– Trots att köttsubstituten blir allt fler ligger köttkonsumtionen alltjämt på en hög nivå. Frågan vi ställde oss i den här studien var om man skulle kunna använda lägre priser för att få fler att välja vegetariska alternativ till kött, säger Mitesh Kataria, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Vid sidan av transporter och boende är maten, och i synnerhet köttkonsumtionen, en av hushållens stora källor till utsläpp av växthusgaser.
Forskarna ville undersöka vilka hinder och drivkrafter som finns för att konsumenter ska byta hamburgaren till en som är gjord utan kött. Deltagarna i studien fick välja mellan en växtbaserad burgare, en köttliknande vegetarisk burgare och en burgare gjord av labbtillverkat kött.
Priset påverkade – men inte mycket
Resultatet visar att ungefär en tredjedel av de som föredrar kött skulle överväga att byta till köttersättning om priset var två tredjedelar eller lägre av priset på en hamburgare av kött.
Nästan hälften av de tillfrågade skulle dock inte välja labbköttburgaren även om de skulle få den gratis. Män utan universitetsutbildning och äldre än 30 år var störst motståndare till att ersätta kötthamburgaren, i synnerhet om ersättningen var en växtbaserad vegoburgare som varken ser ut eller smakar som kött.
– Det vi såg är att det krävs omfattande prisskillnader för att folk ska välja vegetariskt, säger Mitesh Kataria.
Skillnaden var dock stor mellan de som tidigare testat vegetariska burgare och de som inte gjort det. Mellan 30 och 40 procent visste inte hur köttsubstituten smakade, luktade, såg ut eller vad de kostade och valde dem i lägre utsträckning. Oftast angavs smak som en avgörande faktor för att välja kött.
Normer har stor betydelse
– Även om folk är medvetna om klimatfrågan, så är de kulturella normerna starka. För många är det helt enkelt en stor sak att ändra sina matvanor. Det är tydligt att det behövs mycket mer än enbart förändrade priser för att minska köttätandet. Det kommer nya vegetariska produkter hela tiden som kan bidra till mindre växthusgaser, men det är ändå inte givet att folk kommer att kasta sig över dem, säger Mitesh Kataria.
De som var mindre benägna att byta ut köttet var främst män över 30 år utan universitetsutbildning, och äldre personer. Yngre personer och kvinnor hade i större utsträckning stött på köttalternativ tidigare och valde det oftare.
Viktigt att påverka barns matvanor
– Det finns en tydlig koppling mellan matvanor som barn och hur man konsumerar när man blir äldre. Jag tror att det är bra att försöka nå unga och bygga upp deras kostvanor, dels för att de blir vana och fortsätter äta mindre kött, dels för att de kan lära sina föräldrar genom att till exempel vilja ha vegetarisk mat hemma, säger Mitesh Kataria.
Mitesh Kataria, docent i nationalekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, mitesh.kataria@gu.se
I en studie gjord vid Malmö universitet har 19 poliser, som arbetar med narkotikafrågor, blivit djupintervjuade om hur de ser på skadebegränsande insatser* för droganvändare.
Studien visar att de intervjuade poliserna generellt var positivt inställda till insatser som sprututbyten och LARO, en behandlingsform där man exempelvis får metadon som ersättning för sitt opioidberoende.
– De intervjuade såg LARO som något positivt eftersom man kan få bättre hälsa och leva ett mer normalt liv när man inte behöver ägna sig åt kriminella aktiviteter för att få in pengar till heroin. Samtidigt lyfte de också problematiken med att läkemedlen läcker ut på den illegala marknaden, säger Torkel Richert, lektor vid institutionen för socialt arbete.
* Fotnot: Skadebegränsande insatser är insatser som avser att minska de skadliga effekterna och riskerna av ett pågående missbruk, utan förutsättningen att missbruket ska upphöra.
Polisen håller sig på avstånd
I studien beskriver poliserna rutiner och överenskommelser som byggts upp över tid. Till exempel att de medvetet håller sig på avstånd från Sprutbytet i Malmö, där brukare kan hämta ut rena sprutor och kanyler.
– Sprutbytet ses som en plats där polisen inte alls ska vara. De skulle kunna stå och plocka in varenda en som kommer dit med narkotika i blodet – men det gör de inte. Det är en överenskommelse mellan polisen och sprutbytet, man förstår att det skulle förstöra den här typen av verksamhet, säger Johan Nordgren, lektor vid institutionen för socialt arbete.
Poliserna fick även frågor kring naloxon, som man kan använda för att häva en överdos. I dag bär enbart sjukvårdspersonal naloxon och delar ut det till brukare.
– Generellt ville man att naloxon skulle bli mer tillgängligt för polisen, om man hamnar i en situation där någon tagit en överdos. Ibland är polisen först på plats, säger Johan Nordgren.
Lämnade äldre missbrukare ifred
I studien gör poliserna en tydlig distinktion mellan yngre och äldre droganvändare. De beskriver att de riktar in sig på de yngre och langarna i sitt arbete. Detta för att förhindra nyrekrytering och att de unga ska fastna i ett långvarigt missbruk. De intervjuade såg det inte som meningsfullt att lägga tid på de äldre missbrukarna.
– De menade att någon annan behövde jobba mot de här personerna. Man lämnade dem ifred. Det är intressant eftersom det går emot tidigare rapporter där polisen kritiserats just för att gå på äldre, tyngre drogmissbrukare, säger Torkel Richert.
Fanns en frustration hos poliserna
Även om poliserna såg kriminaliseringen av eget bruk som ett viktigt redskap i sitt arbete mot narkotika, fanns också en frustration över att lagföra samma person gång på gång för ringa narkotikabrott, enligt forskarna.
– Detta väcker frågor kring den svenska narkotikalagstiftningen och hur polisen bör prioritera sina resurser i arbetet mot narkotika. Vi hoppas att den här studien kan ge en mer nyanserad bild av polisens syn på saken. Att de kan tänka sig samarbeta och kan se positivt på de här insatserna, det pekar på en stor möjlighet att jobba skadebegränsande, avslutar Torkel Richert.
Så gick studien till
I den kvalitativa intervjustudien har forskarna djupintervjuat 19 poliser i Malmö som på olika sätt arbetar med narkotikafrågor. Intervjuerna gjordes mellan maj 2020 och oktober 2021. Studien har gjorts inom ramen för ett större forskningsprojekt där man undersöker drogscenen i Malmö ur olika perspektiv.
Ett forskarlag från Stockholms universitet och University of California Irvine undersökte om Petermanns tunga av is på norra Grönland skulle kunna återhämta sig från ett framtida sammanbrott på grund av klimatförändringar. De använde en sofistikerad datormodell för att simulera den potentiella återhämtningen av den flytande istungan.
– När den flytande istungan väl fallit isär är den svår att bygga upp igen, även om den globala uppvärmningen stannar upp, säger Henning Åkesson, som ledde studien vid Stockholms universitet.
Behövs kallare klimat för att frysa igen
– Om Petermanns istunga försvinner måste vi göra en historisk tidsresa mot ett kallare klimat, liknande det före den industriella revolutionen, för att tungan ska återuppstå, säger Åkesson.
Flytande istungor minskar isförlusten från våra polarisar. Dessa grindvakter begränsar därmed havsnivåhöjningen orsakad av klimatuppvärmningen.
