalresurser.
Att korta patienters vårdtider i respirator, med effektivare vård, skulle ha betydande effekt på de akuta intensivvårdsresurserna. Samtidigt skulle den långvariga urträningen, som kräver väl fungerande teamarbete, troligen underlättas om den bedrevs separerad från akut intensivvård, i en vårdmiljö med resurser för långsiktig vård, menar Carl-Johan Cederwall.
– Ökad personcentrering under långvarig respiratorvård skulle kunna öppna upp för ytterligare individualisering, och patientmedverkan, för att minska vårdtiden och riskerna för allvarligare komplikationer, avslutar han.
Vad är personcentrerad vård?
I personcentrerad vård ses patienter som personer som är mer än sin sjukdom. Fokus ska vara på de resurser varje person har och vad det innebär att vara människa och i behov av vård – snarare än ohälsan eller funktionshindret. I stället för att patienten är passiv mottagare av en medicinsk åtgärd blir det då ett partnerskap mellan patienter och de som arbetar inom hälso – sjukvård – ofta i samarbete med anhöriga. Utgångspunkten är patientens berättelse om sin sjukdom, och utifrån den görs en gemensam vårdplan där båda parter är delaktiga i processen – med mål och strategier för genomförande och uppföljning på kort- och lång sikt.
Carl-Johan Cederwall, specialistsjuksköterska i intensivvård och doktorand vid Centrum för personcentrerad vård, Göteborgs universitet carl-johan.cederwall@gu.se
En farhåga har varit att universitetsstudenter i högre grad skulle rapportera ökad psykisk ohälsa under tider av undervisning på distans och minskade sociala kontakter.
I en studie vid Sophiahemmet högskola och Karolinska Institutet har över 1 800 universitetsstudenter undersökts före och under de första sex månaderna av covid-19-pandemin.
Studien visade på stabila nivåer av depressions-, ångest- och stressymptom hos svenska universitetsstudenter under pandemins första tre månader, jämfört med före pandemin. Under sommarmånaderna sjönk symptomnivåerna något, vilket forskarna tror kan vara relaterat till säsongsvariationer i psykiskt mående.
Vet inte förklaringen
– Vi kan inte dra några säkra slutsatser om varför studenternas psykiska hälsa är oförändrad. En möjlig tolkning kan vara att de åtgärder som genomförts med undervisning på distans inte haft så stor påverkan på studenters psykiska hälsa, säger Fred Johansson, psykolog och doktorand i det pågående forskningsprojektet Sustainable University Life (SUN) som följer universitetsstudenter under ett års tid för att identifiera faktorer som har betydelse för deras hälsa.
Sårbara grupper studerades extra
Studien tittar också närmare på studenter som rapporterat sömnproblem, ensamhet och psykisk ohälsa innan pandemin bröt ut, då dessa befarades vara särskilt sårbara för effekterna av social distansering. Inte heller hos dessa grupper har forskarna sett någon försämring av psykisk hälsa.
Studenter som rapporterat ensamhet och sömnproblem hade visserligen högre grad av psykisk ohälsa både innan och under pandemin, men dessa grupper har inte haft en sämre utveckling av psykisk hälsa jämfört med studenter utan sådana problem under pandemin.
– Resultaten stöder inte våra farhågor och vi ser inte några försämringar i psykisk hälsa överlag i dessa grupper, säger Fred Johansson.
Fred Johansson, psykolog och doktorand, fred.johansson@shh.se, Eva Skillgate, professor, eva.skillgate@shh.se
En fjärdedel av Europas totala växthusgasutsläpp kommer från byggnader och världen i stort står inför en enorm utmaning i att snabbt minska våra koldioxidavtryck för att hålla nere den globala uppvärmningen. Ett område som EASAC (European Academies Science Advisory Council), anser att vi behöver titta närmare på är våra byggnader. I dag släpper organisationen en rapport där forskare från olika delar av Europa har sammanställt kunskap inom området.
EASAC utgörs av vetenskapsakademierna i EU-länderna samt Norge, Schweiz och Storbritannien. Dess syfte är att som rådgivande organ förse EU:s politiker med oberoende information i vetenskapligt och politiskt angelägna frågor, till exempel rörande miljö, jordbruk, energi, fiske, hälsa och livsmedel. Genom sitt nätverk av de främsta aktiva forskarna i Europa organiserar EASAC kvalificerade expertgrupper som bereder specifika frågor.
Byggmaterial orsakar utsläpp
I många år handlade diskussionen främst om att energieffektivisera så att utsläppen vid framför allt uppvärmning blir så små som möjligt. Men när svenska forskare gjort livscykelanalyser visar det sig att själva byggandet står för mer än hälften av klimatpåverkan sett över en tidsperiod på 50 år. En orsak är att Sverige har en renare energimix ur klimatsynpunkt än många andra länder och dessutom kommit en bit på väg när det gäller energieffektivisering. Men fortfarande sker stora utsläpp då byggmaterial produceras. Även byggarbetet och transporter i samband med byggnation orsakar utsläpp av koldioxid.
– Vi ligger ganska långt framme och ny lagstiftning är på gång till nästa år med en klimatdeklaration för nya byggnader. Samtidigt är det alltid bättre att fortsätta använda befintliga byggnader än att riva ner gamla hus och bygga nytt, säger Tove Malmqvist Stigell vid KTH som är en av de svenska forskare som varit med och skrivit rapporten åt EASAC.
Få renoveringar
Trots det renoveras det mycket lite i Europa, mellan 1 och 1,5 procent av alla byggnader årligen. Hur mycket det handlar om i Sverige är svårt att hitta siffror på. Men stora delar av vårt byggbestånd kan behöva ses över de närmaste åren, bland annat miljonprogrammen.
