– Icke-invasiv teknologi är snabbare, billigare och kräver inte att en läkare utför testerna. Det finns en stor potential när det kommer till förebyggande sjukvård i framtiden, att kunna göra regelbundna hälsotester innan man blir sjuk, säger Sergey Shleev, professor i biomedicinsk teknik, Malmö universitet.

Forskarna har tagit fram en flyttbar testbädd där de använt en kombination av flera olika icke-invasiva* apparater. I testbädden ingår utrustning som tar blodtryck, hjärtfrekvens, mäter kroppskomposition och analyserar blodet – utan att behöva ta ett blodprov på patienten.

Kräver ingen kroppskontakt

Alla resultat loggas in automatiskt i en dator. Tekniken kräver heller ingen kroppskontakt mellan läkare och patient. Därför kan den bland annat användas i situationer där kultur, bakgrund eller religion gör det svårt att genomföra hälsotester.

– Det kan handla om att kunna ta blodtrycket på handleden i stället för överarmen eller att läkaren inte behöver röra vid patienten för att ta mått av kroppen, säger Sergey Shleev och fortsätter:

– Den nya tekniken gör också det möjligt att hämta in mer data och i förlängningen få en mer fullständig analys jämfört med konventionella metoder. Med den snabba teknikutvecklingen kommer vi också få mer precisa mätverktyg över tid, säger Sergey Shleev.

Undersökte deltagarnas hälsa

Förutom att utveckla den nya testbädden syftade också studien till att undersöka deltagarnas hälsa och sambandet mellan biomedicinska parametrar och upplevd hälsa. Mätningarna visade att deltagarnas hälsa över lag var jämförbar med det svenska genomsnittet, bortsett från ett högre antal personer med fetma i testgruppen. Forskarna kunde också observera ett samband mellan biomedicinska testresultat och upplevd hälsa.

Vetenskaplig artikel:

Developing and evaluating non-invasive healthcare technologies for a group of female participants from a socioeconomically disadvantaged area.

Kontakt:

Sergey Shleev, sergey.shleev@mau.se

Margareta Rämgård, margareta.ramgard@mau.se

– Lite grovt kan man säga att en ritual måste vara en tradition, medan en tradition inte måste vara en ritual. Men båda handlar om något som återkommer, vilket är viktigt, säger Barbro Blehr, professor i etnologi vid Stockholms universitet.

Vad är en ritual?

– Det beror mycket på vem du frågar. Men i den etnologiska skolan jag kommer ifrån är det en repetitiv handlingssekvens som du känner igen. Den är formaliserad, vilket betyder att du gör saker på bestämda sätt. Motsatsen är att du improviserar och att det inte spelar någon roll hur du pratar eller rör dig.

Vad är då en tradition?

– Grundbetydelsen av en tradition är att något förs över, traderas, från generation till generation. Men idag används ordet ofta för att beskriva något vi brukar göra och sätter värde på att göra, och då kan det handla om traditioner som har en mycket kort historia, kanske något vi har gjort bara en gång tidigare men gärna vill upprepa vid en viss tidpunkt, kanske med ett visst tema, och tycker att ”detta måste vi göra till en tradition”. I dag skulle de flesta etnologer säga att vi skapar traditioner hela tiden. Det kan ske i små eller större sociala grupper – i familjer, vänkretsar, eller på arbetsplatser.

Vad har ritualer, som till exempel valborg, för betydelse för oss idag?

– Valborg är en kalenderrit. Man skiljer mellan livscykelriter, som markerar viktiga övergångar i livet, och kalenderriter, som strukturerar årets gång. Hur viktig valborg är som rit beror på vem du frågar. För någon är elden väldigt viktig, för en annan är det att träffa vänner, för en tredje är inte valborg viktigt alls. Valborg är en del av en traditionsrepertoar som vi kan välja om vi vill vara med på eller ej – till skillnad från till exempel jul eller midsommar, som kan framstå som mer tvingande att förhålla sig till.

Läs också: Därför firar vi valborg

Varför är detaljerna viktiga för helheten i en ritual?

