Vad är det som gör Indonesiens vulkaner till några av världens farligaste? Genom kemiska analyser av mineraler i lava från Bali och Java har forskare hitta nya ledtrådar till hur jordens mantel är sammansatt just här – och hur magman förändras före ett utbrott.
– Magma bildas i manteln och tidigare har det inte särskilt väl känt vad manteln under Indonesien består av. Med bättre kunskap kan vi göra pålitligare modeller för hur magman förändras kemiskt när den pressas genom den 20-30 kilometer tjocka jordskorpan inför ett utbrott, säger Frances Deegan forskare vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
Orsakade tsunamikatastrofen
Magmas sammansättning varierar mycket mellan olika geologiska miljöer och den har betydelse för vad för sorts utbrott en vulkan får. Indonesiens övärld är skapad av vulkanism som orsakas av att två av jordens kontinentalplattor möts just här. Den indoaustraliska plattan kolliderar med den eurasiska och glider ner under den med en hastighet av ungefär sju centimeter om året. Processen kallas subduktion och kan orsaka mycket kraftiga jordbävningar. Till exempel orsakades tsunamikatastrofen 2004 av rörelser just i den här plattgränsen.
En subduktionszon är ett gränsområde i litosfären, alltså de yttersta cirka 100 kilometrarna av själva jorden, där två litosfäriska (tektoniska) plattor kolliderar med varandra varpå den ena plattan tvingas ned under den andra och sjunker ned i jordmanteln. I en sådan zon bildas djuphavsgravar, öbågar och bergskedjor, och områdena är geologiskt mycket aktiva med många jordbävningar och vulkaner.
Magma bli lava
Magma är smält berg. Hettan och trycket i jordens inre gör att bergarterna i den lägre delen av jordskorpan eller den övre delen av jordens mantel smälter. Den flytande magman får lägre densitet än det omgivande fasta berget, blir lättare och strävar då efter att röra sig uppåt i jordskorpan. Då magma tränger upp ur jordskorpan genom ett vulkanutbrott eller när en vulkan bildas kallas den lava.
I subduktionszoner uppstår även vulkanism. När den sjunkande plattan kommit tillräckligt djupt ner i manteln hettas den upp och släpper ifrån sig sitt innehåll av vatten vilket gör att berget runtom kring börjar smälta. Det här resulterar i vulkaner som ofta är explosiva och på sikt bygger upp öbågar. Just längs Sundabågen, som utgörs av Indonesiens södra övärld, har flera mycket våldsamma vulkanutbrott skett som Krakatau 1883, Tambora 1815 och Toba som för cirka 72 000 år sedan hade ett superutbrott.
Analys av nyss utspydd lava
Magma reagerar kemiskt med omkringliggande bergarter när den tränger upp genom jordskorpan på väg upp mot ytan och kan därför variera mycket mellan olika vulkaner. För att få ett bättre grepp om ursprunget till vulkanismen i Indonesien ville forskarna ta reda kompositionen i magman precis när den lämnar manteln. Eftersom prov inte kan tas direkt från manteln studerade geologerna mineraler i nyligen utspydd lava från vulkanerna Merapi och Kelut på Java samt Agung och Batur på Bali.
Med hjälp av de kraftiga jonstrålarna från ett SIMS-instrument, en mycket modern form av masspektrometer, undersökte forskarna pyroxen som är ett av de första mineral att bilda kristaller i en magma. Vad de ville ta reda på var förhållandet mellan syreisotoperna 16O och 18O som kan avslöja mycket om magmans källa och utveckling.
Lönsamt studera syreisotoper
– Lava består av ungefär av 50 procent syre och syreistopsammansättningen för jordskorpan och manteln är extremt olika. För att spåra hur mycket material magman tagit upp från jordskorpan, efter att den lämnade manteln, är därför syreisotoper väldigt användbara, säger Frances Deegan.
Forskarna fann att syreisotopsammansättningen i pyroxen från Bali inte förändrats mycket alls under sin färd genom jordskorpan. Den var ganska ursprunglig vilket tyder på att ytterst lite sediment dragits med ner i manteln vid subduktionen. I mineraler från Java noterades ett helt annat mönster.
Vissa vulkaner mer explosiva
– Vi kunde se att Merapi på Java visade upp en väldigt annorlunda isotopsignatur än vulkanerna på Bali. Det beror delvis på att Merapis magma interagerar intensivt med jordskorpan före utbrotten. Det här har stor betydelse för när magma reagerar med till exempel kalksten som finns på centrala Java direkt under vulkanen blir magman sprängfylld av koldioxid och vatten och utbrotten blir mer explosiva. Det kan vara orsaken till att Merapi är så farlig. Den är faktiskt en av de dödligaste vulkaner i Indonesien och har dödat närmare 2 000 människor de senaste 100 åren. Det senaste utbrottet krävde 400 dödsoffer, säger Valentin Troll, professor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, The University of Cape Town i Sydafrika, Albert-Ludwigs-Universität Freiburg i Tyskland, och Vrije Universiteit Amsterdam i Nederländerna och ger en ökad förståelse för hur vulkanismen i den indonesiska övärlden fungerar.
– Indonesien är tättbefolkat och allt som förbättrar vår förståelse för hur de här vulkanerna fungerar är värdefullt och hjälper oss att bli bättre förberedda den dagen vulkanerna får utbrott, säger Frances Deegan.
Jordens lager: Brunt = litosfären, jordskorpan och översta delen av manteln. Gult och ljust brunt= manteln. Orange = flytande kärnan. Rött = fasta kärnan.
Jordens mantel
Manteln finns i jorden mellan kärnan och jordskorpan. Och utgör cirka 80 procent av jordens volym. Den sträcker sig från 10–70 kilometers djup till 2 900 kilometer, och består av järn- och magnesiumrika silikatbergarter. Silikater är föreningar av kisel och syre. Manteln kan smälta bergarter (magma) som vid vulkanutbrott kan tränga upp som lava.
Kontakta:
Frances Deegan, forskare vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet., Frances.Deegan@geo.uu.se
Det här visar en ny studie från Uppsala universitet som förklarar mer om vilka genetiska konsekvenser sexuell selektion kan ha på sikt. Och ger stöd till teorin om att selektion av hanar är viktig för att bevara den genetiska hälsan över tid – hos många djurarter som förökar sig sexuellt.
Hård konkurrensen mellan hanar gör att de med många skadliga mutationer selekteras bort och inte får föra sina gener vidare.
– Att minska frekvensen av skadliga mutationer i en population genom hård selektion av hanar leder till att färre hanar blir pappor, men för populationstillväxten spelar det ingen roll. Det beror på att det räcker med ganska få hanar för att befrukta alla honor.
Färre honor kan få arter att dö ut
Honorna kan producera lika många ungar oavsett om de parar sig med ett fåtal eller många hanar. Särskilt gäller det för arter där hanarna inte har något föräldraansvar. Om en lika kraftfull selektion skulle ske på honor skulle det få till följd att färre honor fortplantade och därmed skulle populationen reduceras kraftigt eller till och med dö ut, säger Karl Grieshop, evolutionsbiolog vid University of Toronto i Kanada.
