I Sverige behandlas mellan 10 000 och 20 000 kvinnor varje år för cellförändringar för att förebygga livmoderhalscancer.

Det är sedan tidigare känt att behandling av allvarliga förstadier till livmoderhalscancer är förenat med ökade risker i samband med graviditet. Till exempel för tidig och mycket tidig förlossning, blodförgiftning hos barnet och tidig spädbarnsdöd.

Opererar inte lika ofta

Under de senaste decennierna har de medicinska insatserna vid höggradiga cellförändringar, också kallat CIN3, utvecklats och är idag betydligt mindre invasiva (det vill säga man opererar inte lika ofta längre, redaktionens kommentar) än de var för bara tio år sedan.

Hur den utvecklingen har påverkat risken för komplikationer vid graviditeter har däremot inte varit känt.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet, Zhejiang University, Kina, och Göteborgs universitet i en omfattande registerstudie analyserat graviditeten hos kvinnor som tidigare genomgått behandling av CIN3.

Bör ses som högriskgraviditeter

Resultaten visar att behandling av höggradiga cellförändringar innebär ökade risker för tidig och mycket tidig förlossning, infektion inuti livmodern, blodförgiftning hos barnet och tidig spädbarnsdöd. Det tyder enligt forskarna på att graviditeter efter behandling av CIN3 bör hanteras som högriskgraviditeter för att minska risken för komplikationer.

– Den goda nyheten är att alla dessa risker kraftigt minskade över kalendertid och helt försvann för tidig spädbarnsdöd mot slutet av uppföljningsperioden. En trolig förklaring till den här utvecklingen är mindre invasiva behandlingsmetoder för förstadier till livmoderhalscancer. Detta är viktig information för behandlande läkare och kvinnor i Sverige och övriga världen, säger Wei He, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.

Identifiera rätt kvinnor att behandla

I länder med befolkningsbaserade screeningprogram och uppföljande cellprover behandlas uppskattningsvis sex fall av cellförändringar för att förhindra ett fall av livmoderhalscancer.

– För att uppnå en optimal balans mellan obstetrisk säkerhet och risken för cancer bör därför noggranna överväganden göras på individnivå. Det är en av områdets stora utmaningar, som kräver kompetens inte bara inom behandling utan också i hantering och kolposkopi* för att identifiera rätt kvinnor att behandla, säger Kamila Czene, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.

*kolposkopi är en undersökning av slidans slemhinna med böjligt optiskt instrument.

Så här gjordes forskningen

Registerstudien omfattar totalt 4,6 miljoner födslar under perioden 1973–2018. Forskarna har studerat födelseutfallet för 78 450 kvinnor med en CIN3-diagnos och jämfört med födelseutfallet för 784 500 matchade kvinnor utan CIN3. CIN3-gruppen och kontrollgruppen är jämförbara för de flesta variabler, till exempel ålder, utbildning och BMI. Forskarna har också jämfört utfallet för en grupp kvinnor (23 199) med CIN3-diagnos och deras systrar (28 135) utan diagnos.

Underlaget till studien hämtades från medicinska födelseregistret (MFR) och Cancerregistret vid Socialstyrelsen, samt SCB:s flergenerationsregister, utbildningsregister och register över totalbefolkningen.

En svaghet i studien är att det saknas data om faktisk behandling för CIN3.

Vetenskaplig artikel:

Pregnancy outcomes in women with a prior cervical intraepithelial neoplasia grade 3 diagnosis: a nationwide population-based cohort study with sibling comparison design, publicerad i Annals of Internal Medicine.

Kontakt:

Kamila Czene, professor, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, kamila.czene@ki.se, Wei He, forskare, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, wei.he@karolinska.se

Järnvägsviadukter, pelare, gjutjärnsmonument, plåtbeklädda tak eller vackert smidda staket. Vårt land är fullt av bemålade objekt i järn och olegerat stål, som behöver underhåll för att kunna bevaras. Spåren av vårt industriella kulturarv i järn och stål syns över hela Sverige, men många objekt riskerar att gå förlorade när kunskap om autentiskt målerihantverk saknas.

– Ökad kunskap om tillverkning och användning av feta linoljebaserade utomhusfärger är till nytta även för måleriunderhåll av andra typer av väderutsatta objekt, säger Arja Källbom, metallurg, byggnadsantikvarie och restaureringsmålare, som skrivit en avhandling vid institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet.

Idag varierar underhållet av våra industriella kulturarv i järn och stål. I vissa fall tas de inte tillvara alls. I vissa fall underhålls de med mer moderna metoder, vilket – beroende på material och utförande – kan leda till mer skador och ett förändrat utseende.

Pansarfärg ger skydd länge

Rostskyddande målningsbehandlingar med linoljebaserade färger var vanliga i början av förra seklet, men kunskapen och efterfrågan försvann gradvis efter första världskriget då petroleumbaserade färgtyper introducerades. Idag har användningen ökat igen, men fortfarande finns stora kunskapsluckor – och det är dessa luckor som Arja Källbom vill bidra till att fylla i.

Pansarfärg är en typ av fet och mycket tät linoljebaserad färg med ovanligt lång hållbarhet. Med pansarfärg går det att måla i relativt tjocka skikt, vilket är bra för att kunna bygga ett långsiktigt och effektivt rostskydd.

– I avhandlingen visar jag funktion, hur materialen är sammansatta, vilka krav som finns och hur de ska användas för att få ett så bra resultat som möjligt. Mina resultat kan användas av alla som vill få mer hantverkskunskap om linoljebaserade färger, och använda material och metoder som är snarlika de autentiska, säger hon.

Feta linoljefärger bevarar industriarv

Arja Källboms forskning fokuserar på rostskyddande målningsbehandlingar med feta linoljebaserade färger och de hantverksmetoder som är kopplade till dessa behandlingar. Målet är att underlätta underhållet av kulturhistoriskt värdefulla järn- och stålobjekt, och bana väg för en större användning av historiskt relevanta färger och hantverksmetoder – som på många håll har fallit i glömska.

– Det handlar om att lära av det förflutna för att bevara vår historia. Vi behöver bli fler som kan tillverka och använda feta linoljebaserade färger. Det kräver hög kompetens, men det är ett smart och effektivt sätt att underhålla våra industriarv, säger Arja Källbom, som ser många fördelar med de linoljebaserade färgerna.

– De är baserade på förnyelsebara råvaror, innehåller inga allergiframkallande konserveringsmedel och åldras på ett fördelaktigt sätt eftersom de vare sig flagnar eller krackelerar. Dessutom fäster de och rör sig mycket väl med underlaget, säger hon.

Riskerar att förlora del av vår historia

Arja Källbom hoppas att de verktyg hon levererar i sin avhandling ska bidra till att fler industriarv bevaras på ett mer autentiskt och hållbart sätt.

– Sverige har en rik historia av industriella arbeten, tillverkade med andra metoder och material än vad som används idag. Jag tycker det är vår plikt att ta hand om det som tidigare generationer har byggt upp. Både ur resurs- och hållbarhetssynpunkt och för att vi annars riskerar att tappa en del av vår historia och identitet, säger Arja Källbom.

Vetenskaplig avhandling:

Painting Treatments of Weather-Exposed Ferrous Heritage. Exploration of Oil Varnish Paints and Painting Skills, Arja Källbom

Kontakt:

Arja Källbom, metallurg, byggnadsantikvarie och restaureringsmålare,  Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet, arja.kallbom@conservation.gu.se

– Jag tycker mest att jag säger trivialiteter. Jag har blivit anklagad för extremism, men nu har jag sagt detta så länge och har förstått att det behöver sägas, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi.

Självklart att det finns baksidor

För honom, som forskar om skolfrågor och är aktiv i skoldebatten, är det självklart att det finns baksidor med marknadsstyrningen av skolan.

Han förklarar utifrån en nationalekonomisk modell: Marknadskrafterna gör att den inbyggda konflikten mellan individens intresse och allmänna intresset tenderar att gynna individen snarare än samhällets bästa.

Individen gynnas – samhället drabbas

– Ta betygen. Både föräldrar och elever vill ha generösa snarare än strikt satta betyg. Det kostar inget för skolan att sätta bra betyg. Både utförare och intressenter har ett gemensamt intresse, medan resten av samhället drabbas i form av olikvärdig betygssättning.

