I Sverige beräknas omkring 80 000 markområden vara förorenade med bland annat oljerester och tungmetaller. Om man ska bygga eller anlägga något nytt måste jorden först saneras. Stora mängder jord schaktas då bort och transporteras till särskilda deponianläggningar som avfall. Nu finns hopp om ett klimatsmart alternativ, där jorden kan saneras på plats med så kallat biokol.
Biokol kan, precis som vanligt grillkol, tillverkas av trämassa, men även av exempelvis matrester eller trädgårdsavfall.
I forskningsprojektet ”Biokol – från organiskt avfall till resurs för nyttiggörande av jordavfall” grävde forskare vid Statens Geotekniska Institut ner biokol i förorenad mark. Resultaten var tydliga. För organiska miljögifter, så kallade polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) som finns i bland annat eldningsolja och äldre asfalt, minskade spridningsrisken med hela 99 procent. Och det redan vid en liten tillsats av biokol, berättar forskningsledaren Anja Enell vid Statens Geotekniska Institut.
Miljögifter minskade nästan helt med biokol
– Redan vid en tillsats på tre procent biokol lyckades vi få ner spridningsrisken för organiska miljögifter med 99 procent. Även för tungmetaller som koppar och zink fungerar det bra.
Kolet tar inte bort gifterna, utan binder dem till sig. De stannar där de är i stället för att lakas ur och hamna i vattendrag och grundvatten. Men det gäller inte alla föroreningar. Biokol fungerar sämre för vissa ämnen med negativ elektrisk laddning, och kan till och med öka spridningen av exempelvis arsenik, krom, molybden, antimon och vanadin.
Det är ämnen som är vanliga på gamla industriområden.
Biokol tillverkas genom pyrolys
Biokol har, liksom så kallat aktivt kol, en förmåga att både adsorbera (suga upp på ytan) och absorbera (fånga in och uppsluka) ämnen. Den porösa strukturen och stora specifika yt-arean gör att vissa giftiga ämnen ämnen tas upp.
Biokol tillverkas genom att organiskt material, som textilier, trädgårdsavfall eller trärester, förkolnas genom så kallad pyrolys (upphettning i en syrefri miljö till omkring 500–1 000 grader).
Biokol är väldigt likt det kol som kommersiellt används vid grillning, men för att kunna klassas som biokol får det inte under snabb förbränning omvandlas till koldioxid
Biokolet bra som jordförbättrare
Förmågan att rena bort gifter gör biokolet lämpligt som jordförbättrare. Samtidigt minskar koldioxidhalten i atmosfären. Genom att biokolet bevaras i marken under hundratals till tusentals år utgör det en stabil kolsänka. Biokolet binder fukt och näring, vilket gör odlingar mer motståndskraftiga mot torka. Genom sin porösa struktur skapar det utrymme för mikroorganismer att verka. Kolet binder även vissa skadliga ämnen som annars riskerar förorena vattendrag och grundvatten.
Biokolet kan även användas för att ersätta stenkol i industriprocesser, vilket minskar utsläppen.
– Man måste karaktärisera jorden för att veta vilken föroreningssituation som råder. Så är det med andra reningstekniker också, det finns sällan en metod som funkar för allt, säger Anja Enell.
Det unika med biokolrening är att metoden utöver att rening även kan ha en positiv klimatpåverkan. Biokol binder koldioxid och utgör på så vis en stabil kolsänka.
Kolsänka – ett sätt fånga koldioxid
En kolsänka är en funktion eller process där koldioxid tas upp ur luften och lagras under en lång tid. De huvudsakliga kolsänkorna är världshaven och växande vegetation. Kolsänkor är motsatsen till kolkällor.
Med biokolrening kan jorden ligga kvar och behovet av schaktning, transport och särskilda deponiplatser försvinner. Dessutom slipper man fylla på med ny jord, eller annan fyllnadsmassa.
– Jord är en ändlig resurs som vi måste vara väldigt rädda om. Fin matjord tar det hundratals år att återbilda. Kan jorden vara kvar utan att utgöra någon risk är det bra både för miljön, klimatet och landskapet, säger Anja Enell.
Biokol har störst effekt på dålig jord
Kol kan bevaras i jord i tusentals år. I Amazonas finns extremt bördiga områden med höga kolhalter, så kallad terra preta efter portugisiskans ”svart jord”. Jordbrukskulturer som verkade på platsen myllade ner kol och organiskt avfall i jorden.
Effekten är störst på dålig jord, med låg mullhalt och för tät struktur. Naturlig mull fyller en liknande funktion, med den skillnaden att den bryts ner mycket snabbare än kolet.
Det är inte bara jord som kan bli bättre genom en dos biokol. Även koldioxidutsläppen till atmosfären kan minska – med biokol i djurfoder. I ett försök att förbättra foderkvalitet och samtidigt minska utsläppen av metangas utfordras svenska kor med biokolblandat foder.
Kvigor käkade foder med biokol
Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala pågår studien ”Den ekologiska mjölkgården som kolsänka”, där nyttan av att blanda biokol i foder undersöks. Sommaren 2020 gjorde forskarna ensilage av timotej och rödklöver blandat med 2 till 6 procent pulveriserat biokol i en laboratoriesilo – och undersökte sedan fodrets egenskaper.
Under stallperioden 2021-22 genomförs ett försök i större skala med en grupp äldre kvigor, berättar forskningsledaren Torsten Eriksson.
Ensilage mums för mjölkkor
Ensilage är foderväxter för djur, och har konserverats genom jäsning. Det viktigaste materialet är vallväxter, till exempel timotej och klöver, men ensilage av majs liksom av de vanliga sädesslagen i omoget stadium är också vanligt. Det görs i tornsilor, plansilor och i de plastade balar som syns i odlingslandskapet.
Men äter kor verkligen kol?
– Ja, det gör de definitivt, enligt de studier där det har blandats i fodret, säger Torsten Eriksson. Det finns en kontinuerlig historia ända sedan antiken av användning av biokol i veterinärmedicinskt syfte, mot alla sorters magåkommor och framförallt diarréer.
Förhoppningen är dels att tillsatsen av biokol ska förändra konsistensen på kornas avföring genom att binda fukt så den blir torrare – och djuren därmed renare. Och dels att minska metangasen. I projektet ska även mängden av ammoniak och metan från gödseln kontrolleras. Metan står näst efter koldioxid för det största bidraget till den globala uppvärmningen.
Ekonomiskt värde kan få fler att använda biokol
För en lantbrukare kan inblandningen av biokol i fodret öka effektiviteten i hela kedjan (foder-mjölkproduktion-gödselhantering-odling).
2020 blev biokol godkänt som jordförbättringsmedel i certifierad EU-ekologisk produktion.
Eftersom biokol innebär en investering, är det viktigt att kartlägga vilka värden och mervärden som finns hos produkten i alla led, menar Torsten Eriksson. Hur samhället och slutkunder värderar det klimatsmarta valet har stor betydelse. I Sverige ska Hushållningssällskapet Sjuhärad till 2023 ha tagit fram ett certifieringssystem för klimatkompensation där företag kan köpa kolsänksrätter av svenska lantbrukare som använder biokol i odlingen.