Forskarna använde sig av 16 olika genetiska stammar av skalbaggsarten Callosobruchus maculatus för att undersöka hur mängden skadliga mutationer påverkade fortplantningsförmågan. Genom intensiv inavel av stammarna och kontrollerade korsningar mellan dem kunde effekten av varje stams unika uppsättning av mutationer beräknas. Vad som då kunde ses var att, även om mutationerna hade negativa effekter på både honor och hanars hälsa, så var den skadliga effekten av mutationerna mycket större på hanarnas reproduktiva förmåga.
Mer effektivt att välja bort hannar
– Det här tyder på att även om mutationer har en skadlig effekt på honornas reproduktion gallras de mer effektivt ut från populationen genom selektion av hanarna som bär på dem än honorna som har dem. Tidigare forskning, från bland annat vår forskargrupp, har kunnat visa på den här effekten genom att tvinga fram mutationer, men det här är de första direkta bevisen på att könsskillnaden i styrkan på selektion också finns när det gäller naturligt förekommande genvarianter, säger Karl Grieshop.
Forskarna menar att deras studie kastar nytt ljus över den gamla frågeställningen om varför så många flercelliga organismer förökar sig sexuellt.
Utrensning av skadliga mutationer
– Genom att producera hanar så reduceras en arts fortplantningskapacitet, eftersom de inte bidrar lika mycket till produktionen av avkommor som honor gör. Frågan är då varför arter utvecklats till att fortplanta sig sexuellt och inte bara alstrar honor genom asexuell förökning?
– Vår studie visar att hanar som får konkurrera hårt om att få para sig leder till en snabbare utrensning av skadliga mutationer från populationen, som därigenom får en friskare uppsättning gener och ökad fortplantningsförmåga, säger David Berger, forskare vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
Vad är sexuellt urval?
Evolutionen verkar genom två mekanismer, naturligt och sexuellt urval, eller selektion. Det naturliga urvalet innebär att de gener som ger bäst överlevnadschans förs vidare i större utsträckning. Vid sexuell selektion är det i stället generna för de egenskaper som motsatta könet tycker är mest attraktiva, som förs vidare i första hand, men inte för överlevnadens skull. Sexuellt urval syftar till att öka chanserna för att få föröka sig. Och en del arter sträcker sig extremt långt – till och med selekterar för egenskaper som ger sämre överlevnadschanser, för att få ha sex. Ett påtagligt exempel är påfågelhannarna, vars stjärt gör påfågelhonorna till sig, men som också gör hannarna mer synliga för rovdjur. Eftersom hanar oftast har möjligheten att få betydligt fler avkommor än honor, är det oftast hanens egenskaper som selekteras sexuellt – och honorna de som väljer.
Kontakt:
David Berger, forskare vid Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, David.Berger@ebc.uu.se
Karl Grieshop, evolutionsbiolog vid University of Toronto, karl.grieshop@utoronto.ca
Vetenskaplig artikel:
Selection in males purges the mutation load on female fitness (Grieshop, K. et al.) Evolution Letters .
Trots att de flesta av oss är medvetna om att vår konsumtion påverkar miljön, väljer många att inte ta hänsyn till etiska och ekologiska konsekvenser av vad vi köper och konsumerar. En anledning till det är bristen på påtryckningar från vänner eller familj. Det visar en studie från Örebro universitet. Sannolikheten att du ska göra medvetna val som konsument ökar med mellan 30 och 80 procent om någon i ditt sociala nätverk uppmuntrar dig till det.
Gör som man alltid gjort
– Vi har idag tillgång till så mycket information att det ibland kan bli överväldigande. Vi förmår inte ta till oss all fakta och alla råd om hur vi borde bli bättre människor – och framför allt är det enklare att göra så som man alltid har gjort, säger Carolin Zorell, universitetslektor i statskunskap vid Örebro universitet.
För att få fler att förändra sin konsumtion i en mer hållbar riktning krävs det enligt studien att människor i ens sociala nätverk aktivt utövar påtryckningar.
– Det kan både handla om familjemedlemmar, som till exempel partner, föräldrar och barn, eller om nära vänner och influencers i sociala medier. Vi har större tillit till att en förändring spelar roll om påtryckningarna kommer från människor vi litar på och beundrar, säger Carolin Zorell.
En av de första stora studierna
Studien, som publiceras i tidskriften Scandinavian Political Studies, bygger på enkätsvar insamlade i Sverige under 2019 och utgår från ”politisk konsumtion”, det vill säga att göra livsstilsval i sin konsumtion.
Politisk konsumtion
Tidigare har begreppet innefattat att man låter politiska eller etiska värderingar styra vilka varor man väljer att köpa eller bojkotta. Den bredare definitionen av politisk konsumtion inbegriper även livsstilsval – som till exempel att välja att avstå från resande – och att diskutera ekologiska och etiska aspekter av konsumtion.
Vad den nya kunskapen användas till?
– Vi sitter fast i ett konsumtionsmönster där vi köper mer och mer, trots att det är ohållbart i längden. Genom att förstå vad som driver vår konsumtion och vad som krävs för att förändra vårt konsumtionsmönster kan vi bidra till en snabbare omställning till en mer hållbar konsumtion. Fler måste bli politiskt medvetna konsumenter – och fler måste också ta ansvar som medborgare och påverka andra, säger Carolin Zorell.
Frivilliga vuxna personer bosatta i Sverige har sedan april 2020 kunnat rapportera dagligen hur de mår. Analyser av datan har sedan kunnat användas för att se i vilka delar av landet som smittan är hög, hur fort viruset sprids och vilka faktorer som ökar risken för att bli allvarligt sjuk. Redan första veckan som appen fanns tillgänglig registrerade sig 100 000. Idag är man uppe i 208 000 deltagare och är i särklass den största epidemiologistudien genom tiderna i Sverige.
Rapporterar dagligen i appen
Utöver information om ålder, kön, vikt, rökning, diabetes, cancer och blodgrupp har deltagaren fått rapportera om hur hon eller han mår.
– Det finns även en fritextruta där deltagaren själv får beskriva sitt mående och där har vi kunnat fånga in nya symptom. Precis i början på pandemin när vi inte visste så mycket om covid-19 fångade appen i Storbritannien upp nedsatt lukt- och smaksinne, berättar Maria Gomez, professor i fysiologi vid Lunds universitet.
Och det är just i Storbritannien allt tog sin början. Appen utvecklades för flera år sedan av det brittiska hälsoföretaget Zoe Global Ltd i samarbete med forskare på King’s College London för att studera livsstilsmönster. Våren 2020 gavs lundaforskarna i samarbete med forskare vid Uppsala universitet grönt ljus och etiskt tillstånd att kostnadsfritt använda appen för att samla in data även i Sverige.
Över 200 000 användare i Sverige
Det tar användaren runt en minut om dagen att svara på frågorna i appen Covid Symptom Study. Idag rapporterar cirka 208 000 personer varje dag hur de mår.
