I en varmkompost omvandlas matrester och trädgårdsavfall till näringsrik jord med hög mullhalt. Att kompostera beskrivs ofta som en win-win: utmärkt odlingsjord alldeles gratis samtidigt som man tar hand om sitt avfall på ett miljövänligt sätt.
Men är det så miljövänligt att kompostera?
Nja. Forskning visar att komposten släpper ifrån sig växthusgaser, i synnerhet om den inte sköts på rätt sätt. Och att sköta den rätt är inte helt enkelt.
Evgheni Ermolaev, som har forskat i kretsloppsteknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), berättar:
– En studie som vi gjorde visade att en varmkompost har potential att släppa ut växthusgaser, bland annat metan, när avfallet bryts ner. Hur mycket beror på hur komposten sköts. Till exempel gjorde höga temperaturer, för mycket avfall på kort tid och att kontinuerligt röra om i komposten att utsläppen ökade. Den största påverkan berodde dock på hur mycket vatten avfallet innehöll – ju blötare matavfall, desto högre metanutsläpp.
Kan man kalla komposten för en klimatbov?
– Nej, kompost är en klimathjälte, men kanske inte i Sverige, där man kan utnyttja matavfallet bättre. Om man jämför utsläppspotentialen med deponi, vilket är en av de vanligaste metoderna för avfallshantering globalt, kan kompostering minska utsläppen 16 gånger. Om man hade komposterat istället för att deponera skulle man alltså minska sina utsläpp från cirka 50 kilo till 3 kilo koldioxidekvivalenter* per person och år, förutsatt att man producerar 97 kg matavfall per år. Storskaliga komposter skiljer också från hemkomposter och kan ha mindre utsläpp.
*Koldioxidekvivalent
Växthusgaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och därmed påverka klimatet. En koldioxidekvivalent är ett mått på utsläpp av växthusgaser som anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet. Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man jämföra hur de enskilda gaserna påverkar växthuseffekten.
– Om man har tillgång till en centralinsamling i kommunen där biogas produceras ser jag inte någon fördel för klimatet med hemkompostering. Vid biogasproduktionen tar man tillvara på den energi som produceras vid nedbrytningen, men som går förlorad vid kompostering. Möjligen finns det en poäng med att hemkompostera för att använda jorden till att producera grödor som man själv äter.
Möjligen finns en sådan poäng säger du, men det är inte helt säkert; hur tycker du att man ska tänka som hobbyodlare?
– Jag tycker att det är jättesvårt. Naturvårdsverket skriver i en redovisning av EU:s avfallspaket att ”hemkompostering även i fortsättningen ska vara tillåten”, men ”har valt att inte fokusera på ökad hemkompostering ” eftersom man i en kompost bara återanvänder näringsämnena i avfallet och inte tar tillvara biogasen. Jag håller med om det, men när man pratar om effekter måste man titta på hela systemet. Vad händer om vi tar bort hemkomposterna och människor istället åker och köper jord som är baserad på torv, som enligt Naturvårdsverket i de flesta sammanhang räknas som ett fossilt bränsle*? Då blir effekten negativ. Men om man istället köper kommersiellt tillverkad kompostjord, då kanske effekten blir annorlunda, det är det ingen som har undersökt.
Kan man göra något för att komposten ska släppa ut så lite växthusgaser som möjligt?
– Ja, det är viktigt att komposten inte blir för blöt och att den har lagom processhastighet, det vill säga att den inte blir väldigt aktiv, och därmed för varm. Komposten producerar en del metan hela tiden, men det är mindre vid låga temperaturer och lägre fukthalt. Om temperaturen stiger över 40 grader är det större risk att metanet släpps ut.
Hur tar man hand om sin kompost rätt?
– Om man har mycket matavfall, till exempel om man är många personer i hushållet, är det bättre att ha flera komposter. När man fördelar matavfallet i flera behållare blir komposten inte lika aktiv och därmed inte lika varm. Vi såg i våra studier att en vanlig kompostbehållare på cirka 400 liter räcker för ett hushåll på upp till tre personer. Det är också viktigt att inte blanda komposten för ofta, varannan eller var tredje vecka räcker, och ha lagom fukthalt. En blöt kompost kan inte luftas ordentligt och då blir den syrefattig och producerar mer metan.
Hur vet man att komposten inte är för blöt?
– Man kan ta upp lite kompostmaterial och krama det till en boll med handen. Det ska inte komma ut någon vätska när man kramar, om det gör det är komposten för blöt. När man öppnar handen ska bollen hålla ihop. Om den faller isär när man petar på den är komposten för torr.
Finns det något annat sätt att ta hand om sitt matavfall?
– Det finns en typ av kompost som kallas bokashi, som innebär att matavfallet fermenteras innan nedbrytningen fortsätter under jord. Det finns inte många studier gjorda på ämnet, men en visade att bokashi har förmågan att binda mer kol i det nedbrutna materialet, men att effekten är kortvarig. En annan studie undersökte utsläppen av växthusgaser medan fermenteringen pågår i bokashihinken.
Vad är bokashi?
Bokashi är en japansk metod för att fermentera sitt organiska avfall. Med hjälp av mikroorganismer omvandlas matavfall till jordförbättring som kan användas i rabatten och kökslandet.
Proceduren innebär att man varvar organiskt hushållsavfall med en blandning av jästar och bakterier i form av eget ymp, bokashiströ eller kli i en lufttät hink.
När hinken är fylld låter man den stå och fermentera i rumstemperatur i två–tre veckor. Under tiden tappar man ur vätska ur hinkens botten då och då, vätska som kan användas som gödningsmedel till krukväxter eller i trädgården.
När de två–tre veckorna har gått blandar man det fermenterade avfallet med jord och gräver ner det i ett trädgårdsland, en pallkrage och täcker med ett lager jord.
Efter ytterligare några veckor har det jästa materialet blivit näringsrik jord.
Släpper bokashi ut mindre växthusgaser?
– Ja, enligt mina beräkningar ger en vanlig hemkompost ifrån sig tre kilo koldioxidekvivalenter per person och år och bokashi, baserat på studier gjorda vid SLU, släpper bara ifrån sig 86 gram. Komposteringsprocessen i varmkomposten sker under mycket längre tid och därför är det större risk för utsläpp. Bokashiprocessen är ganska tidsbegränsad och snabb. Vi vet visserligen inte vad som händer med utsläppen när man gräver ner bokashin i marken, men jag kan inte tänka mig att det kan komma så mycket mer metan från det. Däremot finns det andra problem med bokashi.
Vad är det för problem?
– Eftersom det kan vara svårt att ta hand om bokashin på vintern, när det inte går att gräva ner den i jorden, låter man ofta hinkarna stå i väntan på våren. Det kan hända att det kommer utsläpp då, det vet vi inte, det behövs mer studier.
– Ja, om man odlar rekommenderar jag bokashi under vår, sommar och höst. På vintern kan man, om kommunen har central hämtning av matavfall, lämna sitt avfall dit. Om man däremot slänger allt i samma soppåse, som det är i många kommuner, är det bättre att använda varmkomposten på vintern. Den når inte så höga temperaturer när det är kallt ute och släpper därför ifrån sig mindre växthusgaser.
