I en studie från Göteborgs universitet har kvinnor mellan 23 och 69 år djupintervjuats. Alla hade upplevt så kallad fontänorgasm, kvinnlig ejakulation, på egen hand eller under sex med män. Några hade även upplevt fenomenet med kvinnliga partners.
Superkraft eller pinsam upplevelse
Men upplevelsen hade gett upphov till vitt skilda känslor.
– Några beskrev det som en superkraft, en förundran och en stolthet över vad deras kroppar kunde, och att fontänorgasmen gav dem en djupare och annorlunda tillfredsställelse än en orgasm utan ejakulation, säger Jessica Påfs, forskare i sexuell hälsa och studiens författare.
En annan grupp kände sig tvärtemot besvärade eller skamsna över att de ”blötte ner sig” under samlag. I många fall var detta kopplat till en ängslan över vad vätskan egentligen var, och om det fanns urin i den. Oro över hur partnern skulle reagera gjorde att de kunde försöka kontrollera eller hindra ejakulationen.
– Däremellan fanns det andra som var mer eller mindre likgiltiga inför fontänorgasmen. Om något var de snarare besvikna över att den inte gav någon känsla av orgasm, säger Jessica Påfs.
Mer kunskap behövs
Här kan den svenska benämningen – fontänorgasm eller sprutorgasm – bli vilseledande menar hon. Föreställningen kring kvinnlig ejakulation skapar en förväntan på en orgasm utöver det vanliga som inte är självklar för alla kvinnor. Det kan också vara så att ejakulationen sker obemärkt eller utan någon förhöjd känsla av njutning.
Att det behövs mer kunskap kring kvinnlig ejakulation är något alla kvinnor i studien vittnar om, menar Jessica Påfs.
– Det handlar lika mycket om att upplysa om vad själva ejakulationen är, varifrån den kommer och vad den innehåller, som att förstå att detta är en naturlig del av kvinnans sexualitet och inte – vilket är en förekommande vanföreställning – något som porrindustrin fabricerat, säger hon.
Sjöfarten står för runt 90 procent av världens transporter och nästan 3 procent av utsläppen av koldioxid. För att minska sjöfartens klimatpåverkan har FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO enats om att utsläppen av växthusgaser från den internationella sjöfarten ska minska med 50 procent fram till 2050.
För att nå klimatmålet använder IMO ett regelverk som ska verka för en säkrare och mer energieffektiv sjöfart. En studie visar dock på begränsningar med detta regelverk när kommer till hållbarhet och miljöpåverkan.
− De här begränsningarna bromsar upp klimatarbetet och kan vara en del av förklaringen till varför sjöfartens koldioxidutsläpp fortsätter att öka trots olika åtgärder, säger Hanna Varvne, doktorand i företagsekonomi och en av studiens författare.
Kommersiella intressen prioriteras
Inför en resa fattar sjökaptener och befäl ett antal beslut som påverkar bränsleförbrukningen och därmed fartygets klimatpåverkan. Det handlar om att välja en rutt med gynnsamma väder- och sjöförhållanden, optimera motorer samt att undvika förseningar kring avgång.
Studien visar dock att dessa val ofta påverkas av instruktioner från andra personer, som kommersiella chefer, fartygsoperatörer och ägarna till lasten, som prioriterar ekonomiska faktorer framför fartygets energieffektivitet.
− Det kan handla om att de vill se höga servicehastigheter, tät färjetrafik under lågsäsong eller en längre rutt för att undvika dyra kanalavgifter, något som ökar bränsleförbrukningen, säger Hanna Varvne.
Fartygens fart påverkar utsläppen
I och med att regleringsstrategin inte tar hänsyn till beslutsfattare som prioriterar kommersiella intressen framför energieffektivitet, kan det få en negativ påverkan vad gäller möjligheterna att nå klimatmålet 2050, menar forskarna.
– Ett klassiskt exempel är fartygens fart. Den regleras ofta i antingen kommersiella kontrakt eller i offentliga upphandlingar. Dessa kontrakt tar i begränsad omfattning hänsyn till vilken fart som skulle resultera i minskade utsläpp från fartygen.
Mer fokus på de kommersiella cheferna
För att nå sjöfartens klimatmål rekommenderar därför forskarna att IMO lägger mer fokus på kommersiella chefer, hamnintressenter och andra delar av det nätverk av beslutsfattare som i nuläget prioriterar kommersiella mål framför energieffektivitet.
Hanna Varvne menar även att mer samarbete krävs för att nå klimatmålet:
− Det finns ett flertal nya samarbeten mellan lastägare och rederier som har som mål att skapa mer miljövänliga transportkedjor. Tyvärr finns det också exempel på andra samarbeten eller samverkansprojekt som inte lyckats. Så framtida forskning om framgångsfaktorerna för att samverka för hållbar sjöfart skulle verkligen kunna bidra till utvecklingen av fler framgångsrika projekt som gynnar både företag och miljö.
Om forskningen:
Studien bygger på intervjuer med drygt 100 sjöbefäl och chefer, samt omfattande observationer från fartyg och datainsamling.
Hanna Varvne, doktorand i företagsekonomi på Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan, Göteborgs universitet, hanna.varvne@gu.se
I en klinisk studie på Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har forskare jämfört sövning med gas och narkosmedel som ges intravenöst.
Resultaten visar att patienter som sövs med gas har en betydligt lägre urinproduktion under narkosen.
– Låg urinproduktion är ofta associerat med nedsatt njurfunktion och är även ett av kriterierna för akut njursvikt. Men den här effekten av gas-anestesi kan vara harmlös för relativt friska patienter men skulle kunna vara en signifikant bidragande faktor till njursvikt hos patienter som redan har en högre risk för komplikationer, säger Stephanie Franzén, forskare inom anestesiologi och intensivvård vid Uppsala universitet.
Ökad nivå av hormoner
Enligt Stephanie Franzén verkar den minskade urinproduktionen hänga ihop med en ökad nivå av hormoner i blodet som fungerar som vatten- och saltsparande. Detta fenomen har man inte sett hos patienter som fått narkos intravenöst.
– Vår slutsats är att narkos med gas påverkar njuren på ett sätt som leder till en minskad urinproduktion. Ingen av patienterna i studien fick dock njursvikt vilket tyder på att just gas-anestesi i sig verkar kunna sänka urinproduktionen utan att orsaka en tydlig nedsatt njurfunktion, säger Egidijus Semenas, forskare och överläkare i anestesi- och intensivvård på Akademiska sjukhuset.
Narkos är säkert men komplikationer förekommer
Anestesi, det vill säga narkos eller sövning, är generellt en väldigt säker och etablerad metod. Men trots det drabbas vissa patienter av komplikationer efter operationen, till exempel försämrad njurfunktion.
– Ungefär 6–8 procent av alla som opereras med narkos drabbas av njurkomplikationer efteråt. Bara på Akademiska sövs cirka 29 000 patienter årligen vilket innebär att upp mot 2 300 patienter drabbas av en försämrad njurfunktion varje år, framhåller Stephanie Franzén.