– Eller när det gäller stökiga elever. I både föräldrars, elevers och skolans intresse ligger att resurssvaga elever lämpas över på en annan skola. Men dessa elever försvinner inte ur systemet utan någon annan skola får bära kostnaden. Det gynnar inte samhället men ligger tydligt i skolans egenintresse att agera på detta sätt.

Skoldebatt utan stöd i forskning

Jonas Vlachos började inrikta sin forskning på skolan för drygt ett decennium sedan. Det sammanföll med att hans fru kompletteringsutbildade sig till lärare.

– För en nationalekonom var det märkligt med bristen på empiriska resultat* i svensk skoldiskussion. Skoldebatten var icke-kvantitativ** och frånkopplad från empirisk data, till exempel gällande betygens vara eller inte. Det lät som när jag själv gick i skolan på 1980-talet, inget hade hänt med diskussionen.

Friskolor sätter högre betyg

Men diskussionen tog fart efter att Jonas Vlachos avslöjat friskolornas glädjebetyg. Hans forskning visar att friskolor sätter systematiskt högre betyg än offentliga, jämfört med elevernas resultat på nationella prov.

– Vem som är utövare spelar roll för betygssättningen, men konkurrens verkar spela mindre roll. Detta är i linje med tanken att friskolor har starkare incitament att anpassa sig till familjernas önskemål, men det går emot tanken att alla skolor påverkas lika av marknadskrafterna.

Läs också: Fria skolvalet – fritt bara för vissa

Skolor gynnas av att kunna välja elever

Själv är han lätt uppgiven när det gäller att se tydliga resultat av de reformer som införts i skolan.

– Alla är överens om att vi bör göra det svårare att konkurrera med betygssättning. Men det har inte gjorts något för att förändra det. Det finns även idéer om instrument som kan användas för att minska segregationen, men hittills har inget gjorts. Mer generellt verkar regelverket ofta glömma bort att marknadskrafterna gör att vi inte kan räkna med att utförarna är opartiska ämbetsmän.

– Det är triviala insikter att skolor kommer att fortsätta vara egennyttiga och i konflikt med samhällsuppdraget. Att påverka elevunderlaget ger fördelar och då måste möjligheterna att påverka elevurvalet regleras hårt.

Vill ta bort kösystemet i skolvalet

Kanske blir det förändringar framöver. Som sekreterare i den så kallade likvärdighetsutredningen har Jonas Vlachos varit med och tagit fram förslag på åtgärder för att minska skolsegregationen och öka likvärdigheten i skolsystemet. Bland annat genom att förändra skolvalet.

– Förslaget innebär att ta bort möjligheten att göra urval i köer. Det är orimligt att man å ena sidan söker och väljer skola i ett system, och så är en del platser redan tagna när valet äger rum. Då tappar man poängen, som ju är att först nås av information och sedan välja skola grundat på informationen man fått.

Friskolor lockar starka elever i grundskolan

– Vi föreslår att val av grundskola anpassas, som valet till gymnasieskolan, med en central antagning dit alla söker samtidigt, med en mekanism som fördelar platser. Detta för att marknadskrafterna fungerar olika på gymnasienivå och grundskolenivå. I grundskolan har friskolorna toppsegmentet av socioekonomiskt starka elever, men inte på gymnasienivå.

Du har pekat på ojämlikheterna i skolan länge. Hur är det att arbeta som forskare när politikerna inte lyssnar?

– Det kan vara frustrerande, men samtidigt finns det många svåra avvägningar att göra, vilket man som forskare måste ha respekt för. Det verkligt frustrerande är när problemen förnekas och resultat från forskning och utredning avfärdas på lösa grunder. Det händer inte sällan då skolfrågan är så politiserad. Det är problematiskt eftersom det gör ett rationellt samtal omöjligt.

Bara de egna barnen spelar roll

När det gäller skolan och att gynna sina barn blir folk hämningslösa, påpekar han.

– Alla har åsikter om skolan, vet hur den fungerar och har en exponering för den. Men som forskare måste man lyfta sig från personliga erfarenheter. En grundläggande idé med nationalekonomi är att människor är själviska. På skolans område stämmer det verkligen. Folk verkar vara precis så själviska som modellen säger. Det är bara de egna barnen som spelar roll. Som samhällsfenomen att forska på är det fascinerande.

Läs också: Betygshets i skolan ger ökad stress och ohälsa

*Empiriska resultat är resultat av experiment, undersökningar och liknande.
**Icke-kvantitativt baserar sig inte på siffror. Ett exempel på kvantitativ data är att ”var fjärde gymnasieelev går ut gymnasiet med ofullständiga betyg”. 

Artikeln har publicerats i en längre version hos Stockholms universitet 

I Peking i februari kommer 109 elitidrottare ta emot varsin åtråvärd guldmedalj, kanske är det toppen på en idrottskarriär. Drygt 200 pristagare får nöja sig med en silver- eller en bronsmedalj. Den senare består av en legering av koppar och tenn, medan guld och silver är rena metaller. Vanligtvis tillsätts 10–20 procent tenn i ren koppar för att ge den klassiska kompositionen och färgen på brons.

– Anledningen till att man valde brons till tredjepristagarens medalj istället för ren koppar är säkerligen att en kopparmedalj skulle bli grön av ärg efter bara några år. Det skulle nog inte uppskattas av medaljören, säger Axel Sjöqvist, forskare vid institutionen för geovetenskaper.

Guld den mest sällsynta av OS-metallerna

Guld, silver och koppar finns alla tre i ren metallisk form i naturen. Samtliga har en skinande yta, men skiljer sig som bekant i färg. Guld är den av metallerna som är tyngst. En kubikcentimeter guld väger 20 gram, medan lika mycket silver väger 11 och koppar 9 gram.

– Alla tre leder värme och elektricitet. Guld och silver är mycket motståndskraftiga mot korrosion och de ger inte allergiska reaktioner. Det är därför de används till prydnader, säger Zareen Abbas, forskare vid institutionen för kemi och molekylärbiologi.

Guldmedaljerna i OS är i själva verket en silvermedalj med ett tunt lager av guld..

OS i Peking 2022 – några fakta

Olympiska spelen i De första olympiska spelen hölls i Grekland för ungefär 3000 år sedan, de första moderna spelen hölls i Aten 1896. Spelen i Peking pågår 4 – 20 februari 2022, med tävlingar i 109 grenar. 2022 års vinterolympiad innehåller sju fler idrottsgrenar än i i Pyeongchang 2018:

  1. monobob (damer)
  2. short track lagtävling (mixed)
  3. backhoppning lagtävling (mixed)
  4. snowboardcross lagtävling (mixed)
  5. freestyle hopp lagtävling (mixed)
  6. freeski big air (damer)
  7. freeski big air (herrar)

Dessutom har två grenar utökats. Damernas ishockeyturnering utökas från åtta till tio lag, samma förändring görs i curlingens mixeddubbel. 2022 deltar 2892 idrottare, 45,5 procent är kvinnor. Atleterna tävlar om 327 medaljer.

I jordskorpan är det jämförelsevis ovanligt att hitta silver och koppar i ren form.

– Silver är många gånger en biprodukt när man bryter blymalm och koppar ingår ofta som huvudmineral i en malm, till exempel kopparkis eller bornit. Silver förekommer dessutom, precis som guld, ofta i kopparmalm, säger Axel Sjöqvist,

Silver förekommer i genomsnitt i mer än tio gånger så hög koncentration i jordskorpan som guld.

– Guld är alltså svårare att komma åt och att framställa. En guldgruva innehåller oftast guldhalter på enstaka gram guld per ton berg. För att framställa guldet i en guldmedalj ur malm från till exempel Aitikgruvan utanför Gällivare, där Boliden bryter koppar och guld i låga halter i Europas största dagbrott, behövs minst 55 ton berg, säger Axel Sjöqvist.

Metallerna är relaterade

Koppar, silver och guld hör till samma grupp (IB) i det periodiska systemet, som visar grundämnenas ordning. Metallerna delar alltså många kemiska egenskaper. I gruppen syns koppar högre upp och guld längre ner, eftersom guld har högre atomnummer och alltså väger mer än både koppar och silver.

