En forskargrupp vid Göteborgs universitet har analyserat hur åtta europeiska länder hanterade frågan om att stänga – eller inte stänga – grundskolan under coronapandemins inledning våren 2020. I forskargruppen ingick personer med mycket goda kunskaper i de berörda ländernas politiska system och språk, och man har bland att gått igenom offentliga dokument från regeringar och myndigheter, offentlig information gällande pandemin, presskonferenser och medierapportering.
– I samtliga länder var det regeringen som fattade beslut om grundskolorna skulle stängas eller inte. Politiska överväganden och medicinska skäl var i olika grad avgörande för besluten. Medan politiska övervägande var viktigast i Danmark, Finland, Italien, Norge och Polen, var medicinska skäl viktigast i Tyskland, Sverige och Grekland, säger Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik.
Varför stängde Sverige inte skolorna under coronapandemin?
I de åtta jämförda länderna hade Sverige flest bekräftade covidfall sett till invånarantal. Trots det var det endast i Sverige som grundskolan inte stängdes ned.
– Det främsta skälet till att Sverige inte stängde skolan är den svenska konstitutionen med självständiga myndigheter och där ministerstyre är förbjudet. Det gjorde att regeringen inte kunde köra över Folkhälsomyndigheten vars bedömningar låg till grund för regeringens beslut, säger Sverker Lindblad.
– En annan viktig aspekt är att den svenska strategin i stor utsträckning vilade på tillit i stället för tvång, det vill säga att medborgarna skulle vara solidariska med de rekommendationer som gavs.
Sociala konsekvenser av nedstängning
I spåren av skolnedstängningarna uppstod det i många fall en diskussion om samhällets beredskap för pandemier, sociala konsekvenser av skolnedstängningar och svårigheter med distansundervisning.
– Det är en angelägen uppgift för pedagogisk forskning att utveckla och pröva idéer och strategier i hur medborgarna ska hantera en pandemi, säger Sverker Lindblad.
Fyra viktiga lärdomar för skolan inför framtida pandemier
Sverker Lindblad lyfter fram fyra viktiga erfarenheter från coronapandemin som skolan kan ta med sig:
Samhället och skolan behöver vara förberedda på en pandemi och på att kunna hantera kraven på avstånd, hygien och andra åtgärder för att dämpa smittspridningen.
Undervisning på distans har visat sig ha en baksida, både i termer av bristande social omsorg och bristande effektivitet.
Pandemin visade på betydelsen av skolan som samhällelig institution – för social samvaro och fostran, men också på klassrumsundervisningens betydelse för eleverna.
Pandemin visade på behovet av pedagogiska insatser för att skola medborgarna i hur de ska hantera pandemin på ett klokt och ansvarsfullt sätt.
Djur som rör sig på mjukt underlag lämnar spår. Jättelika dinosauriers fotavtryck eller små maskars vindlande grävgångar berättar om forna tiders djur, hur de rörde sig, hur de sökte föda, hur de åt, hur de förhöll sig till varandra. Spårfossil är lika gamla som djurvärlden.
Därför blev geologerna förbluffade när man i västra Australien på 1970-talet hittade spår av grävande djur i uråldrig kvartsit, en bergart som bildades när sandiga sediment pressades samman under högt tryck och hög temperatur. Kvartsit är hård som glas och omöjlig för djur att gräva genom. Spåren borde därför ha gjorts medan sanden fortfarande var lös. Men sanden avsattes för 1,7 miljarder år sedan, en miljard år innan de äldsta kända djuren visade sig på jorden, och förtätningen till kvartsit kan inte ha skett senare än för 1,2 miljarder år sedan, fortfarande långt före djuren.
Lagt fram lösning på gåtan
En svensk-australisk-kinesisk forskargrupp har nu lagt fram en lösning på gåtan. I en artikel i Proceedings of the National Academy of Sciences presenterar de en modell som varken kräver orimligt uråldriga okända djur eller glasätande monstermaskar med tänder av diamant.
Forskarna mätte åldern på sanden i de grävda gångarna med hjälp av svagt radioaktiva mineral. Den visade sig vara mer än en miljard år yngre än den omgivande kvartsiten och gångarna skulle alltså kunna vara gjorda av djur. Men hur kan djur gräva genom kvartsit? Svaret kom när mikroskopiska undersökningar visade att kornen först hade vittrat längs med kontaktytorna så att resultatet blev en lös sandsten och vid ett senare förlopp växt ihop igen genom att kvarts avsattes på kornytorna och bergarten åter blev en hård kvartsit.
Ett fönster i tiden öppnades
Det hade alltså öppnats ett ”fönster” i tiden när grävning var möjlig. Genom att jämföra med omgivande avlagringar kunde forskarna åldersbestämma detta ”fönster” till för cirka 40 miljoner år sedan, under tidsepoken eocen. Troligtvis är spåren gjorda av marina kräftdjur.
Forskargruppens ledare, Stefan Bengtson vid Naturhistoriska riksmuseet, säger: ”De här spårfossilen i ’fel’ bergarter har varit ett mysterium i ett halvt sekel. Vi är glada att vi har lyckats påvisa geologiska processer som löser gåtan.”
Den senaste tiden har vi sett ännu en topp i global medieuppmärksamhet för klimatfrågan. Inte minst efter sommarens skogsbränder som härjat i Kanada, USA och Grekland, de katastrofala översvämningar som drabbat Tyskland och Kina och nya värmerekord som uppmätts runt hela jorden. Om inte förr så blev läget tydligt när FN:s klimatpanel IPCC i somras publicerade sin senaste rapport om planetens tillstånd.
I ett nytt nummer av den vetenskapliga tidskriften Nordic Journal of Media Studies skildrar forskare hur klimatfrågorna formar kommunikationslandskapet på olika sätt, från lokaljournalistik till globala plattformar, från bildkonst till vardagsbilder i sociala medier och från klimatförnekande nätverk till politisk klimataktivism.
Lokaljournalistiken har en viktig roll
En av studierna som presenteras behandlar hur klimatförändringarna diskuteras i lokala nyhetsmedier i fyra svenska städer som alla strävar efter att vara förebilder i övergången till koldioxidneutralitet: Umeå, Uppsala, Enköping och Växjö.
Resultaten visar att lokalpressen upprätthåller en central demokratisk funktion. Men trots städernas ambitiösa planer på att bli helt klimatneutrala till år 2030 förblir strategierna för hur målen ska uppnås vaga för lokaljournalisterna, och förmodligen också för deras läsare.
Specialkunskap och mer resurser behövs
− Om tidningsredaktionerna hade utpekade klimatreportrar eller regelbundet avsatte särskilda resurser för miljöområdet, så skulle möjligheterna att rapportera utifrån det lokala perspektivet om denna mycket komplexa globala fråga öka avsevärt, säger docent Annika Egan Sjölander, författare av artikeln och universitetslektor vid institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet.
