Den så kallade kemiska rymden av okända material och molekyler kan sägas vara lika stor och outforskad som världsrymden. Det finns därför stor anledning att utveckla metoder för att hitta hittills oupptäckta material. Forskare har tagit fram en maskininlärningsmetod som kan kartlägga den kemiska rymden i en mycket större skala än tidigare.
AI-modellen beskriver material utifrån symmetrin mellan platserna som atomerna sitter på vilket gör det lättare att utforska olika intressanta möjligheter.
– Vi har tränat modellen på över 300 000 material och har fått den att föreslå tidigare okända material där atomerna placerats ut på nya symmetriska sätt, säger Rickard Armiento, docent i fysikalisk modellering och forskningsledare vid enheten för materialdesign och informatik vid Linköpings universitet.
Lättare utveckla nya material
Med hjälp av den nya metoden kan nya kombinationer av ämnen i nya kristallstrukturer förutsägas av AI i stället för att tas fram i labb och då blir vägen kortare till design och utveckling av material. Forskare kan därmed mycket snabbare ta fram förslag på nya material för till exempel utveckling av batterier och solceller.
– Om vi ser på materialupptäckter som jakten på en nål i en höstack så gör vår modell så att vi minskar andelen hö dramatiskt innan vi inleder vår jakt, säger Rhys Goodall, doktorand vid Cavendishlaboratoriet på universitetet i Cambridge.
Kan avgöra stabilitet
Att söka efter kombinationer av ämnen som ger stabila material är grundläggande för materialvetenskapen liksom att förstå hur strukturen för materialen är uppbyggd. Att avgöra om ett material är stabilt innebär ett omfattande beräkningsarbete. Med modellen som har konstruerats i denna studie, som lär av mönster i kända material och förutsäger om nya kombinationer kan bli stabila, blir detta beräkningsarbete mycket effektivare.
– Vi visar hur vi med vår modell kan screena potentiella material och fokusera våra beräkningar och experiment på dem som har störst potential, säger Rhys Goodall.
Metoden förutsäger strukturen för material som ser lovande ut för utveckling av material för till exempel piezoelektricitet* och energiutvinning med fem gånger högre effektivitet än tidigare metoder.
*Piezoelektricitet är en egenskap hos vissa kristaller att när de deformeras omvandlas det mekaniska arbetet till elektricitet och även det omvända: elektricitet omvandlas till mekaniskt arbete. Källa: Wikipedia
Tidigare metoder dyra och tidskrävande
Felix Andreas Faber är postdoktor vid Cambridge och han menar att nuvarande simuleringar för att räkna ut stabiliteten hos kristallstrukturer är för tidskrävande och för dyra.
– Den kemiska rymden där icke-organiska fasta material kan existera är så stor att det är omöjligt att undersöka ens en fraktion av den. Men vår modell överkommer många av de hindren, säger Felix Andreas Faber.
Forskarna använder nu den nya modellen i jakten på nya funktionella material*. På avdelningen för teoretisk fysik vid Linköpings universitet pågår flera forskningsprojekt där metoderna potentiellt kan komma att användas i till exempel utveckling av material för hårda ytbeläggningar och sätt att förändra halvledarmaterial för användning inom bland annat kvantinformation.
*Funktionella material är material som är gjorda för att åstadkomma specifika mekaniska, elektroniska, fotoniska, kemiska eller biologiska funktioner. Källa: Karlstads universitet
Att svagare individer inte har råd att investera i sexuella beteenden i samma utsträckning som friskare individer är väl känt. Huruvida åldrandet, som har en försvagande effekt på individen, också leder till en minskad sexuell investering är dock inte entydigt. För den som närmar sig slutet av sitt liv kan man i stället tänka sig att det är fördelaktigt att satsa fullt ut på reproduktion om hen vill föra sina gener vidare innan det är för sent. För att få svar på frågan om vad som händer med könsskillnader i hjärnan när bananflugor blir gamla har forskare från Linköpings universitet undersökt hur de gener som uttrycks till olika grad hos unga hanar och honor förändras över tid.
Hanarna blir mer lika honorna
– Våra resultat visar att genuttrycket blir mer lika hos gamla hanar och honor och att båda könen bidrar till detta mönster, säger Antonino Macrinò, numera vid Università degli Studi Mediterranea di Reggio Calabria i Italien.
Det som påvisats är att om en viss gen uttrycks till en högre grad i hjärnan hos unga honor än hos unga hanar minskar genen sitt uttryck i gamla honor samtidigt som den ökar sitt utryck i gamla hanar – och vice versa för gener med högre uttryck i unga hanar.
– Resultaten visar också att det är hanarna som närmar sig honor mer än tvärtom, säger Antonino Malacrinò.
Större investering krävs av hanarna
Det senare tros bero på att det inte finns en lika stark koppling mellan investering i sexuell funktion och reproduktiv framgång hos honor som hos hanar. Medan en hane hos bananflugan för att föröka sig behöver överträffa andra hanar i hur snabbt han kan söka upp och uppmuntra honor med dans och andra kostsamma beteenden behöver en hona endast ta ställning till hur mycket ork som finns kvar för att göra mer avkomma.
Åldrande medför att båda könen har en krympande mängd resurser att investera i reproduktion och andra aktiviteter, men konkurrensen mellan hanar gör att kostnaden för ökad investering är större för hanar än honor.
– Om man lägger lika mycket resurser på reproduktion när man blir gammal har man inget kvar för att överleva, säger Urban Friberg, biträdande professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet, som har lett studien.
Kan gälla många andra djur
Studier på andra djur, inklusive människa, som främst fokuserat på åldersrelaterade förändringar i genuttryck hos ett kön, har gett liknande resultat. Det tyder på att resultaten som här påvisats hos bananflugan kanske även gäller många andra djur.
– Vi får samma generella resultat i båda de populationer av bananflugan som vi studerat, även om de skiljer sig en hel del med avseende på vilka gener som är inblandade, säger Urban Friberg.
Resultatet i studien påminner om det resultat forskargruppen fått i en tidigare studie. I den jämfördes graden av könsskillnader i genuttryck när hanar och honor var av hög genetisk kvalitet med när de var av låg genetisk kvalitet. I det fallet uppvisade hanar och honor av låg genetisk kvalitet mindre skillnader mellan könen än hanar och honor av hög genetisk kvalitet. Även här var det hanarna som påverkades mest.
Forskargruppens upptäckt att åldrandet i sig har en avsexualiserande effekt gör det intressant att gå vidare för att förstå processen bättre. En framtida fråga att ställa är till exempel vilken bakomliggande signal som stimulerar dessa förändringar i hjärnan.
Urban Friberg, biträdande professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet, urban.friberg@liu.se
Under pandemins inledning, ville forskarna få en vetenskaplig ögonblicksbild av det som hände när undervisningen plötsligt förflyttades från lärosalar till olika digitala forum. Under april 2020 gjorde Anna-Lena Godhe (docent i utbildningsvetenskap) och Eva Wennås Brante (docent i pedagogik), båda vid Malmö universitet, intervjuer med 14 universitetslärare som utbildar lärarstudenter vid tre olika lärosäten.