Kemiska symbolen för guld är (Au) och för silver (Ag). Symbolerna härstammar från metallernas latinska namn. Guldets latinska namn är aurum, som betyder morgonrodnad och silvers är argentum, som betyder glänsande eller vit. Kopparens symbol är (Cu) och har kopplingar till det latinska namnet för Cypern, där romarna först bröt metallen. Vid bronsålderns början för 5 000 år sedan upptäcktes att en tillsats av tenn i koppar gjorde den hårdare.

Om de som vinner i os skulle få en medalj i den nu mest värdefulla metallen – vilken metall skulle det då vara?

– Den värdefullaste metallen, om man menar vad den kostar att köpa, är metallen rodium. Rodium är en silvrig metall som liknar platina. Priset är väldigt varierande och just nu kostar ett gram av den ungefär 3 500 kronor. Ett gram guld, som jämförelse, kostar 540 kronor. Platina är just nu billigare än guld och kostar 312 kronor per gram, alltså en tiondel av priset för rodium. Silver kostar 7 kronor per gram, säger Axel Sjöqvist.

Rodium har fått sitt namn efter sina röda saltlösningar efter grekiskans rhódon (ros).

Rodium är ett av de dyraste grundämnena som finns (dagspris 7 februari 4659 kronor/gram). Motsvarande pris för guld var 450 kronor/gram.

Zareen Abbas tror att guld fått högre status eftersom det finns mindre guld än silver i naturen och det krävs dessutom mer avancerade gruvtekniker för att få tag på det i tillräckligt stora mängder.

– På grund av sin glittriga yta har både guld och silver alltid kopplats ihop med skönhet och rikedom. Och guldmynt förekom redan i det gamla Egypten, säger Zareen Abbas.

OS-medaljer väger tyngre än vad många tror

Enligt reglerna från Internationella olympiska kommittén måste en olympisk medalj vara minst 3 millimeter tjock och 60 millimeter i diameter. I förra vinter-OS vägde bronsmedaljen 493 gram och bestod till största delen av koppar. Silvermedaljen vägde 580 gram och bestod av 99,9 procent silver, så kallat ”finsilver”, medan guldmedaljen vägde hela 586 gram.

– Den bestod av silver pläterad med sex gram guld, alltså ungefär en procent av den totala vikten. Guldmedaljen är alltså i själva verket en silvermedalj med ett tunt lager av guld, säger Axel Sjöqvist.

Minibob för kvinnor är en ny olympisk gren från och med Peking 2022.

OS-medaljernas historia

  • OS-medaljerna ska visa på kulturella och estetiska element från just det spelet. Pekings vinter-OS-medaljer har ringar och en centrumplatta, inspirerad av uråldriga kinesiska ringar av jade.
  • OS-medaljernas design har förändrats över tid, men segerns gudinna Nike finns alltid med på de olympiska sommarspelens medaljer. Vinterspelens medaljer är inte lika standardiserade. Vissa element måste dock finnas med även där, som de olympiska ringarna och spelens namn.
  • 1896 anordnades de första moderna olympiska spelen. Då delades endast medalj ut till vinnaren.
  • 1904 började man dela ut guld, silver och brons till de tre första platserna i resultatlistan.
  • 1928 standardiserades de olympiska medaljerna för sommarspelen. På ena sidan fanns Nike, segerns gudinna.
  • 1960 var första gången som medaljerna sattes fast på ett band som hängdes runt vinnarnas hals. Tidigare fästes medaljerna med en nål på vinnarens bröst.

Kontakt:

Axel Sjöqvist, Forskare vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, axel.sjoqvist@gu.se
Zareen Abbas, universitetslektor vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, zareen.abbas@gu.se

Våra hav är utsatta för starkt tryck från mänskliga aktiviteter och Östersjön har en lång historia av övergödning. De stora årliga algblomningarna i centrala Östersjön är en följd av övergödning, som till stor del beror på att närsalter från jordbruket läcker ut i havet utmed kusterna.

Under tre års tid åkte Astrid Hylén och hennes kollegor ut på Östersjön för att studera hur sedimenten fungerade kemiskt relaterat till övergödningen. Vid mätningarna användes bentiska kammarlandare. Mätinstrumenten liknar stora månlandare som forskarna placerade på havsbotten för att studera de kemiska processerna.

Övergödning ger syrebrist i Östersjön

– Allt fler områden i Östersjön drabbas av övergödning, det vill säga en ökad tillväxt av fytoplankton som alger och cyanobakterier, till följd av läckage av närsalter från land, säger Astrid Hylén, forskare vid Institutionen för marina vetenskaper.

Basen för ekosystemet i havet är fytoplankton, de tar upp kväve, fosfor och kisel för att bygga upp sina celler. När fytoplankton dör och sjunker till havsbotten bryts de ner av bakterier som samtidigt konsumerar syre. De ökande mängderna av sjunkande fytoplankton orsakar att syret i havet i allt högre grad försvinner.

– I Östersjön är idag en yta lika stor som Danmark helt syrefri under 80 meters djup, säger Astrid Hylén.

Fytoplankton eller växtplankton flyter fritt i de övre vattenlagren i hav och sjöar och är ofta basen i näringskedjan i både salt- och sötvatten. De använder fotosyntes och omsätter närsalter i vattnet. Och står för nästan hälften av världens fotosyntetiska aktivitet. Bild: NOAA MESA

Syrebrist ändrar kemin i bottensedimenten

När syret försvinner ändras de kemiska och biologiska processerna i bottensedimenten.

– Istället för att närsalterna tas om hand i sedimenten och försvinner så släpps de istället tillbaka ut i havet igen. Närsalterna bidrar då till fortsatt övergödning. Det innebär också att även om vi minskar utsläppen av närsalter från land, kommer det att ta tid innan vi ser någon positiv effekt i Östersjön.

Övergödningen i Östersjön har alltså förändrat den kemiska miljön i bottensedimenten så pass mycket att de processer som motverkar övergödningen försvåras.

Syre från Nordsjön räckte inte

Om övergödning pågår under lång tid blir det svårare för systemet att återhämta sig. Under syrefria förhållanden ansamlas kemiska föreningar som snabbt konsumerar syre i sedimentet, det vill säga en ”syreskuld” byggs upp.

Vart tionde år sker stora vatteninflöden från Nordsjön till Östersjön. Astrid Hylén undersökte vad som hände med kemin i sedimenten när syresatt vatten nådde de syrefria delarna i Östersjön.

– Tyvärr var dessa naturliga inflöden inte tillräckligt starka och långvariga för att bryta kopplingen mellan övergödning och syrebrist. Istället drev de kemiska processerna i sedimentet systemet tillbaka till ett syrefritt och övergött tillstånd.

Östersjön kan återhämta sig på sikt

Eftersom Östersjön återhämtar sig långsamt, trots minskade utsläpp av närsalter från land, har havsbaserade metoder föreslagits för att minska övergödningen. Metoder som tidigare har använts i mindre kustnära områden diskuteras nu för det öppna Östersjön. Det kan till exempel handla om artificiell syresättning av delar av havsbottnen.

– Min forskning tyder dock på att dessa metoder kan vara mindre effektiva i stor skala än vad forskningen tidigare trott. Istället bör vi fokusera på att minska utsläppen av närsalter från land.

Närsalter är de näringsämnen som alla organismer behöver för att växa. Att hålla Östersjöns vikar hälsosamma är viktigt eftersom de kan filtrera bort närsalter från vattnet innan dessa transporteras vidare till öppet vatten.

– Även om det kommer att ta tid, tror jag att övergödningen i Östersjön då på sikt kan motverkas, säger Astrid Hylén.

Kontakt:

Astrid Hylén, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, astrid.hylen@marine.gu.se

Vetenskaplig artikel:

Nutrient dynamics in coastal and shelf oceans – sediments as a regulator of eutrophication feedbacks

– Den dåliga nyheten är att skyddet mot att bli smittad i princip verkar vara borta sju månader efter andra dosen. Den goda nyheten är att skyddet mot att behöva sjukhusvård och riskera att avlida bibehålls betydligt längre. Vaccination är alltså i vilket fall mycket klokt och viktigt, säger Peter Nordström, professor i geriatrik vid Umeå universitet.