Kända faktorer som påverkar risken att utveckla en njursjukdom efter en operation är exempelvis ålder, fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdom och högt blodtryck.
Så gjordes studien
I studien som pågick under perioden september 2017 – januari 2020, har forskarna undersökt hur de två vanligaste narkospreparaten i Sverige påverkar njurarna utifrån de vanliga kriterierna för njursvikt.
Deltagarna var i övrigt friska personer mellan 18 och 65 år som skulle genomgå en planerad enklare ortopedisk ryggoperation, mestadels för diskbråck.
Patienterna delades slumpvis in i två grupper. De fick antingen narkosmedel som gas som andas in eller som vätska intravenöst.
Forskarna hoppas att studien kan bana väg för mer forskning inom anestesi och hur vården kan optimeras för att minimera riskerna för komplikationer.
– Fler sådana här studier behövs i större grupper så man kan förtydliga hur narkospreparaten påverkar njurfunktionen i även mer sjuka patienter, säger Stephanie Franzén.
Egidijus Semenas, överläkare i anestesi och intensivvård på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, semenas.egidijus@akademiska.se
Världshaven är svåra att övervaka på ett effektivt sätt och har länge varit en fristad för så kallat IUU-fiske ( Illegal, unreported and unregulated fishing ).
Varje år fångas miljontals ton fisk illegalt. Fartyg som sysslar med IUU-fiske använder dessutom ofta illegal arbetskraft som tvingas jobba under dåliga arbetsförhållanden.
Teknik kartlägger olagligt fiske
I samarbete med fyra internationella universitet har forskare vid Stockholm Resilience Centre kombinerat satellitdata, maskininlärning och expertenkäter i en ny studie. Syftet var att kartlägga vilka regioner och hamnar som är mest utsatta för olaglig verksamhet.
Av mer än 750 utvärderade hamnar runt om i världen, ansågs nästan hälften vara förknippade med risk för illegalt fiske eller tvångsarbete. Framför allt identifierades två riskfaktorer, nämligen det land som ett fartyg är registrerat i, även känt som dess ”flaggstat”, och vilken typ av fiskeredskap fartyget har ombord.
– Fartyg registrerade i länder som har dålig kontroll av korruption, fartyg som ägs av andra länder än flaggstaten, och fartyg registrerade i Kina uppvisade en högre risk att ägna sig åt olaglig verksamhet. Det gjorde även långrevsfartyg, trålare och båtar som jiggfiskar efter bläckfisk, säger medförfattare Henrik Österblom, forskningschef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
Risk vid omlastning till havs
Högst risk för olaglig verksamhet identifierades i samband med omlastning, då besättning och fångster byts mellan fartyg, särskilt då detta sker ute till havs.
Kusterna utanför Västafrika, Peru och Azorerna hade enligt studien högst risk för arbetskraftsmissbruk och IUU-fiske.
– Vår förhoppning är att studien ska kunna hjälpa regeringar, biståndsorganisationer, civilsamhälle och företag att kunna göra prioriteringar, som gör att fokus riktas på de områden där problemen är som störst, säger Henrik Österblom.
Studien har gjort med forskare från Stanford University, University of British Columbia, University of Tokyo och James Cook University.
Henrik Österblom, forskningsledare vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, henrik.osterblom@su.se
Immunterapi används allt mer för att behandla cancer och genetiskt modifierade immunceller som kallas CAR-T-celler fungerar bra för behandling av blodcancer. Tyvärr är de mindre effektiva mot tumörer som uppstår i olika vävnader, så kallade solida tumörer. Det beror på att CAR-T-cellernas effekt hämmas av det lokala immunsystemet i tumören.
Bakterie ger upphov till protein
För att komma runt detta problem har Uppsalaforskare ”beväpnat” CAR-T-celler genom att sätta in en gen från bakterien Helicobacter pylori, som ger upphov till det immunstimulerande proteinet NAP (neutrofilaktiverande protein).
När NAP utsöndras från CAR-T-cellerna bildas en proinflammatorisk miljö som direkt bekämpar den immunhämmande mikromiljön i solida tumörer och stärker CAR-T-cellernas funktion.
Andra immunceller hjälper till
Forskarna tror att den nya tekniken som använts för att förstärka CAR-T-cellerna helt kan förändra möjligheterna att använda CAR-T-celler för cancerbehandling.
– Med hjälp av NAP omvandlas tumörerna från immunologiskt ”kalla” till ”varma”. Dessutom kan NAP rekrytera andra sorters immunceller till tumören och de kan angripa tumörceller som CAR-T-cellerna inte känner igen, säger forskaren Di Yu vid Uppsala universitet.
För att undersöka effekten av de NAP-förstärkta CAR-T-cellerna behandlade forskarna möss med olika sorters solida tumörer och såg att tumörtillväxten minskade.
Stimulerar immunsystemet bättre
Överlevnaden var också bättre jämfört med när CAR-T-celler utan NAP användes. Forskarna studerade också NAP-förstärkta humana CAR-T-celler och fann att de i provrörsförsök var bättre på att stimulera immunsystemet än vanliga CAR-T-celler.
I Uppsala finns en stark tradition med CAR-T-cellbehandling. Redan 2014 behandlades de första patienterna i Europa.
– Två akademiska prövningar, med totalt 39 patienter, har gjorts vid Akademiska sjukhuset. Tack vare de lovande data vi nu fått fram och publicerat i Nature BioMedical Engineering planerar vi för en ny klinisk prövning med de nya beväpnade CAR-T-cellerna. Vi hoppas att vi kan behandla den första patienten i slutet av året, säger forskaren Magnus Essand som också deltagit i studien.
Di Yu, Di Yu, institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, di.yu@igp.uu.se
Magnus Essand, institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, magnus.essand@igp.uu.se
Nästan 90 procent av alla patienter som får en ledprotes i höft- eller knäled insatt slipper problem efter ingreppet. En del proteser måste dock opereras om.
Oftast beror det på att protesen lossnat, så kallad aseptisk lossning. Enligt Svenska ledprotesregistret behöver ungefär 2 000 patienter om året operera om sin höftprotes. För 400 av dem behövs mer än en operation.
Orsakerna bakom dessa ofta upprepade proteslossningar är delvis oklara och en analys av genetiska riskfaktorer har inte gjorts tidigare.
Genetiska riskfaktorer undersöktes
Forskare bakom en ny studie har nu undersökt om det finns genetiska riskfaktorer som gör att vissa patienter drabbas av ett flertal proteslossningar, medan andra patienters proteser sitter fast i decennier.
Forskarna använde en metod där hundratusentals gener från drygt tusen patienter som opererats med höft- eller knäprotes undersöktes i en helgenomstudie (kartläggning av hela arvsmassan, redaktionens kommentar).
Större risk med blodgrupp B
Forskarna fann ett antal riskgener. Bland dessa finns gener som hänger ihop med AB0-blodgrupperingen. En specifik gen är kopplad till blodgrupp B. När forskarna beräknade implantatöverlevnad över tid relaterat till blodgrupperna fann de att patienter med blodgrupp B löpte större risk för proteslossning.