– Resultaten av den här studien signalerar att det är viktigare än någonsin att undvika att de flytande istungorna inte bryts upp, säger Åkesson.
Istungan hindrar inlandsisen
Petermann är en av få flytande istungor som finns kvar på Grönland. Den bevakas av forskare över hela världen efter att isberg flera gånger Manhattans storlek bröts av 2010 och 2012. Petermann förlorade därmed 40 procent av sin flytande istunga.
Forskare är bekymrade över att ytterligare uppbrott eller till och med kollaps av istungan, kan skynda på förflyttningen av isen från inlandsisen till havet. År 2018 upptäcktes en ny spricka i mitten av istungan, vilket förnyade oron för Petermanns tillstånd.
Forskarna oroade för liknande scenario i Antarktis
Denna studie fokuserade på nordvästra Grönlands största glaciär. Ett liknande bekymmer är att de större flytande istungorna som finns i Antarktis också kan vara svåra att bygga upp igen, om de skulle brytas upp.
– Detta är bara det första steget, men risken är att våra upptäckter inte är unika för Petermannglaciären och Grönland. Om de inte är det, kan en fortsatt uppvärmning av Södra och Norra Ishavet pressa tillbaka de flytande istungorna som skyddar jordens inlandsisar till ett nytt läge som skulle innebära ökade förluster av is. Ett sådant scenario kan vara svårt att återhämta sig från, säger Åkesson.
Glaciärforskarna betonar att vi måste fastställa exakt hur de flytande istungorna bryts upp och hur mycket mer uppvärmning de tål innan de bryter samman.
De flesta av världens stickmyggor är inte så noga med vems blod de suger i sig, utan det kan duga med nästan vilket djur som helst som befinner sig i närheten. Men i vissa regioner har en mygga som kan sprida sjukdomar som Zika, dengue och gula febern – Aedes aegypti, eller gulafebernmyggan på svenska – utvecklats till att vara nästan uteslutande inriktade på människor. För att överleva med en så pass smal diet, människoblod, måste de ha utvecklat ett otroligt exakt ”navigationssystem”.
Består av hundratals ämnen
Det forskargruppen från Princeton University, med hjälp av forskare vid SLU, frågade sig var hur dessa myggor kan skilja människans doft från andra djurs dofter. Det knepiga är att människans doft består av hundratals olika ämnen, och att samma ämnen, i något olika proportioner, finns i de flesta däggdjursdofter. Dessutom är inga av dessa ämnen attraktiva i sig för myggor, så utmaningen var att bestämma den exakta blandningen av komponenter som myggor använder för att känna igen mänsklig doft.
I studien har forskarna samlat in doftprover från människor och djur (hund, hamster, råtta, får och vaktel), och analyserat hur dessa ”doftprofiler” är sammansatta och skiljer sig åt. De utvecklade också verktyg som gör det möjligt att visualisera aktivitetsmönster i de delar av mygghjärnan som bearbetar nervimpulser från alla doftreceptorer som mygghonan har på sina antenner.
Myggens hjärna reagerade på doften
När myggorna utsattes för doftprover från människor och djur, såg forskarna till sin förvåning att mänsklig doft aktiverar distinkta regioner i mygghjärnan som inte aktiverades av någon djurdoft.
Forskarna tillverkade sedan en syntetisk doftblandning, som utformades så att den skulle ge upphov till samma specifika aktivitetsmönster i mygghjärnan som ”äkta människodoft”.
Bekämpa myggburna sjukdomar
SLU-forskarnas viktigaste roll i arbetet var att undersöka om den syntetiska människodoften också skulle påverka mygghonornas beteende. Detta gjordes i vindtunnelstudier, och forskarna kunde konstatera att honorna verkligen gick till väders och började flyga mot vinden när de utsattes för doftblandningen, vilket de gör när de söker efter en blodmåltid.
De nya upptäckterna har gett nya insikter om hur mygghonor i sin jakt på blod lokaliserar oss människor. Upptäckterna kan också ligga till grund för utveckling av nya doftblandningar som kan användas till myggövervakning och kontrollåtgärder, och därmed hjälpa oss att bekämpa myggburna sjukdomar som fortfarande drabbar miljontals människor varje år.
Rickard Ignell, professor, Institutionen för växtskyddsbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, rickard.ignell@slu.se
Pandemin är knappt avslutad innan det utbryter krig i Ukraina. Bara en månad senare blir två lärare mördade av en elev på en gymnasieskola i Malmö och som ett ständigt pågående hot finns klimatkrisen. Och oavsett typ av kris, berörs skolan.
– Alla samhällskriser kommer att påverka skolan, säger Magnus Persson, före detta gymnasielärare som forskar om läraryrket, vid Linnéuniversitet.
– Tidigare generationer fick kriser serverade i ett lägre tempo och av etablerad media som dagstidningar och tv. Idag översköljs eleverna av information från en rad osorterade källor.
Bilder från ett sönderbombat Mariupol i Ukraina flödar på internet. Bilder som också kommer att finnas i elevernas mobiler. Precis som rapporter från skolattacker eller filmer från brinnande skogar i Australien.
Bild: Sharon McCutcheon, Unsplash
– I Sverige har vi dessutom börjat tala om att höja beredskapen, nu kommer ryssen och det skrämmer barn, säger Magnus Persson.
Skolan ska hjälpa barn att hantera oro
– Eleverna behöver hjälp att tolka informationen. De kommer att ta med sina frågor och oro till klassrummet. Och de ska hamna där. Skolan bör fungera som en plats som hjälper barn och unga att hantera vad som händer. Både när det gäller att förstå krisen och att hantera den känslomässigt, säger Magnus Persson.
De direkta hoten mot lärare och elever har också ökat. Under 2000-talet skedde det elva våldsattacker på skolor. Åtta personer har dödats och flera har skadats. Innan 2000-talet inträffade den typen av händelser knappt en gång per decennium.
Aida Alvinius, docent i ledarskap vid Försvarshögskolan forskar om hur skolan drabbas av samhällskriser. Hon menar att skolan är en institution som befinner sig i frontlinjen när en kris inträffar.
– Skolan har varit en fredad plats men vi har ett förändrat läge där skolan måste vänja sig att hantera olika former av kriser. Vid en knivattack till exempel, är personal och elever både offer och de som är först på plats.
Bild: Chuttersnap, Unsplash
Så kan skolor förbereda sig på kris
Öva innan. Forskning visar att övning ger både bättre krishantering och återhämtning efter en kris.
Inrätta en krisstab med tydliga roller som kan leda arbetet vid en krissituation.
Våga fatta obekväma beslut som till exempel att larma om en elev visar aggressiva tendenser.
Var beredd på känslomässigt arbete under lång tid sedan den akuta krisen är över.
Källa: Aida Alvinius, Försvarshögskolan
Lärare hanterar kriser dagligdags
Hon har intervjuat lärare om vilka kriser de har upplevt. Det visade sig alla ha hanterat en rad allvarliga händelser.
– I det lilla kan det vara att skolan måste stänga på grund av oväder. Men de hade också mött självmord, våld och hot och att elever dött i Tsunamikatastrofen.
Aida Alvinius och Magnus Persson är överens om att medvetenheten om att skolan är en aktiv aktör när kriser slår till borde öka. Både personal i förskolan och skolan behöver adekvat utbildning och krishantering bör ingå i lärarutbildningen.