– Finns det ett ekonomiskt värde, antingen genom att kunder är beredda att betala mer eller i form av miljöpremier av något slag, så bidrar det till att fler använder biokol, säger Torsten Eriksson.
Text: Jenny Damberg på uppdrag av forskning.se
Skörd av timotej för inläggning i labsilor. Bild:Torsten Eriksson
Om forskningsprojekten
Biokol – från organiskt avfall till resurs för nyttiggörande av jordavfall genomfördes 2018-2020. Projektet är ett samarbete mellan Statens Geotekniska Institut, Nordvästra Skånes Renhållnings AB, Sveriges lantbruksuniversitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Örebro Universitet, med stöd från det strategiska innovationsprogrammet RE:Source som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.
Studien visade att biokol kan vara mycket effektivt för att binda föroreningar i mark, i de fall föroreningarna utgörs av organiska ämnen och/eller tungmetaller. Resultaten ska nu följas upp i fråga om långtidsverkan.
Den ekologiska mjölkgården som kolsänka pågår till och med 2022 vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
Tidigare studier har visat att barn med koncentrationssvårigheter och/eller ADHD som utsätts för hörselbrus löser kognitiva uppgifter bättre. Men detta är första gången en sådan koppling har visats mellan visuellt brus och kognitiva förmågor som minne och läsförmåga hos barn med läs- och skrivsvårigheter.
– Det visuella bruset vi har utsatt barnen för, även kallat vitt pixelbrus, kan jämföras med att ge barn glasögon. Effekten på läsning och minne var omedelbar, säger Göran Söderlund, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet och professor i specialpedagogik vid Høgskulen på Vestlandet i Norge.
Läsförmåga och minne testades
Studien genomfördes på cirka 80 elever på mellanstadiet i skolor i Småland. Barnen som deltog hade valts ut efter ett läskunnighetstest och var indelade in i tre grupper: goda läsare, barn med vissa lässvårigheter och barn med stora lässvårigheter.
I studien fick barnen läsa tolv ord där de utsattes för fyra olika nivåer av visuellt brus, från inget till mycket visuellt brus. Testet bestod av att se hur många av orden barnen kunde läsa korrekt och hur många de kunde upprepa efteråt.
Barn med lässvårigheter presterade bättre
Resultatet visade att gruppen med stora lässvårigheter, där barnen hade fonologiska svårigheter, presterade betydligt bättre när de utsattes för vitt pixelbrus. De läste fler ord korrekt och mindes också orden bättre. På de goda läsarna och de med vissa lässvårigheter hade bruset inga eller negativa effekter.
– Det här är första gången som effekter på högre kognition påvisas, i detta fall både läsning och minne, med hjälp av visuellt brus, säger Göran Söderlund.
Viktigt med rätt mängd brus
Barnen utsattes för olika nivåer av pixelbrus och resultaten visade att mängden brus är avgörande för läsförmåga och minne.
– Du kan jämföra med att vara närsynt och behöva glasögon. Vi såg att när vi utsatte barnen för mellannivån av brus läste de bättre. Men utan brus och med mycket brus läste de sämre, säger Göran Söderlund och fortsätter:
– Detta resultat visar att barn med läs- och skrivsvårigheter genom ett otroligt enkelt grepp kan få hjälp. Genom att justera skärmar i skolan eller hemma hoppas vi kunna lösa deras problem direkt. Men det här är den första studien i sitt slag och det kräver fler studier.
Mer forskning krävs
Göran Söderlund vill nu forska mer kring effekten av vitt pixelbrus. Han hoppas att nya studier kan ge svar på om träning med visuellt brus under en längre tid kan leda till bestående förbättringar.
– Det är värt att undersöka. Vi vet inte. Och detta är grundforskning och vår första studie. Men våra resultat visar att barnen fick omedelbar hjälp, och då är det viktigt att fortsätta med nya studier för att ta reda på om denna enkla åtgärd, som alla kan göra på sin egen bärbara dator, faktiskt är något som ger varaktigt hjälp till dessa barn.
Det visar en avhandling i pedagogik vid Göteborgs universitet har jämfört, vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.
– Det är en ojämlik fördelning av lärarkompetens i svenska skolor. Elever med sämre socioekonomiska förutsättningar går i skolor där det ges sämre möjligheter att lära sig jämfört med elever med bättre socioekonomiska förutsättningar, säger doktoranden Victoria Rolfe, vid Göteborgs universitet.
Hon har använt sig av data från den internationella studien TIMMS för att analysera skillnader i lärmöjligheter – det vill säga hur mycket ämnesinnehåll som eleverna får undervisning i – och elevernas provresultat.
Ojämlikhet i lärmöjligheter
TIMMS genomförs i cirka 80 länder och undersöker kunskaper i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och 8. Victoria Rolfe har gjort en internationell jämförelse mellan de länder som deltog i årskurs 8 år 2003, 2007, 2011 and 2015.
– I nästan alla länder fanns det en ojämlikhet i matematikkunskaper utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Den ojämlikheten var tydligare i länder med större inkomstskillnader, säger Victoria Rolfe.
I många länder fanns det också en ojämlikhet i lärmöjligheter utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar och i ett fåtal länder bidrog skillnaderna i lärmöjligheter till en ännu större ojämlikhet i matematikkunskaper.
– Intressant nog var ojämlikheten i lärmöjligheter relaterad till graden av urbanisering, det vill säga hur stor del av befolkningen som lever i tätorter, säger Victoria Rolfe.
Ojämlikhet i svenska klassrum
Även om det finns relativt låga inkomstskillnader i Sverige så fanns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaper utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. I TIMMS 2003 och 2015 fanns det tendenser till ojämlikhet i lärmöjligheter och att denna ojämlikhet ytterligare ökade ojämlikheten i matematikkunskaper.
För att bättre förstå hur ojämlikheten ter sig i svenska klassrum har Victoria Rolfe undersökt lärarkompetens i årskurs 8. Förutom ojämlikhet i matematikkunskaper och lärmöjligheter, fanns det också en skillnad i hur väl förberedda lärarna var att undervisa.
Obehöriga lärare i skolor med resursstarka elever säger sig vara bättre förberedda att undervisa om centrala kunskapsinnehåll i matematik jämfört med obehöriga lärare i klasser med hög andel resurssvaga elever. När lärarna har behörighet är det ingen skillnad i hur väl förberedda lärarna anser sig vara i olika typer av klasser.
– Resultatet visar att det finns en ojämlikhet i svenska klassrum och ger oss en förståelse av hur den ser ut. Förhoppningsvis kan det vara en startpunkt för en mer nyanserad diskussion om ojämlikhet och åtgärder som kan skapa en mer likvärdig skola, säger Victoria Rolfe.
TIMMS
TIMSS är en internationell studie som undersöker kunskaper i och attityder till matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8.
TIMMS samlar också in uppgifter om elevers attityder, deras socioekonomiska bakgrund, samt lärares och rektorers uppfattning om bland annat undervisning, kompetens och trygghet i skolan.