Så ditt råd till odlare är att använda sig av bokashi hellre än kompost?
– Ja, min hypotes är att det ger mindre utsläpp. Jag har varit ganska skeptisk till bokashi förut men när jag gjorde själva beräkningarna såg jag att utsläppen är väldigt små. Det är också mycket mer som kan gå fel med hemkompostering, och då får man större utsläpp.
Vad tycker du skulle vara intressant att forska mer om inom det här området?
– Det hade varit intressant att undersöka hur många människor i Sverige som faktiskt hemkomposterar och hur stor del av matavfallet som hamnar i komposten. Den senaste analysen gjordes 2011 så det är på tiden att det görs en ny. Jag hade också velat undersöka kvaliteten på matavfallet från hemkomposter med det centralt insamlade matavfallet för att jämföra hur det är sorterat och sedan undersöka vilken metod som innebär en förbättrad jordkvalitet. Jag hade också velat undersöka hur stora utsläpp bokashi ger upphov till när den grävs ner.
Varmkompost och kallkompost
Det finns generellt två typer av komposter: varmkompost och kallkompost, även kallad trädgårdskompost. Varmkompost är till skillnad från en kallkompost isolerad mot kyla och skadedjur vilket gör att man kan kompostera året runt. Varmkomposten behåller således värmen bättre och kan därför hålla igång nedbrytningsprocessen även när det är kallt ute.
Beroende på typ av behållare tar komposteringsprocessen olika lång tid. En isolerad behållare kan mogna på sex månader medan det kan ta upp till ett år för samma material att mogna i en oisolerad behållare.
Varmkompostering av hushållsavfall måste ske i en sluten behållare som dock ej ska vara lufttät. God syretillförsel är a och o för att nedbrytningen ska fungera.
*Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa. Den äldre mossan hamnar allt djupare, bryts delvis ner, och blir till torv. I torven finns stora mängder kol inlagrat. Enligt Naturvårdsverket räknas torv i de flesta sammanhang som ett fossilt bränsle även om det nybildas mycket snabbare än kol, olja och naturgas. FN:s klimatpanel IPCC skriver i sina riktlinjer: ”Notera att torv behandlas som ett fossilt kol i dessa riktlinjer eftersom det tar så lång tid att ersätta skördad torv.”
Text: Izabella Rosengren/Sara Tuncel på uppdrag av forskning.se
Evgheni Ermolaev är teknisk utredare på Stockholm Vatten och Avfall, och har under många år forskat inom kretsloppsteknik vid SLU.
Den tredje polen är det unika höghöjdsområdet runt den tibetanska platån. Namnet kommer sig av att området hyser cirka 100 000 kvadratkilometer glaciärer, vilket är tredje mest efter polartrakterna. Men den tredje polen har på senare tid upplevt stigande temperaturer som kan leda till allvarliga konsekvenser i ännu större områden.
En ny rapport från FN:s miljöprogram visar på effekten av uppvärmningen : vattennivåerna i sjöarna har stigit med 1,4 decimeter per år, vegetationen grönskar en längre del av året och permafrosten har minskat.
Rapporten visar hur sårbar den tibetanska platån är för klimatförändringar och vilken betydelse platån har för bland annat två miljarder människor.
– Risken för katastrofer ökar. Även om vattentillgången i allmänhet ökar på grund av glaciärsmältning och mer nederbörd, ser vi att vissa floder redan har passerat sitt maximala flöde. Andra floder kommer att göra det under de kommande årtiondena. På lång sikt finns det en oro för vattenbrist, säger Deliang Chen, professor vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till rapporten.
Risken för katastrofer ökar
– Det är mycket tydligt att det är mänskligt orsakad global uppvärmning som skapat uppvärmningen på den tibetanska platån, säger Deliang Chen.
Uppvärmningen och den ökade nederbörden i den tredje polen leder till ökade variationer i klimatet. Detta innebär att årstiderna är mindre tillförlitliga och att extrema händelser som översvämningar, torka och katastrofer som kollapsande is kommer ske allt oftare.
Jordbruket drabbas av torka och översvämningar
Större delen av den tredje polens befolkning är beroende av jordbruk för sitt uppehälle. Kraftigare väderomsvängningar, ökade översvämningar, torka och ökade temperaturer gör att deras försörjning hotas.
I rapporten betonas också de risker som mänskligt drivna klimatförändringar kan ha för det unika, regionala djurlivet. Tredje polen är hemmet för över 169 djur på Internationella naturvårdsunionens (IUCN) rödlista över hotade arter. Det utgör över 9 procent av alla djur som finns i regionen.
Av dessa djur på IUCN:s rödlista är 16 kritiskt hotade, 66 utrotningshotade och 87 markerade som sårbara. Dessa inkluderar snöleoparden, jättepandan, den tibetanska antilopen och den svarthalsade tranan.
– Det här är en unik region, den måste skyddas, säger Deliang Chen.
Den tredje polen ligger runt den tibetanska platån och har cirka 100 000 kvadratkilometer glaciärer. Den kallas den tredje polen eftersom det är det största lagret av fruset vatten efter nord- och sydpolerna. Den tredje polen täcker över fem miljoner kvadratkilometer och sträcker sig från Afghanistan i väst till Kina i öster. Det inkluderar bergskedjorna Pamir-Hindu Kush, Himalaya, Hengduan, Tienshan och Qilian. Det är det högst belägna ekosystemet i världen, med de högsta bergstopparna och matar över 12 000 sjöar och mer än 10 flodsystem. Det är också känt som ”Asiatiska vattentornet” eftersom det ger vatten till över två miljarder människor i Asien, 30 procent av världens befolkning.
Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi på Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, deliang@gvc.gu.se
Så kallade hyrlärare eller stafettlärare är, till skillnad från hyrd personal inom vården, en outforskad företeelse. Hyrlärare används inte alls i samma omfattning men det blev vanligare runt 2015.
Thom Axelsson, docent i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, och särskilt intresserad av skolhistoria, undersöker fenomenet i en ny studie. Han tycker att avsaknaden av en debatt om hyrlärare i skolan är märklig.
– Det verkar finns inte något jätteintresse från någon part att diskutera frågan. Det är ett stort problem i vissa kommuner att man inte kan lösa vikariebehovet och då har hyrlärarna ändå blivit en lösning, säger Thom Axelsson.
Hyrlärare blev ett fenomen på 2000-talet
Att skolan är i kris är en stående beskrivning. I samband med kommunaliseringen av skolan och skolreformen för friare skolval har företag fått ökad möjlighet att sälja sina tjänster till skolsektorn.
Skolans misslyckande är ett argument som ofta används för att anlita hjälp utifrån och bemanningsföretagen är ett exempel på privata aktörer som gått in i skolan. Detta startade i början av 2000-talet, och från 2015 och ett par-tre år framåt diskuterades hyrläraren en hel del bland annat i media.
Kritik mot den externa bemanningen har främst kommit från fackligt håll. Anlitandet av hyrlärare har beskrivits som ett tecken på systemfel i kommunerna som blivit till en ”guldgruva” för bemanningsföretagen.
Farhågor har också handlat om sämre kvalitet i undervisningen och att skolan ska gå samma väg som vården med ökade kostnader som dränerar den befintliga verksamheten. Bemanningsföretagen själva har hävdat att de har bättre förutsättningar och organisation än kommunerna för att lösa behovet av vikarier.
