Mellanöstern är känd som en region med en rik och fascinerande historia som omfattar många etniciteter, kulturer och religiösa sedvänjor.
En stor del av denna historia är känd genom historiska källor, kulturföremål och arkeologiska utgrävningar, men eftersom organiskt material bevaras dåligt i varma och torra klimat har det varit svårare att analysera viktiga bioarkeologiska data.
Nu finns dock nya teknologier som är bättre på att ta tillvara nedbrutet material. Det innebär ett förändrat läge och ökade möjligheter att ställa nya frågor och få ny kunskap om regionens historia.
Nya och oväntade fynd
Nu kan en forskargrupp från flera olika länder och vetenskapliga fält presentera nya bioarkeologiska resultat med kopplingar till den tidiga muslimska perioden i dagens Syrien.
Under 2009 och 2010 påträffades ett antal gravar under utgrävningar vid den neolitiska platsen Tell Qarassa i Syrien. Forskarna undersökte genomet ( hela arvsmassan) hos kvarlevor efter 14 personer. Målet var att studera de första jordbrukarna i regionen.
– Vi fick bara fram tillräckligt med dna-information från två individer från de övre lagren av utgrävningen och vi antog att dessa begravdes under en senare förhistorisk period. Efter att vi gjort kol-14 dateringar blev det tydligt att vi hade träffat på något oväntat och speciellt, säger forskaren Cristina Valdiosera vid Universidad de Burgos i Spanien.
Den muslimska begravningsplatsen upptäcktes nära byn Qarassa i Syrien, som i historisk tid var en del av området Levanten.
Tidiga muslimska begravningsseder
Kvarlevorna daterades till sent 600-tal eller tidigt 700-tal och perioden som kallas det andra kalifatet, Umayyad Era. Efter att det blivit känt att gravarna var så pass sentida gjordes en ny bedömning av gravarnas utformning.
Forskarna konstaterade att stilen på gravarna stämde överens med tidiga muslimska begravningsseder. Utan en kol-14 datering hade det varit omöjligt att bestämma kvarlevornas kulturella identitet eftersom det inte fanns några tidigare kända muslimska bosättningar eller gravplatser i området. Den arkeologiska platsen var bara känd för förhistoriska lämningar.
– Resultaten från genom-analysen var också överraskande eftersom de två individerna verkar vara genetiskt olika de flesta dåtida och nutida invånare i Levanten*. De moderna grupper de liknar mest, men inte är helt identiska med, är beduiner och saudier, vilket tyder på en möjlig koppling till Arabiska halvön, säger evolutionsbiologen Megha Srigyan som utförde dataanalysen vid Uppsala universitet.
* Det historiska området Levanten omfattade Turkiet öster om Bosporen, Syrien, Libanon, Jordanien, Israel och Palestina.
Bevis för nya seder i området
Analysen av den begravda kvinnan och mannen har bidragit med bevis för ankomsten av nya kulturella och religiösa seder till det område som arkeologer och historiker kallar Levanten.
– De flesta av våra bevis är indirekta men de olika resultaten sedda tillsammans pekar mot att den här mannen och kvinnan tillhörde en förbipasserande grupp människor och begravdes långt från sina hem. Resultaten tyder på att det fanns tidiga muslimer på den syriska landsbygden, säger populationgenetikern Torsten Günther vid Uppsala universitet.
Han fortsätter:
– I det här särskilda fallet fanns det ingen möjlighet att vi hade kommit i mål utan att kombinera arkeologiska, historiska och bioarkeologiska data, eftersom de alla var för sig bidrog med viktiga ledtrådar. Det visar hur viktigt det är med mångvetenskapliga angreppssätt.
– Det är fantastiskt att vi genom att studera bara två individer har kunnat tillfoga en liten men betydelsefull bit av det kolossala pussel som utgör Levantens historia, säger Cristina Valdiosera.
De mänskliga kvarlevorna från Qarassa och resten av det arkeologiska materialet har förts till det arkeologiska museet i Sweida i Syrien.
– Förlusten av en familjemedlem eller nära person är en av de mest stressfyllda upplevelserna i en människas liv. Hos närstående kan förlusten få en påtaglig påverkan på både psykisk och fysisk hälsa. Trots detta saknas idag strukturerat stöd för närstående inom vården. För att kunna utveckla ett sådant stöd krävs kunskap om närståendes sorgereaktioner, säger Nina Carlsson, forskare i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Sorg avtar inte med tiden
Hennes avhandling visar att en betydande del av de närstående drabbas av förlängd sorg, det vill säga sorg som inte avtar med tiden, men även ångest och depression efter den plötsliga förlusten. Men vården brister ofta i att fånga upp de närståendes behov. Av närstående som intervjuats svarade 86 procent att de inte erbjudits något stöd av hälso- och sjukvården.
