Många har föreställningen att få kvinnor arbetar i svenska gruvor. Men bland gruvarbetarna i Sverige är nästan var femte kvinna. I den aktuella studien av Lisa Ringblom, arbetslivsforskare vid Malmö universitet, har tjugo gruvarbetare av båda könen intervjuats.
– Arbetsplatsjargongen är en viktig arbetsplatsmarkör. När du är en del av den blir du upptagen i gemenskapen och är en del av gruppen. I riskmiljöer som gruvor blir skojandet med kollegor också en omsorgspraktik, ett sätt att ta hand om varandra, säger Lisa Ringblom.
Chefens jargong mer känslig
Det finns risker med hård jargong. Arbetsplatser med sexualiserad jargong riskerar att flytta gränserna för vad som ses som ett övertramp. Det spelar också roll vem som skämtar. Om en chef säger något kan det vara mer känsligt.
– Kvinnorna hade strategier för att hantera när skämtandet gick överstyr. Då valde de att fysiskt lämna situationen eller sluta lyssna. Samtidigt var det svårt för de kvinnliga gruvarbetarna att beskriva vad som gör att ett skämt når en ”tipping point”. Det kan man förstå eftersom skämtande är en sådan finlirspraktik, säger Lisa Ringblom.
Kvinnorna kunde även använda jargongen till sin fördel.
– Kvinnorna kunde använda sig av arbetsplatsjargong för att utmana rådande strukturer. En del kvinnliga gruvarbetare kunde höja sin status genom att vara rappa i käften och ge tillbaka med samma mynt, säger Lisa Ringblom.
Hur allvarligt menat är skämtet?
Inom ramen för ett ”skämt” kan mycket sägas. Den som protesterar mot ”skämtet” kan få höra att hen inte har någon humor.
– Att säga att något bara var ett skämt kan bli ett sätt att undgå direkt konfrontation eftersom skämtandets grundläggande premiss är att det som sägs inte ska tas på allvar. Det är intressant att fundera på hur mycket mer som kan sägas om man påstår att man skämtar, säger Lisa Ringblom.
Kallas för pit talk
Olika yrkeskårer har olika sätt att prata och interagera med varandra. Gruvmiljöer utmärker sig vad gäller jargong; i forskningen beskrivs det ibland som ”pit talk”. Men det här är inte något som endast finns i gruvor. Gå till exempelvis vilket ingenjörstätt techbolag som helst så finns det andra sätt att exkludera och inkludera, menar Lisa Ringblom.
Lösningen är heller inte att förbjuda skämt och jargong.
– Det går inte att reglera manus för vad anställda får eller inte får säga på jobbet. Arbetsgivare ska inte försöka reglera det formellt på det sättet utan snarare ha ett pågående diskussion om samtalsklimatet på arbetsplatsen, säger Lisa Ringblom.
Lisa Ringblom, postdoktor, Fakulteten för kultur och samhälle, Malmö universitet, lisa.ringblom@mau.se
– Det är bra att ha en plan, säger Linda Kvarnlöf, forskare och lektor vid Mittuniversitetets Risk and Crisis Research Centre, RCR.
– Hur kommer jag i kontakt med mina anhöriga om telefon och internet slås ut? Hur kan vi hjälpas åt i grannskapet, trappuppgången eller i byn om en samhällskris inträffar? Har jag någon granne som kan tänkas vara i behov av lite extra stöd?
Mer förberedda än vi tror
Linda Kvarnlöf har ett pågående forskningsprojekt kring just hemberedskap. Hennes forskning visar att det finns ett stort intresse för hemberedskap och att vi många gånger är mer förberedda än vad vi tror.
– Det kan till exempel handla om att man har ett trangiakök hemma för att man är friluftsintresserad, att man bor i ett gammalt hus med vedeldad spis eller att man har frysen full av älgkött. Allt det där kommer till nytta i händelse av en samhällskris men det är väldigt få av oss som tänker på det som en form av beredskap, säger hon.
– Ett tips är att först och främst fundera på vad som finns hemma och hur det kan användas i händelse av kris. Vad finns hemma som skulle underlätta om vatten, el eller telefoni försvann? Vad behöver man komplettera med?
Skillnad mellan storstad och landsbygd
Studier visar att beredskapen är generellt högre på landsbygden än i städer och Linda Kvarnlöf har i sin forskning försökt förstå vad det beror på. Hon konstaterar att det bland annat är avsaknad av tillit till samhällets institutioner som gör att människor på landsbygden har högre beredskap.
– På landsbygden finns en vana av att behöva klara sig själv, till vardags så väl som i kris. Tanken om att ”samhället” ska finnas till hands när det krisar är mer eller mindre uppgiven. I städer finns det ett helt annat förgivettagande av att saker och ting ska fungera och att om man blir insnöad eller träd faller över vägen så kommer någon annan och tar hand om det här.
Beredskap är en gemensam angelägenhet
Linda Kvarnlöf understryker vikten av att se beredskap som en gemensam angelägenhet. Som något som utvecklas i dialog mellan samhällets aktörer och enskilda medborgare – och som med fördel kan praktiseras tillsammans inom familjen, bland grannar eller i vänkretsen.
– Om det finns ett samhälleligt engagemang i riskreducerande och krigsförberedande åtgärder ökar det människors motivation att engagera sig i det samma.
Det visar resultaten av en studie som letts av Mehreen Zaigham, ST-läkare på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.
– Detta är en ovanlig men allvarlig komplikation av covid-19-infektion under graviditet. Vi rekommenderar alla kvinnor som är eller planerar att bli gravida att vaccinera sig, även om de haft covid tidigare, säger Mehreen Zaigham.
– Studier som gjorts i olika länder under pandemin har visat på en ökad risk för dödlighet och sjuklighet hos gravida kvinnor och hos fostret. Vi har dock inte sett samma utveckling i Sverige. Men i samband med pandemins olika vågor kom det fall där vi inom sjukvården såg tecken på att moderkaka och foster kunde ha påverkats, berättar Mehreen Zaigham.
Samtliga kvinnor var ovaccinerade
I en retrospektiv fallstudie undersökte Mehreen Zaigham och hennes forskarkollegor 13 fall varav en tvillingfödsel, från sju olika förlossningsenheter i landet. I samtliga fall var de gravida kvinnorna covidpositiva och ovaccinerade. Samtliga moderkakor var infekterade av viruset och i hälften av fallen hade viruset även infekterat fostren.
I fem av fallen hade fostret avlidit i livmodern och i nio av fallen hade barnen fötts men med komplikationer. Två av dessa barn hade senare avlidit på grund av skador.
Lett till syrebrist
Forskarna har genom att undersöka prover från moderkakorna från de 13 fallen kommit fram till att de i olika utsträckning hade skadats av viruset sars-cov-2 och att det lett till syrebrist hos fostret.
– Vi kunde se att moderkakorna var infekterade av viruset och att det gett upphov till skador i form av döda celler, förstörd vävnad och att det bildats en beläggning av fibrin i moderkakan. Det leder till att moderkakan inte kan ge syre och näring till fostret. Det här är karakteristiskt för covid-19-infektion, det finns inget annat som kan ha påverkat moderkakorna på det här sättet, säger Mehreen Zaigham.
Försämring kan gå fort
Forskarna såg även att försämringen av moderkakans funktion kan gå fort.
– I fallen där barnen överlevt såg vi att det tog sex dagar i mediantid från det första tecknet på covid hos mamman tills infektionen påverkade fostret i form av tecken till syrebrist. I fallen där barnen avled tog det 11 dagar i median innan fosterdöd upptäcktes.
En del av de svenska resultaten ingår i en internationell studie där man tittat närmare på 68 fall från 12 olika länder. I samtliga fall fanns samma typ av skador på moderkakan som i den svenska studien.
Ovanlig komplikation
Mehreen Zaigham betonar att de allra flesta gravida kvinnor som blir sjuka i covid-19 inte kommer att drabbas av att moderkakan infekteras.