Lärarbristen gör hyrlärare vanligare
Och det behövs vikarier i skolan, så mycket är säkert. Det kommer att saknas omkring 12 000 behöriga lärare och förskollärare fram till år 2035, enligt Skolverkets prognos. Lärarbristen skulle på sikt kunna göra att hyrlärare blir vanligare och att skolan förlorar personal till bemanningsföretagen, enligt Thom Axelsson.
– Det är ofta samma typ av vikarier som kommuner och företag jagar. De som kommer via bemanningsföretagen är inte bättre utbildade, utan den stora gruppen som rekryteras både av skolorna och bemanningsföretagen är ungdomar och lärarstudenter, säger han och fortsätter:
– I framtiden kan det bli så att exempelvis personer som närmar sig pension kan föredra att vara hyrlärare. De kan arbeta lite i perioder, slipper dokumentationskrav och att vara rastvakt och får i stället ägna sig enbart åt själva undervisningen. Personer med lärarlegitimation, helst med särskild inriktning, exempelvis mot specialpedagogik, kan dessutom få högre lön som hyrlärare.
Fler hyrlärare i framtiden
Såväl fackförbunden som bemanningsföretagen tror att fenomenet med hyrlärare kommer att öka. I dag rör det sig endast om en bråkdel av skolans totala budget.
– Framför allt de legitimerade lärarna har lite framtiden för sig i branschen eftersom de kan sätta betyg och på så vis är mer efterfrågade, säger Thom Axelsson.
– Det vore intressant att vidare studera de som jobbar som hyrlärare och varför de väljer den typen av anställning. Jag skulle också gärna gå vidare med varför vissa kommuner på ett bra sätt klarar att skaffa vikarier själva, och andra inte.
Thom Axelsson, docent i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, thom.axelsson@mau.se
Glioblastom är den vanligaste och mest aggressiva primära hjärncancern med drygt 300 fall per år i Sverige. Trots intensiv behandling med kirurgi, strålning och cytostatika avlider de flesta patienter inom ett år från diagnos på grund av återfall.
Det finns mycket information om genetiken bakom glioblastom, men den har hittills inte lett till några behandlingsgenombrott och endast ett fåtal markörer som kan användas för att ge en sjukdomsprognos.
Epigenetisk analys
Tre forskargrupper har nu analyserat glioblastomceller från 58 patienter. De har använt en sekvenseringsteknologi som ger information om cancercellernas epigenetik, det vill säga förändringar i arvmassan som inte orsakas av direkta mutationer.
– Arbetet bygger på våra tidigare studier där vi visat att olika urspungsceller för glioblastom har stor påverkan på tumörutveckling och viktiga egenskaper hos cancercellerna. Eftersom epigenetisk analys är en mycket känslig metod för att skilja normala celltyper hoppades vi att den även skulle ge ny kunskap om utvecklingsbiologiska mekanismer i glioblastom, säger forskaren Lene Uhrbom.
Unik biobank med celler
Forskarna använde den unika, lokala biobanken HGCC (Human Glioblastoma Cell Culture), som består av glioblastomceller från patienter, och analyserade prover från biobanken med en nyare sekvenseringsteknologi som kallas ATAC-seq.
Genom att dela in patienterna utifrån den epigenetiska informationen hos deras glioblastomceller kunde de identifiera tre grupper som skiljer sig år. Centrala egenskaper hos cancercellerna som celldelning, invasivitet och behandlingsresistens, visade sig vara tydliga.
Stor skillnad på överlevnad
Enligt studien är det även stor skillnad på överlevnad mellan patienterna i två av grupperna. Det är något som tidigare molekylära analyser inte har lyckats visa eftersom de två grupperna är mycket lika varandra och har tillhört samma genetiska undergrupp.
– För att förstå bakgrunden till de epigenetiska grupperna av glioblastom jämförde vi patientdata med samma typ av epigenetisk analys av glioblastomceller från musmodeller där tumörerna hade startat i tre olika normala celltyper i hjärnan. Vi fann en koppling mellan de olika ursprungscellerna hos mus och de tre patientgrupperna av glioblastom. Det stärker relationen mellan utvecklingsbiologiskt ursprung och tumörcellernas egenskaper, säger forskaren Xingqi Chen.
Fynden kan leda till förfinade prognostiska verktyg. Resultaten kan även användas för att utveckla mer precisa behandlingsformer för patienter i de olika undergrupperna av glioblastom.
Lene Uhrbom, universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, lene.uhrbom@igp.uu.se
Xingqi Chen, biträdande universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, xingqi.chen@igp.uu.se
Hösten 2019 introducerades bussar med eldrift på busslinje 60 i Göteborg. Det skedde med koppling till projektet ElectriCity som arbetar för hållbart resande i stadsmiljö, med aktörer från industri, forskning och samhälle.
Sträckningen för den aktuella busslinjen är bitvis rejält kuperad. Bullernivåerna från tidigare busstrafik har upplevts som påtagliga, särskilt vid uppförsbackar. Tidigare ljudnivåmätningar har tytt på att störning från lågfrekvent buller förekom i inomhusmiljöer i området.
I vilken mån elektrifierad busstrafik skulle påverka bullernivåerna var oklart, och även hur människors hälsa skulle påverkas. Särskilt viktigt var just det lågfrekventa bullret som har stor störningspotential och är svårt att reducera med fasadisolering eller bullerskärmar.
Minskat buller
– Vi kan störas av olika ljud men bekymret med lågfrekvent buller är att det dämpas i mindre omfattning än höga frekvenser och tränger därför lättare in i bostäderna, även små nivåhöjningar uppfattas som mycket påtagliga, säger Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och ansvarig för den aktuella forskningen.
Studien omfattade enkäter till slumpvis utvalda boende i två faser, före och efter övergången till eldrivna bussar. Hälften bodde längs busslinjen, i stadsdelarna Masthugget eller Lunden. Den andra halvan, som bodde en bit ifrån, utgjorde referensgrupp.
Parallellt gjordes ljudmätningar i ett flertal bostäder, även inomhus, vilket annars inte är standard. Mätningarna krävde specialriggning med tio-tolv mikrofoner i en och samma lägenhet för att ge säkra nivåer av det lågfrekventa bullret.
Förändringarna mellan fas ett och två var tydliga och statistiskt säkerställda. Det gällde både faktiska bullernivåer och vad de boende själva noterade. Exempelvis sjönk andelen som märkte av buller från bussar från 75 till 39 procent. Andelen som stördes av buller i mycket hög grad sänktes från 26 till 5 procent.
Tydlig hälsoförbättring
De upplevda hälsoeffekterna var också tydliga. Andelen som kände sig uttröttade en-två gånger i veckan sjönk från 49 till 39 procent, ner till samma nivå som i referensgruppen. Andelen nedstämda gick från 22 till 17 procent. Betydligt färre sa sig också vara mycket sömniga dagtid.
– Det blev en förbättring, folk mådde signifikant bättre. Även om vi inte med säkerhet kan säga att förändringarna omfattar hela populationen eller består över tid, tror vi att resultaten kan vara generaliserbara i boendemiljöer där busstrafiken utgör en stor del av exponeringen. Givet att också annan trafik i stadsmiljön blir tystare så kan detta påverka folkhälsan, konstaterar Kerstin Persson Waye.
