Radioblixtar är oförutsägbara och extremt korta ljusglimtar från rymden. Astronomer har kämpat för att förstå dem ända sedan de först upptäcktes 2007. Hittills har de bara kunnat ses av radioteleskop.
Varje blixt varar bara tusendelar av en sekund. Ändå sänder var och en ut lika mycket energi som solen avger på ett dygn. Varje dag smäller flera hundra blixtar och de har observerats över hela himlen. De flesta ligger på enorma avstånd från jorden, i galaxer flera miljarder ljusår bort.
I två artiklar presenterar nu astronomer från ett internationellt team nya observationer, som tar dem ett steg närmare en lösning av mysteriet.
Letade efter blixtarnas ursprung
När en källa till upprepade blixtar upptäcktes i stjärnbilden Stora björnen januari 2020 satte forskarna igång med att göra högprecisionsmätningar. De ville leta efter ledtrådar till blixtarnas ursprung.
– Genom att använda många radioteleskop tillsammans kan vi fastställa en källas läge på himlen med extremt hög precision. Det ger möjlighet att se hur omgivningarna ser ut där radioblixtar skapas, säger Franz Kirsten som är forskare vid Onsala rymdobservatorium och Nederländernas institut för radioastronomi, Astron.
Mätningar från flera teleskop
För att studera källan med högsta möjliga upplösning och känslighet använde forskarna mätningar gjorda samtidigt med teleskopen i nätverket European VLBI Network (EVN). Genom att kombinera data från tolv parabolantenner spridda över halva jordklotet kunde de ta reda på exakt varifrån på himlen som blixtarna sändes ut.
Mätningarna kompletterades med data från flera andra teleskop, bland annat Karl G. Jansky Very Large Array (VLA) i New Mexico, USA.
Nära galaxen Messier 81
När astronomerna analyserade sina mätningar upptäcktes att de återkommande radioblixtarna hade ett helt oväntat ursprung.
Utbrotten kunde spåras till utkanterna av den närliggande spiralgalaxen Messier 81 (M 81), cirka tolv miljoner ljusår bort. Det är ett stort avstånd, men ändå närmare än någon annan källa till radioblixtar som hittills upptäckts.
Ännu en överraskning väntade. Läget på himlen stämde exakt överens med en tät klunga av mycket gamla stjärnor – en klotformig stjärnhop som också kallas klothop.
– Det var häpnadsväckande att hitta radioblixtar från ett klothop. Det här är ett ställe i rymden där det bara finns gamla stjärnor. Längre ut i universum har man hittat radioblixtar på platser där stjärnor är mycket yngre. Så det här måste vara något annat, säger Kenzie Nimmo som är verksam vid Amsterdams universitet och Astron.
En tät klunga av gamla stjärnor (till vänster) nära spiralgalaxen Messier 81 (M81) är källan till oerhört ljusstarka och korta radiosignaler. Illustration: Astron/Daniëlle Futselaar.
Magnetiska rester från stjärnexplosioner
Många radioblixtar har hittats omgivna av unga och tunga stjärnor, som är långt större än solen. I sådana omgivningar är stjärnexplosioner vanliga. Stjärnor som exploderar kan lämna efter sig starkt magnetiserade rester – och några av dessa märkliga himlakroppar kallas magnetarer.
Forskare har trott att magnetarer kan skapa åtminstone en del av alla radioblixtar. Magnetarer är universums mest kraftfulla kända magneter, och utgör de extremt täta resterna av stjärnor som nyligen har exploderat.
Jason Hessels är astronom vid Amsterdams universitet och Astron:
– Vi väntar oss att magnetarer ska vara nya, och definitivt inte omgivna av gamla stjärnor. Så om det vi upptäckt här verkligen är en magnetar kan den inte ha bildats när en ung stjärna exploderade. Det måste finnas ett annat sätt, säger han.
Vit dvärg kollapsade
Teamet tror att radioblixtarnas källa är en typ av himlakropp som förutspåtts av andra forskare, men som aldrig setts förut: en magnetar som bildades när en så kallad vit dvärg gick upp i vikt så mycket att den störtade samman under sin egen tyngd.
– Märkliga saker kan hända under de långa årmiljarderna i en tät stjärnhops liv. Här tror vi att vi fått syn på en stjärna som har en alldeles ovanlig historia, förklarar Franz Kirsten.
Med tiden blir vanliga stjärnor som solen gamla och förvandlas till små, täta, ljusa himlakroppar som kallas vita dvärgar. Många av stjärnhopens invånare lever i par, det vill säga som dubbelstjärnor. Av de tiotusentals stjärnorna i hopen kan några få komma tillräckligt nära varandra för att den ena stjärnan kan samla in material från den andra.
Det kan leda till en ödesdiger utgång för den ena stjärnan, och som på engelska kallas ”accretion-induced collapse”.
– Om en av de vita dvärgarna kan fånga tillräckligt med extra massa från sin följeslagare, kan den förvandlas till en ännu tätare stjärna, känd som en neutronstjärna. Det är en sällsynt händelse, men i en klunga av urgamla stjärnor är det ändå det enklaste sättet som radioblixtar kan skapas, säger Mohit Bhardwaj, astronom vid McGill-universitetet i Kanada.
Snabbaste någonsin
När astronomerna letade efter ytterligare ledtrådar genom att zooma in i sina mätdata blev de än en gång överraskade. En del av blixtarna var ännu kortare än de hade förväntat sig.
– Utbrotten flammade upp och ner i ljusstyrka under så kort tid som några tiotals nanosekunder. Det säger oss att de måste komma från en väldigt liten volym i rymden, mindre än en fotbollsplan och kanske bara tiotals meter i diameter, säger Kenzie Nimmo.
Liknande blixtsnabba radiosignaler har tidigare kunnat fångas upp från himlens mest kända stjärnrest, Krabbpulsaren. Den är en pytteliten och oerhört tätpackad himlakropp som är en kvarleva efter en supernovaexplosion som kunde ses från jorden år 1054 i stjärnbilden Oxen.
Kraftfull signal
Både magnetarer och pulsarer är olika typer av neutronstjärnor, det vill säga extremt sammanpackade himlakroppar med solens massa i en volym lika stor som en stad på jorden och med starka magnetfält.
– Av de signaler vi mätte upp var några väldigt korta och extremt kraftfulla, på precis samma sätt som vissa signaler från Krabbpulsaren. Det tyder på att det vi ser verkligen är en magnetar, men på en plats där inga magnetarer har hittats tidigare, säger Kenzie Nimmo.
Framtida observationer av detta system och andra kommer att hjälpa till att avgöra om källan verkligen är en ovanlig magnetar eller något annat. Mätningarna kan möjligen även förklaras av en ovanlig pulsar, eller ett dubbelsystem där ett svart hål och en tät stjärna kretsar kring varandra.
– De här radioblixtarna tycks kunna ge oss nya och oväntade insikter om hur stjärnor lever och dör. Om det är riktigt kan de på samma sätt som supernovor berätta för oss om stjärnor och hur de lever i hela universum, säger Franz Kirsten.
Franz Kirsten, Astron i Nederländerna och Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola, franz.kirsten@chalmers.se
Rymdobservationer med teleskop – så går det till
Forskningen baseras på observationer med bland annat rymdteleskopen Hubble, Chandra och Fermi samt Subaru-teleskopet på Hawaii.
Långbasinterferometri eller VLBI (very long baseline interferometry) är en astronomisk metod som går ut på att flera radioteleskop som ligger långt från varandra samtidigt observerar samma område på himlen. Data från varje teleskop skickas sedan till en central dator för att skapa bilder med hög upplösningen – till och med högre än världens bästa teleskop för synligt ljus.
European VLBI Network är en interferometrisk uppställning av radioteleskop i Europa, Asien, Sydafrika och Amerika som genomför unika, högupplösta radioastronomiska observationer av kosmiska radiokällor.
Lukten, pulsen, solidariteten och gemenskapen som upplevs på plats försvann i takt med att digitala sändningar tog över. Men alla är inte lika negativa, och frågan är hur det blir när arenorna nu öppnar för publik igen.
Forskarna Aage Radmann och Sara Karlén undersökt hur supportrar hanterat att de inte kunnat följa sitt favoritlag på plats Studien bygger på enkäter och ett 50-tal intervjuer, framförallt med fotbollsfans och ingår i ett temanummer om Coronapandemins påverkan på idrotten i tidskriften Sport in Society.
