Övervägande delen av matproduktionen i världen sker med monokultur, alltså att bara en art odlas, som till exempel vete på land, eller uppfödning av lax i havsvatten. Dessa system är produktiva men kan ha stor påverkan på miljön.
I stället för att bara odla en art är samodling en möjlighet.
– Målet med samodling är att uppnå ett miniekosystem där biprodukter från en art kan användas av en annan. Syftet är att förhindra att värdefulla näringsämnen går till spillo och samtidigt få skörd med flera arter, säger Matthew Hargrave, avhandlingens författare.
Algodling på västkusten. Bild: Wouter Visch, Göteborgs universitet
Tång gynnas av samodling med musslor
I en av studierna samodlades sockertång med musslor i en kommersiell musselodling på Orust.
– I min studie upptäckte jag att sockertången blev större genom samodlingen, men de blev även renare. Ett av de största problemen med odlingar i havet är oönskad påväxt av andra organismer vilket sänker kvaliteten på skörden. Studien visade att musslorna filtrerade bort frisimmande larver av andra organismer som annars skulle ha bosatt sig på sockertången.
Eftersom musslorna dessutom filtrerade bort partiklar från vattnet blev också vattnet klarare, vilket gjorde att sockertången fick mer ljus och kunde växa mer.
Tåligare inför klimatförändringar
En annan studie av avhandlingen författare, Matthew Hargrave, visade att bättre näringsförhållanden gjorde alger mer motståndskraftiga mot klimatförändringar. Minskande salthalt i havet är en av de tre stora effekterna av ett förändrat klimat.
– Låg salthalt kan vara stressande för alger och orsaka försämrad hälsa. Genom att tillhandahålla extra näringsämnen, och efterlikna en samodling av flera arter fick algerna, sockertång, fingertång och havssallat, ytterligare resurser för att försvara sig mot effekterna av stress, säger Matthew Hargrave.
Varje sommar kommer rapporter om algblomningar i havet som förpestar livet för badgäster, båtfolk och fiskare. På senare år har rapporterna kommit allt tätare.
– Klimatförändringarna gör att vi tyvärr förväntar oss fler och större algblomningar framöver, säger Ana Tronholm, forskare i marinbiologi vid Göteborgs universitet.
Rapportera i telefonen
I det nya forskningsprojektet Algal Blooms Sweden efterfrågar Ana Tronholm rapporter från privatpersoner som upptäcker algblomningar längs svenska kusten. Rapporterna lämnas in genom att fylla i ett enkelt formulär i telefonen där observationsdatum, plats, färg och bilder läggs in. Rapporterna kombineras sedan med data från mätserier från SMHI och satellitövervakning.
– Målet är att använda artificiell intelligens för att utveckla en app eller en digital tjänst som alla kan använda för att förutsäga var och när algblomningar kommer att ske, säger Ana Tronholm.
Giftiga algblomningar
Algblomningar är massförekomst av mikroskopiska alger och cyanobakterier som främst förekommer på våren och sommaren när näringsämnen är tillgängliga och vattentemperaturen stiger. Vissa cyanobakterier producerar giftiga ämnen (sekundära metaboliter) som kan vara skadliga för miljön och människors hälsa.
En del av Ana Tronholms forskning som finansieras av Formas handlar om att ta reda på vilka toxiner cyanobakterierna i Östersjön producerar och undersöka hur miljöfaktorer reglerar produktionen av dessa toxiner på molekylär nivå i förhållande till övergödning och klimatförändringar.
– Halterna av toxiner som produceras kan bero på flera parametrar. Det handlar bland annat om temperatur, salthalt, pH och hur tillgången till näringsämnen är i vattnet. Även vilken art det rör sig om är viktigt, säger Ana Tronholm.
Satsning på medborgarforskning
Det här projektet är en del av Göteborgs universitets satsning på medborgarforskning om havet. Algal Blooms Sweden samarbetar med Informationscentralen för egentliga Östersjön vid länsstyrelsen i Stockholms län som länge har samlat in data genom att få rapporter om algblomningar. Men med modern teknik ska informationen kunna användas för att utveckla en tjänst som kan komma många till nytta.
– Jag hoppas att många vill hjälpa till att rapportera algblomningar. Ju mer data vi får in, desto bättre förutsägelser kan vi göra, säger Ana Tronholm.
Rapportera algblomningar i havet – så här gör du: Formulären är stängda för 2021.
Rapportera algblomningar i Egentliga Östersjön – från Ålands hav till de danska sunden på den här sidan
och rapportera blomningar utanför det området på den här sidan.
Skriv in ditt telefonnummer. Klicka sedan på länken som skickas till din telefon och fyll i formuläret. Där rapporterar du observationsdatum, plats, färg och bifogar bilder på algblomningen.
Information skickas till en databas som samlar in rapporterna. Ingen persondata lagras.
Kontakt:
Ana Tronholm, forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, ana.tronholm@bioenv.gu.se
Det visar en studie där forskare har följt 3000 personer i ålderspannen 30–39, 50–59 och 70–79 år under pandemin. Fokus har legat på deras attityder till och användning av digital teknik.
Något som först överraskade var att de mellan 50 och 59 år var mest negativt inställda och trötta på digital teknik. Men det handlade troligen om att många av dem arbetade hemifrån, säger Sofi Fristedt, docent i hälsa och vårdvetenskap och en av forskarna i projektet.
Forskarna vid forskningscentret CASE var redan igång med flera projekt om åldrande, vardagsteknik och sociala rättigheter när pandemin satte fart. De bestämde sig snabbt för att de ville följa hur användningen av digital teknik förändrades i realtid, och en studie startades inom ramen för samverkansinitiativet ”Sociala rättigheter, åldrande och boende”.
Ansvaret för digital kompetens vilar tungt på individen
En tidigare studie hade visat att människor inom en generation visserligen delar attityder, men också att stereotyperna ofta inte stämmer på individuell nivå. En 70-årings användning och uppfattning kan mer likna en 30-årings än jämnårigas – och omvänt. Alla generationer var dock överens om att ansvaret för att skaffa sig digital kompetens vilar tungt på individen.
– Om du inte har barn, barnbarn eller vänner som kan hjälpa dig att få igång bank-id, den krånglande tv:n eller nya mobilen så är det svårt att få annan hjälp, säger Sofi Fristedt.