Studien som rönte stor uppmärksamhet redan under förhandspublicering i höstas är nu granskad och resultaten därmed bekräftade. Efter att forskarna gjort stora omarbetningar och ytterligare analyser som bland annat lett till att det framkommer mer tydligt att det finns ett generellt bättre skydd mot svår sjukdom, har studien blivit publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Studien är en observationsstudie som bygger på nationella registerdata från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. Huvudanalysen omfattade sammanlagt knappt 1,7 miljoner personer. Men resultaten kunde även bekräftas genom analyser i en ännu större grupp som innehöll närmare 4 miljoner personer.

Skyddar bäst en månad efter andra dosen

Slutsatsen av studierna är att skyddet mot en infektion oavsett allvarlighetsgrad avtar gradvis efter att ha nått sin höjdpunkt en månad efter den andra dosen.

Efter sex månader var det kvarvarandet skyddet mot att insjukna 29 procent efter två doser Pfizer, och 59 procent efter två doser Moderna. För AstraZeneca sågs inget kvarvarande skydd alls efter fyra månader.

Bibehållet skydd mot svår covid-19

När det gäller infektioner som är så pass allvarliga att personen behöver läggas in på sjukhus eller att dör inom 30 dagar, bibehålls skyddet bättre.

Skyddet mot allvarlig sjukdom var 89 procent en månad efter den andra dosen och 64 procent från fyra månader och framåt under resten av den nio månader långa uppföljningstiden i studien. Det fanns vissa tecken på att skyddet var något lägre hos de äldsta och dem med hemtjänst.

– Resultaten understryker att det var rätt att erbjuda en tredje dos. Framför allt visar resultaten att det är rätt att prioritera vaccination av de allra äldsta och sköraste, säger Marcel Ballin, doktorand i geriatrik vid Umeå universitet.

Vaccin skyddar olika länge

Innan studien från Umeåforskarna har några observationsstudier och uppföljningar av fas3-studierna på vaccinen undersökt hur vaccineffekten avtar över tid i andra länder, men dessa har främst omfattat de första fyra till sex månaderna och enbart för Pfizers vaccin.

– Det som den här studien bidrar med är att vi haft en längre uppföljningstid och att vi kunnat undersöka hur väl skyddet håller i sig beroende på vaccintyp. Styrkorna är att vi gjort detta i ett populationsbaserat material baserat på hela den svenska befolkningen, vilket ökar möjligheten att generalisera resultaten till andra länder med liknande befolkningsstruktur som Sverige, säger Anna Nordström, adjungerad professor i folkhälsa och medförfattare till studien.

Läs mer: Coronavaccin – alla våra artiklar

Vetenskaplig artikel:

Risk of infection, hospitalisation, and death up to 9 months after a second dose of COVID-19 vaccine: a retrospective, total population cohort study in Sweden (Peter Nordström, Marcel Ballin, Anna Nordström) The Lancet.

Kontakt:

Peter Nordström, Professor och överläkare vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, Umeå universitet, peter.nordstrom@umu.se
Marcel Ballin, Doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, marcel.ballin@umu.se
Anna Nordström, Adjungerad professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för hållbar hälsa, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, Umeå universitet, anna.h.nordstrom@umu.se

Utvecklingen av modern kamerateknologi, smarta telefoner och snabbheten i att publicera material på sociala medier har lett till en kraftig ökning och spridning av videor. I och med det har frågorna om vad som är sant i videoklippen och vem som är expert att tolka det som visas också blivit alltmer aktuella.

Resultaten av studien ger insikter om denna dynamik och hur objektivt sett samma typ av videosekvens kan ses och uppfattas på olika sätt.

Studerade tackling i ishockey

Bakgrunden är en ishockeymatch mellan NHL-lagen Pittsburg Penguins och Ottawa Senators . Ottawabacken Andy Sutton gör en till synes brutal tackling på en motspelare i neutral zon och i en efterföljande intervju ställer tv-reportern en fråga om tacklingen. Sutton motsätter sig frågan på grundval av reporterns expertis och förmåga att bedöma spelet.

– Genom en samtalsanalys upptäckte vi hur de två parterna refererar till expertis på ett sätt som stödjer eller undergräver påståenden om tacklingen, säger Oskar Lindwall, professor i kommunikation.

Reporter och spelare analyseras

I studien analyseras också en efterföljande diskussion som förs på ett internetforum. Här vävs tolkningar av tacklingen samman med hur hockeyspelaren och reportern agerade under intervjun.

– I forumet uttalar sig en mängd självutnämnda experter. Beroende på vilket lag de håller på är tacklingen korrekt och reporterns fråga ett sätt att snärja hockeyspelaren, eller så är det spelaren som brutit mot reglerna, säger Oskar Lindwall.

Enligt Oskar Lindwall är det inte ovanligt, eller förvånande, att supportrar ifrågasätter domslut som missgynnar det egna laget, eller att en domare betraktas som en idiot som saknar kompetens att se det som uppenbart visas.

Polisvåld filmades i USA

Men i takt med den snabbt ökande spridningen av videodokumentation flyttas fenomenet till andra delar av samhället, inte minst rättsväsendet.

– I dessa fall är frågan om expertis att bedöma videoinspelningar ofta komplex. Ibland avskrivs filmerna helt och hållet som ”fake news”, men debatten handlar också om olika tolkningar av vad som visats. Experter ställs mot varandra och anklagas för att egentligen företräda ekonomiska eller politiska intressen.

Ett exempel är de senaste årens uppmärksamhet som riktats mot virala videor av polisbrutalitet bland annat i USA, ofta filmade av förbipasserade på gatan.

Filmade hål i Estonia

Enligt Oskar Lindwall kan mekanismerna kring ifrågasättandet av expertrollen även hittas i andra delar av samhället.

I dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt” visas ett nyupptäckt hål i skrovet på fartyget Estonia, som sjönk 1994. Teveserien fick stor uppmärksamhet i nyhetsmedier, men också omfattande kritik. En central fråga som lyfts i den efterföljande debatten är om hålet verkligen kan räknas som ett ”fynd som ändrar allt” och vilken expertroll som krävs för en sådan bedömning.

– I debatten, som fördes i både etablerade och sociala medier, pekas någon ut som konspirationsteoretiker, medan en annan inte är hederlig i sin argumentation. Enligt vissa är serien vilseledande, medan andra argumenterar för att kritiker mot dokumentären agerar nyttiga idioter, säger han.

Vetenskaplig artikel:

”Are you asking me or are you telling me?”: Expertise, evidence, and blame attribution in a post-game interview , publicerad i den vetenskapliga tidskriften Discourse Studies.

Kontakt:

Oskar Lindwall, professor i kommunikation, Göteborgs universitet, oskar.lindwall@gu.se

I de två aktuella studierna analyserade forskarna epigenetiska förändringar i livmoderhalsprover, det vill säga förändringar i genuttryck som påverkats av faktorer som miljö, livsstil och åldrande.

Epigenetiken kan förklara hur den genetiska koden reagerar på miljön. Allt är inte förutbestämt av våra gener; miljöns inverkan och hur vi lever har stor betydelse för hur generna uttrycks, det vill säga om en viss gen är aktiv eller inte. Vi föds alltså med en uppsättning gener men beroende av miljön vi lever i kan generna och dess funktioner slås på eller av.

Källa: Nationellt resurscentrum för biologiundervisning

Förutsäga risk för mer än en cancerform i taget

– Det unika i dessa studier är att vi hittat ett sätt att mäta risk för cancer i andra vävnader än dem vi provtagit. Det ger nya insikter i hur cancer uppkommer och öppnar för möjligheten att kunna förutsäga risk för cancer mer allmänt i stället för en cancerform i taget, säger Joakim Dillner, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och en av studiens författare.

Gynekologiska cellprover används i dag rutinmässigt i vården för att upptäcka cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Upptäckten har möjliggjort tidig behandling och drastiskt minskat antalet fall av livmoderhalscancer de senaste årtionden. Nu hoppas forskare kunna använda samma cellprover för att identifiera en individs risk för andra cancerformer.

– Om vi vet vilka individer som har en ökad risk att utveckla en viss typ av cancer så öppnar det för möjligheten till utökad screening och förebyggande behandling, säger medförfattaren Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

Om studien:

Livmoderhalsprover från över tusen kvinnor samlades in från flera europeiska vårdinrättningar samt den biobank av livmoderhalsprover som upprättades vid Karolinska Institutet i början på 2010-talet och i dag ägs av Karolinska Universitetssjukhuset. Knappt en tredjedel av kvinnorna hade antingen bröst- eller äggstockscancer medan resterande var friska.