I rapporten poängteras att det även vid renoveringar uppstår klimatpåverkan och det är viktigt att vara noga med hur arbetet sker samt vilka material och byggprodukter som används. Material bör även återanvändas och återvinnas för att minska resursuttaget och minimera avfallet. Idealt ska byggnader kunna plockas ner och delarna användas på nytt i till exempel nya byggnader. Samtidigt med minskad klimatpåverkan kan hälsovinster göras i samband med renoveringar genom förbättrad kvalitet på inomhusluft och ökad tillgång till dagsljus.
EASAC:s budskap till europeiska beslutsfattare är bland annat att modernisera byggindustrin som helhet och ge den tillgång till bättre information om vilken klimatpåverkan olika material och metoder innebär.
Urberg, eller kristallin berggrund som det också kallas, utgör majoriteten av berggrunden i Skandinavien och av kontinentalskorpan globalt. I urbergets djupa sprickor ryms grundvatten och lösta gaser.
Denna djupa biosfär är jordens största ekosystem (sett till volym) men spåren av uråldrigt liv har hittills varit begränsade till ett fåtal platser, främst de som undersökts för kärnbränsleförvaring.
Vilka organismer finns i urberget?
I en ny omfattande studie har forskare undersökt prover från ett stort antal djupa gruvor i Sverige och Norge, främst från Bergslagen, för att ta reda på hur utbredda fossila spår av mikroorganismer är i urbergets spricksystem, när urberget koloniserades, och av vilka organismer.
– Vi undersökte mineralprover från fler än 30 gruvor och hittade faktiskt entydiga spår av mikroorganismer i en majoritet av dem. Vi letade efter tre typer av bio-signaturer för liv: isotop-, molekyl-, och morfologi-signaturer, och kunde belägga alla typer, från de tre grenarna på livets träd, arkéer, bakterier och eukaryoter, säger Henrik Drake, docent vid Linnéuniversitetet och studiens forskningsledare.
Proverna hämtades både från nedlagda gruvor i bland annat Hofors, Stråssa, Grängesberg och Striberg, samt från aktiva gruvor såsom Garpenberg, där spår av liv kunde beläggas till nästan en kilometers djup. Proverna från nedlagda gruvor har insamlats av gruvarbetare och samlare och hämtades ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, vilket gav möjlighet att undersöka platser som är vattenfyllda och bortbrutna idag.
Urberget fullt av fossilt liv
Urberget är även livsmiljö för en grupp mycket härdiga mikroorganismer som har anpassat sitt liv till en mörk, syrefri miljö och till den energifattiga kost i form av lösta gaser och det sparsamma organiska material som sipprar ned från ytbiosfären. Under de senaste åren har forskarna hittat fler och fler pusselbitar för hur livet djupt där nere fungerar, men studier av uråldrigt liv i denna miljö har hittills varit få.
Kunskapen om djupt livs utbredning i tid och rum har därför varit starkt begränsad och därmed även kunskapen om evolutionen i denna skyddade miljö och dess interaktion med ytbiosfären.
– Fynden visar att urberget är fullt av fossilt liv. Fossil har man tidigare tänkt sig vara förbehållet sedimentära avlagringar, men här visar vi att urberget också har ett rikt fossilt arkiv, i alla fall av mikroorganismer, säger Magnus Ivarsson, Naturhistoriska riksmuseet.
Guldgruva av mikroorganismer
Det är ett unikt provmaterial som legat på museet och väntat – i vissa fall i över 100 år – på att någon ska upptäcka att de faktiskt innehåller spår av Sveriges fossila djupbiosfär.
– Ett gruvområde som skiljde ut sig speciellt var Norberg, och då särskilt Kallmora Silvergruva, som varit nedlagd sedan nästan 100 år. Denna gruva visade sig vara något av en guldgruva för att leta efter spår av mikroorganismer, om uttrycket ursäktas. Här kunde vi belägga att metan bildats av arkéer och att sulfatreducerande bakterier varit aktiva.
Med hjälp av mikroanalyser av stabila isotoper av grundämnena kol och svavel kunde man se att arkéerna ersattes av bakterier. Man kunde också se att metanbildande organismer levde för ca 50–30 miljoner år sedan och sulfatreducerande bakterier för 19–13 miljoner år sedan.Mer information:
De restriktioner som införts världen över i kampen mot covid-19 har lett till en dramatisk minskning av brottsligheten i storstäderna, visar en ny studie. Sverige och Malmö sticker dock ut med den mest blygsamma nedgången bland de länder som jämförts.
27 städer i 23 länder världen över ingår i studien. Muzafarpur i Indien, Seoul i Korea och storstäder på de nord- och sydamerikanska kontinenterna som San Fransisco, Mexico City och Lima är exempel på städer som undersökts. Manne Gerell och Robert Svensson, båda kriminologer vid Malmö universitet, har lett arbetet med den svenska delen av studien och bidragit med data över Stockholm och Malmö.
– Det här är ett unikt projekt, att på så kort tid samla forskare och data från 23 olika länder och analysera det samlat, säger Robert Svensson.
Sex brottstyper studerade
Forskarna har studerat data över utvecklingen av sex olika brottstyper: misshandel, stöld, inbrott, rån, bilstölder och mord, före och efter pandemin. Sammanlagt har det skett en minskning med 37 procent för alla brottstyper i urban miljö.
Studien fastslår att minskningen är kopplad till hur starka restriktioner som införts. Städer med skarpa nedstängningar har haft stora minskningar av brottslighet, medan Sverige som haft mildare restriktioner, har den minsta nedgången av de länder som ingår i studien. I Malmö är den bara två procent och Stockholm 13 procent.