Diskussioner kring klimatförändringarna på Twitter lyfts också fram. En studie visar att klimataktivister och klimatskeptiker har en tendens att bara kommunicera med sin egen grupp, och att det finns en tydlig frånvaro av informationsdelning mellan grupperna.
Grupperna interagerar inte
Studien undersöker också vilken typ av tweets som blir virala i klimatdebatterna och finner att det i hög utsträckning handlar om sådant som stärker gruppernas interna gemenskap, och avvisar engagemang utifrån. Dessutom är det stor skillnad i vad som håller ihop de två grupperna. Diskussioner om klimatrörelsen blev virala bland klimataktivister, medan användningen av ociviliserat språk blev virala bland klimatskeptiker.
− Det här får konsekvenser i det bredare sammanhanget, då det avslöjar att tweets med stor viral spridning förvärrar polariseringen i klimatdebatten på Twitter, säger Yan Xia, huvudförfattare och doktorand vid Aalto Universitet.
Tala om klimatet som en kris
I tidskriften diskuteras också många andra frågor och utmaningar för medier, politiska aktörer och medborgare.
− Att tala om klimatfrågan som en kris belyser inte bara att tiden håller på att bli knapp för effektiva politiska åtgärder, utan också att hotet och osäkerheten som klimatförändringarna för med sig redan har förändrat samhället på alla nivåer, säger Risto Kunelius, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Helsingfors universitet och en av redaktörerna för numret.
Risto Kunelius, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Helsingfors universiteti, risto.kunelius@helsinki.fi, Anna Roosvall, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Stockholm Universitet, anna.roosvall@ims.su.se
En hjärntumör består av en mängd olika sorters cancerceller, med olika egenskaper som delvis liknar celltyper som finns i en frisk hjärna. Hur den här mångfalden uppkommer har tidigare varit svårt att studera men är av avgörande betydelse för vilken strategi som kan användas för läkemedelsutveckling. Om cancercellerna är hierarkiskt organiserade vore det taktiskt att angripa cellerna högst upp i hierarkin för att kunna reducera tumören. Om organisationen mellan celltyper däremot är mer flexibel behövs andra behandlingsstrategier.
Ny metod följer enskilda tumörcellers utveckling
– För att förstå hur de olika cancercelltyperna är organiserade var vi tvungna att utveckla en metod för att följa enskilda celler och deras avkomma över tid. Vi behövde också ett tillvägagångssätt för att kvantitativt utvärdera resultaten, och därför växte ett tvärvetenskapligt samarbete fram, säger Sven Nelander, professor i integrativ cancerforskning vid Uppsala universitet.
Cancerceller organiseras både hierarkiskt och flexibelt
Den nya metoden har tagits fram i samarbete med Chalmers tekniska högskola. Forskarna har kombinerat profilering av enskilda celler med hjälp av så kallad barcoding-teknik med matematisk modellering och datorsimuleringar. Genom att applicera metoden på cancerceller från tre olika patienter med hjärntumör, har forskarna visat att organisationen verkar vara hierarkisk men med ett visst mått av flexibilitet. Det finns också tydliga patientspecifika inslag. De har även visat att själva organisationen påverkas av läkemedelsbehandling.
Nya kombinationer av läkemedel kan angripa tumören
– Det verksamma ämnet temozolomid, som är standardbehandlingen mot hjärntumörer, verkar styra cellerna mot en mer invaderande celltyp. Enligt vår modell skulle temozolomid, i kombination med ett läkemedel som riktar sig specifikt mot denna celltyp, vara ett effektivt sätt att angripa tumören, säger Ida Larsson, doktorand och en av studiens huvudförfattare.
– Vi tror att den här nya metoden har stor potential. Förutom att hjälpa utvecklingen av behandlingar mot hjärntumörer kan vår metod användas på andra cancertyper där det i dag inte finns effektiva behandlingsmetoder, säger hon.
Enligt psykologisk forskning anser vi människor ofta att framgångar beror på oss själva, medan misslyckanden skylls på yttre omständigheter, som till exempel att en process varit orättvis. Studier har också visat att orättvisa processer ökar egoistiskt och omoraliskt beteende.
Nu visar en aktuell studie från Linköpings universitet att samma tendenser kan förekomma i konkurrensutsatta situationer där ingen av deltagarna haft någon för- eller nackdel, till exempel i ansökningsprocesser.
– När vi misslyckas överskattar vi hur orättvis situationen varit. Det ökar risken att vi blir mer egoistiska och omoraliska. Exempelvis kan det leda till att anställda börjar prata illa om kollegor på arbetsplatsen i en anställningsprocess, säger Kajsa Hansson, doktorand i nationalekonomi vid Linköpings universitet.
Egoism och altruism mättes
Forskarna vid Linköpings universitet ville undersöka om ett själviskt beteende kan förändras med hjälp av information om att en process, eller konkurrenssituation, faktiskt gått rätt och riktigt till.
Forskarna rekryterade 444 deltagare till studien som fick tävla mot varandra genom att lösa matematiska uppgifter av olika svårighetsgrad. Efter att tävlingen var avslutad fick deltagarna veta om de vunnit eller förlorat mot den andra deltagaren. Sedan fick både vinnare och förlorare avgöra hur mycket av vinnarens prissumma som de själva tyckte de var värda. Genom att se hur mycket av pengarna som vinnarna ville ge till förlorarna respektive hur mycket pengar förlorarna ville ta av vinnarna, mätte forskarna altruistiskt respektive egoistiskt beteende. De undersökte också om information om att tävlingen gått korrekt till påverkade hur vinnare och förlorare fördelade pengar till varandra.
Information minskade själviskhet
Resultatet visade att vinnarnas beteende inte påverkades alls men förlorarna tog mindre av vinnarnas prissumma om de fick information om att tävlingen genomförts på lika villkor. Informationen gjorde dem alltså mindre själviska. Utan information däremot överskattade förlorarna hur orättvis tävlingen var.
– Vi ser att osäkerhet kring rättvisan i en konkurrenssituation gör att man blir mer egoistisk. Men information och transparens kan dämpa detta. För att skapa ett mer etiskt och rättvist samhälle är det alltså inte bara viktigt att skapa och implementera rättvisa processer – att informera om detta kan vara minst lika viktigt, säger Kajsa Hansson.
Kajsa Hansson, doktorand i nationalekonomi vid institutionen för industriell och ekonomisk utveckling (IEI) samt JEDI Lab, Linköpings universitet, kajsa.hansson@liu.se
Det finns många fiktiva berättelser om hur människan utforskar livet i underjorden. I romanen Till jordens medelpunkt beskriver Jules Vernes hur professor Lidenbrock upptäcker ett underjordiskt hav och levande förhistoriska varelser efter en färd nedför en isländsk vulkantunnel. Men om vi bortser från fiktionen; vad säger vetenskapen om livet under jordens yta?