—Den stora saknaden folk upplevde när de inte kunde gå till arenan och följa sitt lag var överraskande. Arenan och att vara på plats har en enorm betydelse för supportrarna. Med Corona försvann känslan för platsen och därmed tog intresset för fotbollen andra vägar, säger Aage Radmann, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.
Fotboll utan publik saknar själ
Han framhåller också att de känslomässiga kopplingarna till arenan betonas lika mycket av kvinnliga som manliga fans. Att gå på fotboll representerar helt enkelt så mycket mer än att bara se själva matchen. Intervjupersonerna lyfte fram faktorer som gemenskap, solidaritet, lukten, luften, spänningen och inte minst gemenskapen som följer med den fysiska platsen och arenaupplevelsen. De menar att fotboll utan publik är själlöst.
—Det är relationen mellan supporter och supporter men också mellan spelare och supporter och vice versa som är viktig. Arenan måste delas för att ge mening, säger Aage Radmann.
Sociala media tappade betydelse för supportrar
Resultatet visar också att många slutade använda sociala medier. Eftersom de inte kunde gå på match hade de ”inte heller något att berätta” eller diskutera. Men de uppskattade att spelare och klubbledning istället gjorde sig mer tillgängliga digitalt under pandemin.
—Idrottsklubbarna verkar ha gått igenom en snabbkompetensutveckling vad gäller digitalisering. Man har en helt annan mediestrategi nu än före Corona.
Det finns också en grupp supportrar som i enkäten uppger att de kommer att fortsätta att följa matcherna digitalt.
— Ungefär 20 procent säger det, medan andra säger att de kommer att gå ännu mer på plats. Jag tror att klubbarna är mest oroliga över dem som inte har så starka känslomässiga band till klubben. Kommer de att återvända? undrar Aage Radmann.
I ett specialnummer av Sport in Society beskriver idrottsforskare från flera länder hur Covid-19 påverkat idrotten ur olika synvinklar och på olika nivåer. Vilka effekter pandemin fick på idrottare, motionärer, åskådare, fans, tränare, organisationer och andra aktörer, och hur olika grupper anpassade sig till situationen. Redaktörer är Aage Radmann, Susanna Hedenborg och David Svensson, samtliga forskare vid Malmö universitet.
– Samma dag som vi avslutade årets demokratirapport beordrade Rysslands president Vladimir Putin en fullskalig invasion av Ukraina. Detta krig startas av samme man som för 20 år sedan utlöste den tredje vågen av autokratisering i världen, säger Staffan I. Lindberg, föreståndare för V-Dem-institutet.
Invasionen av Ukraina bekräftar det som V-Dem-institutet varnat för under flera års tid – att demokratisk tillbakagång, så kallad autokratisering, bland annat leder till fler krig. Tendenserna är att autokratiska ledare har blivit allt djärvare och inte bryr om vad andra tycker.
Rapporten som nu släppts visar på dystra siffor för demokratitillståndet i världen. Den demokratiska nivån för den genomsnittlige världsmedborgaren år 2021 är tillbaka på 1989 års nivåer, vilket betyder att de senaste 30 åren av demokratiska framsteg nu är ett minne blott.
Världens största demokratidatabas
V-Dem-institutet tillhandahåller världen största demokratidatabas med över 30 miljoner datapunkter för 202 länder från år 1789–2021. Till institutet är knutet över 3 700 forskare och andra landsexperter som mäter hundratals olika indikatorer på demokrati. V-Dem tillhör Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.
– År 2012 var sifforna som högst, då fanns det 42 liberala demokratier i världen. Det vill säga demokratier som även innefattar sådant som går utöver själva folkstyret: en rättsstat och grundläggande mänskliga rättigheter. År 2021 är den siffran nere på 34 liberala demokratier. Det betyder att enbart 13 procent av världens befolkning lever i en demokrati så som exempelvis vi svenskar definierar den.
Autokratiseringen innebär att demokratier bryts ned, och det sker i stor utsträckning av valda ledare som raserar de demokratiska institutionerna: medier, civilsamhälle, oberoende organisationer och rättsväsendet. Rapporten redogör också för hur autokratisering ser ut att ändra skepnad, via ökade nivåer av polarisering, desinformation och statskupper.
EU är inget undantag från autokratisering
Den största demokratiska tillbakagången under det senaste året har skett i Stillahavsregionen, Östeuropa, Centralasien, Latinamerika och Karibien.
– Våra mätningar visar att slutna autokratier har ökat från 25 till 30 länder globalt. Diktaturer är på frammarsch runt om i världen. Idag lever 5,4 miljarder människor, 70 procent, i diktaturer, säger Staffan I. Lindberg.
När V-Dem i 2020 års demokratirapport klassade Ungern som en icke-demokrati fick EU sin första diktatur. Den senaste rapporten visar att trenden fortsätter inom EU där nu 20 procent av medlemsländerna har autokratiserat under det senaste decenniet.
Vid akuta krissituationer kan sociala medier spela en avgörande roll för att snabbt sprida livsviktig information. Men det finns också en risk att falska eller gamla fakta sprids och orsakar obefogad rädsla eller panik.
I en ny studie har forskare vid Umeå universitet undersökt hur information om ett misstänkt terrordåd i Londons tunnelbana 2017 spreds via Twitter. Larmet om terrordådet, som skapade osäkerhet hos allmänheten, visade sig snart vara falskt.
Men vid det laget var det redan för sent. Alarmerande rapporter spreds vidare som en digital löpeld.
– Informationsflöden i sociala medier har inte en helt logisk uppbyggnad. På sociala medier blandas vittnesuppgifter med hörsägen, antaganden och uppfattningar i samband med kriser. Det kan både vara svårt att nå ut och att ta till sig av ny information, säger Moa Eriksson Krutrök som är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet.
Flöden speglar inte tidsförlopp
Under det falska terrorlarmet kunde man se en lavinartad ökning av tweets med hashtaggarna #oxfordstreet och #oxfordcircus, som båda kunde kopplas till händelsen. Den första timmen efter larmet kunde så många som 2750 tweets per minut registreras.
– Själva plattformarnas rekommendationssystem, som understöds av algoritmer, kan bidra till skevheter i informationsflödet. De här algoritmerna hjälper till att anpassa information för den individuella användaren, men i samband med kriser kan man snarare behöva den mest uppdaterade informationen än den bäst personanpassade, säger Moa Eriksson Krutrök och fortsätter:
– Eftersom gammal och ny information blandas runt och spottas ut i våra olika flöden, har man svårt som social medieanvändare att tydligt se tidsförloppen och få förståelse för helheten.
Risk för digitala löpeldar
Forskarna kunde se att plattformarnas sätt att fungera, i kombination med hur användarna agerade, indirekt bidrog till att skapa så kallade ”digitala löpeldar” av information. Det innebär att informationsspridningen tar sådan fart att den blir svårhanterlig och kan nå en stor mängd människor väldigt snabbt.
– Sådana löpeldar kan vara svårsläckta. Plattformarna kan moderera innehållet i den mån det går, men när det handlar om tusentals tweets i minuten är det svårare att verifiera uppgifterna. Även information från trovärdiga officiella källor kan skapa osäkerhet kring händelseförloppet, till exempel om den är vag eller skriven i ett visst skede när man inte ännu är säker på alla delar av händelseutvecklingen.
Källkritik ännu viktigare vid kriser
Trots riskerna att falsk information kan spridas tycker Moa Eriksson Krutrök att sociala medier spelar en viktig roll vid krissituationer. Hon menar dock att alla användare måste utöva källkritik i ännu större utsträckning i samband med kriser, speciellt när man tar del av information via sociala medier.
– Sociala medier ger möjlighet för fler att delta i informationsflöden på sätt man inte har kunnat tidigare. Men på grund av att sociala plattformar består av enormt många aktörer kan informationsspridningen bli potentiellt svårhanterlig, och det kan vara svårt att veta huruvida uppdateringar är sanna eller falska.
Svårt för vittnen
Om desinformation sprids via sociala medier är det långtifrån alltid den sker i illvilligt syfte. Det kan vara svårt även för vittnen att tolka en situation under tiden den pågår. I det falska terrorlarm som forskarna studerade fanns vittnesuppgifter som senare visade sig inte stämma.
– Människor som gömde sig i affärer längs Oxford Street tyckte sig höra skott avfyras, men senare kunde man bekräfta att inga gärningsmän, och inga vapen, funnits på platsen.