– Att nedstängning påverkar brottsligheten är väntat, och med denna studie finner vi starka belägg för att rutinaktiviteter, till exempel att folk jobbar hemifrån istället för att åka till jobbet, påverkar brottsligheten, säger Manne Gerell.
Finns det anledning att överväga restriktioner som en metod för att förebygga brott?
– Även om vi kan se att restriktioner har påverkat brottsligheten i positiv riktning så är det knappast värt att stänga ner hela samhället för att förebygga brott.
Däremot ger studien ett bra underlag till polis och rättsliga myndigheter, enligt Manne Gerell. Genom att kunna förutse krisers effekter på brottsligheten blir det möjligt att anpassa sig när förutsättningarna plötsligt förändras.
– Om polisen kan förutsäga att gatuvåldet kommer att minska under en pågående samhällskris så kan de planera för att lägga resurser på andra typer av brott. Det möjliggör ett mer proaktivt brottsförebyggande arbete.
Så mycket minskade brottsligheten
Lima var den stad som uppvisade störst minskning av brottsligheten medan nedgången var minst i Malmö:
Läkaren Joel Ohm beskriver i sin avhandling hur socioekonomiska faktorer har en stor inverkan på de sekundärpreventiva insatserna och prognos. Resultaten kan få betydelse för personer som överlevt hjärtinfarkt.
Vad handlar din avhandling om?
– Kunskapen om olika riskfaktorer för att drabbas av en första hjärtinfarkt är god, men det behövs mer kunskaper om riskfaktorer av betydelse inom gruppen som överlevt en hjärtinfarkt. Med undantag för läkemedelsbehandling har de olika sekundärpreventiva insatserna, det vill säga vårdinsatser för att förhindra ytterligare hjärt-kärlhändelser, låg följsamhet och generellt dåliga resultat. Min första studie tydde på ett samband mellan socioekonomisk status och risken för nya hjärt-kärlhändelser, och det väckte en rad följdfrågor från både mig och andra.
Hur har studierna gjorts?
– Resultaten i avhandlingen bygger på ett urval från det nationella kvalitetsregistret för hjärtsjukvård och omfattar omkring 30 000 män och kvinnor som drabbades av akut hjärtinfarkt mellan 2005 och 2013, och deltog i rutinmässiga återbesök på sjukhus under det första året efter händelsen. Den kliniska datan om deltagarna kopplades till andra myndighetsregister om indikatorer på socioekonomisk status, läkemedelsbehandling samt uppgifter om ny hjärtinfarkt, stroke eller död under en uppföljningstid på upp till tolv år.
Vilka resultat kom ni fram till?
– I den första studien gjorde vi huvudfyndet att det fanns starka associationer mellan socioekonomiska faktorer och risken för ny hjärt-kärlhändelse. Här ställde vi oss också frågan om utbildning, civilstånd eller disponibel inkomst är den bästa markören för socioekonomisk status efter hjärtinfarkt. Det är en komplex fråga på flera sätt, men associationen var starkast för inkomstnivå.
– Primär- och sekundärprevention har likartade utmaningar när det gäller att förebygga åderförkalkning, ateroskleros. I den andra studien undersökte vi blodfettsnivåer och risken för ny hjärt-kärlhändelse. LDL, som ibland kallas det onda kolesterolet och är en starkt etablerad riskfaktor, visade sig ha den svagaste associationen och det var intressant och oväntat. Vår förklaring till det svaga sambandet var att i princip alla patienter får statinbehandling efter en hjärtinfarkt i Sverige och det kan förklara det låga prognostiska värdet av uppnådda blodfettsnivåer för ny hjärt-kärlhändelse.
– I den tredje studien gjorde vi en djupdykning i tänkbara förklaringar till huvudfyndet i den första studien. Vi hade mycket data om vad som händer med gruppen som genomgår sekundärpreventiva insatser under det första året efter hjärtinfarkt. Här såg vi skillnader i hur väl olika socioekonomiska grupper monitoreras, till exempel när det gäller doshöjning av statiner och tydligast avseende andelen som deltog i hjärtrehabiliteringsprogram som syftar till livsstilsförändring.
Överlag såg det bra ut i hela urvalet avseende läkemedelsbehandlingen, men gruppen med lägst inkomst fick mindre statiner och RAS-blockerare än de med högre inkomster. Även de behandlingsmål för sekundärprevention som ställts upp av internationella riktlinjer uppnåddes överlag sämre av gruppen med lägst inkomst.
Hur kan dina forskningsresultat användas?
– Det behövs mycket mer kunskaper inom sekundärprevention, där vi bland annat behöver bli bättre på att identifiera personer med störst risk för nya hjärt-kärlhändelser så att de kan erbjudas intensivare behandling. Det behövs mer kunskaper om olika riskmarkörer, där LDL kanske inte är så viktig som vi tidigare trott men socioekonomi är det. I arbete fem identifierade vi konkreta förklaringsmekanismer till riskökningen i låginkomstgruppen. Deltagande i hjärtrehabilitering, som bevisligen förbättrar prognosen efter hjärtinfarkt, behöver överlag bli bättre och i synnerhet bland grupper med låg socioekonomi. Det skulle kunna förbättra socioekonomisk jämlikhet och prognosen generellt efter hjärtinfarkt.
Joel Ohm, läkare och doktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, joel.ohm@ki.se
Livskraften och sammansättningen hos framtidens tropiska skogar beror på hur träden kan anpassa sina inre fysiologiska processer till ett allt varmare och, på många ställen, torrare klimat.
Långsamväxande träd av så kallade klimaxarter, till exempel Carapa grandiflora, som är schimpansernas favoritart och Entandrophragma excelsum, dominerar i en äldre och sluten skog. Dessa är inte lika bra på att anpassa sig som pionjärarterna, exempelvis Harungana montana, som är vanligast tidigt i ett skogsbestånds utveckling.