Urberget sjuder av aktivt liv
Grundvatten i urberget är en miljö där underjordiskt liv har utforskats. Grundvattenmiljöer är extremt oligotrofa, vilket innebär att det finns ytterst lite näringsämnen och energi som kan upprätthålla liv. Att det alls ens skulle finnas liv djupt under jordens yta har länge varit omtvistat, men på senare tid har det lagts fram flera bevis på aktivt liv i form av bakterier, arkéer, eukaryoter och virus.
Mikrober är osynliga för blotta ögat
En mikroorganism eller mikrob är en organism som är så liten att den inte kan ses med blotta ögat.
Bakterier är encelliga mikroorganismer utan cellkärna. Arkéer är encelliga mikrober med enklare cellvägg än bakterierna. Eukaryoter är en- eller flercelliga mikroorganismer som har cellkärna. Virus är stora molekyler, som ibland betraktas som organismer.
Det har också genomförts studier som uppskattar att mängden arkéer och bakterier i djupa grundvattenmiljöer uppgår till svindlande 5×1027 celler (det vill säga en 5:a följt av 27 nollor, eller 5 kvadriljarder). Dessa utgör en bas i den djupa biosfärens näringsväv. Viktiga ekologiska och evolutionära frågor om deras anpassningar och levnadssätt har dock förblivit obesvarade. Mikrober som klarar av att leva i dessa extremt oligotrofa miljöer behöver ha väldigt specifika anpassningar, men man har hittills vetat väldigt lite om vilka dessa egentligen är.
Vattenprover samlades in från underjordiska labb
Möjligheten att studera djupa grundvattenmiljöer är begränsad, eftersom det finns få platser på jorden där det går att studera mikrobernas mångfald och funktion i dessa ekosystem. Man vill undersöka hur de begränsas av faktorer som berggrundens sammansättning, tillgång till energikällor, djup och graden av isolering från den fotosyntesdrivna jordytan.
Forskare från flera svenska och utländska universitet har nu dragit nytta av att det i Sverige och Finland finns två underjordiska laboratorier i form av djupt gående tunnlar och djupa borrhål. I och med detta hade forskarna tillgång till djupt grundvatten från specifika vattenmassor i två åtskilda sprickbildningar i samma urbergsformation – den så kallade Fennoskandiska urbergsskölden. Vattenproverna i studien samlades in på 170 – 531 meters djup.
– De här anläggningarna har gett oss en unik möjlighet att förstå hur ekosystemet ser ut i djupa grundvatten, men också hur detta mikrobiella samhälle kan ha utvecklats under evolutionens gång, säger Maliheh Mehrshad, från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet.
Han har tillsammans med den andra huvudförfattaren, Margarita Lopez-Fernandez (Linnéuniversitetet och University of Granada i Spanien) och kollegor från SLU, Linnéuniversitetet, SciLifeLab och EPFL i Lausanne publicerat resultaten i Nature Communications.
Dna-studier avslöjar mikrobernas mångfald och levnadssätt
Forskarna har kartlagt dna från mikroorganismer som transporteras med vattnet. De har också beskrivit arvsmassan i individuella celler, och vilka gener och egenskaper som dessa organismer uttrycker. Sammantaget visar studien att mikrobsamhällena i de svenska och finska sprickbildningarna har en mycket likartad sammansättning. På båda platserna hittades alltså samma arter av bakterier och arkéer. Denna upptäckt ger ledtrådar till hur mikrobsamhällen i djupt grundvatten har utvecklats.
– Grundvatten som flödar i liknande bergarter erbjuder alltså likartade och stabila ekologiska nischer som koloniseras av likartade mikroorganismer, säger Maliheh Mehrshad.
Livsformerna samarbetar i det djupa grundvattnet
Forskarna visar att djupa grundvattenekosystem främjar ett mikrobsamhälle som består av mycket olika men ändå samarbetande mikroorganismer som är väl anpassade till denna miljö. Livsformerna överlever alltså genom att samarbeta i ömsesidigt fördelaktiga partnerskap, till exempel genom att hjälpa varandra med essentiella näringsämnen som behövs för tillväxt.
Mikroberna anpassar sig till den extremt låga tillgången på energi i det djupa grundvattnet genom att växa i korta episoder för att sedan avsluta tillväxten. De återupptar livscykeln först när tillgången på energi har förbättrats igen. Studien hjälper till att förklara hur livet kan upprätthållas i extremt energifattigt djupt grundvatten.
Maliheh Mehrshad, forskare vid Institutionen för vatten och miljö; Sektionen för ekologi och biodiversitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, maliheh.mehrshad@slu.se
Stefan Bertilsson, professor vid Institutionen för vatten och miljö; Sektionen för ekologi och biodiversitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, stefan.bertilsson@slu.se
Bristande studiero i svenska skolor har under de senaste åren uppmärksammats i undersökningar och i media. Lärare har efterfrågat mer kunskap om hur man skapar en god lärandemiljö och arbetsro för elever.
För att möta det behovet har Skolforskningsinstitutetsammanställt forskning om hur lärare kan arbeta för att främja studiero i klassrummet. Forskningsfrågan man velat besvara är: ”Vad kännetecknar lärares ledarskap som främjar studiero i klassrummet?”.
Skolforskningsinstituteten statlig myndighet som arbetar för att undervisning i förskolor och skolor ska bedrivas på vetenskaplig grund.
Inte bara lärarens uppgift
− Det känns angeläget att presentera forskning som kan ge lärare en ökad kunskap om arbetssätt och sätt att utöva ledarskap i klassrummet, säger Camilo von Greiff, Skolforskningsinstitutets direktör.
Att fokus är på lärarens roll innebär inte, menar Skolforskningsinstitutet, att läraren ensam är ansvarig för studieron, utan att man velat titta på det som läraren kan göra i klassrummet.
Forskare vid bland annat Karlstads universitet har i en studie gjort en genomgång av vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1995 och 2020 som handlar om risker med användning av paracetamol under graviditeten.
Ökad risk för ADHD och autism
Genomgången visar att användning under framförallt tidig graviditet kan öka risken att fostret påverkas. Sådan påverkan kan öka risken för en rad negativa hälsoeffekter hos barn, såsom skador på könsorgan hos pojkar, tidigare pubertet hos flickor och kognitiv påverkan, som ADHD och autism, påverkan på IQ och språkutveckling.
– Vi fann att användning av Alvedon under tidig graviditet var kopplad till fördröjd språkutveckling hos framförallt flickor i vår Selma-studie, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och en av forskarna bakom den nu aktuella studien.
Har rekommenderats till gravida
Paracetamol är den aktiva ingrediensen i mer än 600 mediciner som används i hela världen för att lindra mild till måttlig smärta och sänka feber. I Sverige saluförs paracetamol receptfritt framförallt under benämningen Alvedon. Paracetamol används ofta av gravida kvinnor, framförallt till följd av att nationella och internationella myndigheter länge har ansett att läkemedlet är lämpligt för användning under graviditet, när medicinen används enligt rekommendationerna. Mätningar har visat att mer än hälften av världens kvinnor använder mediciner som innehåller paracetamol under graviditeten.