– Det är så vi bygger ritualer. Repetitionen bärs av igenkännande, det gäller både det som sägs och görs och de materiella saker som används. Typ julpynt, för somliga människor är det viktigt att det har en historia och kanske också att sakerna har en koppling till människor som är viktiga för gemenskapen.

När skapas nya ritualer? Och varför släpps de in?

– Det är svårt att på konstgjord väg introducera en ritual och få uppslutning. När det gäller saker som folk väljer att göra självmant kan det däremot gå väldigt snabbt att det blir en ritual. När Olof Palme blev skjuten ledde det till ett berg av rosor på mordplatsen. Då var det något nytt. Nu blir det ofta snabbt ett altare av blommor och kramdjur på plats om det sker något dramatiskt. Det är en ritual vi snabbt har lärt oss.

– Den svenska nationaldagen däremot är en ritual som påbjudits uppifrån, på politisk väg. Svenska flaggans dag blev nationaldag redan 1983, men en helgdag blev den först 2005. En viktig drivkraft hos dem som ville att dagen skulle bli helgdag var att de trodde att man då skulle få en större uppslutning kring nationaldagen på ett sätt som skulle motverka främlingsfientlighet och nationalism. Om det blev så eller ej kan få vara en öppen fråga.

Denna artikel publicerades ursprungligen på Stockholms universitets webbplats.

Valborgsmässoafton har firats i Sverige och Finland sedan åtminstone medeltiden och kommer ursprungligen från det katolska firandet av helgonet Walpurgis i Tyskland. Eldarna var antagligen ett sätt att jaga bort rovdjur, häxor och övernaturliga väsen innan djuren släpptes ut på bete. Idag är valborgsmässans brasor framförallt ett sätt att hälsa den efterlängtade våren välkommen.

Vem är Valborg?

– Valborg, eller Walpurgis, var enligt legenderna ett helgon i Tyskland. När Sverige och Norden kristnades följde den tyska katolska kyrkans dagar med. I den kalendern vimlade det av helgondagar och alla firades inte utanför kyrkan. En av dem var valborg.

Hur länge har vi firat valborgsmässoafton?

– Valborg som helgondag fanns i den kristna kalendern åtminstone sedan medeltiden. I samband med reformationen under 1500-talet ville den nya kyrkan rensa bort helgondagarna, vilket inte lyckades så jättebra. Firandet av valborg övergick efterhand till att bli en folklig festdag. Ett skäl är att valborgmäss ligger så nära första maj, en festdag i bondesamhället. För den urbaniserade arbetarklassen i slutet av 1800-talet blev valborgsmäss en supdag.

– Parallellt med det folkliga firandet fanns en medeltida tradition att djäknar – den tidens studenter – anordnade uppsluppna tåg genom stiftsstäderna*. Den traditionen har sedan 1800-talets mitt omvandlats till studentstädernas festligheter som vi ser idag.

Handlar högtiden om att välkomna våren?

– Både ja och nej. Idag, definitivt! Även i bondesamhället markerade denna tid en växling i jordbruket med det som vi idag kallar vårbruk. Men i det samhället fanns flera tidpunkter som markerade vårbruk.

Varför eld och majbrasa?

– Eld är en av de mest framträdande symboliska verktygen i ritualer! I Norden har vi tänt eldar vid påsk, valborg och Sankt Hans dag, som i Sverige är detsamma som midsommar. Just valborgsbrasor kan ha att göra med att betesdjuren släpptes ut vid denna tidpunkt och skyddades mot övernaturliga väsen – och rovdjur – med hjälp av eld.

– En tolkning har att göra med revolterande unga, som enligt vissa källor tycks ha tänt eldar för att reta upp kyrkan, som ville förbjuda valborgsmässofirande. Idag handlar valborgsmässans brasor mest om att hälsa våren välkommen.

Hur firas valborgsmässoafton i Norden?

– I Finland kallas valborgsmässan för Vappen på finlandsvenska efter finskans Vappu. Vappen är en parallell till de svenska studentfesterna. Folk i alla åldrar samlas kvällen före första maj för en karnevallik gatufest med eldar, festligheter, studentmössor, struvor och mjöd. I Norge och Danmark är valborgsmäss och eldar inte lika vanligt, tror jag, säger Jonas Engman.

Denna artikel publiceras först på Nordiska muséets webbplats.