Antalet svarande i studien var 1 326 personer i fas ett, juni-september 2019 (svarsfrekvens 34 procent), och 1 191 i fas två året därpå (svarsfrekvens 36 procent). Svarsfrekvensen var den förväntade.
För att undersöka eventuella skillnader mellan svarande och icke svarande gjordes en uppföljande studie med ett förenklat frågeformulär i gruppen icke svarande. Resultaten visade inga större skillnader i hur bullersituationen uppfattades, däremot var utbildningsnivån och andelen som ägde sin bostad lägre i gruppen som hade valt att inte delta i den stora undersökningen.
Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, kerstin.persson.waye@amm.gu.se
– Svenskfödda personer med mödrar från icke-västliga länder hade lägre födelsevikt jämfört med de vars mödrar var födda i Sverige, och det här gapet ökar när vi tittar på deras barn. Tidigare studier visar att låg födelsevikt kan innebära stora följder för hälsa och socioekonomisk status senare i livet, säger Siddartha Aradhya, forskare vid Demografiska avdelningen vid Sociologiska institutionen på Stockholms universitet.
Forskarna fann även en ökad risk för låg födelsevikt (under 2500 gram) när de jämförde personer med rötter från icke-västliga länder med de med svensk bakgrund. Däremot kunde de inte hitta samma skillnader mellan grupper med annan utländsk bakgrund och svensk.
Andra studier i länder med en lång historia av invandring, till exempel i USA, Storbritannien och Brasilien har kommit fram till liknande resultat, men det är första gången det analyseras i en kontext där invandring är ett senare fenomen.
– Resultaten är förvånande med tanke på den svenska kontexten där alla medborgare har tillgång till universell hälsovård och utbildning och särskilt med tanke på att de här människorna ofta flytt från länder i konflikt. De har ju generellt fått det bättre i Sverige när det gäller säkerhet och kanske ekonomiska resurser, säger Sol Juárez, universitetslektor och docent på Institutionen för Folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och medförfattare till studien.
Diskriminering kan vara en av förklaringarna
Forskarna använde befolkningsstatistik för att analysera födelsevikten hos två generationer kvinnor födda i Sverige (mödrar och döttrar) med antingen svenskfödda eller utlandsfödda mormödrar. Forskarna undersökte skillnader i födelsevikt i medeltal samt risken för låg födelsevikt (under 2500 gram). Den tredje generationen med rötter från icke-västliga länder hade en cirka 147 gram lägre födelsevikt jämfört med de med svensk bakgrund. Även efter att forskarna kontrollerat för andra faktorer som moderns BMI, födelsevikt, längd, graviditetens längd, ålder vid förlossningen, rökning under graviditeten, utbildning samt inkomst kvarstod markanta oförklarade skillnader på 80 gram mellan de med svensk respektive icke-västlig bakgrund.
– Det betyder inte att deras födelsevikt har minskat över tid, utan att de har halkat efter. För alla de andra grupperna ökade födelsevikten över generationerna, vilket följer samhällsutvecklingen i stort. Om dessa klyftor fortsätter att öka kan vi verkligen börja tala om de nivåer av ojämlikhet vi ser i till exempel USA och Storbritannien, säger Siddartha Aradhya.
– Skillnaderna i födelsevikt är inte obetydliga med tanke på att måttlig rökning under graviditeten är kopplat till lägre födelsevikt på cirka 200 gram, säger Siddhartha Aradhya.
Enligt studien har gapet i födelsevikt mellan dessa grupper vuxit fram i Sverige.
– Den andra generationens invandrare är födda och uppväxta i Sverige, och har fått barn i Sverige. Tidigare studier visar att diskriminering kan påverka människors hälsa negativt, vilket skulle kunna vara en förklaring. Även upplevelsen av att ses som ”en annan” i samhället, och hur det påverkar ens hälsa, säger Sol Juárez.
Forskarna menar att några av de ojämlikheter vi kan se längre fram i livet startar redan vid födseln:
– Om vi ser att tredje generationens invandrare från icke-västliga länder får dåliga skolresultat, måste vi också tänka på att vi föds ojämlika. Och eftersom det bara gäller den här gruppen, där majoriteten kan ses som icke-vita, så kan vi tala om en rasojämlikhet. Om vi ignorerar dessa tecken nu kommer detta bli ett problem i framtiden, säger Sol Juárez.
Siddartha Aradhya, forskare, Stockholms universitets demografiska avdelning, Sociologiska institutionen. siddartha.aradhya@sociology.su.se
Sol Juárez, docent, institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. sol.juarez@su.se
Mer om studien:
I studien ingick 314 415 döttrar födda i Sverige 1989-2012, samt 262 642 mödrar födda i Sverige 1973-1996. Dessa kopplades samman med sina mormödrar som var antingen svenskfödda eller utlandsfödda. Statistiken kommer från Medicinska födelseregistret, Register över totalbefolkningen, Inkomstregistret, Utbildningsregistret och Multi-Generation registret. En av anledningarna till att forskarna inte tog med statistik över fäder och söner var att kopplingen mellan fäders och deras barns födelsevikt inte är lika stark.
Den har kommit att kallas småstensteorin. Den radikala idén om att Tellus, jorden, gick från att vara en bebisplanet av sten och is till att få sin nuvarande storlek och form tack vare millimeterstora småstenar som sögs ihop till en massiv himlakropp.
Den kontroversiella teorin, som motsäger den gängse uppfattningen om att jorden bildades genom multipla kollisioner av gigantiska asteroider fick snabbt gehör i astronomikretsar.
Småsten och damm från supernovaexplosioner
I en ny studie kan ett forskarlag från Sverige, Danmark och Kina avslöja ytterligare detaljer kring jordens dramatiska tillblivelse för 4 550 miljoner år sedan.
– Genom avancerade datorsimuleringar kan vi slå fast att jorden bildats av en kombination av småsten och damm från supernovaexplosioner i yttre solsystemet, samt damm från inre solsystemet som innehöll mycket mindre stoft från supernovor, säger Anders Johansen, astronomiprofessor vid Lunds universitet.
Det har tidigare varit känt att meteoriter från yttre delen av solsystemet, så kallade kolhaltiga kondriter, innehåller mer damm från supernovor (exploderande stjärnor) än meteoriter från inre delen av solsystemet. Detta har traditionellt förklarats med att planeten Jupiter bryskt stoppade supernovarika dammpartiklar från att leta sig in i de centrala delarna av solsystemet.
Jupiters dammsugande roll tonas ned
Men den nya studien tyder på att Jupiters roll som planetär dammsugare är överdriven.
– Vår studie visar att Jupiter inte spelade så stor roll för solsystemets bildning som man tidigare trott. Trots sin storlek kan inte bjässeplaneten ha blockerat alla dammpartiklar från yttre solsystemet. En ansenlig mängd har tagit sig vidare och bidragit till jordens bildande, säger Michiel Lambrechts, astronomiforskare vid Lunds universitet.