Victoria Rolfe, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet, victoria.rolfe@gu.se
När sill fileas blir mer än hälften av fiskens vikt till restråvaror som aldrig når våra tallrikar. Stora mängder prima fiskråvara finns kvar på till exempel ryggbenet efter att filén skurits bort, och som hade kunnat bli fiskfärs, proteinprodukter eller omega-3-rika oljor.
Genom att doppa fiskrenset i en speciellt utvecklad lösning, med bland annat extrakt från rosmarin och citronsyra förbättras hållbarheten markant, och det finns tid att ta vara på de värdefulla råvarorna till nya livsmedelsprodukter.
Idag finns goda möjligheter att processa restråvaror till livsmedel istället för att de används i till exempel djurfoder – eller i värsta fall slängs.
Fettsyror gör att fisken härsknar snabbt
Den stora utmaningen är att de omättade fettsyrorna i fiskdelarna är mycket känsliga för så kallad oxidativ nedbrytning. Med andra ord härsknar de snabbt. Det gör att kvaliteten börjar försämras redan efter några timmar. Det ger även en oönskad smak, färg och konsistens hos slutprodukten.
Att restråvaror från till exempel fiskens rygg, huvud eller buk är så oerhört känsliga beror på att de är rika på blod och därmed proteinet hemoglobin, som kan påskynda reaktionen mellan syre i luften och de omättade fettsyrorna i fiskråvaran.
− Vår nya teknik ger ett värdefullt tidsspann för producenterna, då råvarorna håller längre och kan lagras eller transporteras innan de ska uppgraderas till livsmedelsingredienser, säger Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers.
Lösningen var rosmarin och citronsyra
Tillsammans med kollegorna Haizhou Wu och Mursalin Sajib har hon publicerat en studie som utvärderar sköljtekniken för restråvaror från sill. Den visar att tiden innan restråvarorna från sillfilétillverkning härsknade förlängdes avsevärt. Vid förvaring i rumstemperatur (20 grader) tog det tre och en halv dag i stället för knappt en halv dag efter ett dopp i lösningen med bland annat rosmarinextrakt och citronsyra. Om fiskresterna förvarades nollgradigt ökade hållbarheten från knappt en dag till elva dagar.
− Eftersom ytan på råvarorna täcks av ett tunt lager antioxidanter när de doppas i lösningen, överförs dessa också till nästa steg i processen, vilket gör att man kan få fram exempelvis en fiskfärs, eller protein- och oljeingredienser med högre kvalitet, säger Ingrid Undeland.
För att göra tekniken kostnadseffektiv återanvändes lösningen till flera omgångar av råvara. Resultaten visade att även efter återanvändning upp till tio gånger hämmades härskningsprocessen fullständigt när fiskdelarna förvarades nollgradigt. Dessutom såg man att lösningen höll fiskens hemoglobin i en mer stabil form, vilket troligen förklarar varför den förhindrade oxidation.
Funkar på flera fiskarter
Studien baserades på sillrestråvaror, men resultat med torskrestråvaror bekräftar också att doppning i rosmarinbaserade antioxidantblandningar skyddar mycket bra mot oxidation även här. Det innebär att lösningen kan användas för att förhindra härskning i restråvaror från flera olika fiskarter.
Exempel på värdefulla restråvaror från fisk är till exempel rygg och huvud som är rika på muskel och därför passar bra för fiskfärs eller proteiningredienser. Då buk och inälvor är rika på omega-3-fettsyror kan de användas till oljetillverkning. Stjärtfenan har mycket skinn, ben och bindväv och lämpar sig därför bra för till exempel framställning av marint kollagen, som är en mycket attraktiv ingrediens på marknaden just nu. Det marina kollagenet används förutom i livsmedel även i kosmetika och ”nutraceuticals” då det har dokumenterat goda effekter på bland annat lederna och hudens hälsa.
Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, undeland@chalmers.se
Ända sedan 1800-talet har forskare studerat den geologiska lagerföljden för att rekonstruera hur djurliv, växtlighet och klimat förändrats under årmiljonerna. Men hittills har nästan ingenting varit känt om det forntida meteoritflödet. Det är inte så konstigt. Nedfall är sällsynta och de söndertrasade himlakropparna vittrar snabbt sönder i kontakt med jordens syre. Men i en ny studie som presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS har forskare i Lund lyckats rekonstruera hur de senaste 500 miljoner årens meteoritbombardemang mot jorden sett ut.
Stabilt flöde av meteoriter
– Forskarvärlden har tidigare trott att meteoritflödet mot jorden varit kopplat till dramatiska händelser i asteroidbältet. Men vår nya studie visar att flödet istället har varit mycket stabilt, säger Birger Schmitz, geologiprofessor vid Lunds universitet.
För studien har forskarna vid universitetets astrogeobiologiska laboratorium löst upp nästan tio ton sedimentbergarter från forntida havsbottnar i starka syror. Anledningen till detta är att sedimenten härbärgerar rester av meteoriter som vid tiden föll ner på jorden. Meteoriter innehåller en liten fraktion av ett mineral, en kromoxid, som är mycket motståndskraftig mot vittring. De mikroskopiska kromoxidkornen, som siktats fram i labbet, fungerar som ett slags tidskapslar och bär på en mängd information.
– Sedimenten som vi löst upp representerar 15 tidsperioder under de senaste 500 miljoner åren. Totalt har vi extraherat kromoxidkorn som härstammar från nästan 10 000 olika meteoriter. Genom kemiska analyser har vi sedan kunnat fastställa vilka typer av meteoriter kornen representerar, säger Birger Schmitz.
Merparten stenar stannar i asteroidbältet
Varje år landar ett par tusen meteoriter på jordens yta. Totalt har cirka 63 000 rymdstenar dokumenterats av vetenskapen. Dessa härstammar från asteroidbältet mellan Mars och Jupiter där söndertrasade himlakroppar från gigantiska kollisioner cirkulerar kring solen.
– Vi blev mäkta förvånade när vi såg att bara en av de 70 stora asteroidkollisioner som ägt rum under de senaste 500 miljoner åren lett till ett ökat flöde av meteoriter till jorden. Av någon anledning stannar merparten av stenarna i asteroidbältet, säger Birger Schmitz.
Förhindra framtida kollisioner
Studien ställer inte bara vedertagna meteoritflödesteorier på ända. Den ger också helt nya perspektiv på vilken typ av himlakroppar som främst riskerar att krocka med jorden, samt varifrån i solsystemet de kommer. I ett geologiskt tidsperspektiv kolliderar kilometerstora himlakroppar regelbundet med jorden. Något som bland annat inträffade för 66 miljoner år sedan då en tio kilometer stor himlakropp slog ned vid Yucatánhalvön och bidrog till att jorden förmörkades och dinosaurierna svalt ihjäl.
– Ett framtida nedslag även av en mindre asteroid i närheten av ett befolkat område kan leda till en katastrof med miljontals döda. Den här studien ger oss viktig kunskap som vi kan använda för att förhindra att detta sker, exempelvis genom att försöka påverka de framstormande himlakropparnas banor, säger Birger Schmitz.
Sedan slutet av 90-talet har brott som skadegörelse, stölder och olika typer av våldsbrott där unga är gärningspersoner, stadigt minskat.