Syftet med appen är att ta reda på:
i vilka delar av landet risken för smitta är hög
vilka faktorer som ökar risken att bli allvarligt sjuk och hur risken påverkas av underliggande sjukdomar
hur fort viruset sprids i olika delar av landet.
Upptäcka trender i smittspridning
I takt med att Sverige utökat sin testkapacitet och arbetat än mer aktivt med smittskyddsarbete har underlaget i appen blivit värdefullt eftersom det bidrar till att upptäcka trender. Sedan förra våren har Covid Symptom Study varje vecka sammanställt en veckorapport som publiceras på en hemsida som är öppen för allmänheten samt även skickas till Sveriges smittskyddsenheter och Folkhälsomyndigheten.
– I veckorapporten publicerar vi kartor för Sveriges 21 regioner samt postnummer med de första två siffrorna med detaljerade kartor. Vi har även tabeller där vi identifierar vilka områden som sett största ökningen av uppskattad förekomst av symtomatisk covid-19 under den gångna veckan. Vi bevakar Sverige hela tiden och kan se om något postnummer har en avvikande utveckling, berättar Maria Gomez.
Studera symtom på postcovid
Det har sedan tidigare funnits appar som har kunnat hantera stora datamängder, men appen Covid Symptom Study har tydligt visat hur forskare snabbt, effektivt och till lägre kostnad kan samla in och generera information.
– Kvaliteten på våra data är fantastisk och kommer att ligga till grund för många andra studier, till exempel för att få till en tidslinje, följa vaccinationsprocessen och se vilken effekt vaccinationsgraden har på spridningen av covid-19. Vi studerar även långvariga covid-19-symtom samt sambandet mellan underliggande sjukdomar och covid-19, säger Maria Gomez.
Upptäckte samband med diabetes och fetma
Forskarna såg även tidigt att det finns ett samband mellan diabetes och/eller fetma och risken att drabbas av allvarlig covid-19. Därför fokuserar man nu på data från personer med typ 1 och typ 2 diabetes för att undersöka om det finns ett samband mellan hur länge man haft sin diabetesdiagnos och vilken typ av behandling man får och hur sjuk man blir i covid-19. Forskargruppen försöker också förstå om diabetes är kopplad till specifika symptom vid covid-19 och även om det finns en ökad risk att drabbas av postcovid.
– Tack vare ett gott samarbete med appens utvecklare har vi med hjälp av våra studiedeltagare haft möjlighet att utveckla frågorna om diabetes i appen. Vi har även haft möjlighet att nå ut till personer med diabetes via till exempel Diabetesorganisationen vilket gör vårt underlag ännu bättre.
Personer med nydiagnostiserad artros hade något högre risk att på sikt utveckla följdsjukdomar som depression, hjärt-och kärlsjukdomar, ryggsmärta och benskörhet än personer utan artros. I studien från Lunds universitet behandlades data från Skånes befolkning mellan åren 1998 och 2017.
Fysisk inaktivitet en förklaring
Att artros kan ge högre risk för vissa följdsjukdomar kan ha flera orsaker. Det är känt att ledsmärta, som ofta leder till fysisk inaktivitet och viktuppgång, ökar risken för både psykisk och fysisk ohälsa. Det kan också finnas gemensamma orsaksfaktorer, eller gemensamma sjukdomsmekanismer, för både artros och andra vanliga sjukdomar. Ett exempel är låggradig inflammation i kroppen vilket kan öka risken för ett flertal olika sjukdomar.
Risk för diabetes vid knäartros
Det fanns också en ökad risk för diabetes hos personer med knäartros. Det kan förklaras av att artros i knäleden har ett starkare samband med övervikt och fetma än vad höftartros har. Övervikt och fetma är stora riskfaktorer för typ 2-diabetes (åldersdiabetes).
Resultaten i studien talar för att det är viktigt att som artrospatient optimera sin artrosbehandling med förhoppningen att minska risken för följdsjukdomar.
Flera ögonkliniker runt om i landet ser en ökning av ögonskador relaterade till padel.
– Bollen har en vikt på cirka 50 gram, och en storlek som motsvarar ögonhålans öppning. Bollhastigheten är hög, och kan vid en smash bli uppemot 130 km/h. Bollens studsegenskaper ger också ganska svårbedömda rekyler, vilket sannolikt ökar risken för att ögonen kan skadas, säger Gunnar Jakobsson, ögonforskare vid Göteborgs universitet och överläkare på ögonkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Skydda ögonen vid spel
Eftersom padel är en potentiell högrisksport för ögonskador är det en bra idé att spela med skyddsglasögon. Flera vetenskapliga studier visar att skyddsglasögon, eller annat ögonskydd som visir eller galler, är det mest effektiva sättet att undvika ögonskador vid riskfyllda sporter. Risken för ögonskador minskar med upp till 90 procent om skydd används på rätt sätt.
Gunnar Jakobsson drar en parallell till innebandy, som också ökade snabbt i popularitet under 1990-talet:
– Innebandy blev under en period den sport som orsakade flest ögonskador. Tack vare införandet av obligatoriska skyddsglasögon på barn- och juniornivå och starka rekommendationer för seniora spelare har ögonskador bland innebandyspelare minskat, säger han.
Allvarliga skador sällsynta
De flesta ögonskador som uppstår vid padel är relativt lindriga. Det kan till exempel vara mindre blödningar inne i ögat som inte behöver opereras, men det har också rapporterats om enstaka allvarliga fall där padelspelare fått en bestående synnedsättning. Vid svår skada på ögonen finns risk för blindhet. I en artikel i Läkartidningen beskriver Gunnar Jakobsson och hans kollega Catharina Thörnland tre stycken fall där personer skadat ögonen under padelspel. Även om deras skador var måttliga behövde de alla opereras för att bli bättre.
Gunnar Jakobsson, ögonforskare vid Göteborgs universitet och överläkare vid Ögonklinken i Mölndal, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, gunnar.jakobsson@vgregion.se
För fjärde gången sedan 2004 har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet genomfört en omfattande undersökning om svenskarnas attityder till björn, varg, lodjur, järv och kungsörn. Undersökningen följer även åsikter om vem som ska besluta om var rovdjuren ska finnas och deras antal.
Tack vare denna långtidsstudie av människors attityder till stora rovdjur och rovdjurspolitik, är det möjligt att få insikter i förändringar av attityder över en tidsperiod på 16 år. Det går även att jämföra svaren på nationell nivå med svaren från olika län.
Jakt på rovdjur som skapar problem
En större andel av befolkningen vill att rovdjur ska få leva i hela Sverige och inte bara i vissa delar av landet eller i nationalparker, jämfört med svaren från 2004. Samtidigt har attityderna till förvaltning av stora rovdjur förändrats över tid, vilket blir mest tydligt när det gäller djur som orsakar problem. Generellt finns det i dag ett högre stöd i samhället för att myndigheter hanterar stora rovdjur som orsakar problem.