– Det är ovanligt men trots det rekommenderar vi alla kvinnor som är eller planerar att bli gravida att vaccinera sig, även om de haft covid tidigare. I vår data finns inget fall där en vaccinerad gravid kvinna som blir sjuk i covid drabbats av att fostret avlider i livmodern eller visar tecken på allvarlig syrebrist. Jag tycker det är viktigt att man vaccinerar sig, följer de rekommendationer som gäller för gravida under pandemin och söker vård om fosterrörelserna förändras så att vi kan undersöka varför, säger Mehreen Zaigham.
Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten”, som görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
Underlag för hållbar förvaltning
I rapporten analyserar institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) tillstånd och trender för de mest fiskade arterna i havet och de fyra stora sjöarna: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Rapporten utgör ett viktigt underlag för förvaltningen av fisk- och skaldjursbestånden, men gör det också möjligt att utvärdera effekter av olika förvaltningsåtgärder.
– Kunskaperna är viktiga för att kunna genomföra en ekosystembaserad förvaltning och arbetet med att skapa balans mellan bevarande, långsiktigt hållbart nyttjande och en rättvis fördelning av naturresurser, säger Fredrik Ljunghager, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Analyserna bygger bland annat på information om yrkes- och fritidsfisket fångster samt olika typer av systematiska provfisken. Insamlad data analyseras sedan av både nationella och internationella forskare.
– Vårt huvudsakliga mål är att beräkna hur stora bestånden är och om de växer eller krymper. Då kan vi ge råd om fisket kan öka, bör minskas eller om fisket helt bör upphöra. För några arter och bestånd har vi tyvärr inte tillräckligt bra information, varför vissa av våra bedömningar blir mer osäkra. Ibland kan vi inte heller göra någon bedömning alls, säger Stefan Larsson, vetenskaplig redaktör för rapporten och senior miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
I årets rapport ingår 48 arter fördelade på ett hundratal olika bestånd eller områden.
Positiv utveckling för några arter
Ett antal internationellt förvaltade arter har visat på en positiv utveckling sedan förra rapporten, kolja i Nordsjön och Skagerrak, vitling i Nordsjön, äkta tunga i Skagerrak och Kattegatt och höstlekande sill i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. På dessa arter bedöms fisket kunna öka.
Även för några av de nationellt förvaltade arterna ses en positiv utveckling och då i synnerhet i de stora sjöarna. Det gäller till exempel för lake och sik i Vänern och Vättern liksom för siklöja i Vättern och Mälaren. Positiva trender syns även för siken i Bottenviken vilket tyder på att beståndsstatusen är god och att fångsterna kan öka.
Fiskestopp respektive minskat fiske för torsk och strömming
För torsken är läget fortsatt allvarligt och då i synnerhet för det östra beståndet i Östersjön och beståndet i Kattegatt, för vilka Ices (Internationella havsforskningsrådet) ger rådet att inget fiske av torsk ska ske under 2022. För västra torskbeståndet i Östersjön minskas fisket avsevärt medan det för fisket i Nordsjön och Skagerrak inte sker någon större förändringen, även om läget dock är kritiskt.
Även för flera sillbestånd ges råd om minskat fiske eller fiskestopp. Vårlekande sill i Skagerrak, Kattegatt och sydvästra Östersjön bör till exempel inte fiskas alls. I Bottniska viken minskas strömmingsfisket något och för sill/strömming i centrala Östersjön (utom Rigabukten) sker en tydlig minskning.
– Strömmingen i Östersjön är småvuxen och lekbeståndet krymper samtidigt som fiskeridödligheten ligger över gränsvärdet för ett hållbart fiske. Då måste fisket minskas, säger Stefan Larsson.
Sämre för Vätterns röding och gäddan vid Östersjökusten
I Vättern har rödingbeståndets återhämtning avstannat och det finns tendenser till en negativ utveckling.
– Särskilt verkar det som att rödingarna inte längre är lika stora, vilket kan indikera ett för högt fisketryck, säger Stefan Larsson.
För de kanske två mest populära arterna inom fritidsfisket, abborren och gäddan, ser det både bra och dåligt ut. För abborren är situationen generellt bra i de stora sjöarna, med starka bestånd i framför allt Mälaren och Hjälmaren. För abborren längs kusten har situationen varit relativt stabil under en längre tid, men då bestånden inte bedöms växa är rådet för kustabborren att fångsterna inte bör öka.
För gäddan i stora sjöarna råder databrist. Bedömning kan endast göras för Vänern, där Sveriges Sportfiske och Vattenvårdsförbund bidrar med dataunderlag, och där lyder rådet att fångsterna inte bör öka. Även för kustgäddan saknas data och enligt försiktighetsprincipen bör därför fångsterna inte ökas i Bottniska viken. I Egentliga Östersjön är situationen för gäddan kritisk, med kraftigt försvagade bestånd på flera håll.
– Orsak till detta antas bland annat vara de negativa effekter de ökande bestånden av storspigg har på gäddan, samt att gäddan är en viktig bytesart för de ökande populationerna av säl och skarv, säger Stefan Larsson.
Kort om några välkända arter i specifika vatten
Stora sjöarna
För gös i Hjälmaren kan en svag negativ trend anas. Provfisken av gös i Mälaren visar stabila trender och rekryteringen 2020 var stark i centrala Mälaren. Statusen för abborre i Mälaren och Hjälmaren är god. I Vättern har rödingbeståndets återhämtning under senare år avstannat. För siklöja i Vättern är trenden fortsatt positiv. I Vänern är situationen för den vilda laxen fortsatt kritiskt, bland annat på grund av svag rekrytering då älvarna de leker i är utbyggda men också då fisket efter odlad lax i Vänern kan ha negativa effekter på den vilda. Även öringens rekrytering är svag i Vänern.
Östersjön
Strömmingen i Östersjön uppvisar låg medelvikt och både lekbeståndet samt fiskeridödligheten är på fel sida om respektive gränsvärde för hållbart fiske, varför fångsterna under 2022 minskas. Situationen är något bättre i Bottniska viken, men även här minskas fångsterna något. För torsken i det östra beståndet är läget fortsatt kritiskt och fisket helt stoppat. Läget har försämrats för det västra beståndet, varför fångsterna minskas avsevärt under 2022.
Skagerrak/Kattegatt
I Skagerrak och Kattegatt är tillståndet bra för bland annat kolja och vitling. I Kattegatt är det fortsatt fiskestopp för torsk. Även för till exempel hummer, långa och hälleflundra är situationen otillfredsställande. Enligt Artdatabanken är pigghajen akut hotad, men det rådande fiskeförbudet verkar ge resultat och analyser tyder på att arten håller på att återhämta sig.
Nordsjön
I Nordsjön är tillståndet bra för bland annat kolja och rödspätta och skarpsill. Det ser dock sämre ut för till exempel gråsej, där fiskeridödligheten ligger över referensvärdet för fiskeridödlighet som ger ett hållbart fiske över tid medan lekbiomassan är under tröskelvärdet för den biomassa som inte bör underskridas för att fisket ska kunna ske vid den nivå som ger maximal hållbar avkastning.
Stefan Larsson, senior miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), Sveriges lantbruksuniversitet, stefan.larsson@slu.se
Fredrik Ljunghager, utredare på Havs- och vattenmyndighet, HaV, fredrik.ljunghager@havochvatten.se
Om rapporten:
Rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten” är ett kunskapsunderlag som tas fram av institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet på beställning av Havs- och vattenmyndigheten.
Kunskapsunderlaget baseras på data som samlas in inom yrkes- och fritidsfisket, samt på omfattande övervakning av fiskbestånden och analyser av nationella och internationella forskare.