– Fortsatta studier behövs såklart, men dessa fynd kan hjälpa ortopeder förstå varför vissa patienter drabbas av upprepade proteslossningar, och eventuellt kan det i framtiden bli möjligt att identifiera riskpatienter, säger Anders Brüggemann som är forskare i ortopedi vid Uppsala universitet.
– I det långa loppet skulle det vara möjligt att ge patienterna ett individuellt mått på risken att behöva genomgå omoperationer efter protesinsättning, fortsätter han.
Att få en inblick i universums tidiga skeenden har hittills varit väldigt svårt. Endast de mest extrema och ljusstarka objekten skiner så starkt på natthimlen att de kan observeras på detta avstånd. Till och med det samlade ljuset från hela galaxer, som består av många miljontals stjärnor, är ofta svåra att urskilja på de här extrema avstånden.
Fenomen förstärker stjärnans ljus
Upptäckten av stjärnan, som fått namnet Earendel, gjordes med hjälp av Hubbleteleskopet i observationer av galaxhopen WHL 0137-08. Stjärnan Earendel kunde observeras då den ligger i ett starkt så kallat gravitationslinsat synfält.
Fenomenet med ett gravitationslinsat synfält uppstår då gravitationen från tunga galaxhopar kan få ljuset från mer avlägsna objekt att böjas av och fokuseras. Det kan liknas vid ett gigantiskt förstoringsglas som sveper över synfältet. Om fokus hamnar precis på rätt plats kan det få ljuset från en enskild stjärna att bli förstärkt. Då kan det bli tillräckligt förstärkt för att bli synlig med, i detta fall, Hubbleteleskopet.
Schematisk bild över gravitationslinsning. Galaxhopen som ligger mellan observatören och den mer avlägsna galaxen agerar som en gravitationslins genom att böja av och fokusera ljuset. Bild: NASA/ESA
Gravitationslinsningens effekter leder bland annat till att det som syns på natthimlen inte ger en helt korrekt bild av de objekt som ljuset kommer ifrån. Gigantiska hopar av galaxer, gas, stjärnor, svarta hål och mörk materia har en extremt stor massa. De påverkar och förvränger ljuset som syns i teleskopen. Galaxer som annars skulle uppfattas som svaga prickar i synfältet, kan istället bli utdragna till ljusstarka och avlånga bågar. I dessa kan mindre strukturer, såsom stjärnor, urskiljas.
Stjärnan exploderade i en supernova
Genom att ha studerat ljuset från den gravitationslinsade galaxen WHL 0137-zD har nu forskargruppen lyckats urskilja stjärnan Earendel, som förstärkts med en faktor på flera tusen.
– Detta är en väldigt ovanlig händelse som ger oss en unik möjlighet att i större detalj kunna studera en stjärna från universums urtid, säger Anton Vikaeus, doktorand vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.
När vi studerar universum ser vi oftast bara stillbilder av de objekt som en gång sände ut ljuset. Stjärnan Earendel, vars ljus nu färdats 12.9 miljarder år genom universum, levde bara några miljoner år innan den sedan exploderade i en kraftfull supernova. Resterna från stjärnan utgör nu delar av andra stjärnor som bildades i ett senare skede. Mycket troligt är också att de centrala delarna av stjärnan kollapsade vid explosionen för att bilda ett svart hål som existerar än idag.
En ny studie vid Göteborgs universitet öppnar för den första behandlingen med läkemedel mot sömnapné, det vill säga andningsuppehåll under sömnen.
Den behandling som testats är ett läkemedel som hämmar enzymet karbanhydras, vars funktion är att hålla jämvikt mellan kolsyra och koldioxid i kroppen.
Det finns redan flera så kallade karbanhydras-hämmare på marknaden. De är godkända som behandling vid bland annat grön starr och epilepsi. Tidigare forskning har dock inte kunnat avgöra om dessa läkemedel även kan fungera som behandling för obstruktiv sömnapné.
Det här innebär sömnapné
Den som har obstruktiv sömnapné får korta, upprepade andningsuppehåll under sömnen.
Förutom att sömnen försämras är sömnapné också en riskfaktor för både högt blodtryck och stroke, och har dessutom kopplats till ökad risk för cancer.
Sömnapné är mycket vanligt – omkring 425 miljoner människor världen över beräknas ha medelsvår eller svår sömnapné. I Sverige har cirka 600 000 vuxna obstruktiv sömnapné.
Färre andningsuppehåll
Resultaten från den aktuella studien, där patienter med sömnnapné har deltagit, visar att behandlingen överlag minskade antalet andningsuppehåll. Den hade även en positiv effekt på syresättningen under natten.
– För de patienter som fick läkemedlet i den högsta dosen minskade antalet andningsuppehåll med i genomsnitt 20 per timma. Drygt en tredjedel av patienter i studien hade endast hälften av sina andningsuppehåll kvar, och hos var femte minskade antalet med minst 60 procent, säger Jan Hedner, professor i lungmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
När studiens resultat vägs samman med kända data om läkemedlet finns stöd för fortsatt forskning om karbanhydras-hämmare som en ny behandling mot obstruktiv sömnapné. Eftersom flera godkända läkemedel redan finns på marknaden kan arbetet med att utveckla ett godkänt läkemedel för sömnapné gå snabbare.
Behandlingsalternativ behövs
Idag behandlas patienter med sömnapné med antingen apnéskena eller CPAP-mask ( Continuous Positive Airway Pressure ). Båda hjälper till att hålla andningsvägarna öppna under sömnen.
– Dessa behandlingsalternativ kräver tillvänjning och eftersom de ofta upplevs som besvärliga är det vanligt att man inte använder sin mask eller skena. Om vi får fram ett effektivt läkemedel skulle det därför underlätta livet för många patienter och i förlängningen också rädda fler liv, säger Ludger Grote, universitetslektor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Så gick studien till
Studien var en randomiserad dubbelblind klinisk prövning.
59 patienter med medelsvår eller svår sömnapné fullföljde studien. De lottades till att få antingen 400 eller 200 milligram karbanhydras-hämmare. Dessutom fick en grupp placebo.
Studien pågick under fyra veckor. Ett fåtal patienter fick biverkningar som huvudvärk och andfåddhet. Detta var vanligare hos dem som fick den högre dosen.
Det läkemedel som användes i prövningen var sulthiame, ett läkemedel som ibland används för behandling av epilepsi hos barn.
Jan Hedner, professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, jan.hedner@lungall.gu.se
Ludger Grote, universitetslektor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ludger.grote@lungall.gu.se
I början av pandemin visade aerosolforskare i Lund att sång – särskilt högljudd och konsonantrik – sprider många aerosolpartiklar och stora droppar till den omgivande luften. Detta indikerade att sång skulle kunna öka risken för smittspridning av exempelvis covid-19.
I den studien letade forskarna inte specifikt efter coronavirus, även om några enstaka prover togs på insjuknade personer.