– Utvecklingen är inte unik för Sverige utan ser likadan ut i de flesta andra länder. Den har också varit känd sedan länge. Däremot har det saknats en djupare analys av hur man ska kunna förstå denna utveckling, säger Robert Svensson, professor vid kriminologiska institutionen vid Malmö universitet som tillsammans med professor Dietrich Oberwittler, sociolog vid Max Planck-institutet, genomfört en studie över just de faktorer som kan knytas till den nedåtgående trenden.
Starkare band till föräldrar och skola
Undersökningen är den första i sitt slag i Sverige och internationellt finns bara ett fåtal liknande studier. Den baseras på enkätsvar från drygt 50 000 niondeklassare som Brottsförebyggande rådet samlat in under 1999–2017 då brottsligheten bland unga minskade med hela 50 procent. Eleverna har fått svara på frågor om egen brottslighet men också om sociala band till föräldrar och skola, aktivitetsmönster, alkoholintag och attityder till brott.
– Det har skett förändringar över tid inom alla dessa områden. Föräldrarna har bättre kontroll på sina barn än tidigare och unga trivs bättre i skolan. I studien ser vi ett samband mellan förändringar i de sociala banden till föräldrar och skola och en minskning i brottslighet. Vi ser dessutom att ungdomar har blivit mer avståndstagande till brott vilket även detta är relaterat till en minskad brottslighet, säger Robert Svensson.
Håller sig inomhus och online
Den enskilt viktigaste faktorn är dock ett förändrat beteende bland unga: Nya aktivitetsvanor är det som förklarar den största delen av minskningen i brott, enligt studien.
– Här kan vi se ett starkt samband. Ungdomars dagliga rutiner har förändrats över tid. De är inte lika mycket ute på kvällarna, de dricker mindre alkohol och de tillbringar mindre tid i riskfyllda miljöer. De gör helt enkelt andra saker, säger Robert Svensson och fortsätter:
– Vi har inte studerat vad beteendeförändringen beror på men det ligger nära till hands att se en koppling till att ungdomar idag tillbringar en stor del av sin lediga online för att till exempel hålla sig uppdaterade via sociala medier istället för att träffas utomhus, säger Robert Svensson.
– Det har länge spekulerats i olika förklaringar men genom denna studie så har vi tydliga och konkreta resultat. Det är viktigt, dels teoretiskt, men också när det gäller att förebygga brott bland unga, säger Robert Svensson.
Robert Svensson, professor vid kriminologiska institutionen vid Malmö universitet, robert.svensson@mau.se
I två nya studier har forskarna undersökt det som kallas ”bystander-effekten”, det vill säga ögonvittnens villighet att rycka in till offrets försvar vid mobbning, och vad det är som påverkar denna. Enligt en grupp Lundaforskare är vittnets egen ångest en pådrivande faktor.
– Det är kanske inte så förvånande, men det spelar stor roll om den mobbade tillhör den egna gruppen eller inte, säger Tomas Jungert som är docent i psykologi.
Inre motivation att hjälpa
Tillhör den mobbade den egna gruppen brukar ett vittne som agerar drivas av inre motivation. Inre motivation är starkare och leder oftare till handling än yttre motivation, som drivs av belöning eller påtryckning utifrån.
– När ett vittne rycker in och hjälper ett okänt offer brukar det snarare handla om yttre motivation än inre, säger Tomas Jungert.
Om forskningen
Forskningen baseras på två olika enkätstudier. I den ena intervjuades 202 16-åringar på fyra svenska skolor. Den andra baseras på 390 11-14-åringar i Turkiet, där en av Lundaforskarna bor.
Lundaforskarna studerade också i vilken mån ångest var en pådrivande faktor för den som ingriper mot mobbning och kom fram till följande; ju mer benägen en person är att känna ångest desto troligare är det att hen ingriper. Detta gäller dock endast när den mobbade och vittnet ingår i samma grupp.
Att ångest spelar en viktig roll beror enligt forskarna på att den triggar i gång ett beteende: antingen känner sig vittnet tvingat att rycka in för att hjälpa offret eller så undviker hen aktivt att försätta sig i en obehaglig situation. I bådas fallen handlar om ett beteende som syftar till att minska vittnets egen ångest.
– Är den mobbade en person man inte känner kan det vara enklast att inte agera alls, säger Tomas Jungert. Att stoppa huvudet i sanden är däremot svårare om den utsatte tillhör den egna gruppen.
Större chans få hjälp vid nätmobbning
Forskarna har också undersökt om traditionell mobbning eller cybermobbning, det vill säga via sociala medier, spelar roll för vittnets inre motivationen att hjälpa offret. Det visade sig att även om traditionell mobbning ansågs värre än cybermobbning, så var elever mer villiga att rycka in till den mobbades försvar om mobbningen ägde rum på nätet.
Även här tros ångest ha en viktig förklaring till agerandet eftersom det kan kännas mindre farligt att agera vid cybermobbning än vid fysisk, traditionell mobbning. Tomas Jungert och hans kollegor menar att det är viktigt att såväl elever som lärare reflekterar kring och känner till de drivkrafter som får elever att agera mot mobbning.
– Ett schysst beteende ger ringar på vattnet och skapar i längden en sundare kultur på skolorna.
Det finns idag en uppsjö av metoder – med varierande resultat – som ska minska mobbning i skolan. För ett par år sedan gjordes en stor internationell studie* som visade att många antimobbningsprogram faktiskt hade liten effekt (men det varierade beroende på typ av program och ålder på barnen).
– Sverige har idag ingen enhetlig antimobbningsstrategi, säger Tomas Jungert. Det borde vi ha och den borde vara forskningsbaserad, annars riskerar åtgärderna i värsta fall få motsatt effekt. Den aktuella forskningen tyder också på att anti-mobbningsprogram behöver hjälpa barn att förstå hur deras ångest påverkar deras vilja att hjälpa offer för mobbning.
Kontinenten kommer även att drabbas av omfattande kusterosion och påverkan på hela ekosystem. Det framgår av en rapport som nyligen släppts av EASAC, de europeiska vetenskapsakademiernas rådgivande organ.
Europeiska forskare som utsetts av ländernas vetenskapsakademier har i två års tid gått igenom aktuell forskning när det gäller vilka konsekvenser klimatförändringar kan få för Nordatlanten. Genomgången visar bland annat att kontinenten måste förbereda sig för en ökning av havsnivån med en meter eller mer mellan 2000 och 2100.
”Enorma effekter”
Enligt Leif Anderson, professor i hydrosfärsvetenskap vid Göteborgs universitet, kommer det att få enorma följdeffekter för våra samhällen. Och det handlar inte bara om att man kan bli tvungen att bygga vallar för att skydda kustsamhällen.
– Det får också effekter på vattenutbytet med Östersjön. Det kommer att öka kusterosionen, och i takt med att vattentemperaturerna höjs så förändras förutsättningarna för hela ekosystem. Det är oerhört komplexa system som rubbas av klimatförändringen och dess betydande påverkan på våra livsvillkor behöver politiker och allmänhet få upp ögonen för, menar han som är en av dem som varit med och författat rapporten.