De migrerande dammpartiklar från yttre solsystemet som ändå blockerades av Jupiter kan förklara varför jorden inte växte sig större. Utan Jupiters hjälp hade jorden med största sannolikhet utvecklats till en så kallad superjord med betydligt större massa och en livsfientlig atmosfär av väte och helium. Forskarna kommer nu att arbeta vidare med småstensteorin för att förstå fler aspekter av hur det gick till när vår jord bildades.
– Genom att lära oss mer om de här komplexa processerna får vi en ökad förståelse för hur det går till när beboeliga planeter bildas även kring andra stjärnor i universum, platser som potentiellt kan bära på liv, säger Anders Johansen.
Anders Johansen, professor vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet, anders@astro.lu.se
Michiel Lambrechts, forskare vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet, michiel.lambrechts@astro.lu.se
Det ökande antalet äldre som lever med långvariga hälsoproblem och den ökade digitaliseringen av samhället ställer nya krav på dagens – och framtidens – vård och omsorg.
Tidigare forskning visar att många äldre personer känner sig ensamma, övergivna och lämnas utan stöd i att hantera sin livssituation och sitt mående. En metod som erbjuder samtalsstöd till äldre har nu studerats vid högskolan i Skövde.
Metoden kallas Reflekterande KRAFT-Givande Samtal, och innehåller även en digital applikation.
Regelbundna samtal
I projektet har äldre personer fått regelbundna samtal i hemmet med legitimerad vårdpersonal som är utbildad i samtalsmetoden. Samtalen syftar till att ge dem stöd för att klara av sin livssituation och styra livet mot det som ger glädje och mening.
Det här står KRAFT för:
K – Konstatera den faktiska situationen, R – Reflektera över möjligheter och val, A – Ansvarstagande från ”man” till ”jag”, F – Få inre styrka och mod att bemästra sin situation och genomföra små och stora livsprojekt som ger glädje och mening i livet, T – Taktfull och utmanande hållning utifrån ett holistiskt perspektiv.
Källa: Högskolan i Skövde
Äldre mådde bättre
Resultatet visar att samtalen har positiva effekter i form av en upplevd minskad inverkan av hälsoproblem i dagligt liv. De äldre personerna kände ett ökat välbefinnande efter varje enskilt samtal, men också efter interventionen som helhet. Samtalen beskrivs som ett startskott som ger en skjuts i rätt riktning mot det som ger glädje och mening i livet.
Tanken är också att en digital app, egenKRAFT, ska stödja de äldres motivation och reflektion. Men viljan att använda appen, hälsoproblemens inverkan och vårdpersonalens förmåga att ge stöd vid användandet visade sig utgöra hinder.
Ger stöd som behövs
Forskning visar att samtalsmetoden är en möjlighet att utifrån ett personcentrerat arbetssätt ge det stöd som äldre personer efterfrågar och behöver i sin livssituation. Samtalen främjar också ett hälsosamt åldrande.
– Förhoppningen är att min forskning ska bidra till att öka kunskapen om betydelsen av samtal på livsvärldsteoretisk grund för äldre personers hälsa och välbefinnande. Jag hoppas också att avhandlingen kan bidra med kunskaper vid implementering av välfärdsteknik och förutsättningarna för äldres delaktighet i det digitaliserade samhället, säger Cecilia Åberg som skrivit en avhandling om samtalsmetoden.
Avhandlingen:
”Att sträva efter mening i en krympande värld – Äldre personers erfarenheter av Reflekterande KRAFT-givande samtal inklusive ett digitalt verktyg”, Högskolan i Skövde.
Kontakt:
Cecilia Åberg, adjunkt i omvårdnad, institutionen för hälsovetenskapervid Högskolan i Skövde, cecilia.aberg@his.se
Totalt diagnostiseras cirka 20 000 personer i Sverige varje år i någon form av demenssjukdom. Runt 1 000 av dessa lider av frontotemporaltypen. De som drabbas av denna variant insjuknar i regel tidigt, ofta medan de fortfarande är i arbetsför ålder. Dessutom är sjukdomsförloppet snabbt och den genomsnittliga överlevnaden efter diagnos är åtta år.
Inga botemedel eller behandling
– Det finns inga botemedel eller bromsande behandling. Därför är all ny kunskap om sjukdomen värdefull, säger Alexander Santillo, docent i psykiatri vid enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet.
Forskarna undersökte patienternas hjärnor med magnetkamera. De upptäckte att hjärnans vindlingar som bildas under fosterstadiet kan ha betydelse för i vilken ålder man insjuknar i frontotemporaldemens.
– Det specifika område som vi undersökt kallas för gyrus cinguli, gördelvindlingen på svenska, och ligger i främre delen av hjärnan. De studiedeltagare som hade en extra veckning i detta område i den högra hjärnhalvan utvecklade symtom i genomsnitt tre år senare än övriga, berättar Luke Harper, ST-läkare i neurologi och doktorand vid Lunds universitet.
Hjärnan känslig i fosterstadiet
Forskarna bakom studien menar att fynden bidrar till att öka förståelsen för sjukdomen dramatiskt. Redan innan var det känt att genetiken har betydelse för huruvida man drabbas av demens, men kopplingen till hur hjärnan utvecklas i fosterstadiet är inte gjord tidigare.
Under denna period är hjärnan extra känslig, i synnerhet för miljöfaktorer. Tidigare har man inte kunnat göra kopplingar mellan fosterutveckling och sjukdomar som drabbar hjärnan 60–70 år efter födseln. Vi tror därför att fynden kan ha betydelse även för andra hjärnsjukdomar, förklarar Alexander Santillo.
Högra hjärnan påverkad
Varför denna anatomiska variation verkar spela roll i höger, men inte vänster, hjärnhalva är inte helt klart, men de som lider av frontotemporaldemens får beteendeförändringar som involverar den högra sidan av hjärnan. Och det är sedan tidigare känt att den främre delen av gyrus cinguli i hjärnbarken påverkas vid just denna typ av demens.
– Man vet att en del av personerna som drabbas av frontotemporal kognitiv sjukdom gör det på grund av en genetisk mutation, men för de allra flesta är orsaken okänd, liksom faktorer som kan påverka förloppet. Våra fynd tyder också på att man behöver ta hänsyn till variationer i hjärnans veckningar när man utvecklar nya behandlingar. Men först behöver våra upptäckter bekräftas i andra studier, säger Alexander Santillo.
Luke Harper har påbörjat arbetet med att bekräfta upptäckterna i samarbete med amerikanska och holländska forskargrupper. Tanken är även att undersöka om veckningen i detta hjärnområde påverkar hur snabbt sjukdomen fortskrider och hur länge patienterna överlever efter det att de fått sina diagnoser.
Så gjordes forskningen:
Forskarna har undersökt patienternas hjärnor med magnetkamera.
I studien ingick 307 deltagare som var mellan 27 och 87 år gamla.
92 led av Alzheimers sjukdom, 105 av frontotemporal demens (även kallat frontallobsdemens och pannlobsdemens) och 110 personer var kontrollgrupp.
Forskarna upptäckte att hjärnans vindlingar som bildas under fosterstadiet kan ha betydelse för i vilken ålder man insjuknar i frontotemporaldemens.
Hos de som led av Alzheimers sjukdom verkade detta inte spela någon roll för insjuknandet.
Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet, Karolinska institutet och University College London och fynden publiceras i den vetenskapliga tidskiften Cerebral Cortex.
Vetenskaplig artikel:
Prenatal Gyrification Pattern Affects Age at Onset in Frontotemporal Dementia.
Kontakt:
Alexander Santillo, docent i psykiatri och forskargruppsledare vid det strategiska forskningsområdet MultiPark vid Lunds universitet, samt överläkare vid psykoskliniken/Psykiatri Skåne och Minneskliniken/Skånes universitetssjukhus, alexander.frizell_santillo@med.lu.se och Luke Harper, doktorand vid Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet och ST-läkare i neurologi på Skånes universitetssjukhus, luke_karl.harper@med.lu.se
Mitt i det skånska inlandet, några kilometer från Hörby, ligger Östra Sallerups kyrka. Det är en stor vitputsad stenbyggnad som på sin tid var ett riktigt praktbygge med kopplingar till ärkebiskopen Absalon i Lund.
– Absalon testamenterade bort kyrkan vid sin död 1201. Det är första gången kyrkan nämns. Men om det är han som låtit bygga den eller om han förvärvat den på något annat sätt vet vi inte, säger Anna Blennow, docent i latin vid Göteborgs universitet.
Inristad versrad på latin
Hon forskar bland annat om latinets ankomst till Norden och medeltida latinska inskrifter. I samband med ett större restaureringsarbete i kyrkan under vintern har hon undersökt en så kallad graffito, en inskrift inristad i väggen, som hittats i kyrkan och som visat sig vara skriven på latin. Samtidigt har konservatorer jobbat med målningar som man också tror hör till kyrkans äldsta fas.
– Det är ett spännande projekt där man dels bevarar kulturarvet samtidigt som man kan få veta mer historiskt om byggnaden, säger Anna Blennow.
Modern teknik hjälper forskarna
Nu hoppas forskarna få svar på kyrkans äldsta datering och även hur gammal inskriften är. Prover har bland annat tagits på putsen där den latinska texten står – tre fragmentariska rader som är placerade på väggen i kyrkans kor.
– Troligen har man ristat in texten i puts som då inte hunnit torka än. Den är väldigt svårläst, nya lager puts har tillkommit när väggen lagats och det finns många sprickor, säger Anna Blennow.
För att kunna tyda skriften används en fototeknik som kallas RTI, Reflectance Transformation Imaging, som finns på Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet. I ett datorprogram kan ytan detaljstuderas i ljus från olika vinklar.
– Det är intressant hur humanistisk forskning kan vara så teknisk, fysisk och materiell och allt det samspelar i det här projektet. Det visar hur viktigt det är att humanister har tillgång till den bästa tekniken, säger Anna Blennow.
Första raden avslöjad
Tack vare att några nyckelord identifierats har forskarna nu kunnat knäcka den första raden. Där står ”Celestem dominum terrestrem dic fore dompnum”, som kan översättas till ”Kalla den himmelske härskaren för dominus och den jordiske härskaren för domnus”.
Det syftar på att man under medeltiden utvecklade två ord för ”härskare” där bara Gud fick kallas dominus, medan mäktiga personer fick nöja sig med den förkortade varianten domnus.
Inskriften i Sallerup
Textens tre rader ryms på ett område av ca 40×10 centimeter och bokstäverna är omkring 0,5-1 centimeter höga.
Den är skriven i minuskelskrift som motsvarar våra moderna ”små” bokstäver (gemener).
Termen graffito är italienska och betyder ristning. Graffiti är pluralformen och används i dag även för vår tids klotter.
Minnesverser av den här typen, på hexameter, blev mycket vanliga i grammatiska verk runt år 1200. Eftersom tillgången till böcker var begränsad behövdes lite hjälp på traven för att minnas det man lärde sig på latin.
– Det är ingen text som vem som helst har ristat in. Det är någon som är utbildad och en väldigt van skrivare. Bokstäverna motsvarar de man kan hitta i handskrifter från tiden.
Tillhörde Danmark
Nu letar Anna Blennow och hennes projektkollega Elisabet Göransson från Lunds universitet i latinska handskrifter och medeltida böcker för att hitta mer information om versraden.
Ytterligare kunskap om inskriften kan också ge en förståelse för samhället på den specifika platsen vid den tiden. Klart är att den här delen av Skåne hörde till dåvarande Danmark och att latinet några hundra år tidigare hade börjat sitt intåg i Norden med kristendomen.
Kanske var Östra Sallerup, idag en liten kyrkby mitt ute på den skånska landsbygden, ett dynamiskt kulturområde på 1200-talet?
– Det häftiga med graffiti är att texten finns kvar på platsen där den kom till. Incitamenten till att texten skapades kan finnas kvar. Det gäller för oss att spåra upp dem.
Svar väntas inom kort
Under våren väntas svar på dateringsanalyserna som förhoppningsvis kan säga mer om när inskriften gjordes. Enligt Anna Blennow pekar det mesta mot att det rör sig om den första halvan av 1200-talet.
– Bara det skulle vara en viktig pusselbit för att förstå mer om hur den latinska skriftkulturen såg ut här vid den här tiden. De flesta graffiti man hittills har hittat i medeltida svenska kyrkor är skrivna med runor.
Tonårstiden är en känslig period. Det är då grunden läggs för att utveckla god hälsa och välbefinnande i vuxen ålder.
Fysisk aktivitet föreslås ofta för att förbättra välbefinnandet hos unga, men även om de fysiska och psykiska fördelarna med fysisk aktivitet är väletablerade, minskar den under tonåren. Ett stort antal ungdomar blir i stället fysiskt inaktiva eller stillasittande, vilket kan leda till sämre psykiskt välbefinnande.
Två nya studier visar att en positiv body image, det vill säga synen på kroppens utseende och funktion, tillsammans med höga nivåer av fysisk aktivitet är tydligt kopplade till välbefinnande hos ungdomar.
Så gick studierna till
Tonåringar i 14- och 16-årsåldern skattade sin hälsa, fysiska aktivitetsnivå, hur de såg på kroppens utseende respektive funktion och familjeekonomi.
I den första studien besvarade ungdomarna en enkät i samband med hälsosamtalet i årskurs 8 hos skolsköterskan. I den andra studien besvarade ungdomar i gymnasiets årskurs 1 en webbenkät under lektionstid. I båda studierna fann forskarna ett samband mellan god självskattad hälsa och positiv body image (såväl utseende som funktion), hög fysisk aktivitetsnivå, och att man upplevde familjens ekonomiska situation som god.
Killarna på högstadiet skattade sin hälsa som god i högre grad än tjejerna, men bland gymnasieeleverna var det tvärtom – där mådde tjejerna bättre. Forskarna kunde också se att killarna på högstadiet var mer fysiskt aktiva än tjejerna. Omvänt var tjejer på gymnasiet mer fysiskt aktiva jämfört med killarna.
Ungefär en tredjedel av ungdomarna bedömde inte sitt välbefinnande som bra.
Att förstå hur sambandet ser ut och påverkar välbefinnandet och synen på den egna kroppen kan vara viktigt ur ett folkhälsoperspektiv.