Sjuka fick prata och sjunga
Forskningen har nu följts upp med en ny studie där forskarna har besökt covidsmittade med ett portabelt labb monterat i en lastbil. Där har de insjuknade fått andas, prata och sjunga i en slags tratt kopplad till mätutrustning, där mängden virus i utandningsluften kunde analyseras.
– 19 av de 38 personer som vi undersökte – alltså 50 procent – hade covid-positiva utandningsprover, och andelen var högst kring symptomstart. För de som haft symptom i fem-sex dagar kunde vi inte hitta några viruspartiklar i utandningsluften, säger Malin Alsved, forskare i aerosolteknologi vid Lunds tekniska universitet.
Dubbelt så många smittade
Personerna som undersöktes fick först andas i tratten under tio minuter, därefter prata fritt lika länge och sedan avsluta med tio minuter sång. Resultaten visar att fler personer spred virus i utandningsluften när de pratade och sjöng jämfört med när de bara andades.
Studien följde också upp hur smittan spreds i hushållen hos de medverkande personerna. Genom detta har man för första gången kunnat visa på ett direkt samband mellan virus i luftburna partiklar (aerosoler) och överföring av smitta.
– Det var dubbelt så många som smittades i hushåll där den först insjuknade personen hade mätbara virusmängder i utandningsluften, jämfört med i de hushåll där den först insjuknade personen, trots bekräftad Covid-19, inte andades ut mätbara virusmängder i luften, berättar Malin Alsved.
Sprider olika mycket virus
Det verkar som om olika personer sprider olika mycket smitta via luften, vilket antyder att olika människor smittar olika mycket. Oddsen att hitta virus i aerosolprover var störst vid symptomdebut och minskade för varje dag som gick
– De som spred mest hade över 100 gånger mer covidvirus i utandade aerosolpartiklar än de som hade minst, säger Malin Alsved.
Även om hälften av patienterna hade virus-positiva utandningsprover är det inte säkert att alla prover har smittsamt virus. Men eftersom de flesta hade insjuknat nyligen, och att ett positivt luftprov också innebar ökad risk för hushållskontakter att smittas, talar det för att dessa personer faktiskt kan smitta via luftburna virus.
Försök att infektera celler
Just nu pågår försök för att se om man kan infektera celler i laboratorium med virus från dessa luftprover, för att visa att de innehåller levande smittsamt virus. Resultaten är ännu inte klara.
– Med den här forskningen hoppas vi kunna kvantifiera hur smittsam en covidsjuk person kan vara, berättar Malin Alsved.
Vid cancerbehandling med cytostatika är det vanligt med svåra biverkningar. Läkemedlet ges i höga koncentrationer eftersom man vill vara säker på att de når cancercellerna i hög koncentration.
– En stor utmaning är att det bara är mellan 5 och 10 procent av all cytostatika som når fram till själva tumörvävnaden när man ger läkemedlet på traditionellt sätt via blodbanan, förklarar Deepak Raina, en av forskarna bakom två nya studier.
Tillsammans med de andra forskarna har han studerat benbrott och osteoporos, och hur biomaterial kan användas för att leverera proteiner och läkemedel till kroppens celler. Då handlade det om att bygga ben på ett kontrollerat sätt.
– Vi insåg att tillvägagångssättet skulle kunna användas även när det gäller cytostatika, säger Deepak Raina.
Cytostatikan frisätts
Genom att blanda benmineral som finns naturligt i kroppen (hydroxylapatit) med redan godkänt cytostatikum (doxorubicin) uppstår en lagom starkt kemisk bindning. Väl inne i cancercellen är pH-värdet lägre och den sura miljön leder till att bindningen upplöses och cytostatikan frisätts – likt en trojansk häst.
Den frisatta cytostatikan finner sin väg till mitokondrierna, cellens kraftverk, där den påverkar energiproduktionen och därmed orsakar celldöd. På så vis kan cancern hindras från att sprida sig vidare i kroppen.
Benmineralpartiklar har en oväntad fördel
Metoden studerades på möss med osteosarkom. Tumörkärnan opererades bort och de laddade partiklarna med cytostatika lämnades kvar i anslutning till de kvarvarande resterna av tumören.
Tumörutvecklingen följdes över tid och resultaten jämfördes med en kontrollgrupp möss som fick läkemedlet via blodet samt en kontrollgrupp möss där tumören opererades bort, men där inget läkemedel användes.
– Utan behandling växer tumören. Ger vi cytostatikan i blodbanan till mössen ser vi viss effekt, men inte lika bra resultat som när vi kirurgiskt tar bort delar av tumören och sedan behandlar lokalt med de laddade partiklarna, säger Yang Liu, försteförfattare till studierna.
Den kemiska strukturen hos benmineralpartiklarna visade sig ha en oväntad fördel. Partiklarna kan återladdas med cytostatika.
–Vi har visat att bindningen är specifik för hydroxylapaptit-partiklar och doxorubicin och vi har i studier på råttor sett att när doxorubicin ges i blodbanan söker det sig till de implanterade benmineralpartiklarna. Detta öppnar för möjligheten att ladda partiklarna med cytostatikan efter behov och förhoppningsvis med mindre bieffekter, säger Yang Liu.
Kontrollerad leverans
Forskarna har i cellinjer med osteosarkom visat att det tar lång tid att bryta ned benmineralet. Att på detta sätt leverera cytostatikan långsammare än vanligt och på ett kontrollerat sätt är det mest spännande med studierna, menar Deepak Raina.
– Tidigare försök att leverera cytostatika lokalt har stött på utmaningen att nästan allt läkemedel frisläpps under de första två dagarna. Vi visar i den här studien att cellgiftet frisättes lokalt upp till 28 dagar med en behandling. Det har betydelse för tumöravdödning, vilket vi nu undersöker i andra tumörcellinjer och solida tumörer, säger han.
Innan behandlingen kan komma cancerpatienter till del måste den studeras i människa.
Behov av effektivare behandling
Behandling av osteosarkom är både en framgångssaga och sorgebarn inom onkologin.
– Introduktionen av kombinationsbehandling med cytostatika på 70-talet, där doxorubicin är en väsentlig del, innebar en stor förbättring av överlevnaden, säger Jacob Engellau, överläkare vid Skåne universitetsjukhus och docent vid Lunds universitet.
– Under de senaste 30 åren har vi inte kunnat förbättra resultaten trots stora ansträngningar. Att öka behandlingseffekten i dessa tumörer utan att biverkningarna blir allvarligare är mycket efterlängtat, och det är vad de aktuella försöken ser ut att kunna vara en väg mot, säger Jacob Engellau som även är en av forskarna bakom studierna.
Deepak Raina, biträdande forskare vid avdelningen för ortopedi, Lunds universitet, deepak.raina@med.lu.se
Yang Liu, doktorand vid avdelningen för ortopedi, Lunds universitet, liu.yang@med.lu.se
Sverige, liksom andra länder, rustar sig nu för att ta emot de som flyr från krigets Ukraina. Flyktingvågen innebär inte minst att många barn och unga med ett annat modersmål än svenska på kort tid ska börja i svensk skola.
Traditionell undervisning utgår ofta från att nyanlända elever ska lära sig svenska först för att sedan ta sig an övriga ämnen.