Banker och myndigheter behöver erbjuda mer support
En av uppmaningarna från forskarna har varit att banker, bredbandsbolag, kommuner och myndigheter behöver erbjuda mer support och enklare IT-tjänster.
– Det är ett ansvar som de måste börja ta, för ett viktigt resultat från studien är att det finns stora grupper, inte bara äldre, som inte hänger med. För många klarar inte av att hålla igång internet och annan vardagsteknik, säger Sofi Fristedt.
Hon berättar att många äldre vill hänga med i utvecklingen, eftersom det ofta är enklare att få ny teknik att stämma överens med nya digitala tjänster. Om man ärver barnbarnets gamla mobil fungerar kanske inte nyaste versionen av bank-id – som är nyckeln till många viktiga tjänster på nätet.
Äldre vill ha teknik – men utan lull-lull
– Äldre vill gärna ha modern teknik, men utan en massa lull-lull. Enkelhet är viktigt. Ju fler tillbehör desto svårare och dyrare blir det, säger Sofi Fristedt.
Bland de äldre var det inte ovanligt att ekonomin, tillsammans med svårigheten att hålla igång digital teknik själv, gjorde att man valde bort internet.
– Bredband och wifi bör vara lika självklart som el eller vatten i bostäder. Riktade insatser till socioekonomiskt svaga hushåll kan därför behövas och det behöver politiker och beslutsfattare fundera över, säger hon.
Trettioåringar diskuterar inte om personlig integritet
För åldersgruppen 30–39 år förändrades inte inställningen till digital teknik under pandemin nämnvärt. De är dessutom ofta duktiga på att sköta om och förnya sina digitala tjänster. De äldre vet ofta inte vad de ska vara oroliga för, och har svårt för att värdera exempelvis vilket steg i att handla på nätet som innebär en reell risk.
– De yngre ifrågasätter inte sin användning av IT. Den etiska diskussionen om personlig integritet förs inte där, utan bara i de äldre grupperna.
Medicinska terapier baserade på RNA kan ge möjligheter att förebygga, behandla och potentiellt bota sjukdomar. Utmaningen är att leveransen av RNA-terapier in i cellen fortfarande är ineffektiva och otillräckligt kartlagda. För att RNA-teknikens potential ska kunna utnyttjas fullt ut, behöver metoderna optimeras.
– Eftersom vår metod kan bidra till att lösa ett av de största problemen för att upptäcka och utveckla nya läkemedel, ser vi att den här forskningen kan underlätta ett paradigmskifte från traditionella läkemedel till RNA-baserade terapier, säger Marcus Wilhelmsson, professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och en av artikelns huvudförfattare
Självlysande mRNA gör spårning möjlig
Metoden går ut på att byta ut en av RNAs egna byggstenar, baser, till en självlysande variant som har originalbasens naturliga egenskaper. De fluorescerande baserna som gör RNAt självlysande har utvecklats med hjälp av en särskild kemi, och studien visar att den här metoden för att göra RNA självlysande inte påverkar mRNAts biologiska egenskaper. Den stör inte heller cellens förmåga att översätta mRNA till protein. Det är ett viktigt genombrott som aldrig tidigare lyckats, och den självlysande märkningen gör att forskarna kan följa de aktiva mRNA-molekyler in i cellen och i realtid se hur de tas upp i den i ett mikroskop.
Bild: Chalmers tekniska högskola
En svår utmaning när man arbetar med mRNA är att dessa är väldigt stora, men samtidigt ömtåliga, molekyler. De kan inte kan ta sig in i celler själva och därför måste man paketera dem. Den metod som visat sig vara mest framgångsrik hittills, använder sig av lipida nanopartiklar, små droppar. Men det finns fortfarande ett stort behov av att utveckla nya och mer effektiva lipida nanopartiklar, men för att kunna göra det behöver vi förstå hur de tas upp. Att se i realtid hur mRNAt fördelar sig i cellen är därför ett viktigt verktyg.
– Den stora vinsten med den här metoden är att vi nu lätt kan se vart i cellen som det levererade mRNA tar vägen och i vilka celler som proteinet bildas, utan att vi förlorar RNAts naturliga protein-översättande förmåga, säger Elin Esbjörner, docent på institutionen för biologi och bioteknik och artikelns andra huvudförfattare.
Underlättar upptäckter av nya läkemedel
Forskare kan använda metoden för att få större kunskap om hur RNAts upptagsprocess fungerar och därmed kan utvecklingen av nya läkemedel både snabbas på och effektiveras. Till skillnad från befintliga metoder för att studera RNA i mikroskop, ger den nya korrekt och mer detaljerad kunskap om processen.
– Hittills har det inte gått att mäta den naturliga hastigheten och effektiviteten med vilken RNAt verkar i cellen. Då får man fel svar på frågorna som man ställer när man vill ta fram ett nytt RNA-läkemedel. Om man med sin metod vill ha svar på vilken hastighet en process har och svaret metoden ger är en femtedel av den hastigheten som sker naturligt i cellen när ett läkemedel tas upp och verkar, blir det svårt att kunna optimera läkemedelsutvecklingen, säger Marcus Wilhelmsson.
Forskningen bakom metoden har gjorts i ett samarbete mellan kemister och biologer på Chalmers och AstraZeneca och inom forskningscentret FoRmulaEx. Forskningen har också presenterats i Science Translational Medicine’s populära ”In The Pipeline”-blogg, som ett särskilt spännande bidrag till forskningsfältet.
Elin Esbjörner, docent, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, eline@chalmers.se
– Vår forskning visar att det inte alltid räcker att utbilda fram rätt miljöbeteende eller att göra det lätt att göra rätt, ibland måste det bli svårare att göra fel också, säger Noah Linder, miljöforskare vid högskolan i Gävle.
Noah Linder menar att utbildning och information i sig är väldigt viktigt, men att det finns en fara i att luta sig för mycket på tron att det är hela lösningen. En stor del av utmaningen nu är att få en redan informerad befolkning, där de flesta vill göra rätt, att också agera utifrån sina åsikter.
Använda beteendevetenskap
Här ser han en möjlighet att ta hjälp av beteendevetenskapen när man skapar nya miljöer.
– Vi ser gång på gång att det inte räcker att människor har miljövänliga åsikter för att skapa den förändring vi behöver få till stånd, säger Noah Linder.