Stora rovdjur i Sverige
I Sverige räknas björn, järv, kungsörn, lodjur och varg till de stora rovdjuren. Alla dessa djur är fridlysta. Björnen är den art av de stora rovdjuren som det finns flest individer av i Sverige, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg. Källa: Länsstyrelsen
– Det finns en bred acceptans för jakt när det gäller reglering av rovdjurens antal eller om de hotar människor, eller dödar katter, hundar, kor, får eller renar. En majoritet av de som svarade accepterar jakt på rovdjur som skapar problem för människan. En minoritet accepterar jakt på rovdjur om orsaken är att människor är rädda eller att rovdjuren konkurrerar med människan om det jaktbara viltet, säger Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet.
Där rovdjuren är många vill fler minska populationen
Resultaten som presenteras i de olika rapporterna är baserade på svar från totalt 30 488 personer i fyra undersökningar (2004, 2009, 2014 och 2020). Samma undersökningsmetodik och frågeställningar användes i alla undersökningar, men antalet län som har deltagit i studien har ökat över tid.
Attityderna till de politiska antalsmålen för alla stora rovdjur är relativt stabila över tid, men det förekommer regionala skillnader.
– Särskilt i län med stora rovdjurspopulationer skiljer sig attityderna jämfört med i nationella undersökningen. I dessa län finns en större andel som vill att de nationella antalsmålen ska minskas och färre personer som vill att de ska ökas, säger Sabrina Dressel, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Underlag för förvaltning av rovdjur
Syftet med undersökningen är att bidra med beslutsunderlag till arbetet med att genomföra riksdagens och regeringens målsättningar för rovdjurspolitik och rovdjursförvaltning på regional och lokal nivå.
Den nationella undersökningen har finansierats av Naturvårdsverket, där arbetet med reviderade förvaltningsplaner för stora rovdjur samt en översyn av Strategin för svensk viltförvaltning just nu pågår.
– Vi arbetar för en lärande viltförvaltning och då är acceptans en viktig fråga. Den här typen av undersökningar, särskilt när de görs över tid, är ett värdefullt underlag i det arbetet, säger Carl-Johan Lindström, t f chef för Naturvårdsverkets viltanalysenhet.
Studien har genomförts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med Umeå universitet och Lunds tekniska högskola.
Rapporter
Undersökningen 2020 omfattar en nationell rapport samt tre rapporter på länsnivå.
− Det här är något som kan få konsekvenser för andra delar av livet, vilket riskerar att förstärkas under pandemin, säger konsumtionsforskaren John Magnus Roos.
Under pandemin har svenskarna ökat sin användning av internet. I dag är nio av tio personer i åldern 16 till 85 år uppkopplade på nätet i stort sett varje dag, enligt Statistiska Centralbyrån.
Det finns dock betydande skillnader i vad vi använder internet till, som nu riskerar att förstärkas. Det menar konsumtionsforskaren John Magnus Roos som kartlagt sambandet mellan personlighet och internetanvändning i en omfattande studie vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan i Göteborg.
Personligheten påverkar internetbeteendet
− Vi ser i studien tydligt hur personligheten påverkar internetbeteendet. De som är målinriktade hittar verktyg på nätet för att bli ännu mer målinriktade, samtidigt som impulsivitet kan förstärkas än mer, säger han.
Totalt har 1 694 personer medverkat i studien som gjordes före pandemin och som bygger på den så kallade femfaktorteorin. Det är en modell som används för att kartlägga en individs personlighet utifrån de fem personlighetsdragen extraversion/introversion (som beskriver hur utåtriktad en människa är), vänskaplighet, samvetsgrannhet, känslosamhet och öppenhet. Forskarna har sedan undersökt hur mycket deltagarna använt sociala medier, email, sökt efter information eller e-handlat.
− Vi ville ta reda på hur ofta människor ägnade sig rena nöjen, respektive aktiviteter kopplade till studier och arbete, säger John Magnus Roos.
… och internet förstärker personlighetsdragen
Enligt honom visar studien tydligt att internet utvecklats i en riktning där det kan leda till att personlighetsdragen förstärks.
− Vi ser att individer som är målinriktade och stabila använder internet för att ta sig fram i karriären, medan personer som är mer oroliga till sin karaktär i större utsträckning undviker sådana aktiviteter, säger han.
På samma sätt visar resultatet att individer med en mer impulsiv läggning oftare kopplar upp sig för andra aktiviteter.
− Impulsiva personer använder internet främst för nöjen, snarare än som ett verktyg i karriären. Detta innebär att personen formas av den aktivitets som väljs, och att denna aktivitet bestäms utifrån vem vi är. Till exempel får vi inte samma personliga utveckling om internet används för nätkasino som att söka arbetsrelaterad information.
Större konsekvenser av hur vi surfar
Under pandemin har användningen av internet ökat inom olika områden. John Magnus Roos ser därför en risk att det kan få konsekvenser för de grupper som inte använder nätet för att bygga karriärer och förstärka sin position i arbetslivet.
− Ju mer digitala vi blir så kan vi förvänta oss att den här tendensen förstärks, och att det kan få förödande konsekvenser för olika gruppers möjligheter att ta sig fram, säger han.
− Hemarbete och distansstudier kan leda till att impulsiva och ängsliga personer får svårare att klara arbete och skola, då de i större utsträckning prioriterar nöjen på internet. Samtidigt ska tilläggas att inte alla vill ta sig fram på detta sätt och att pandemin därför har inneburit en större frihet även för dessa personer att vara sig själva och att utvecklas så som de faktiskt är.
– Våra resultat visar att föräldrarna ofta inte hade tänkt så mycket på donatorn under barnets uppväxt, utan känt sig som en ganska vanlig familj. Men när deras vuxna barn sökte information om honom blev han plötsligt en verklig person som de behövde förhålla sig till, säger Andreas Widbom, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.
Sverige var det första land i världen som, 1984, förbjöd anonyma spermadonatorer och gav barnen rätt att vid 18 års ålder få veta vem donatorn är.
Det är ett beslut som fått kritik, bland annat för farhågor att färre vill bli donatorer. En invändning som inte visat sig stämma.
Få har sökt spermadonatorns identitet
Det finns lite kunskap om hur heterosexuella föräldrar upplever att deras vuxna barn tar kontakt med spermadonatorn. Detta trots att flera andra länder idag har liknande lagstiftning, men där har barnen inte hunnit bli så gamla att de kunnat ta vara på möjligheten att få veta donatorns identitet.
I Sverige finns drygt 800 vuxna som tillkommit med hjälp av öppen spermadonation, men få av dem har sökt den här informationen.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med alla universitetssjukhus i Sverige, genomfört en kvalitativ intervjustudie med föräldrarna till de unga män och kvinnor som sökt information om sin respektive spermadonator.
Pappor kände sig hotade
Den förändrade situationen verkar mer komplicerad för papporna, som kunde känna sig hotade i sin fadersroll och vilja hålla donatorn på avstånd.
– Mammorna var generellt mer positiva till att deras barn hade sökt information om donatorn och några tyckte att det var som att familjen hade blivit större. Att se eller träffa donatorn väckte ändå en hel del frågor om betydelsen av genetiska band som föräldrarna inte varit förberedda på, säger Claudia Lampic, docent vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.