– Det tar i snitt fem år att bli så bra på svenska att en elev kan tillgodogöra sig ämnena på sitt nya språk. Under den tiden riskerar de att stanna i sin kunskapsutveckling och i hela sin språkutveckling, säger Anders Jakobsson, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.
Flerspråkighet är en resurs i skolan
Anders Jakobsson är redaktör för en ny internationell antologi, tillsammans med Annika Karlsson, universitetslektor i naturvetenskapernas didaktik, och Pia Nygård Larsson, docent i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning, också vid Malmö universitet.
I antologin lyfter forskarna fram flerspråkighet som en viktig resurs i skolan.
– Vi har arbetat utifrån metoder som gör det möjligt för elever att fortsätta utvecklas i de olika ämnena samtidigt som de snabbare och mer effektivt lär sig ett nytt språk. Principen kan underlätta för elever från förskolan upp till studenter på universitetsnivå, säger Anders Jakobsson.
Elever får använda alla sina språk
Metoden går ut på att eleverna får använda alla sina språk i undervisningen och kallas på engelska för translanguaging (transspråkande på svenska). För att de barn och unga som nu kommer till Sverige ska kunna ta till sig undervisningen i skolan bör de kunna fortsätta använda sitt modersmål, varvat med den svenska de börjat lära sig och andra språk de behärskar, enligt forskarna.
– Förutom bättre ämnesförståelse ger den öppna språkanvändningen också en känsla av samhörighet genom att det egna språket accepteras och får högre status. Det skapar inkludering, säger Annika Karlsson som tittat närmare på flerspråkig naturvetenskaplig undervisning på skolor i Malmö.
– När vi studerat svensk- och arabisktalande elevers lärande ser vi att när eleverna har tillgång till sitt modersmål kan de utveckla logiska relationer i språket och samband mellan olika begrepp, vilket ökar chansen att förstå hur ett resonemang hänger ihop, säger Annika Karlsson.
Ingen konkurrens mellan språken
Samtidigt som eleverna får tillgång till alla sina språk utvecklar de även sin svenska, enligt forskarna, som påpekar att det i ett globalt perspektiv är vanligt att växa upp med flera språk.
– Det finns ingen motsättning eller konkurrens mellan språken. När barnen utvecklar nya ord på sitt modersmål, kan de samtidigt utveckla en bra förståelse på svenska, säger Pia Nygård Larsson.
Vilka krav ställer det på lärare att jobba mer med flerspråkighet?
– Läraren i klassrummet behöver inte kunna alla språk, men måste göra det möjligt för eleverna att använda alla sina språkliga resurser. Elever kan prata sinsemellan på sitt modersmål, de kan också få jobba i språkgrupper och successivt skolas in i aktiviteter som exempelvis hur en laboration går till, säger Pia Nygård Larsson.
Flera pilotprojekt där metoden testas pågår just nu på skolor i Malmö. Men mer behöver göras, både på lärarutbildningen och bland verksamma lärare, för att flerspråkighet ska bli en naturlig del av skolans undervisning, enligt Anders Jakobsson som menar att ukrainska lärare som kommer till Sverige nu kan bli en viktig resurs i det arbetet.
– Det behövs ett paradigmskifte i svensk skola där elever får använda fler språk i undervisningen eftersom det i slutändan gynnar alla deras språk och ämneskunskaper. Det handlar om ett förhållningssätt som lärare måste vara övertygade om för att öppna upp sina klassrum. Lärare behöver också mer stöd, till exempel genom fortbildning, för att kunna använda flerspråkighet som verktyg, säger han.
Translanguaging – Flerspråkighet som resurs
Translanguaging kan användas för att underlätta för elever att förstå olika processer. Ett exempel är fotosyntesen. En mening som ”fotosyntesen är en process där de gröna växterna med hjälp av solens energi omvandlar koldioxid och vatten till glukos och syre” kan vara svår för en elev med knapphändig svenska att ta till sig.
Ord som ”fotosyntesen” och ”koldioxid” lär sig eleverna vanligtvis på svenska men sambandsorden – som skapar relationer mellan begreppen – ”med hjälp av” och ”omvandlar till” kan eleverna behöva använda och sinsemellan diskutera på sitt modersmål för att förstå helheten.
Fixar vi maten, fixar vi planeten – eller kommer i varje fall en rejäl bit på vägen. En viktig del i arbetet är att få stopp på det enorma matsvinnet.
När miljöprofessor Johan Rockström 2018 lite överraskande släppte kokboken Eat good – recept som förändrar världen motiverade han det med att maten är den största enskilda orsaken till våra globala miljöproblem. Fixar vi maten, fixar vi planeten, sa han i intervjuer.
All den forskning han lett visar att matproduktionen i världen är den enskilt största utsläppskällan av växthusgaser, den enskilt största konsumenten av färskvatten och den enskilt största orsaken till övergödning.
Att livsmedelsproduktionen har så stor miljöpåverkan är något som även Fredrik Wikström, professor i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet, sett i sin forskning.
Människors mat bakom klimatpåverkan
– Hela kedjan med matproduktion och matkonsumtion står för en tredjedel av all mänsklig klimatpåverkan. Den står dessutom för merparten av all antibiotikaanvändning och för mer än 90 procent av all artutrotning, säger Fredrik Wikström och nämner skövlade regnskogar och användandet av bekämpningsmedel som ett par av de bakomliggande orsakerna.
– Vår mat är kort sagt den enskilt största faktorn som håller på att slå sönder ekosystemen på jorden, fortsätter han.
Att vi då dessutom slänger en stor del av den mat vi producerar är riktigt alarmerande. Detta matsvinn uppstår i alla delar i livsmedelskedjan. I primärproduktionen ute på lantbruken, i industrin, i butikerna, i storköken och inte minst hos hushållen. Exakt hur stort svinnet är vet forskarna inte riktigt.
Nästan bara estetiskt perfekta grönsaker kommer till butiken för försäljning.
Så mycket mat slänger hushållen
Det kastas mycket mat innan den ens når hushållen. När det gäller den mat som faktiskt köps hem av hushållen ser matsvinnet ut så här:
Varje person slänger i snitt 19 kilo ätbar mat per år. Det som oftast blir matsvinn är frukt, grönsaker, bröd och matrester.
Dessutom häller vi ut 18 kilo mat och dryck ut i vasken per person och år, mest kaffe, te och mejeriprodukter.
I jämförelse: ett matsvinn på 19 kilo motsvarar över 40 måltider per år för en person. Och ett matsvinn på 18 kilo som hälls ut i vasken motsvarar cirka 90 koppar kaffe.
Källa: Livsmedelsverket
– Det är ett forskningsområde som är ganska nytt och därför är det svårt med data. Men man uppskattar att ungefär en tredjedel av all mat som produceras slängs. Troligen är det mer, säger Fredrik Wikström.
Att det kan röra sig om mer beror på vad man definierar som matsvinn. Mattias Eriksson, docent på SLU och forskare inom matsvinn, säger att framför allt jordbruket utgår från en väldigt smal definition.