Saknade det gemensamma rummet
De som deltog i studien fick svara på hur deras egen undervisning och lärarroll förändrats och utmanats. Forskarna väntade sig många svar om besvärlig teknik.
– Men mest framträdande var avsaknaden av att vara i ett rum tillsammans, att ha ögonkontakt och kunna lägga handen på någons axel och småprata. Det kroppsliga, säger Anna-Lena Godhe och fortsätter:
– Läraridentiteten handlar om deras erfarenheter och sitter rent fysiskt i kroppen.
Möjlighet att känna av rummet försvann i digitala klassrum
Förändringen var tvingande och plötslig för både lärare och studenter. Det fanns därför ingen eller lite tid att läsa på inför eller planera omställningen. Från att vara en tredimensionell människa förväntades lärarna över en natt att utöva sitt yrke i en endimensionell ruta.
– Genom fysisk närvaro kan lärare fungera som en modell som kan visa vad det är att vara lärare genom hur man själv rör sig i klassrummet, hur man som lärare kan skapa ögonkontakt och känna av när det till exempel är dags att ta paus. Under pandemin försvann den möjligheten i hög utsträckning, säger Eva Wennås Brante.
Lärarna saknade ögonkontakten och kroppsspråket
Lärarna saknade att ha ögonkontakt med studenterna. De sakande även att kunna läsa av deras ansiktsuttryck och kroppsspråk för att se om undervisningen nått fram till studenterna. Studenterna kunde stänga av sina respektive kameror i den digitala miljön, vilket innebar att läraren ofta satt och pratade med en svart skärm.
– Det blev svårare för lärarna att ta paus från det som lärarna beskrev som kamerans ”blick”. Flera kände sig väldigt iakttagna och det var ansiktet som hamnade i fokus medan resten av kroppen var osynlig.
Fördel med små grupper och flexibilitet
Denna förändring innebar att lärarna blev högst medvetna om aspekter av lärarrollen som de tidigare kanske tagit för givet.
– Utbildar man sig till dramalärare fokuserar man mycket på att inta ett rum, att använda rösten och kroppen i rummet. Men annars är det inte många som pratar om det som en lärarkompetens. Det är del av den tysta kunskap som är så viktig men som vi sällan pratar om, säger Eva Wennås Brante.
– Lärarna såg även fördelar med den digitala undervisningen, som mer undervisning i små grupper och möjlighet att kombinera undervisning i klassrum och på distans.
Forskare vid Linnéuniversitetet har länge utforskat en teknik som går ut på att leda in utsläpp i odlingsbehållare, så kallade fotobioreaktorer, med mikroalger i.
Genom fotosyntes fångar algerna upp koldioxid, kväve och fosfor som omvandlas till värdefull biomassa i stället för att spridas i naturen. Den gröna algmassan är värdefull eftersom den innehåller stora mängder protein, kolhydrater och fetter.
– Algmassan kan användas till samhällsnyttiga produkter som biobränsle, djurfoder, kosmetika och kosttillskott. På det viset kan mikroalger bidra med lösningar för ett mer cirkulärt samhälle, säger ekologiforskaren Lina Mattsson som skrivit en avhandling om odling av mikroalger.
Alger i mikroskop. Bild: Lina Mattsson
Nyttiga mikroalger
Mikroalger är små organismer med stort värde för oss människor. De producerar hälften eller mer av jordens syre och utan dem hade världen sett helt annorlunda ut. Mikroalger ska inte förväxlas med de cyanobakterier som gör badvatten otjänligt i Östersjön på sommaren.
Kallt klimat innebär svårigheter
Avhandlingen har tittat på de utmaningar som uppstår när algodlingar ska tas från laboratoriet till utomhusodlingar i ett kyligt nordiskt klimat med brist på solljus. De flesta mikroalger frodas nämligen i varma miljöer med mycket sol. Då växer algerna mer, vilket innebär att mer utsläpp fångas in och omvandlas till värdefull biomassa.
– Det nordiska klimatet innebär en utmaning för att odla mikroalger. Men resultaten från min avhandling visar att det finns goda möjligheter att odla mikroalger i ett nordiskt klimat för att återvinna industriella utsläpp, säger Lina Mattsson.
Hon har undersökt hur storskaliga utomhusodlingar med industriavfall som näringsresurs fungerar i ett årligt, säsongsmässigt och dagligt perspektiv. Fokus har varit på algernas potential att återvinna utsläpp, samt hur kvaliteten på biomassan förändras över året. Efter fem års odlingar är resultaten positiva.
Genom fotosyntes fångar mikroalgerna upp näringsämnen i vattnet och omvandlar dem till en grön och grumlig algmassa. När algerna tas upp ur behållaren följer näringsämnena med och vattnet som blir kvar är renare. Bild: Lina Mattsson
Algerna kan anpassas
Ett sätt att möta variationerna i ljus, temperatur och näring som sker över året är att blanda flera sorters alger, som trivs under olika förutsättningar.
– Det visade sig vara fördelaktigt eftersom det skedde skiften i vilka arter som dominerade beroende på årstid och omvärldsfaktorer. Det blandade algsamhället var bättre rustat för förändringar eftersom de olika arterna har olika behov för ljus och kväve, säger Lina Mattsson.
Mer värdefulla fetter och proteiner
Det nordiska klimatet innebär också fördelar. En delstudie visar att skiften i temperatur mellan dag och natt ökade produktionen av värdefulla fetter och proteiner i algerna. När produktionen av biomassa minskade på hösten till följd av låg temperatur och dåliga ljusförhållanden, kompenserades detta med högre kvalitet på biomassan.
– Dessa skiften i temperatur mellan dag och natt är som störst under höst och vår i vårt klimat. Hösten är en period som kan vara utmanande i sig på grund av låga ljusförhållanden. Därmed skulle produktionen av dessa fetter kunna vara gynnsamt ekonomiskt under hösten, eftersom de har potential att användas till biodiesel, kosttillskott, rengöringsmedel, kosmetika med mera.
Behöver bli mer effektivt
För att göra mikroalger till en ekonomiskt konkurrenskraftig källa till biomassa återstår dock en del utmaningar. Algmassan behöver bearbetas innan den kan användas och det är en resurskrävande process. Men Lina Mattsson ser potential i mikroalger.
– Genom att kombinera flertalet industriella utsläpp i form av rökgas och olika avfallsvatten går det att nå maximal miljönytta och samtidigt minska kostnaderna som hindrar kommersialisering, säger hon.
En metod för att återuppliva utdöda arter är den så kallade gensaxen Crispr-Cas9. Genomredigeringstekniken kan användas för att infoga genvarianter från en utdöd art i ett genom, hela arvsmassan, från en levande släkting.
Men resultaten från en ny studie indikerar att man också kan behöva ta bort vissa gener för att bevara viktiga biologiska egenskaper samtidigt som en utdöd arts arvsmassa rekonstrueras.