– Att förstå sambandet kan hjälpa föräldrar, politiker och skolledare att uppmuntra barn och ungdomar till fysisk aktivitet, både i skolan och på fritiden, säger Pernilla Garmy, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad.
Fysisk förmåga påverkar självförtroende
Uppfattningen om egen fysiska förmåga visar sig ha stor betydelse för självförtroende och motivation till att vara fysiskt aktiv.
– Den fysiska aktiviteten påverkar i sin tur den fysiska förmågan, så det är alltså en ömsesidig relation. Skolans undervisning i idrott och hälsa, tillsammans med skolhälsovårdens insatser för att främja ökad fysisk aktivitet i vardagen och positiv body image hos dagens tonåringar, kan ses som en viktig investering för framtida vuxnas hälsa och välbefinnande, säger Ann-Christin Sollerhed, universitetslektor i idrott och hälsa vid Högskolan Kristianstad.
Det som skiljer forskarnas resultat från tidigare studier är att unga kvinnor rapporterade positivt välbefinnande, positiv body image och aktivitetsnivåer lika med, och ibland något högre än, tonårspojkar. Forskarna menar att detta är ett bra exempel på ospecifikt könsbeteende som kan tjäna som en modell för förbättrat välbefinnande bland kvinnor.
Body image
Body image omfattar uppfattning om både kroppens utseende och dess funktion. Den innehåller också en attitydkomponent som återspeglar i vilken grad individer är nöjda med kroppens utseende och funktion, och involverar hur man ser sig själv. Kroppsbilden kan delas upp i tre komponenter:
Kroppens objektiva egenskaper, som till exempel vikt, storlek och kroppsform
Hur kroppens utseende upplevs, det vill säga om man är nöjd eller missnöjd
Kognitiv funktion, sinnestillstånd och självkänsla påverkas av fysisk aktivitet.
Ungdomar rekommenderas att delta i måttlig till kraftig fysisk aktivitet (MVPA) i minst 60 minuter varje dag; men 81 procent av världens ungdomar lyckas inte nå detta mål enligt Världshälsoorganisationen, WHO.
Liknande resultat ses i Sverige, där 87 procent av killarna och 91 procent av tjejerna inte når upp till WHO:s rekommendationer enligt Folkhälsomyndigheten. Under de senaste decennierna har ungdomars nivåer av fysisk aktivitet minskat och stillasittande har ökat. Vid 15 års ålder är en stor andel inaktiva eller stillasittande cirka 75 procent av den vakna tiden, enligt Folkhälsomyndigheten.
Studien Skolbarns hälsovanor (HBSC) som genomfördes senast 2017–2018 av Folkhälsomyndigheten visade att 66 procent av tjejerna och 85 procent av killarna i 15-årsåldern skattade sitt välbefinnande som högt eller mycket högt.
Många svenskar är positivt inställda till att donera sina organ. Men få känner till att de också kan donera hela sin kropp för att bidra till bättre medicinsk utbildning, forskning och sjukvård.
Vid kroppsdonation ingår man ett avtal med ett lärosäte om att det ska få använda kroppen när man avlidit, för undervisning av läkarstudenter och färdighetsträning för kirurger.
Stort behov av kroppar
– Under senare år har donationerna av kroppar ökat, vilket vi är mycket tacksamma för, men vi har fortsatt ett enormt behov av kroppar. Vi hade gärna sett att dubbelt så många ingick avtal om kroppsdonation med oss. Det skulle ge oss möjlighet att erbjuda färdighetsträning för betydligt fler kirurger, säger Magnus Braide, professor i anatomi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och föreståndare för Kirurgisk anatomiskt träningscentrum, KAT, som drivs genom ett samarbete mellan universitetet och sjukvården.
Vid Göteborgs universitet använder man främst kropparna för att ge studenter på läkarprogrammet en fördjupad förståelse för anatomiska strukturer. När det gäller färdighetsträning för kirurger är de som är verksamma på Sahlgrenska Universitetssjukhuset prioriterade, som också står som arrangör för en stor del av dessa kurser.
Svårt att bibehålla skicklighet
Om det är möjligt används kroppar också i kurser som ges av medicintekniska företag. Där kan kirurger få möjlighet att lära sig arbeta med moderna operationstekniker, bland annat med stöd av robotar och datortomografi.
Ett område där tillgången på donerade kroppar i dag inte räcker till är traumakirurgi.
– Det är en kirurgisk specialitet som hanterar konsekvenserna av yttre våld, som fallskador, trafikolyckor, knivskador och skjutningar. Skadorna är mycket varierande, och patienterna förhållandevis få. Det innebär att det kan vara svårt för traumakirurger att upprätthålla sin skicklighet, säger Magnus Braide.
– Resultaten visar att förebyggande insatser mot fetmarelaterad cancer bör starta redan tidigt i barndomen. Om beslutsfattare med ansvar för folkhälsan på populationsnivå menar allvar med att alla barn har rätt till en hälsosam start i livet, då behöver man öka insatserna i tidiga år, säger Jimmy Celindforskare vid Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och barnläkare på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.
Fetmarelaterad cancer utgör en betydande grupp cancersorter, varav många ökar i befolkningen. Sjukdomar som ingår är bland andra cancer i munhåla, lever, galla, bukspottskörtel, tjocktarm, ändtarm och sköldkörtel, malignt melanom och blodcancer.
Kopplingen mellan högt vuxen-BMI och förhöjd risk för fetmarelaterad cancer är känd sedan tidigare. Däremot har det varit oklart hur stor motsvarande risk är efter övervikt eller fetma i unga år.
Ökad risk för cancer 40 år efter övervikt
Forskarna utgick från deltagarnas BMI vid 8 respektive 20 års ålder, samt cancerdiagnoser under de efterföljande cirka 40 åren. Den långa uppföljningstiden var avgörande. Flertalet fall av fetmarelaterad cancer uppkommer i övre medelåldern.
– Alarmerande nog kvarstod en nästan 40-procentigt ökad risk även för den grupp av pojkar som hade övervikt vid 8 års ålder men normalvikt vid 20 års ålder, säger Jimmy Celind.
Studien visar att gruppen pojkar med övervikt vid 8 års ålder hade ökad risk för fetmarelaterad cancer i vuxen ålder, i synnerhet för den grupp där övervikten kvarstod vid 20 års ålder. Den förhöjda risken fanns dock kvar även vid normaliserat BMI vid 20 års ålder.
– Övervikt i barndomen, som normaliserades till vuxen ålder, gav alltså en kvarstående ökad risk för fetmarelaterad cancer i sen vuxen ålder, vilket den här studien är den första att visa.
Författarna bakom studien betonar att resultaten inte säger något om individuella risker. De vetenskapliga slutsatserna på befolkningsnivå manar dock till ökad aktivitet och tidiga insatser, menar forskarna.
Numret på den döda sillgrisslans ringmärkning rapporterades till ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet. Det tidigare åldersrekordet var 47 år och tio månader och gällde även det en sillgrissla.
På tredje plats i Europa
Den nu hittade fågeln är den tredje äldsta från ringmärkningen i Europa, där två mindre liror uppnått åldrar på nästan 51 respektive 52 år. Den äldsta kända ringmärkta fågeln i världen är en laysanalbatross, kallad Wisdom, som var minst 70 år när den 2021 observerades levande på atollen Midway nära Hawaii.