– Det är bara det som lämnar gården som avfall som kategoriseras som matsvinn. Allt som plöjs ner på åkern eller går till gårdens egen biogasanläggning är med den definitionen inte matsvinn och hamnar inte i statistiken, säger han.
Osnygga salladshuvuden plöjs ner direkt
Mattias Erikssons egen forskning har bland annat visat att ungefär 65 procent av den odlade isbergssallaten kasseras och plöjs ner direkt på fälten. Det kan bero på skadedjur eller låg efterfrågan, men också på att sallaten helt enkelt inte uppfyller de estetiska kraven på hur sallat ska se ut.
– Den sallaten hade ju kunnat bli mat om man skördat den. Nu blir den till matsvinn, även om den alltså inte kategoriseras som det, säger han.
En orsak till matsvinnet är alltså de krav som både butiker och konsumenter har på hur maten ska se ut. Det är i huvudsak bara det som ser perfekt ut och har en perfekt kvalitet som når konsumenterna.
Butiker bra på att sälja inköpta livsmedel
Butikerna lyckas dock sälja det mesta som de köper in, enligt Mattias Eriksson vars doktorsavhandling just handlade om matsvinnet i butikerna. I köttavdelningarna ligger svinnet på en procent. När det gäller mjölk kan svinnet vara så lågt som en tiondels procent. Vissa köttartiklar är dock mer problematiska än andra. För en exklusiv nötchorizo kan svinnet vara så stort som 50 procent.
– Även om svinnet är lågt inom kött tycker jag ändå att det är för högt. Det bör införas åtgärder för att minska den här procenten till en ännu lägre siffra med tanke på hur dåligt kött är för klimatet, säger Mattias Eriksson.
Bröd i för stora förpackningar
Produkterna som det blir mest svinn av i butikerna är frukt och grönt samt bröd.
– Bröd är ett problemområde. Det ska alltid vara superfärskt och det är bra marginaler. Det kan alltså vara lönsamt att baka för mycket. En del av det överblivna brödet skänks till organisationer som jobbar med välgörenhet, men de får så mycket att de inte kan ta emot allt.
Det här är matsvinn
Matsvinn är livsmedel som producerats i syfte att bli mat men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp, utan kastas. En tredjedel av all mat som produceras i världen slängs, enligt FN:s organisation för livsmedel och jordbruk. Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan och den största delen uppstår i hushållen.
All produktion av mat orsakar utsläpp av växthusgaser. När maten efter sin färd från jord till bord ändå slängs har växthusgaserna mer eller mindre släppts ut i onödan. Matsvinn står för mellan åtta och tio procent av alla utsläpp av växthusgaser globalt. Om matsvinn var ett land skulle det vara den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA.
Källa: Livsmedelsverket, Jordbruksverket, SLU med flera
När det gäller rotfrukter och grönsaker har handeln gjort försök att trotsa normerna för hur de ska se ut.
– För några år sedan var det trendigt att sälja krokiga morötter i butikerna. Men sedan gick det tyvärr över. Ett tag var det brist på svenska äpplen. Då kom man överens om att sälja lite fulare äpplen till konsumenterna. Och det gick jättebra, men sedan slutade man även med det, säger Mattias Eriksson.
Sinnena säger mer än datum på förpackning
Datummärkningen är en annan orsak till att vi slänger mycket mat, enligt Fredrik Wikström.
– Vi förstår inte vad ”bäst före”-märkningen står för. Den mat som är märkt med ”bäst före” kan du alltid lukta och smaka på utan att vara rädd för att bli sjuk. Dina sinnen kommer att tala om för dig att en produkt är dålig långt innan den faktiskt är farlig att äta. På det här området behövs en stor folkbildningsinsats, säger han.
Storpack kan bidra till matsvinn
Att vi inte hinner äta upp all vår mat innan den nått sitt bäst före-datum hänger ofta samman med ett annat problem – att vi lockas att köpa hem för mycket.
– När vi står där i butiken tänker vi att vi tjänar på att köpa storpack. Men sedan när vi måste slänga maten har den plötsligt inget ekonomiskt värde längre, säger Fredrik Wikström.
– Vi gjorde exempelvis en behovsanalys på hur mycket sallad man använder i ett hushåll. Det är mindre än hälften av vad som finns i en vanlig påse. Så då var vi med och tog fram småpåsar med sallad som är lagom till en måltid.
Fredrik Wikström hävdar att förpackningar spelar en stor roll för att minska matsvinnet. Hade inte förpackningarna funnits som skyddar råvarorna under lång tid hade matsvinnet varit ännu större. Men det borde finnas fler småförpackningar, anser han.
Plast är inte alltid av ondo, den förlänger hållbarheten på livsmedel. En inplastad gurka håller 6 dagar längre.
En bra förpackning…
..skyddar innehållet och bidrar till minskat matsvinn.
..innehåller inte mer material än vad som är nödvändigt för att skydda innehållet.
..är gjord i ett material som producerats med så liten miljöpåverkan som möjligt. Glas är sämre är kartong.
..har design efter behov. Runda konservburkar genererar dubbelt så många lastbilar vid transport jämfört med samma produkt i fyrkantig kartongförpackningar.
..är inte för stor. Köp inte storpack för att det är billigare, om du inte kan äta upp allt.
..går att återvinna lokalt. Saknas möjlighet till återvinning spelar det ingen roll om förpackningen är återvinningsbar.
– Jag har exempelvis frågat mjölkproducenter varför det är så stor prisskillnad på en liter mjölk och tre deciliter. För en pensionär som vill ha lite mjölk till kaffet kan det löna sig att köpa en hel liter och slänga hälften jämfört med att köpa en tredecilitersförpackning.
Jag tycker att producenterna kunde ta lite mer ansvar för att få in mindre förpackningar på marknaden genom bättre prissättning.
– Men ska vi ha mer småförpackningar blir det ju mer förpackningsmaterial per kilo mat och det är många miljöengagerade personer och organisationer emot. I stället slänger vi mat vilket är värre, tycker Fredrik Wikström .
En annan orsak till matsvinnet kan vara att maten aldrig kostat så lite som nu jämfört med vår inkomst. I varje fall när man tittar på priserna i butiken.
Det kostar för lite att slänga mat
– Det har blivit så att vi skattar för maten i stället. Halva EU:s budget är jordbrukssubventioner. Priserna är artificiellt låga för att vi betalar maten via skattsedeln. Egentligen hade det kanske varit bättre om vi inte hade några jordbrukssubventioner, utan betalade det fulla priset när vi handlar, säger Fredrik Wikström.
Mattias Eriksson tror att det går att minska matsvinnet. Men då krävs det handlingskraft och beslut från politiskt håll.
Matsvinnet ska halveras till 2030
Matsvinnet ryms under FN:s globala hållbarhetsmål nummer tolv som syftar till att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster på planeten. Till 2030 ska människorna i världen halvera det globala matsvinnet per person både i butik och hushåll, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan från jord till bord, även förlusterna efter skörd. Klarar vi det?