– Att redigera genomet hos en levande art för att efterlikna det från en utdöd släkting är inte lätt, det har vi vetat hela tiden. Men de här nya rönen visar verkligen på komplexiteten i de utmaningar som ligger framför oss, säger Love Dalén, professor i evolutionär genomik vid Stockholms universitet.
Två mammutar undersöktes
Forskarna bakom studien har sekvenserat två nya sibiriska mammutgenom från den senaste istiden. De jämförde sedan dessa med 33 genom från mammutar, asiatiska elefanter och afrikanska elefanter.
Resultaten visar att tusentals delar av mammutens arvsmassa saknas jämfört med arvsmassorna hos afrikanska och indiska elefanter. Det fanns också ett stort antal delar där det finns extra baser i DNA-koden, så kallade insertioner.
Att förlora en del av en gen, en gendeletion, kan påverka dess funktion. På liknande sätt kan korta insertioner göra en gen oläslig.
Livsduglighet kan ha påverkats
Sammantaget upptäckte forskarna att de flesta av dessa förändringar inte inträffat inom gener, men det hittade även 84 gener som har påverkats av genomiska deletioner och tre som påverkats av korta insertioner.
– Dessa strukturella förändringar hade sannolikt en betydande inverkan på funktionen hos dessa gener, vilket kan ha bidragit till några av de anpassningar till miljön som den ullhåriga mammuten genomgick, säger forskaren Tom van der Valk, forskare vid Centrum för paleongenetik.
Förändring kan ha påverkat egenskaper
Förändringen i funktionalitet i dessa 87 gener kan ha varit viktig för den ullhåriga mammuten i den utveckling som skedde för att mammuten skulle klara den kalla miljön i norr. Många egenskaper, som kroppsstorlek och köldtolerans, regleras av flera olika gener. Förluster av några av dessa gener kan därför påverka de processer som formar utvecklingen av dessa egenskaper.
– Flera av generna som har påverkats är relaterade till klassiska egenskaper hos den ullhåriga mammuten, som till exempel pälsväxt och hårform, fettlagring samt skelettmorfologi och öronform, förklarar Marianne Dehasque, doktorand i mammutgenomik vid Centrum för paleogenetik.
Love Dalén, professor i evolutionär genomik, Centrum för paleogenetik, Stockholms universitet, love.dalen@zoologi.su.se
Det vanligaste sättet som barn lär sig matematik är genom att använda talraden och räkna fram- och baklänges ett steg i taget. För att till exempel räkna ut vad sex plus två är så utgår man från sex och räknar upp på fingrarna till sju, åtta. Men det är en räknemetod som endast fungerar för enklare uppgifter.
För mer avancerade uträkningar krävs en djupare förståelse. Därför har forskare vid Göteborgs universitet i samverkan med förskollärare prövat att ”hoppa över räkning på talraden” och i stället utgått från att se tal som delar i helheter, det vill säga att sex och två är delar av helheten åtta.
– Det handlar om att redan små barn ska få en djupare taluppfattning. Vi har använt metoder som får barn att erfara och se tal framför sig, och att uppfatta tal som sammansatta delar, säger Camilla Björklund, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet
Sagor och lek visar vägen
I projektet har fem olika förskolor deltagit.
– Vi har bäddat in matematiken i spel och lekar, säger Angelika Kullberg, professor i ämnesdidaktik.
Till exempel har förskollärarna berättat en saga om åtta elefanter som är ute på promenad och där tre av elefanterna plötsligt springer i väg. När sagan berättas använder barnen sina fingrar för att visualisera vad som händer och ser då väldigt konkret att talet åtta består av fem och tre, och att fem är kvar när tre är borta.
– Vi använder fingrarna. Men inte för att räkna upp och ner på det traditionella sättet. I stället handlar det om att se talen med fingrarnas hjälp. Det är ett stöd för att barnen ska förstå och se tal eller delar av tal. De fattar principerna jättesnabbt säger Angelika Kullberg.
Ett annat exempel är att barnen har fått laborera med ”tiomasken” som består av pärlor grupperade i fem och fem på ett snöre. Då läraren täckte över några pärlor på 10-masken fick barnen ta reda på hur många som var gömda.
Löste uppgifter bättre
Forskarna har intervjuat och testat 103 barn på de deltagande förskolorna före projektet, vid projektets slut och efter ett år. Ungefär hälften av barnen gick på avdelningar där metoderna har testats, och hälften på vanliga avdelningar. Resultaten var tydliga.
Barnen som fick lära sig matematik genom metoden kunde lösa räkneuppgifter i addition och subtraktion i högre utsträckning än barn i kontrollgruppen.
– Det fanns också kvalitativa skillnader. Barnen i interventionsgruppen var betydligt bättre på komplexa uppgifter, hade en djupare förståelse av tal och tänkte på ett mer abstrakt sätt. Det är förmågor som vi vet från tidigare forskning är viktigt för att fortsätta utvecklas, säger Camilla Björklund och fortsätter:
– Dessutom kände barnen i interventionsgruppen sig säkrare på att ta sig an räkneuppgifter. De hade fått en tro på att de kan lösa matematiska problem, en bättre självkänsla.
Skillnaderna minskar över tid
Skillnaderna mellan grupperna kvarstod ett år efter projektets slutförande, även om skillnaderna var något mindre då.
Fler projekt som utgår från samma principer ska nu starta.
– Vi har nu tillräcklig vetenskaplig grund för att veta att de principer vi pratar om fungerar och går vidare genom att undersöka olika aspekter och metoder för olika åldrar, säger Angelika Kullberg.
Angelika Kullberg, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik, Göteborgs universitet, angelika.kullberg@ped.gu.se
Redan för 2000 år sedan skrev romarnas stora arkitekt Vitruvius att träpålar måste slås ner helt i lera eller sank mark för att skapa en stabil grund för byggnader. En avhandling från Göteborgs universitet visar nu att grundläggningar av trä får synliga skador redan efter ett år om grundvattnet sänks.
Många av de äldre husen i Göteborg står på en grundläggning av träpålar. Så länge pålarna är omslutna av vattendränkt, blöt lera har de en lång hållbarhet. Det beror på att träet bryts ner väldigt sakta i en syrefri miljö. Men om leran börjar torka ut kan träsvampar angripa pålarna som till slut tappar sin bärighet vilket kan ge sättningar i byggnaderna.
Exakt hur detta går till har undersökts i en avhandling.
– Jag ville undersöka hur snabbt nya grundvattenförhållanden påverkar träets nedbrytning i lerjord. Vi har kunnat visa att rötsvamparna bara växer till ovanför grundvattennivån och att det blir mindre bakteriell nedbrytning ju längre ned under grundvattennivån som träet befinner sig, säger doktoranden Johanna Elam.
Rötsvampar behöver syre
Träpålarnas främsta fiender är rötsvampar och bakterier. Rötsvamparna kan ligga latent i träytan och jorden, och börjar angripa träet först när de kommer i kontakt med syre. Då kan nedbrytningen av träpålen ta fart och försämra dess hållfasthet inom relativt kort tid, i värsta fall inom några år. Bakteriernas angrepp tar däremot flera hundra år, trots att det pågår hela tiden även i syrefria miljöer.