Regler underlättar krisförebyggande arbete
– Att vara förberedd gör att hela kedjan från hantering av den akuta krisen till återhämtning blir bättre. Utan utbildning skapas i värsta fall en känsla bland personal, elever och vårdnadshavare att skolan är en otrygg plats, säger Aida Alvinius.
Inövade rutiner kan också göra att våldsdåd kan undvikas, menar Aida Alvinius. Vid samtliga fyra knivattacker som inträffat på skolor sedan 2014, fanns personer som innan lagt märke till att gärningsmannen betett sig konstigt och som varit oroliga för att något allvarligt skulle kunna inträffa.
– De har låtit bli att signalera för att de har varit rädda att göra fel. Men med hjälp av tydliga riktlinjer för den typen av situationer hade utgången kunnat bli en annan. Reglerna flyttar beslutet från den enskilda individen till skolan som institution och då är det lättare att agera.
Dessutom behöver förskolor och skolor vara beredda på att man kan behöva stänga in sig på förskolan och skolan. Då krävs att man vet att det finns tillräckligt med mediciner, mat, vatten och värme.
Fånga upp samhällskriser i undervisningen
Vid sidan av den akuta krisberedskapen menar Magnus Persson att lärare också behöver beredskap för att fånga upp samhällskriser i undervisningen.
– Jag tror att de ständigt befinner sig i någon form av beredskap för att hantera plötsliga samhällsförändringar i skolan. Till exempel när det gäller kriget i Ukraina. Dels behövs källkritisk beredskap, vilka källor använder eleverna? Men också didaktisk beredskap, hur förklarar jag kriget för 10-åring?
I studier har man sett att lärare väljer att göra på väldigt olika sätt och att det till sist är den enskilde lärarens erfarenhet som avgör hur frågorna hanteras.
– Givet att lärarutbildningarna inte inkluderar de här aspekterna så kommer lärarna att ta de aktuella frågorna på olika sätt, säger han.
Locket på under metoo-krisen
Ett exempel är metoo-rörelsen. Magnus Persson ser det som en lång, lågintensiv kris med en direkt koppling till skolans värdegrund och jämställdhetsarbete. Trots det pratade vissa skolor överhuvudtaget inte om metoo, säger han.
– Men om skolan inte gör det, hur ska vi då kunna lära oss något av de erfarenheter som kvinnorna beskriver? Hur ska då de här strukturerna förändras?
– Det finns avgörande problem om vi stoppar huvudet i sanden. För det första tror jag att kriser skrämmer och människor som är rädda agerar inte rationellt. Vilket i synnerhet gäller för barn som har svårare att värja sig. I förlängningen kan det leda till att eleverna vänder sig till källor som pläderar för odemokratiska lösningar.
Samtidigt som krisen i Ukraina går att följa i mobilen får elever runt om i Sverige nya skolkamrater som flyr kriget. Precis som det tidigare kommit barn från krig i Syrien och Somalia.
– Till slut blir krigen något som inte bara är på TikTok eller Youtube, det blir en person som sitter bredvid barnen i klassrummet, säger Magnus Persson.
Aida Alvinius och Magnus Persson har tillsammans med Frida Linehagen skrivit boken Skolans värld möter samhällskriser.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Begreppet ekosystemtjänster används för att synliggöra de värden som naturen och den biologiska mångfalden ger oss människor – och hur vi människor är beroende av att ekosystemen fungerar.
Idisslande djur som nötkreatur och får bidrar till ett jordbrukslandskap med gräsmarker och andra landskapselement där den biologiska mångfalden är stor. Sådana landskap ger många ekosystemtjänster, bland annat för att pollinerande insekter trivs där och för att miljöerna är bra boplatser för naturliga fiender till skadedjur.
Dessutom är miljöerna vackra och en del av vårt kulturarv och kan utgöra värdefulla rekreationsområden.
Vad är en ekosystemtjänst?
Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor. Trots att ekosystemtjänster är grunden i vår välfärd är de ofta osynliga i flera samhällsbeslut och tas ofta för givna. Exempel på ekosystemtjänster är:
att växter renar luft
att buskar dämpar buller
att gräsmattor renar regnvatten
att bin pollinerar grödor
att bakterier och maskar gör jorden bördig
den hälsa och livskvalitet som människan får av naturen
Ekosystemtjänster brukar också delas in i olika kategorier:
– Vi behöver hitta sätt att främja gårdar och jordbruksmetoder som bidrar till ekosystemtjänster från jordbrukslandskapet samtidigt som resursanvändning och negativ miljöpåverkan begränsas, menar Johan Karlsson, doktorand vid SLU som ansvarat för studien, som bland annat är en analys av Jordbruksverkets databas över stödberättigande jordbruksmark på alla svenska gårdar.
Idisslarna numera mest i skogsbygder
Över tid har Sveriges gårdar i rask takt blivit färre och större och de idisslande djuren har alltmer koncentrerats till skogsbygderna, medan de bördiga slättbygderna nu domineras av spannmålsodling.
Dessutom har det blivit alltmer tydligt att vi måste minska vår konsumtion av kött och mjölk för att hålla oss inom de ”planetära gränserna”. Men vad händer med den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna när idisslarna försvinner från vissa gårdar och koncentreras på andra?
Frågan är om animaliska livsmedel kan vara en del av ett hållbart livsmedelssystem i Sverige?
Studien visar att småbruk och gårdar med nötkreatur och får var förknippade med
mer varierade landskap
fler småskaliga livsmiljöer för pollinatörer och naturliga fiender till skadedjur
mer naturbetesmarker samt bättre växtföljder
Detta i jämförelse med närliggande gårdar som specialiserat sig på växtodling. Skillnader var som störst i de spannmålsdominerade slättbygderna.
Gårdar specialiserade på grisar och fjäderfä var å andra sidan förknippade med mindre varierade landskap och sämre växtföljder än växtodlingsgårdarna.
– Småbruk och gårdar i mindre produktiva regioner upprätthåller de varierade jordbrukslandskapen och de ekosystemtjänster som förknippas med. Resultaten visade också att naturbetesmarker har fler besökare och i större utsträckning befinner sig inom rekreations- eller naturskyddsområden än annan typ av jordbruksmark, säger Johan Karlsson.
Målkonflikt med minskad kött- och mjölkproduktion
Forskningsresultaten tyder på att strävandena att minska produktionen av nötkött och mjölk rymmer en potentiell målkonflikt: att minska jordbrukets miljöpåverkan och resursanvändning mot att bevara jordbrukslandskapets biologiska mångfald och relaterade ekosystemtjänster.
– Men orsakssambanden är fortfarande oklara och även om gårdar med idisslande djur i genomsnitt föll bättre ut än växtodlingsgårdar gällde detta långt ifrån alla gårdar. Vi kunde också se en mättnadseffekt där ökad djurtäthet bortom ungefär en djurenhet per hektar inte ledde till bättre värden på indikatorerna.
– Vi behöver hitta sätt att stödja gårdar och jordbruksmetoder som bidrar till ekosystemtjänster från jordbrukslandskapet, och samtidigt begränsar deras resursanvändning och negativa miljöpåverkan, avslutar Johan Karlsson.