I en studie med studenter i Singapore testade Noah Linder viljan att återvinna en yoghurtförpackning. De kunde då se att väldigt små förändringar hade mycket stor effekt på återvinningen. När det blev lite svårare att göra fel – och återvinning det uppenbara valet – då var det väldigt många som gjorde rätt.
– Höga intentioner och miljövänliga attityder spelade liten roll om det var lika lätt att göra fel. Vi visar att det ibland måste det vara lättare att göra rätt, för att få riktigt stora effekter.
Tydligt vad som är rätt
Han efterlyser bostadsområden och miljöer som tydligt visar vilket beteende som förväntas. Där stadsplanerare nu generellt ritar papperskorgar som smälter in i miljön, vill han se korgar som tydligt signalerar att här slänger vi skräpet.
– När jag går omkring i bostadsområden så är det ofta väldigt otydligt, dåligt skyltat och dåligt informerat. Vi måste skapa miljöer som tydligt signalerar vilket beteende som förväntas, lätt att göra rätt och gärna lite svårare att göra fel.
Matavfall i sopnedkastet
Även om mycket har blivit bättre, så konstaterar han att det fortfarande nästan alltid är lite lättare att göra fel. Om det till exempel finns matavfallsinsamling så är den i bästa fall bredvid hushållsavfallet, men oftare mycket längre bort. Sopnedkasten som förr fanns i varje trappuppgång hade till exempel kunnat vara en utmärkt lösning för matavfall.
– Vi människor är väldigt inkännande och försöker lista ut vad det är för beteende som önskas och är det då lite lättare att slänga matavfall än hushållsavfall så blir det väldigt tydligt att man ska göra det.
Viktigt att våga försvåra
Det är lätt för politiker och stadsplanerare att motivera att det ska vara lätt att göra rätt, men Noah kan tänka sig att det kräver mer politiskt mod att göra saker som faktiskt försvårar icke önskvärda beteenden.
Att gynna det beteende man vill se framför det beteende man inte vill se kan till exempel handla om att planera stadsrum och nya arbetsplatser där cykelparkeringen finns precis vid dörren och bilparkeringen en bra bit bort eller nere i ett garage.
– Så länge det är mycket lättare att pendla med bilen kommer det inte att spela någon roll att man bryr sig mycket om miljön eller egentligen har intentioner att åka kollektivt eller cykla.
– Det är en väldig möjlighet också i att vi har människor som vill göra rätt och det tror jag ökar potentialen i att designa bra miljöer, eftersom viljan egentligen redan finns där, säger Noah Linder.
Noah Linder, miljöforskare vid Urban Studio, Högskolan i Gävle, noah.linder@hig.se
Lärarutbildningar har ofta svårt att erbjuda lärarstudenter tillräcklig träning för att praktiskt öva på sitt kommande yrke. Många nyblivna lärare känner sig oförberedda när de kommer ut i yrkeslivet och en del väljer att byta yrkesbana, trots goda möjligheter att få jobb på grund av att bristen på lärare är stor.
En grupp forskare vid Linköpings universitet undersökte om undervisning av virtuella elever kunde göra lärarstudenter mer förberedda för undervisning i ett riktigt klassrum.
– Genom att undervisa virtuella elever ökade studenternas känsla av att vara förberedda och de fick större tilltro till sin förmåga, säger Marcus Samuelsson, biträdande professor på institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
Forskarna jämförde tre olika undervisningsmetoder och vilken effekt de hade på 72 lärarstudenters tilltro till sin förmåga att undervisa. Studenterna, som gick näst sista terminen på lärarprogrammet, delades in i tre olika grupper. De fick sedan antingen öva på att hålla en matematiklektion för riktiga elever, för studiekompisar eller för virtuella elever. Både före och efter studenternas träning mättes deras tilltro till sin förmåga att undervisa. Resultatet visade att övning med virtuella elever var effektivare än övning med riktiga elever. Tre timmars övning med en simulator ökade lärarstudenternas tilltro till sin förmåga lika mycket som tre veckors övning med riktiga elever. Träning med att undervisa virtuella elever gav i jämförelse med träning på studiekompisar också betydligt bättre tilltro till undervisningsförmåga.
Styrkan med virtuell praktik handlar i korthet om möjligheten att få direkt feedback, både från de virtuella eleverna, de studiekompisar som deltar i det virtuella klassrummet och från de två närvarande lärarna. Träningen med virtuella elever gjorde det möjligt att diskutera ledarskap och olika lärandesituationer, när de uppstod, på ett sätt man inte kan göra över huvudet på riktiga elever och som studenterna inte var vana vid.
– Virtuella elever kan inte ersätta mötet med verkliga elever. Vår studie är ganska liten, men i framtiden tror jag vi kommer att se mer simuleringar som komplement i lärarutbildningar, säger Marcus Samuelsson.
Studien efterlyser mer forskning där blivande lärares träning i virtuella klassrum inom olika skolämnen undersöks.
Om det virtuella klassrummet:
Varje student fick undervisa fem virtuella elever i ett virtuellt klassrum i sammanlagt tre timmar. De virtuella eleverna styrs av en simuleringsspecialist, som gav gensvar på lärarstudentens ledarskap. Undervisningen genomfördes med stöd av det amerikanska verktyget TeachLivE.
Marcus Samuelsson, biträdande professor, institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, marcus.samuelsson@liu.se
Föräldraträning och barn-KBT är två behandlingar där det behövts mer kunskap om effekterna vid trotssyndrom. Enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet ger båda god hjälp för barn med trotssyndrom.
Trots hos barn
I genomsnitt ett barn per klass har trotssyndrom som innebär stora och återkommande ilskeutbrott och ett aggressivt, trotsigt och negativt beteende. Det finns samband mellan trotssyndrom hos barn och ungdomar och psykiatriska problem och antisocialt beteende senare i livet.
– Därför är det viktigt att så tidigt som möjligt identifiera och behandla dessa barn, säger Maria Helander, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och klinisk psykolog inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm.
Föräldrautbildning vid trotssyndrom
I sin avhandling har hon utvärderat effekterna av föräldraträning för barn med diagnos trotssyndrom eller motsvarande problemtyngd. Avhandlingen innehåller dels en metaanalys och dels en randomiserad kontrollerad studie där hon undersökte effekten av att kombinera barn-KBT med föräldraträning jämfört med enbart föräldraträning.