I rapporten presenteras tillstånd och biologiska råd både för arter och bestånd som förvaltas nationellt och för de som omfattas av internationell förvaltning. Många av de ekonomiskt viktiga fiskarterna vandrar över gränserna för nationella fiskezoner. För att kunna uppskatta storleken på sådana bestånd krävs ett fungerande internationellt samarbete. Detta samarbete sker inom Internationella havsforskningsrådet (Ices), med deltagande av biologer från alla kuststater runt Östersjön, Nordsjön och Nordostatlanten. För de internationellt förvaltade bestånden följer SLU Aqua Ices rådgivning. Fiskbestånden i de stora sjöarna och de mer kustbundna bestånden förvaltas nationellt och för dessa är det istället SLU Aqua som tar fram råden.
Varje år diagnostiseras drygt 1 300 personer med hjärntumörer i Sverige. Inom gruppen hjärntumörer är gliom vanligast hos vuxna.
En grupp cancerforskare vid Umeå universitet har nu analyserat så kallade metaboliter i hjärntumörsvävnad, och kunnat visa att uttrycket av dessa metaboliter varierar kraftigt mellan olika undergrupper av gliom.
Metaboliter är kemiska föreningar som skapas och används i kroppen för att upprätthålla cellers ämnesomsättning och uppbyggnad.
Tumörerna har ett unikt mönster
I studien har 224 gliom undersökts med hjälp av masspektrometri (en avancerad analysteknik som exempelvis kan identifiera och separera substanser och molekyler med stor precision, redaktionens kommentar).
Analyserna visar att varje undergrupp av tumörer har ett unikt mönster av metaboliter. Kunskapen kan användas för att bättre förstå hur olika tumörer växer.
– Vi vet att olika tumörtyper kan ha olika genetiska defekter och att prognosen är relaterad till vilken tumörtyp som uppstått. Det intressanta med denna studie är att vi karakteriserat tumörens metabola processer i förhållande till tumörundergrupp och tydligt kunnat påvisa unika metabola markörer för varje undergrupp, säger Benny Björkblom, forskare vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.
Förhoppningen är nya behandlingar
I nuläget behandlas dessa hjärntumörer med kirurgi, strålbehandling och cytostatika. Prognosen skiljer sig åt mellan olika undergrupper och bättre behandlingar behövs.
– Om vi får bättre förståelse för vilka molekyler som är viktiga för olika sorters hjärntumörer så kan det förhoppningsvis leda oss att hitta nya målinriktade behandlingar, säger Beatrice Melin, professor på institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.
En avhandling vid Göteborgs universitet visar att ungdomar ofta saknar strategier för att skydda sig från sexuella trakasserier. Det kan leda till skam, mobbning och psykisk ohälsa. Men det finns också ungdomar som hittar sätt att göra motstånd.
– Skolungdomar beskriver oönskade nakenbilder som ett relativt vanligt fenomen som påverkar deras sociala relationer i skolvardagen. Tidigare forskning har främst haft fokus på flickors utsatthet. Men avhandlingen visar att även pojkar är utsatta, säger Kristina Hunehäll Berndtsson.
Förstår inte att det är trakasserier
Kristina Hunehäll Berndtsson har undersökt elevers erfarenheter av digitala sexuella trakasserier genom att intervjua ett 80-tal elever i årskurs 9 på tre skolor belägna i olika geografiska och socioekonomiska områden. Eleverna beskrev till exempel att bilder och videoklipp som delats i samtycke sprids vidare till andra. Men även att de blir lurade eller hotade att skicka bilder som sedan sprids, och att de kunde få ”dickpics” och ”nudes” utan att ha bett om det.
– Ungdomarna saknar oftast strategier för att bemöta digitala sexuella trakasserier. Det är ett känsligt ämne som det är svårt att tala om. En del pratar inte ens med sina närmsta vänner om det. Det finns risk att bli utsatt för negativ ryktesspridning om det kommer ut. De pratar inte heller med vuxna om det. De tror inte att vuxna känner till fenomenet, säger Kristina Hunehäll Berndtsson.
– Det är dessutom många ungdomar som inte förstår att det är sexuella trakasserier. De tror att sexuella trakasserier är något som sker fysiskt.
Pojkar har svårare att prata om det
Det var vanligare att flickor var utsatta än pojkar. Men även pojkar fick oönskade ”dickpics” samt oönskade nakenbilder från flickor. De blev dessutom lurade att skicka privata bilder eller filmer som sedan spreds vidare.
– De beskrev att de blev chockade, att det var obehagligt och att de inte visste hur de skulle hantera det. Men de hade samtidigt svårt att se sig själva som offer. Det gjorde att de hade svårare att sätta ord på sina erfarenheter än flickor. Flickor kunde i regel prata om sin utsatthet på ett helt annat sätt än pojkar och även beskriva dessa erfarenheter i termer av patriarkala strukturer, säger Kristina Hunehäll Berndtsson.
– Det speglar den offentliga diskussionen om sexuella trakasserier. Vi pratar om flickors utsatthet. Men inte om pojkars.
I studien framkom att utsatta elever var drabbade på olika sätt. De blev arga, ledsna, kränkta och i ett fall var det inledningen på mobbning. En nyinflyttad pojke blev lurad av en tjej och hennes vänner att skicka ett privat videoklipp. Det delades sedan vidare bland klasskamraterna och resulterade i att han blev utfryst och mobbad. Exemplet visar på hur pojkar kan ses som förövare av sexuella trakasserier medan flickor ses som offer, även när situationen är den omvända.
Skillnad i hantering av sexuella trakasserier
Undersökningen har gjorts på skolor i olika delar av landet och som är belägna på socioekonomiskt homogena platser. Det visade sig att det fanns relativt stora skillnader i hur eleverna på de olika skolorna talade om och hanterade digitala sexuella trakasserier.
På en landsbygdsskola i mellersta Sverige med i huvudsak elever från arbetarklasshem fanns det en kultur bland vissa pojkar att skicka ”dickpics” till flickor. Ofta i syfte att få nakenbilder i retur. De kunde också tjata sig till eller hota flickor för att få nakenbilder, bilder som de sedan visade i killgänget för att få högre status. Det förekom dessutom att utsatta flickor blev skambelagda och utsatta för så kallad ”slutshaming”. Generellt sett upplevde flickorna att de inte kunde säga ifrån.
Flickor gjorde kollektivt motstånd
På en skola i utkanten av en stad i norra Sverige med i huvudsak elever från medelklasshem tog pojkarna åtminstone offentligt avstånd från oönskade nakenbilder. De var rädda för att bli utpekade som förövare, trots att praktiken förekom på skolan. På en skola i södra Sverige med elever från övre medelklasshem gick flickorna samman efter att ett fall av digitala sexuella trakasserier blivit känt.
– De kom överens om att inte prata med förövaren. Det var ett slags kollektivt motstånd. Med det gjordes i det tysta. Det kan förstås i relation till hur klass och könsnormer inverkar på elevernas motståndshandlingar och vilka motståndshandlingar som är möjliga inom deras lokala skolkultur, säger Kristina Hunehäll Berndtsson.
Finns skillnader i olika skolkulturer
Det går däremot inte att dra några generella slutsatser utifrån dessa skillnader.
– Det går inte att säga vilken betydelse klass eller geografiskt område har efter så få studier. Men det är tydligt att det finns skillnader inom olika skolkulturer. Den lokala skolkulturen påverkar hur ungas sextingpraktiker kommer till uttryck och i vilken grad ungdomar vågar ta avstånd ifrån och protestera mot sexuella kränkningar inom skolan.
I takt med att radikala högerpartier får allt större politiskt inflytande världen över blir åsikter som tidigare har ansetts extrema normaliserade. Trots radikalhögerns ökade inflytande har tidigare forskning visat att människors politiska attityder inte plötsligt har förändrats. Snarare är det så att radikalhögern har varit speciellt framgångsrik i att mobilisera supportrar och väljare.
Internet en viktig arena
I sin avhandling vill Mathilda Åkerlund, doktorand i sociologi vid Umeå universitet, öka förståelsen för en av de viktigaste arenorna for radikalhögerns mobilisering: internet. Speciellt den mobilisering som sker genom till synes vardagligt innehåll, skapat av vanliga användare på populära sociala medieplattformar och i onlineforum.