Så gjorde forskarna
Studien undersökte hur nivån på olika indikatorer för ekosystemtjänster skiljer sig mellan olika slags gårdar i närheten av varandra. Den utgick från tillgänglig data, som till exempel Jordbruksverkets blockdatabas över stödberättigande jordbruksmark och andra kartmaterial. Och beräknade indikatorerna på 70 procent av alla svenska gårdar och relaterade dem till vilken typ gård det rör sig om, gårdens storlek och djurtäthet. Detta är första gången en kartläggning av ekosystemtjänster gjorts på ett så stort urval av svenska gårdar, enligt Johan Karlsson.
Johan Karlsson, Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet johan.o.karlsson@slu.se
Studien är en del av projektet ”Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet” som är en del av forskningsprogrammet ”Hållbar produktion och konsumtion av mjölk”. Programmet finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning och koordineras av SLU Future Food.
Mötet mellan myndigheternas handläggare och nyanlända invandrare utgör grunden för svensk integrationspolitik. I mötet fattas beslut om stöd och insatser som på olika sätt påverkar framtiden i det nya landet. Det handlar om till exempel arbetsförmedlare, SFI-lärare och socialsekreterare. Men beslutsprocesserna är långa och handläggningen skapar frustration.
För att inte upprepa misstag från 2015 behöver myndigheterna vara mer tydliga i hur de jobbar och bättre förstå de nyanländas förväntningar.
Flyktingar från Syrien intervjuades
Statsvetarna Isabell Schierenbeck och Andrea Spehar har tillsammans med en grupp forskarassistenter gjort cirka 150 intervjuer med handläggare och flyktingar främst från Syrien.
– Med tanke på det pågående kriget i Ukraina är slutsatserna från studien användbara och viktiga att reflektera över, säger Isabell Schierenbeck.
Studien utfördes mellan år 2015 och 2021, under en period med stor flyktinginvandring till Sverige.
Maktlöshet hos båda parter
I studien framgick att nyanlända ofta har stora förväntningar på att de kommer att stödjas och vägledas av myndigheterna under de första åren. Men förväntningarna minskade tydligt efter de inledande mötena.
– Upplevelsen av maktlöshet och frustration var återkommande hos båda parter. Många av flyktingarna saknade uppföljning och återkoppling, och tyckte att tjänstemännen i sitt bemötande kändes ointresserade och oengagerade, säger Andrea Spehar.
Missförstånd var vanligt
Både tjänstemän och nyanlända lyfte också fram problem med kommunikation och missförstånd.
– Trots tolkar handlar det till exempel om missförstånd på grund av språkförbristning som leder till att rykten lättare får fäste. Digitaliseringen kan också utgöra ett hinder, där en av konsekvenserna är färre möten ansikte mot ansikte, säger Isabell Schierenbeck.
Så kan mottagandet förbättras
För att undvika att problemen från 2015 upprepas har forskarna identifierat insatser som är viktiga för att förbättra mottagandet. Det handlar till exempel om att öka kunskapen om vad de nyanlända kan förvänta sig från mötet och föreställningar om nyanlända hos tjänstemännen.
– De myndighetsanställda ska inte bara ge information, utan de måste också få information från den nyanlända. På så vis får de en större förståelse och intresse för flyktingarnas tidigare erfarenheter och liv, liksom för vilka mål som de hoppas förverkliga i Sverige, säger Andrea Spehar.
Informationen måste nå fram
Handläggarna måste försäkra sig om att de nyanlända förstår hur arbetsprocessen ser ut, samt vilket ansvar och vilken skyldighet som de nyanlända själva har i mötet med myndigheten.
– Det behövs ett arbetssätt som gör det möjligt att ta reda på om, och hur, informationen har landat. Det gäller att tydliggöra varför en arbetsförmedlare eller barnmorska ställer de frågor som de gör, säger Isabell Schierenbeck.
Fler möten för bättre uppföljning
Forskarna lyfter också fram vikten av kontinuerlig kontakt mellan parterna. Organisatoriska förändringar, så som digitalisering och omorganisering i flera verksamheter, har lett till färre möten mellan de myndighetanställda och flyktingar.
– Fortlöpande och direkt kontakt, gärna med samma person, är viktig för nyanlända. Och det är också en av de faktorer som lyfts fram i tidigare forskning som avgörande för en framgångsrik myndighetsutövning, säger Andrea Spehar.
Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet, isabell.schierenbeck@globalstudies.gu.se, Andrea Spehar, universitetslektor i statsvetenskap vid Statsvenskapliga institutionen, samt föreståndare för Centrum för global migration, vid Göteborgs universitet, andrea.spehar@pol.gu.se.
Hackare kan söka efter svagheter och försöka ta sig in i datorer och system. Men det finns också mer välorganiserade angrepp.
– Inom Försvarsmakten pratar man om cyberoperationer. Då är det inte någon nyfiken tonåring som försöker hacka sig in i en dator, utan det finns en organisation bakom som i militärt syfte vill uppnå ett visst mål, säger Henrik Karlzén, forskare på FOI:s avdelning för ledningssystem i Linköping.
Säkerhetsverktyg används som vapen
Henrik Karlzén har under tre år forskat om cyberoperationer i ett projekt som FOI utfört på uppdrag av Försvarsmakten. Cyberoperationer kan vara både offensiva och defensiva.
– Det vi tittat på är militärt agerande, framför allt från statliga organisationer. Men det kan också vara grupper med mer lösa kopplingar till staten. När det gäller Ryssland handlar det inte nödvändigtvis om militära cyberförband, utan det kan vara hackergrupper som med statens goda minne får hålla på med detta, säger Henrik Karlzén.
FOI har också studerat cybervapen. Det finns ingen total enighet om vad som definieras som ett cybervapen, men Henrik Karlzén tar verktyg för penetrationstestning som exempel. De används helt lagligt för att leta efter sårbarheter i nätverk och servrar och därmed öka cyberskyddet.
– Samma verktyg kan också användas för att genomföra skarpa angrepp. Syftet kan vara att skaffa sig underrättelser om systemen för att angripa senare, eller att stjäla information i form av industrispionage eller liknande.
Majoriteten av cyberoperationerna handlar om underrättelseinhämtning, enligt Henrik Karlzén. Sabotage är ovanligare.
Svårt öva på cyberoperationer
Att skapa realistiska övningar för att lära sig hantera cyberoperationer är en utmaning. Det är svårt att lära sig av verkliga händelser, dels eftersom drabbade organisationer inte vill riskera att avslöja sårbarheter, och dels eftersom aktörerna bakom operationerna inte är öppna med vad de gör. Utpekandet av vem som ligger bakom ett angrepp görs ofta på bristfälliga grunder, enligt FOI:s forskare.
En annan svårighet är att kombinera tekniska övningar med den typ av kommunikation som måste ske på ledningsnivå vid en cyberoperation.
– När Försvarsmakten agerar i de här situationerna kan de inte bara tänka på det tekniska, utan de måste också ha koll på hur andra delar av verksamheten påverkas. En tekniker som är van vid programmeringsspråk ska kommunicera med en chef som pratar ett helt annat språk och inte är så van vid tekniken. Det är en utmaning, och något vi har övat en hel del med Försvarsmakten, säger Henrik Karlzén.
I forskningsprojektet har bland annat cyberanläggningen CRATE vid FOI i Linköping använts.