Mer än hälften använde Alvedon
De siffrorna går hand i hand med de uppgifter som finns i den svenska Selma-studien, enligt Carl-Gustaf Bornehag.
– Vi fann att nästan 60 procent av mammorna använde Alvedon någon gång under första trimestern av graviditeten, säger han.
Nu uppmanar forskarna till försiktighet om inte användningen är medicinskt motiverad, vilket innebär att den som är gravid bör rådfråga läkare och apotekspersonal. Forskarna vill också se mer fokuserade forskningsinsatser och aktiviteter som ökar medvetenheten bland vårdpersonal och gravida kvinnor.
Artikeln och dess slutsatser stöds förutom av författarna, av 77 forskare och kliniskt verksamma barnläkare och sjukvårdspersonal internationellt.
Selma-studien följer 2 000 mammor och barn
Selma-studien studerar om exponering för hormonstörande ämnen tidigt i livet har betydelse för utveckling av kroniska sjukdomar senare. Forskarna följer drygt 2 000 mamma-barn-par från tidig graviditet och samlar in data om den gravida kvinnan, förlossningen och, senare, om barnet. Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads universitet, Region Värmland och Lunds universitet samt en rad internationella forskargrupper. Selma står för Swedish Environmental Longitudinal, Mother and child, Asthma and allergy study.
Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap och projektledare för Selma-studien, carl-gustaf.bornehag@kau.se
De senaste 10-15 åren har västkustens stränder förvandlats. Idag hittar barnen inget musselbete vid stränderna till sitt krabbfiske. På holmar och skär ligger numera ostronskal i stället för musslor.
Tillsammans med forskarkollegor har Susanne Baden, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet, gått igenom vetenskaplig litteratur och myndighetsrapporter för att analysera olika förklaringar till blåmusslornas försvinnande. De har dessutom ställt frågan om blåmusslans försvinnande är unik för svenska västkusten.
Överfiske och klimatförändringar påverkar musslors utbredning
Forskarnas studier visar att blåmusslans utbredningsområde i Nordatlanten har minskat. Den övergripande förklaringen är överfiske av musselbankar, i kombination med direkta och indirekta effekter av klimatförändringar. Men det finns lokala variationer.
– På den svenska västkusten har fisket efter vilda musslor aldrig varit särskilt stort. Så det har sannolikt inte varit avgörande för att blåmusslorna försvunnit i den grunda kustzonen.
Forskarna har även i Bohusläns inre skärgård noterat en viktig motsägelse. Samtidigt som blåmusslor i täta bestånd inte finns där de tidigare naturligt vuxit, hittas de i samma område på undersidan av bryggor, bojar, båtskrov och inte minst i musselodlingar.
– På vissa platser i yttre skärgården syns fina musselbankar, medan frånvaron på andra ställen är total. Vi har i vår forskningsartikel belyst olika faktorer som skulle kunna förklara dessa skillnader.
Mängden regn påverkar musslornas underlag
Många stressfaktorer kan påverka musslors hälsa, fortplantning och i förlängning överlevnad.
– Vi kan likväl presentera några faktorer som sannolikt är mer involverade än andra i musslans nedgång. I stort sett alla är förknippade med förändrat klimat. Så har till exempel regnmängden längs västkusten ökat med ungefär en tredjedel under de sista 30 åren.
Regnet har bidragit till ökat utflöde av näringsämnen och sötvatten. Det i sin tur påverkar de underlag blåmusslan klänger sig fast vid. Idag är många underlag överväxta med fintrådiga alger.
Musslor känsliga för mindre salt hav
Mussellarver och unga musslor är också känsliga för sötare vatten.
– I klimatförändringarnas kölvatten följer extrema väderförhållanden med flera och ovanligt långa perioder av regn, värme eller köld, eventuellt kombinerat med torrläggning av grunda kustområden. Det kan öka dödligheten för bottenlevande musslor jämfört med de som växer på flytande substrat underlag.
Sjöfåglar, krabbor och japanska ostron hotar blåmusslan
En annan förklaring är att med varmare vintrar övervintrar numera många fler sjöfåglar, som till exempel ejder.
– En ejder äter runt 2,5 kg musslor om dagen så det kan bli avsevärda mängder på en vinter. Det kan därför inte uteslutas att de haft stor påverkan på musslorna i grunda område där blåmusslor varit mer lättillgängliga.
Dessutom har strandkrabbor längs västkusten ökat med en faktor tre, förmodligen på grund av att torskbestånden minskat. Strandkrabbor är rovdjur som äter blåmusslor.
Tomma blåmusselskal uppspolade efter en massdöd av blåmusslor på 1-5 m djup vid norra Orust 2007. Bild: Inger Forsberg
En ytterligare faktor som kan ha påverkat musslornas förmåga att slå sig ner på strandnära, naturliga substrat kan vara att det invasiva japanska ostronet ockuperar samma område. I andra länder har man sett att det kan dröja en tid innan de samexisterar i en blandad mussel-ostronbank. En sådan balans ser inte ut att ha uppnåtts på svenska västkusten.
– Vi anser att direkta och indirekta effekter av klimatförändringarna i övervägande grad kan förklara den stora nedgången av blåmusslor längs den svenska västkusten. Det behövs dock ytterligare undersökningar för att kartlägga kvarvarande musselbankar och experimentellt testar de olika förklaringsmodellerna, säger Susanne Baden.
Susanne Pihl Baden, forskare i marin ekologi vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, susanne.baden@gu.se
Granulocyter är en familj av vita blodkroppar som består av neutrofila, eosinofila och basofila granulocyter. De ingår i det så kallade medfödda immunförsvaret som är kroppens första försvarslinje mot smittämnen. Det finns många studier om hur sars-cov-2-viruset påverkar olika delar i immunsystemet men det saknas fortfarande kunskap om granulocyters roll vid covid-19.
Forskare vid Karolinska institutet har nu undersökt egenskaperna hos granulocyter i blodet under den tidiga fasen av sars-cov-2-infektion hos totalt 26 sjukhusinlagda patienter med covid-19 vid Karolinska universitetssjukhuset. De gjorde även uppföljande analyser fyra månader efter utskrivning från sjukhuset och jämförde med analyser av friska icke-infekterade individer.
Koppling till svårighetsgraden av covid-19
– Vi visar att det finns påtagliga skillnader i egenskaper hos alla typer av granulocyter hos olika patienter med covid-19 och att detta kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad, säger studiens förstaförfattare Magda Lourda, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.
Granulocyter är en slags vita blodkroppar som ingår i det medfödda immunförsvaret – kroppens första försvarslinje mot smittämnen.