Högre träffsäkerhet med metoden

Genom att systematiskt screena samtliga möjliga metyleringsställen i hela genomet hittade forskarna två unika epigenetiska signaturer som identifierade 76,6 procent av kvinnorna med hög risk för bröstcancer och 61,7 procent med hög risk för äggstockscancer. Jämfört med nuvarande gentester upptäckte metoden som kallas WID-testet (Women’s risk IDentification) upp till 30 procent fler kvinnor med bröst- eller äggstockscancer. Enligt forskarna kan testet användas i ett tidigt skede för att upptäcka förändringar som ökar risken för cancer.

– Våra resultat hittills visar att WID-testet överträffar nuvarande metoder och vi ser fram emot att validera dessa initiala fynd i kliniska studier på ett stort antal kvinnor, säger Martin Widschwendter, professor vid University of Innsbruck, Österrike, och University College London, Storbritannien, samt gästprofessor vid Karolinska Institutet, i en nyhetsartikel från The Eve Appeal.

Vetenskapliga artiklar:

The WID-BC-index identifies women with primary poor prognostic breast cancer based on DNA methylation in cervical samples, (James E Barrett et al.), Nature Communications.
The DNA methylome of cervical cells can predict the presence of ovarian cancer, (James E Barrett et al.), Nature Communications.

Kontakt:
Joakim Dillner, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet,
joakim.dillner@ki.se
Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, kristina.gemzell@ki.se

Fotnot:

Forskningen har delvis finansierats av Europeiska unionens Horizon 2020 Research and Innovation Programme, välgörenhetsorganisationen The Eve Appeal och Europeiska Vetenskapsrådet (ERC).

För att kunna leva upp till Folkhälsomyndighetens smittskyddsregler flyttade många förskolor inskolningen utomhus. Social distansering praktiserades gentemot föräldrarna och oftast fick högst en, eller ingen, förälder vistas inomhus.

På det stora hela har utomhusintroduktion fungerat, anser flertalet som deltagit i undersökningen, men de flesta upplevde att det försvårade relationen till de nya barnen. Många påpekade att även relationen till föräldrarna påverkats negativt av restriktionerna. Som en deltagare koncist formulerade det: ”Avstånd skapar avstånd”. Det är oroväckande, eftersom relationen mellan föräldrar och personal indirekt kan påverka barnet och personalens relation.

Kroppsspråket extra viktigt

– I vissa fall verkar barnen tolka det fysiska avståndet mellan personal och föräldrar som ett uttryck för att de vuxna inte litar på varandra, säger Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi.

Att barnen kan tolka distansen på detta vis tycker hon är oroväckande, eftersom det gör det svårare för personalen att närma sig barnet.

– Om det blir nödvändigt att praktisera social distansering framöver kan det vara viktigt för förskolepersonal och föräldrar att vara extra uppmärksamma på att använda ett inbjudande kroppsspråk och tonläge gentemot varandra, säger Martina Andersson Søe, doktorand.

Fördel med passiva föräldrar

Förskolor som i vanliga fall brukar låta föräldrar spela en aktiv roll vid inskolningen har varit tvungna att lägga om sin strategi och låta föräldern delta på ett mer passivt sätt. Bland studiens deltagare fanns många som upplevde att den passiva föräldrarollen skapade ett större lugn inne på avdelningen, och att det blev lättare för personalen att samspela med barnet.

– Ur ett anknytningsperspektiv är det vettigt att föräldern just håller sig i bakgrunden, säger Martina Andersson Søe. Detta lämnar plats till att barnet och personalen kan skapa sin relation.

Satte ljuset på relationernas betydelse

De flesta som deltog i studien uppgav att deras sätt att tänka kring introduktionsrutinerna har förändrats under pandemin. Man blev påmind om vikten av att kunna skapa relationer med familjerna under introduktionen, samt hur viktigt det är för personalteamet att diskutera och reflektera över vad de gör och varför.

Studiens fynd bidrar med relevanta perspektiv på hur introduktionen bör organiseras bortom pandemin. Forskarna hoppas kunna undersöka närmre på vilket sätt man bäst involverar föräldern under introduktionen.

Studien gjordes under pandemivåren 2021 och bygger på 465 svar från förskolepersonal från hela Sverige. Väldigt få (ca 6 %) tyckte att deras inskolningsprocedurer inte hade berörts av restriktionerna. Forskarna bakom studien är Martina Andersson Søe, doktorand och leg. psykolog, Elinor Schad, fil.dr, specialistpsykolog och Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi, leg. psykolog och projektledare.

[/textblock]

Vetenskaplig artikel:

‘Distance creates distance’: preschool staff experiences and reflections concerning preschool introduction during the covid-19-Pandemic, International Journal of Early Years Education

Kontakt:

Elia Psouni, docent, huvudhandledare och projektledare, Lunds universitet, elia.psouni@psy.lu.se

Artikeln är återpublicerad från Lunds universitets nyhetswebb.

Det är svårt att förutspå när solstormar äger rum. Den nuvarande förväntningen är att de är mer sannolika under solens aktiva fas, eller solens maximum – alltså under den så kallade solfläckscykeln. Ett internationellt forskarlag kan däremot visa att detta kanske inte alltid är fallet för de mycket stora stormarna.

– Vi har studerat borrkärnor från Grönland och Antarktis och upptäckt spår av en enorm solstorm som för cirka 9 200 år sedan slog hårt mot jorden under en av solens passiva faser, säger Raimund Muscheler, geologiforskare vid Lunds universitet.

Solen ger liv på jorden

Vår livgivande följeslagare kan ibland även orsaka problem. När det råder kraftig aktivitet på solens yta frigör den mer energi. Detta kan ge upphov till geomagnetiska stormar som i vissa fall kan orsaka störningar på jorden. Dessa störningar kan vara i form av exempelvis strömavbrott och kommunikationsstörningar.

Upptäckten av solstormen överraskade

Forskarna har dammsugit borrkärnorna efter toppar av de radioaktiva isotoperna beryllium-10 och klor-36. Dessa produceras av högenergetiska kosmiska partiklar som når jorden och kan sedan lagras i is och sediment.

– Det är ett avancerat analysarbete. Därför blev vi glatt överraskade när vi hittade en sådan topp som indikerar en hittills okänd gigantisk solstorm i samband med låg solaktivitet, säger Raimund Muscheler.

Stora solstormar kan ge stora konsekvenser

Om en solstorm av den digniteten hade träffat jorden idag hade det med stor sannolikhet fått förödande konsekvenser. Förutom strömavbrott och strålningsskador på satelliter hade den kunnat innebära en fara för luft- och rymdfart, men även en kollaps för olika kommunikationssystem.

– Dessa enorma stormar är för närvarande inte tillräckligt inkluderade i den internationella riskbedömningen. Det är av yttersta vikt att analysera vad dessa händelser skulle kunna innebära för dagens teknologi och hur vi kan skydda oss, säger Raimund Muscheler.

Vetenskaplig artikel

Cosmogenic radionuclides reveal an extreme solar particle storm near a solar minimum 9125 years BP, Nature Communications.

Kontakt

Raimund Muscheler, professor vid Geologiska institutionen, Lunds universitet. raimund.muscheler@geol.lu.se

Hos unga är inte hjärnans förmåga till ansvarstagande färdigutvecklad. Samtidigt är mognadsgraden flytande. Straffrabatten för unga brottslingar är borttagen, men kanske borde den vara individanpassad?

Den så kallade ungdomsrabatten avskaffades den 1 januari 2022 för de som är 18-21. Samtidigt finns en majoritet i riksdagen för att helt ta bort straffrabatten för unga. Hur rimligt är det att ge unga människor lindrigare straff när 16-åringar kan agera som lejda mördare?

Den 30 juni 2021 sköts en polisman till döds i Biskopsgården i Göteborg. Fem månader senare dömdes en 17-åring för mordet samt för mordförsök för att ha försökt döda en person med koppling till en gängkonflikt. Till mångas förvåning blev straffet inte sluten ungdomsvård utan fängelse i åtta år. Även tingsrätten konstaterade i domen att en så ung person i normalfallet hade dömts till sluten ungdomsvård.