– I vardagliga digitala miljöer, som till exempel sociala medier och internetforum, finns en risk att högerradikalt innehåll blir en del av internetupplevelsen också för de som inte avsiktligen har sökt efter det. Dessutom, eftersom högerradikalt material som skapas och sprids i dessa vardagliga miljöer tenderar att vara diskret och fördolt kan det lätt misstolkas. I förlängningen kan detta få allvarliga konsekvenser både i form av en mer generell normalisering av högerradikal diskurs (diskurs betyder ungefär ”sätt att resonera”, redaktionens kommentar) men det kan också leda till potentiell radikalisering av enskilda användare, säger Mathilda Åkerlund.
Digitala plattformar möjliggör spridning
Mathilda Åkerlund menar att det inte räcker med att fastställa att extremhögern nu utnyttjar alltmer vardagliga digitala miljöer. Man måste också utforska de digitala plattformarnas roll. Plattformarnas möjligheter och begränsningar, när det kommer till att publicera och dela innehåll, knyta kontakter och interagera med andra användare, skapar förutsättningar för de högerradikala åsikterna att få spridning. Det är också viktigt att förstå hur dessa funktioner utnyttjas i syfte att sprida högerextremt innehåll.
– En högerextrem diskurs uppstår inte av sig själv online, i stället tenderar ett begränsat antal användare vara väldigt inflytelserika i skapandet och spridandet högerextremt innehåll på nätet. Därför måste forskningen också förstå hur dessa särskilt inflytelserika användare går till väga för att sprida högerextrema idéer och hur de bidrar till att skapa gemenskap kring dessa frågor.
Kan få långtgående konsekvenser
Mathilda Åkerlunds avhandling bidrar med ny kunskap genom att fokusera på hur språkbruk, digitala miljöer och inflytelserika användare samverkar i spridningen och normaliseringen av radikalhögern på nätet. Den utforskar också radikalhögerns mobilisering bortom partipolitiken och det till synes mest extrema innehållet, sådant som ofta annars är i fokus inom forskningen.
– Min forskning visar hur också subtila, vardagliga uttryck av rasism, diskriminering och hat kan få långtgående konsekvenser. Resultaten kan bidra med insikt som hjälper till att utveckla strategier för att hantera spridningen också av mindre explicita former av högerextremt material på internet samt uppmärksammar problem som sociala medieföretag behöver hantera för att stävja spridningen av sådant innehåll.
Mathilda Åkerlund, doktorand vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet, mathilda.akerlund@umu.se
Personer som varit sängliggande med covid-19 under minst en vecka har i högre utsträckning problem med ångest och depression efter infektionen, jämfört med covid-drabbade med lindrigare symtom eller friska. Det visar en stor studie med deltagare från sex länder.
Resultaten tyder på att svårighetsgraden av den akuta infektionen kan påverka den psykiska hälsan på sikt.
– Det är svårt att säga vad detta samband kan bero på, men möjliga förklaringar kan vara en kombination av oro för långsiktiga hälsoeffekter och kvarvarande fysiska symtom som begränsar sociala kontakter och bidrar till en känsla av hjälplöshet, säger Anikó Lovik, postdoktor vid Karolinska institutet och en av studiens författare.
– Det är också möjligt att svår covid-19 sätter i gång inflammatoriska processer som tidigare kopplats till ökad risk för psykisk ohälsa, fortsätter Anikó Lovik.
Stor studie om effekterna
Forskningsstudien är bland de första som undersökt långsiktiga psykiska symtom hos den allmänna befolkningen efter en covid-19-infektion. Tidigare forskning har mest fokuserat på psykisk hälsa hos inlagda patienter och haft kortare uppföljning efter diagnos.
I den aktuella studien ingår 250 000 personer från Sverige, Island, Danmark, Estland, Norge och Storbritannien. Cirka 10 000 hade diagnosen covid-19.
Deltagarna har i ett frågeformulär själva fått skatta sina symtom på depression, ångest, sömnsvårigheter och covid-relaterad stress. De fick också berätta hur länge de var sängliggande till följd av sjukdomen. Studiedeltagarna har följts i upp till 16 månader. Från Sverige medverkade 23 000 personer genom Karolinska institutets Omtanke2020-studie.
Omtanke2020-studien
Studien drivs av en forskargrupp på Karolinska institutet som vill förstå hur pandemin påverkar människors psykiska hälsa i Sverige. Studien är även en del av det så kallade COVIDMENT-samarbetet som involverar ett stort antal forskare från sex länder.
I Omtanke2020 har totalt över 28 000 personer i åldrarna 18–94 år fyllt i webbenkäter om sin hälsa. Deltagarna kommer att följas i upp till fem år efter att pandemin anses vara över.
Symptombilden påverkade måendet
Resultatet visar att personer med bekräftad covid-19 rapporterade depression och dålig sömn i något högre utsträckning jämfört med dem som inte haft sjukdomen. Förekomsten av symtom varierade dock avsevärt beroende på hur allvarlig den akuta infektionen var.
Jämfört med personer utan covid-19 var förekomsten av ångest och depression lägre för individer med milda eller inga symtom, men cirka 40–60 procent högre för dem som blev sängliggande i en vecka eller mer, vilket var fallet för knappt en fjärdedel med diagnos. Sambanden sågs under hela uppföljningsperioden. Sverige följer trenden i andra länder.
– Det är möjligt att genomgången låg- eller asymtomatisk covid-19-infektion resulterar i en viss lättnad bland dessa individer som nu kan återgå till sina normala liv. Detta kan vara en av anledningarna till den lägre förekomsten av psykiska symtom som observerats i denna grupp jämfört med dem som fortfarande är oroliga för att bli smittade och därför undviker sociala interaktioner, säger Fang Fang, professor vid institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.
Bakomliggande faktorer kan påverka
Forskarna noterar att studien inte kan fastställa något orsakssamband. Det är möjligt att bakomliggande faktorer kan påverka kopplingen mellan covid-sjukdom och efterföljande psykisk ohälsa.
Förekomsten av tidigare psykiatriska diagnoser var till exempel marginellt högre hos personer som testat positivt för covid-19. Studiedeltagarna som haft sjukdomen var även yngre än dem utan diagnos. Trots att studien tar hänsyn till dessa skillnader i analyserna kan kvarvarande effekter finnas som påverkar resultaten.
Sammantaget belyser resultaten vikten av ytterligare studier på ämnet och klinisk övervakning av psykiska symtom bland patienter som drabbats hårt under den akuta fasen av covid-19.
Forskare har med hjälp av en förfinad och högupplöst magnetkameraundersökning kunnat påvisa små utspridda skador i hjärnan hos idrottare med långvariga besvär efter hjärnskakningar. Metoden kan hjälpa till att identifiera de idrottare som har hög risk att utveckla långvariga besvär och vilkas idrottskarriär kanske bör avslutas av hälsoskäl.
Demensliknande åkomma hos boxare
Problemen med hjärnskakningar har länge funnits inom idrotten. Redan år 1905 dog 18 amerikanska fotbollsspelare, och president Roosevelt var drivande i att ändra flera regler för att minska riskerna för skador inom sporten. Tack vare dessa ändringar kunde sporten leva vidare. Det var också under tidigt 1900-tal välkänt att boxare kunde drabbas av en demensliknande åkomma, som då kallades Punch Drunk Syndrome. Det är den första beskrivningen av det följdtillstånd som kan drabba idrottare med många hjärnskakningar.
Idag vet vi att det inte bara är amerikanska fotbollsspelare och boxare som drabbas av hjärnskakning och dess följdtillstånd, utan även idrottare inom till exempel ishockey, handboll, fotboll och ridsport. Egentligen kan alla idrottare inom sporter med fysisk kontakt med andra spelare eller föremål drabbas av hjärnskakning.