Det finns teknologiska lösningar som Twitter kan tillämpa för att minska spridningen av information i samband med kriser, bland annat genom att begränsa användningen av ”retweet”-funktioner.
– Detta prövades till exempel i samband med det amerikanska valet 2020 och det kan även bli aktuellt i samband med terrorlarm, säger Moa Eriksson Krutrök.
Moa Eriksson Krutrök, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Umeå universitet, moa.eriksson@umu.se
Under ett och ett halvt år har ett pilotförsök med marina kolonilotter genomförts vid bryggan utanför Tjärnö marina laboratorium. När projektledaren Maria Bodin summerar projektet i rapporten Marin kolonilott på Tjärnö slås hon av uppmärksamheten som det har fått.
– Intresset har varit enormt! Jag får samtal i princip dagligen av personer som är intresserade av att anlägga kolonilotter eller vill veta mer om hur det fungerar, säger hon.
Maria Bodin med tång. Bild: Susanne Liljenström
Krånglig att få husbehovsodla till havs
Inspirationen kommer från Danmark. Där har marina kolonilotter funnits i ett tiotal år och nu finns ett tjugotal odlingar runt om i landet. När pilotförsöket på Tjärnö startade under sommaren 2020 ville Maria Bodin undersöka hur förutsättningarna för marina kolonilotter ser ut i Sverige. Hur kan en kolonilott se ut? Vilka arter går att odla och förvara i den? Vilka tillstånd krävs?
– Att bygga en marin kolonilott var inte särskilt svårt. Vi köpte in två bommar som vi förankrade i brygga och hängde ut rep och burar. Även odlingen har gått bra. Det svåra har varit att reda ut vilka tillstånd som krävs.
I Sverige behövs flera olika tillstånd för att kunna anlägga en marin kolonilott – något som är både tidsödande och dyrt. Vid handläggningen av tillstånd tas ingen hänsyn till odlingens storlek. Det är samma tillståndsprocess oavsett om det är en småskalig odling vid en brygga eller en fullskalig odling ute till havs.
– För att konceptet marina kolonilotter ska kunna växa i Sverige krävs en förenklad tillståndsprocess för småskalig odling. I Danmark finns odlingstillstånd för hobbyverksamhet, något som har varit en förutsättning för att marina kolonilotter har kunnat växa där, säger Maria Bodin.
Odling av sjöpung. Bild: Susanne Liljenström
Marin kolonilott kan också förvara mat
Marina kolonilotter kan användas både till att odla och förvara mat från havet. I pilotförsöket har ett tjugotal arter undersökts:
Alger som sockertång och havssallat har odlats på rep.
Blåmusslor och sjöpungar har hittat till settlingsbanden som har satts ut.
Tångräkor, strandkrabbor och strandsnäckor har samlats in och förvarats i burar som har hängt ner från bryggan.
– De arter som jag ser störst potential i är blåmusslor, ostron, sockertång och havssallat. De är alla arter som växer relativt snabbt och där det finns efterfrågan. Dessutom bidrar dessa arter med miljönytta när de tar upp näringsämnen från vattnet och på det sättet motverkar övergödning, säger Maria Bodin.
Om fem år hoppas Maria Bodin att en enklare tillståndsprocess finns på plats och att marina kolonilotter används på flera platser längs kusten. Hon ser flera vinster med småskalig odling i havet. Förutom att bidra till hållbar matproduktion och miljönytta kan de marina kolonilotterna fungera som en plattform för utåtriktad verksamhet för att höja kunskapen om havet och dess utmaningar.
– Den marina kolonilotten skulle kunna användas inom utbildning för att prata om livet i havet och hållbar odling av mat. Skolklasser skulle kunna besöka kolonilotten under olika tider på året för att följa utvecklingen.
Om projektet med marina kolonilotter
Pilotförsöket med marina kolonilotter är en del av Interreg-projektet Marint gränsforum Skagerrak som är ett EU-finansierat samarbete mellan Sverige och Norge. Syftet är att visa upp potentialen med denna typ av anläggning, hur den kan användas som visningsplattform för undervisning, inom kunskapsturism och potentiellt även för livsmedelsförvaring och produktion. Projektet är också en del i samarbetet Havhöst i Norden som verkar för erfarenhetsutbyte om marina kolonilotter mellan Sverige, Norge och Danmark. Projektet får stöd av Nordiska ministerrådet.
– Att dricka läsk behöver inte vara farligt för en enstaka individ men på gruppnivå, i en hel population, kan vi däremot se effekter, säger Stina Ramne, legitimerad dietist och nutritionsforskare.
Tillsatt socker och naturligt socker
Det finns ett femtiotal olika former av tillsatt socker i våra livsmedel. Vanliga namn är socker, strösocker, sackaros, dextros, fruktos, maltsirap, high-fructose corn syrup (HFCS), glukos, maltos, maltextraxt, agavesirap. Naturligt socker är till exempel laktos i mjölk och fruktos i frukt och grönsaker.
I sin forskning om sockerkonsumtion och risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar har Stina Ramne undersökt sambandet mellan intag av tillsatt socker och dödlighet. En del av underlaget kommer från två kohortstudier (studie på en grupp individer), där kohorterna utgörs av en stor grupp människor som delar samma egenskaper eller erfarenheter och undersöks över lång tid. I båda dessa studier fann hon ett positivt samband mellan intag av sockersötade drycker och förtida död. Men för det totala intaget av tillsatt socker fanns det däremot inte ett klart samband.
I den forskning som presenteras i artikeln kunde uppgifter som samlades in 1992-1996 i studien Malmö Kost Cancer (MKC-CVA) följas upp med uppgifter från deltagarnas barn och barn 2012-2020 i studien Malmö Offspring Study (MOS). Stora kohortstudier är värdefulla för epidemiologisk forskning och nya studier initieras och stöds av Lunds universitets strategiska forskningsområde EpiHealth.
Motstridiga resultat
Samma motsägelsefulla utfall kunde Stina Ramne se när hon använde andra metoder för att jämföra intaget av tillsatt socker totalt samt intaget av just sockersötade drycker. Hon studerade proteiner i blodet samt tarmbakterier. I båda fallen visade utfallen på samband med intaget av sockersötade drycker och blodproteiner relaterade till typ-2 diabetes och bakterier kopplade till fetma. Resultaten för tillsatt socker totalt var inte tydliga.
I studier på djur har man dock kunnat se att högre sockerintag ökar riskerna för sjukdom och liknande resultat har setts från experimentella studier på människor, där exempelvis en grupp uppmanas att konsumera mer socker än en annan för jämförelse. Däremot syns inte tydliga samband i observationsstudier över tid mellan högre totalt intag av tillsatt socker och högre sjukdomsrisk – med undantag för intag av sockersötade drycker.
– Det beror troligen delvis på att vi inte har metoder för att mäta sockerintaget på ett bra sätt ännu, menar Stina Ramne.
Säkrare metoder utvecklas
Många studier bygger på att deltagare uppskattar och rapporterar sina egna mat-och dryckesvanor, men dessa kan bli missvisande. De flesta av oss vill inte erkänna (antingen medvetet eller omedvetet) vårt faktiska intag av snacks och andra livsmedel med mycket tillsatt socker.
Liksom många andra forskare har Stina Ramne intresserat sig för att få fram bättre metoder med hjälp av olika biomarkörer; molekyler som mäts i blod- eller urinprov för att ge ett objektivt mått av intaget.
– En del av min avhandling handlade om att utvärdera mätningar av sackaros och fruktos i urinen för att kunna använda detta som ett objektivt mått, en biomarkör, som speglar sockerintaget. Denna kostbiomarkör har stor potential att ge en mer korrekt bild av sockerintaget och kunna förbättra fortsatt forskning, men fler kontrollerade studier behövs för att fullt ut förstå vilka mekanismer och begränsningar som påverkar biomarkörens precision.
Vetenskapliga underlag vägleder
Att flera oberoende studier kan visa på samma orsakssamband mellan kost och hälsa är viktigt som underlag för näringsrekommendationer, folkhälsostrategier och livsmedelspolitik. De ligger till grund för planeringen av mat för skolor, för äldre och märkning av mat.
Nordiskt samarbete
De nordiska näringsrekommendationerna, NNR, har tagits fram sedan 1980-talet och uppdateras omkring vart åttonde år. Rekommendationerna ligger till grund för de nordiska ländernas näringspolitik och nationella kostråd. Den senaste versionen är från 2012 men 2022 är det dags för en ny upplaga.