– Närstående kan beskriva att stödet de fått av personal i det akuta skedet har varit till hjälp men att det sedan kan uppstå ett vakuum efter dödsfallet där de närstående saknar stöd över tid och beskriver att de inte vet var de kan vända sig för stöd.
Etablerad vårdkontakt saknas
En förklaring är att det vid plötsliga dödsfall ofta saknas en etablerad kontakt mellan den närstående och vården att bygga vidare på. Det är den närståendes ansvar att söka stöd, vilket inte alla förmår.
– Detta kan vara en allt för stor uppgift och den sörjande riskerar då att lämnas med bördan av komplicerade sorgereaktioner. Berättandet är en viktig del för närstående som måste anpassa sig till livet utan den avlidna personen. Närstående beskrev i intervjuerna att det kan vara svårt att förstå varandras sorgereaktioner och att närstående inte vill belasta andra människor med sin sorg.
Strukturerat stöd behövs
Nina Carlsson menar att sjukvården behöver erbjuda ett strukturerat stöd till närstående. Varje närstående bör erbjudas åtminstone att personal från hälso- och sjukvården besvarar de frågor som finns.
Uppföljande samtal är betydelsefullt av flera anledningar. Det minskar frågor hos den närstående, samtidigt som det ger en möjlighet för vården att identifiera den närståendes behov av ytterligare stöd.
– Vid plötsligt hjärtstopp och död lämnas närstående med många frågor. För att förstå vad som hänt och för att inte fastna i ett ältande av tankar är det betydelsefullt att få ställa sina frågor och få de svar som finns. Det kan vara frågor om vad som händer när en person drabbas av hjärtstopp, en rädsla att själv drabbas av hjärtsjukdom, eller att någon annan ska drabbas. Det kan minska oro att själv få bli undersökt. Här går det att dra lärdomar från den palliativa vården.
Utifrån ett palliativt förhållningssätt ingår ett ansvar för närstående.
– Vården utformas utifrån de behov patient och närstående erfar. Vi behöver inte uppfinna hjulet utan kan lära av goda exempel.
Svårare om dödsfall sker utanför sjukhus
Det finns även många goda exempel på stöd till närstående i samband med akutvård också, till exempel i fall där en särskild stödperson i det akuta skedet stannar och tar hand om de närstående.
– Men just vid dödsfall utanför sjukhus kan det bli ett glapp, särskilt om det saknas en vårdkontakt sedan tidigare. Vi i hälso- och sjukvården behöver också utbildning och träning i hur vi implementerar ett familjefokus och ser närståendes behov av stöd i samband med hjärtstopp. Personalen är olika bekväma med att möta närstående och tala om döden, säger Nina Carlsson och fortsätter:
– Vid ett plötsligt hjärtstopp är det viktigt att både närstående och personal får möjlighet att bearbeta det som har hänt. Genom utbildningsinsatser kan personalen bli mer bekväm med att samtala om döden och möta existentiella frågor. Jag skulle i framtiden gärna se någon form av påbyggnadsdel av utbildningen i hjärt- och lungräddning med fokus på närståendes situation.
Tolkar har en unik inblick i möten som sker bakom stängda dörrar på svenska myndigheter. Deras uppgift är att tolka när personalen ska kommunicera med någon de inte delar språk med. Men de blir också ett slags observatörer av hur till exempel en läkare kommunicerar med en patient.
– Tolkar sitter på första parkett. De får se hur samtal mellan personal och klienter går till och vilka problem som kan uppstå. Samtidigt jobbar de individuellt och under tystnadsplikt, och pratar aldrig om sina erfarenheter. I det här projektet har vi undersökt hur vi kan ta till vara dessa kunskaper, säger Kristina Gustafsson, projektledare och docent i socialt arbete.
Språkliga och kulturella missförstånd
I dessa möten är det inte är ovanligt med missförstånd, både språkliga och kulturella. I slutändan kan missförstånden leda till att en patient inte får rätt behandling eller att en orosanmälan skickas in. Syftet med projektet ”Kulturdialog genom tolk” har varit att använda tolkars erfarenheter från tolkade möten för att synliggöra missförstånd och förbättra kommunikationen i mötena.