Hjärntrappan hjälper
När exempelvis en ishockeyspelare tacklas in i sargen och får en smäll mot huvudet eller kroppen, förs en kraft vidare till hjärnan som då roterar innanför skallbenet. Detta leder till en störning av hjärnans funktioner och hjärnvävnaden kan skadas. Idrottaren kan bli medvetslös, illamående, få försämrad balans och kräkas. Det är viktigt att idrottaren direkt avslutar matchen eller träningen om en hjärnskakning konstateras, enbart misstanke om hjärnskakning räcker.
Dessa tidiga besvär brukar gå över på någon dag till några veckor. Även om idrottaren ibland återhämtar sig snabbt, är det viktigt att man under första veckan är extra försiktig och inte utövar sin sport som vanligt. Efter en hjärnskakning ska idrottaren ha hjärnvila i ett till högst två dygn, och därefter påbörja en successiv återgång till idrotten enligt den så kallade hjärntrappan. Hjärnvila innebär att man ska försöka begränsa intrycken till hjärnan för att den inte ska belastas, alltså inte sitta framför datorn, kolla på mobilen, gå till skolan eller till arbetet, och absolut inte idrotta.
Vissa får långvariga besvär
Idrottaren behöver följa denna strategi för återgång till spel, då konsekvenserna kan bli stora om den inte efterföljs. Anledningen är att under den första tiden efter hjärnskakning är hjärnan mycket känslig för nya skador, och en ny skada under den känsliga perioden kan leda till kraftigt förvärrade symptom med ökad risk för att besvären kan bli ihållande.
Vanligen försvinner symptomen efter hjärnskakningen inom två veckor, men hos en del idrottare kan besvären bli långdragna och orsaka mycket lidande. En del kan ha besvär i månader och år efter sin skada, och vissa tvingas att sluta med sin idrott på grund av kvarstående symptom. Detta långvariga förlopp är relativt outforskat, och forskare och läkare vet inte helt säkert varför vissa drabbas medan andra återhämtar sig snabbt.
Magnetkamera har påvisat små skador
En hjärnskakning orsakas av ett rotationsvåld vilket påverkar hjärnan och orsakar dragning i nervtrådar (axoner). Om axonerna tänjs ut tillräckligt mycket kan de efter en tid brytas av, vilket i sin tur kan leda till ärrbildning, inflammation, och på sikt även förlust av hjärnvävnad.
Hittills har det varit svårt att bevisa att dessa skador på axoner i hjärnans vita substans verkligen uppstår hos idrottare. Nyligen har forskare med en förfinad magnetkamerateknik, den så kallade 7 Tesla (7T) magnetkameran, kunnat påvisa små skador utspridda i hjärnans vita substans hos idrottare som haft långdragna besvär, ofta i flera år, efter sin hjärnskakning.
Balansen kan bli påverkad
Forskarna har också kunnat påvisa att dessa idrottare har en skada i balansorganen som sitter i innerörat. Det skulle kunna förklara varför så många har besvär med balansen efter hjärnskakning.
Resultaten är unika och denna kunskap kan hjälpa till att identifiera de idrottare som har hög risk att utveckla långvariga besvär. Detta kan också hjälpa idrottaren med besvär efter hjärnskakning att besluta om det går att fortsätta med idrotten eller om karriären måste avslutas. Om det dessutom med specifika tester av balansen hos idrottare med besvär med yrsel och ostadighet går att påvisa en skada, kan riktad rehabilitering med bland annat specifik balans- och ögonträning påskynda återhämtningen.
Förändrad attityd krävs
Det är viktigt att hjärnskakningar inom idrotten minskas, där en förändrad attityd gentemot skadorna och den efterföljande återhämtningsperioden är ett måste. De olika idrotterna behöver göra en översyn av sin verksamhet, sina regler och utvärdera vilka förbättringar som kan göras. De medicinska teamen måste känna till skademekanismer och tidigt identifiera en hjärnskakning så att idrottaren får rätt hjälp för en optimal återhämtning.
Alla måste arbeta för att minska dessa skador, att fortsätta utforska vad de ger för effekter på hjärnan och hur man kan hjälpa de idrottare som drabbats. Hjärnskakningar och idrott engagerar som tur är många, från presidenter till föräldrar, från coacher till forskare. Tillsammans kan alla hjälpa till att minska de konsekvenser som tyvärr drabbar alltför många idrottsutövare.
Kylbehandling ger snabbare återhämtning
I dagsläget finns det inte många alternativ till hjärntrappan för att snabba på hjärnans återhämtning och återgång till idrotten. Pågående studier genomförs med kylning av hjärnan och halsens kärl för att se om det kan påskynda återhämtning efter hjärnskakning.
Under idrott är kroppen varmare än normalt, likaså hjärnan, och det har visat sig att de skadorna som uppstår i hjärnan efter hjärnskakning kan förvärras av en högre kroppstemperatur. Om hjärntemperaturen snabbt sänks till normala nivåer, så torde detta kunna minska följdskadorna.
Två studier har testat denna kylmetod på professionella ishockeyspelare som drabbats av hjärnskakning. Direkt efter skadan placerades en kylhjälm på spelarens huvud och nacke, där kylbehandling pågick under minst 45 minuter.
Studierna har kunnat påvisa att de spelare som fått kylbehandling återhämtat sig snabbare än de som endast följt hjärntrappan, 9 jämfört med 12 dagar till återgång till fullt matchspel, och att det var färre av de kylda spelarna som hade ihållande besvär.
Inga negativa följder upptäcktes av behandlingen, och alla idrottare uppgav att de skulle välja behandlingen igen, om möjlighet fanns. Kylning verkar vara en lovande behandling att använda direkt efter hjärnskakning, för att minska risken för utdragna besvär.
Text: Anna Gard, doktorand och läkare vid Lunds universitet, Yelverton Tegner, professor emeritus och läkare vid Luleå tekniska universitet och Niklas Marklund, professor och överläkare vid Lunds universitet.
Martland, H. Punch drunk. Journal of the American Medical Association. 1928.
Gard, A., m.fl. Selective head-neck cooling after concussion shortens return-to-play in ice hockey players. Concussion. 2021. 6:2.
Al-Husseini, A., m.fl. Shorter recovery time by early post-injury head-and-neck cooling after concussion in elite ice hockey players – a clinical trial. Ej publicerad data.
Gard, A., m.fl. Quality of life of ice hockey players after retirement due to concussions. Concussion. 2020. 5:3.
Gard, A., m.fl. Widespread white matter abnormalities revealed by 7T diffusion kurtosis imaging in athletes with persistent post-concussion symptoms. Submittat för publikation.
Gard, A., m.fl. Post-concussive vestibular dysfunction is related to injury to the inferior vestibular nerve. Journal of Neurotrauma. 2022. In press.
Rysslands krig mot Ukraina har satt fokus på frågor som rör desinformation, fake news och vikten av källkritik. Kajsa Falasca är docent vid Mittuniversitetet och forskar kring politisk kommunikation i det moderna medielandskapet.
Vad är viktigt att tänka på när jag tar till mig information om kriget?
− Det första är precis som alla säger, källkritik. Det gäller att vara noga med att titta på vart informationen kommer ifrån, speciellt på sociala medier. Det är viktigt att fundera på vem det är som har publicerat den här informationen. Krig är inte bara ett fysiskt krig utan det blir också ett informationskrig. Olika sidor i en konflikt kommer att vilja påverka, både vad människor tänker och tycker, hur man agerar och vilken bild som målas upp utav de olika sidorna och av de som är involverade i konflikten.
Hur ser jag skillnaden på korrekt och inkorrekt information?
− I dagens informationssamhälle kan det vara rätt svårt att se om det är sant, eller om det är någon slags desinformation där någon vill missleda mig in på något som inte är sant. Extra svårt är det ju när man tittar på vad man kan göra med bilder, det som kallas för deepfakes, alltså vad man kan göra med rörlig bild. Men, man kan alltid googla på både bilder och filmer för att se om det står någonting skrivet om dem, eller om det uppmärksammas att det här är påhittat. Men, man bör vara medveten om att det är väldigt lätt att man tar till sig en massa saker som kanske inte alls är sanna eller riktiga.