Avhandlingen har undersökt träpålar och mätt miljöförhållandena vid åtta byggnader i Göteborg. Dessutom har olika grundvattenförhållanden simulerats i laboratorieförsök för att bättre förstå effekterna av sänkt grundvatten. I dag tillåts ofta en viss sänkning eftersom det anses vara riskfritt.
– I labbförsöken har jag sett att nedbrytningen syns redan efter tolv månader på de träpålar där grundvattennivån hade sänkts och den omgivande leran inte längre var blöt. Proverna som togs från husens pålar har alla klarat sig från röta, vilket tyder på att grundvattennivån och den syrefria miljön har behållits över tid, säger Johanna Elam.
Tips till fastighetsägare
Ta prover på befintliga trägrundläggningar före ett angränsande byggprojekt startar för att kunna bedöma hur pass nedbrutet träet redan är och hur skyddande miljön är.
Överväg att grundförstärka fastigheten om det finns stora risker för sättningsskador.
Om du har en krypkällare med jord, lägg in ett golv för att skydda jorden från uttorkning hellre än att installera en avfuktare eller en vattenpump.
Mest nedbrytning närmast ytan
I dag ställs ofta ett krav på maximalt 30 centimeter grundvattenavsänkning runt byggplatser. Men 30 centimeter lägre grundvatten kan vara tillräckligt för att orsaka allvarlig skada på en träpåle, om sänkningen sker under en lång period.
Den kraftigaste nedbrytningen av träet sker närmast grundvattenytan, även om det tar ganska lång tid för syret att vandra ner i en lera som torkar ut. Vissa resultat tyder också på att om grundvattnet strömmar runt träpålen så kan det tillföras syre som får rötsvamparna att växa till.
– För att skydda träet ska det antingen vara 100 procent vått eller 100 procent torrt. Därför rekommenderar jag att man skärmar av grävda gropar ordentligt så att grundvattennivåerna behålls utanför gropen. Det är bättre än att pumpa dit vatten, som riskerar att öka vattenrörelserna och därmed skapa tillförsel av syre, säger Johanna Elam.
Johanna Elam, doktorand i miljövetenskap vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, johanna.elam@marine.gu.se
I en stor svensk-amerikansk studie har en biomarkör genom blodprov jämförts med resultat från PET-kameraundersökning för att se om personer med Downs syndrom har betydande ansamlingar av proteinerna amyloid respektive ämnet tau, som definierar Alzheimers sjukdom, i hjärnan.
Studien omfattar 300 personer med Downs syndrom. 40 procent av dem visade tecken på begynnande alzheimersjukdom.
– Med det enkla blodprovet kunde vi med över 90 procents säkerhet upptäcka både tau- och amyloidpatologier, det vill säga de sjukdomsframkallande förändringar i hjärnan som visar om en person har alzheimer eller ej. Vi kunde även ställa diagnos på dem som ännu inte utvecklat tydlig kognitiv svikt på grund av Alzheimers sjukdom, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.
Gen på kromosom 21 bildar protein
Orsaken till att personer med Downs syndrom utvecklar alzheimer i relativt hög utsträckning är att det finns en extra kromosom 21, det vill säga tre istället för två. Och den gen som kodar för APP, det vill säga det protein som bildar amyloid, finns på just kromosom 21. Vid Downs syndrom bildas mer av APP och därmed finns en klart ökad risk att få amyloida ansamlingar som i sin tur ökar mängden tau (P-tau217).
För ett par år sedan presenterade Oskar Hansson och hans forskarkollegor ett stort genombrott inom alzheimer-diagnostiken. En biomarkör i blodet, fosforylerat tau217, kan påvisa Alzheimers sjukdom redan 20 år innan minnesbesvär blir tydliga och framför allt urskilja alzheimer från andra demenssjukdomar med cirka 95 procents noggrannhet. Nu pågår kliniska studier på 25 vårdcentraler i Skåne, där kognitionstester utförs och blodprov tas för att mäta mängden av tau.
– Det är samma blodbiomarkör vi använt oss av i denna studie. Många känner inte till att Alzheimers sjukdom förekommer betydligt oftare och i tidigare ålder hos personer med Downs syndrom. Det är också mer komplicerat att diagnostisera alzheimer hos en person med Downs syndrom, eftersom det finns det en kognitiv funktionsnedsättning som gör det svårare att upptäcka och det kräver invasiva ingrepp som ryggvätskeprov som personen ska ta ställning till. Därför är det extra angeläget att finna en enkel diagnostisk metod, säger Oskar Hansson.
Diagnostisk markör
Den amerikanska multicenterstudien erhöll både blodprov och resultat från PET-kameraundersökningar för personer med Downs syndrom. Det gav forskarna en unik möjlighet att undersöka om P-tau217 kunde fungera som diagnostisk markör också för personer med Downs syndrom.
– Våra resultat visar att P-tau217 fungerar lika bra som blodmarkör för Alzheimers sjukdom vid Downs syndrom som för andra och att övriga blodmarkörer inte behövs, det räcker med Ptau217. Nästa steg är att nu i göra utvärdera detta i klinisk praxis och även använda det för att förbättra läkemedelsprövningar som utvärderar läkemedel riktade mot alzheimer hos personer med Downs syndrom, säger Oskar Hansson.
Oskar Hansson, professor i neurologi på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, oskar.hansson@med.lu.se
– Resultaten är ett steg på vägen till att hitta bättre och mer sofistikerade verktyg till stöd för läkare som ska bedöma melanomtjocklek, vilket i sin tur påverkar kliniska beslut och prioriteringar i vården, säger Sam Polesie som är forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
När diagnosen melanom ställs bedömer hudläkare om det rör sig om en aggressiv form, där cancercellerna växer ned i läderhuden och riskerar att spridas, så kallade invasiva melanom, eller en mildare form som växer enbart i det övre lagret av huden, så kallad melanom in situ, MIS.
Invasiva melanom som växer djupare än en millimeter ned i huden anses vara tjocka och därmed också mer aggressiva.
Fakta om melanom
Melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den cancersjukdom som ökar mest. Melanom uppstår när pigmentceller i huden okontrollerat börjar dela sig. Melanom växer, har ofta flera färger och uppvisar som huvudregel en oregelbunden form. Förändringen kan se ut som en ny brunsvart fläck eller knuta på huden, eller ett födelsemärke som förändras. Oftast utmärker sig också melanomet i jämförelse med patientens andra födelsemärken.
Tjockleken ger information om prognos
Bedömning av melanom görs genom en undersökning med dermatoskop, som är ett slags förstoringsglas utrustat med starkt ljus. Ofta är det förhållandevis enkelt att ställa diagnosen melanom, men det är en mycket större utmaning att uppskatta hur tjockt melanomet är.