– Forskningsresultaten ger ny förståelse för den pågående förskjutning i artsammansättning som observerats i tropiska skogar på flera håll i världen, säger Myriam Mujawamariya.
Moln i dalarna, Rwanda. Bild: Johan Uddling
Varmare skog riskerar biologisk mångfald
Preliminära data pekar på att skillnaden i fysiologisk anpassningsförmåga mellan klimax- och pionjärarter avspeglas i motsvarande förskjutningar av trädens tillväxt och överlevnad i ett varmare klimat.
Detta får i så fall stora följder. Klimaxarter växer i och för sig långsammare, men får till slut avsevärt större träd än pionjärarterna. Dessutom är många djur beroende av klimaxarternas generellt större frön och frukter. En varmare skog med lägre inslag av klimaxarter innehåller därför mindre kol och färre arter, vilket är dåligt för både klimatet och den biologiska mångfalden.
Kunskap om trädarter avgörande
Förutom att vara viktigt för världens klimat och biologiska mångfald har forskningsresultaten även mer praktisk betydelse i det land studierna bedrivs, Rwanda.
Landets största miljöproblem är erosion och just ny pågår stora insatser för att plantera mer träd. Eftersom Rwanda är tättbefolkat behöver detta ske integrerat i jordbrukslandskapet. Eftersom målsättningen är att öka användandet av inhemska trädarter är kunskap om dessa arters klimatkänslighet viktig.
– Våra resultat visar att somliga klimaxarter är direkt olämpliga medan de flesta pionjärarter, och även några av klimaxarterna, har god potential för användning även i ett varmare klimat, säger Myriam Mujawamariya.
Genom att välja lämpliga trädarter står Rwanda bättre anpassat att möta klimathotet och att öka uthålligheten i de ekosystemtjänster som träden levererar: markstabilisering, klimatreglering, biodiversitet, bioenergi och en mångfald av olika produkter.
Film från Rwanda TREE (5:41 lång)
Så gjordes studien
Trädens klimatkänslighet studerades genom att trädarter anpassade för ett svalare klimat i Rwandas höglänta tropiska skogar planterades på tre lokaler med olika klimat och höjd över havet. Ett steg nedåt längs höjdgradienten motsvarar ett möjligt framtida klimat. Fältexperimentet heter Rwanda TREE (TRopical Elevation Experiment) och består av 20 arter och 5400 träd.
Skolmaten ger inte bara mättnad för stunden. Skollunchprogram har betydande långsiktiga fördelar för elevernas utbildning, allmänna hälsa och livstidsinkomst, visar forskare i nationalekonomi och medicin i en studie, publicerad i The Review of Economic Studies
– I dag tar vi kanske skolmaten i skolan för given. Men faktum är att det var en mycket medveten satsning när Sverige införde gratis skolmat en gång i tiden. Maten skulle vara varm och näringsriktig, i stället för de smörgåsar som barnen fick med sig till skolan. Men påverkade den nya skolmaten elevernas välmående ur ett långsiktigt perspektiv? Det ville vi ta reda på, säger Petter Lundborg, professor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Sverige, Finland och Estland serverar sedan lång tid tillbaka gratis skolmat, till skillnad från grannländerna Norge och Danmark, där var och en får ta med sig sin egen lunch. I andra länder, som i USA och Storbritannien, erbjuds fattiga elever skolmat, medan övriga elever får betala själva.
Blev en centimeter längre
Trots de stora potentiella vinsterna med skolmåltidsprogram av olika slag, och trots att de funnits sedan 1940-talet i olika former i Finland, Sverige, Storbritannien och USA, har det varit svårt att utvärdera sådana program. Kritiker har också ifrågasatt kvaliteten på de måltider som serveras.
– Vår studie visar att övergripande insatser som ger barn och unga i skolåldern näringsrika måltider kan ses som en långsiktig investering. Med andra ord: att gemensamt se till att barn äter bra, lönar sig även längre fram i livet vad gäller hälsa, utbildning och inkomster, säger Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi på Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
Studien visar bland annat att både pojkar och flickor som tog del av skolmåltidsprogrammet under hela sin skolgång blev längre än de som inte hade tillgång till programmet, vilket tyder på vikten av näringsriktiga måltider. Elever som fick skolmat under hela grundskolans nio år blev nästan 1 cm längre, utbildade sig längre och gick oftare på universitet jämfört med elever utan tillgång till programmet.
Skolmatsreformen i Sverige
1946 började den svenska regeringen erbjuda statliga bidrag till kommuner som införde gratis skolmat i grundskolan. Med bidraget kom även strikta näringsnormer för de måltider som serverades, vad gäller bland annat proteinmängd, vitaminer och fetthalt. Måltiden skulle ge en tredjedel av det dagliga kaloribehovet.
Programmet kom till eftersom att det fanns en oro över kvaliteten på den mat som svenskarna åt. Det fanns farhågor om undernäring, på grund av brist på näringskunskap i kombination med ohälsosamma matvanor. Undersökningar visade att barn ofta åt vitt bröd och kaffe, te eller varm choklad till frukost. Barn på landet med lång väg hem, åt oftast kall medhavd mat (som mjölk och smörgåsar) som lunch i skolan. De politiska besluten kom därför att inkludera krav på att skolan skulle servera varm, näringsriktig mat till eleverna.
Statsbidragen för skolluncher togs bort 1967 men då hade i princip alla kommuner infört fria skolmåltider. 1970 fanns skolmåltiderna i alla kommuner och har funnits sedan dess, även om en lag 1997 gjorde det tvingande.
Högre inkomst under livet
Men viktigast är resultaten gällande livstidsinkomst. Forskarna kan nämligen visa att skolmaten gav betydande långsiktiga fördelar, där elever som fick skolluncher under hela grundskoleperioden fick tre procent högre livstidsinkomst jämfört med de som blev utan.