Unga har en outvecklad förmåga att ta ansvar

Att unga har en outvecklad förmåga att ta ansvar är ett av de argument som brukar användas för att motivera lägre straff för unga lagöverträdare. Ett annat argument handlar om att unga anses vara mer känsliga för bestraffning. Ett tredje att samhället bör visa tolerans för att uppväxten innefattar frigörelse från vuxna och olika slags experimenterande.

Så varför anses det normalt att en 17-årig mördare inte ska sitta i fängelse? Det handlar till stor del om den del av hjärnan som vissa kallar vd:n, och andra kallar dirigenten.

– Häromdagen föreläste jag för skolfolk och då kallade jag den för rektor, säger Åke Pålshammar, neuropsykolog och seniorlektor vid Uppsala universitet.

”Rektorn” är frontalloben, eller pannloben, den del av hjärnan som bland annat har hand om självkontrollen. Det är här en plötslig impuls kan hindras av en påminnelse om att det du är på väg att göra kan få oönskade konsekvenser.

Ungas mognad klar i 25-årsåldern

Frontalloben utgör en stor del av hjärnan och tar lång tid på sig att bli färdig. Exakt hur lång tid mognaden tar är oklart, och kan variera från person till person, men forskare brukar placera slutpunkten vid 25-årsåldern. Hjärnans belöningssystem, som involverar flera delar, utvecklas desto tidigare och är som mest aktivt under tonåren. Belöningssystemet ser till att dopamin utsöndras vid vissa handlingar eller upplevelser, som då uppfattas som njutningsfulla.

– Dopaminaktiverade nervceller talar om för frontalloben att det här är något att sträva efter, och då måste frontalloben bestämma sig för om det är det. Beslutet påverkas av att belöningsupplevelsen ropar efter mer, och om frontalloben är outvecklad får man en kraftig obalans mellan njutningarna och bromsmekanismerna, säger Åke Pålshammar.

Mer konkret handlar hjärnans mognad om ett slags isolering, eller myelinisering. Myelin är ett fettrikt material som med tiden klär in axonerna, de långa utskott som leder signalerna till nästa nervcell. Isoleringen gör att signalerna kan skickas 50, i vissa fall upp till 100 gånger, snabbare. Myeliniseringen startar redan i livmodern och pågår fram till 20-25 årsåldern.

Mognaden avgjorde straffet redan på 1700-talet

Bestämmelser om att en persons mognad ska påverka straffet har funnits sedan 1794 års missgärningsbalk, den tidens version av dagens brottsbalk. Till en början gällde det förbrytare som var under 15 år, men senare kom strafflindringen att innefatta också de som är upp till 20 år.

Läs mer: Extrema mansideal bakom gängkriminalitet – | forskning.se

På senare år har allt fler röster höjts för att slopa straffrabatten, åtminstone för den som är myndig, över 18 år. Som bakgrund anges ofta det grova våld som sker i gängmiljö. Där kan en 16-åring lejas för ett mord och dömas till fyra års sluten ungdomsvård, och en 19-årig mördare kan få ett väsentligt lägre straff än den som har fyllt 21 år. När regeringen 2019 presenterade sitt 34-punktsprogram mot gängkriminalitet var slopad straffrabatt en av punkterna.

Olika bild av straffrabattens vara eller icke-vara

Men frågan har faktiskt utretts i mer än tio år. I juni 2009 fick en utredare i uppgift av regeringen att se över påföljderna för lagöverträdare mellan 18 och 21 år. Straffrabatten har därefter tröskats i flera utredningar och ett par nya lagar har klubbats igenom, bland annat så kallad ungdomsövervakning. Men det är inte förrän nu, januari 2022, som själva rabatten slopas. Den senaste utredningen, Ungdomsreduktionsutredningen, konstaterar att forskningen inte ger något stöd för att ta bort rabatten. Utredningen hänvisar till hjärnforskningen och att de flesta typer av ungdomsbrott, inklusive grova brott, har minskat.

Straffrabatt = kortare straff ju yngre man är

Den 17 november 2021 beslutade riksdagen att ta bort straffrabatten för dömda brottslingar 18-21 år. 1 januari 2022 trädde det i kraft. Än så länge gäller ändringen bara brott som ger fängelse i ett år eller mer. Men riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med ett förslag om att slopa straffrabatten för allt typer av brott.

Principen för straffrabatten är att ju yngre den dömde är desto kortare strafflängd. Det finns ingen fastslagen tabell men enligt praxis får en 20-åring sitta av tre fjärdedelar av straffet medan en 16-åring får avverka cirka en fjärdedel.

Regeringen motiverar sitt förslag med att unga vuxnas förmåga till ansvarstagande utvecklas successivt och att det inte finns någon allmänt giltig gräns för när mognadsgraden är tillräckligt stor. Vid 18 år är den dock, enligt regeringen, tillräckligt utvecklad. Ett annat argument är att straffsystemets trovärdighet undergrävs när en myndig person som begått ett allvarligt brott kan få sitt straff nedsatt med hälften.

Unga som begår grova brott vet konsekvenserna

Marianne Kristiansson, rättspsykiatriker vid Rättsmedicinalverket och adjungerad professor vid Karolinska Institutet, har utrett många av de personer som har begått allvarliga brott.

– Det finns massivt understöd för att hjärnan inte är utvecklad, men det innebär inte att man inte bör ta bort straffrabatten. När man tittar på ungdomar som begår brott kan man inte klumpa ihop dem i en enda grupp, utan det är uppenbart att det finns en grupp ungdomar som gör väldigt farliga brott och dem bör vi hantera annorlunda, säger Marianne Kristiansson och fortsätter:

Läs mer: Varför skjuts det så mycket i Sverige? – | forskning.se

– Jag har träffat många av de här individerna och de vet precis vad konsekvenserna blir.

I 1794 års missgärningsbalk fanns en möjlighet att ta hänsyn till den enskilde personens mognad. Straffreduktionen var alltså inte schabloniserad utifrån en viss ålder.

Skulle det vara möjligt att göra individuella bedömningar?

– Det anser jag att man verkligen bör göra. När den här diskussion drog igång för ett tag sedan förstod inte samhället att man måste göra individuella bedömningar.

Dennis Martinsson, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, menar att det redan finns en möjlighet att göra individuella bedömningar vad gäller ungdomsrabatten.

– De avdrag som görs på straffet beroende på ålder är tumregler för domstolarna och det finns en möjlighet att avvika från dem. Det är inte så vanligt att det händer i praktiken men möjligheten finns, säger Dennis Martinsson.

Om det skulle finnas en metod att mäta mognad, skulle den kunna användas i rätten?

– Ja, åtminstone som ett argument under förhandlingen, och det skulle säkert variera vilka som gynnades, åklagarsidan eller försvaret.

Yngre är mer känsliga för straff

Dennis Martinsson anser att de rättspolitiska argumenten för att behålla ungdomsrabatten är starkare än de som talar för att ta bort rabatten. Det handlar dels om hjärnans utveckling kopplat till bristande ansvarsförmåga, men också om att påföljder drabbar ungdomar hårdare.

– Yngre personer är mer känsliga för påföljder så det är ett större ingrepp i yngre personers liv än i vuxnas.

Han kan dock se att det finns argument som talar emot straffrabatten. Det starkaste är att det handlar om personer som är myndiga och därmed har en rad rättigheter, som att få rösta och ta körkort.

– Så man skulle kunna säga att om man får göra en rad andra saker så bör man fullt ut kunna ansvara för om man begår ett brott.

I november 2021 tillsatte regeringen en ny utredning, nu med syftet att utreda frihetsberövande påföljder för unga under 18 år. Motivet är framför allt vad som beskrivs som en förändrad brottslighet med koppling till kriminella nätverk där även personer under 18 år begår allvarliga brott. Uppdraget ska redovisas i augusti 2023.

Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se

Så många allvarliga brott begås av ungdomar

Under 2020 dömdes 430 personer i åldersgruppen 15-17 år till fängelsestraff på minst ett år. I åldersgruppen 18-20 år dömdes 610 personer till fängelsestraff på minst ett år.