De resultat som Stina Ramne presenterar är i linje med en rapport som publicerats 2021 av European Food Safety Authority, EFSA, på uppdrag av de nordiska länderna. En reviderad version släpps i februari 2022 och ger en översikt av kunskapsläget om socker och hälsoutfall. NNR rekommenderar en viss maximal intagsnivå av tillsatt socker för att uppnå hälsosamma matvanor, medan EFSA inte fann tillräckligt stöd för att sätta en maxnivå av långvarigt dagligt intag av socker som bedöms vara utan risk för negativa hälsoeffekter. NNR kommer också släppa nya näringsrekommendationer under 2022.
Mer forskning behövs
Vi behöver inte socker, det finns inga kända positiva hälsoeffekter av det. Men allt fler av våra livsmedel innehåller mer tillsatt socker och samtidigt mindre näring. Äter man mer tillsatt socker än 10 procent av dagsintaget av kalorierna är det svårt att få plats med näringsrik mat som ger vitaminer och mineraler. Då är det lättare att få i sig mer energi än man gör av med.
Socker smakar gott och eftersom livsmedel med mycket socker oftast är energitäta så är det risk att man äter för mycket och det leder till ökad vikt. Detta i kombination med att socker ger hög utsöndring av insulin. På längre sikt bidrar viktuppgång och högre blodfetter till försämrad känslighet för insulin och det ökar risken för typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.
För att säkerställa att det vetenskapliga underlaget är starkt behövs fortsatt forskning om hur socker påverkar vår hälsa. Det finns tillräckliga belägg för att förstå effekterna av ökad konsumtion av sockersötad dryck och att det är förenat med risk för allvarlig sjukdom och förtida död.
– När det gäller det totala intaget av tillsatt socker är kunskapsläget fortfarande inte helt klart. Mer forskning behövs, konstaterar Stina Ramne.
– Vår studie ger exakta estimat (beräkningar) av hur medeltemperaturen påverkar risken för hyponatremi. Resultaten kan användas som underlag för att planera sjukvårdsanpassningar till klimatförändringarna, säger Buster Mannheimer, adjungerad universitetslektor vid institutionen för klinisk utbildning och forskning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
Kroppen behöver natrium
Under de kommande årtiondena väntas klimatförändringarna öka den globala medeltemperaturen, vilket kommer att påverka människors hälsa på flera sätt. En värme-relaterad risk är hyponatremi, som innebär att natriumkoncentrationen i blodet späds ut. Tillståndet kan uppstå vid en rad olika sjukdomar såsom hjärt-, njur- och leversvikt samt till följd av extrem svettning eller överdrivet vätskeintag.
Våra kroppar behöver natrium för att upprätthålla normalt blodtryck, stödja nervernas och musklernas funktion och reglera vätskebalansen i och runt våra celler. Om natriumnivåerna i blodet sjunker kan det leda till illamående, yrsel, muskelkramper eller till och med koma.
Det är känt att antalet hyponatremifall ökar under sommaren. Däremot har det saknats tydlig information om effektens storlek samt vid vilka utomhustemperaturer riskerna ökar – något som försvårat den kliniska planeringen likväl som beräkningen av sjukdomsbördan i framtida klimatscenarion.
Kvinnor och äldre särskilt drabbade
I den aktuella studien länkades uppgifter om hela Sveriges vuxna befolkning till information om dygnsmedeltemperaturer under nio år. Under perioden diagnostiserades fler än 11 000 personer med hyponatremi som huvuddiagnos, varav majoriteten var äldre kvinnor. Dygnsmedeltemperaturerna varierade från minus 10 till 26 grader varmt.
Forskarna fann en nästan tiofaldigt ökad risk för sjukvårdskrävande hyponatremi under de varmaste dagarna jämfört med de kallaste perioderna. Kvinnor och äldre var särskilt utsatta, där personer 80 år eller äldre löpte 15 gånger högre risk för sjukhusvistelse till följd av hyponatremi under värmeböljor. Incidensen av hyponatremi var över lag stabil mellan minus 10 och plus 10 grader men ökade kraftigt vid temperaturer över 15.
Ökad belastning på sjukvården
Forskarna applicerade även resultatet på en prognostisk modell om global uppvärmning på 1 respektive 2 grader, ett scenario i linje med prognoser för 2050 från FN:s klimatpanel. Med dessa temperaturökningar kan sjukhusinläggningar till följd av hyponatremi förväntas öka med 6,3 procent respektive 13,9 procent.
– Vi tror att dessa estimat är förhållandevis konservativa då vi inte tagit hänsyn till sekundära diagnoser av hyponatremi, extrema väderhändelser eller en åldrande befolkning. Utan förebyggande åtgärder tyder detta på att den globala uppvärmningen kommer att leda till en ökad belastning på sjukvården från hyponatremi, säger Jonatan Lindh, docent vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och en av studiens sistaförfattare.
Det är värt att notera att Sverige ligger i den tempererade klimatzonen och har en byggnadsstandard som främst är anpassad för kalla temperaturer. Gränsvärdena i den här studien kan därför vara mestadels representativa för likartade regioner.
Studien har delvis finansierats av Cebix incorporated. Två av studieförfattarna har tidigare fått ersättning från Otsuka Pharma Scandinavia AB utanför det aktuella arbetet.
Buster Mannheimer, adjungerad universitetslektor, överläkare, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, buster.mannheimer@ki.se
Jonatan Lindh, docent, överläkare, Institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, jonatan.lindh@ki.se
Äldre människor har röster som vi bör lyssna på. Ett sätt är att ta vara på samtal som förs under preventiva hembesök. Det menar doktoranden Anna Nivestam som nyligen skrivit en avhandling inom medicinsk vetenskap och gerontologi.
I sina studier har hon utgått från projektet ”Preventiva hembesök” som drivs av sju kommuner i nordöstra Skåne tillsammans med Högskolan Kristianstad och Region Skåne.
I projektet kontaktas personer som är 77 år, men som inte har hemtjänst. De erbjuds ett hembesök av en sjuksköterska, undersköterska eller distriktssköterska för att prata om sin hälsa.
Mående ur flera perspektiv
Under besöket ställs en mängd frågor för att få en bild av den fysiska och psykiska hälsan, men också boendemiljö, ekonomi och socialt umgänge. Alla svar registreras i ett digitalt system.
Utifrån datamaterialet har Anna Nivestam kartlagt faktorer som främjar eller hindrar äldre från att känna sig tillfreds.
– Självklart är det viktigt att uppmärksamma om personen exempelvis har undernäring eller fallrisk. Men min huvudfråga var snarare vad det är som får dem att må bra, och vad som hjälper dem att exempelvis delta i sociala sammanhang.
Hon genomförde också djupintervjuer med 13 personer för att få veta hur kommunens hembesök och stöd upplevdes.
– Jag blev överraskad över hur positivt de beskrev besöken. Många upplevde att de blev hörda och uppmärksammade, och att det var fint att någon tog sig tid att lyssna, säger Anna Nivestam.
Kunskap kan bidra till förbättringar
I en efterföljande studie ville Anna Nivestam se hur materialet med de äldres tankar och åsikter kan användas inom kommunerna.
Fokusgrupper med chefer och politiker som ansvarar för hälsa och välfärd fick stråla samman och diskutera hur informationen från de preventiva hembesöken kunde utnyttjas på en samhällelig nivå.
– Annars finns det risk att informationen faller mellan stolarna, att man går miste om kreativa idéer och förslag som skulle kunna vara värdefulla, inte bara inom vård och omsorg utan också inom andra områden i och utanför kommunen.
Om flera äldre under hembesöken exempelvis berättar att de undviker att resa med kollektivtrafik, bör kommunen föra detta vidare till berörd instans som kan undersöka saken vidare. Förhoppningsvis underlättas då transportmöjligheterna för kommunens äldre.
– På så sätt blir de preventiva hembesöken en kunskapsresurs som kommunen kan använda. Men det förutsätter också en struktur som gör det enklare för hembesökaren att föra informationen vidare, både inom den egna omsorgsförvaltningen och utanför.
Ett åldersvänligt och inkluderande samhälle
Anna Nivestam hoppas att hennes forskning kan bidra till djupare insikter om hembesökens möjligheter, och i förlängningen leda till ett mer hållbart och åldersvänligt samhälle.