Det finns tre typer av granulocyter: neutrofila, basofila och eosinofila granulocyter. Neutrofilerna är den vanligaste sorten (utgör normalt 60–70 procent av de vita blodkropparna) och oskadliggör mikroorganismer genom att ”äta upp” dem. Basofilerna är som mobila ”alarmceller” som cirkulerar runt i blodet. Vid infektion utsöndrar de inflammatoriska ämnen, till exempel histamin, interleukiner och prostaglandiner, som svar på infektionen. Eosinofilerna spelar en stor roll bland annat i försvaret mot parasiter. Källa: 1177.se
Att kombinera analyser av granulocyternas egenskaper med välkända biomarkörer i blodet som C-reaktivt protein och kreatinin, visade sig kunna förutsäga viktiga kliniska parametrar som lungfunktion och organsvikt.
– Upptäckten bör tolkas med försiktighet då resultaten baseras på en relativt liten patientgrupp, men vår förhoppning är att dessa kombinerade mätningar ska kunna användas för att förutsäga sjukdomens svårighetsgrad. Det skulle i så fall kunna leda till mer skräddarsydda behandlingar för patienter med covid-19, säger Magda Lourda.
Studien ger översikt över immunsvaret mot coronavirus
Studien är en del av Karolinska KI/K COVID-19 Immunatlas-projektet, som inleddes i april 2020 för att ge en översikt över immunsvaret vid sars-cov-2-infektion hos sjukhusinlagda patienter med måttlig eller svår covid-19.
Studien finansierades av Nordstjernan AB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vinnova, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stiftelsen Clas Groschinskys Minnesfond, Centrum för innovativ medicin vid Karolinska Institutet, Barncancerfonden, Dr Åke Olssons stiftelse och Karolinska Institutets forskningsstiftelser. En del av datahanteringen och analysen möjliggjordes av resurser från Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC).
Vetenskaplig artikel:
High-dimensional profiling reveals phenotypic heterogeneity and disease-specific alterations of granulocytes in COVID-19, (Magda Lourda, Majda Dzidic, Laura Hertwig, Helena Bergsten, Laura M. Palma Medina, Indranil Sinha, Egle Kvedaraite, Puran Chen, Jagadeeswara R. Muvva, Jean-Baptiste Gorin, Martin Cornillet, Johanna Emgård, Kirsten Moll, Marina García, Kimia T. Maleki, Jonas Klingström, Jakob Michaëlsson, Malin Flodström-Tullberg, Susanna Brighenti, Marcus Buggert, Jenny Mjösberg, Karl-Johan Malmberg, Johan K. Sandberg, Jan-Inge Henter, Elin Folkesson, Sara Gredmark-Russ, Anders Sönnerborg, Lars I. Eriksson, Olav Rooyackers, Soo Aleman, Kristoffer Strålin, Hans-Gustaf Ljunggren, Niklas K. Björkström, Mattias Svensson, Andrea Ponzetta, Anna Norrby-Teglund, Benedict J. Chambers, och Karolinska KI/K COVID-19 Study Group). PNAS, online 21 september 2021.
Kontakt:
Magda Lourda, forskare, Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska institutet, magdalini.lourda@ki.se
Svåra upplevelser som misshandel eller bilolyckor kan leda till psykiska reaktioner som mardrömmar och påträngande minnesbilder. För att förebygga att problemen blir värre behövs behandling som är lått att nå. Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en stor utvärdering av internetbaserad traumafokuserad KBT (IKBT-T). Studien visar på goda resultat.
Resultaten visar god effekt genom att minska PTSD-symptom både på kort och lång sikt.
– Det har saknats evidensbaserade insatser för att hjälpa personer som nyligen varit med om trauma, så resultaten kan få stor betydelse inom vårt forskningsfält. Det finns förutfattade meningar om att traumadrabbade som till exempel varit med om sexuellt våld inte skulle kunna gå i internetförmedlad behandling. Våra resultat kan leda till att fler får tillgång till hjälp, återhämtning och förnyad livskvalitet efter svåra upplevelser, säger studiens förstaförfattare Maria Bragesjö, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Hjälp efter svåra upplevelser
Det är känt sedan tidigare att tidsbegränsad traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (KBT-T) underlättar återhämtningen efter en traumatisk händelse, och därmed minskar risken för bland annat PTSD. Det behövs ett digitalt alternativ för att göra behandlingen tillgänglig för fler – till exempel när ett helt samhälle upplever naturkatastrofer, våldsbrott och andra trauman.
Forskare vid Karolinska Institutet gjort en mycket omfattande utvärdering av internetbaserad KBT med traumafokus (IKBT-T) för personer som nyligen varit med om trauma. I studien deltog 102 patienter där hälften sökt läkarvård efter exponering för trauma och cirka en tredjedel var sjukskrivna. Drygt två tredjedelar av gruppen uppfyllde kriterierna för en psykiatrisk diagnos.
PTSD
Trauman som bilolyckor, misshandel eller sexuella övergrepp inverkar på den drabbades psykiska hälsa. Några vanliga symptom är påträngande minnesbilder, humörsvängningar, sömnsvårigheter, förhöjd vaksamhet och att isolera sig från omgivningen. Risken att under sin livstid drabbas av trauma är i genomsnitt 70 procent enligt internationella befolkningsdata.
De allra flesta mår psykiskt bättre inom cirka tre månader efter den akuta händelsen, men hos 5-6 procent av drabbade utvecklas problemen till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det är en begränsande psykisk störning som ökar risken för bland annat självmord, drog- och alkoholberoende samt sjukskrivning.
Misshandel, dödsfall, våldtäkt och bilolyckor var de vanligaste orsakerna till deltagarnas trauman, och händelsen låg i genomsnitt drygt en månad tillbaka i tiden. Deltagarna i kontrollgruppen fanns på väntelista för IKBT-T.
– Vi använde väntelista för att kontrollera den naturliga återhämtningen av psykisk nöd efter trauma. Processen med naturlig återhämtning som ses hos majoriteten av de drabbade, inträffar vanligtvis inom de första tre månaderna efter exponering för en traumatisk händelse, säger Erik Andersson, docent i klinisk psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Studien genomfördes mellan oktober 2019 och juni 2020. Under tre veckor fick 51 deltagare internetbaserad traumafokuserad kognitiv beteendeterapi. Kontrollgruppen om 51 deltagare fick IKBT-T efter sju veckor. Deltagarna fördelades slumpmässigt mellan grupperna som också följdes upp efter sex månader.
Deltagarna har screenats med hjälp av självskattningsformulär och inte med diagnostisk intervju för PTSD.