Forskarna har tittat på de mest aktuella rönen för smältande glaciärer och istäcken på Grönland och i Antarktis. Att isen smälter påverkar även gravitationskraftens inverkan på jordens oceaner. När inlandsisen på Antarktis minskar förflyttar sig vattenmassorna längre norrut, något som i sin tur leder till att havsnivåerna ökar ännu fortare runt Europa.
Havet blir surare
Ett annat problem med ökade koldioxidhalter i atmosfären är att Europas hav och andra oceaner runt om i världen blir surare. Kombinerat med varmare vatten kan det få stora effekter på fisket. Här efterlyser EASAC ett övervakningssystem för att kunna förstå vilka konsekvenserna på marina ekosystem blir.
Däremot ser forskarna ingen överhängande risk för att golfströmmen skulle försvagas i närtid, något som i sådana fall skulle kunna leda till betydligt kallare förhållanden i Nordeuropa. Men man påpekar samtidigt att även om risken för detta inte är stor för tillfället, så kan det ske på längre sikt om inte uppvärmningen av jorden hejdas.
EASAC betonar slutligen att enda sättet att hejda den negativa utvecklingen är att snarast minska koldioxidutsläppen och öka upptaget av koldioxid i till exempel skogen.
Rapporten:
A sea of change: Europe’s future in the Atlantic realm.
Vid epilepsi är nervcellerna i hjärnan överaktiva, vilket utlöser epileptiska anfall. De nya molekylerna har lovande egenskaper för att kunna utvecklas till läkemedel mot epilepsi, menar forskarna vid Linköpings universitet.
– Över 60 miljoner personer i världen har epilepsi. En tredjedel av dem får fortfarande anfall trots medicinering, så det finns ett mycket stort behov av nya typer av läkemedel, säger Nina Ottosson, förste forskningsingenjör vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper.
Epilepsi och jonkanalerna
Nervimpulser är blixtsnabba elektriska signaler i nervceller. Epilepsi och flera andra sjukdomstillstånd beror på att nerverna skickar signaler alltför lätt, när de egentligen inte borde.
Nervimpulserna skapas genom att små kanaler, så kallade jonkanaler, i nervcellernas membran släpper genom elektriskt laddade joner. När tillräckligt många joner har kommit in i cellen uppstår en elektrisk impuls, som skickas vidare längs en lång nervtråd och sedan stimulerar andra nervceller.
Jonkanalerna spelar därför en nyckelroll vid epilepsi. Många av dagens läkemedel mot epileptiska anfall verkar genom att påverka olika jonkanaler.
Nina Ottosson, förste forskningsingenjör vid Linköpings universitet undersöker hur olika molekyler påverkar jonkanalerna i nerceller. Bild: Thor Balkhed/LiU
Harts från tall och gran
Forskarna vid Linköpings universitet har tidigare visat att så kallade hartssyror som finns i kåda från tall och gran kan påverka vissa typer av jonkanaler. Med dessa naturliga hartssyror som utgångspunkt har forskarna utvecklat nya liknande molekyler. Det långsiktiga målet är att få fram läkemedel som förebygger epileptiska anfall.
I den aktuella studien har forskarna intresserat sig för en särskild jonkanal som påverkar hur lätt nervimpulser utlöses. Denna kanal, kaliumjonkanalen hKV7.2/7.3, är en viktig spelare vid epilepsi. Om den stängs kan epileptiska anfall uppstå, och om den öppnas kan anfallen hävas.
Det har funnits ett läkemedel, retigabin, som öppnar hKV7.2/7.3 och som hade god effekt mot svårbehandlad epilepsi. Men retigabin påverkade även andra jonkanaler, framför allt i så kallad glatt muskulatur i exempelvis urinblåsan och blodkärl. Detta gav biverkningar, som onormalt lågt blodtryck och svårigheter att tömma blåsan. Retigabin slutade säljas som läkemedel för ett par år sedan.
Mindre biverkningar
I studien visar forskarna att flera av de nya hartssyramolekylerna kan öppna hKV7.2/7.3. De undersökte också om molekylerna även påverkar en närbesläktad jonkanal, hKV7.4, som öppnas av retigabin och bidrar till dess biverkningar. Experiment i vävnad från råtta visar att de nya molekylerna har mindre effekt på glatt muskulatur och att det därmed är mindre sannolikt att de ger biverkningar på blodkärl och urinblåsan.
Forskarna fann att de nya hartssyramolekylerna påverkade jonkanalen genom en annan mekanism än den för retigabin. De tror att skillnaderna i verkningsmekanism jämfört med retigabin har betydelse för effekter i olika vävnader.
– Jag tror att mekanismen för hur våra molekyler verkar på jonkanalen kan bli väldigt viktig. Vi hoppas att vi genom kommande samarbeten kan utveckla våra molekyler hela vägen fram till läkemedel, säger Nina Ottosson.
En annan viktig fråga är om de nya molekylerna kan förebygga krampanfall i en hel organism. Därför undersökte forskarna molekylernas effekt i zebrafisklarver där epileptiska anfall orsakades genom att larverna behandlades med ett speciellt ämne.
– Vi såg att flera av molekylerna hade en anti-epileptisk effekt i dessa experiment och i samma koncentrationer som läkemedlet retigabin, säger Nina Ottosson.
Behov av nya epilepsi-behandlingar
Forskarna arbetar nu vidare med att i detalj förstå hur hartssyramolekylerna påverkar jonkanalen och hur de kan förbättras ytterligare för att kunna bli nya läkemedel.
– Jag blir ofta kontaktad av patienter och anhöriga vars berättelser vittnar om att det finns ett stort behov av behandling som fungerar. Det vore fantastiskt om en del av de drabbade på sikt kan bli hjälpta av vår forskning. Samtidigt behöver vi vara öppna för att det är otroligt svårt att nå hela vägen fram till ett nytt läkemedel. Våra fynd kan också bidra till utvecklingen genom att stimulera annan forskning, säger Fredrik Elinder, professor vid BKV vid Linköpings universitet.
Några av forskarna har sökt patent för hartssyramolekylerna som beskrivs i studien.
Nina Ottosson, förste forskningsingenjör vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, nina.ottosson@liu.se
Fredrik Elinder, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, fredrik.elinder@liu.se
Perovskit är ett nytt material som lämpar sig ypperligt för produktion av solceller och lysdioder tack vare sina attraktiva egenskaper. De senaste tio åren har forskarvärlden försökt tränga djupare in i det mystiska materialets innersta väsen. I en studie har ett svensk-tysk-ryskt forskarlag för första gången fått en djupare inblick i perovskitens laddningsbärande och fotofysikaliska egenskaper. Med hjälp av en ny spektroskopiteknik har forskarna lyckats skapa diagram som ger en bred representation av materialets särdrag.
– Att kartlägga perovskit med den här metoden ger oss otroligt mycket ny information. Det är som att få ett fingeravtryck av en halvledare, säger Ivan Scheblykin, kemiforskare vid Lunds universitet.
Studera materialets karaktär
Tillsammans med sina kollegor lyckades Scheblykin få fram detaljerade 2D-diagram som kartlägger hur materialets fotoluminiscens och förfallsdynamik varierar med lasers styrka och avstånd mellan pulserna. Med hjälp av diagrammen kunde forskargruppen sedan studera perovskitens rika palett av karaktärsdrag.