– Det är väl det som är politikens roll: att ändra spelreglerna så att det blir dyrare att slänga mat. Ett problem är att resurser är ganska billiga och arbetskraft ganska dyrt. Det är billigare att kasta bort bröd jämfört med att kasta bort medarbetarnas tid. Arbetskraften borde vara billigare och resurserna dyrare. Då blir det optimalt att ta vara på resurserna och slösa lite mer på tiden, säger han.
Till slut blir vår inställning till mat en fråga om etik.
– Har vi rätt att alltid äta det vi vill äta? Att aldrig äta samma mat två dagar i rad? Kan vi kräva att få äta mat från alla jordens hörn dagligen? Har vi rätt att slänga mat bara för att vi tröttnat på den? säger Mattias Eriksson.
För den som vill se över sitt eget matsvinn har Fredrik Wikström ett enkelt råd.
– Mitt bästa tips är att föra dagbok under en vecka och skriva upp all mat man kastar i soporna. Då förstår man vad man slänger och om man kan göra något åt det.
Han har gjort flera studier där personerna fått aha-upplevelser.
– Jag minns exempelvis en kvinna som slängde mandariner hela tiden. Hon brukade köpa hem mandariner till sin dotter som flyttat hemifrån. Trots att dottern flyttat fortsatte kvinnan att köpa mandariner av gammal vana. Hon slängde dem utan att reflektera så mycket över det. Det visar hur mycket av vanedjur vi är.
Ett hårdkokt ägg håller ungefär en vecka i kylskåpet, men kan ta smak av andra matvaror om skalet fått en törn. Äggvitor, och äggulor, som blir över går att frysa in. Källa. Livsmedelsverket
Släng inga ägg i påsk
Så länge ägg luktar och ser ut som de ska, går de bra att äta. Med rätt förvaring – i kylskåp med cirka 4 °C – kan råa ägg hålla i veckor efter att bäst före-datumet. Och om de förvaras med den spetsiga delen nedåt kan de hålla upp till tre månader. Datumet på äggförpackningen syftar till förvaring i rumstemperatur.
Hur färskt är ägget? Så här testar du:
Lägg det i en kastrull med vatten. Ett pinfärskt ägg lägger sig i botten av en kastrullen. Ett ägg som är ungefär en vecka gammalt reser sig lite upp och ett gammalt ägg flyter upp till ytan.
Text: Nicklas Nordström på uppdrag av forskning.se
Gäddan är den största rovfisken i Östersjöns skärgårdsområden och central för det kustnära ekosystemets funktion. Men i övervakningen av fiskbeståndens utveckling saknas ofta långa tidsserier, vilket gör det svårt att bedöma hur bestånden mår.
För att få en uppfattning om den långsiktiga utvecklingen av gädda längs den svenska Östersjökusten har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, sammanställt fångstuppgifter från sportfisket.
De har fått tillgång till två unika dataset, nämligen Sportfiskarnas nationella register över storfiskfångster och fångstrapporter från anrika Stockholms sportfiskeklubb.
Sämre fångster för sportfiskare
Den nationella kustfiskövervakningen visar på nedgångar av gädda de senaste åren. När forskarna nu sammanställt data från sportfisket syns tydliga tecken på en långsiktig minskning av framför allt stora individer ända sedan början av 1990-talet.
– Situationen för gädda vid kusten är sämre än vi tidigare insett, eftersom nedgångarna fortgått under så lång tid, säger Ulf Bergström, forskare vid SLU Aqua som lett studien.
Gråsälen en storätare av gädda
För att få en uppfattning om vilka faktorer som bidragit till nedgångarna har forskarna sammanställt uppgifter på hur mycket gädda som tas av fisket, men också av gråsäl och skarv. De är två arter som äter gädda och som har ökat kraftigt i skärgården de senaste årtiondena.
– Vi ser att den initiala nedgången för stor gädda verkar hänga samman med att handredskapsfisket blev fritt 1985. Sportfisket ökade snabbt och fångsterna var stora, men sedan dess har sportfisket efter gädda förändrats. Det mesta som fångas i dag återutsätts igen. Nu är det i stället naturlig predation som står för det stora uttaget, och det är framför allt gråsälen som verkar äta gädda, säger Ulf Bergström.
Fler åtgärder kan behövas
Ett viktigt mål för havsmiljöförvaltningen är att stärka bestånden av rovfiskar eftersom de står för värdefulla ekosystemtjänster. Sportfisket har fått ökade regleringar genom att maximimått och fångstbegränsningar införts. Antalet fredningsområden har även kontinuerligt ökat.
Trots detta fortsätter alltså nedgångarna. Därför kan det behövas flera olika typer av åtgärder för att gynna gäddan.
– De begränsningar i fisket som gjorts har inte räckt för att stärka bestånden av gädda längs kusten. Vi behöver nu utvärdera om jakt och åtgärder för att skrämma eller stänga ute säl och skarv från de känsliga lekområdena kan hjälpa gäddan, säger Göran Sundblad, forskare vid SLU Aqua.
– Andra studier visar också att gäddans lekområden samtidigt är påverkade av både strandexploatering och av fisken storspigg, som ökat kraftigt. Det är därför önskvärt med åtgärder för att både minska predationen och öka reproduktionen.
I ett forskningsprojekt på Chalmers tekniska högskola utvecklas nu ett energisystem som kan fånga in solenergi, lagra den i upp till arton år och frigöra den när och där den behövs.
– Det här är ett radikalt nytt sätt att utvinna solens energi som el. Vi kan producera el oberoende av väder, tid på dygnet, årstid eller geografiska avstånd. Det är ett slutet system som drivs utan att orsaka koldioxidutsläpp, säger forskningsledaren Kasper Moth-Poulsen, professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers.
Den nya tekniken grundar sig på det Chalmersutvecklade solenergisystemet Most – Molecular Solar Thermal Energy Storage Systems.
Mycket förenklat bygger tekniken på en specialdesignad molekyl som byter skepnad i kontakt med solljus. Forskningen har väckt stort intresse från omvärlden när den presenterats i tidigare skeden.
Bild: Chalmers/Per Erséus
Mer om Most-tekniken
Molecular Solar Thermal Energy Storage Systems, Most, är ett slutet solenergisystem som baseras på en specialdesignad molekyl uppbyggd av kol, väte och kväve.
I kontakt med solljus byter den skepnad till en energirik isomer. Det betyder att molekylens atomer antar en ny form när de binds samman på ett annat sätt.
Isomeren kan sedan lagras i vätskeform i upp till 18 år för att användas senare, till exempel på natten eller på vintern när energin behövs.
Med hjälp av en katalysator utvinns den sparade energin i form av värme, samtidigt som molekylen återgår till sin ursprungliga form och kan återanvändas i värmesystemet.
I kombination med en mikrometertunn termoelektrisk generator kan energisystemet också generera elektricitet på beställning.
Källa: Chalmers
I den nya studien, som genomförts i samarbete med forskare i Shanghai, har solenergisystemet kombinerats med en kompakt termoelektrisk generator som omvandlar solenergin till el.