I projektet har en grupp tolkar fortbildats och genomfört över 200 föreläsningar, dels med personal inom välfärden, dels med SFI-elever. I föreläsningarna har de diskuterat bland annat kulturskillnader, värderingar och vanliga missförstånd.
Kulturkrockar inom vården
Ett exempel på en krock är svenska myndigheters användning av ett ”personcentrerat” arbetssätt, alltså att klienten ska vara delaktig i beslut och vägval. Inom sjukvården kan till exempel en läkare diskutera olika behandlingsalternativ med en patient och fråga ”Hur vill du göra?”. Men för en patient från ett annat land kan det låta märkligt. Hen kan vara van vid att se läkaren som en auktoritet och förväntar sig att denne som utbildad läkare ska veta svaret själv. Det kan resultera i att man blir besviken och tappar förtroendet för läkaren.
– Tanken är inte att läkaren ska förändra sitt arbetssätt, utan att vara medveten om hur det kan uppfattas och förklara rutinen: ”Jag behöver veta din åsikt för att kunna gå vidare”, menar Kristina.
Blanketter kan orsaka förvirring
Andra typer av missförstånd kan uppstå i myndigheternas användning av blanketter och manualer, där det finns färdiga frågor som personalen måste ställa. Inom socialtjänsten används de till exempel för att se om klienten har rätt till försörjningsstöd. Där kan det förekomma frågor som ”Äger du fastigheter?”, ”Äger du en båt?”.
– Även om tolken översätter de här frågorna kan de upplevas som obegripliga och väldigt förvirrande, särskilt för någon som har flytt från en krigssituation hals över huvud, säger Kristina.
Att bara översätta räcker inte
En annan situation kan vara på barnavårdscentralen, där en gravid kvinna i en manual får frågan ”Hur är din ekonomi?”. Det kan resultera i ett missförstånd; ”Varför frågar de det här? Om jag svarar att jag har dålig ekonomi, kommer de då att ta mitt barn?”. Kristina menar att detta är situationer som kan leda till att personalen får fel information eller inget svar alls från klienten, vilket försvårar vården.
– I sådana här fall räcker det inte att tolken översätter. Personalen behöver förklara vad som menas. Det gäller också fackspråk och alla förkortningar som används, som ”vabba”, LVU, AF.
Tolkarnas föreläsningar gav resultat
Resultaten efter tolkarnas föreläsningar visade bland annat på en stärkt yrkesroll och ökad status för tolkarna när de fick sätta ord på sina kunskaper och diskutera dem med andra.
När det gäller klienter var det tydligt att de behöver få mer information om rättigheten att använda tolk i mötet med välfärden. Tolkarnas berättelser synliggjorde även en strukturell diskriminering, i och med att klienterna inte får tillgång till det de har rätt till inom samhällsservice.
För personal innebar föreläsningarna en större medvetenhet om deras eget maktövertag i samtalet, i och med att det är de som fattar beslut och behärskar språket. Tolkarnas berättelser innebar att de fick en inblick i hur samtalet kan upplevas från klientens perspektiv.
Ta till vara tolkars kunskaper
– Sammantaget visar projektet på vikten av att ta vara på tolkars kunskaper för att förbättra möten mellan klienter och välfärdsservice, och göra dem mer jämlika och rättvisa. Tanken är att det i fortsättningen ska finnas en tjänst vid tolkförmedlingar, så att de även i framtiden kan erbjuda föreläsningar för personal och flyktingar. På Linnéuniversitetet har vi redan haft en andra utbildningsomgång med 18 nya tolkar, säger Kristina.
Kontakt:
Kristina Gustafsson, docent i socialt arbete, 070-290 83 27, kristina.gustafsson@lnu.se
Tidigare har många länder haft sina egna redovisningsstandarder. Men de senaste decennierna har trenden i världen varit att samlas kring en gemensam internationell standard om hur man rapporterar företags skulder, intäkter och andra ekonomiska data.
– Detta är jätteviktigt för investerarna. De måste kunna jämföra samma typ av företag i exempelvis Tyskland och Sverige. Hur ska de kunna avgöra vilket företag som tjänar mest pengar om de inte kan lita på att företagen rapporterar enligt samma standard? Det är därför IFRS finns, säger Maria Bengtsson som skrivit en avhandling om finansiella redovisningssystem.
International Financial Reporting Standards (IFRS) är ett ekonomiskt verktyg som ska hjälpa investerare att jämföra företag från olika nationer.