Ringmärkning har bedrivits i Sverige sedan 1911. Ringmärkningen ger inte bara information om hur gamla fåglar kan bli utan också annan värdefull information om vart de flyttar, hur olika arter varierar i antal och vad fåglar råkar ut för i naturen. Huvuddelen av arbetet med att märka fåglar utförs ideellt av engagerade ringmärkare som en form av medborgarforskning (Citizen science) som leds av Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Det handlar om att mäta halten av ett speciellt ämne i blodet så kallat neurofilament, där nivåerna av ämnet dels kan påvisa om patienten har ALS men också vilken variant av ALS patienten drabbats av.
– Det är idag svårt att ställa en säker ALS-diagnos tidigt i sjukdomsförloppet med risk för förväxling med andra sjukdomar, trots lång utredningstid. Mycket skulle vara vunnet om vi kunde ställa en korrekt diagnos tidigare. Dessa resultat är mycket lovande, säger Arvin Behzadi, doktorand vid Umeå universitet och delad förste författare till studien.
myotrofisk lateralskleros, ALS, är ett neurodegenerativt syndrom som medför förlust av nervceller i både hjärna och ryggmärg, vilket leder till muskelsvaghet och muskelförtvining. Majoriteten av patienterna avlider inom två till fyra år från symtomen debuterat, men ungefär en av tio överlever mer än tio år efter symtomdebut.
Flera genetiska mutationer har associerats till ALS och det finns för närvarande ingen botande behandling mot ALS. Däremot finns bromsmediciner som för vissa patienter kan sakta ned sjukdomsförloppet om de sätts in i tid.
Det ämne det handlar om heter neurofilament. Det är proteiner med en speciell roll i nervceller och nervtrådar. Vid skada på nervsystemet läcker neurofilament ut i ryggmärgsvätskan och blodet. I en studie har forskare vid Umeå universitet, Norrlands universitetssjukhus, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg visat på skillnader i nivåerna av neurofilament både i ryggmärgsvätska och i blod mellan patienter med ALS och patienter med andra sjukdomar som kan likna tidig ALS.
Högre halter av neurofilament hos patienter med ALS
Det är i tidigare studier visat högre halter av neurofilament i ryggmärgsvätska vid ALS jämfört med flera andra neurologiska sjukdomar. Däremot har det varit svårt att mäta mängden neurofilament i blodet, eftersom halterna där är mycket lägre än i ryggmärgsvätskan. Nya och känsligare analysmetoder har på senare år öppnat dock nya möjligheter här.
Den nu aktuella studien visar ett starkt samband mellan mängden neurofilament i blodet och i ryggmärgsvätskan hos patienter med ALS. Studien är gjord på data från blod- och ryggmärgsvätskeprover från 287 personer som remitterats till Neurologiska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus för utredning av misstänkt ALS. Hos 234 av dessa kunde man efter omfattande utredning ställa diagnosen ALS. Dessa hade signifikant högre halter av neurofilament i både ryggmärgsvätskan och blodet än de som inte fick diagnosen ALS.
Möjligt att avgöra vilken typ av ALS det rör sig om
Det gick även att se skillnader mellan olika typer av ALS. Patienter där sjukdomssymtomen debuterade i huvud- och halsregionen hade högre halter neurofilament i blodet och sämre överlevnad än patienter där sjukdomen debuterade i en arm eller ett ben. Studien har också kunnat kartlägga skillnader av mängden neurofilament i blodet samt överlevnad vid de två vanligaste typer av ärftlig ALS.
– Att hitta misstänkta fall av ALS genom ett enkelt blodprov öppnar helt nya möjligheter både för screening och för att enklare mäta behandlingseffekt hos patienter som deltar i läkemedelsprövningar. Det kan även göra det möjligt att sätta in bromsmediciner tidigare i sjukdomsförloppet innan musklerna förtvinat, säger Arvin Behzadi.
Arvin Behzadi, Doktorand, institutionen för klinisk vetenskap, neurovetenskaper vid Umeå universitet, arvin.behzadi@umu.se
Alexandra Söderman har följt tre slutna Facebookgrupper för studenter under ett års tid: en grupp för ett förskollärarprogram, en för ett kandidatprogram i statsvetenskap och en samlingsgrupp för studenter på konst- och designutbildningar. I hennes avhandling framträder en bild av hur Facebookgrupper återspeglar studenternas sociala bakgrund och innebär en kulturell och social inlåsningseffekt inom högre utbildning.
”Vi mot dem” i förskollärargruppen
Gruppen för blivande förskollärare benämner Alexandra Söderman som ”mobiliseringsarena för akademiska underdogs”.
– Förskollärarstudenterna använde gruppen på ett sätt som för tankarna till facklig organisering. På Facebook kunde de kollektivt mobilisera emot lärosätet och exempelvis protestera mot nya seminariegruppsindelningar. I Facebookgruppen fanns en tydlig uppdelning mellan ”vi” och ”dem” där man ifrågasatte hur ”de”, alltså lärosätet, kan göra ”så här mot oss”.
Akademiskt ”hemmastadda” statsvetare
I statsvetarnas grupp inkluderades i stället alla i en påtagligt konsensusdriven studentgemenskap. Alexandra Söderman beskriver därför gruppen som en ”nätverksplats för akademiskt hemmastadda”.
– Gruppen för studenter på konst- och designutbildningar liknar mer en ”anslagstavla för akademiskt distanserande”. Här är det varken studierna eller studentlivet som är i fokus. Snarare är Facebook en mötesplats för ”individuella gallerister”, säger Alexandra Söderman.
– På så vis anas utbildningens rötter i den konstnärliga, snarare än vetenskapliga utbildningstraditionen.
Social och kulturell inlåsning
Den studentkultur som skapas i grupperna kan ses som en spegling av studenternas sociala bakgrund och av olika utbildningstraditioner. De som läser på förskollärarprogrammet är ofta de första i sin familj som pluggar på högskolan, medan statsvetarna oftast kommer från medelklassen och har föräldrar med akademisk utbildning. Studenterna på konst- och designutbildningar kommer också från medelklass eller övre medelklass, men har i relation till statsvetarna ofta med sig mer kulturellt än ekonomiskt kapital.
– Resultaten står i skarp kontrast till tidigare utopiska idéer om internet som ett frigörelseprojekt där var och en formar sin egen identitet oberoende av bakgrund, säger Alexandra Söderman.
Studier som klassresa
Studien väcker också frågor om genomslaget för akademiseringen av olika utbildningstraditioner under paraplyet ”högre utbildning”. Enligt Alexandra Söderman präglas dessa grupper av social och kulturell inlåsning på ett sätt som går emot de värden om social utjämning som var ett argument som låg till grund för högskolereformen 1977.
– Det är därför mycket möjligt att det blir svårare att göra en klassresa med hjälp av högre utbildning när Facebook blir som ett socialt och kulturellt ankare, både för enskilda studenter och för olika utbildningsinriktningar, säger Alexandra Söderman.
Så gjordes forskningen:
Avhandlingen bygger på ett års deltagande observation i tre slutna Facebookgrupper för högskolestudenter, samt intervjuer med gruppernas administratörer och en enkät till samtliga medlemmar i grupperna.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