Antal lagförda brott bland 15-17-åringar:

Mord: 9
Dråp: 2
Grov misshandel: 50
Människorov: 6
Olaga frihetsberövande: 9
Våldtäkt: 14
Grov våldtäkt: 2
Våldtäkt mot barn: 62
Rån: 249
Grovt rån: 1
Grov utpressning: 2
Mordbrand: 5
Grovt narkotikabrott: 7
Synnerligen grovt narkotikabrott: 1
Grov narkotikasmuggling: 2
Grovt vapenbrott: 6

Antal lagförda brott bland 18-20-åringar:

Mord: 25
Dråp: 5
Grov misshandel: 79
Synnerligen grov misshandel: 1
Människorov: 26
Olaga frihetsberövande: 15
Våldtäkt: 46
Grov våldtäkt: 3
Våldtäkt mot barn: 43
Rån: 246
Grovt rån: 11
Grov utpressning: 14
Mordbrand: 7
Grov mordbrand: 2
Grovt narkotikabrott: 35
Synnerligen grovt narkotikabrott: 1
Grov narkotikasmuggling: 3
Grovt vapenbrott: 42

Källa: Regeringens proposition 2021/22:17. Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet

 

Detta enligt en studie av forskare vid Umeå universitet, Karolinska Institutet och universitetet i Nicosia på Cypern.

– Det är hoppfullt att vi kan se att nivåerna av oxytocin har betydelse, men faktiskt också går att påverka. Det förbättrar påtagligt möjligheterna till framgångsrik behandling av sexmissbruk som är något som skapar mycket lidande både för den drabbade och för omgivningen, säger Jussi Jokinen, professor i psykiatri vid Umeå Universitet.

Vad är sexmissbruk?

Hypersexuell störning är numera en diagnos bland impulskontrollstörningar i det internationella diagnossystemet ICD 11. Hypersexualitet kännetecknas av extrem upptagenhet om sex, förlust av kontroll eller av sexuella vanor som medför potentiella problem eller risker. Enligt den medicinska litteraturen drabbar hypersexualitet 3 – 6 procent av befolkningen, även om betydligt högre siffror också har rapporterats.

Läs mer: Preventell – Nationella hjälplinjen för oönskad sexualitet

Bland de hypersexuella männen i studien fullföljde 30 män ett program med kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp. Efter slutförd behandling kunde forskarna se en signifikant minskning av deras oxytocin-nivåer. Männen skattade även själva att deras hypersexualitet hade dämpats efter terapin.

Sexmissbruk påverkas av oxytocin

Studien ger evidens för en direkt koppling mellan hypersexualitet och oxytocinnivåer. Tidigare studier har visat att oxytocin har samband med parbildning, fortplantning och aggressivitet hos både män och kvinnor. I djurstudier har oxytocin visat sig kopplat till parningsbeteende hos sorkar och vissa primater, vilket gör fyndet intressant ur ett evolutionärt perspektiv. Oxytocin studeras även flitigt i samband med olika beroendetillstånd.

– En möjlig tolkning är att oxytocinnivåerna är förhöjda för att dämpa ett överaktivt stressystem hos personerna. Därför blir det intressant att gå vidare och studera om behandling med ett läkemedel som används mot alkoholism också påverkar oxytocinnivåerna och kan ha effekt mot sexmissbruk, säger Jussi Jokinen.

Läkemedlet Naltrexon som annars främst används vid behandling av alkoholism, påverkar belöningssystemet i hjärnan har tidigare i en mindre pilotstudie visat positiv effekt vid behandling av hypersexualitet och det ska nu analyseras i en större studie.

Mer oxytocin ger värre problem med sexmissbruk

I studien har halterna av oxytocin i blodet analyserats hos 64 män som sökte vård för hypersexualitet vid den specialiserade kliniken Anova vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Nivåerna jämfördes med en hälften så stor åldersmatchad kontrollgrupp.

Det gick då att se att männen med hypersexualitet hade nästan dubbelt så höga nivåer av oxytocin jämfört med männen i kontrollgruppen. Det fanns också ett samband mellan graden av självskattat hypersexuellt beteende och nivån av oxytocin hos de här männen. Resultaten ligger i linje med tidigare upptäckter av samma forskargrupp som handlar om påverkan på gener som reglerar oxytocin i hjärnan hos patienter med hypersexuell störning.

Vetenskaplig artikel:

High Plasma Oxytocin Levels in Men With Hypersexual Disorder, John Flanagan,  Andreas Chatzittofis, Adrian Desai E. Boström, Jonas Hallberg, Katarina Görts Öberg, Stefan Arver, Jussi Jokinen, Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism .

Kontakt:

Jussi Jokinen, professor, överläkare, institutionen för klinisk vetenskap/psykiatri, Umeå universitet, jussi.jokinen@umu.se

Vraket från medeltiden har hittats vid Dyngö utanför Fjällbacka i Tanums kommun. Under hösten har Göteborgs universitet genomfört marinarkeologiska dykningar längs Bohuskusten. Syftet har varit att ta reda på mer om kända vrak på havets botten.

– Vi har samlat in träprover för åldersbestämning genom årsringsdatering – så kallad dendrokronologisk analys, säger Staffan von Arbin, marinarkeolog vid Göteborgs universitet.

Skeppet var en kogg på 20 meter

Det var under det arbetet som marinarkeologerna stötte på vraket, som fått namnet ”Dyngökoggen”, utanför Fjällbacka. Den begränsade undersökning som gjorts av vraket visar nämligen att det rör sig om en så kallad kogg. Bottenborden är lagda kant i kant (kravell), medan sidoborden ligger omlott (klink). Skeppets bordläggning är dessutom tätad med mossa, vilket är typiskt för koggar. Det bevarade skrovpartiet är ungefär 10 meter långt och 5 meter brett.

– Ursprungligen bör dock skeppet ha haft en längd på uppemot 20 meter, tror Staffan von Arbin.

Marinarkeologen Staffan von Arbin studerar några upptagna träprover från vraket, träprover som nu har daterats till mellan år 1233 och 1240. Mosstätningen, som är så typisk för medeltida koggar, syns tydligt mellan bordplankorna.
Bild: Anders Säldemark

Skeppet byggdes med tyska ekar på 1200-talet

Analysen av träproverna visar att skeppet är byggt av ekar från nordvästra Tyskland.

– Virket kommer från ekar som fällts mellan år 1233 och 1240, det vill säga för nästan 800 år sedan, säger Staffan von Arbin.

Det är därmed det äldsta förlista skepp som påträffats i Bohuslän. Men hur hamnade det utanför Fjällbacka?

– Koggar omnämns ofta i skriftliga källor som rör det medeltida Hansaförbundet, men skepp av detta slag var vanliga under hela medeltiden i norra Europa, säger Staffan von Arbin. Han menar också att fyndet visar på Bohusläns betydelse som genomfartsled för den internationella sjöfarten under denna period.

Dessutom är detta en av de äldsta koggar som hittills påträffats i Europa.

Kogg på sigill från det medeltida Stralsund som dateras till år 1329. Även om avbildningen är nästan 100 år yngre än Dyngökoggen ger den en bra bild av hur koggarna kan ha sett ut. Bild: Wikimedia Commons

Den medeltida koggen har utsatts för brand

Varför skeppet förlist vet man inte i nuläget men det kan vara en spännande historia. Vid undersökningen av vraket har det framkommit tydliga indikationer på att skeppet utsatts för kraftig brand.

– Kanske blev skeppet utsatt för ett piratangrepp? Från skriftliga källor vet vi att Norges sydkust, inklusive Bohuslän, periodvis var hårt ansatt av pirater under medeltiden.

Men det kan också röra sig om en ren olyckshändelse – kanske en eldsvåda när skeppet låg i hamn. Eller blev skeppet sänkt i stridigheter av något slag? 1200-talets första decennier var en orolig tid i Norge, som Bohuslän då var en del av, med hårda interna stridigheter om den norska kronan.

För närvarande planeras inga fler undersökningar av vraket. Men förhoppningen är att i framtiden göra nya dykningar vid vraket för en mer noggrann undersökning. En sådan undersökning kräver dock, förutom Länsstyrelsens medgivande, en mer omfattande extern finansiering som inte finns i dagsläget. De analysresultat och iakttagelser som marinarkeologerna gjort, bearbetas nu inom ramen för en större vetenskaplig artikel.

Kontakt:

Staffan von Arbin, marinarkeolog vid Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet, staffan.arbin@gu.se
Dykningarna ingår i hans avhandlingsarbete som handlar om medeltidens maritima transportgeografi i Bohuslän.