CRATE – Cyber Range And Training Environment
Vid FOI i Linköping finns en av Europas första och största cyberanläggningar. Anläggningen utvecklas i samverkan mellan FOI, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I CRATE imiteras komplexa IT-miljöer, samhällsviktiga styrsystem och cybersäkerhetsscenarier för att möjliggöra utbildning, träning, övning, demonstrationer, utvärdering och framtagande av ny kunskap för att utveckla totalförsvarets förmåga i cybermiljön.
När det gäller utvecklingen framöver hänger mycket på hur Försvarsmakten väljer att agera, menar Henrik Karlzén – och hur de ökade försvarsanslagen fördelas.
– Försvarsmakten har verkligen ökat sitt fokus på det här, inte minst genom att utbilda cybersoldater.
Henrik Karlzén, forskare på FOI:s avdelning för ledningssystem i Linköping.
Forskarna vid Uppsala universitet lät 45 unga män och kvinnor titta på och värdera rädda, arga och neutrala ansiktsuttryck.
Deltagarna gjorde utvärderingen två gånger:
…efter en natt utan sömn överhuvudtaget
…efter en natt med möjlighet att sova åtta timmar
Morgnarna efter mättes deras ögonrörelser med hjälp av eyetracking, en sensorteknologi som kan läsa av vad en person tittar på i realtid.
– När de led av sömnbrist spenderade våra försökspersoner mindre tid på att fokusera på ansikten. Eftersom ansiktsuttryck är avgörande för att förstå andras känslotillstånd kan detta leda till att man avläser andras sinnesstämning fel eller för sent, säger Lieve van Egmond, doktorand vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet.
Sömnbrist gav mer negativa intryck av andra
– Att personerna i vårt experiment klassade arga ansikten som mindre trovärdiga och hälsosamma samt neutrala och rädda ansikten som mindre attraktiva när de led av sömnbrist, indikerar att brist på sömn är förknippat med mer negativa sociala intryck av andra. Och skulle kunna leda till mindre lust att umgås med andra, säger Christian Benedict, docent i neurovetenskap.
Forskarna varnar dock för att det behövs mer forskning innan resultaten är helt säkra.
– Personerna i vårt experiment var unga vuxna. Vi kan inte vara säkra på att resultaten gäller alla åldersgrupper. Vi vet inte heller om vi skulle få samma resultat om vi testade personer som lider av kronisk sömnbrist, säger Lieve van Egmond.
Lieve van Egmond, doktorand vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet. lieve.van.egmond@neuro.uu.se
Klimatsmartsemester.se bygger på data och kunskap som tagits fram av forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers. Den innehåller också tips på klimatsmarta semestrar och möjligheter att klimatberäkna en resa med valfri start- och slutdestination samt boendeform.
– Det spelar stor roll både vilket transportsätt och vilken boendeform du väljer och det syns tydligt när du klimatberäknar din resa på plattformen som vi tagit fram, menar Erik Lundberg, forskare vid Centrum för turism.
Aktiviteter ger olika klimatavtryck
Det är inte bara transport och boende som ger klimatpåverkan utan även vilka aktiviteter man gör på destinationen. Därför har forskarna även tagit fram data som visar olika aktiviteters klimatpåverkan.
– Vissa aktiviteter ger mycket klimatpåverkan till exempel turer med RIB-båt, kryssningar och helikopterskidåkning. Medan andra aktiviteter som besök på nöjesparker, musikfestivaler och vanlig utförsåkning ger lägre klimatbelastning, berättar Jörgen Larsson, forskare i hållbar konsumtion på Chalmers.
Plattformen har även en interaktiv världskarta som gör att det direkt går att se växthusgasutsläppen för flygresor. Svenskarnas flygresor ger ungefär lika stora utsläpp av växthusgaser som allt bilkörande och detta är något som minskar möjligheterna att nå klimatmålen. Cirka 80 procent av flygresorna är för privata syften.
– På plattformen kan du själv kolla vilka utsläpp en planerad flygresa leder till, men du kan också gå tillbaka och beräkna utsläpp från tidigare flygresor som du har gjort. Vi hoppas att kartan kan fungera som ett verktyg för att öka medvetenheten om flygets klimatpåverkan, säger Jörgen Larsson.
Tips på rätt rutt med tåg och cykel
Klimatsmartsemester.se innehåller information om varför och vart vi reser, vad som händer när vi reser samt länkar till forskningsrapporter om turism och klimatpåverkan. Dessutom finns tips om hur man hittar rätt rutt med tåg och hur du semestrar med tåg och cykel i Europa.
Kontakt:
Erik Lundberg, forskare i företagsekonomi och verksam vid Centrum för turism vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet, erik.lundberg@handels.gu.se
Jörgen Larsson, forskare inom hållbar konsumtion, Chalmers tekniska högskola jorgen.larsson@chalmers.se
Forskarna från Potsdam Institute for Climate Impact Research i samarbete med SLU använde en komplicerad datormodell för att uppskatta de framtida effekterna av att ersätta nötkött med protein som framställs av svampmycel som odlas på socker.
– Det visade sig att man inte behöver sluta äta nötkött helt och hållet för att kunna uppnå märkbara effekter redan år 2050. Det är goda nyheter, eftersom en radikal omställning av våra matvanor kan vara svår att uppnå inom samma tidsperiod, säger SLU-forskaren Tomas Linder, som är forskargruppens expert på mikroorganismers näringsbehov.
Kor äter mer protein än nötkött ger
Livsmedelsproduktion står för en betydande del av de globala utsläppen av växthusgaser. Särskilt problematisk är vår konsumtion av animaliskt protein, såsom kött, mjölk och ägg, eftersom dessa livsmedel kräver att vi matar djuren med betydligt mer protein än vad vi slutligen får ut av dem.
Man brukar till exempel uppskatta att endast ca 5 procent av det protein som en ko har ätit under sin livstid finns kvar som kött vid slakt. En direkt följd av detta ”proteinläckage” hos animaliska proteinkällor är att enorma arealer måste användas för att odla proteinfoder såsom soja.
Detta får i sin tur konsekvenser i form av utsläpp av växthusgaser, ökat tryck på sötvattensresurser och skövling av naturliga ekosystem för konvertering till odlingsmark.
Bråttom att få ner köttkonsumtionen
Minskad köttkonsumtion, vegetarianism och veganism är självklara lösningar på detta problem, så länge som en tillräckligt stor del av jordens befolkning är villiga att ändra sina kostvanor. Dock är det bråttom i och med att vi redan börjar märka av effekterna av ett varmare klimat. En avgörande fråga är om en global omställning i konsumtionen av animaliska proteinkällor går att åstadkomma inom de närmaste årtiondena.
Under de senaste tio till tjugo åren har därför intresset för så kallade ”alternativa” proteinkällor ökat, med förhoppningen att många av de livsmedel som baserar sig på animaliska proteinkällor kan ersättas av mer hållbara alternativ. Ett sådant alternativ är svampprotein (mykoprotein), vilket utvinns från svampmycel som odlas på socker i stora bioreaktorer.
Svamp bildar sitt eget protein
En stor fördel med svampprotein jämfört med animaliska proteinkällor är att svampmycelet kan bilda sitt eget protein direkt från socker och oorganiska kväveföreningar såsom ammoniak eller nitrat. Detta innebär att man inte behöver mata svampen med protein och därför inte heller får samma ”proteinläckage” som vid köttproduktion. Svampprotein började säljas i mitten av 1980-talet i Storbritannien och är idag ett etablerat livsmedel även i svenska mataffärer.