Ultratunt chip omvandlar värme till el
I praktiken skickade de svenska forskarna sin solladdade molekyl över halva jordklotet. Där frigjordes sedan energin och omvandlades till el med hjälp av den mikrometertunna generatorn som utvecklats av kollegor i Shanghai.
– Generatorn är ett ultratunt chip som skulle kunna integreras i elektronik som hörlurar, smarta klockor och telefoner. Än så länge genereras bara en liten mängd el, men de nya resultaten visar att konceptet fungerar. Det ser väldigt lovande ut, säger Chalmersforskaren Zhihang Wang.
Fossilfritt energisystem med stor potential
Forskningen visar på stor potential och möjlig samhällsnytta för den här fossil- och utsläppsfria tekniken. Men innan vi kommer kunna ladda våra tekniska prylar eller värma våra hem med systemets lagrade solenergi, behövs mer forskning och utveckling.
– Tillsammans med de olika forskargrupperna som ingår i projektet arbetar vi nu med att effektivisera systemet. Mängden el eller värme som det kan utvinna behöver bli större. Även om energisystemet bygger på enkla grundmaterial, behöver det anpassas för att bli tillräckligt kostnadseffektivt att producera, och därmed möjligt att lansera på bred front, säger Kasper Moth-Poulsen.
Zhihang Wang, forskare, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola, zhihang@chalmers.se
Kasper Moth-Poulsen, professor vid institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola, kasper.moth-poulsen@chalmers.se
E-besök är en vanlig form av digitala läkarbesök, där patienten fyller i ett frågeformulär på nätet och därefter kommunicerar med en läkare via chatt.
Forskning har hittills saknats om hur e-besöken påverkar läkarens vårdbeslut, men en ny avhandling har nu utvärderat den digitala vårdkedjan i svensk sjukvård.
– Över 60 procent av alla patientmöten sker inom primärvården. Därför behövs mer primärvårdsforskning för att vi ska kunna förbättra och effektivisera vården, säger Artin Entezarjou, som studerat den digitala vårdkedjan och nu lägger fram en avhandling vid Lunds universitet.
Något fler sökte fysisk vård inom två dygn
I sina studier har han bland annat analyserat data från nära 3850 digitala vårdkontakter och 760 fysiska vårdcentralbesök i samband med luftvägs- eller urinvägssymtom.
Resultatet visar att 13 procent fler e-besökspatienter sökte fysisk vård inom 48 timmar, och då främst efter uppmaning av den digitala läkaren.
– Bortsett från dessa patienter fanns ingen skillnad i andelen patienter som sökte fysisk vård, och nästan 70 procent av e-besökspatienter hade inget fysiskt läkarbesök de närmsta två veckorna efter mötet med den digitala doktorn.
Resultaten bör tolkas försiktigt
Studien är den första av sitt slag i svensk sjukvårdskontext, men resultaten får tolkas med försiktighet då e-besöksgruppen och den fysiska gruppen sannolikt skiljer sig på flera sätt, såsom ålder och samsjuklighet. E-besöksgruppen visste även i förväg att de ingick i en studie medan fysiska gruppen inte gjorde det.
– Dock stämmer resultaten med flera andra studier från USA, men det behövs fler oberoende studier i Sverige, som kommer fram till liknande utfall för att slutsatserna ska bli säkrare.
Ingen överförskrivning av antibiotika
Tidigare studier har indikerat att det förskrivs mer antibiotika vid digitala besök, men Artin Entezarjous forskning visade ingen överförskrivning.
Snarare var förskrivningen av antibiotika avsevärt lägre för patienter med halsont, urinvägsbesvär eller luftvägsbesvär vid digitala läkarbesök, än för samma grupp som hade ett fysiskt läkarbesök.
Lättare att säga nej
Läkare upplevde också att det var lättare att hantera vissa krävande patienter och emotionellt laddade samtal i textform. Det är helt enkelt enklare att säga nej till förfrågningar av antibiotikarecept om patientmötet inte är fysiskt, menar Artin Entezarjou.
– Studiens huvudsyfte var att undersöka om där fanns en högre förskrivning i den digitala gruppen. Att förskrivningen var så pass mycket lägre än för den fysiska gruppen, kan även bero på skillnader vid rekrytering, att vårdcentralen hade strängare digitala rutiner för antibiotikaförskrivning eller att läkarna var medvetna om att de var med i ett forskningsprojekt. Här krävs fler studier för att man säkert ska kunna uttala sig.
Tydligare sökvägar in i vården
Artin Entezarjou är säker på att den traditionella och den digitala vårdkedjan kommer att integreras ytterligare i framtiden, men betonar att vården måste vara flexibel.
– Ibland fungerar det inte digitalt och då får man lyfta på telefonluren, eller be patienten komma på ett fysiskt besök. Det behövs ett flexibelt byte av plattform där patientens tankar, oro, och önskan måste vara grunden vid mötet.
– Rent generellt måste vården också bli tydligare vilka sökvägar som passar olika situationer, för att stötta patienter så att de hamnar rätt från början, säger Artin Entezarjou.
Kontakt: Artin Entezarjou, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare inom allmänmedicin, artin.entezarjou@med.lu.se
Antalet personer som behöver få vård på äldreboende under lång tid ökar. Men trots stressande livsövergångar och psykiatriska tillstånd som ökar risken för suicidalt beteende, har mycket lite forskning fokuserat på självmord i denna miljö.
Antidepressiva läkemedel används i stor utsträckning på äldreboenden och det har funnits farhågor om läkemedelseffekter i form av ökad självmordsrisk.
Men en ny studie vid Göteborgs universitet ger en annan bild. Självmordsrisken var tvärtom lägre hos personer som fick antidepressiva läkemedel.
– Detta resultat tyder på en positiv effekt av antidepressiv medicin för äldre på äldreboende, men mer forskning behövs för att bättre belysa detta samband, säger Khedidja Hedna, forskare och studiens förstaförfattare.
Ökad självmordsrisk med sömnläkemedel
Studien visar dock att läkemedel mot sömnproblem kunde kopplas till fördubblad självmordsrisk. Vid tidigare självskadebeteende var risken ytterligare rejält förhöjd.
Forskarna menar att resultaten visar vikten av att personalen har kunskap om de boendes bakgrund för att tidigt kunna identifiera risker, och vara uppmärksam på den psykiska hälsan hos personer som behöver extra stöd.
– Våra resultat sporrar till förbättrad kvalitet i vården som ges på äldreboende. Mer kan göras för att förbättra den psykiska hälsan hos äldre personer på våra boenden, säger Margda Waern på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och som har lett studien.
Så gjordes studien
Forskarna har studerat data om drygt 280 000 svenska invånare som är 75 år, eller äldre, och som bor på ett äldreboende. Uppföljningstiden var upp till nio år.
Av studien framgår att 110 personer dog i självmord. 64 av dem var män och 46 var kvinnor. Hälften av dödsfallen inträffade under det första året på äldreboende. Självmordsrisken var lägre hos dem som fick antidepressiva.
Bakom studien står Sahlgrenska Suicide Studies, en forskargrupp inom Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, vid Göteborgs universitet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