– Förutom att tjockleken ger värdefull prognostisk information kan det påverka val av kirurgiska marginaler för den första operationen och hur snabbt operationen behöver utföras, säger Sam Polesie.
Via en webbplattform bedömde 438 internationella hudläkare 1 456 bilder av melanom tagna med dermatoskop. Hudläkarnas resultat jämfördes därefter med resultaten från en maskininlärningsalgoritim som tränats på att klassificera melanomdjup.
Jämnt mellan läkare och maskin
Hudläkarna som grupp hade en träffsäkerhet för korrekt klassificering av melanomdjup på 63 procent för mildare melanom och 71 procent för invasiva melanom. Läkarna kunde korrekt avgöra att melanom var invasiva eller MIS i 76 procent av alla bedömningar. Motsvarande andel för den främsta algoritmen var 74 procent.
– Den samlade hudläkarbedömningen presterade alltså i nivå den förtränade algoritmen i att skilja MIS och invasiva melanom. Intressant nog hade läkarnas professionella bakgrund och erfarenhet av dermoskopi ingen inverkan på den diagnostiska noggrannheten för att förutsäga melanomtjocklek, säger Sam Polesie.
AI kan bli värdefullt stöd i vården
Utvecklingen av artificiell intelligens, AI, är på frammarsch på flera håll inom vården. Tekniken förväntas särskilt kunna utvecklas och bli ett stöd för medicinsk avbildning, det vill säga för läkare som bedömer och tolkar bilder, till exempel röntgenbilder, bilder på näthinna och hudförändringar. Tekniken kan också tillämpas inom andra områden än bildigenkänning.
– Vår studie pekar på svårigheterna att korrekt bedöma melanomtjocklek baserat på dermoskopibilder. I kommande studier siktar vi på att studera användbarheten av fördefinierade dermoskopistrukturer för att skilja mellan MIS samt tunna och tjocka melanom. Vi vill också testa om kliniskt beslutsfattande i den här situationen kan förstärkas med hjälp av maskininlärningsalgoritmer, säger Sam Polesie.
Studien genomfördes i samarbete med forskare vid Medical University of Vienna i Österrike.
Sam Polesie, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och hudläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, sam.polesie@vgregion.se
Forskning visar att barn och ungdomar med typ 1-diabetes har ökad risk för psykiska problem som depression, ångest och stressrelaterade besvär och att dessa samsjukligheter kan stå i vägen för optimal vård.
I nuvarande riktlinjer för vård av barn med typ 1-diabetes rekommenderas screening för psykisk ohälsa. Men behoven hos familjemedlemmar, som också löper högre risk för psykiska problem, har inte fått lika mycket uppmärksamhet. Orsakerna till sambandet mellan psykisk ohälsa i familjen och typ 1-diabetes är inte heller klarlagda.
– Många inom diabetesvården antar intuitivt att diabetes hos barnet påverkar den psykiska hälsan negativt hos både patienten och familjemedlemmarna. Men vi tror inte att svaret är så enkelt. Vår studie indikerar att det också kan finnas en genetisk komponent bakom detta samband, säger forskaren Agnieszka Butwick vid Karolinska institutet.
Nära dubblerad risk för depression
I studien jämfördes registerdata från drygt 3,5 miljoner människor födda i Sverige mellan 1973 och 2007 med deras biologiska föräldrar, hel- och halvsyskon samt kusiner.
Fler än 20 000 var diagnostiserade med typ 1-diabetes som debuterat i barndomen. De hade i genomsnitt en nästan dubblerad risk för depression och runt 1,6 gånger högre risk för ångest och stressrelaterade besvär jämfört med personerna utan sjukdomen.
Deras föräldrar och helsyskon hade också en något förhöjd risk för ångest och stressrelaterade besvär. Deras halvsyskon och kusiner hade ingen eller enbart marginellt ökad risk för vissa av de psykiska besvären.
– Dessa resultat är av hög klinisk relevans eftersom de innebär att terapeutisk behandling och andra insatser också bör involvera nära familjemedlemmar, inte bara patienterna, säger Agnieszka Butwicka.
Gener kan vara faktor
Barn och föräldrar och helsyskon delar fler gener (runt 50 procent) än halvsyskon (runt 25 procent) och kusiner (mindre än 12,5 procent).
Givet att sambanden var starkare för föräldrar, barn och helsyskon tyder resultaten i studien på att gener kan vara en bidragande faktor till psykisk ohälsa vid typ 1-diabetes, enligt forskarna. De noterar dock att de enbart kan spekulera i vad som orsakar sambanden.
– Fler studier behövs för att förstå hur gener och miljö bidrar till att driva psykisk ohälsa vid typ 1-diabetes, säger Shengxin Liu, doktorand vid Karolinska institutet.
Shengxin Liu, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, shengxin.liu@ki.se
Agnieszka Butwicka, forskningsassistent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, agnieszka.butwicka@ki.se
I Europa har andelen kvinnor som tittar på fotboll ökat stadigt det senaste decenniet. I länder som England, Tyskland och Sverige är 20–30 procent av fotbollspubliken kvinnor, enligt senaste utgåvan av tidskriften Soccer & Society.
Ny forskning visar också att kvinnliga supportrar i Sverige skapar sin egen tydliga kultur och identitet på både läktarna och på sociala medier.
De kvinnliga supporterklubbarna har exempelvis egna loggor, sociala medier-konton, stickers, banners och ordnar egna resor till bortamatcher. Tidigare forskning har också visat att en känsla av frihet är viktig.
– Kvinnorna säger att ”läktaren är det enda stället där vi verkligen kan vara de vi är och bete oss som männen gör”. De upplever också en respekt från de manliga supportrarna för att de är fotbollskunniga och stödjer sitt lag till 100 procent, säger forskaren Aage Radmann vid Malmö universitet.
Sociala medier har stort inflytande på kulturen
I en studie om svenska kvinnors supporterskap analyseras hur de uttrycker stöd för laget på sociala medier. Studien bygger på intervjuer med fans i fem kvinnliga supportergrupper som huvudsakligen följer herrlag.
Sociala medier har ett avgörande inflytande på nutida fotbollskultur, där mycket av samtal, profilering och konkurrens äger rum. Tifo-kulturen, som även kvinnorna kommit in i, består av flaggor, konfetti och banderoller som fansen tillverkar själva och produkterna är unika för varje match.
– Grejerna visas på sociala medier, det blir en informell rankning där om vilkas som är bäst och snyggast. Det är extremt viktigt för fansen hur klubben och fansen uppfattas, att framställa sig som en framåtskridande och aktiv supportergrupp.
Mer om studien
Studien bygger på intervjuer med medlemmar i fem supporterklubbar för kvinnor: Malmösystrar (Malmö FF), Gulsvarta Systrar (IF Elfsborg), BajenBaes (Hammarby IF), Blue Striped Ladies (Djurgårdens IF) och Pekingsystrar (IFK Norrköping). Supportergrupperna startade mellan 2012 and 2017.
I studien analyseras även bilder och texter i de fem supportergruppernas Instagramkonton, från att respektive konton startade fram till år 2019.