Donation ger livslånga konsekvenser
Nu bearbetar forskarna de intervjuer som genomförts med vuxna barn och spermadonatorer. Med den analysen utvecklas kunskapsbilden av en situation som är unik för alla inblandade. Informationen kan vara viktig för flera grupper idag.
– Infertilitetsbehandling med sperma eller ägg från en donator har livslånga konsekvenser både för de familjer som bildas och för donatorerna. Det är särskilt tydligt nu när släktforskning med hjälp av DNA-tester blivit allt mer populär. Ett av våra forskningsmål är att undersöka behovet av specifik information eller andra resurser för att stödja familjer som bildas med hjälp av donationsbehandling och för donatorer, säger Claudia Lampic.
Fler mammor än pappor i studien
Resultaten bygger på intervjuer med 23 föräldrar (åtta föräldrapar och sju mammor). Intervjuerna genomfördes som fysiska möten eller telefonsamtal med en förälder per samtal. Datainsamlingen pågick under tre månader hösten och vintern 2018– 2019.
Svaren kunde delas in i olika teman, bland annat det forskarna kallar ”Positionering av donatorn i ett nytt landskap”, som beskriver hur föräldrarna praktiskt och känslomässigt förhållit sig till donatorn.
Studien omfattar heterosexuella föräldrar som själva informerat sina barn om att de tillkommit via spermadonation inom ramen för svensk lagstiftning. Det är fler mammor än pappor som deltagit och detta tillsammans begränsar i vilken omfattning resultaten kan appliceras på andra grupper och andra länder.
Claudia Lampic, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, claudia.lampic@ki.se
Att det finns ett samband mellan barns språkutveckling samt vissa andra förmågor och faktorer som kön och socioekonomisk bakgrund (se förklaring längre ner, redaktionens kommentar) har tidigare visats i internationella studier.
Hittills har kunskapen varit begränsad om detta gäller även för barn i Sverige – men nu är dessa samband klarlagda även här. Föräldrarnas utbildningsnivå visade sig inverka både på barnens ordförståelse, grammatisk förmåga och exekutiva funktioner, som uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning.
Risk att ligga efter vid skolstart
– Skillnaderna märks redan i 4–6-årsåldern. Vi tar det för självklart att barn som börjar skolan har förmåga att lyssna uppmärksamt och vänta på sin tur. Men så är det inte för alla barn. Om man kommer från en svagare socioekonomisk bakgrund är man i riskzonen att ligga efter jämnåriga redan från skolstart, säger Signe Tonér, som har lagt fram sin avhandling i lingvistik.
En av avhandlingens delstudier var utformad för att ta reda på om två olika pedagogiska metoder skulle kunna stötta barns utveckling och lärande inom de aktuella områdena. Under en period på sex veckor fick barnen antingen jobba i grupp kring ett tema eller öva matematik på läsplattor och göra uppmärksamhetsstärkande övningar. Språk, uppmärksamhet, arbetsminne och ytterligare förmågor mättes före och efter sexveckorsperioden, och jämfördes med barnen i kontrollgruppen som deltog i förskolans vanliga undervisning.
Pedagogiska insatser gav inget
– De metoder vi ville utvärdera visade sig inte ge bättre resultat än kontrollgruppen. Vi vet inte varför. Kanske var försöksperioden för kort för att arbetssätten skulle kunna visa resultat. Kanske jobbar förskolan redan så pass bra att de metoder som introducerades av forskarna inte ledde till större framsteg än den vanliga undervisningen, säger Signe Tonér.
Signe Tonér konstaterar att det finns ett stort behov av mer forskning för att identifiera arbetssätt som kan stötta barn som riskerar svårigheter när det gäller språk och exekutiva funktioner. Inte minst för att flera studier har visat hur viktiga förmågorna är för skolgång, arbetsliv och livskvalitet.
Se över förskolors resurser
– Vi har visat att det går att göra en randomiserad kontrollerad studie i förskolan. I framtiden kan vi bygga vidare på den här studien för att ta reda på huruvida förskolan kan lyckas med sitt så kallade kompensatoriska uppdrag eller ej, som innebär att jämna ut skillnader mellan barnen som beror på hemmiljön.
– Det är behjärtansvärt att skriva in alla barn på förskola från tre års ålder, som en utredning nyligen föreslagit. Men då behöver man se över resurserna till förskolor i utsatta områden som har lägre andel behöriga förskollärare. Och hitta nya vägar för förskolan att jämna ut skillnader som riskerar att få långtgående konsekvenser längre fram i livet.
*Med socioekonomisk bakgrund och socioekonomisk status (SES) avses ofta utbildningsnivå, yrke eller inkomst.
Signe Tonér, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, signe.toner@ling.su.se
– Det är viktiga fynd som pekar på behovet av att väga in den samlade effekten av exponering av flera kemikalier, snarare än att utvärdera en i taget, säger studiens förstaförfattare Richelle Duque Björvang,doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.
Forskarna studerade koncentrationer av 22 så kallade långlivade organiska föroreningar (förkortat POPs på engelska). Dessa är olika typer av giftiga kemikalier som är svåra att bryta ned, och därför finns kvar i naturen under lång tid. De sprids till människor och djur via bland annat mat, vatten och luftpartiklar. EU:s medlemsländer och flera andra länder har skrivit på avtal som förbjuder eller begränsar deras tillverkning och användning.
POPs är svåra att bryta ner
Långlivade organiska föroreningar (förkortat POPs efter engelskans persistent organic pollutants) är ett samlingsnamn för en typ av kemikalier som är svåra att bryta ner och därför finns kvar i naturen under lång tid. De sprids via luftpartiklar, jord och vatten och ackumuleras i framför allt fettvävnad i djur och människa.
I dag listas 30 POPs i den så kallade Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (formellt namn Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants). Det är en internationell överenskommelse som arbetats fram inom FN-systemet och vars syfte är att eliminera eller begränsa produktion och användning av POPs. Över 150 länder, inklusive Sverige, har skrivit under avtalet.
Listan inkluderar bekämpningsmedel, industrikemikalier och biprodukter. Många är sedan länge förbjudna i länder runt om i världen men fortsätter att påverka miljö och människors och djurs hälsa.
I studien undersökte forskarna prover av fettvävnad, lever, hjärta, lungor och hjärna från 20 foster som av olika orsaker hade dött i tredje trimestern under åren 2015–2016. De identifierade minst 15 av 22 analyserade kemikalier i varje organ. Fyra av kemikalierna hittades i alla vävnader i alla foster. De mest spridda var:
HCB, ett bekämpningsmedel som tidigare använts för att skydda livsmedelsgrödor från svampar;
DDE, ett ämne som produceras vid nedbrytning av DDT, en insektsdödare som användes under mitten av 1900-talet;
Varianter av PCB, kemikalier som tidigare använts i olika elektroniska produkter.