Var ska jag söka information för att få korrekt info?
− Det bästa är att vända sig till traditionella nyhetsmedier. I Sverige så skulle man säga att det är public service, SVT, Sveriges Radio, våra stora dagstidningar och sedan finns lokaltidningar. Redaktionsarbetet syftar till att all information ska vara verifierad. Ibland kan man höra på olika nyheter att de säger ”vi har fått in dessa uppgifter, men de är inte verifierade” så där är man väldigt transparent. Vi ser också – i både krig och kris – att allt fler vänder sig till public service. Under coronakrisen var det till exempel fler och fler unga som vände sig till SVT.
Vilka källor ska jag vara extra försiktiga med?
− Framförallt sociala medier, där går det väldigt snabbt och det är väldigt många som vill påverka. Kriget i Ukraina kallar ju en del för det första ”Tiktok-kriget”. Tiktok är en plattform där det sprids väldigt mycket fake news, men också desinformation där man försöker vilseleda människor. Det är fler och fler som benämner kriget i Ukraina som Tiktok-kriget eftersom väldigt mycket publiceras på den plattformen och för att den växer mest och snabbast just nu.
Hur märks desinformationen kring kriget så här långt?
− Det märks i alla sociala medier att man försöker påverka opinionen, men man försöker också påverka traditionella medier. I Ryssland lämnar nu de stora internationella medierna som har rapporterat där ifrån och det har införts ett straff för de medier som rapporterar om kriget, och som benämner det som ett krig. Det betyder att det blir tyst, och då får andra aktörer utrymme. Traditionella medier från Ryssland tror jag inte att man ska lita på i nuläget.
Långvariga besvär är relativt vanligt efter en svår sjukdom i covid-19, men kan även drabba personer som haft milda symptom.
Som ett led i att öka kunskapen om långsiktiga immunavvikelser hos patienter som återhämtat sig från den akuta fasen av infektionen, presenterar nu en forskargrupp en ny studie.
Makrofager är förändrade
Studien visar att en viss typ av immunceller som kallas makrofager (vita blodkroppar som angriper och ”äter upp” främmande och skadliga ämnen i kroppen, redaktionens kommentar) är påverkade flera månader även efter en mild covidinfektion.
– Vi kan visa att makrofagerna från personer med mild covid-19 visar ett förändrat inflammatoriskt och metaboliskt uttryck tre till fem månader efter infektion. Trots att majoriteten av dessa personer inte hade några kvarvarande symptom så var deras immunsystem mer känsligt än hos de friska personerna, säger Craig Wheelock, docent vid Karolinska institutet och en av författaren till studien.
Makrofager isolerades
I den aktuella studien har forskarna analyserat blodprover från 68 personer som haft mild covid-19. De har jämförts med en kontrollgrupp på 36 personer som inte haft sjukdomen.
Forskarna isolerade makrofagerna i laboratoriet och stimulerade dem med bland annat spikeprotein, stereoider och lipopoly-sackarider (LPS), som är en molekyl som retar immunsystemet.
Därefter gjordes en RNA-sekvensering av cellerna för att mäta aktiva gener. Forskarna mätte även förekomsten av en viss form av molekyler, så kallade eikosanoida signalmolekyler, som är ett viktigt inslag vid inflammationer.
– Det är inte oväntat att det finns en större mängd eikosanoida molekyler hos personer med covid-19 då sjukdomen leder till inflammationer, men det var oväntat att produktionen av dem fortfarande var högre flera månader efter infektionen, säger Craig Wheelock.
Högre halt av inflammatorisk signalämne
Studien visade även att makrofagerna hos personer som haft mild covid hade en förhöjd halt av leukotriener, som är en form av inflammatoriska signalämnen kända för att kunna orsaka astma. De är också inblandade i immunförsvaret vid influensa.
– En ihållande ökning efter sars-cov-2-infektion skulle kunna orsaka ökad känslighet för luftvägsinflammation, men skulle också kunna förbättra den antivirala immuniteten mot sars-cov-2 eller andra virus, säger Julia Esser-von Bieren, forskargruppsledare vid Helmholtz Center Munich.
Inga symptom efter ett år
Blodproverna togs vid två olika tillfällen. Det första togs tre till fem månader efter en covidinfektion, det andra togs efter tolv månader.
Efter tre till fem månader hade drygt 16 procent kvarvarande milda symptom medan resten var symptomfria. Efter tolv månader sågs inga kvarvarande symptom och det fanns inte längre någon skillnad i inflammatoriska markörer mellan personer som haft covid-19 och den friska kontrollgruppen.
Långtidscovid undersöktes inte
Diagnosen postcovid, som också kallas långtidscovid, har inte undersökts specifikt i studien. Forskarna anser att mer forskning behövs för att utröna om resultaten kan kopplas direkt till postcovid.
– Vi skulle vilja göra en motsvarande studie där vi involverar både personer med svår covid-19 och personer utan covid-19 men som har någon annan luftvägssjukdom, som till exempel influensa. Då kan vi undersöka om det som drabbar covid-19-patienter också drabbar dem med till exempel säsongsinfluensa, säger Julia Esser-von Bieren.
Kontakt:
Craig Wheelock, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska institutet, craig.wheelock@ki.se
Mellan 2013 och 2016 genomfördes fortbildningen Matematiklyftet i svenska skolor. Under ett års tid arbetade matematiklärare tillsammans för att utveckla sin undervisning. Syftet var att förbättra undervisningen och öka elevers kunskaper i matematik.
Satsningen lönsam för samhället
Grundskolor som deltog i Matematiklyftet fick bättre resultat på nationella prov i matematik. I genomsnitt höjdes betygen för en av femton elever. Resultaten förbättrades mest för elever i lägre årskurser.
– Det är en ganska liten ökning och kan inte förklara svenska elevers resultatuppgång i de internationella kunskapsmätningarna Pisa och TIMSS, säger Björn Öckert, en av forskarna bakom rapporten.
– Men våra beräkningar visar ändå att satsningen är en lönsam affär för samhället.
Det här är Pisa och TIMMS
Pisa är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Studien har genomförts vart tredje år sedan år 2000. TIMSS är också en internationell studie och den riktar sig till elever i årskurs 4 och 8 och undersöker deras kunskaper i och attityder till matematik och naturvetenskap.
Källa: Skolverket
Resultatökningen håller i sig
Skolor som genomförde fortbildningen har bättre matematikresultat ännu 4–5 år senare.
– Undervisningen har förändrats varaktigt, säger Erik Grönqvist, som är en annan av rapportförfattarna. Vi ser att matematiklärare aktiverar och involverar sina elever mer på lektionerna än tidigare.
En målsättning var att lärare skulle fortsätta utveckla sin undervisning tillsammans även efter att fortbildning avslutats, men så blev det däremot inte.
– Rektorer behöver antagligen avsätta både tid och resurser för att hålla igång samarbetet mellan lärare, menar Erik Grönqvist.
Svagare elever gynnades inte
Svagare elever drog inte nytta av Matematiklyftet.
– Det är möjligt att de nya undervisningsformerna inte passade alla elever, säger Olof Rosenqvist som också har skrivit rapporten.
Så gjordes forskningen
Utvärderingen av Matematiklyftet omfattar omkring 3 800 grundskolor under läsåren 2010–2019. Rapportförfattarna jämför resultatutvecklingen för skolor som deltog i satsningen med utvecklingen för skolor som inte deltog.
Fredrik Strömberg har undersökt vad som händer när seriegenrer etablerade inom en viss kultur – som superhjältarna – introduceras i en annan. Han är även intresserad av vad som händer när seriekonsten möter andra visuella kulturer och när bildkonstnärer med olika visuella referensramar skapar serier.