Föräldraträning, så kallad Parent Management Training (PMT), anses vara en effektiv behandling av trotssyndrom för barn upp till 12 år och har utvärderats i flera studier. Ett exempel på PMT är föräldrastödsprogrammet Komet. Att genom barn-KBT träna barn i strategier för att hantera ilska och hitta fungerande problemlösningsstrategier har också visat god effekt.
– Vi var intresserade av att undersöka behandlingseffekten när barnet fick PMT kombinerat med barn-KBT, kognitiv beteendeterapi. Det finns idag få studier som undersökt värdet av det för skolbarn.
Positivt att barnet deltog
I det första av de två delprojekten, metaanalysen, sammanställes resultaten från 25 randomiserade kontrollerade studier om effekten av föräldraträning jämfört med väntelista.
Forskarna jämförde också resultaten när barnet inkluderades i behandling, antingen genom att delta med föräldern i behandlingsrummet eller genom att kombinera föräldraträning med barn-KBT.
Resultatet visade att föräldraträning minskade de utagerande beteendeproblemen i högre grad än väntelista för barn med diagnos trotssymptom eller stora utagerande beteendeproblem.
– Ett spännande fynd var att den variant av PMT där barnet deltog i behandlingsrummet, PCIT (Parent Child Interaction Therapy), visade än större effekter på minskade beteendeproblem.
Komet gav god effekt
I det andra delprojektet genomförde forskarna en studie med 120 barn mellan 8 och 12 år med diagnos trotssyndrom. Deltagarna fördelades slumpvis mellan behandling med PMT-metoden Komet, alternativt Komet kombinerat med barn-KBT-metoden Coping Power Program (CPP).
Båda programmen är manualbaserade och har visat god effekt. CPP är det första barn-KBT-programmet i Sverige som har utvärderats för barn med trotssyndrom.
Resultatet visade att båda behandlingarna gav god effekt då det gäller minskade beteendeproblem och att effekten höll i sig två år efter behandling. Att lägga till CPP till Komet gav ökade sociala färdigheter, så som förmåga att reglera och hantera känslor, direkt efter behandlingen.
De sociala färdigheterna hos barnen i Kometgruppen förbättrades också men senare i tid och det kunde ses vid två-årsuppföljningen.
– Ett annat intressant fynd var att för barn som innan behandlingen hade svårare trotssyndrom, och barn med hög risk för antisocial utveckling innan behandlingen, gav Komet i kombination med CPP bättre effekt jämfört med enbart Komet direkt efter behandling, säger Maria Helander.
Maria Helander, maria.helander@ki.se, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och klinisk psykolog inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm.
Uwe Steinmetz, saxofonist och doktorand vid Göteborgs universitet har kartlagt olika metoder för religiöst meningsskapande i jazz. Och har utgått dels från sitt eget arbete som saxofonist och kompositör, dels från sin egen protestantisk-kristna tro.
Han undersöker egna kompositioner och exempel ur den moderna jazzhistorien sedan 1950, från musikteoretiska, religionshistoriska, teologiska och neurologiska perspektiv. Och konstaterar att många musiker använder en repertoar av musikaliska knep som de plockar ur för att skapa ett religiöst inspirerat verk.
– Det är som en verktygslåda som musikern jobbar med. Det handlar om saker som tonhöjd, harmonik och rytm.
Puls som synkar med kroppens rytm
Till exempel kan en stadig puls i musiken korrespondera med den mänskliga kroppens rytmer, som andning och hjärtslag. På så vis kan musiken bidra till att försätta lyssnaren i ett tillstånd av så kallat flow. Neurologiska studier visar att detta tillstånd liknar det som kan uppnås genom att upprepa en kort bön eller ett mantra om och om igen.
− Man förlorar sin uppfattning om tid och rum och öppnar sig för en så kallad transcendental upplevelse. Därigenom kan förutsättningar för reflektion eller meditation skapas. Om musiken istället spelas i tempon och tonhöjder som starkt skiljer sig från våra kroppsliga rytmer, då kan den snarare aktivera fantasin hos lyssnaren och till exempel fungera som en illustration av evigheten, säger Uwe Steinmetz.
Totalt visar han sex åtskilda kompositionstekniska metoder som använts för religiöst meningsskapande i jazz. I identifierandet av dessa metoder har han inspirerats av den amerikanske jazzmusikern och forskaren George Russell.
Akustiskt sammanhang
Uwe Steinmetz beskriver dessutom faktorer som ligger utanför själva kompositionen. Ett exempel är olika former av berättande för att sätta in instrumental musik i ett sammanhang. Det kan vara i form av en muntlig presentation, men också genom att visa bilder eller video under framförandet.
Ytterligare en metod är att arbeta med akustiken. Kyrkorummet i sig skapar ett akustiskt sammanhang som musiker och lyssnare förhåller sig till.
– Den långa efterklangen kan också återskapas med hjälp av effektpedaler så att musikern ”bär kyrkorummet med sig”, och på så vis påminner lyssnaren om musikens hemvist.
Musik med starka band till religiositet
Jazzen som konstform har ända sedan sin början haft starka band till religiositet. Dess rötter finns dels i afrikansk rituell musik, dels i den kristna gospeln. Och en av genrens mest berömda musiker, saxofonisten John Coltrane, ägnade den senare delen av sin karriär åt att skapa ett musikaliskt språk för religiös meditation. Hans album A Love Supreme är ett av de mest kända exemplen.
– Samtidigt har undervisning i jazzmusik traditionellt handlat om hantverket, vilka noter man kan spela och så vidare. Det har funnits väldigt lite plats för samtal om hur musiken kan göras till bärare av till exempel ett religiöst budskap, eller hur den kan användas för att möjliggöra att lyssnaren upplever kontakt med något större än sig själv. Jag hoppas min avhandling kan bidra till det, säger Uwe Steinmetz.
Kontakt:
Uwe Steinmetz, saxofonist och doktorand vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet, mail@uwesteinmetz.net
Unika mätningar på mer än 100 meters djup visar att vältränade fridykare kan överleva extrem syrebrist vid sina dyk. Forskargruppen i omgivningsfysiologi vid Mittuniversitetet studerar människan i extrema miljöer och är speciellt intresserade av hur hjärnan klarar syrebrist.