Genombrottet med den nya spektroskopimetoden – som även är applicerbar på andra halvledarmaterial – innebär att forskarna nu har ett verktyg för att kvantitativt testa teorier som använts för att försöka förklara perovskitens fotofysikaliska egenskaper.
– Genom en djupare kunskap om perovskiten kommer det bli enklare att i framtiden modifiera den och utveckla nya och mer effektiva solceller och lysdioder. Något som kommer att gynna både människan och miljön, säger Ivan Scheblykin.
Resultat av coronapandemin
Den nya spektroskopitekniken är indirekt ett resultat av den globala covid-pandemin. Eftersom forskarna inte har kunnat mötas och arbeta i laboratoriemiljö blev de tvungna att skapa en teknik som är helt och hållet automatiserad.
– Eftersom vi inte kunde jobba som vanligt i labbet blev vi tvungna att modifiera vår ursprungliga experimentuppställning. Det var faktiskt dessa förändringar som ledde fram till det här stora genombrottet genom en dramatisk ökning av precisionen, säger Ivan Scheblykin.
Förutom Lunds universitet har Russian Academy of Science och Technical University of Dresden deltagit i arbetet.
Vetenskaplig artikel:
Are Shockley-Read-Hall and ABC models valid for lead halide perovskites?.
– Många arter är idag starkt hotade, både lokalt och globalt. I Sverige har vi helt förlorat flera arter, till exempel mellanspett och veronikanätfjäril. Dessa arter förekommer dock fortfarande på andra platser i Europa, vilket innebär att de skulle kunna återinföras i Sverige. Våra datorsimuleringar visar hur vi teoretiskt sett skulle kunna maximera framgången för sådana återutsättningar, säger Bengt Hansson, biolog vid Lunds universitet.
Skadliga mutationer
I studien har forskarna undersökt vilka individer som är mest lämpade för att etablera nya populationer. Tidigare har bevarandegenetiker förespråkat att flytta de mest genetiskt variabla individerna, men i den nya studien visar forskarna att det är viktigt att överväga vilken typ av genetisk variation man flyttar runt. Med hjälp av datorsimuleringar visar de att skadliga mutationer som finns i arvsmassan hos flyttade individer kan orsaka problem för framtida generationer. Denna så kallade ”mutationsbelastning” kan äventyra livskraften för de nya populationerna på lång sikt och så småningom leda till utrotning.
Individer från olika populationer
Enligt Bengt Hansson, som lett studien tillsammans med Cock van Oosterhout vid University of East Anglia i Norwich, är det bästa valet att utesluta individer med många skadliga mutationer, samtidigt som man väljer individer från flera olika källpopulationer.
– Att aktivt flytta individer mellan platser är ofta det sista alternativet man som bevarandebiolog har att tillgå för att rädda hotade arter. Genom att noggrant välja individer utifrån deras mutationsbelastning kan vi försöka minimera de skadliga effekter som normalt förknippas med inavel i små populationer, säger Bengt Hansson.
Lättare att bevara hotade arter
Stora framsteg har gjorts inom DNA-sekvenseringsteknik, och hela genomet (arvsmassan) hos individer kan numera sekvenseras för relativt låga kostnader. Detta öppnar nya möjligheter att förbättra förvaltningen av hotade arter.
– För många arter av däggdjur och fåglar vet vi nu vilka mutationer som är skadliga. Liknande mutationer finns också hos människor, så vi förstår vad de gör, och därför vet vi vad vi ska leta efter när vi analyserar DNA för dessa arter. Det betyder att vi kan utesluta de dåliga mutationerna redan innan de orsakar problem. Vår datormodell visar att det åtminstone teoretiskt säkerställer högsta möjligheten för populationers överlevnad. Detta kan hjälpa bevarandebiologer att välja ut optimala individer för återetablering, säger Cock van Oosterhout.
Bengt Hansson, professor i evolutionsbiologi, Biologiska institutionen, Lunds universitet, bengt.hansson@biol.lu.se
– Att veta hur många syskon en individ har och om hen är äldst eller inte, kan vara av stor nytta för att identifiera om det finns ökade risker för hjärtproblem som hjärtinfarkt och stroke. Framtida forskning bör därför inriktas på att hitta biologiska eller sociala mekanismer som kopplar samman status av att vara förstfödd till lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, vilket våra observationer visar, säger Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, och som har lett studien.
Identifierar riskindivider
I dag identifierar man riskindivider bland annat genom att fråga patienter om familjehistoria och förekomst av tidig hjärtkärlsjukdom inom familjen för att få en fingervisning om ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar. I den aktuella studien valde forskarna att analysera en annan aspekt av familjemönster och studerade i stället syskon och deras inbördes ordning och vilken betydelse detta har biologiskt, psykologiskt och socialt.
I det nationella Flergenerationsregistret hade forskarna tillgång till uppgifter om 1,36 miljoner män och 1,32 miljoner kvinnor som var födda mellan 1932 och 1960 och som 1990 hade en ålder mellan 30 och 58 år. De tittade på syskonens antal och var i syskonskaran personer befann sig. Justeringar gjordes även för det totala antalet syskon i förhållande till födelseordning när risken för olika resultat beräknades med förstfödda som referens. Informationen kopplades sedan registermässigt till dödlig och icke-dödlig hjärtinfarkt och stroke över en period på 25 år. I analyserna tog forskarna även hänsyn till och justerade för socioekonomisk status, fetma, diabetes, kronisk lungsjukdom (KOL) och alkoholism och relaterade leversjukdomar.
Förstfödda har lägre risk
Resultaten visade bland annat att de utan syskon hade en ökad frekvens av hjärtproblem och att förstfödda barn hade en lägre risk för hjärtproblem som hjärtinfarkt och stroke. När forskarna tittade på familjens storlek och jämförde män utan syskon med män med ett eller två syskon, hade de senare en lägre risk för kardiovaskulära händelser, medan de med fyra eller fler syskon löpte en högre risk.
– Likaså hade män med mer än ett syskon en lägre risk för dödsfall än män utan syskon, medan de med tre eller fler syskon hade en ökad risk för kranskärlshändelser. Ett liknande mönster kunde vi se hos kvinnor. Jämfört med de utan syskon hade kvinnor med tre eller fler syskon en ökad risk för kardiovaskulära händelser, medan de med två eller fler syskon löpte en ökad risk för kranskärlshändelser. Kvinnor med ett eller flera syskon hade en lägre risk för dödsfall, säger Peter M Nilsson.
Ser men kan inte förklara samband
De svenska befolkningsregistren innehåller inte uppgifter om diagnostiska procedurer eller data om individernas livsstilsfaktorer som rökning och kost eller kroppsmasseindex (BMI). Forskarna kan se samband fast inte förklara dessa. För detta behövs mer ingående data från biobanker, blodprov, och närmare analyser av olika individuella riskfaktorer som blodtryck, kolesterol och rökning.
Forskarna påpekar att resultaten från denna studie skiljer sig mot tidigare forskningsresultat genom att även ha tagit hänsyn till icke-dödliga hjärtkärlhändelser, och fyller därmed ett kunskapsgap. De menar att resultaten även kan vara av betydelse för utformningen av ett lands familjepolitik, vilket illustreras av att Kina nyligen övergett ettbarnspolitiken och nu tillåter upp till tre barn per familj.