– Det är viktigt att fler äldre personer känner att de har en röst i samhället. Vi behöver uppmärksamma och inkludera människor, oavsett om de är vid god hälsa eller inte, säger Anna Nivestam.
Redan vid ett års ålder kan man upptäcka tecken på allvarligt utåtagerande beteende hos barn. När barnet blir äldre kan aggressiviteten leda till stora problem. Med tidiga insatser har man en chans att vända utvecklingen.
Vi är många som kommer ihåg de stökiga eleverna i klassen. De som snattade, slogs på rasterna och började röka tidigt. En del av dessa var helt enkelt normalt trotsiga och lever nu ett bra och lugnt liv som vuxna. Men för några få var det tidiga varningstecken på riskbeteende som sedan ledde vidare till ett liv präglat av kriminalitet.
Trots och tonårsbråk är normalt
Nästan alla tonåringar har en tendens att bryta mot regler och normer i samhället. Det anses som helt normalt. Björn Hofvander, psykolog och docent i rättspsykiatri, har själv två tonåringar hemma, men tycker att tonårsbråken – precis som i de flesta familjer – faller inom ramen för det normala. Men 1–5 procent av alla barn har ett allvarligt utåtagerande beteende, vars första tecken kan upptäckas redan i ettårsåldern. När dessa barn blir äldre får de ofta stora problem med uppförande, psykisk ohälsa, negativa relationer och så småningom kriminalitet.
– Trotsbeteende förekommer hos nästan alla barn. Man vill inte ta på sig overallen, vill ha glass i affären eller tänker inte gå hem från dagis. Men barn i riskgruppen är mer högfrekventa i sin aggressivitet och många av deras interaktioner med både barn och vuxna, präglas av ilska. Det är ingen trotsålder som går över, utan ett konstant utåtagerande som eskalerar ju äldre barnet blir, säger Björn Hofvander.
Koppling till psykisk ohälsa och kriminalitet
Hans forskning handlar om att undersöka hur tidig aggressivitet kan kopplas till kriminalitet och psykisk ohälsa senare i livet. Han följer bland annat 270 unga vuxna som blivit dömda till fängelse för våldsbrott. Samtliga är män med dålig impulskontroll, svårigheter med relationer och ett aggressivt beteende. Överdödligheten är mycket stark – fem år efter studiens start har ett flertal av deltagarna avlidit genom självmord, våldsbrott eller överdoser.
– Jag tycker att aggressivitet har en alltför undanskymd roll inom psykiatrin, där det finns en tendens att se på utagerande beteende som en rent juridisk fråga eller – om personen inte är straffmyndig – att man bollar över problemet till socialtjänsten.
Föräldraskapsmönster med tvingande, auktoritär stil och fysiskt tvång
Fysiska och psykiska trauman
Konkurrens med flera jämnåriga syskon
Negativa kamratrelationer – få eller fel vänner
Växa upp i kriminellt belastade bostadsområden
ADHD i kombination med beteendeproblem
Missbruk
Avvikelser och försenad mognad i nervsystemet
Kognitiva och affektiva riskfaktorer
Pojkar tycks ha genetisk sårbarhet
Det finns inga studier som visar att aggressiviteten generellt har ökat i Sverige under senare år. Däremot har vår tolerans för aggressiva barn minskat och vi bortförklarar inte längre deras beteende med ”det är så pojkar gör”. Jämfört med flickor verkar det som om pojkar har en ökad genetisk sårbarhet, vilken förstärker risken för negativa händelser från fosterstadiet och framåt, menar Björn Hofvander.
Orsakerna bakom ett svårt utåtagerande beteende är en kombination av genetik och en rad tidiga negativa omständigheter. För att ha en chans att stoppa den nedåtgående spiralen måste föräldrarna få hjälp tidigt, och forskning visar att man har störst chans att nå dessa barn före åtta års ålder. Om olika aktörer, som barn- och ungdomspsykiatrin (bup) och socialtjänst, samverkar finns det stora möjligheter att förändra dessa barns framtid.
Studie pågår i Malmös skolor
– Till ett normalfungerande barn kan man säga ”skärp dig”, men för ett barn med särskilda behov fungerar naturligtvis inte detta. Det har de redan fått höra i många år utan framgång. Däremot finns det insatser som man kan göra beroende på barnens svårigheter. Just nu håller vi till exempel på med en preventiv studie i Malmös skolor för att lärarna ska bli bättre. Genom att bemöta eleverna på ett tydligare sätt, hjälpa dem med sociala färdigheter och förenkla vardagen, kan förutsättningarna ändras för barn med svårigheter.
Kostnad för samhälle och individ
När barnen väl kommer i tonåren är det svårt att nå dem eftersom de befinner sig på andra arenor där föräldrarna och andra vuxna inte har insyn. De är inte heller själva intresserade av att förändra sitt beteende. Egenskaperna hos individerna driver dem också mot riskmiljöer vilket ytterligare försätter dem i destruktiva situationer.
– Det är enormt frustrerande att träffa barn inom barnpsykiatrin som hade kunnat få bättre hjälp med rätt insatser. Dessa barn kostar samhället enorma resurser, för att inte tala om det lidande som varje individ bär med sig av utanförskap, misslyckande och psykisk ohälsa. Därför är det ytterst viktigt att få kunskap om de faktiska orsakerna bakom ett barns aggressiva beteende för att tidigt kunna sätta in rätt insatser, avslutar Björn Hofvander.
I en studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, lägger ett team av forskare fram nya upptäckter kring hur vita dvärgar rör sig.
– Tack vare observationer från rymdteleskopet Gaia har vi för första gången lyckats ta reda på den tredimensionella hastighetsfördelningen för den största katalogen vita dvärgar hittills. Detta ger oss en detaljerad bild av deras hastighetsstruktur, helt utan motstycke, säger Daniel Mikkola, astronomidoktorand vid Lunds universitet.
Vita dvärgar är kollapsade stjärnor
Vita dvärgar är en typ av stjärnor som en gång i tiden varit normalstora men som sedan kollapsat efter att ha gjort slut på sitt kärnbränsle. De har historiskt varit svåra att studera.
Vita dvärgar har en radie som motsvarar cirka 1 procent av solens. Men de har ungefär samma massa, vilket motsvarar en häpnadsväckande täthet på cirka 1 ton per kubikcentimeter. Efter miljardtals år kommer de vita dvärgarna att kylas ned tills de slutar avge synligt ljus. Då förvandlas de till svarta dvärgar.
Den första vita dvärgen som upptäcktes var 40 Eridani A. Det är en ljusstark himlakropp 16,2 ljusår från jorden som omges av ett binärt system bestående av den vita dvärgen 40 Eridani B och den röda dvärgen 40 Eridani C. Ända sedan den upptäcktes 1783 har världens astronomer försökt komma de vita dvärgarna in på livet för att få en djupare förståelse för hur vår galax har utvecklats.
Vita dvärgar rör sig på olika sätt
Tack vare Gaia har forskarna fått fram positioner och hastigheter för cirka 1,5 miljarder stjärnor. Men det är först nu som de helt kunnat fokusera på de vita dvärgarna i solens närhet.
– Vi har lyckats kartlägga de vita dvärgarnas hastigheter och rörelsemönster. Gaia avslöjade att det finns två parallella sekvenser av vita dvärgar när man ser till deras temperatur och ljusstyrka. När vi studerar dessa separat kan vi se att de rör sig på olika sätt, förmodligen som en konsekvens av att de har olika massor och livstider, säger Daniel Mikkola.
Vintergatans historia kartläggs
Resultaten kan användas till att ta fram nya simulationer och modeller för att fortsätta kartlägga Vintergatans historia och utveckling. Genom en ökad kunskap om de vita dvärgarna hoppas forskarna kunna räta ut en rad frågetecken kring Vintergatans födelse.
– Den här studien är viktig för att vi lärt oss mer om de närmaste regionerna i vår hemgalax. Resultaten är också intressanta eftersom vår egen stjärna, solen, en dag kommer att förvandlas till en vit dvärg precis som 97 procent av alla stjärnor i Vintergatan, säger Daniel Mikkola.
Daniel Mikkola, doktorand, Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet, mikkola@astro.lu.se
Den 8 mars 2018 lämnades 65 #metoo-upprop in till dåvarande jämställdhetsminister Åsa Regnér. Nu har materialet, som omfattar 339 sidor, analyserats utifrån ett sociologiskt perspektiv av forskare vid Göteborgs universitet.