– Vi ser också en del intressanta olikheter i effekterna, där barn från fattiga hushåll gynnas mest, även om barn från alla hushåll gynnas i viss utsträckning. Elever från fattiga familjer har sex procent högre livstidsinkomst och elever från de andra hushållen har ungefär två procent högre livstidsinkomst. Reformen gynnade alltså alla elever, från såväl fattiga som rika familjer, säger Petter Lundborg.
Resultaten hänger ihop: eleverna åt bra mat i skolan, de blev längre och skaffade sig mer utbildning, vilket kan förklara en stor del av varför de fick en bättre inkomst genom livet. Forskarna fann dock inga långsiktiga effekter på dödlighet, sjuklighet eller sjukfrånvaro.
Men, effekter av skolmåltidsprogram kan också uppstå genom faktorer som inte har med näring att göra. Därför samlade forskarna även in data om skolfrånvaro från kommunarkiv i Sverige. Forskarnas analys visar att införandet av skollunchprogrammet inte ledde till några förändringar i skolnärvaro, som redan var hög innan skolmåltiderna infördes.
Bättre rustade för studier
– En rimlig tolkning av våra resultat är att eleverna blev bättre rustade att ta till sig skolundervisningen när de åt en näringsrik lunch. Det överensstämmer med en tidigare studie, där man fann att testresultaten bland elvaåringar ökade redan under det första året efter införandet av näringsrika skolmåltider i samband med Jamie Oliver-kampanjen i Storbritannien, säger Dan-Olof Rooth.
Petter Lundborg och Dan-Olof Rooth – som genomfört studien tillsammans med läkaren Jesper Alex-Petersen – menar att deras resultat är relevanta för många västländer i dag, även om det svenska skollunchprogrammet rullades ut under 1950- och 1960-talen. Programmet infördes i ett rikt land, där skolbarn inte saknade mat på bordet, men där föräldrarna saknade kunskap om hälsosamma matvanor. Reformen gjorde skolmaten näringsriktig och lika för alla.
– Det är av betydelse för många länder än i dag, eftersom att skolmåltiderna och deras näringsinnehåll – samt varande eller icke varande – är en ständigt återkommande fråga. Våra resultat visar betydande långsiktiga ekonomiska fördelar med den svenska skolmaten. Den ger mycket ’bang for the buck’ – det är ytterst välinvesterade pengar, säger Petter Lundborg.
Så gjordes studien
Forskarna ville ta reda på vilken långsiktig effekt som satsningen på skolmåltiden fick. För att ta reda på det, studerade de nyligen insamlade historiska data om det gradvisa genomförandet av skolmåltider i 265 svenska kommuner mellan åren 1959 och 1969. Forskarna valde det årsintervallet eftersom det saknas information om startår för kommuner som införde programmet innan 1959. Övriga kommuner (över 700 stycken vid den tidpunkten) hade redan infört programmet innan 1959.
Forskarna kopplade dessa historiska data till administrativa register som täcker befolkningen sett till grundskolelever; cirka 1,5 miljoner elever födda 1942–1965. De uppskattade skollunchernas inverkan på en rad olika demografiska faktorer, med hjälp av register för inkomst, utbildning och militär tjänstgöring, liksom sjukhusvistelser, födelseår och dödlighet med mera. Livstidsinkomsten beräknas genom att summera årsinkomsten mellan 1968 och 2011 med hjälp av det svenska inkomst- och skatteregistret.
Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi, Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet, dan-olof.rooth@sofi.su.se
Petter Lundborg, Professor i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, petter.lundborg@nek.lu.se
Sommaren 2019 blåste det hårt kring den cypriska osten halloumi. Att grilla halloumi istället för en bit kött är populärt i Sverige då det kan uppfattas som ett bättre val. Vårt land är till och med ett av de länder i Europa, efter Cypern, som köper mest halloumi.
Men är det ett bättre val? Den sommaren sammanföll grillandet med rapporteringen om Cyperns höga antibiotikaanvändning inom djurhållningen. ”Halloumiskammen” bredde ut sig och försäljningen av halloumiliknande ost tillverkad av små svenska gårdsmejerier sköt i höjden.
– Snarare än att bygga sitt val i mataffären på rationella fakta, ska individen nu också förhålla sig till sina val mer känslomässigt. Detta är en utveckling som inte bara gäller mataffären, utan också vid semesterresor eller vid inköp av kläder. Begrepp som flygskam, klädskam och halloumiskam kan sägas belysa denna individualisering av komplexa problem, säger Kristofer Hansson som studerade halloumiskammen i samband med ett forskningsprojekt om antibiotikaresistens.
Rädsla för att göra fel val
Samtidigt var det lätt att skämta om just halloumiskam. Kristofer Hansson tar ett Batman-meme från twitterkontot ”Håll käften” som exempel. Budskapet från kontot var: ”Det sjuka med Sverige är att halloumiost fick mer nyhetstid på SVT än ett dubbelmord.”
– Här lyfts problemet med att ett dubbelmord inte får tillräckligt med uppmärksamhet i SVT på grund av diskussionen om halloumiost och ”halloumiskam” under sommaren 2019. Men det skulle också kunna läsas som en ironisering över svenskarnas förhållande till ordet ”halloumiskam” och rädslan att göra fel val, säger Kristofer Hansson.
Redan innan halloumiskammen gjorde entré debatterades flygskam brett i Sverige. Under pandemin har just flygskammen blivit ett mindre problem. Men både flygskam och halloumiskam riktar sig mot den enskilda individens valfrihet som konsument.