Förhållande mellan kemikalier uppmätta i moderns blodprov, moderkaka och fostervävnad. Richelle D. Björvang et al, Chemosphere, juni, 2021. Bild: KI
Högre halter i fettvävnaden hos fostret
Det vanliga sättet att uppskatta fosters exponering för kemikalier är att mäta halten i moderns blod och moderkakan. I den aktuella studien var koncentrationen av vissa kemikalier ofta högre i fosters fettvävnad än i blod- och moderkaksprov från mamman. Detta kan förklaras med att kemikaliernas struktur gör att de ansamlas just i fettvävnad. Men även nivåerna i fostrens lever och lunga översteg nivåerna hos modern. Vissa bekämpningsmedel – PeCB, α–HCH, γ–HCH och oxychlordane – hittades i fostren trots att de inte gick att mäta i moderns blodprov eller moderkaka. Fynden tyder enligt forskarna på att blod- och moderkaksmätningar underskattar mångfalden och koncentrationen av kemikalier som foster exponeras för tidigt i utvecklingen.
Den nu publicerade studien undersökte enbart kemikaliernas förekomst i fostervävnad, inte kopplingar till eventuella hälsorisker. Forskarna pekar dock på att andra studier har kopplat tidig exponering för POPs till hälsorisker såsom låg födelsevikt, graviditetsdiabetes, adhd, infertilitet, fetma och minskad spermaproduktion. Till exempel reviderade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) nyligen sin riskbedömning av dioxiner och dioxinlika PCB och drog slutsatsen att kostintaget i Europa för närvarande ligger på en nivå som kan störa fertiliteten hos män.
Högre exponering av kemikalier hos pojkar.
– Det är viktigt att vi får en rättvisande bild av kemikalieexponeringen i de tidiga utvecklingsstadierna. Först då kan vi utvärdera hälsokonsekvenser för framtida generationer på kort och lång sikt. Dagens tillvägagångssätt för att skatta fosters kemikalieexponering, till exempel i födelsekohortstudier, behöver uppdateras för att ta hänsyn till sannolikheten att för vissa kemikalier så är fostrens exponering faktiskt större än vad blod- och moderkaksproverna visar, säger studiens sistaförfattare Pauliina Damdimopoulou, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.
13 av graviditeterna hade data från en tidigare studie om PFAS (kemikalier som till viss del fortfarande används i stekpannor, matförpackningar och brandskum). Genom att kombinera dessa data kunde forskarna analysera andelen kemikalier i olika typer av vävnad. Bekämpningsmedel och PCB var signifikant överrepresenterade i fettvävnad, medan mer än hälften av kemikalierna i fostrens lungor, hjärna, lever och hjärta bestod av PFAS. Över lag hittades den högsta koncentrationen av en mix av kemikalier i fettvävnad och den lägsta i hjärnan. Pojkars relativa exponering var högre jämfört med flickors.
Åtgärder hjälper, men gifterna är långlivade
– Studier som genomfördes på 1960- och 1970-talet, när det fanns en utbredd användning av POPs, fann klart högre nivåer. Detta visar att politiska åtgärder som leder till begränsningar i användningen av kemikalier har en inverkan på befolkningens exponering, även om det med långlivade kemikalier tar flera generationer att bli av med exponeringen, säger Richelle Duque Björvang.
Forskarna understryker att studien innehåller vissa begränsningar. Till exempel var andelen foster som ingick relativt få och alla hade dött i livmodern sent under graviditeten. Således är det möjligt att fynden inte är helt representativa för barn som föds vid liv.
Vävnadsproverna samlades in från Stockholms medicinska biobank. Forskarna har fått finansiering från FORMAS, Jane och Aatos Erkkos Stiftelse, och Stiftelsen Kvinnoklinikens i Sundsvall utvecklingsfond.
Richelle Duque Björvang, doktorand och läkare, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, richelle.duque.bjorvang@ki.se
Pauliina Damdimopoulou, forskare, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, pauliina.damdimopoulou@ki.se
– Sverige används ofta som ett exempel på ett välfärdssamhälle. Men bostäder har uteslutits från välfärden och överlämnats till den privata marknaden, säger Carina Listerborn, professor vid Malmö universitet och aktuell med en studie som baseras på intervjuer med boende i Malmö om deras erfarenheter av bostadsosäkerhet.
Skyddsnät saknas
– Statens engagemang är lägre i Sverige än i många andra länder som lutar sig åt marknadslösningar, som Storbritannien och USA. Befintliga skyddsnät fungerar inte och det finns heller inte, till skillnad från i andra europeiska länder, några bostäder till ekonomiskt utsatta medborgare, säger Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad vid Malmö universitet och författare till studien.
De 49 intervjupersonerna delar i studien med sig av sådant som upplevelsen av att inte ”väljas” av hyresvärden på grund av ekonomi, etnicitet eller kön. Just kön är framför allt synligt på andrahandsmarknaden; det är lättare för kvinnor än män att hyra bostad i andra hand. Svårast var det för män med utländsk bakgrund.
Vissa av intervjupersonerna kom från medelklassfamiljer och kunde få hjälp av sina föräldrar att köpa bostad. För andra var detta aldrig ett alternativ.
Hyrorna ökat med 50 procent
I Malmö står 90 000 personer i bostadskö. Antalet har ökat på senare år. Samtidigt har hyrorna hos allmännyttan MKB, som står för en tredjedel av alla hyresrätter i staden, ökat med 50 procent sedan 2003. Det gör allmännyttan i Malmö till den näst dyraste i Sverige. Priserna på köpta bostäder har å sin sida ökat med 38 procent i Malmö under en tioårsperiod – vilket är den högsta ökningen på nationell nivå.
Får effekter för den drabbade
Att leva i en bostadosäkerhet innebär en högre risk att uppleva situationer där den drabbade känner sig sårbar, utsatt, utesluten och försummad, visar studien.
Lena, en 20-åring som har flyttat från hem till hem sedan hon var 17 år, förklarar i studien betydelsen av en nyckel:
”Om du bor med någon och inte har dina egna nycklar måste du organisera nästan hela dagen efter den andra personen. Du vet inte riktigt vad du ska göra med dig själv. Någon annan kontrollerar ens liv, så att säga.”
Men för många är vägen lång till ett eget hem, och en egen nyckel.
– Ett återkommande tema i intervjuerna var nyckeln, både bokstavligt och symboliskt. Att ha en nyckel gör det möjligt att avgöra vem som har tillgång till en lägenhet. En nyckel var också för flera av informanterna en symbol för värdighet och självständighet, säger Carina Listerborn.
− Få har haft erfarenhet av att hantera en sådan omfattande och utdragen kris som pandemin orsakat. Den slog brett mot samhället och ställde höga krav på samverkan och samordning av kriskommunikation. Vår studie visar att samverkan gav en snabb överblick över de kommunikativa utmaningarna, men att det har varit stora svårigheter att samordna kommunikationen mellan nationell, regional och lokal nivå, säger Catrin Johansson, professor i organisationers kommunikation vid Mittuniversitetet.
I den nya studien undersöktes hur centrala myndigheter och offentliga aktörer samverkade och samordnade sin kriskommunikation under de första månaderna av coronapandemin. Forskarna har analyserat ett stort antal samverkanskonferenser med fokus på kommunikation, ledda av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), och intervjuat representanter för deltagande organisationer och myndigheter.