Många av uppropen utgår från en bransch och rör därför sexuella trakasserier i arbetslivet.
– Genom ord eller handling med sexuell laddning förvandlar mannen en yrkesmässig situation till en situation där kvinnan exkluderas. Ett exempel är mannen som i en hiss tillsammans med andra män frågar en ensam kvinna om hon inte är rädd att bli våldtagen. En sådan handling är obehaglig och hotfull samtidigt som den uttrycker social missaktning och brist på respekt för individens friheter och rättigheter, säger Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.
Social missaktning väcker skam
Hon förklarar vidare att social missaktning är ett samlingsnamn för fysiska övergrepp, rättsberövande och förnedring eller kränkning och yttrar sig i känslor som skam, frustration och vrede.
– Det är dessa känslor som var bränslet i #metoo-rörelsen, där de utsatta kunde få moraliskt och politiskt utlopp för sin vrede. Trakasserierna som skildras i de 718 citaten spänner från olämpliga ord till rena övergrepp och våldtäkter. I artikeln har vi analyserat hur trakasserierna påverkat de utsatta kvinnornas livssituation och livsmöjligheter.
Männen blir förlåtna
Berättelserna visar att de övergrepp som skildras ofta leder till både personligt lidande och en sämre social situation, en del kvinnor blir uteslutna ur sociala sammanhang och vissa avslutar sina anställningar. Männen däremot blir ofta förlåtna och går vidare i karriären.
Emma Engdahl beskriver att det finns förlåtande strukturer för förnedring eller kränkning så som principen att hellre fria än fälla och lite skämt måste man tåla, samt varianter på det temat.
– Många vittnar också om att förövare får erkännande i form av solidaritet i de sammanhang som de sexuella trakasserierna utspelat sig och senare i yrkeskarriären trots vetskap om de sexuella trakasserierna.
Oförmåga att förstå kvinnors rättigheter
Enligt socialfilosofen Axel Honneth är förmågan att uppmärksamma och respektera andra personers rättigheter oavsett vad man känner och tycker om dessa personer nödvändig för att förtjäna legitimitet som moraliskt tillräknelig och därmed bli en fullvärdig samhällsmedborgare. Detta misslyckas männen som förekommer i #metoo-vittnesmålen med, menar Emma Engdahl.
– #metoo-rörelsen visar mäns oförmåga att förstå kvinnors rättigheter. Det är en kognitiv brist hos männen som borde leda till uteslutning ur sociala sammanhang och uteblivet socialt erkännande för förövaren men berättelserna visar att det ofta blir precis tvärtom, avslutar hon.
#metoo – allt startade med en tweet
I oktober 2017 postade Alyssa Milano den numera ikoniska tweet som inledde ett globalt massvittnande om sexuella trakasserier. Hon citerade en vän och lade till ”Me too”. Tidigare samma dag hade en tämligen okänd twittrare postat ”Hey, are you a female-identifying person who has been sexually harassed or assaulted? #metoo”.
Därefter besvarade twittraren sin egen post med ”Maybe if all of us who have been say something, the size of this problem might become more visible. You think? #metoo”.
#metoo är den hittills största av flera cyberrörelser som uppmärksammat sexuella trakasserier.
Källa: #Metoo. En kamp för socialt erkännande och rättvisa
Vad är skillnaden på Kiev och Kyiv? – När man använder utländska namn och egennamn i svensk text lånar vi oftast namnet i ursprungsformen. När det gäller namnformer som är skrivna med annat alfabet än det latinska, som i fallet ryska och ukrainska, blir det genast svårare. Då måste man ha principer för hur de olika bokstäverna skall återges, eller translittereras, säger Karina Vamling och fortsätter:
– Även om både ukrainska och ryska skrivs med det kyrilliska alfabetet finns det vissa skillnader mellan språken. Alltså får man oftast namnformer på svenska som skiljer sig beroende på om man har valt den ukrainska eller den ryska som underlag. Just när det gäller den ukrainska huvudstaden blir det Kiev då man utgår från ryska och Kyiv med ukrainska som grund.
Nyhetstjänsten Omni väljer att stava Ukrainas huvudstad Kyiv men andra medier verkar inte följa efter. Borde vi ändra den svenska stavningen av städer i Ukraina? – I vissa fall anser man att en form är så etablerad och inarbetad att man väljer att hålla fast vid den, trots att den inte följer de regler man tillämpar i andra fall. Så är det till exempel med TT. Här förespråkas Kiev med hänvisning till att det är en så väl etablerad form i svenska medan man följer ukrainska som underlag för de flesta andra städerna i Ukraina. Som en jämförelse kan man se att BBC använder de ukrainska formerna Kyiv och Odesa. Min gissning är att vi även i Sverige kommer att ge de ukrainska formerna företräde fullt ut.
Har vi tidigare ändrat den svenska stavningen av städer? – Sovjetunionens sammanbrott 1991 ledde ju till att ett land blev femton. Tidigare hade den dominerande principen varit att använda ryska former som bas för återgivningen av geografiska och andra namn i hela Sovjetunionen, med undantag för de baltiska republikerna som använde det latinska alfabetet. Jag arbetade med Nationalencyklopedin vars första band kom ut under sovjettidens sista år med artiklar om Armenien och Azerbajdzjan. När vi kom fram till Georgien hade Sovjetunionen upplösts och vi fick utarbeta principer för att återge de georgiska namnen på basis av det georgiska alfabetet, och inte ryska som tidigare. Ukraina och Vitryssland, numera Belarus, ligger ju mot slutet av alfabetet och där var det självklart att välja ukrainska och vitryska som utgångspunkt.
– Det allra viktigaste är att man är konsekvent och följer samma principer, så att det inte blir en förvirrande situation med alternativa former för samma namn i samma text eller sammanhang, säger Karina Vamling.
Text: Ellen Albertsdottir
Kontakt:
Karina Vamling, professor i kaukasusstudier vid Malmö universitet, karina.vamling@mau.se
Under pandemin har vi lärt oss att hålla ett säkerhetsavstånd på två meter för att undvika att bli smittade av coronaviruset. Men rekommendationen ger en falsk trygghet visar ett internationellt forskarlag, där Chalmers tekniska högskola ingår, i en ny studie.
Forskarna har utvecklat en ny beräkningsmodell för att bättre kunna bedöma smittorisken – både med och utan munskydd. Den visar att det etablerade säkerhetsavståndet inte gäller generellt, utan påverkas av flera faktorer.
– I stället för att hänvisa till ett generellt avstånd som skulle vara säkert i alla lägen så har vi använt en beräkningsmodell som förutom avstånd också tar hänsyn till hur varmt eller kallt det är i luften, hur hög luftfuktigheten är, vilken virusmängd det är tal om och om personen pratar, hostar eller nyser, förklarar Gaetano Sardina som är forskare vid Chalmers tekniska högskola.
En nysning kan sprida virus sju meter bort
Den nya studien visar att en person som pratar utan att bära munskydd kan sprida infekterade droppar på över en meters avstånd. Skulle samma person hosta kan dropparna spridas upp till tre meter och vid nysning kan spridningsavståndet uppgå till sju meter. Men genom att använda ett munskydd eller ett andningsskydd med filter avtar risken för smittspridning avsevärt.
– Bär man ett kirurgiskt munskydd, eller ännu bättre ett FFP2-klassat andningsskydd, minskar risken för smitta så till den grad att risken är att betraktas som praktiskt taget försumbar. Också på så kort avstånd som en meter från en person som bär på viruset, säger Gaetano Sardina.
Nuvarande rekommendationer och förståelse för hur luftvägsinfektioner överförs är baserade på ett diagram som utvecklades av den amerikanska forskaren William Firth Wells år 1934. Då var det spridningen av tuberkulos som stod i centrum, men diagrammet används fortfarande och ligger till grund för dagens rekommendationer om säkra avstånd för att undvika covidsmitta.
Med sin nya studie utmanar Gaetano Sardina och hans forskarkollegor därför kunskap som vi lutat oss mot under hela pandemin.
Deras nya teoretiska modell har testats med hjälp av data från färska numeriska experiment som har undersökt i vilken utsträckning munskydd minskar spridningen av droppsmitta. På så vis har man lyckats få modellen att kunna ta flera faktorer i beaktande och räkna ut risken för smitta, med och utan munskydd.