Investerare kan bli förvirrade
Olika länder arbetar dock med IFRS på olika sätt. En del har antagit reglerna till hundra procent, andra bara till en viss del. Några länder har inte antagit dem alls, exempelvis har USA en egen standard. Och det är inte bra om IFRS ska fungera som det är tänkt, menar Maria Bengtsson.
– Om inte alla länder adopterar IFRS på samma nivå kan investerarna bli förvirrade. De tror att alla länder använder samma standard, men i verkligheten stämmer inte det.
Ett exempel är Kina som Maria Bengtsson har specialiserat sig på i sin forskning. Kina har antagit IFRS till stor del, men inte fullt ut.
– Kina adopterade ungefär 80 procent av IFRS väldigt snabbt under ett par år kring 2006. Men de sista 20 procenten har de inte adopterat, trots att det nu gått 15–16 år. Frågan är om Kina någonsin kommer att adoptera IFRS till hundra procent, som EU har gjort, säger Maria Bengtsson.
Fakta om IFRS
International Financial Reporting Standards (IFRS) är en organisation som arbetar för att kvalitetsförbättra internationell finansiell redovisning. Organisationen har sitt säte i London. Arbetet med att etablera en internationell redovisningsstandard började redan på 1970-talet.
Västerländsk kultur gemensam nämnare
Ett skäl som talar emot det är enligt Maria Bengtsson att IFRS är baserad på en västerländsk kultur där länderna har liknande lagar och samhällsstruktur.
– Kina är annorlunda. De har inte samma lagar och samhällssystem. Därför blir också sättet som kinesiska företag redovisar på svårt att få exakt jämförbart med västerländska företags redovisning.
Inget problem för Kina
Att Kina inte har adopterat IFRS fullt ut är dock inget större problem – inte för Kina i alla fall, enligt Maria Bengtsson.
– De får investera ändå, så makt spelar en ganska stor roll. Kina har fått tillgång till USA utan att adoptera IFRS, och till Hongkong och EU. Kina behöver inte adoptera IFRS till hundra procent, de får vad de vill ha ändå.
Maria Bengtsson har arbetat med sin avhandling i tio år och gått igenom stora mängder statistik och dokument.
– Det har inte varit så svårt att hitta data eftersom den finns tillgänglig på nätet. Det som varit svårt är att analysera den eftersom jag har behövt översätta allt från kinesiska till engelska. Ibland har olika data inte stämt överens med varandra. Så det har varit lite av ett detektivarbete.
Gemensam standard behöver förankras
Maria Bengtsson tror att avhandlingen kan få en praktisk betydelse.
– Jag hoppas att den kan hjälpa organisationer som upprättar olika former av standarder att förstå att de behöver samarbeta med länderna som ska använda dem. Organisationerna behöver förstå varför vissa länder kan ha problem med att adoptera standarder – och även ta hänsyn till deras perspektiv. En standard som inte alla kan eller vill använda är ju meningslös, säger Maria Bengtsson.
Maria Bengtsson, universitetslektor i företagsekonomi med inriktning på redovisning och revision, Högskolan Kristianstad, maria.bengtsson@hkr.se
Investerare driver jorden farligt nära de så kallade tippningspunkterna* där de klimatmässiga följderna för Amazonas regnskog, stora inlandsisar, korallrev och delar av golfströmmen inte går att förutse. Det visar en ny klimatrapport som togs fram inför klimatmötet Stockholm+50 i början av juni i år.
– Grunden för finansiell stabilitet är en stabil planet. Ändå fokuserar banker och finansinstitut nästan uteslutande på klimatrelaterade risker för företags balansräkningar, inte på risker för planetens ekologiska system. Nu behöver dessa finansjättar vakna upp, säger Victor Galaz på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
* Tippningspunkter
En tippningspunkt är en kritisk och oåterkallelig brytpunkt. Inom klimatvetenskapen innebär detta en förändring i klimatsystemet som är så stor att jämvikten ändras tvärt. Även om orsaken till förändringen försvinner är det för sent att återgå till det ursprungliga tillståndet. En tippningspunkt kan vara att en havsström ändrar riktning eller att permafrosten tinar så mycket att växthusgaser frigörs. Forskare har hittills identifierat upp till 15 olika tippningspunkter. Källa: Wikimedia
Utarmad biosfär och ökade risker
Rapporten sammanfattar den senaste forskningen om mänsklig påverkan på planeten. Resultaten visar att planeten blivit alltmer sårbar som ett resultat av jordbrukets expansion och andra mänskliga aktiviteter – något som blivit allt tydligare under de 50 åren som passerat sedan FN:s första miljömöte.