Bra samverkan i början
Resultaten visar bland annat att utbytet av personal och kunskap mellan aktörerna fungerade väl under pandemins första månader och att samverkan fungerat väl när den skett mellan aktörer på samma nivå med likartade utmaningar.
− Samtidigt säger våra intervjupersoner att aktörerna på den nationella nivån inte hade tillräcklig kännedom om behoven hos regionerna och kommunerna. Det är en viktig lärdom, säger Kristina Jämtelid, universitetsadjunkt vid Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet.
− I framtiden kan det också vara nödvändigt med en mer flexibel struktur för samverkan och samordning för kommunikation som kan anpassas till den specifika krisens karaktär, säger Catrin Johansson.
Samordning kring översättning saknades
En annan av de kommunikativa utmaningarna under pandemins första månader var kriskommunikation och informationsmaterial på andra språk än svenska. Det framkom såväl under samverkanskonferenserna som i intervjuerna.
− Hos regioner och kommuner uppgav de att de saknade en nationell samordning kring översättning, vilket ledde till att de fick översätta texter själva och när översättningar väl kom från den nationella nivån upplevdes de komma för sent, säger Catrin Johansson.
I rapporten ger forskarna ett antal rekommendationer kring samverkan om kriskommunikation utifrån de slutsatser som dras av analyserna. Man lyfter bland annat behovet av att ta fram generell kommunikation översatt till flera språk, liksom att bli bättre på att använda den målgruppskännedom och kunskap om medborgarna som finns i kommunerna.
Catrin Johansson, professor i organisationers kommunikation vid Mittuniversitetet, catrin.johansson@miun.se
Kristina Jämtelid, universitetsadjunkt vid Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet, kristina.jamtelid@miun.se
− Det finns för- och nackdelar med båda alternativen. På lokalnivå ökar samverkansmöjligheterna både med socialtjänst och kommuner men också internt. Nackdelen kan vara att resurserna riskeras att ätas upp och användas till andra utredningar, säger han.
I samband med den stora polisreformen 2015 ville myndigheten öka specialiseringen kring brott i nära relation. De utredare som arbetade med den här typen av brott i Stockholm placerades centralt på polisområdesnivå. En sedan tidigare negativ uppklaringstrend fortsatte och det stod rätt snabbt klart att lösningen inte hjälpte polisen att nå sina mål: att utreda och klara upp brott.
Pilotprojekt i Södertälje, Rinkeby och Botkyrka
Så för ett och ett halvt år sedan valde polisen i Region Stockholm att genomföra ett pilotprojekt och tre lokalpolisområden valdes ut. Syftet var att se vilka för- och nackdelar som finns med att decentralisera utredningsarbetet kring brott i nära relation. I Södertälje, Rinkeby och Botkyrka byggdes mindre lokala enheter upp med utredare från polisen och personer med civil bakgrund.
Forskare från Södertörns högskola och Linnéuniversitetet fick i uppdrag att göra en första utvärdering av pilotprojektens effekter.
− På lokalnivå ser vi att samverkansmöjligheterna påverkas, det blir ett bättre samarbete med till exempel kommun och socialtjänst. Sitter utredarna centralt kan de ha kontakt med 14 kommuner och då är det svårt att bygga relationer. Detta syns även internt då utredarna bättre kan utbilda ingripande poliser i vad som krävs för att kunna gå vidare med en anmälan, säger Daniel Castillo.
Viktigt att gruppen fredas
De risker som uppdagats kopplas till storleken på verksamheten. En liten grupp, placerad på lokalpolisområden, är en bräcklig organisation. I en sådan organisation blir det lätt att alla gör allt. Om det sker något som kräver en mer omfattande insats, som en skjutning, riskerar alla utredare att arbeta med den. Detsamma om någon i gruppen blir sjuk, tjänstledig eller föräldraledig.
− Vid den här typen av brott är det viktigt att utredningsarbetet går snabbt och att brottsoffret får rätt hjälp. Måste man byta utredare mitt i den processen riskerar man att ha tappat den målsägande, kvinnan – som det handlar om i majoriteten av dessa brott – blir rädd och backar ur. I de fall de här grupperna fredas och bara får ägna sig åt just brott i nära relation, där är arbetet mer stabilt och effektivt, säger han.
Ger det fler åtal?
Kärnfrågan är om en decentralisering leder till bättre resultat, det vill säga att fler utredningar går till åtal och att antalet anmälningar inte hamnar på hög. Det kan forskarna inte svara på, det har gått alldeles för kort tid. Men de kan inte se att resultaten påverkats negativt hittills. Om decentralisering är rätt väg att gå finns inte heller ett tydligt svar på.
− Polisen har i alla sina reformer strävat efter att komma närmare medborgaren. Det är komplext, förutsättningarna ser inte likadana ut över landet. I Stockholm fungerar det kanske bättre på lokalnivå, medan det i geografiskt större regioner kanske fungerar bättre med en central organisation. Det kräver en flexibel organisation. Vårt förslag är att prata mer om sårbarhetsfaktorer för målsägande och sätta deras situation i en kontext. Var i processen är sårbarheten som störst? avslutar Daniel Castillo.
Daniel Castillo är filosofie doktor i sociologi och arbetar som forskare vid Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola, daniel.castillo@sh.se
Många sjukdomar som orsakas av felaktigt reglerade immunsystem, såsom allergi, astma och autoimmunitet, kan spåras till händelser tidigt i livet. Hittills har mekanismerna bakom immunförsvarets utveckling varit ofullständigt kända. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt ett samband mellan bröstmjölk, utvecklingen av gynnsamma bakterier i tarmen och immunsystemets utveckling.
– En möjlig tillämpning av våra resultat är förebyggande behandlingar för att minska risken för allergi, astma och autoimmun sjukdom senare i livet. Vi tror också att vissa mekanismer, som studien pekar ut, i förlängningen kan leda till ytterligare typer av behandlingar, inte enbart förebyggande, mot sådana sjukdomar, säger Petter Brodin, barnläkare och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Autoimmuna sjukdomar ökar
Förekomsten av autoimmuna sjukdomar, som astma, diabetes typ 1 och Crohns sjukdom, ökar hos barn och unga i delar av världen. Det är sjukdomar som begränsar livet på flera sätt, men som inte är lika vanliga i låginkomstländer som de är i Europa och USA.
Det är känt sedan tidigare att risken att drabbas av de här sjukdomarna till stor del bestäms av händelser tidigt i livet. Det finns till exempel ett samband mellan tidig användning av antibiotika och en ökad risk för astma. Man vet också att amning skyddar mot flera av dessa tillstånd.
Skyddande bakterier i tarmen
Det finns en koppling mellan specifika, skyddande bakterier på huden, i luftvägarna och i tarmen med minskad risk för immunologiska sjukdomar. Men det behövs mer kunskap om hur de här bakterierna formar immunsystemet.
Nu har forskare studerat hur immunsystemet hos nyfödda barn anpassar sig till, och formas av, de många bakterier, virus, födoämnen och andra miljöfaktorer som barnet exponeras för under livets första månader.