Skydd oavsett miljöförhållanden
Resultaten visar att ett kirurgiskt munskydd, och i ännu större utsträckning ett filtrerande FFP2-klassat munskydd, utgör ett utmärkt skydd som minskar risken för infektion betydligt. Förutsatt att munskyddet bärs på rätt sätt blir risken för smitta också på korta avstånd, det vill säga en meter, försumbar oavsett miljöförhållanden och om personen i fråga pratar, sjunger, hostar eller nyser.
Luftburen smittspridning
Coronaviruset sprids från en infekterad person till andra individer när virusfyllda droppar avges från spottkörtlarna och sprejas i väg genom utandningsluften. Väl ute ur munnen kan dessa droppar antingen avdunsta, sätta sig eller förbli svävande. Större och tyngre droppar tenderar att falla ner innan de avdunstar, medan mindre droppar beter sig som partiklar som förblir luftburna.
Forskarlaget bakom studien har redan inlett nästa forskningsprojekt där de studerar den luftburna spridningen av virussjukdomen.
– Den första studien kretsade kring den direkta droppöverföringen av covid-19, men en annan viktig överföringsväg är den indirekta och luftburna vägen i dåligt ventilerade rum. Vi arbetar för närvarande med att utforska denna aspekt och våra preliminära resultat bekräftar munskyddens effektivitet också när det handlar om luftburen spridning av sjukdomen, säger Gaetano Sardina.
Kontakt: Gaetano Sardina, docent vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, sardina@chalmers.se
Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med internationella kollegor analyserat instabiliteten hos lavadomer på vulkanen Merapi i Indonesien, som riskerar att bli mycket farlig. Genom att förstå de inre processerna hoppas forskarna kunna förutse kollapser och jordskred bättre.
Vulkankollapser är oförutsägbara
Ett exempel på en vulkan som kollapsat katastrofalt tillsammans med explosioner och jordskred är Mount Saint Helens år 1980. Generellt sett anses sådana kollapser vara oförutsägbara eftersom man ännu inte helt förstår de fysiska egenskaperna, spänningarna inuti och de inre strukturer som vulkaner och lavadomer har. Dessa egenskaper kan dessutom ändra sig snabbt, från en dag till en annan.
Lava begravde sprickzon
Studien konstaterade att en hästskoformad sprickzon som bildats 2012, och som tidigare lotsat intensiva gasemissioner, blev begravd under förnyade lavaflöden 2018. Den nybildade lavadomen började visa tecken på instabilitet under 2019. Forskarna kan nu visa att den håller på att kollapsa längs den numera dolda sprickzonen.
Genom att mäta komposition och fysiska egenskaper längs liknande sprickzoner i vulkanens toppregion, har man kommit fram till att svagheter i berget i den dolda sprickzonen troligen är huvudorsaken till varför instabiliteten hos lavadomen börjat på just den platsen.
Resultatet av studien ger övervakare bättre möjlighet att kunna förutse potentiella platser där en vulkan riskerar att kollapsa. Den informationen är viktig för att kunna riskbedöma faror vid jordskred och kollapser vid aktiva vulkaner världen över.
Studien kombinerar flera års drönarbaserad fotogrammetri med mineralogiska och geokemiska undersökningar samt mekaniska hållfasthetsmätningar.
Valentin R. Troll, professor, Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, valentin.troll@geo.uu.se
Dagligen kommer nya bilder från kriget i Ukraina från etablerade medier och våra privata konton på sociala medier. Men de kommer också via aktörer vars syfte är att sprida desinformation. Samtidigt spelar de digitala plattformarna en viktig roll för motståndsrörelsen, räddningsorganisationer och civilsamhället.
Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, har studerat tillit till olika medier men också digital aktivism:
− Det är första gången i Europa vi ser ett sociala medier-krig. Vi har sett det tidigare på andra håll i världen, inte minst i Syrien och Afghanistan. Men inte i Europa. Man kan jämföra med Irakkriget 1991 som beskrevs som ett högteknologiskt krig, där kriget kom väldigt nära genom suddiga tv-bilder, säger Anne Kaun vid Södertörns högskola.
Snabba nyhetsflöden
Under de senaste åren har vi blivit vana vid ett snabbt nyhetsflöde och uppdateringar dygnet runt på tv och i digitala kanaler.
I den snabba nyhetsrapporteringen blir det svårare att skilja på korrekt och felaktig rapportering. Där har etablerade medier ett stort ansvar, men det är också viktigt att vara mycket medveten i sina egna val av nyhetskanaler.
Facebook, Twitter, TikTok och andra plattformar kritiseras ofta för att bli en mistlur för desinformation och att ägarna inte gör tillräckligt för att förhindra spridning av felaktigheter. Men i sin forskning om digital aktivism har Anne Kaun också sett hur samma kanaler hjälper människor att känna sig delaktiga, visa solidaritet och organisera sig.
− I krigstider är det lätt att känna att man inget kan göra, men via Facebook kan man ändå visa sitt deltagande, dela korrekt information och delta i insamlingar. Det kan också bli en inkörsport till ett starkare engagemang och mobilisering, säger hon.
Informationskrig har pågått i många år
Utifrån ett säkerhets- och geopolitiskt perspektiv har det informationskrig vi ser i dag på sociala medier och digitala plattformar pågått i flera år, åtminstone sedan Ryssland annekterade Krimhalvön 2014. Det menar Jonas Andersson Schwarz som studerat medier, digital infrastruktur, hur data är beskaffat och olika plattformar.
− Det vi ser är militariserade informationsflöden. Sedan 2014 har Ryssland ytterligare skärpt sina censurlagar och begränsat fria medier, säger Jonas Andersson Schwarz, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola.
Ryska nyhetskanaler som Russia Today och Sputnik, en statlig rysk nyhetstjänst, har också blivit en del av de alternativa medierna även i Sverige och andra europeiska länder.
− Det dockar in i en internationell ideologisk rörelse som växt fram, som linjerar med Putins intressen. Men den är sällan representativ för faktiska majoriteter.
En utveckling som kan ses som en del i den politiska utvecklingen i framför allt Ryssland, men också i USA, är framväxten av kleptokratiska intressen. Det innebär att en stat styrs av personer som utnyttjar regeringens möjligheter för egen vinning.
− Oligarkernas intressen har eroderat det politiska systemet i Ryssland. Och vi ser det även i viss utsträckning i USA och Storbritannien.
En hårdare retorik
Retoriken i sociala medier har på senare år blivit hård och den allt mer vässade tonen även från svenska konton sker inte i något vakuum. Ett exempel är den felaktiga videon från statsminister Magdalena Anderssons (S) presskonferens som spreds av moderata politiker. Videon bestod av klipp från presskonferensen som klippts ihop för att misskreditera regeringen, utan att tydligt ange att den var manipulerad.
− Jag ser det som mycket allvarligt att sprida uppenbara fejk-klipp och att göra partipolitiska poänger av det. Men det kan också tas upp av ens politiska motståndare och användas tillbaka. Även vissa vänstertyckare försöker ta partipolitiska poänger, säger Jonas Andersson Schwarz och fortsätter:
− Det är en utmaning då vi i Sverige har valår i år. Å andra sidan kanske valrörelsen blir mindre populistisk om det fortsätter att vara ett så allvarligt läge i Ukraina. Det kan göra att det blir mindre tolerans bland mottagarna när politiska påverkare försöker ta billiga poänger.
Drastiska åtgärder
EU har redan infört en rad sanktioner mot Ryssland i ett försök att skära av landet från omvärlden och stoppa invasionen. De har också talat om att blockera ryskkontrollerade medier från att sända i EU:s medlemsstater. Det finns också tecken på att hackernätverk som Anonymous försöker stänga ner olika ryska internetsidor.
− Det är en mycket drastisk åtgärd att dra in sändningstillstånd och införa starka ekonomiska sanktioner mot Ryssland, det har aldrig gjorts tidigare och kan av Putin ses som en eskalering.
− Anonymous å sin sida är ett okontrollerbart kollektiv som är svårt att överblicka. Det finns några få som säger sig föra nätverkets talan, men de är fria agenter. Dock kan man ju se att den stora massan av dem knappast är för Putin och de är många som sitter på kvällarna och försöker få bort sidor från internet. Det är effektivt, men handlar kanske framför allt om att förlöjliga regimen.