– Det är som om individen, hur hon än gör, inte riktigt kan göra rätt. Det blir ett glapp mellan dem som lider av den skam de drabbas av och de som kan skämta bort den med ”jag har halloumiskam ikväll” samtidigt som de lägger en halloumiost från Cypern på grillen.
Antibiotikaresistens:
Antibiotikaresistens uppstår när bakterierna anpassar sig och bildar mutationer som kan bli motståndskraftig mot antibiotika. När vi använder mycket antibiotika ökar riskerna för att dessa mutationer och i förläggningen kan de bli farliga för oss människor. Cirka 50 000 människor dör varje år i Europa och USA på grund av att bakterier blivit resistenta och det finns farhågor att vi idag har en utveckling där vi år 2050 kan ha tio miljoner människor som dör av infektioner av resistenta bakterier.
Kristofer Hansson, etnolog och universitetslektor socialt arbete vid Malmö universitet, kristofer.hansson@mau.se
Bomull har länge dominerat textilbranschen i världen och står för drygt 25 procent av all textiltillverkning. Sedan några år har bomullsodlingen nått sitt tak och man talar om ” peak cotton”, den gräns där vi inte längre kan tillgodose behovet av bomull hos jordens befolkning utan att belasta grundvattennivåer och miljö för hårt. Odlingen kräver stora mängder vatten och mycket kemikalier, och mängden producerad bomullsfiber ökar inte längre, Det finns därför ett stort behov av att ersätta bomull med andra förnybara fibrer, men hittills är det de syntetiska fibrerna som ökat mest.
Viskos bekvämare än bomull
Att träd ger textil är inte någon nyhet. Viskos är ett sådant material, som blivit alltmer efterfrågat. Fördelarna är flera, menar Anders Persson, forskare och lektor på Textilhögskolan i Borås. Han tycker att viskos kan jämställas med bomull, även om materialen har olika egenskaper och beter sig lite olika.
– Viskos har bättre komfortegenskaper. När vi exempelvis svettas transporterar viskosen fukt bra och gör materialet i det avseendet behagligare än bomull. Viskos är inte lika styvt som bomull och ger tyger med bättre fall. Bomull är mer strävt.
– Eftersom färgen går lättare in i fibern går det åt mindre mängd färg till viskos.
Nackdelen är att det går åt mycket kemikalier för att få ut fibrerna från trädet, enligt Anders Persson.
Fibertillverkningen belastar miljön mest
Enligt Mistras rapport The Fiber Bibel 2 från 2019 är det tillverkningen av textilfibrerna som har störst påverkan på miljön, snarare än själva materialet i sig. Att tillverkningen har mer än dubbel miljöpåverkan beror på att den innehåller många processteg som belastar miljön i alla led, exempelvis elektrisk energi och olika kemikalier. 80 procent av den totala klimatpåverkan från svensk klädkonsumtion uppkommer vid produktionen
Råvaran i viskos är så kallad dissolvingmassa och består cellulosa från träd. Av cellulosan spinner man sedan en lång tråd, med rätt dimension och rätt tjocklek och för att kunna göra textilier av viskos.
Så blir träd viskostyg
Viskos tillverkas av dissolvingmassa som består av cellulosa, som i sin tur kommer från träd. I stort sett alla trädslag går att använda, både löv- och barrved. I Sverige används björk respektive en blandning av tall och gran.
Dissolvingmassan tillverkas på ett massabruk där veden flisas, kokas och bleks med olika kemikalier för att få fram en så ren cellulosa som möjligt till klädtillverkningen. Den rena cellulosan torkas i ark och paketeras för att levereras till viskosfabriken.
Cellulosa består av kolhydrater i långa kedjor som bygger upp trädets fibrer. I viskosbruket behandlas cellulosan med kemikalier så att den löses upp till en viskoslösning. Denna lösning pumpas genom ut i en sur lösning som gör cellulosan olöslig igen och man får små trådar. Dessa trådar kapas till så kallade stapelfibrer, ungefär lika långa som en bomullsfiber – cirka 35 millimeter.
Stapelfibern kan sedan spinnas till garn, som färgas och därefter kan man göra tyg, och sedan kläder.
Källa: Hans Grundberg
Processtekniken inom viskosproduktion är gammal. Enligt Hans Grundberg, forskare vid Mo Re Research – ett oberoende forsknings- och utvecklingsföretag som bedriver forskning och utveckling inom skogsindustrin – har det inte skett någon större utveckling. Han vill se ett cirkulärt kretslopp i fabrikerna där viskosen framställs och vid textiltillverkningen. I dag sker detta på olika platser. Dissolvingmassan görs av en massafabrik. Massan skickas sedan till en viskosfabrik som framställer viskos och sedan till en tredje fabrik som färgar in viskosen.
Bättre med sluten process för tillverkning
– Det går att förbättra viskostillverkningen med färre kemikalier, där man bearbetar och färgar materialet i samma process. Det skulle ge en betydligt mer miljövänlig slutprodukt, säger Hans Grundberg.
Idag skickas dissolvingmassan från Sverige till Sydostasien där tillverkningen sker.
Det är bara en fabrik i Österrike som tillverkar viskos i ett slutet system. Om tillverkningen av viskos istället gjordes på samma sätt i Sverige skulle det vara betydligt bättre ur miljösynpunkt. Vid de svenska massabruken sker tillverkningen av pappersmassa i slutna system, som ger en mindre klimatpåverkan, även när man använder giftiga kemikalier som koldisulfid.
Hans Grundberg tror att intresset att tillverka ”grön viskos”, borde finnas hos slutkunderna som H&M och IKEA.
– När man gör dissolvingmassa krävs kyla. Det finns i älvarna norra Sverige på grund av det kalla klimatet, och är betydligt bättre än Sydostasien. Vi har också billig och grön el. Jag hoppas på en ny viskosfabrik i Sverige, säger han.