Den nya studien i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature visar att det skulle räcka med att ersätta måttliga 20 procent av det nötkött vi äter idag med svampprotein för att märkbart minska nötköttskonsumtionens förväntade miljöpåverkan under de kommande 30 åren. Studien utfördes av forskare vid Potsdam Institute for Climate Impact Research under ledning av Florian Humpenöder, i samarbete med SLU-forskaren Tomas Linder.
Mindre omställning för inbitna köttätare
Enligt Tomas Linder är resultaten lovande eftersom de dels förlitar sig på en redan etablerad livsmedelsprodukt, och dels förutsätter en mindre radikal omställning i kosthållningen som kan vara mer acceptabel för personer som annars är ovilliga att helt sluta äta nötkött.
– Jag tillämpar redan studiens slutsatser bokstavligen i min matlagning, säger Tomas Linder. Numera använder jag bara hälften så mycket nötfärs när jag lagar köttfärssås eller chili con carne – resten har jag bytt ut mot svampprotein. Det går också jättebra att ersätta åtminstone en tredjedel av nötfärsen med svampprotein när man lagar köttbullar eller pannbiff utan att förlora vare sig smak eller munkänsla. Det är bara att tina och finhacka svampproteinet, blanda det med de andra ingredienserna och steka som vanligt!
Svampmycelet som svampproteinet kommer ifrån odlas på socker och kräver därför fortfarande odlingsbar mark. Men enligt Tomas Linder skulle det även gå bra att odla svampmycel på andra material som skulle kunna revolutionera sättet vi producerar mat på.
Svampprotein går att odla överallt
– Om vi skulle odla svampmycelet på till exempel ättiksyra istället för socker krävs det helt plötsligt ingen odlingsmark längre. Ättiksyra går nämligen att syntetisera direkt från koldioxid på kemisk väg. I ett sådant scenario blir livsmedelsproduktionen i stort sett oberoende av tillgången på odlingsmark. Dessutom spelar inte klimatet längre någon roll. Det går hur bra som helst att producera svampprotein i en öken, i polarregionerna, under marken eller till och med ute i rymden!
Tomas och studiens övriga författare planerar nu att titta närmare på just sådana mer futuristiska scenarier för att se vad de kan få för konsekvenser för livsmedelsproduktionens framtida miljöpåverkan.
Svampprotein kan tillverkas på många sätt, och svampmycelet kan ”matas” med olika råvaror som behövs för tillväxten. Idag används socker från jordbruksgrödor med tillsatser av mineraler och vitaminer, och oftast äggvita. Tillverkning av ett odlingssubstrat som är helt frikopplat från jordbruksprodukter kräver förstås energi, och detta är därför något som måste finnas med i hållbarhetsanalyserna.
Kontakt:
Tomas Linder, universitetslektor, Institutionen för molekylära vetenskaper; Biokemi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, tomas.linder@slu.se
Mikroplast, det vill säga plastpartiklar som är mindre än 5 milllimeter stora, finns i mark- och och vattenmiljöer över hela världen. Dessa mikroplaster kan fragmenteras till ännu mindre partiklar som kallas nanoplaster.
Nanoplaster är så små att de kan passera cellmembranen hos levande organismer och störa cellernas funktion, och är därför en stor risk för miljön och för människors hälsa. Eftersom nanoplaster är så små har det tills helt nyligen varit nästan omöjligt att göra exakta mätningar av halter, och därför vet vi inte hur utbredda de är i naturen.
Det internationella forskarlaget som nu lyckats mäta halter av nanoplast i sjöar, vattendrag och dammar i Sverige och Sibirien, har använt en ny analysmetod som utvecklats av Dušan Materić vid Utrecht University.
Mikroplast blir nanoplast
Mikroplast är plast som med tiden brutits ner till små bitar på upp till 5 millimeter. När nedbrytningen fortsätter blir plastbitarna ännu mindre och kallas då nanoplast
Mäter lukten av plast
– Att mäta nanoplast är otroligt utmanande, eftersom partiklarna är så små och dessutom uppblandade med en rad andra typer av partiklar i miljön. För att upptäcka dem värmer vi långsamt upp de preparerade proverna och mäter de plastspecifika ångorna, alltså i princip ”plastlukten”. På så vis kan vi lära oss mycket om olika typer av plast och deras halter, och om hur utbredda de är i miljön, säger Dušan Materić.
Att förstå mer om hur nanoplasterna är viktigt eftersom det finns allt fler belägg för att nanoplasten är betydligt farligare än den mikroplast som vi idag vet ganska mycket om.
Den svenska provtagningen ägde rum i Gårdsjöns avrinningsområde i Stenungsunds kommun. Gårdsjöns forskningsstation har under mer än 40 år använts för fortlöpande miljöövervakning och har gett forskare från Sverige och andra länder ny kunskap om miljöföroreningar och hur problemen kan hanteras.
Nanoplast i obebodda skogslandskap
Gårdsjön är ett skogslandskap, utan bebyggelse eller jordbruk, och ändå hittades nanoplast i alla prover som togs. De sibiriska proverna togs från dammar och sjöar i ett avlägset tundralandskap, tre mil från närmaste bebyggelse och 120 mil från närmaste stad. Ändå påvisades nanoplast i sju av de tolv sibiriska proverna, även om halterna var lägre än i de svenska proverna.
– Våra resultat är djupt chockerande. För att samla in dessa prover paddlade vi kajak över lugna sjöar och vandrade genom ödsliga skogar. Det fanns inga tecken på att landskapet skulle vara försämrat på något sätt. Sedan visar våra resultat att dessa vackra ekosystem faktiskt är fulla av osynligt, mänskligt producerat plastavfall, vilket är en deprimerande insikt, säger SLU-forskaren Mike Peacock, som samlade in de svenska proverna.
I Gårdsjöområdet hittades fyra olika plastpolymerer (polyeten, polyvinylklorid, polypropen och polyetentereftalat). Högst var halterna av polyeten, som är den vanligaste plasten i Europa och som ofta används i engångsförpackningar.
Avlägsna utsläpp kommer via atmosfären
Nanoplasten i området kan komma från en rad vanliga källmaterial, eller möjligen via utsläpp från industrier i regionen eller längre bort i nordvästra Europa. I Sibirien upptäcktes endast två plaster, polyvinylklorid och polystyren. Det är möjligt att denna plast har deponerats av besökare, forskare eller jägare som vistats tillfälligt på denna avlägsna plats, men på lite större avstånd (inom flera hundra kilometer) finns det övergivna gruvsamhällen som också är potentiella källor.
Eftersom både de svenska och de sibiriska vattendragen låg i avlägsna glesbygdsområden, utan städer, industrier eller jordbruk längs stränderna, anser Dušan Materić och hans kollegor att nanoplasten måste ha släppts ut i avlägsna städer och sedan transporterats tiotals eller hundratals mil i atmosfären. Därför är det möjligt att det kan finnas nanoplast i sjöar, dammar, bäckar och floder över hela planeten, även i obefolkade regioner.
Mätningar ett måste för att hantera med problemet
Även om resultaten från denna nya studie är oroande, betonar författarna att deras arbete inte bara pekar mot undergång och dysterhet.