Maria Bragesjö, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, maria.bragesjo@ki.se
Erik Andersson, docent i klinisk psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, erik.m.andersson@ki.se
Varje år köper den amerikanska staten varor och tjänster från externa leverantörer för ungefär en fjärdedel av hela statsbudgeten. Hur pengarna används påverkar inte bara kvaliteten på den service som tillhandahålls av staten, i vissa fall används också medlen på sätt som gynnar den sittande presidenten och hans parti. Enligt vissa uppskattningar arbetar så många som 6 000 politiskt tillsatta tjänstepersoner på strategiskt viktiga positioner, som bland annat myndighets-, avdelnings- och upphandlingschefer, i den federala förvaltningen.
Statliga inköp styrs till stater där partiet behöver stöd
– Ibland använder den sittande administrationen upphandlingar för att göra strategiska inköp. Det kan till exempel röra sig om att presidenten och hans medarbetare vill styra inköp till företag i stater där presidentens parti är i särskilt behov av politiskt stöd. I de fallen måste den sittande administrationen förlita sig på politiskt tillsatta tjänstepersoner som har inflytande över upphandlingsbeslut för att få det som de vill ha, säger Carl Dahlström, professor i statsvetenskap.
Han har tillsammans med forskarkollegor vid Vanderbilt University i USA och Central European University i Österrike analyserat data om upphandlingar av den federala staten i USA mellan 2003 och 2015. De har haft tillgång till information om alla kontrakt som skrivits mellan den federala staten och externa parter där värdet överstiger 25 000 dollar. Totalt rör det sig om 2,1 miljoner kontrakt, varav närmare 570 000 analyserats i studien.
Företag i vågmästarstater kan få lukrativa kontrakt
Resultaten visar att det är mest sannolikt att det finns kontrakt som indikerar att myndigheterna favoriserar vissa företag när det handlar om förvaltningar som Vita huset har direkt inflytande över, vilket främst är så kallade ”executive departments”.
– De mest politiserade myndigheterna genomför också oftare icke-konkurrensutsatt upphandling i vågmästarstater där det är särskilt viktigt för presidenten med politiskt stöd, medan de myndigheter som presidenten har betydligt svagare kontroll över, så kallade ”independent commissions”, inte gör samma sak.
I studien observerades också en större omsättning av företag som får federala kontrakt efter ett presidentskifte, men återigen bara bland de företag som kontrakteras av de mer politiserade myndigheterna.
Vaccinforskare fick sparken när han avslöjade politiskt spel
Ett exempel på hur det kan gå till avslöjades nyligen av immunologen och vaccinforskaren Rick Bright som var anställd på Biomedical Advanced Research and Development Authority (BARDA), som är en enhet inom Department of Health and Human Services (HHS). I maj 2020, mitt under pågående coronapandemi, berättade Bright att han och hans kollegor pressades av sina chefer att ge lukrativa kontrakt till företag med politiska kontakter. Han vittnade om att de politiskt anställda cheferna försökte påverka Bright och hans kollegor att göra politiska överväganden istället för vetenskapliga bedömningar i sina projekt. Bright fick sparken efter avslöjandena.
Studien visar att Brights historia inte är en engångsföreteelse utan passar in i ett större mönster. Forskarnas slutsats är att politiseringen av myndigheter behöver begränsas.
Måste motverka politisk favorisering vid upphandling
– Om myndighetschefer använder politiska istället för professionella kriterier kommer upphandlingen att präglas av partipolitik. Men om myndigheten istället har en organisation som är utformad så att den begränsar politiskt tillsatta tjänstepersoners inflytande över upphandlingsbeslut minskar istället politiskt motiverad favorisering, säger Carl Dahlström.
Carl Dahlström, professor, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, carl.dahlstrom@pol.gu.se
Det här är första studien som beskriver exakt hur vanlig och svår plackbildningen är hos människor i övre medelåldern utan symtom på hjärtsjukdom.
Metoden som forskarna har använt sig av är analyser med hjälp av bildteknologi, så kallad koronar datortomografi angiografi (CCTA). Tekniken skapar detaljerade bilder av hjärtats blodkärl.
Bilderna visar att 42,1 procent av drygt 25 000 individer, i aktuell åldersgrupp och utan tidigare känd hjärt-kärlsjukdom, hade synligt plack i hjärtats kranskärl, även kallat åderförfettning. I gruppen med synligt plack hade 5,2 procent dessutom en tidigare oupptäckt allvarlig kranskärlssjukdom. Studien bygger på den nationella befolkningsstudien Scapis, som inkluderar i Sverige slumpvis utvalda personer, i åldern 50-64 år.
– Att så många, till synes friska personer har plack i kranskärlen, visar på allvaret med dagens levnadsvanor och behovet av tidig identifiering av riskindivider, säger Göran Bergström är professor inom hjärt-kärlsjukdom på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ledare för studien.
Studien visar att plack i hjärtats blodkärl ökar med stigande ålder och antalet riskfaktorer hos en individ. Plack debuterar ungefär tio år tidigare hos män än hos kvinnor.
Studien är ett bidrag i arbetet med att kartlägga svenska folkets kärlhälsa och belyser vikten av tidig upptäckt av kranskärlssjukdom för att förebygga hjärtinfarkt, menar forskarna.
Många riskerar hjärtinfarkt
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden som är medfinansiär till studien.
– Resultaten bekräftar värdet av forskning på aktuella och uppdaterade data, byggda på dagens levnadsvanor. Nu vet vi att en stor del av Sveriges befolkning riskerar att drabbas av hjärtinfarkt och att forskningen behöver utveckla effektiva metoder för att hitta riskindivider och ta fram förebyggande behandlingar för att rädda liv och ge människor fler friska år, säger hon.
Studien lägger grunden för många nya forskningsprojekt. Siktet är nu inställt på att få fram en beskrivning av sjukdomsgraden hos förändringarna i blodkärlen i den aktuella gruppen. Forskarna vill ta reda på hur inlagringarna ser ut i medelåldern, varför vissa personer har mer och andra mindre plack i kärlen samt hur olika faktorer och specifika levnadsvanor kan kopplas till hjärtinfarkt av visst plack.
Vad gör plack i blodkärlen?
Plack eller åderförfettning är benämningen på de förändringar i blodkärlen som uppstår när kolesterol inlagras i kärlväggen. Den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt är plack som brister, vilket gör att en blodpropp bildas och kärlet täpps till. Plack kan också leda till kärlkramp genom att gradvis täppa till och förhindra blodflödet till hjärtat.
Göran Bergström, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet, goran.bergstrom@hjl.gu.se
Sverige tillhör de länder i världen där man äter mest mejeriprodukter och konsumtionen runt om i världen är på väg upp. I den nya studien som nu publiceras i tidskriften Plos Medicine har forskarna mätt nivåerna av en särskild fettsyra i blodet hos deltagarna. Fettsyror kan beskrivas som fettets ”byggstenar” och den fettsyra som forskarna mätt finns främst i mejeriprodukter och kan därför användas för att mäta konsumtionen av mejerifett.