I sina studier har forskarna anlitat fridykare som tillhör världseliten. Fem dykare genomförde totalt 17 dyk där ett av dyken var till 107 meters djup, vilket är det djupaste dyk där några fysiologiska mätningar utförts på fridykare.
Överlever trots syrebrist
Mätningarna visade att den så kallade ”dykresponsen”, som spar på syret när man håller andan, gjorde att pulsen hos dykare kan minska till endast 27 slag per minut.
− Trots detta kunde vi konstatera att blodets syreinnehåll föll ända ner till 25 procent vid vissa dyk. Det är anmärkningsvärda siffror eftersom vanliga människor, som inte tränat fridykning, anses svimma vid cirka 50 procent syre i blodet. Det är fortfarande oklart hur människor kan överleva dessa nivåer av syrebrist, säger Erika Schagatay, professor vid Mittuniversitetet som leder forskningen.
Inför dyken fäste forskarna en mätare på huvudet på fridykarna för att se hur pulsen, blodflödet och syrenivån förändras under extremt djupa dyk. Dyken i studien var en del av deras träning. Med ”NIRS” (Nära Infra-Röd Spektroskopi) kan man mäta både pulsen och syrenivån inne i hjärnan, en metod som ofta används inom medicin, men den mätare som användes i försöket har gjorts vatten- och djuptålig och anpassats för mänskliga dykare.
Reagerade som en säl
I den publicerade studien jämförs resultaten med data från sälar – som är extremt väl anpassade för dykning. Det visade sig att reaktionen hos dykarna var nästan identisk med sälarnas.
− Det återstår mycket forskning för att vi ska förstå hur människan, som betraktas som ett landdjur, kan träna sig till att överleva denna typ av extrema dyk. Vi visar i studien att människan faktiskt kan användas som modell för att studera dykande däggdjur, säger Erika Schagatay.
Eric Mulder, doktorand vid Institutionen för Hälsovetenskap vid Mittuniversitetet, eric.mulder@miun.se, Erika Schagatay, professor i zoofysiologi vid Mittuniversitetet, erika.schagatay@miun.se
– Det mest överraskande resultatet är just att ytliga kontakter ökar negativa attityder. Med ytlig kontakt menas att du till exempel går i samma skola utan att ha någon vänskaplig kontakt, säger Beint Magnus Aamodt Bentsen, doktorand vid Malmö universitet.
Positiva vänskapliga kontakter mellan svenska ungdomar och minoriteter bidrar tvärtom till mer positiva attityder bland svenska ungdomar. Den egna erfarenheter skingrar fördomar.
– Datan är från 2014 vilket innebär att vi nu kan förstå vilken nivå av negativa attityder vi kan förvänta oss från den grupp unga som nu är på väg in eller är nya i arbetslivet, och som i politiken är röstande medborgare. Vi kan också slutsatser om mekanismer som förklarar skillnader i attityder, säger Beint Magnus Aamodt Bentsen.
Vårt beteende påverkar våra attityder
Den psykologiska forskningen visar att vårt beteende påverkar våra attityder mer än våra attityder påverkar beteende. Därför är vänskap ett mycket effektivt sätt att påverka attityder i mer positiv riktning.
Forskningen har dock överlag fokuserat på negativa attityder eftersom det är dessa som kan leda till negativa beteenden som diskriminering, hatbrott och radikalisering.
– Vi kan se att om du har mer kontakt har du också större chans att ha vänner som tillhör minoriteter, vilket bidrar till mindre negativa attityder. Men, om du inte har vänskaplig kontakt så kan istället den ytliga kontakten du får bidra till friktion, som orsakar negativa attityder. Det skapar enligt andra studier polarisering – vilket vi ju också ser i samhället, säger Beint Magnus Aamodt Bentsen.
Mer positiva attityder i Sverige
Svenskarna är bland de minst negativa befolkningsgrupperna i mätningen European Social Survey. Under det senaste decenniet har Sverige också upplevt en större förändring mot mer positiva attityder än de flesta andra europeiska länder. Detta samtidigt som antalet invånare med utländsk bakgrund har ökat markant. I slutet av 2019 utgjorde utrikes födda och deras barn en femtedel av den svenska befolkningen.
Länder med få utrikesfödda uppvisar däremot höga och i vissa fall ökande nivåer av negativa attityder under en jämförbar period.
– Detta strider mot det vanliga antagandet om sambandet mellan andel utrikesfödda i befolkningen och attityder till utrikesfödda som präglar den offentliga debatten. Många menar att negativa attityder ökar när majoriteten upplever sin ställning utmanad av ett stort antal minoriteter, säger Beint Magnus Aamodt Bentse.
Positiv kontakt kan få stor effekt
Även om attityden till invandrare gradvis blivit bättre i Sverige som helhet så finns det förstås undantag. För dem som alltid är negativa har mer kontakt också störst effekt.
– Om du har mycket negativa attityder, men sedan har positiv kontakt med någon från en annan grupp, så gör det stor skillnad, säger Beint Magnus Aamodt Bentsen.
Vad är det som gör Indonesiens vulkaner till några av världens farligaste? Genom kemiska analyser av mineraler i lava från Bali och Java har forskare hitta nya ledtrådar till hur jordens mantel är sammansatt just här – och hur magman förändras före ett utbrott.
– Magma bildas i manteln och tidigare har det inte särskilt väl känt vad manteln under Indonesien består av. Med bättre kunskap kan vi göra pålitligare modeller för hur magman förändras kemiskt när den pressas genom den 20-30 kilometer tjocka jordskorpan inför ett utbrott, säger Frances Deegan forskare vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
Orsakade tsunamikatastrofen
Magmas sammansättning varierar mycket mellan olika geologiska miljöer och den har betydelse för vad för sorts utbrott en vulkan får. Indonesiens övärld är skapad av vulkanism som orsakas av att två av jordens kontinentalplattor möts just här. Den indoaustraliska plattan kolliderar med den eurasiska och glider ner under den med en hastighet av ungefär sju centimeter om året. Processen kallas subduktion och kan orsaka mycket kraftiga jordbävningar. Till exempel orsakades tsunamikatastrofen 2004 av rörelser just i den här plattgränsen.