Detta har lett till en utarmad biosfär med ökade risker för både människor och miljö.
Människans påverkan på miljön
I rapporten konstateras att mänskliga aktiviteter har förändrat:
Minst 70 procent av planetens landyta
Cirka 85 procent av våtmarkerna
Över 66 procent av haven.
Och människan dominerar allt mer:
Över 36 procent av jordens däggdjursbiomassa består av människor
Vår boskap utgör 60 procent av däggdjuren
Mindre än fyra procent är nu vilda djur
– Det måste gå att omdirigera kapital och förändra ekonomins spelregler för att öka planetens resiliens (motståndskraft) och minska risken för att passera farliga tippningspunkter, säger David Collste.
Fåtal finansaktörer med stort inflytande
Rapporten lyfter särskilt fram det tunga ansvar som vilar på ”sovande finansjättar”. Uttrycket står för ett fåtal stora finansaktörer som har mycket stort inflytande över ekonomiska verksamheter i till exempel Amazonas regnskog och andra så kallade ”tipping elements”, områden med avgörande betydelse för global klimatstabilitet.
Enligt nuvarande trender skulle till exempel de största institutionella investerarna Blackrock, State Street och Vanguard, kunna ha en sammanlagd röstandel på över 34 procent till 2028 och över 40 procent till 2038 i de företag som ingår i aktieindexet Standard & Poor’s 500. Här ingår 500 stora börsnoterade aktiebolag i USA.
– Dessa investerare kommer att ha ett oproportionerligt stort ansvar för den framtida stabiliteten på vår planet och i våra samhällen, men hittills har ytterst få så kallade hållbara investeringar tagit itu med grundorsakerna till våra hållbarhetsproblem, säger Victor Galaz.
Rapporten uppmanar nu regeringar och finansinstitutioner att mer kraftfullt avveckla subventioner och investeringar till verksamheter som driver planetens viktiga ekologiska system mot tippningspunkter.
De senaste åren har allt fler lantbrukare fått upp ögonen för kolinlagring som ett sätt att minska sina klimatavtryck. Forskning visar att det finns stora möjligheter att ställa om till ett jordbruk som främjar såväl kolinlagring som biologisk mångfald, jordhälsa och lönsamhet. Men för att möjliggöra detta krävs mer flexibla regelverk, samt kostnadseffektiva mätmetoder som innefattar sociala, ekonomiska och miljömässiga mål.
Vad är kolinlagring?
Kolinlagring innebär att minska mängden koldioxid i atmosfären genom att binda in den antingen i marken, i växtlighet eller på mekaniskt/mineraliskt vis. Att minska koldioxidhalterna i atmosfären via inbindning av kol i mark efterfrågas av både FN:s klimatpanel IPCC och den svenska Klimatpolitiska vägvalsutredningen.
– Dagens jordbrukspolitik och EU-lagar har fokus på kvantitet, och att odla stora mängder spannmål, säger Emma Johansson, forskare vid Lunds universitets centrum för uthållig samhällsutveckling. Problemet är att denna form av jordbruk inte bidrar till att kol lagras i marken, tvärtom utarmar den jordarna.
Hon och hennes forskarkollegor har undersökt framtidsvisioner för ett svenskt hållbart jordbruk, med fokus på ökad kolinlagring. Hur det kan tänkas se ut och fungera, och vad som krävs av olika aktörer inom livsmedelsindustrin, liksom av samhället och politiken, för att nå dit.
Lantbrukares visioner för ett hållbart kolinlagrande jordbruk.
Svårt att mäta kolinlagring
En annan utmaning, enligt Emma Johansson och forskarkollegorna Sara Brogaard och Lova Brodin, är att det idag saknas kostnadseffektiva metoder för att mäta kolinlagring med tillräcklig precision, speciellt för kolinlagring under marken. Det gör det svårt för företag som vill investera i kolinlagring att kunna mäta och redovisa hur mycket kolinlagring de har bidragit till.
– Allt är inte mätbart i exakta siffor. Därför måste vi skapa förståelse hos de företag som vill investera i kolinlagring för att det även finns andra mer svårmätbara värden, såsom levande ekosystem, ökad biologisk mångfald, levande jordar, och inte minst bättre hälsa och ekonomi för lantbrukarna.