Kontakt:
Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola, anne.kaun@sh.se
Jonas Andersson Schwarz, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola, jonas.andersson.schwarz@sh.se
Vad säger folkrätten om möjligheter att ställa Putin inför rätta, om sanktioner och yttrandefrihet i krig?
Pål Wrange är professor i folkrätt vid Stockholms universitet och föreståndare för Stockholm Centre for International Law and Justice. Enligt honom är Rysslands agerande i Ukraina ett tydligt exempel på aggression/anfallskrig och ett väpnat angrepp, enligt folkrätten. Detta rättfärdigar självförsvar av Ukraina och eventuella allierade.
Han påpekar att Ryssland redan före det storskaliga angreppet den 24 februari begått flera grova brott mot folkrätten.
Det första är ockupationen och den olagliga annekteringen av Krim.
Det andra är den politiska och (dolda) militära inblandningen från 2014 i östra Ukraina, vilket enligt folkrätten är angreppskrig eller aggression.
Slutligen är det ryska erkännandet av ”folkrepublikerna” i Luhansk och Donetsk en grov kränkning av Ukrainas suveränitet.
Om Ryssland med tvång skulle byta ut regeringen i Ukraina, så bör Sverige fortsätta att behandla Zelenskyjregeringen som den legitima regeringen, inklusive dess diplomater i Sverige, FN och på andra platser. Om Putin planerar att lämna kvar ”fredsbevarare” i Donbas så skulle en sådan styrka inte kunna ses som något annat än en ockupationsstyrka. Därmed tar Ryssland steget till att bli en öppen ockupant, och då kan man inte längre undfly direkt ansvar för befolkningen i dessa områden.
Enligt Pål Wrange finns även en stark grund för att införa hårda fredliga sanktioner (se även nedan) liksom att stötta Ukraina militärt.
Putin kan åtalas för krigsförbrytelser
Putin kan åtalas inför Internationella brottmålsdomstolen (ICC) om han är ansvarig för krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten. Detsamma gäller de som är medansvariga. Inför ICC gäller ingen immunitet. Domstolen har redan domsrätt enligt ett tidigare beslut, och åklagaren kan när som helst välja att gå vidare.
– Putin kan också, liksom alla medansvariga, åtalas för krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten inför nationella domstolar i vilket land som helst, inklusive Sverige. Putin själv skulle skyddas av immunitet som sittande president, men det gäller inte hans generaler.
Om Putin skulle åtalas så skulle sannolikt varje land som är part till ICC-stadgan (123 stycken) vara skyldiga att överlämna honom till ICC, och detta hot minskar hans möjligheter att verka som president.
– När Putin avgått (om han någonsin gör det) skulle han kunna åtalas var som helst. Putin har redan begått ett aggressionsbrott, vilket också det är ett internationellt brott. För detta brott har dock bara Ukraina och Ryssland jurisdiktion*.
*jurisdiktion innebär möjlighet att utöva rättsskipning samt att döma och kan vara kopplad till exempelvis ett geografiskt område.
Både EU och medlemsstater kan införa sanktioner
Marios Iacovides är universitetslektor i europarätt vid Stockholms universitet, bland annat med fokus på EU-sanktioner och internationell handelspolitik. Han berättar att både EU och medlemsstaterna kan införa sanktioner och anta andra handelspolitiska åtgärder.
Sanktioner mot Ryssland införs i EU på basis av olika rättsliga grunder i EU-fördragen. För det krävs först ett förslag från EU:s utrikesrepresentant, som sedan fastställs genom rådets beslut inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Om beslutet inkluderar frysning av tillgångar eller andra typer av ekonomiska eller finansiella sanktioner måste en rådsförordning antas inom ramen för EU:s gemensamma handelspolitik. Sanktionerna kan vara antingen riktade generellt mot landet i sin helhet (som handelsförbud) eller mot vissa grupper (till exempel en terroristgrupp) eller företag och individer (”smarta sanktioner”).
Vilka andra handelspolitiska åtgärder mot Ryssland kan bli aktuella?
– Vi har redan sett en rad olika åtgärder, till exempel att medlemsländer har stängt av sina luftrum för ryska flygbolag och att de utestänger vissa ryska banker från det internationella betalsystemet Swift. Det är möjligt att EU koordinerar ett totalt utestängande av ryska flygbolag från hela EU, samt försöker att hitta sätt att göra det svårare för ryska oligarker att kringgå sanktionerna, säger Marios Iacovides.
En åtgärd som även diskuteras är att sätta stopp för medlemsstaternas möjlighet att ge ”golden passports” till ryska medborgare gentemot investering. En annan åtgärd är att utesluta ryska mediabolag från att sända inom EU.
– Jag kan också tänka mig att handelsrelationerna kommer att påverkas inom World Trade Organization (WTO) där både EU och medlemsstaterna samt Ryssland är medlemmar. EU kan till exempel diskriminera mot import från Ryssland och rättfärdiga detta med en undantagsgrund i WTO-fördragen som handlar om säkerhet.
Vilka sanktioner bedömer du kan ha störst effekt?
– De sanktioner som skulle ha störst effekt är mot Rysslands export av gas och olja eftersom det skulle strypa landets största inkomstkälla. Men EU är starkt beroende av import av dessa energikällor från Ryssland. Det är viktigt att förstå att alla sanktioner skadar även ekonomin hos den som inför dem, både för att de gör import dyrare eller sätter hinder för de inhemska företagens leveranskedjor men också för att det land som sanktionerna är riktade mot kan införa motsanktioner, säger Marios Iacovides.
Yttrandefrihet inskränks ofta i konflikter
Sally Longworth är doktorand i folkrätt vid Stockholms universitet och forskar bland annat om yttrandefrihet och propaganda i samband med väpnade konflikter. Enligt henne visar forskningen att parter i väpnade konflikter ofta vidtar åtgärder som begränsar yttrandefriheten. Det innefattar ofta restriktioner för att uttrycka åsikter till förmån för motståndaren och till och med förbud mot specifika ord.
– Det finns otaliga exempel på detta genom historien. Ett exempel som sticker ut är erfarenheterna från de som bodde i Tyskland och tyska ockuperade områden under andra världskriget. Individer som försöker utöva sin rätt till yttrandefrihet är sårbara för ytterligare kränkningar av sina rättigheter, säger Sally Longworth.
Hon tillägger att detta var mycket tydligt under konflikten i Irak 2003; en konflikt som även var en vändpunkt för antalet döda journalister i en konflikt.
Ända sedan utbrottet av fientligheter i Ukraina 2014 har det funnits oroande tecken kring yttrandefriheten.
– Den senaste tidens handlingar måste ses mot bakgrund av de kränkningar som skett allt sedan 2014. Detta har bidragit till att skapa en betydande misstro mot informationen om vad som sker samt även spridit rädsla och osäkerhet bland civilbefolkningen, säger Sally Longworth.
Cyberoperationer försvårar insyn
De senaste veckorna har det kommit många rapporter om cyberoperationer mot ukrainska myndigheters webbplatser och banker. I kombination med blockering av åtkomst till andra informationskällor och manipulering av tillgänglig information förstärker det problemen.
– Detta är naturligtvis särskilt oroande för de som drabbas inom konfliktområdet. Men det vållar även oro för dem utanför konfliktområdet som försöker kontrollera om parterna i konflikten upprätthåller sina skyldigheter att respektera internationell humanitär rätt, säger Sally Longworth.
Information blockeras i ryskkontrollerade områden
På Krimhalvön har den fria tillgången till information begränsats genom en mängd olika åtgärder, inklusive krav på media och journalister att registrera sig hos de ryska myndigheterna, blockering av tillgång till alternativa informationskällor och lagföring av individer som framför kritik mot ockupationen. Liknande åtgärder har införts av väpnade grupper som kontrollerar territoriet i Donetsk och Luhansk. Där finns även våldsamt förtryck av individer som försöker utöva sin rätt till yttrandefrihet, såsom journalister och bloggare. Förutom restriktioner för lokala journalister har utländska journalister svårt att komma åt och rapportera om händelser i dessa områden.
– Civilbefolkningen lämnas därför i en mycket utsatt position. På samma sätt finns det andra kränkningar och oro som rör befolkningen i Ryssland”, säger Sally Longworth.
Vad är folkrätt?
Håll dig uppdaterad om folkrätten och kriget i Ukraina
Följ folkrättsprofessorerna Pål Wrange och Mark Klamberg på Twitter: @pal_wrange och @klamberg.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