– Vi vet att plastföroreningar är ett global hot. Och om vi ska kunna minska mängden plastföroreningar behöver vi verktyg som gör att vi kan mäta framtida förändringar. Vårt arbete är ett första steg mot en bättre förståelse av denna osynliga fara för oss själva och för naturen. Och det är en förutsättning för att vi ska kunna hantera problemet, säger SLU-forskaren Martyn Futter, som också medverkade i forskningen.
Kontakt:
Michael Peacock, forskare, Institutionen för vatten och miljö; Sektionen för geokemi och hydrologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala michael.peacock@slu.se
– Det är inte en slump att personer som Ingmar Bergman, Ingvar Kamprad och Astrid Lindgren pekas ut efter som de har en sådan central ställning i svensk kultur, säger Lisa Källström, universitetslektor i svenska med inriktning didaktik, och expert i bildretorik.
Lisa Källström skrev sin avhandling vid Lunds universitet om Pippi, hon har skrivit boken ”Pippi mellan världar” och fokuserar på karaktären i nya forskningsprojekt. Hon påpekar att Astrid Lindgren tog tydlig ställning mot nazismen.
Förvrängda rader från Astrid Lindgrens dagbok
Propagandamakarna i Ryssland har plockat ut en mening som Astrid Lindgren skrev 1940 i sin privata dagbok. Dagboksraderna har sedan förvrängts för att passa ryska syften, berättar Lisa Källström.
– Hade de inte trott att propagandan kan påverka bilden av Astrid Lindgren och Sverige, då hade de inte brytt sig om att ta fram den. Men om ryssarnas bild av henne verkligen påverkas, återstår att se.
Just nu forskar Lisa Källström om bilden av Pippi i forna Östtyskland, och hon gör en jämförelse:
– I Östtyskland varierade det över tid vad människor kunde uttrycka. Vissa perioder var friare medan det under andra perioder var det förbjudet att ens tänka fel saker. Det fanns öron och blickar överallt. Just nu är Ryssland i en sådan fas.
Karlsson på taket mest älskad
Liksom i många östeuropeiska länder har barnlitteraturen en stark och folklig ställning i Ryssland. Astrid Lindgrens karaktärer har länge varit djupt uppskattade där:
– Karlsson på taket blev den mest älskade karaktären. Det har att göra med en jättesöt tecknad film som en rysk illustratör gjorde, och ryska Karlsson är lite mer älskansvärd än den svenska versionen. Karlsson från filmen syns på ryska frimärken och i Youtube-klipp som har stor spridning.
Flera bedömare menar att ryska staten står bakom propagandaaffischerna, som kan ha designats med syftet att få spridning via sociala medier och skapa debatt i Sverige. Det är högst medvetet och smart ur ett bildretoriskt perspektiv, enligt Lisa Källström, att ordet ”vi” på affischerna har de ryska nationalfärgerna, och ”de” är i gul-blått, som både är Sveriges och Ukrainas färger.
Påverkas bilden av Astrid Lindgren i Sverige av propagandan?
– Nej. Men jag vill framhålla att Ryssland valt de mest kända svenskarna att klanka ner på för att de är så viktiga i Sverige. Svenskarnas bild av Astrid Lindgren har inte förändrats, däremot kanske bilden kanske måste bevaras mer aktivt nu. Vi måste vara vaksamma och fortsätta att slå ner på de felaktigheter som sprids. Med största sannolikhet kommer det mer propaganda från Ryssland framöver.
Astrid Lindgrens tidiga ställningstagande mot nazismen
Astrid Lindgrens första manuskript om karaktären Pippi Långstrump, ”Ur-Pippi” var klart 1944 och trycktes året efter. Hon skrev alltså om Pippi under beredskapsåren för andra världskriget.
I detta första manuskript lyfter forskaren Lisa Källström fram två scener där Pippi tydligt tar ställning mot nazismen:
För det första brottar Pippi under ett cirkusbesök ner världens starkaste man. Den här mannen heter Starke Adolf. Och cirkusdirektören, han bryter på tyska, vilket hörs under Astrid Lindgrens egna uppläsningar av historien.
Den andra scenen, som senare togs bort ur boken, visar hur Pippi klättar upp på en stol och håller ett osammanhängande tal om en varg som jagar lamm, och samtidigt som hon gestikulerar och pratar uppskruvat med välkänt Hitler-manér. Charlie Chaplin gjorde något liknande 1940 i filmen ”The Great dictator”. Det osammanhängande är ett vanligt konstuttryck för att världen gått ur led, att allt är uppbrutet och ingen mening finns.
– I Pippis tal är det ett tydligt ställningstagande mot propagandamaskineriet, men för barn som att man kan skratta åt talet och åt hur Starke Adolf blir uppbollad utan en chans i sina löjliga trikåer, kommenterar Lisa Källström.
Kontakt:
Lisa Källström, universitetslektor i svenska med inriktning didaktik, Malmö universitet. lisa.kallstrom@mau.se
Inflammation är kroppens försvar mot en skada eller ett angrepp, till exempel en virus- eller bakterieinfektion. Inflammation i sig är inte skadlig, men en kronisk ökning av proinflammatoriska biomarkörer i blodet – som kroppen producerar vid inflammation – är förknippad med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar och förlust av muskelmassa samt muskelstyrka hos äldre.
En ny avhandling visar att överskott av fettvävnad, särskilt i buken, kan kopplas till inflammation i kroppen hos äldre kvinnor. Samtidigt har tidigare forskning visat att fysisk aktivitet och kardiovaskulär träning bidrar till att minska inflammation i kroppen.
– Det intressanta är att konditionsförmågan hos de äldre kvinnorna som deltog i studien inte påverkade sambandet. Det visar på vikten av att minska överskottet av fettvävnad för att dämpa inflammation i kroppen, säger doktoranden Oscar Bergens vid Örebro universitet.
Sämre muskelhälsa hos kvinnor
En delstudie har undersökt hur inflammation påverkar muskelhälsa hos män och kvinnor i 65–70-årsåldern. Den visar att höga nivåer av proinflammatoriska biomarkörer kan kopplas till sämre muskelhälsa hos kvinnor. Sambandet var oberoende av bukfetma, proteinintag, daglig fysisk aktivitet och muskelstärkande aktivitet.
– Däremot gäller inte dessa resultat för män. Mer forskning krävs för att undersöka det komplexa sambandet mellan inflammation och muskelhälsa hos äldre, men kön är en viktig faktor att ta hänsyn till i framtida studier.
Oklart vad skillnader beror på
En annan skillnad mellan män och kvinnor är att stillasittande hos kvinnor visade sig vara relaterad till högre nivåer av proinflammatoriska biomarkörer i blodet. Å andra sidan är stillasittande hos män förenat med lägre nivåer av antiinflammatoriska biomarkörer som har i uppgift att lösa upp inflammatoriska processer.
– Varför vi ser denna skillnad mellan män och kvinnor vet vi inte i dagsläget, men det visar återigen på könsskillnader när det gäller inflammation, förklarar Oscar Bergens.
All form av fysisk aktivitet har effekt
Runt pensionsåldern ökar stillasittande hos äldre människor markant. Oscar Bergens forskning visar också att all form av fysisk aktivitet, från låg- till högintensiv, har en positiv effekt på inflammation hos äldre. När äldre kvinnor ersatte stillasittande med fysisk aktivitet i 30 minuter sjönk nivåerna av proinflammatoriska markörer.