Om företagen enbart fokuserar på direkt klimatnytta och tydligt mätbara åtgärder för kolinlagring finns en risk för att andra viktiga åtgärder – som i ett längre perspektiv också bidrar till både klimatnytta och ett hållbart jordbruk – kommer i skymundan.
– Det är viktigt att skapa en mer holistisk vision (ungefär ”helhetssyn”, redaktionens kommentar) av hur ett hållbart jordbruk ser ut och inte bara fokusera på kolet. Det kräver att vi är öppna för andra sätt att värdera kolinlagring, men också för att ändra politiken och lagstiftningen, säger Emma Johansson.
Studien visar vidare att lantbrukarnas visioner handlar förvånansvärt lite om kolinlagring i sig, utan om att skapa levande ekosystem och ett cirkulärt jordbruk, utifrån exempelvis agroekologiska principer, som på sikt bidrar till ökad kolinlagring.
Konsumenterna makt att påverka
Forskarna framhåller även konsumenternas roll och makt att påverka jordbruket och livsmedelsindustrin i en hållbar riktning.
– Vi som konsumenter behöver bli mer medvetna om hur det vi äter påverkar vad bönderna odlar och hur utbudet i våra mataffärer ser ut. Även mataffärer, grossister och restauranger har stor möjlighet att påverka vad vi konsumerar. De kan göra det lättare för lantbrukarna att ställa om genom att skapa långvariga relationer och främja hållbara dieter som stöttar ett kolinlagrande jordbruk, säger Emma Johansson.
Forskaren Emma Johansson har illustrerat olika aktiviteter ett hållbart kolinlagrande jordbruk engagerar sig i.
Så gjordes forskningen
Forskarna har undersökt framtidsvisioner för ett svenskt hållbart jordbruk, med fokus på ökad kolinlagring. Hur det kan tänkas se ut och fungera, och vad som krävs av olika aktörer inom livsmedelsindustrin, liksom av samhället och politiken för att nå dit. Studien är baserad på workshops med svenska lantbrukare, jordbruksrådgivare och livsmedelsproducenter i samarbete med organisationen Svensk Kolinlagring.
Emma Johansson, forskare vid Lunds universitets centrum för uthållig samhällsutveckling, LUCSUS, emma.johansson@LUCSUS.lu.se
De flesta människor försöker undvika smärta. Men vissa, särskilt ungdomar och unga vuxna, kan ibland utsätta sig själva för fysiska skador. Självskadebeteende är starkt kopplat till annan psykisk ohälsa, som ångest och depression. Men det är långt ifrån alla med dessa tillstånd som skadar sig själva.
– Vi har länge försökt att förstå vad som skiljer individer med självskadebeteende från andra, och varför smärtan i sig inte är tillräckligt avskräckande för att avstå från självskador. Man har i tidigare studier sett att personer med självskadebeteende generellt är mindre känsliga för smärta. Men det har saknats kunskap om vilka mekanismer som ligger bakom, säger Karin Jensen, forskare och gruppledare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Tolererade mer smärta
I studien undersökte forskarna dessa mekanismer genom att jämföra smärtregleringen hos 41 kvinnor som skadat sig själva minst fem gånger det senaste året med 40 matchade kvinnor utan självskadebeteende. Kvinnorna, som var mellan 18-35 år, genomgick smärttester i laboratorium vid två tillfällen på Karolinska universitetssjukhuset under 2019-2020. Under de välbeprövade testerna fick kvinnorna skatta sin smärtupplevelse vid övergående tryck- och värmestimuleringar. Forskarna mätte även deras hjärnaktivitet vid smärta via en magnetkameraundersökning.
Det forskarna fann var att kvinnorna med självskadebeteende i genomsnitt tolererade högre nivåer av smärta än kontrollpersonerna. Samtidigt avslöjade hjärnavbildningen skillnader i aktivering mellan grupperna. Jämfört med kontrollpersonerna fann forskarna ett samband mellan områden i hjärnan som står för själva smärtupplevelsen och områden som kopplas till reglering av smärta hos kvinnorna med självskadebeteende.
Ytterligare ett fynd i studien är att skillnaden i smärtreglering inte är påverkat av hur länge, hur ofta eller på vilket sätt studiedeltagarna hade självskadat.