Fredrik Strömbergs avhandling är den första om serier vid Malmö universitet. Ämnet är tvärvetenskapligt och ingången är medie- och kommunikationsvetenskap.
– Jag har jobbat med serier i tre decennier och ville ha fler sätt att angripa och förstå konstformen. Jag ville gå mer på djupet, säger Fredrik Strömberg, som varit redaktör för facktidskriften Bild & Bubbla sedan 1997 och skrivit ett antal böcker om serier.
Misslyckade försök
Konstformen tecknade serier kan sägas ha sina rötter i Europa och USA och har sedan spridits över världen. Även om serier bland annat bottnar i europeiska skämtteckningar är konstformen i sig förhållandevis neutral. Samtidigt är till exempel genren superhjälteserier tydligt knuten till amerikansk kultur, med sitt fokus på individen, den amerikanska drömmen och inslag av sexuella anspelningar och våld.
För att undersöka hur genren superhjältar kan fungera i Mellanöstern studerade Fredrik Strömberg förlaget Teshkeel i Kuwait och AK Comics i Egypten, som båda satsat på att producera nya serier i superhjältegenren.
Utgivningen fick läggas ner
De båda förlagen fick i sinom tid lägga ned sina respektive utgivningar och Fredrik Strömberg kopplar detta till de berättarmässiga och visuella konventioner som är kopplade till genren. I båda fallen verkar de inbyggda konventionerna ha skapat problem när de skulle introduceras i kulturer som inte varit del av att utveckla dem.
– Förlaget AK Comics försökte bara ta genren och köra. Det fungerade inte alls då det ansågs bryta med sociala och kulturella förväntningar på kultur ämnad för unga, säger Fredrik Strömberg
Inte heller i Kuwait blev nyproducerade superhjälteserier med nedtonade våldsinslag någon framgång.
– Teshkeel försökte anpassa serierna till kulturen men tappade då läsarnas intresse. Kvar blev mest bara personer i konstiga dräkter som pratade med varandra.
Erfarenhet ligger till grund för bildförståelse
Fredrik Strömberg baserar sin forskning på teorier om hur bilder konsumeras och produceras. Han har särskilt använt sig av schemateorier för att tolka processen som ligger bakom skapandet av serier, liksom hur visuella idéer överförs mellan skapare och mellan verk, inom och över kulturgränser. Bildmässiga scheman är ett sätt att förklara hur vår bildförståelse grundas i tidigare erfarenheter av bilder.
Numera läser han själv serier på ett helt nytt sätt.
– Jag är lärare på Serieskolan i Malmö och märker hur avhandlingsarbetet har påverkat min undervisning. Hur serieskapare kan inspireras av andra konstformer och applicera det i sitt skapande är något jag diskuterar med eleverna, säger Fredrik Strömberg.
Men när han ska läsa serier för upplevelsen, så blir det något mer lättsmält.
– Kanske fransk-belgiska klassiska serier, som Asterix eller Spirous äventyr, som jag läste som barn. Då kan jag bara låta mig underhållas, säger Fredrik Strömberg.
På engelska skiljer man på verbformerna i ’I am ’, ’you are’ och ’he is’, medan vi på svenska använder samma form i ’jag är’, ’du är’ och ’han är’. Så har det dock inte alltid varit, utan på fornsvenska hette det ’iak äm’, ’thu äst’ och ’hann är’. I sin avhandling har språkforskaren Adam Horn af Åminne studerat den här förändringen i de nordiska språken, för att ta reda på hur den bakomliggande processen fungerar.
– Jag har velat undersöka vad som blir kvar när verbböjningen förenklas och varför vissa former har ”vunnit”. Avskaffandet av pluralböjning i svenskan är ett utmärkt exempel: Hur kommer det sig att singularformen ’är’ vann över pluralformen ’äro’? Det visar sig att det inte är någon slump att vi i dag använder ’vi är’ och inte ’jag äro’, säjer Adam Horn af Åminne.
Verbböjningen förenklas
I sin avhandling undersöker han hur verbformer som anger specifika personer avvecklas och försvinner ur språk, med särskilt fokus på de nordiska språken och på traditionella nordiska dialekter från tidigt 1900-tal.
– I alla nordiska språk och dialekter har det funnits en tendens till förenkling under det gångna årtusendet, säjer Adam Horn af Åminne. Sedan varierar utvecklingen stort från fall till fall. På isländska är den äldre personböjningen fortfarande väldigt välbevarad, medan vi på svenska inte längre har kvar några särskilda person- eller pluralformer över huvud taget.
Vi pratum – istället för vi pratar
Också många traditionella dialekter i Sverige hade bevarat sådan böjning ännu vid början av 1900-talet, till exempel i Dalarna och i Sydvästsverige, där komplexiteten kan liknas vid modern färöiska. I södra Västergötland och mellersta Halland sa man till exempel ’jag pratar’ men ’vi pratum’, vilket kan verka väldigt gammaldags för en svensktalande i dag.
Genom att kartlägga verbformernas utveckling i de nordiska språken och dialekterna kan Adam Horn af Åminne se de olika mönster som utvecklingen har följt. Han har också studerat gamla arkivinspelningar för att se hur dialekttalare använde olika verbformer i praktiken. Även om utvecklingen har gått väldigt olika långt går samma mönster igen i hela språkfamiljen.
Vinnare är tredje person singular
– I slutändan rör sig all förenkling mot singular och mot tredje person. En singular form som ’är’ vinner därför över en plural form som ’äro’. Och både ’är’ och ’äro’ angav från början tredje person, vilket är anledningen till att de fanns kvar längst. Andra former som ’äm’ i första person singular eller ’ären’ i andra person plural försvann långt tidigare.
Enligt Adam Horn af Åminne återfinns mönstret även i andra språkfamiljer, vilket talar för att det rör sig om en allmän tendens vid språkförändring och inte om något unikt fenomen i Norden. Anledningen är sannolikt att tredje person singular uppfattas som den mest neutrala verbformen.
– I tredje person singular talar vi i princip om allt runtomkring oss: hon kör bil, han sms:ar, katten jamar, kärleken är stor, det snöar. Därför upplever vi omedvetet den verbformen som grundläggande och mindre specifik, och då är vi mer benägna att generalisera den.
Böjningar bevarades längst i glesbygd
Utöver den grammatiska utvecklingen har det i avhandlingen också framkommit en tydlig social dimension av verbböjningens förenkling. Särskilda person- och pluralformer bevaras nämligen längre i områden som ligger längre bort från centrala och tätbefolkade regioner.
– Det är en genomgående tendens att personböjning bevarades bättre i områden som var relativt otillgängliga och där det var färre människor i rörelse. Det är därför som de traditionella dialekterna i de norska fjällen och de småländska skogarna hade personböjning men inte dialekterna runt Oslofjorden eller i Mälardalen.
Proteinet p53 har en nyckelroll i kroppens försvar mot cancer, bland annat genom att upptäcka och förhindra genförändringar som kan leda till cancer. Om en cell saknar funktionellt p53 förvandlas den snabbt till en cancercell som börjar dela sig okontrollerat. Därför pågår försök runt om i världen att utveckla cancerbehandlingar som på olika sätt riktar in sig mot p53.
– Problemet är att celler bara gör väldigt lite p53 och sedan snabbt bryter ner det, eftersom det är ett väldigt stort och oformligt protein, säger Michael Landreh, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.
Nu har forskarna vid Karolinska Institutet hittat ett annorlunda sätt att stabilisera proteinet och på så vis göra det mer potent. Genom att koppla en bit spindeltrådsprotein till p53 har de visat att de kan skapa ett mer stabilt protein med ökad förmåga att döda cancerceller.