En subduktionszon är ett gränsområde i litosfären, alltså de yttersta cirka 100 kilometrarna av själva jorden, där två litosfäriska (tektoniska) plattor kolliderar med varandra varpå den ena plattan tvingas ned under den andra och sjunker ned i jordmanteln. I en sådan zon bildas djuphavsgravar, öbågar och bergskedjor, och områdena är geologiskt mycket aktiva med många jordbävningar och vulkaner.
Magma bli lava
Magma är smält berg. Hettan och trycket i jordens inre gör att bergarterna i den lägre delen av jordskorpan eller den övre delen av jordens mantel smälter. Den flytande magman får lägre densitet än det omgivande fasta berget, blir lättare och strävar då efter att röra sig uppåt i jordskorpan. Då magma tränger upp ur jordskorpan genom ett vulkanutbrott eller när en vulkan bildas kallas den lava.
I subduktionszoner uppstår även vulkanism. När den sjunkande plattan kommit tillräckligt djupt ner i manteln hettas den upp och släpper ifrån sig sitt innehåll av vatten vilket gör att berget runtom kring börjar smälta. Det här resulterar i vulkaner som ofta är explosiva och på sikt bygger upp öbågar. Just längs Sundabågen, som utgörs av Indonesiens södra övärld, har flera mycket våldsamma vulkanutbrott skett som Krakatau 1883, Tambora 1815 och Toba som för cirka 72 000 år sedan hade ett superutbrott.
Analys av nyss utspydd lava
Magma reagerar kemiskt med omkringliggande bergarter när den tränger upp genom jordskorpan på väg upp mot ytan och kan därför variera mycket mellan olika vulkaner. För att få ett bättre grepp om ursprunget till vulkanismen i Indonesien ville forskarna ta reda kompositionen i magman precis när den lämnar manteln. Eftersom prov inte kan tas direkt från manteln studerade geologerna mineraler i nyligen utspydd lava från vulkanerna Merapi och Kelut på Java samt Agung och Batur på Bali.
Med hjälp av de kraftiga jonstrålarna från ett SIMS-instrument, en mycket modern form av masspektrometer, undersökte forskarna pyroxen som är ett av de första mineral att bilda kristaller i en magma. Vad de ville ta reda på var förhållandet mellan syreisotoperna 16O och 18O som kan avslöja mycket om magmans källa och utveckling.
Lönsamt studera syreisotoper
– Lava består av ungefär av 50 procent syre och syreistopsammansättningen för jordskorpan och manteln är extremt olika. För att spåra hur mycket material magman tagit upp från jordskorpan, efter att den lämnade manteln, är därför syreisotoper väldigt användbara, säger Frances Deegan.
Forskarna fann att syreisotopsammansättningen i pyroxen från Bali inte förändrats mycket alls under sin färd genom jordskorpan. Den var ganska ursprunglig vilket tyder på att ytterst lite sediment dragits med ner i manteln vid subduktionen. I mineraler från Java noterades ett helt annat mönster.
Vissa vulkaner mer explosiva
– Vi kunde se att Merapi på Java visade upp en väldigt annorlunda isotopsignatur än vulkanerna på Bali. Det beror delvis på att Merapis magma interagerar intensivt med jordskorpan före utbrotten. Det här har stor betydelse för när magma reagerar med till exempel kalksten som finns på centrala Java direkt under vulkanen blir magman sprängfylld av koldioxid och vatten och utbrotten blir mer explosiva. Det kan vara orsaken till att Merapi är så farlig. Den är faktiskt en av de dödligaste vulkaner i Indonesien och har dödat närmare 2 000 människor de senaste 100 åren. Det senaste utbrottet krävde 400 dödsoffer, säger Valentin Troll, professor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, The University of Cape Town i Sydafrika, Albert-Ludwigs-Universität Freiburg i Tyskland, och Vrije Universiteit Amsterdam i Nederländerna och ger en ökad förståelse för hur vulkanismen i den indonesiska övärlden fungerar.
– Indonesien är tättbefolkat och allt som förbättrar vår förståelse för hur de här vulkanerna fungerar är värdefullt och hjälper oss att bli bättre förberedda den dagen vulkanerna får utbrott, säger Frances Deegan.
Jordens lager: Brunt = litosfären, jordskorpan och översta delen av manteln. Gult och ljust brunt= manteln. Orange = flytande kärnan. Rött = fasta kärnan.
Jordens mantel
Manteln finns i jorden mellan kärnan och jordskorpan. Och utgör cirka 80 procent av jordens volym. Den sträcker sig från 10–70 kilometers djup till 2 900 kilometer, och består av järn- och magnesiumrika silikatbergarter. Silikater är föreningar av kisel och syre. Manteln kan smälta bergarter (magma) som vid vulkanutbrott kan tränga upp som lava.
Kontakta:
Frances Deegan, forskare vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet., Frances.Deegan@geo.uu.se
Det här visar en ny studie från Uppsala universitet som förklarar mer om vilka genetiska konsekvenser sexuell selektion kan ha på sikt. Och ger stöd till teorin om att selektion av hanar är viktig för att bevara den genetiska hälsan över tid – hos många djurarter som förökar sig sexuellt.
Hård konkurrensen mellan hanar gör att de med många skadliga mutationer selekteras bort och inte får föra sina gener vidare.
– Att minska frekvensen av skadliga mutationer i en population genom hård selektion av hanar leder till att färre hanar blir pappor, men för populationstillväxten spelar det ingen roll. Det beror på att det räcker med ganska få hanar för att befrukta alla honor.
Färre honor kan få arter att dö ut
Honorna kan producera lika många ungar oavsett om de parar sig med ett fåtal eller många hanar. Särskilt gäller det för arter där hanarna inte har något föräldraansvar. Om en lika kraftfull selektion skulle ske på honor skulle det få till följd att färre honor fortplantade och därmed skulle populationen reduceras kraftigt eller till och med dö ut, säger Karl Grieshop, evolutionsbiolog vid University of Toronto i Kanada.
Forskarna använde sig av 16 olika genetiska stammar av skalbaggsarten Callosobruchus maculatus för att undersöka hur mängden skadliga mutationer påverkade fortplantningsförmågan. Genom intensiv inavel av stammarna och kontrollerade korsningar mellan dem kunde effekten av varje stams unika uppsättning av mutationer beräknas. Vad som då kunde ses var att, även om mutationerna hade negativa effekter på både honor och hanars hälsa, så var den skadliga effekten av mutationerna mycket större på hanarnas reproduktiva förmåga.