Kunskapen kan ge bättre hjälp
– Vår studie tyder på att en effektiv central smärtreglering är en riskfaktor för självskadebeteende. Den bidrar också med ökad kunskap om skillnader i hjärnan hos personer med självskadebeteende, vilket kan användas för att utveckla bättre hjälp för den som söker vård för sin självskada. De nya kunskaperna kan även användas i samtal med patienterna för att öka deras förståelse för uppkomsten av självskada och motivera till behandling, säger Maria Lalouni, forskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Studien innehåller vissa begränsningar. Till exempel rapporterade kvinnorna med självskadebeteende i högre utsträckning psykiatrisk samsjuklighet än kontrollgruppen. De tog även fler läkemedel såsom antidepressiva mediciner, vilket forskarna tog hänsyn till i analysen.
Maria Lalouni, forskare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, maria.lalouni@ki.se
Karin Jensen, forskare och gruppledare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, karin.jensen@ki.se
Kartläggningen har skett med hjälp av data som bygger på observationer från ESA:s rymdteleskop Gaia under 34 månader. Astronomiforskare vid Uppsala universitet har (tillsammans med över 400 astronomer i 19 europeiska länder) gjort en stor kartläggning av Vintergatan genom att studera närmare två miljarder objekt.
Så snabbt rör sig olika objekt i universum
Det nya med den här studien är att de data som samlats in har gett en tredje hastighetsdimensionen i Gaiakartan över vår galax, radialhastigheten, det vill säga med vilken hastighet objekten rör sig mot eller bort från oss. Utöver det har man även fått specifik information om stjärnornas grundämnessammansättning.
Det innebär att man kan använda Gaia-datan för att studera Vintergatans dynamiska och kemiska utveckling. Den nya kartan över Vintergatan ger också information om objektens position, hastighet och rörelseriktning samt ljusstyrka och temperatur.
Rymdteleskopet Gaias vy över vår galax Vintergatan och närliggande galaxer. Bilden visar det interstellära stoft som fyller galaxen. Bild: ESA/Gaia/Dpac, European Space Agency
Rymdteleskopet Gaia skapar den mest exakta och kompletta flerdimensionella kartan över vår galax, Vintergatan. Detta är tredje gången som Gaia presenterar en större mängd data, DR3 (Data release 3). Sedan Gaia skickades upp i rymden 2013 har det tidigare släppts data 2016 och 2018. Den första delen av det här tredje datasläppet, EDR3 (Early Data Release 3) gjordes 2020.
Över 5 000 stjärnor liknar vår sol
Den internationella forskargruppen har även kommit fram till att det finns över 5 000 stjärnor som har egenskaper som är väldigt lika de som solen i vårt solsystem har. Stjärnorna kan vara intressanta att studera mer ingående för att förstå hur vanliga solens och solsystemets egenskaper är jämfört med andra stjärnor och även möjligheter till liv på andra platser i universum.
Med hjälp av stjärnornas massor och radier har forskarna väldigt noggrant kunnat bestämma massa och radie för kända exoplaneter. Dessa har kunnat jämföras med vad planetmodeller förutsäger. På så sätt kan man ta reda om planeterna mest består av till exempel is, järn eller bergarter – eller om de är en blandning av dessa, på ungefär samma sätt som jorden.
Bidrog med data för 470 miljoner stjärnor
Bengt Edvardsson, Ulrike Heiter och Andreas Korn vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, har bidragit med data om temperatur, massa, storlek, ålder och metallhalt (det vill säga den genomsnittliga halten av grundämnen tyngre än helium) för 470 miljoner stjärnor och de specifika halterna av 12 olika grundämnen i ca 5 miljoner stjärnor.
Det har de gjort med hjälp av forskning kring fysikaliska modeller av stjärnspektra, kvalitetssäkring av data genom jämförelse med olika observationer och beräkningsmodeller.
Kontakt:
Ulrike Heiter, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet, ulrike.heiter@physics.uu.se
Andreas Korn, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, andreas.korn@physics.uu.se
Bengt Edvardsson, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, bengt.edvardsson@physics.uu.se
Dödligt polisvåld är en av de främsta dödsorsakerna bland unga män i USA. Jeffrey Mitchell, postdoktor vid Sociologiska institutionen, och Guilherme Chihaya, forskare vid Institutionen för geografi, båda från Umeå universitet, ville undersöka hur strukturell rasism påverkar var det dödliga våldet inträffar.
Klassificerade amerikanska städer
På 1930-talet utvärderade organisationen Home Owners’ Loan Corporation (HOLC) 239 amerikanska städer. Man skapade kartor, så kallade ”residential security maps”, för att ge fingervisningar inför framtida fastighetsinvesteringar. De områden som ansågs som säkra investeringar markerades med grönt och kallades ”typ A”.