Klimatet på läktarna kan vara hårt
Fotbollskulturen kan även göra det lättare att överskrida traditionella könsgränser.
– Men de kvinnliga supportrarna upplever att både män och kvinnor bland supportrarna förväntar sig att kvinnorna inte ”ska” dricka för mycket öl eller skrika för fula saker, säger Aage Radmann.
Manliga och kvinnliga supportergrupper beblandar sig inte mycket, men de respekterar varandra och klistrar inte över varandras stickers på stan, som man gör med konkurrerande klubbar. Samtidigt ger kvinnliga supportrar i intervjuer uttryck för att klimatet på läktaren kan vara hårt.
– Även på sociala medier fick kvinnorna i början mycket negativ respons från vissa av männens supportergrupper. Vissa fanklubbar för kvinnor slutade lägga upp bilder på sig själva. Så klimatet är inte alltid öppet och demokratiskt, säger Aage Radmann och fortsätter:
– Det finns också en hierarki, några av de kvinnliga fansen ser ner på andra kvinnor som på läktaren klär sig i för tajta kläder och smycken. Går man på fotboll för att träffa killar eller följa en herrspelare man tycker är snygg, då blir man inte respekterad av de andra som är där av ”rätt” anledning.
Kvinnliga fotbollsfans mer homogena
Supporterklubbarna vill att fler fotbollsälskare ansluter sig, men enligt de sociala flödena består består kvinnornas fanklubbar i stort sett bara vita kvinnor. Männens klubbar är inte lika homogena.
På det stora hela är dock fotbollsintresset något som förenar, menar Aage Radmann.
– I exempelvis Malmö har fotbollen en väl integrerad publik vad gäller samhällsklasser, kön, ålder och så vidare. Fotbollen är viktig för integrationen och är man inte överens om annat är man åtminstone eniga om att Malmö FF och FC Rosengård är viktiga för Malmö, säger han.
Aage Radmann, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och professor vid Norges idrottshögskola, aage.radmann@mau.se
Kvinnliga fotbollsfans i världen
I ett specialnummer av tidskriften Soccer & Society sätts strålkastarljuset på kvinnors ”fandom” i ett globalt perspektiv. Artiklarna behandlar fotboll och kvinnliga fans i Brasilien, Iran, Zimbabwe, Polen, Storbritannien och Sverige.
För supportrar i olika delar av världen skiljer sig sammanhanget åt och kulturen påverkas starkt av rådande socialt klimat i olika länder. Kvinnliga supporters världen över delar många gånger upplevelsen av att kvinnor måste bevisa att de är riktiga fotbollssupportrar, att de verkligen gillar fotboll och att de stödjer sitt lag. De här föreställningar, som de ständigt måste motbevisa, är stressande.
Att traditionellt kvinnliga kontra manliga värderingar kan utmanas inom fan-kulturen visas i exemplet från Sverige. Det kan i sin tur kopplas till att jämställdheten i Sverige rankas högt jämför med många andra länder. Svenska supportrar tycks ha större frihet och makt än i andra länder.
I Sverige har marknaden för egenproducerad solenergi exploderat de senaste åren. Anledningen är bland annat höga elpriser och de pågående klimatförändringarna. Men för den som inte har eget villatak eller de ekonomiska förutsättningarna att investera i en egen solcellsanläggning är alternativen begränsade.
Fler behöver få tillgång till solceller
– Om vi ska kunna öka mängden solenergi i Sverige måste vi se till att fler får tillgång till solceller, inte bara de med villor och som har råd att köpa en anläggning, säger Amanda Bankel, som är doktorand på avdelningen för Innovation and R&D Management vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.
Den nya studien visar att det finns en bristande samsyn i hur forskare, beslutsfattare och företag ser på affärsmodeller inom solenergi. Bland annat har affärsmodeller som riktar sig mot energigemenskaper fått stor uppmärksamhet inom forskning och beslutsfattande på exempelvis EU-nivå. En energigemenskap innebär att många personer går ihop för att producera, dela och konsumera förnybar energi lokalt.
Energigemenskaper – dela el med andra
Energigemenskaper innebär att många personer går ihop för att producera, dela och konsumera förnybar energi lokalt. Enligt Energimyndigheten beskrivs de som ett effektivt sätt att möta energiomställningens utmaningar.
Affärsmodeller saknas
Men sådana affärsmodeller finns knappt bland företagen på den svenska marknaden. Det betyder inte att det saknas energigemenskaper i Sverige – bara att företag inte ser behovet av att utforma sina affärsmodeller mot dessa kunder. Om svenska beslutsfattare vill öka mängden solenergi genom energigemenskaper måste de också förstå hur företag som erbjuder solcellsanläggningar resonerar och vad som motiverar dem att rikta in sig mot just energigemenskaper, menar Amanda Bankel.
Andra lösningar som gör det möjligt för kunder att köpa solenergi som en tjänst genom exempelvis leasing är också ovanliga i Sverige, trots att detta fått stort genomslag i andra länder, bland annat USA.
Leasing av solceller
Leasing av solceller innebär att man som bostadsägare hyr en solcellsanläggning. Företaget som man leasar av äger alltså anläggningens på ens tak. I stället för att göra en stor investering själv betalar man månadsvis till företaget som äger, driver och underhåller anläggningen.
– Svenska styrmedel har gynnat småskaliga anläggningar där den som förbrukar solenergin också är den som köper och äger anläggningen. Därför är det inte förvånande att vi ser många företag som erbjuder dessa lösningar och bara ett fåtal som riktar sig till dem som inte vill eller har möjlighet att investera i en egen anläggning.
– Om Sverige ska nå sitt mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 borde beslutsfattare se till att fler får tillgång till solceller genom att främja olika typer av lösningar, säger Amanda Bankel.
Amanda Bankel, doktorand, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, amanda.bankel@chalmers.se, Ingrid Johansson Mignon, docent, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola, ingrid.mignon@chalmers.se
Tidsperioderna trias och jura karakteriserades av ett varmt klimat, utan polarisar. Nya forskningsresultat visar att massutdöendet i övergången mellan dessa tidsperioder inleddes med en köldperiod för 201 miljoner år sedan, orsakad av omfattande vulkanisk aktivitet som ledde till år av vulkanisk vinter, innan växthuseffekten ändrade klimatet fullständigt.
Forskare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet har studerat sediment från Junggar i nordvästra Kina. Området låg under trias och jura längre norrut än idag och utgjorde en del av Arktis.
Minusgrader på vintern
Rikligt med material som bevisligen transporterats av is har påträffats i sjösediment avsatta under sen trias och tidigaste jura vilket indikerar att det skogklädda Arktis kännetecknades av minusgrader under vinterhalvåret, trots extremt höga nivåer av atmosfärisk koldioxid.
Fjädrarna skyddade mot kylan. Målning av Larry Felder.