Två tredjedelar av viskosen tillverkas i Kina
Viskos uppfanns i slutet av 1800-talet.
Produktionen i Sverige kom igång efter 2: a världskriget, men slutade tillverkas 2004 när den gamla fabriken inte längre klarade av miljökraven och det blev för dyrt att bygga om den. Samtidigt blev konkurrensen från Asien för stor.
Cirka 6 miljoner ton viskos tillverkas per år.
66 procent av viskos tillverkas i Kina och 9 procent i Europa.
80 procent av den totala klimatpåverkan från svensk klädkonsumtion uppstår vid produktionen.
Det finns ingen miljöcertifiering för viskos.
Kerstin Jedvert vid forskningsinstitutet RISE menar att medvetenheten har ökat hos många konsumenter, och att klimatpåverkan blivit viktigt när det gäller kläder för bland annat friluftsliv.
– För andra sorters textilier, som ull, finns det båda bra och dåliga alternativ, säger hon.
Att investera i ny teknik är dyrt. Kostnaden bygger ofta på ett kortsiktigt perspektiv, istället för långsiktigt.
Tillverkningen av viskos är en komplex och energikrävande process, enligt Kerstin Jedvert. Själva processen skiljer sig åt beroende på var och hur tillverkningen sker.
Svårt att spåra viskosens ursprung
Till skillnad från bomull är viskos inte spårbart, eftersom det ännu inte finns någon standardiserad metod för det. För bomull finns det olika regelverk för miljömärkningar för bomull, exempelvis ekobomull och ”better cotton-initiativ”.
Ett annat problem med viskos är att råvaran blandas från olika håll i världen. Man vet inte vilken typ av viskos som används för att göra ett visst plagg.
– Precis som vid tillverkning av bomull är det viktigt att veta vad man jämför med, säger Kerstin Jedvert.
Skillnaderna vid viskostillverkning beror på fabrikens förutsättningar. I vissa länder är miljökraven låga eller obefintliga.
Vi konsumerar 10 kilo kläder per år
Kläder kan vara gjorda av både naturfibrer och konstfibrer.
Naturfibrer kommer antingen från växtriket, till exempel bomull och lin, eller från djurriket, till exempel silke och ull.
Konstfibrer är just konstgjorda, antingen regenatfibrer eller syntetfibrer. Regenatfibrer är utvunnet ur ett naturmaterial, oftast trämassa från gran. Där är viskos och lyocell vanliga exempel. Syntetfibrer skapas på rent kemisk väg och är en slags plast som ofta utvinns ur petroleum. Där är polyester, akryl och fleece vanliga exempel.
I Sverige konsumerar vi cirka 14 kilo textil per person och år, varav drygt 10 kilo kläder.
Att producera ett kilo textil (bomull, viskos eller polyester) ger utsläpp på motsvarande 15 kg växthusgaser.
Forskaren Hanna de la Motte, RISE, menar att det handlar om ett globalt problem, men är ändå hoppfull. Hon säger att det finns företag med egna miljömål, som har bra koll på sin produktionslinje. I Sverige och i Finland pågår även flera pilotprojekt, där man ser över möjligheten att tillverka mer hållbara textilfiber av cellulosa.
Sverige är ett litet land med höga ambitioner. Ett producentansvar för textil är under utredning i Sverige. Förslaget överlämnades till regeringen i december 2020 och innebär att ansvaret för textilavfallet skulle flyttas från kommunerna till producenterna. Det tror hon kan bidra till en positiv utveckling.
– Det går att optimera produktionen och tillsammans med ett producentansvar, och få bättre kunskap om vad varje företag sätter på marknaden, säger Hanna de la Motte och tillägger:
– Idag är det jättesvårt veta vad som är bra eller dålig viskos i handeln. Inte ens jag som jobbar med det här kan få fram den informationen tydligt. Ta bara detta med miljömärkning av bomullsplagg, det är en djungel. Som konsument är det svårt att veta vad olika märkningar innebär.
Förknippas med fast fashion
Viskos är heller inte lika allmänt känt som bomull. Samma sak gäller lyocell, en släkting till viskos. Anders Perssons uppfattning är att man behöver ändra på varumärket ”viskos” och hitta en annan beteckning.
– Fibertillverkaren Lenzing i Österrike har lyckats skapa ett starkt varumärke som förknippas med låg miljöbelastning och bra egenskaper, så det finns kanske plats för alternativa namn till viskos, där egenskapsprofilen justeras till en högre kvalitet.
Precis som många andra textilmaterial varierar viskos i kvalitet.
– Problemet är att när man gör vanliga kläder så vill man ha material som är så billiga som möjligt. Det finns en väldigt liten strävan att konkurrera med kvalitet. Tyvärr tror jag att man förknippar viskos med fast fashion, som är enkel och kortlivad, säger Anders Persson.
Text: Ulla-Karin Höynä på uppdrag av forskning.se
Ett internationellt konsortium av forskare har genomfört den största studien någonsin av de mikrober som finns på ytor och i luft i storstadsmiljöer jorden runt. Prover som samlats in från kollektivtrafik och sjukhus i 60 städer har gensekvenserades – och varje stad visade sig ha sin egen mikrobiella profil.
– Varje storstad har sitt eget ”molekylära eko” av de mikrober som definierar den, säger Christopher Mason, professor vid Weill Cornell Medicine i New York. Om du gav mig din sko, skulle jag kunna säga vilken stad i världen du kommer ifrån med ungefär 90 procents säkerhet.
Christopher Mason är en förgrundsgestalt i forskningen om städers inre liv. Och den som tog initiativ till det internationella konsortium som har möjliggjort arbetet: International MetaSUB Consortium (Metagenomics and Metadesign of Subways and Urban Biomes).