– Man ska byta ut så mycket av stillasittande man kan mot fysisk aktivitet. Med ökad fysisk aktivitet minskar du andelen fett i kroppen vilket i sin tur också kan dämpa inflammationen. Fysisk aktivitet hjälper också de äldre att behålla muskelmassa.
Finns det någon typ av träning som ger bättre effekt?
– Vi ser att all form av fysisk aktivitet bekämpar inflammation hos äldre, så anpassa träningen efter egen förmåga, säger Oscar Bergens.
Oscar Bergens, doktorand inom forskarskolan Successful ageing vid Örebro universitet, oscar.bergens@oru.se
Ur samhällsekonomisk synvinkel är det bra om personer som nått, eller närmar sig, pensionsåldern fortsätter att arbeta. Det pensionssystem som infördes 1999 och då ersatte ATP-systemet skulle bland annat öka de äldres drivkrafter att jobba längre. Sedan dess har vi också sett en kraftig ökning av äldre som arbetar. Finns det något samband?
I en rapport har forskare tittat på hur de båda pensionssystemen påverkar incitamenten att stanna kvar i arbetskraften genom att räkna ut hypotetiska pensionsutbetalningar för en 63-åring.
Nya och gamla pensionssystemet
Pensionsreformen 1999 ersatte det tidigare så kallade ATP-systemet. Det finns en rad fundamentala skillnader mellan systemen. Ett par av dem är att pensionen räknas på hela den yrkesverksamma tiden i stället för en begränsad period, och att den beror på när den försäkrade slutar betala in till systemet.
Forskarna bedömer att det nuvarande pensionssystemet på vissa sätt ökar de äldres drivkrafter att jobba längre. Jämfört med det tidigare ATP-systemet minskade det nuvarande pensionssystemet såväl nivån på ersättningen varje månad som den summa som individen sammanlagt får i pension under hela utbetalningsperioden, den så kallade pensionsförmögenheten.
– Enligt ekonomisk teori leder de lägre pensionsnivåerna till att de äldre får råd med mindre fritid, i det här fallet pension, vilket borde leda till ett ökat arbetsutbud och att de jobbar längre, säger forskaren Lisa Laun som arbetat med frågan tillsammans med Mårten Palme vid Stockholms universitet.
Värdet av att jobba minskade
Men det nuvarande pensionssystemet kan även bidra till en minskad drivkraft att jobba längre jämfört med det gamla systemet. Varje extra arbetat år bidrar, enligt beräkningarna, till att individens sammanlagda pensionsförmögenhet ökar i mindre utsträckning jämfört med hur mycket ett extra arbetat år bidrog i ATP-systemet.
– Värdet av att jobba vidare minskade faktiskt i de allra flesta fall som en följd av reformen. Åtminstone om man antar att besluten att lämna arbetsmarknaden och att börja ta ut pension går hand i hand, säger Lisa Laun och fortsätter:
– Vi har alltså inget entydigt svar på om det nya pensionssystemet bidragit till att de äldre jobbar mer idag. Pensionärerna hade starka drivkrafter att jobba längre även med det tidigare pensionssystemet.
Lisa Laun lyfter också fram att deras tidigare forskning visat att de äldres ökade arbetsutbud även kan bero på att förtidspensionssystemet blivit striktare, samt att de äldres hälsa och utbildningsnivå förbättras.
Metod och data
För att renodla incitamenten i det gamla och nya pensionssystemet fokuserade forskarna på de årskullar som omfattas av båda systemen, det vill säga personer födda i Sverige 1938–1949.
För dessa årskullar beräknade den faktiska pensionen de skulle fått, baserat på i vilken grad det nya systemet fasats in för den aktuella årskullen, som den pension de skulle fått om de var helt i det gamla systemet eller helt i det nya systemet. På så sätt kan forskarna jämföra de ekonomiska incitamenten för samma personer, med samma intjänandehistorik, under olika regelverk.
Incitamenten mäts vid 63 års ålder, under åren 2001–2012. Pensionsåret definieras som det sista året personen har arbetsinkomster som överstiger ett prisbasbelopp, och inkluderar personer tills de går i pension.
Pensionssystemet har införts successivt över årskullar och var fullt infört för de födda 1954 som fyllde 65 år 2019.
En tidig diagnos är avgörande för att kunna behandla hudcancer innan den sprider sig.
– Visuella förändringar av födelsemärken kan tyda på hudcancer. Har du mycket födelsemärken kan det vara svårt att hålla koll på hur dessa förändras. Idag bygger diagnostisering av hudcancer på hudbiopsi av en misstänkt skada eller förändring. Samtidigt vet vi att många hudbiopsier görs i onödan. Vi ville undersöka om andra verktyg och metoder skulle kunna användas för tidig diagnosticering, berättar Skaidre Jankovskaja vid Malmö universitet.
Tillsammans med doktorandkollegan Maxim Morin har hon undersökt om det är möjligt att upptäcka, extrahera och samla in biomarkörer för hudcancer – utan att ta traditionella vävnadsprover.
LMV-molekyler är mindre utforskade
Den ena avhandlingen har fokuserat på potentiella LMV-biomarkörer, som är molekyler med låg molekylvikt som kan vara indikatorer för cancer. Studier har undersökt molekylernas förmåga att tränga igenom från hudens djupare lager till ytan – och även jämfört hur molekylerna rör sig genom huden i förhållande till varandra.
– Vi ville se om sammansättningen av de insamlade LMV-biomarkörerna på hudytan reflekterar sammansättningen i djupare hudlager. När vi pratar om biomarkörer för hudcancer och hudinflammation handlar det vanligtvis om molekyler med stor molekylvikt, så kallade HMV-molekyler, medan LMV-molekyler är mindre utforskade, säger Skaidre Jankovskaja och fortsätter:
– LMV-biomarkörer kan tränga igenom huden inom några timmar medan det kan ta flera veckor för för HMV-biomarkörer. LMV-biomarkörer exponeras på hudytan snabbare, vilket är essentiellt för en tidig hudcancerdiagnos.
Upptäcka molekylerna
Den andra avhandlingen har fokuserat på själva uppsamlingen av LMV-molekylerna.
– I testerna har vi applicerat olika material på försökspersoner, bland annat gel och ett slags fettbaserat material, lipider. Vi lät materialet vara kvar i två timmar på huden och sedan tog vi bort det för att se hur mycket av molekylerna vi kunnat samla upp, berättar han, säger Maxim Morin vid Malmö universitet.
– Den viktigaste slutsatsen från våra studier är att vi faktiskt kan detektera de här små molekylerna på hudens yta, att vi kan samla upp dem på ett icke-invasivt sätt, och att de även ger en bild av hur det ser ut i de djupare hudlagren där hudcancer utvecklas, säger Skaidre Jankovskaja.
Behov av förenklad diagnostik
Testerna utfördes på friska personer. I den fortsatta forskningen blir därför nästa viktiga steg att göra studier med försökspersoner som har cancer. Då kan resultaten jämföras för att se om det finns en korrelation i resultatet mellan de nya metoderna och från en biopsi på samma person.
– Det finns ett växande behov att förenkla diagnostiken och att förkorta väntetiden. Här ser vi en stor potential eftersom det går mycket snabbare att få svar om man undersöker LMV-molekyler, i våra tester kunde de studeras efter bara några minuter, avslutar Maxim Morin.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