– Eftersom det av olika skäl, med selektiva aborter, skett en ansamling av pojkar i ettbarnsfamiljer har dessa blivit bortskämda och ofta överviktiga, vilket leder till folkhälsoproblem. Ytterligare forskning behövs dock för att bekräfta hälsoeffekter kopplade till familjestorlek och biologiska såväl som sociala roller relaterade till placering i syskonskaran.
Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning, Lunds universitet, peter.nilsson@med.lu.se
Tillsammans med forskare i bland annat Tyskland, Nederländerna, Frankrike och USA har forskarna i Linköping upptäckt det nya ultratunna materialet som liknar grafen, och fått namnet beryllonitren.
– Ultratunna material kan ha fantastiska egenskaper med många tänkbara tillämpningar. När vi letar efter nya material har vi främst haft temperatur och kemisk sammansättning till vårt förfogade för att styra utformningen av materialet. Men tack vare den senaste tidens teknikutveckling har vi nu också möjligheten att skapa material under extremtryck. Det öppnar för många nya möjligheter och spännande material, säger Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik på Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.
– Diamanter skapas under extremt högt tryck men när de väl är formerade blir de ett av världens hårdaste material som klarar sig fint utan det höga trycket. Det är en egenskap vi försöker uppnå i vår jakt på nya ultratunna och funktionella material.
Rör sig nära ljusets hastighet
Beryllonitren består, som namnet antyder, av beryllium- och kväveatomer som arrangeras i en tvådimensionell struktur. Varje berylliumatom knyter till sig fyra kväveatomer och tillsammans bildar de ett asymmetriskt hexagonalt mönster som elektronerna rör sig i. Elektronerna i den här typen av strukturer rör sig nära ljusets hastighet vilket är en förutsättning för framtida forskning inom partikelfysik och kvantmekanik.
Professor Ingrid Hotz har lett arbetet med den vetenskapliga visualiseringen av det nya materialet. Bild: Thor Balkhed
– Med hjälp av material som grafen och beryllonitren får vi ett fantastiskt komplement till stora partikelacceleratorer. I materialen kommer vi kunna studera tillvarons minsta beståndsdelar och fundamentala egenskaper på vårt skrivbord. I förlängningen kan vi också studera och simulera vårt universums egenskaper likväl som andra alternativa universum, säger Igor Abrikosov.
Men den visionen kräver mer forskning för att förverkligas. I närtid är förhoppningen att beryllonitren ska kunna användas i kvanttekniska tillämpningar som supersnabba beräkningar.
Visualiserar hur det förhåller sig i material
Beryllonitren utgör basen en helt ny grupp med material och det finns stora utvecklingsmöjligheter. Upptäckten är resultatet av ett stort internationellt forskningssamarbete där forskarna från Linköpings universitet lett det teoretiska arbetet.
Ingrid Hotz är professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet och har lett arbetet med den vetenskapliga visualiseringen av materialet. Enligt henne är visualisering viktigt för att få förståelse för hur atomernas koppling till varandra påverkar materialets egenskaper, särskilt under olika förhållanden som exempelvis förändrat tryck.
– Människor är väldigt bra på att känna igen visuella mönster. Med visualisering kan vi få en djupare förståelse för hur den underliggande fysiken i material fungerar. Dessutom kan materialet studeras och jämföras med andra material på en mycket mer detaljerad nivå än med traditionella metoder, säger Ingrid Hotz.
Vad är grafen?
Grafen är ett ultratunt material som består av ett lager kolatomer ordnade i symmetriska hexagonala strukturer. Materialet har många eftertraktade egenskaper som hög hållfasthet och god ledningsförmåga av både elektroner och värme. Efter upptäckten av grafen har jakten på fler tvådimensionella material ökat intensitet.
Vetenskaplig artikel:
High-Pressure Synthesis of Dirac Materials: Layered van der Waals Bonded BeN4 Polymorph(Maxim Bykov, Timofey Fedotenko, Stella Chariton, Dominique Laniel, Konstantin Glazyrin, Michael Hanfland, Jesse S. Smith, Vitali B. Prakapenka, Mohammad F. Mahmood, Alexander F. Goncharov, Alena V. Ponomareva, Ferenc Tasnádi, Alexei I. Abrikosov, Talha Bin Masood, Ingrid Hotz, Alexander N. Rudenko, Mikhail I. Katsnelson, Natalia Dubrovinskaia, Leonid Dubrovinsky, Igor A. Abrikosov)Physical Review Letters.
Kontakt:
Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik på Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet, igor.abrikosov@liu.se
Maktlöshet är kanske den känsla som bäst kan beskriva hur vi känner när vi står där i affären och inte kan betala. Eftersom Sverige är ett av världens mest kontantfria länder, är vi medborgare beroende av att betalsystemen fungerar. Hur kan vi vara säkra på att få matkassen med oss hem?
För att få svar på vilka konsekvenser som uppstår vid ett långvarigt avbrott i betalsystemen har MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) finansierat forskningsprojektet ”Om betalsystemet kraschar”. I form av ett spel.
Det är ett samarbete mellan forskare från Mittuniversitet, Linköpings universitet och företaget Combitech AB med Högskolan i Skövde som projektägare.
Övar på krasch-scenarier
– Vi har utvecklat något helt unikt: våra deltagare har kunnat öva hundratals varianter av samma händelseförlopp och på så sätt vara beredd på alla tänkbara scenarier. Deltagarna har inte bara fått en förståelse för det drabbar den egna verksamheten, utan även hur deras val påverkar andra aktörer. En kunskap som bygger bättre och tryggare krishanterare, säger Joeri van Laere, projektledare och krisforskare på Högskolan i Skövde.
I spelet drabbas ett fiktivt samhälle av en långvarig störning där kortbetalningar inte är möjliga under 10 dygn. Projektet har sedan bjudit in samhällsaktörer som fått spela spelet, totalt har det anordnats 21 speldagar i 14 län.
– Forskningsprojektet visar att vi genom övning, samverkan, flera olika typer av betalningsalternativ och god kommunikation tar oss igenom en omfattande betalkris, säger Joeri van Laere.
Samverkan leder till samsyn
Det som visat sig vara nyckeln till framgång är ett fungerande samarbete mellan de aktörer krisen berör: nationellt, regionalt till lokalt, offentligt-privat till respektive näringsidkare. Effekten av god samverkan är samsyn och förståelse för vad som är “bäst för alla” i stället för att utgå från vad som är mest fördelaktigt för den egna verksamheten.
– Under spelsessionerna blev det väldigt tydligt att ju mer deltagarna diskuterade och resonerade fram en åtgärd, desto bättre effekt fick den. Aktörerna behöver öva samma scenario flera gånger tillsammans för att bygga den helhetssyn som mildrar effekten under en betalningsstörning, säger Joeri van Laere.
Speldeltagarna har byggt upp en förståelse för vikten av samsyn samhällsaktörer och blivit bättre krishanterare.