Spindeltråd stabiliserar cancerdödande protein
– Vi har inspirerats av hur naturen skapar stabila proteiner och använt oss av spindeltrådsprotein för att stabilisera p53. Spindeltråd består av långa kedjor av mycket stabila proteiner och är en av naturens starkaste polymerer,
I samarbete med bland andra Jan Johansson och Anna Rising vid institutionen för biovetenskaper och näringslära på KI, som använder just spindeltråd i sin forskning, testade forskarna att sätta fast en liten bit av ett syntetiskt spindeltrådsprotein på det mänskliga p53-proteinet. När de sedan tillsatte det till celler fann de att cellerna började producera det i stora mängder. Det nya proteinet visade sig också vara mer stabilt än vanligt p53 och ha förbättrad förmåga att döda cancerceller.
Med hjälp av elektronmikroskopi, datorsimuleringar och masspektrometri kunde de visa att detta troligen beror på att spindeltrådsdelen lyckas strukturera upp p53-proteinets oformliga delar.
Nu planerar forskarna att i detalj studera proteinets struktur och hur de olika delarna av proteinet samverkar för att förebygga cancer. De kommer även att ta reda på hur cellerna påverkas av det nya potenta p53-proteinet och hur väl de tolererar spindeltrådsdelen av proteinet.
Proteinet p53– genomets väktare
p53 har kallats genomets väktare eftersom det kan stoppa celler med dna-skador från att utvecklas till cancerceller. Mutationer i p53-genen återfinns i ungefär hälften av alla cancertumörer, vilket gör det till den vanligaste genförändringen vid cancer. Sir David Lane, professor vid Karolinska Institutet, var en av de som upptäckte p53-proteinet i slutet av 1970-talet.
– Att skapa en mer stabil variant av p53 i celler är ett lovande tillvägagångssätt för cancerterapi och nu har vi ett verktyg för detta som är värt att utforska. På sikt är förhoppningen att vi ska kunna gå vidare och utveckla ett mRNA-baserat cancervaccin, men innan dess behöver vi veta hur proteinet hanteras i cellerna och om det till exempel är giftigt i stora mängder, säger Sir David Lane, senior professor vid Karolinska Institutet.
Sir David Lane var en av de som upptäckte p53-proteinet i slutet av 1970-talet. P53 har kallats genomets väktare eftersom det kan stoppa celler med dna-skador från att utvecklas till cancerceller. Mutationer i p53-genen återfinns i ungefär hälften av alla cancertumörer, vilket gör det till den vanligaste genförändringen vid cancer.
– Att förstå mer om p53 och att försöka utnyttja denna egenskap hos tumörer för klinisk nytta har blivit temat i min forskning, säger David Lane, professor i tumörsuppressorbiologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, karolinska institutet. Genom att förstå vad p53 gör så kan vi också förstå vad som är fundamentalt i cancer. Filmen är 1 minut och 23 sekunder lång.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och A*STAR (Agency for Science, Technology and Research) i Singapore.
Vetenskaplig artikel:
A spindle and thread’-mechanism unblocks p53 translation by modulating N-terminal disorder (Margit Kaldmäe, Thibault Vosselman, Xueying Zhong, Dilraj Lama, Gefei Chen, Mihkel Saluri, Nina Kronqvist, Jia Wei Siau, Aik Seng Ng, Farid J. Ghadessy, Pierre Sabatier, Borivoj Vojtesek, Médoune Sarr, Cagla Sahin, Nicklas Österlund, Leopold L. Ilag, Venla A. Väänänen, Saikiran Sedimbi, Marie Arsenian-Henriksson, Roman A. Zubarev, Lennart Nilsson, Philip J. B. Koeck, Anna Rising, Axel Abelein, Nicolas Fritz, Jan Johansson, David P. Lane, och Michael Landreh)Structure.
Ett annat öde drabbade exempelvis Irak som efter Kuwaitkriget tvingades betala miljöskadestånd till sitt grannland. Men det juridiska skyddet för miljön är svagt i krig, enligt miljörättsjuristen Britta Sjöstedt.
Förstörda naturområden, utsläpp av kemikalier och luftföroreningar. För att inte tala om eventuell radioaktiv strålning från kärnkraftverk och rester från radioaktiv ammunition. Krig kan innebära enorma konsekvenser för miljön.
– Det finns internationella bestämmelser som ska skydda miljön i krig, men de har aldrig prövats i skarpt läge, berättar Britta Sjöstedt, universitetslektor vid Juridiska institutionen på Lunds universitet.
Det är väldigt höga krav för att kunna pröva miljöbrott i krig. Bestämmelser i folkrätten infördes efter Vietnamkriget och för att gälla måste det vara konsekvenser som är långsiktiga, utbredda och allvarliga.
Svårigheter med internationell prövning
Det finns exempel på stater som behövt kompensera miljöskador i krig. Irak är ett sådant.
Efter Iraks invasion av Kuwait 1990 startades en FN-kommission för att tvinga Irak att ekonomiskt kompensera Kuwait för bland annat förstört vatten och miljöskador på grund av stora flyktingströmmar.
Det har tagit trettio år att reda ut och i år betalade Irak av den sista delen av skulden med hjälp av intäkter från oljeexport.
En sådan lösning ser dock svår ut i fallet med Ukraina och Ryssland, eftersom Ryssland kan lägga in veto mot beslutet i FN:s säkerhetsråd. När det handlar om folkrättsbrott finns inget överstatligt organ, utan det bygger på att stater kontrollerar varandra och inför sanktioner.
För att dömas i internationell domstol måste Ryssland på förhand ha godkänt att en rättslig prövning kan göras. Ett sådant godkännande finns inte.
– Det är små förutsättningar att Ryssland ska dömas för miljöbrott i internationell domstol, säger Britta Sjöstedt.
Miljörisker när samhällsfunktioner kollapsar
Enligt krigets lagar är det bara militära mål som får attackeras och miljön räknas som ett civilt mål som ska skyddas. Hänsyn till miljön ska vara en del av bedömningen av en militär attack och det finns juridiska skydd mot att attackera objekt som exempelvis kärnkraftverk. Men det är svårt att avgöra när det finns militära syften, till exempel kan det vara tillåtet att förgifta vatten där motståndarsidans militärer finns.
Det finns stora risker att miljön kommer påverkas i Ukraina, exempelvis marker som blir överkörda av militära fordon, militära läger som förstör viktiga naturområden och kemikalieutsläpp från industrier som blir bombade.
– Den största faran är dock att det vanliga miljöskyddet försvinner när samhället kollapsar vilket leder till att det inte finns en infrastruktur som tar hand om avlopp som går sönder eller en brandkår som tar hand om utsläpp och bränder, säger Britta Sjöstedt.
Hon tycker det är för tidigt att avgöra om Ryssland tar någon miljöhänsyn i attackerna eller ej.
– Det skulle gå att använda miljöförstörelse som krigsföring i ännu högre grad. Men det är såklart oroväckande att det är strider i närheten av kärnkraftverk och i ett skyddat biosfärområde vid Svarta havet, säger Britta Sjöstedt.
Skydd för konsekvenser i grannländer
Det finns också juridiska skydd mot att neutrala länder inte ska behöva ta konsekvenser av krig, så att exempelvis inte vattendrag blir förgiftade eller radioaktivt avfall sprider sig långt utanför länderna där krig pågår.
– Men med den senaste tidens vapenleveranser och sanktioner mot Ryssland, kan man nog inte längre hävda att Sverige är neutralt i konflikten, menar Britta Sjöstedt, och därmed finns inget skydd mot miljökonsekvenser.
Initiativ vill stärka miljörätten
Miljöfrågor har ökat i betydelse och det syns även i krig och i fredsbevarande insatser, enligt Britta Sjöstedt.
– FN:s folkrättskonvention har nyligen antagit principer för att utöka miljöskyddet i väpnade konflikter. De driver ett rätt progressivt arbete att skydda miljö och naturområden.
Det finns även andra mellanstatliga initiativ för att skydda till exempel vattenförsörjning.
Men man får ha i åtanke att det är stater som förhandlar förhållningsreglerna och det gäller att stater accepterar det som gällande rätt. Intresset för miljörätt finns, men det är känsligt att ändra i de folkrättsliga principerna.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