Analyser visar att flera dinosauriegrupper (non-avian dinosaurs) hade värmeisolerande, primitiva ”fjädrar ” – protofjädrar – vilket gjorde det möjligt för dem att komma åt den rika, lövfällande och vintergrönaarktiska vegetationen även under perioder av köld.
Klarade sig tack vare fjädrar
Intensiva, men övergående, vulkaniska vintrar med kyla och mörker, orsakade av omfattande vulkanisk aktivitet i samband med bildandet av Atlanten, ledde till massutdöendet i slutet av trias (201,6 miljoner år sedan) på land, vilket decimerade alla medelstora till stora oisolerade kontinentala reptiler.
Däremot var befjädrade dinosaurier redan väl anpassade till kyla, och de inte bara överlevde utan genomgick även en snabb anpassning och ekologisk expansion under tidsperioden jura.
Dessa dinosaurier kom att ta över regioner som tidigare dominerats av stora reptiler som saknade isolerande ”fjädrar”.
Vivi Vajda, professor vid Naturhistoriska riksmuseet, vivi.vajda@nrm.se
Ungefär tre av tio vuxna, eller runt tre miljoner svenskar, dricker så mycket alkohol att det klassas som riskkonsumtion. Då är risken att få följdsjukdomar, som vissa cancerformer, stroke och hjärtproblem, hög. Personer med riskkonsumtion av alkohol skadar sig oftare och även familjemedlemmar och andra närstående kan fara illa.
I Sverige regleras försäljningen av alkohol av staten och skatten på alkohol är relativt hög. Trots det har alkoholkonsumtionen legat på samma nivå under lång tid.
Varningstexter räcker inte
Varningstexter och kommunikation om risker med olika beteenden räcker inte. Det talas för lite om hur man rent konkret ska göra för att få till stånd en varaktig förändring, menar Marcus Bendtsen, universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vårdvetenskap vid Linköpings universitet.
– Vid studiens start uppgav deltagarna att det var väldigt viktigt för dem att minska sin konsumtion av alkohol, men de flesta angav att de inte visste hur man gör. De som fick tillgång till den digitala interventionen började känna sig mer säkra i att de vet hur de faktiskt ska göra för att ändra sitt beteende, säger Marcus Bendtsen,
Riskfritt drickande finns inte
Det finns inget riskfritt drickande, men ordet riskkonsumtion används när det finns en klart ökad risk för negativa konsekvenser.
I Sverige definieras ett ”standardglas” som 12 gram alkohol, vilket motsvarar en flaska starköl, ett litet glas vin eller en drink med 4 cl starksprit.
Att som man dricka 14 standardglas eller mer per vecka, eller 5 eller mer standardglas vid minst ett tillfälle i månaden räknas som riskkonsumtion.
För kvinnor är definitionen för riskkonsumtion 9 standardglas eller mer i veckan, eller 4 eller mer standardglas vid ett tillfälle.
Låter bli att söka hjälp
– Den som vill sluta röka blir peppad och stöttad av omgivningen, men det är stigmatiserat att prata om att man vill sluta dricka alkohol. Det finns en uppfattning om att man borde klara av att hantera sin alkoholkonsumtion och många låter bli att söka hjälp även om de vill ändra sitt beteende, säger Marcus Bendtsen.
Digitala interventioner, som en mobilapp eller stöd online, skulle kunna vara ett sätt att nå många fler som behöver hjälp. Digitala verktyg kan skalas upp och användas av många utan att det kostar särskilt mycket mer. Det kan också passa bättre för personer som inte känner att de vill vända sig till hälso- och sjukvården, eftersom ett digitalt stöd kan ske helt utan personliga kontakter. Ingen annan behöver veta om att man använder verktyget, vilket minskar den barriär som stigman kring att söka hjälp innebär.
Var motiverade att dricka mindre
För att undersöka om deras digitala intervention kunde bidra till att minska intag av alkohol ville forskarna nå personer i ögonblicket när de var motiverade att ta tag i sin alkoholkonsumtion. Studiedeltagarna rekryterades online genom riktade annonser som visades för personer som sökte information om hjälp att dricka mindre alkohol. De som valde att gå med i studien blev slumpmässigt fördelade i två grupper. Den ena gruppen fick tillgång till det digitala stödet direkt. Den andra gruppen blev erbjudna befintliga resurser på nätet och ombedda att motivera sig själva att minska sin konsumtion och senare få tillgång till det digitala stödet.
De som erbjöds stödet i mobilen fick varje söndag ett meddelande som på ett neutralt sätt uppmanade dem att utvärdera hur alkoholkonsumtionen sett ut den senaste veckan. Efter att deltagarna gjort en självskattning av hur mycket de druckit fick de tillgång till ett antal verktyg i mobilen. Stödet gav bland annat hjälp med att sätta mål för sig själv och hålla koll på sin alkoholkonsumtion över tid. Användaren kunde också lära sig mer om de sociala riskerna med att bli alkoholpåverkad och riskerna för den egna hälsan. Studiedeltagarna kunde också skriva meddelanden till sig själva, exempelvis en påminnelse om att ta det lugnt med alkoholen en viss dag, och få meddelandet skickat till mobilen vid en vald tid.
25 procent lägre alkoholkonsumtion
Det visade sig att effekten av stödet efter fyra månader var jämförbar med andra digitala interventioner från internationella studier, men även lite bättre än den evidens som finns för personliga samtal.
– De som hade det digitala stödet hade ungefär 25 procent lägre alkoholkonsumtion än gruppen som inte fick stödet, vilket är en något större effekt än vi hade väntat oss. Ett sådant här stöd kommer inte att förändra den övergripande samhällsbilden när det gäller alkoholkonsumtion, men det är ett väldigt bra stöd för individer som vill förändra sina egna liv, säger Marcus Bendtsen.
Utvecklar en app
Nu utvecklar forskarna en app för att kunna göra stödet tillgängligt för individer som känner att det kan vara värdefullt för dem. De vill också anpassa det efter individens behov. Det var ett brett åldersspann på deltagarna som gick med i studien och motiven till att dricka mycket alkohol ser olika ut för 18-åringar jämfört med personer i 80-årsåldern. Forskarna gör också hälsoekonomiska utvärderingar för att se vilka konsekvenserna skulle kunna bli över 30–40 år i form av sjukvårdsbesparingar och livskvalitet om interventionen skulle införas brett.
Marcus Bendtsen, universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vårdvetenskap vid Linköpings universitet, marcus.bendtsen@liu.se
Bristande välfärd stärker hedersnormer. Det är en av slutsatserna som Örebroforskaren Rúna Baianstovu har kommit fram till efter en fördjupad analys av intervjuer med drygt 200 personer.
Hennes forskning visar på komplexa orsaker till segregationen, såsom bland annat socioekonomi, täthet i grannskapet mellan grupper av samma etnicitet samt känsla av inkludering i det svenska välfärdssystemet, vilket i sin tur kan kopplas till hedersrelaterat våld och förtryck.