Jonas Milton på MSB är nöjd med projektets resultat och menar att projektet lämnar efter sig goda råd för hur näringsliv, myndigheter, MSB och medborgare bör agera under en omfattande betalkris.
Behöver fler betallösningar
– Projektet har inte bara utvecklat en ny metod för att öva en störning i betalsystemet, forskarna har även lyckats föra samman de viktigaste aktörerna på området och i olika delar av Sverige, redan det är en vinst, säger Jonas Milton.
– Men projektet visar även på att vi inte kan luta oss tillbaka och vara nöjda med det vi har. det finns ett stort behov att vidareutveckla de digitala betalningslösningar som vi har till att bli mer resilienta så att de även kan nyttjas exempelvis offline med hjälp av krediter eller lösningar baserade på förskottsbetalning
Vad bör jag själv tänka på?
Projektets uppföljare på MSB, Jonas Milton, nämner vad vi som medborgare bör tänka på:
– Ha en summa kontanter i mindre valörer hemma tillsammans med ett lager förnödenheter. Det ökar möjligheten att klara sig under exempelvis en längre störning i betalsystemet. Kontanter är dock inte enskilt den enda lösningen utan endast ett komplement. Ju fler alternativa sätt att betala man har som privatperson desto bättre klarar man sig.
En långvarig betalsystemsstörning kan snabbt eskalera till en samhällskris, där oro kan leda till hamstring. Tomma butikshyllor har vi nog alla färskt i minnet som en effekt av oron i början av Coronapandemin. Genom kommunikation går oro att motverka. Under Coronapandemins första period då hamstringsbeteenden uppstod gick bland annat en av Sveriges papperstillverkare ut och meddelade att ”toalettpappret kommer inte att ta slut”, och flera livsmedelskedjor lugnade med att informera att butikshyllorna kommer fyllas på.
– Som medborgare kan du själv bygga på effekten av oro hos andra genom att exempelvis bunkra toalettpapper. Helt i onödan.
Kontakt:
Joeri van Laere, docent i informationsteknologi, Högskolan i Skövde, joeri.van.laere@his.se
En konsekvens av klimatförändringarna är högre vattentemperaturer och minskad syrgashalt i världshaven. Det är dåliga nyheter för nästan alla organismer eftersom de flesta respirerar syrgas, det vill säga använder syre och glukos i cellandningen för att producera energi.
Men det finns en grupp som med största sannolikhet kommer att frodas framgent. De kallas skalamöbor och är ett slags encelliga mikroorganismer som finns i nästan alla marina miljöer. Det som utmärker de sandkornsstora och skalklädda gynnarna är deras förmåga att respirera både syrgas och nitrat.
Andas nitrat – om de får välja
Nu har ett svensk-amerikanskt forskarlag kartlagt två skalamöbearters genuttryck och respirationspreferenser.
– I studien kan vi slå fast att de arter som var med i våra experiment nästan alltid valde denitrifikation oavsett syrgashalt i sediment och bottenvatten. Detta trots att det ger mindre energi, säger Helena Filipsson, geologiforskare vid Lunds universitet.
Skalamöborna är viktiga i den marina kolcykeln eftersom de producerar stora mängder kalciumkarbonat. De hjälper även till att hålla vattenkemin i balans.
– Dessutom blir de föda för högre organismer. På det stora hela kan man säga att skalamöborna, trots sin ringa storlek, är mycket viktiga för världshaven, säger Helena Filipsson.
Berättar om forna tiders klimat
De uråldriga mikroorganismerna är intressanta för forskarvärlden eftersom de kan bevaras i bottensediment under många miljoner år. De kan därför användas som ett slags ”minidiktafoner” för att få fram information om forna tiders marina klimat. Genom att analysera skalamöbor som borrats upp ur havsbottnen har forskarna fått fram viktig information om hur salthalt, vattentemperatur och syrgashalt förändrats genom historien.
– Det är viktigt att förstå hur skalamöban fungerar och hur den kommer att reagera på framtida klimatförändringar. Mycket tyder på att vissa arter effektivt kan anpassa sig till minskad syrgashalt och bli en potentiell vinnare när bottendöd och syrebrist breder ut sig, säger Helena Filipsson.
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: Woods Hole Oceanographic Institution, Harvard University, University of Rhode Island.
Vård i respirator på en intensivvårdsavdelning är ofta nödvändigt för att upprätthålla liv, och längre vårdtider ökar riskerna för svåra komplikationer och ökad dödlighet.
Avvecklingen av respiratorn för att kunna andas själv är vanligtvis okomplicerad men vid vårdtider över en vecka kan den så kallade urträningen ur respirator bli komplicerad. Urträningen kräver individuella strategier som ställer höga krav på specialistutbildade sjuksköterskor och vårdteamets kompetens.
Carl-Johan Cederwall, intensivvårdssjuksköterska och doktorand vid Göteborgs universitet har undersökt vården av vuxna patienter som kräver längre vårdtider än sju dygn i respirator, och därmed längre urträningstid.
Ofta män och multisjuka äldre
– Patienter som vårdas i respirator under lång tid är ofta män men också äldre med flera sjukdomar sedan tidigare. En ökande äldre befolkning är därför en utmaning för vården och kommer att kräva ökade intensivvårdsresurser i framtiden, konstaterar han.
– Intensivvårdssjuksköterskan spelade en nyckelroll när det gällde att skapa ett fungerande teamarbete och när det gällde att prioritera, initiera och driva urträningsprocessen framåt, menar Carl-Johan Cederwall.
Personcentrerad vård
Flertalet av de undersökta avdelningar saknade vårdrutiner baserade på personcentrerad vård och patientmedverkan var låg. Ändå fanns det personcentrerade arbetssättet med under urträningsprocessen. Hinder som identifierades var bristande teamarbete och bristande personalresurser.
Att korta patienters vårdtider i respirator, med effektivare vård, skulle ha betydande effekt på de akuta intensivvårdsresurserna. Samtidigt skulle den långvariga urträningen, som kräver väl fungerande teamarbete, troligen underlättas om den bedrevs separerad från akut intensivvård, i en vårdmiljö med resurser för långsiktig vård, menar Carl-Johan Cederwall.
– Ökad personcentrering under långvarig respiratorvård skulle kunna öppna upp för ytterligare individualisering, och patientmedverkan, för att minska vårdtiden och riskerna för allvarligare komplikationer, avslutar han.
Vad är personcentrerad vård?
I personcentrerad vård ses patienter som personer som är mer än sin sjukdom. Fokus ska vara på de resurser varje person har och vad det innebär att vara människa och i behov av vård – snarare än ohälsan eller funktionshindret. I stället för att patienten är passiv mottagare av en medicinsk åtgärd blir det då ett partnerskap mellan patienter och de som arbetar inom hälso – sjukvård – ofta i samarbete med anhöriga. Utgångspunkten är patientens berättelse om sin sjukdom, och utifrån den görs en gemensam vårdplan där båda parter är delaktiga i processen – med mål och strategier för genomförande och uppföljning på kort- och lång sikt.
Carl-Johan Cederwall, specialistsjuksköterska i intensivvård och doktorand vid Centrum för personcentrerad vård, Göteborgs universitet carl-johan.cederwall@gu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