MetaSUB är ett konsortium av laboratorier världen över som arbetar med att kartlägga mikroorganismer i tunnelbanesystemet.
Escherichia coli-bakterier förstorade 10 000 gånger i elektronmikroskop. Bild: Eric Erbe, digital colorization by Christopher Pooley, both of USDA, ARS, EMU., Public domain, via Wikimedia Commons
Vad är mikrober?
En mikroorganism eller mikrob är en organism som är så liten att den inte kan ses med blotta ögat. Det handlar om bland annat bakterier, arkeer, mögel och andra mikrosvampar. Mikroorganismer kan vara både encelliga och flercelliga. Men även virus brukar räknas till mikroorganismerna. Mikroorganismer finns i nästan överallt – och spelar en viktig roll i olika ekosystem.
Inre miljön större än den yttre
Eftersom merparten av världens befolkning (54 procent) bor i städer som utgör uppskattningsvis 0,5 procent av jordens yta är studier av urbana miljöer ett växande forskningsämne.
Den inre miljön i städer är större än den yttre miljön. I Manhattan är till exempel den inre miljön, där folk bor och arbetar, tre gånger större (172 km2)) än den yttre (59 km2). Kunskap saknas om vad som bor tillsammans med oss i de miljöer vi har skapat, och hur den osynliga mikrobfloran påverkar oss. Det som har prioriterats i den här studien är tunnelbanan – där miljontals människor umgås dagligen.
Ett av resultaten studien är en världsomspännande katalog över urbana mikrobiella ekosystem som bygger på nära 5000 prover tagna under tre år i de olika städerna på sex kontinenter.
Stadsspecifika mönster
Förutom distinkta mikrobiella ”fingeravtryck” för varje stad avslöjade analysen en kärnuppsättning av 31 arter som hittades i 97 procent av alla prover. Forskarna identifierade 4 246 kända arter av urbana mikroorganismer, men också 10 928 virus och 748 bakterier som inte finns i någon referensdatabas.
Resultaten har stor betydelse inom en rad områden. Den möjliggör upptäckt av hittills okända organismer och gener, den belyser möjliga tillämpningar inom folkhälsoarbete och kriminalteknik och den ger en bild av förekomsten av antibiotikaresistens i städer.
Forskningsområdet har stor betydelse för arbetet med att följa utbrott av både kända och okända sjukdomar och för studier av förekomsten av antibiotikaresistenta mikrober i stadsmiljöer.
Genom att samla in prover av mikrober och analysera deras gener hoppas forskarna att lära sig mer om bakterier, virus och andra mikroorganismer som lever bland människor. Till exempel kan forskningen hjälpa till att identifiera uppkomsten av antibiotikaresistenta stammar.
Låg förekomst av resistenta gener
Att förutsäga antibiotikaresistens från enbart genetiska sekvenser är utmanande, men forskarna kunde ändå visa att vissa städer hade mer resistensgener än andra, och att det kan finnas stadsspecifika mönster.
– Stockholmsproverna hör till dem där förekomsten av gener för antibiotikaresistens var lägst, vilket kan återspegla den ganska restriktiva förskrivningen av antibiotika i Sverige, säger Klas Udekwu från SLU, som har lett insamlingen av prover från Stockholms tunnelbana.
Antibiotikaresistens är en stor global hälsoutmaning. Den stora datamängd som samlades in av MetaSUB visar att kartläggning och övervakning av mikrober i kollektivtrafik kan ge viktiga nya insikter för såväl forskare som läkare och folkhälsomyndigheter.
Många faktorer visade sig påverka mikrobsamhällets sammansättning i en stad, bland annat folkmängd, folktäthet, på vilken höjd och breddgrad den är belägen, klimat och närhet till hav. Ett kustprov kan till exempel innehålla saltälskande mikrober medan ett prov från en tätbefolkad stad kan uppvisa en slående biologisk mångfald. Dessutom tycks mångfalden minska ju längre norrut en stad ligger.
Covid-19 (SARS-CoV-2) undersöks
Den teknik som MetaSUB-konsortiet använde för gensekvensering kan påvisa närvaro av olika bakterier, arkéer och virus vars arvsmassa är uppbyggd av dna. Virus där arvsmassan består av RNA, som covid-19, har alltså inte upptäckts i denna pre-pandemistudie.
– Förekomst och spridning av covid-19 i tunnelbanor och andra offentliga miljöer undersöks däremot i ett nytt projekt inom MetaSUB-konsortiet, bland annat i Stockholm, men analyserna är inte färdiga än, säger Klas Udekwu.
Christopher Masons grupp började samla in och analysera mikrobprover i New Yorks tunnelbanesystem 2013. När de hade publicerat sina första resultat kontaktade de forskare från hela världen, däribland Klas Udekwu och Per Ljungdahl från Stockholms universitet, för att få till stånd liknande studier i deras egna städer, vilket ledde till skapandet av MetaSUB-konsortiet.
– Den kartläggning som nu publiceras är ett första, men också ett stort, steg framåt mot målet att förstå den molekylära dynamiken i städer. På sikt kommer den ökade kunskapen att ha en positiv inverkan på hållbarhet, trygghet, säkerhet, och framtida planering av den urbana miljön.
– Systematisk övervakning av mikrobfloran i offentliga miljöer, till exempel tunnelbanan, borde bli standard i framtiden, så att vi kan upptäcka och följa spridning av patogena organismer och virus. Den rådande Covid-19-pandemin bekräftar värdet av detta, säger Per Ljungdahl.
Klas Udekwu, forskare, institutionen för vatten och miljö; Sektionen för ekologi och biodiversitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, klas.udekwu@slu.se Per O. Ljungdahl, professor, Stockholms universitet, Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Gren-institutet, per.ljungdahl@su.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