Blodanalyser ger tillförlitligare information
Många tidigare liknande studier har byggt på individers egen uppskattning av vad de ätit. Men ett sådant underlag kan lätt bli missvisande, eftersom det är svårt att minnas allt man stoppar i sig. Dessutom finns mejeriprodukter med som ingredienser i många olika sorters mat.
– Genom att mäta blodnivåerna av särskilda fettsyror som finns i mejeriprodukter kan vi få mer objektiv information om hur mycket mejerifett en person har ätit, utan att vara beroende av deltagarnas minne eller olika kostdatabasers kvalitet, säger Matti Marklund som forskar om nutrition vid Uppsala universitet, The George Institute for Global Health i Australien och Johns Hopkins University i USA.
Så gjordes studien i Sverige:
4 150 stycken 60-åringar i Sverige fick sitt blod analyserat. De följdes sedan under i genomsnitt 16 år för att se hur många som drabbades av hjärtattack, stroke eller andra allvarliga cirkulationssjukdomar. Forskarna följde också hur många som dog under studiens gång, oavsett orsak.
Efter att ha justerat sina resultat för andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, som utbildning, livsstil, matvanor och andra sjukdomar så såg forskarna att risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom var lägst för dem med höga nivåer av den specifika fettsyran i blodet. Individerna med de högsta nivåerna hade inte heller någon generell ökad risk att dö.
– Vi såg att personerna med de högsta nivåerna av denna särskilda fettsyra faktiskt hade lägst risk för hjärt-kärlsjukdom. Det här sambandet är väldigt intressant men vi behöver fler studier för att bättre förstå hur mejeriprodukter och mejerifetter påverkar vår hälsa, säger Matti Marklund.
Kostråden på väg att förändras
Att magra mejeriprodukter kan rekommenderas som en del i en sund kost finns det vetenskapligt stöd för sedan tidigare, men faran med fetare mejeriprodukter har varit mer oklar. Det är också tidigare visat att strukturen, inte bara fettinnehåll, på livsmedlet påverkar hur olika mejeriprodukter påverkar kolesterolnivåerna. Matti Marklund menar att de nya resultaten sätter ljuset på det osäkra kunskapsläget inom området, vilket också reflekteras i olika kostrekommendationer.
– Medan de flesta kostrekommendationer fortsätter att uppmana konsumenter att välja fettsnåla mejeriprodukter så har andra rört sig i en annan riktning. De lyfter istället fram att vissa typer ska väljas framför andra, till exempel yoghurt hellre än smör. Eller att sötade mejeriprodukter, som är fullpackade med socker, ska undvikas.
Studier i andra länder:
Forskarna kombinerade därefter de svenska resultaten med data från 17 liknande studier från USA, Danmark och Storbritannien. Totalt fanns data från 43 000 personer med i underlaget. Resultaten från Sverige kunde bekräftas även hos dessa populationer. Det här är den mest omfattande studien hittills om konsumtion av mejerifett (uppmätt i blodet) och risken för hjärt-kärlsjukdomar och död.
– Våra resultat ska tolkas försiktigt då de delvis kan ha påverkats av andra faktorer än konsumtion av mejeriprodukter och här behöver vi ännu mer forskning för att förstå dessa samband. I vår studie kan vi dock inte se att mejerifett verkar öka risken för hjärtkärlsjukdomar, säger Matti Marklund.
Typen av mejeriprodukt viktigare än fettinnehållet
Konsumtionen av vissa mejeriprodukter, särskilt fermenterade produkter, har tidigare förknippats med god hjärthälsa, påpekar Kathy Trieu vid The George Institute for Global Health, som lett studien.
– När det gäller mejeriprodukters påverkan på vår hälsa pekar allt fler resultat mot att det är typen av mejeriprodukt som är viktig, snarare än fettinnehållet. Det här har skapat tvivel kring om det finns vinster för hjärt-kärlhälsan med att undvika alla mejerifetter. Utifrån resultaten i vår studie kan vi inte se att det bästa för hjärthälsan är att dra ner på eller undvika mejerifett, säger Kathy Trieu.
Hon påpekar också att det är viktigt att komma ihåg att trots att mejeriprodukter kan vara rika på mättade fetter så är de också rika på många andra näringsämnen och kan vara en del av en hälsosam kost. Dock kan andra sorters fetter, som dem man hittar i fisk och skaldjur, nötter och vegetabiliska oljor ha större hälsofördelar än mejerifetter.
Forskningsstudien var ett samarbete mellan forskare i Sverige, USA och Australien.
Matti Marklund, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet samt The George Institute for Global Health och Johns Hopkins University, mmarklund@georgeinstitute.org.au
Ulf Risérus, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, ulf.riserus@pubcare.uu.se
Människor använder redan ungefär hälften av jordens landområden till odling, vilket orsakar övergödning, jorderosion, kolförluster i marken och en utarmning av den biologiska mångfalden.
Omställningen till fossifritt ökar med nödvändighet efterfrågan på biomassa till energi och biomaterial. Med det riskerar trycket på marken att öka, och orsaka ännu värre miljöpåverkan. Men en storskalig användning av fleråriga grödor i jordbruket kan vara en lösning, menar forskarna bakom studier av drygt 81 000 landskap i Europa.
Att plantera fleråriga gräs och snabbväxande träd i form av buffertzoner och lähägn, kan leverera biomassa samtidigt som det ger andra miljöfördelar.
– Vi har tidigare visat att det finns en stor potential att använda multifunktionella produktionssystem för biomassa i Europa. Genom att implementera dessa i stor skala kan vi mildra många av de effekter vi har orsakat av storskaligt jordbruk i EU och upprätthålla eller öka den totala produktionen av biomassa, säger Oskar Englund, docent i miljöteknik vid Mittuniversitetet, och huvudförfattare till två nya studier om multifunktionella produktionssystem.
– Vad vi har gjort den här gången är att exemplifiera hur det kan gå till och sedan beräknat effekterna.
Buffertzoner på jordbruksmark (till vänster). Lähägn på jordbruksmark till höger. Bild: National Agroforestry Center
Vad är ett multifunktionellt produktionssystem?
Att integrera perenna, fleråriga växter i ett landskap som domineras av ett intensivt jordbruk. Och på så vis förbättra den biologiska mångfalden, minska jorderosion och näringsutsläpp till vatten, öka markkol, förbättra pollinering och undvika eller mildra översvämningar. Och samtidig bibehålla eller öka produktionen av biomassa för bränsle och biomaterial. Det är ett exempel på ett multifunktionellt odlingssystem för produktion av biomassa från studien Multifunctional perennial production systems for bioenergy: performance and progress
Kan begränsa översvämningar
Enligt forskarnas modell är buffertzoner främst relevanta i nordvästra och centrala Europa, medan lähägn i allmänhet är relevanta i kustområden och andra områden med återkommande starka vindar.