Mer effektivt att välja bort hannar
– Det här tyder på att även om mutationer har en skadlig effekt på honornas reproduktion gallras de mer effektivt ut från populationen genom selektion av hanarna som bär på dem än honorna som har dem. Tidigare forskning, från bland annat vår forskargrupp, har kunnat visa på den här effekten genom att tvinga fram mutationer, men det här är de första direkta bevisen på att könsskillnaden i styrkan på selektion också finns när det gäller naturligt förekommande genvarianter, säger Karl Grieshop.
Forskarna menar att deras studie kastar nytt ljus över den gamla frågeställningen om varför så många flercelliga organismer förökar sig sexuellt.
Utrensning av skadliga mutationer
– Genom att producera hanar så reduceras en arts fortplantningskapacitet, eftersom de inte bidrar lika mycket till produktionen av avkommor som honor gör. Frågan är då varför arter utvecklats till att fortplanta sig sexuellt och inte bara alstrar honor genom asexuell förökning?
– Vår studie visar att hanar som får konkurrera hårt om att få para sig leder till en snabbare utrensning av skadliga mutationer från populationen, som därigenom får en friskare uppsättning gener och ökad fortplantningsförmåga, säger David Berger, forskare vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
Vad är sexuellt urval?
Evolutionen verkar genom två mekanismer, naturligt och sexuellt urval, eller selektion. Det naturliga urvalet innebär att de gener som ger bäst överlevnadschans förs vidare i större utsträckning. Vid sexuell selektion är det i stället generna för de egenskaper som motsatta könet tycker är mest attraktiva, som förs vidare i första hand, men inte för överlevnadens skull. Sexuellt urval syftar till att öka chanserna för att få föröka sig. Och en del arter sträcker sig extremt långt – till och med selekterar för egenskaper som ger sämre överlevnadschanser, för att få ha sex. Ett påtagligt exempel är påfågelhannarna, vars stjärt gör påfågelhonorna till sig, men som också gör hannarna mer synliga för rovdjur. Eftersom hanar oftast har möjligheten att få betydligt fler avkommor än honor, är det oftast hanens egenskaper som selekteras sexuellt – och honorna de som väljer.
Kontakt:
David Berger, forskare vid Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, David.Berger@ebc.uu.se
Karl Grieshop, evolutionsbiolog vid University of Toronto, karl.grieshop@utoronto.ca
Vetenskaplig artikel:
Selection in males purges the mutation load on female fitness (Grieshop, K. et al.) Evolution Letters .
Trots att de flesta av oss är medvetna om att vår konsumtion påverkar miljön, väljer många att inte ta hänsyn till etiska och ekologiska konsekvenser av vad vi köper och konsumerar. En anledning till det är bristen på påtryckningar från vänner eller familj. Det visar en studie från Örebro universitet. Sannolikheten att du ska göra medvetna val som konsument ökar med mellan 30 och 80 procent om någon i ditt sociala nätverk uppmuntrar dig till det.
Gör som man alltid gjort
– Vi har idag tillgång till så mycket information att det ibland kan bli överväldigande. Vi förmår inte ta till oss all fakta och alla råd om hur vi borde bli bättre människor – och framför allt är det enklare att göra så som man alltid har gjort, säger Carolin Zorell, universitetslektor i statskunskap vid Örebro universitet.
För att få fler att förändra sin konsumtion i en mer hållbar riktning krävs det enligt studien att människor i ens sociala nätverk aktivt utövar påtryckningar.
– Det kan både handla om familjemedlemmar, som till exempel partner, föräldrar och barn, eller om nära vänner och influencers i sociala medier. Vi har större tillit till att en förändring spelar roll om påtryckningarna kommer från människor vi litar på och beundrar, säger Carolin Zorell.
En av de första stora studierna
Studien, som publiceras i tidskriften Scandinavian Political Studies, bygger på enkätsvar insamlade i Sverige under 2019 och utgår från ”politisk konsumtion”, det vill säga att göra livsstilsval i sin konsumtion.
Politisk konsumtion
Tidigare har begreppet innefattat att man låter politiska eller etiska värderingar styra vilka varor man väljer att köpa eller bojkotta. Den bredare definitionen av politisk konsumtion inbegriper även livsstilsval – som till exempel att välja att avstå från resande – och att diskutera ekologiska och etiska aspekter av konsumtion.
Vad den nya kunskapen användas till?
– Vi sitter fast i ett konsumtionsmönster där vi köper mer och mer, trots att det är ohållbart i längden. Genom att förstå vad som driver vår konsumtion och vad som krävs för att förändra vårt konsumtionsmönster kan vi bidra till en snabbare omställning till en mer hållbar konsumtion. Fler måste bli politiskt medvetna konsumenter – och fler måste också ta ansvar som medborgare och påverka andra, säger Carolin Zorell.
Frivilliga vuxna personer bosatta i Sverige har sedan april 2020 kunnat rapportera dagligen hur de mår. Analyser av datan har sedan kunnat användas för att se i vilka delar av landet som smittan är hög, hur fort viruset sprids och vilka faktorer som ökar risken för att bli allvarligt sjuk. Redan första veckan som appen fanns tillgänglig registrerade sig 100 000. Idag är man uppe i 208 000 deltagare och är i särklass den största epidemiologistudien genom tiderna i Sverige.
Rapporterar dagligen i appen
Utöver information om ålder, kön, vikt, rökning, diabetes, cancer och blodgrupp har deltagaren fått rapportera om hur hon eller han mår.
– Det finns även en fritextruta där deltagaren själv får beskriva sitt mående och där har vi kunnat fånga in nya symptom. Precis i början på pandemin när vi inte visste så mycket om covid-19 fångade appen i Storbritannien upp nedsatt lukt- och smaksinne, berättar Maria Gomez, professor i fysiologi vid Lunds universitet.
Och det är just i Storbritannien allt tog sin början. Appen utvecklades för flera år sedan av det brittiska hälsoföretaget Zoe Global Ltd i samarbete med forskare på King’s College London för att studera livsstilsmönster. Våren 2020 gavs lundaforskarna i samarbete med forskare vid Uppsala universitet grönt ljus och etiskt tillstånd att kostnadsfritt använda appen för att samla in data även i Sverige.