Rörlighet motverkar hedersnormer
– Ingen av dessa faktorer kan ensam förklara varför hedersnormer ökar eller minskar i styrka. Min huvudslutsats är att slutenhet av olika skäl är avgörande för hedersnormernas och hedersvåldets uppkomst och upprätthållande. Mobilitet å andra sidan bidrar till att nya relationer skapas med människor utanför den slutna gruppen, vilket försvagar hedersnormer, säger Rúna Baianstovu, som forskar i socialt arbete vid Örebro universitet,
Faktorer med koppling till hedersnormer
Socioekonomi
Täthet i grannskapet mellan grupper av samma etnicitet, religion och nationalitet
Tillhörighet i statslösa etniska minoritetsgrupper
Känsla av inkludering i det svenska välfärdssystemet
Migrationsmönster
Lokala och mellanstatliga relationer
Pågående konflikter i den tidigare hemregionen och tiden man har bott i Sverige
Människors bakgrund i stater med och utan offentlig välfärd
Press från grannar
Bland de intervjuade finns personer med egna erfarenheter av att leva med någon form av hedersförtryck. Även personer som i sitt arbete på myndigheter och organisationer möter människor utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck är representerade.
I intervjumaterialet framkommer det tydligt att hedersnormer existerar i både fattiga och i familjer med högre inkomst. Grannskapet har också betydelse – familjer som lever tätt inpå andra som värnar om starka hedersnormer känner pressen att göra samma sak.
Arbete utanför närmaste kretsen
– Det är det interna beroendet i gruppen som stärker hedersnormer. Vi ser till exempel att arbete utanför kretsen av släkt och minoritetsgrupp har betydelse för graden av mobilitet, vilket i förlängningen försvagar hedersnormer, säger Rúna Baianstovu.
Särskilt utsatta är personer, ofta kvinnor, som migrerar på grund av äktenskap och blir beroende av en man som kan försörja dem.
– Kvinnor blir isolerade och osynliga för välfärdssamhället eftersom uppehållstillstånd baseras på anknytning och mannens möjlighet att försörja dem. Det ökar risken för våld.
Misstro mot myndigheter
Analysen visar också tydligt att familjer som bor i områden med socioekonomiska utmaningar och med ursprung i länder där staten är förtryckande eller obefintlig kan ha svårt att lita på olika myndigheter. Det kan handla om föräldrasamtal i skolan, kontakt med socialtjänst eller sjukvård.
– Intervjupersonerna nämner en känsla av negativ särbehandling och oro för att inte bli väl behandlade. Men tillit till majoritetssamhället formas av både erfarenheter före ankomsten till Sverige och under tiden i Sverige. Det innebär att staten har inflytande över människors tillit, förklarar Rúna Baianstovu.
Välfärdssystem som inkluderar alla
De senaste åren har även ansvaret för de nyanlända i allt högre utsträckning vilat på anhöriga. Det skapar tätare ekonomiska, sociala och kulturella band inom en sluten grupp, samtidigt som avståndet till andra grupper och samhället ökar.
– Ett samhälle som vill skydda människor från våld inom familjer och som vill försvaga starka släktskapsband kan bara göra det om det finns ett välfärdssystem som inkluderar alla, säger Rúna Baianstovu.
Om forskningen
Rúna Baianstovu har, på uppdrag av regeringen och Delmos (Delegationen mot segregation), undersökt hur segregation i vårt samhälle påverkar uppkomst, upprätthållande och förändring av hedersnormer.
Rúna Baianstovu har gjort en fördjupad analys av intervjuer med 235 personer som gjordes i samband med kartläggningen av hedersförtryck i storstäderna 2018 – en studie som hon ledde.
Resultaten av hennes forskning visar på komplexa orsaker till segregationen som i sin tur kan kopplas till hedersrelaterat våld och förtryck.
Hormonsänkande behandlingar, även kallade endokrina behandlingar, har länge använts efter tumöroperation för att minska risken för att bröstcancerceller ska spridas, men det har varit oklart hur lång tid efteråt som behandlingen ger ett skydd. Många cancerformer har en kort återfallsrisk, vanligtvis inom några år.
För patienter med hormonkänslig bröstcancer sträcker sig dock återfallsrisken ofta över flera decennier. Cirka 80 procent av alla som får diagnosen bröstcancer har östrogenreceptor-positiv bröstcancer vilket innebär att östrogen stimulerar cellen till celldelning så att tumören växer. Eftersom många kvinnor diagnostiseras med bröstcancer i relativt ung ålder är kunskap om behandlingens långsiktiga effekt mycket viktig.
Mindre risk för fjärrmetastaser
Baserat på en tidigare studie, som genomfördes mellan 1990 och 1997, har forskare vid Karolinska Institutet nu undersökt den långsiktiga behandlingsnyttan av hormonsänkande behandling hos 584 premenopausala kvinnor med östrogenreceptor-positiv bröstcancer. Studien inkluderar även en kontrollgrupp som inte hade fått någon hormonsänkande behandling.
– Vi kunde se att efter 20 år hade risken att utveckla fjärrmetastaser, det vill säga spridning till andra organ, minskat bland de kvinnor som hade fått hormonsänkande behandling med läkemedlen tamoxifen eller goserelin eller en kombination av båda, jämfört med de som inte hade fått någon hormonsänkande behandling, säger Annelie Johansson, postdoktor på institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.
Möjligt att förutse framtida risk
Forskarna har under de senaste åren även analyserat patienternas tumörer från den tidigare studien med hjälp av modern teknik. De har till exempel undersökt olika bröstcancermarkörer, såsom östrogenreceptorn och progesteronreceptorn samt tumörernas genuttryck med hjälp av en så kallad gen-risk-signatur.
Signaturen mäter aktiviteten hos 70 olika gener vilket summeras till en riskpoäng. Det gör det möjligt att i ett tidigt skede kunna förutse tumörcellernas framtida utveckling och på så sätt kategorisera patienterna i låg respektive hög genomisk risk.
Viktigt att anpassa behandlingen
– Tumörerna hos patienter med hög genomisk risk har oftast en högre cancertillväxt. Dessa patienter har därför en tidigare risk för återfall och behöver då en mer aggressiv behandling, till exempel med goserelin som snabbt och effektivt minskar östrogennivåerna. Patienter som har en mindre aggressiv sjukdom verkar däremot ha en långsiktig risk för återfall. I dessa fall verkar tamoxifen erbjuda ett bättre skydd, säger Annelie Johansson.
Även om studien är relativt liten, belyser den vikten av individanpassad behandling inom hormonkänslig bröstcancer. För vissa patienter kan en mer aggressiv behandling vara nödvändig för att överleva, medan en mildare behandling kan räcka för andra vilket minskar bieffekterna och ger bättre livskvalitet. Uppföljande studier behövs dock innan större ändringar i behandlingsrekommendationer kan genomföras.
– För att ytterligare förstå den långsiktiga risken, behandlingsnyttan och skillnader i samband med ålder kommer vi nu att applicera maskininlärningsmetoder för bildanalys av bröstcancertumörer för att vidare undersöka tumörers olikheter, säger Linda Lindström, forskargruppsledare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