– Danmark är ett exempel på att potentialen för denna typ av ”strategisk perennialisering” är enorm. Om vi anlägger buffertzoner i stor skala i Europa kan upp till en tredjedel av alla kväveutsläpp till vatten undvikas. Dessutom kan 33 miljoner ton kol lagras i mark och 3 miljoner ton odlingsbar jord, som annars skulle eroderas, bevaras. Det är också intressant att buffertzoner och lähägn kan vara effektiva för att begränsa översvämningar, vilket för närvarande står högt på den politiska dagordningen i Europa, säger Oskar Englund.
annolikheten för mildrade översvämningar om man anlägger buffertzoner (a, b) och (c) lähägn (Englund et al., 2021)
Studien från 2021 bygger på en modell som använder befintliga data från flera internationella forskningsprojekt, för att visa var buffertzoner kan vara effektiva för att minska kväveutsläpp till vatten, och där lähägn kan vara effektiva för att mildra vinderosion.
Modellen beräknar sedan, för olika scenarier, hur stora områden i de 81 000 olika landskapen som måste omfattas av de respektive systemen för att uppnå önskad minskning av den primära miljöproblematiken. Slutligen gör modellen en uppskattning av hur stor mängd biomassa som kan produceras och beräknar också andra sidovinster för miljön.
Biomassa från buffertar och vindskydd
– Det som är särskilt intressant är att vi kan skörda både buffertar och lähägn och få ut biomassa, i stället för att bara avsätta mark för att minska miljöproblem. Detta innebär en högre markanvändningseffektivitet, vilket är nödvändigt för att upprätthålla eller öka produktionen av biomassa för att möta samhällets behov i den framväxande bioekonomin, säger Oskar Englund.
– Detta exemplifierar hur vi kan lösa många av våra självförvållade miljöproblem utan att nödvändigtvis offra jordbrukets produktivitet – om vi bara är lite smarta.
– Vår modell är ju ganska komplicerad, men logiken och teorin är inte det. Detta är gammal kunskap, endast anpassad till modernt jordbruk. Om samhället menar allvar med att uppfylla miljömål, inklusive klimatmål, är multifunktionella produktionssystem en självklar väg att gå, menar Oskar Englund.
”Jordbrukarna måste få betalt”
Multifunktionella produktionssystem för biomassa skulle kunna bidra till målen för flera EU-strategier och även vara berättigade till ersättning inom ramen för EU:s så kallade ”Eco-scheme”.
– Detta är viktigt eftersom multifunktionella system inte kommer att inrättas om inte jordbrukarna får lämplig ersättning för de samhällsnyttor de levererar. Det är också viktigt att lokala förhållanden beaktas, eftersom utformningen och effekterna kommer att skilja sig från plats till plats. Det är därför nödvändigt att öka kunskapen om möjligheter med multifunktionella produktionssystem för biomassa i alla EU-medlemsstater.
Biomassa och biologisk mångfald
Oskar Englund betonar att mycket arbete återstår och att det finns många andra möjliga system att modellera och flera effekter som förtjänar särskild uppmärksamhet.
– Biologisk mångfald är en – den har varit föremål för en intensiv debatt under de senaste åren, både när det gäller jord- och skogsbruk. Hur kan odlingar av biomassa bidra till att förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald? Det är en mycket intressant fråga som vi just nu arbetar med. Vi är också nära att slutföra en studie om hur gräs kan introduceras i den årliga växtproduktionen med det primära målet att öka kolhalten i marken, säger Oskar Englund.
Granbarkborrarna förstör mer än 100 miljoner kubikmeter granskog i Europa och Asien, varje år. Kartläggningen av dess genom ökar möjligheterna att förstå hur och varför granbarkborren blivit en så framgångsrik skadegörare i skogen.
Analysen av arvsmassan visar bland annat att granbarkborren har ett ovanligt stort antal gener som hjälper till att bryta ner växters cellväggar. Däremot har de förhållandevis få gener för att göra sig av med kroppsfrämmande ämnen, något som förvånar eftersom kådan i träden är giftig för insekterna.
Dubbelsträngat RNA i maten
Den nu gjorda sekvenseringen av granbarkborrens, Ips typographus, samlade arvsmassa kan bädda för högspecifik bekämpning med så kallad RNA interferens (RNAi).
RNAi är en molekylärbiologisk metod som med mycket hög precision slår ut specifika gener genom att administrera dubbelsträngat RNA in i granbarkborren, exempelvis via föda.
Eftersom sådant RNA är kroppsfrämmande för insekten aktiveras en process i skalbaggen, som resulterar i att motsvarande gen i arvsmassan tystas ned eller stängs av.
Metoden kan ge tydlig information om vilka roller som specifika gener spelar i barkborrens biologi, något som nu underlättas i och med kartläggningen av granbarkborrens hela arvsmassa (genom).
Gener som måltavla för bekämpning
RNAi-metoden kan på sikt förhoppningsvis även användas för praktisk bekämpning ute i skogen.
– Man kan exempelvis slå ut gener som har en direkt påverkan på överlevnaden, eller inrikta sig på de gener som är viktiga för barkborrarnas reproduktion eller förmåga att uppfatta de feromoner som de använder vid parning och för att angripa granskog, säger Martin N Andersson, docent vid Lunds universitet.
Den genom-baserade metoden är artspecifik, vilket innebär att den inte har några oönskade, skadliga bieffekter på andra organismer.
Kan bena upp släkten barkborrar
– I Nordamerika finns många andra betydelsefulla arter av samma barkborresläkte, Ips, och där kommer granbarkborrens genom att bli ett slags grundkarta som hjälper amerikanerna att studera sina arter, säger Fredrik Schlyter, professor vid SLU.
Utöver Lunds universitet och SLU har forskare vid Tjeckiska Lantbruksuniversitetet, Norsk Institutt for Bioøkonomi, Max Planck Institutet för kemisk ekologi i Tyskland samt SciLife i Uppsala deltagit i studien.
Hur kartlägger man en granbarkborres arvsmassa?
För att kartlägga granbarkborrens genom har forskarna i laboratoriet genomfört syskonparning på barkborrarna under tio generationer. Detta för att få ett homogent dna med få variationer. Därefter har de extraherat dna från omkring 100 skalbaggar. Detta har biokemiskt lästs av i små bitar, bitar som sedan sytts ihop med hjälp av stor datorkraft. Forskarna har sedan jämfört med generna hos andra insekter och analyserat vilka gener som har expanderat respektive minskat hos granbarkborren jämfört med andra arter. Enligt forskarna pekar alla kontrolldata på att genomet är av högsta kvalitet och jämförbart med de mest välstuderade som bananflugans och människans.
Martin N Andersson, docent vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, Martin_n.andersson@biol.lu.se
Fredrik Schlyter, professor kemisk ekologi, SLU, institutionen för växtskyddsbiologi och Tjeckiska Lantbruksuniversitetet, fredrik.schlyter@slu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