Över 200 000 användare i Sverige
Det tar användaren runt en minut om dagen att svara på frågorna i appen Covid Symptom Study. Idag rapporterar cirka 208 000 personer varje dag hur de mår.
Syftet med appen är att ta reda på:
i vilka delar av landet risken för smitta är hög
vilka faktorer som ökar risken att bli allvarligt sjuk och hur risken påverkas av underliggande sjukdomar
hur fort viruset sprids i olika delar av landet.
Upptäcka trender i smittspridning
I takt med att Sverige utökat sin testkapacitet och arbetat än mer aktivt med smittskyddsarbete har underlaget i appen blivit värdefullt eftersom det bidrar till att upptäcka trender. Sedan förra våren har Covid Symptom Study varje vecka sammanställt en veckorapport som publiceras på en hemsida som är öppen för allmänheten samt även skickas till Sveriges smittskyddsenheter och Folkhälsomyndigheten.
– I veckorapporten publicerar vi kartor för Sveriges 21 regioner samt postnummer med de första två siffrorna med detaljerade kartor. Vi har även tabeller där vi identifierar vilka områden som sett största ökningen av uppskattad förekomst av symtomatisk covid-19 under den gångna veckan. Vi bevakar Sverige hela tiden och kan se om något postnummer har en avvikande utveckling, berättar Maria Gomez.
Studera symtom på postcovid
Det har sedan tidigare funnits appar som har kunnat hantera stora datamängder, men appen Covid Symptom Study har tydligt visat hur forskare snabbt, effektivt och till lägre kostnad kan samla in och generera information.
– Kvaliteten på våra data är fantastisk och kommer att ligga till grund för många andra studier, till exempel för att få till en tidslinje, följa vaccinationsprocessen och se vilken effekt vaccinationsgraden har på spridningen av covid-19. Vi studerar även långvariga covid-19-symtom samt sambandet mellan underliggande sjukdomar och covid-19, säger Maria Gomez.
Upptäckte samband med diabetes och fetma
Forskarna såg även tidigt att det finns ett samband mellan diabetes och/eller fetma och risken att drabbas av allvarlig covid-19. Därför fokuserar man nu på data från personer med typ 1 och typ 2 diabetes för att undersöka om det finns ett samband mellan hur länge man haft sin diabetesdiagnos och vilken typ av behandling man får och hur sjuk man blir i covid-19. Forskargruppen försöker också förstå om diabetes är kopplad till specifika symptom vid covid-19 och även om det finns en ökad risk att drabbas av postcovid.
– Tack vare ett gott samarbete med appens utvecklare har vi med hjälp av våra studiedeltagare haft möjlighet att utveckla frågorna om diabetes i appen. Vi har även haft möjlighet att nå ut till personer med diabetes via till exempel Diabetesorganisationen vilket gör vårt underlag ännu bättre.
Personer med nydiagnostiserad artros hade något högre risk att på sikt utveckla följdsjukdomar som depression, hjärt-och kärlsjukdomar, ryggsmärta och benskörhet än personer utan artros. I studien från Lunds universitet behandlades data från Skånes befolkning mellan åren 1998 och 2017.
Fysisk inaktivitet en förklaring
Att artros kan ge högre risk för vissa följdsjukdomar kan ha flera orsaker. Det är känt att ledsmärta, som ofta leder till fysisk inaktivitet och viktuppgång, ökar risken för både psykisk och fysisk ohälsa. Det kan också finnas gemensamma orsaksfaktorer, eller gemensamma sjukdomsmekanismer, för både artros och andra vanliga sjukdomar. Ett exempel är låggradig inflammation i kroppen vilket kan öka risken för ett flertal olika sjukdomar.
Risk för diabetes vid knäartros
Det fanns också en ökad risk för diabetes hos personer med knäartros. Det kan förklaras av att artros i knäleden har ett starkare samband med övervikt och fetma än vad höftartros har. Övervikt och fetma är stora riskfaktorer för typ 2-diabetes (åldersdiabetes).
Resultaten i studien talar för att det är viktigt att som artrospatient optimera sin artrosbehandling med förhoppningen att minska risken för följdsjukdomar.
Flera ögonkliniker runt om i landet ser en ökning av ögonskador relaterade till padel.
– Bollen har en vikt på cirka 50 gram, och en storlek som motsvarar ögonhålans öppning. Bollhastigheten är hög, och kan vid en smash bli uppemot 130 km/h. Bollens studsegenskaper ger också ganska svårbedömda rekyler, vilket sannolikt ökar risken för att ögonen kan skadas, säger Gunnar Jakobsson, ögonforskare vid Göteborgs universitet och överläkare på ögonkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Skydda ögonen vid spel
Eftersom padel är en potentiell högrisksport för ögonskador är det en bra idé att spela med skyddsglasögon. Flera vetenskapliga studier visar att skyddsglasögon, eller annat ögonskydd som visir eller galler, är det mest effektiva sättet att undvika ögonskador vid riskfyllda sporter. Risken för ögonskador minskar med upp till 90 procent om skydd används på rätt sätt.
Gunnar Jakobsson drar en parallell till innebandy, som också ökade snabbt i popularitet under 1990-talet:
– Innebandy blev under en period den sport som orsakade flest ögonskador. Tack vare införandet av obligatoriska skyddsglasögon på barn- och juniornivå och starka rekommendationer för seniora spelare har ögonskador bland innebandyspelare minskat, säger han.
Allvarliga skador sällsynta
De flesta ögonskador som uppstår vid padel är relativt lindriga. Det kan till exempel vara mindre blödningar inne i ögat som inte behöver opereras, men det har också rapporterats om enstaka allvarliga fall där padelspelare fått en bestående synnedsättning. Vid svår skada på ögonen finns risk för blindhet. I en artikel i Läkartidningen beskriver Gunnar Jakobsson och hans kollega Catharina Thörnland tre stycken fall där personer skadat ögonen under padelspel. Även om deras skador var måttliga behövde de alla opereras för att bli bättre.
Gunnar Jakobsson, ögonforskare vid Göteborgs universitet och överläkare vid Ögonklinken i Mölndal, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, gunnar.jakobsson@vgregion.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