Även om rädslan att ingripa mot mobbning troligtvis är mycket verklig för många, så verkar det inte finnas någon faktisk grund till att känna så. Det visar en vetenskaplig artikel som biträdande professor Michael Rosander vid Linköpings universitet skrivit tillsammans med professor Morten Birkeland Nielsen vid Universitetet i Bergen. Den som bevittnar och ingriper mot mobbning riskerar inte att själv utsättas för mobbning på grund av detta.

Riskerna uppstår snarare när man INTE ingriper, för då låter man missförhållanden på arbetsplatsen fortgå och ger mobbaren stöd att fortsätta med det negativa beteendet. För den som bevittnar och inte ingriper mot mobbning ökar risken att själv bli utsatt för mobbning mer än tre gånger!

–Det är första gången konsekvenser av att ingripa mot mobbning undersöks. Det finns tidigare studier som undersökt vad människor tänker om att ingripa mot mobbning om man blir vittne till det och det är tydligt att det finns en rädsla att själv bli drabbad. Vår forskning visar att den rädslan är ogrundad, säger Michael Rosander.

Den som agerar hjälper också sig själv

Den som agerar hjälper, utöver den utsatte, alltså också sig själv och bidrar till en bättre arbetsmiljö för alla på arbetsplatsen eftersom arbetsplatser där mobbning tillåts förekomma ofta är dåligt fungerande arbetsplatser, där människor inte mår bra.

– Vi har tagit de första stegen, men hoppas att fortsatt forskning ska göra oss ännu klokare. Vi vill bland annat veta hur situationen påverkas av olika sätt att agera när man ser mobbning eller av den status den som mobbar eller den som ingriper har, till exempel om det är ens chef som mobbar, säger Michael Rosander.

Mer om studien:

Ett representativt urval av den svenska befolkningen i yrkesverksam ålder, på arbetsplatser med minst 10 anställda, svarade på enkäter utskickade av Statistiska centralbyrån, SCB. I den första enkäten som gick ut 2017 fick de svara på om de under det senaste halvåret iakttagit mobbning och om de försökt ingripa eller inte. Vid uppföljningen 2019 svarade de på om de själva utsatts. Det var då det visade sig att de som inte gjort något löpte mer än tre gånger så hög risk att själva mobbas.

Vetenskaplig artikel:

Witnessing bullying at work: Inactivity and the risk of becoming the next target, (Rosander, M., & Nielsen, M. B.), Psychology of Violence,   

Kontakt:
Biträdande professor Michael Rosander, Linköpings universitet
michael.rosander@liu.se

På de aktivitetsbaserade kontoren finns inga fasta platser och meningen är att medarbetarna ska välja arbetsplats efter uppgift. Det är också vanligt med olika zoner i dessa kontor, med en tyst avdelning, sociala ytor och mötesplatser.

Forskarna i Gävle följde 1 000 medarbetare när Trafikverket i Gävle och Göteborg gick över till aktivitetsbaserade kontor. Bakgrunden var att Trafikverket upplevde en låg beläggningsgrad på sina kontor efter förändringar som gjort arbetet väldigt rörligt med mycket distansarbete.

– Det rörliga arbetet gjorde att man såg nya möjligheter att stimulera och stötta arbetssätt som också kan öka samverkan mellan medarbetare, säger Eva Bergsten.

Lärdomar från tidigare flyttar

Forskning från fyra tidigare flyttar till aktivitetsbaserade kontor hade visat på ett ganska stort missnöje, med sämre kommunikation och gemenskap och också en upplevelse av minskad produktion.

Som en lärdom av detta tillsattes en arbetsgrupp som skulle förbereda medarbetarna, inte bara inför flytt till ett annat fysiskt kontor, utan inför ett annat sätt att arbeta på.

”Mellancheferna måste med på tåget”

Det handlade om workshops för att kunna ställa frågor och förstå hur det skulle vara att arbeta i ett sådant kontor, informationsträffar där företagsledning och chefer förklarade syfte och mål med att arbeta på det nya sättet, inspirationsföreläsningar och ergonomiföreläsningar.

–  Ju fler aktiviteter medarbetarna deltog i desto mer positiva var de och desto mer produktiva kände de sig sedan, säger Eva Bergsten.

Forskarna i Gävle kunde se att ett ledarskap med en engagerad och kreativ chef, som tror på det här sättet att jobba, också fick medarbetarna att vara mer positiva sedan.

–  Det är jätteviktigt att först lägga ner ett ordentligt arbete för att få med sig mellancheferna, då de sedan i stor utsträckning avgör om medarbetarna blir med på tåget eller inte.

Kommer behövas incitament för att komma in till kontoret

Erfarenheterna från pandemin menar Eva Bergsten har fått många organisationer att se att det fungerar att arbeta på distans. Och aktivitetsbaserade kontor kan då bli ett sätt att öka interaktion och samarbeten.

– Men nu kan vi behöva incitament för att åka till jobbet och då måste man också börja fundera på hur man skapar attraktiva miljöer för att faktiskt få in folk till kontoren, säger Eva Bergsten.

Vetenskaplig artikel:

Relocation to Activity–Based Workplaces (ABW) – Importance of the Implementation Process.

Kontakt:

Eva Bergsten, forskare inom arbetshälsa vid Högskolan i Gävle,
Eva.Bergsten@hig.se

Den fästingburna sjukdomen TBE har de senaste decennierna både ökat i antal fall och spridit sig till nya delar av Sverige. År 2021 nådde siffran en ny toppnotering med totalt 546 fall.

Sjukdomen ger i många fall bara lindriga symtom. Men den kan även ge allvarlig hjärninflammation med risk för restsymtom som försämrat minne, koncentration och initiativförmåga.

– På flera håll i landet finns en aktiv diskussion om huruvida TBE-vaccin ska subventioneras helt eller delvis. Då är det relevant att ta reda på samhällskostnaden för sjukdomen, för att ha något att ställa emot vaccinkostnaden, säger Anders Boman, universitetslektor i nationalekonomi, på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Sjukhusinläggningar driver upp kostnaden

I den aktuella studien har forskarna hämtat in data för alla som insjuknade i TBE i Sverige åren 1998–2014. De tog även med information om personer som avlidit på grund av sjukdomen. Därefter har de beräknat kostnaderna för sjukhusinläggningar, specialistvård och sjukskrivning 1, 3 och 5 år efter att personerna insjuknade. Resultatet har jämförts med en referensgrupp för att få fram ett mått på vilken börda TBE adderar för sjukvården.

– Särskilt första året efter insjuknandet driver sjukhusinläggningarna upp samhällskostnaden, de motsvarar ungefär hälften av den totala kostnaden. Fem år efter insjuknandet är det i stället sjukskrivningar som står för den stora delen, säger Anders Boman.

Studien är en bra grund för regioner med hög TBE-smitta

Jämfört med referensgruppen sjukhusvårdades individer med TBE betydligt fler dagar. De hade även fler besök i specialistsjukvården och fler sjukskrivningsdagar det första året efter insjuknandet. Skillnaderna mellan grupperna kvarstod efter fem år. Forskarna beräknar att kostnaderna för sjukdomsbörda och död under det första året uppgår till i genomsnitt 250 miljoner kronor. Det motsvarar en genomsnittlig kostnad på cirka 745 000 kronor per TBE-fall.

– Det är höga kostnader och då är det här ändå en relativt konservativ uppskattning. Man skulle även kunna addera kostnader för långtidssjukdom, lidande och indirekta effekter, som att företag påverkas av sjukskrivningarna, säger Anders Boman.

I studien ställer forskarna inte resultatet mot kostnaden för att inkludera TBE-vaccin i vaccinationsprogrammet. Men de poängterar att studien kan utgöra en grund för beslutsfattare som vill analysera kostnadseffektiviteten i ett sådant program.

– Med tanke på att TBE varierar över landet, blir det ett särskilt viktigt underlag för regioner där det finns mycket TBE-smitta, säger Anders Boman.

Vetenskaplig artikel

Burden of Tick-Borne Encephalitis, Sweden, Emerging Infectious Diseases.

Kontakt

Anders Boman, universitetslektor, Institutionen för nationalekonomi med statistik, anders.boman@economics.gu.se