Tidigare forskning har visat att bifidobakterier är vanligt förekommande hos ammade barn i länder med låg förekomst av autoimmuna sjukdomar.
Bröstmjölk innehåller rikligt med HMO, humana mjölkoligosackarider, som barnet inte kan tillgodogöra sig som näring. Produktionen av de här komplexa sockerarterna kan istället förknippas med evolutionära fördelar, som handlar om att ge näring till bakterier i tarmen med stor betydelse för barnets immunförsvar. Bifidobakterien är en sådan.
– Vi har funnit att barn vars tarmflora har god förmåga att bryta ner HMOs har mindre inflammation i både blod och tarmen. Det beror troligen på bifidobakteriernas unikt goda förmåga att bryta ner HMOs, expandera hos ammande barn och utöva en gynnsam effekt på det utvecklande immunsystemet tidigt i livet, säger Petter Brodin.
Barn som ammats och fått tillskott av bifidobakterier hade högre nivåer av molekylerna ILA och Galectin-1 i tarmen. ILA, indole-3-lactic acid, behövs för att omvandla HMO-molekyler till näring. Galectin-1 har en huvudroll för att aktivera immunförsvaret vid hot och angrepp.
Viktig mekanism för tarmfloran
Enligt forskarna är Galectin-1 en nyfunnen och mycket viktig mekanism för att bevara bakterier med gynnsamma, antiinflammatoriska egenskaper i tarmfloran.
Resultaten bygger på 208 ammade spädbarn födda på Karolinska Universitetssjukhuset mellan 2014 och 2019. Forskarna har med nya metoder kunnat analysera immunsystemet även ur små blodprov. Två grupper spädbarn i USA, där hälften enbart ammats och hälften ammats och fått tillskott av bifidobakterier, har varit kontroller.
En begränsning i studien är att forskarna varit hänvisade till blodprover och inte kunnat studera immunsystemet direkt i tarmen. Alla aspekter av tarmens immunsystem kan inte ses i blodet men det är inte etiskt försvarbart att ta tarmbiopsier från friska nyfödda barn.
Studera tillskott med bakterier
Nu hoppas forskarna kunna följa barnen i studien under en längre tid för att se vilka som drabbas av atopiskt eksem, astma och allergier.
– Vi planerar en ny prövning kring bakteriesubstitution för att se om vi kan hjälpa alla barn att få en hälsosammare immunologisk start i livet. Vi samarbetar också med andra forskare för att jämföra utvecklingen av immunsystemet hos svenska barn mot barn som växer upp på landsbygden i Afrika söder om Sahara där andelen som drabbas av allergier är betydligt lägre, säger Petter Brodin.
Petter Brodin, professor och barnläkare, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, petter.brodin@ki.se
Det gäller i både andra studenters och lärares ögon, men även i deras egna. Att inte följa normerna kan leda till att man ses som mindre trovärdig och mindre ambitiös än andra fysikstuderande, visar avhandlingen från Uppsala universitet.
Både i Sverige och internationellt är fysik ett ämne som har stora problem med underrepresentation av kvinnor och minoriteter. På alla nivåer domineras fysikämnet av män, och det har historiskt ofta kopplats ihop med maskulinitet och en viss typ av intelligens.
Avskräcker kvinnliga studenter
Tidigare forskning har visat att när man i skolan framställer fysik som särskilt svårt och kopplar ihop det med nördighet och intelligens, avskräcker det framförallt kvinnliga studenter från att se fysik som något för dem.
Johanna Larsson menar att fysiklärare har möjlighet att påverka hur en ny generation elever uppfattar fysiken, och hur det arbetet måste påbörjas redan under utbildningstiden.
– Utbildningen av fysiklärare är en nyckel till hur ämnet uppfattas av en bred allmänhet. De som utbildar sig till fysiklärare behöver hjälp med att skapa verktyg för att utmana och bryta ojämställda mönster, som till exempel att automatiskt koppla ihop fysik med intellektuell överlägsenhet.
Studiemiljön påverkar framtida fysikundervisning
– Lärarstudenternas egen studiemiljö, som kan vara passiv och elitistisk, påverkar förstås hur de själva i sin tur kommer att lära ut, säger Johanna Larsson.
Avhandlingens övergripande syfte är att utforska vad det innebär att bli erkänd som en kompetent fysiklärarstudent på en svensk lärarutbildning. Med en intervjustudie analyserar forskaren bland annat hur de som undervisar de blivande lärarna pratar om fysiklärarutbildningen, och hur fysiklärarstudenterna upplever att det är att läsa fysik som en del av lärarprogrammet.
– För att fysiklärarutbildningen ska framstå som ett utmanande och givande alternativ för nya studenter så är det också viktigt att ta hänsyn till vilka möjligheter utbildningen erbjuder lärarstudenter att uppfattas som framgångsrika och kompetenta.
Avvikare blir osynliggjorda
Johanna Larsson beskriver hur de fysiker som intervjuades i avhandlingen och som undervisar på lärarutbildningen, pratade om studenterna på ett sätt som antydde att det förväntade och normala är att de går från skolfysik, via universitetsfysik, till att slutligen bli fysiker, till exempel forskare. Att det finns studenter som avviker från den här förväntade vägen, förklaras med att de inte har vad som krävs för att bli fysiker.
De studenter som läser fysik med syftet att själva undervisa och inte forska, kan då tolkas som mindre kompetenta och ambitiösa än andra fysikstudenter. Det här sättet att prata om lärarstudenter speglas också i hur fysiklärarstudenterna själva beskrev sina upplevelser av att läsa fysik. Flera av dem som blir intervjuade i studien uttrycker att de känner sig osynliggjorde på de fysikkurser som i första hand är till för att fylla andra studentgruppers behov.
Att förstå snabbt och aldrig ha fel
– De beskriver också att legitimitet i fysik uppnås genom att framstå som intelligent, att aldrig ha fel och att snabbt förstå fysik. I den här miljön tvekar fysiklärarstudenterna innan de ställer eller besvarar frågor, och en passiv studiemiljö skapas på grund av risken att inte framstå som smart nog, säger Johanna Larsson.
Att framstå som smart och bra på fysik är också svårare för den som inte passar in i normen för hur en typisk fysikstudent ska vara. Att vara kvinna och ha en feminin stil som bryter mot stereotypen av hur en smart person förväntas se ut, gör det svårare att bli uppfattad som framgångsrik bland fysikstudenter eftersom att nördighet, maskulinitet och intelligens är starka normer i den här miljön.
Men avhandlingen visar också att just att bryta mot normer inom fysikämnet kan också fungera som en resurs.
– I och med att de inte finns samma förväntningar kan dessa studenter plugga fysik på ett mer avslappnat och aktivt sätt än de normativa studenterna som har ett annat tryck på sig att prestera. Men de låga förväntningarna innebär trots allt att de inte får möjligheten att framstå som lyckade och begåvade, varken inför andra studenter, lärare eller sig själva, säger Johanna Larsson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