Områden som klassades som ”typ D” var rödmarkerade och ansågs vara de mest riskfyllda att investera i. Det ansågs också riskfyllt att bevilja lån till boende i de områdena. Typ D-områden var ofta äldre stadsdelar med en hög andel afroamerikansk befolkning. Denna diskriminerande praxis, även känd som ”redlining”, innebar att dessa stadsdelar ofta inte fick tillgång till grundläggande samhällsservice.
Även om redlining officiellt förbjöds genom Fair Housing Act 1968, är effekterna än i dag tydliga i form av socioekonomiska skillnader, skillnader i folkhälsa och tillgång till samhälleliga resurser mellan områden som under 1930-talet fick olika klassificeringar.
”Redlining” förutspår dödligt polisvåld
För kunna visa hur strukturell rasism påverkar dödligt polisvåld använde forskarna data från Fatal Encounters Database. Där samlas uppgifter, bland annat geografiska, om polisvåld. De använde dessa uppgifter på områden som klassificerades av HOLC på 1930-talet. Analysen visade att sannolikheten för dödligt polisvåld var 66 procent större i tidigare rödmarkerade områden än i de som fick en ”A”-klassificering.
– Vi har undersökt hur ett av de mest kända exemplen på strukturell rasism, så kallad redlining, förutspår var människor riskerar att dödas av polisen. Vår studie är den första som empiriskt fastställer denna koppling. Vi kan se att orsakerna till var människor riskerar att utsättas för dödligt polisvåld i USA dels består av sannolikheten för att möta polisen, genom att polisen till exempel riktar sin verksamhet mer mot vissa stadsdelar. Och dels av att polisen beter sig olika beroende på platsen, till exempel genom att man uppfattar en plats som mer farlig och därför blir mer benägen att använda dödligt våld, säger Jeffrey Mitchell.
Risk för dödligt våld trots förändring
Vissa tidigare rödlistade områden har förändrats med tiden. Genom gentrifieringsprocesser* har till exempel historiskt svarta stadsdelar blivit mer homogent vita. Forskarna kan visa att sambandet mellan HOLC-indelningen och dödligt polisvåld kvarstår även när man tar hänsyn till samtida socioekonomiska förutsättningar.
*Fotnot: Gentrifiering är ett begrepp inom exempelvis stadsplanering och bebyggelsehistoria som betecknar en social statushöjning av ett område.
Källa: Wikipedia
– Det finns ett par olika anledningar till detta. Den första är att stigmat kring ett bostadsområde kvarstår, även om de ekonomiska och demografiska egenskaperna förändras. Det andra är att det i dessa områden uppstår konflikter under gentrifieringsprocessen. Nya (vita) boende som flyttar in är mer benägna att ringa polisen. Det ökar antalet interaktioner med polis och därmed risken för dödligt våld. Tidigare forskning har visat att detta var fallet i exempelvis New York, där antalet samtal till larmnumret 911 var högst på platser där gentrifiering pågick, fortsätter Jeffrey Mitchell.
Konsekvenser av att klassa områden
Jeffrey Mitchell påpekar att det sätt som bostadsområden i USA har rödmarkerats inte skiljer sig så mycket från hur man i Sverige kategoriserar vissa platser som ”utsatta områden”. Han menar att det sättet att etikettera en plats kan få liknande, om än oavsiktliga, långsiktiga konsekvenser.
– Mycket av den politiska debatten om polisens arbete fokuserar på enskilda exempel. Jag tror att man också måste se att det finns större samhälleliga strukturer som måste åtgärdas för att förhindra ytterligare våld. Vår forskning pekar på att vi måste tänka bortom det konkreta polisarbetet för att kunna åtgärda några av de historiska orättvisor som fortfarande påverkar människors liv.
Jeffrey Mitchell, postdoktor vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet, jeffrey.mitchell@umu.se
Guilherme Chihaya, forskare vid Institutionen för geografi, Umeå universitet, guilherme.chihaya@umu.se
När astmatikers luftvägar exponeras för kvalster försämras immunresponsen vilket kan leda till ett nedsatt immunförsvar. Personer med förkylningsastma kan då lättare drabbas av sekundära virus- och bakterieinfektioner.
Därför bör astmatiker undvika kvalster och de patienter som dessutom är allergiska mot kvalster bör överväga att genomgå så kallad hyposensibilisering, menar forskarna bakom en nyligen publicerad studie i tidskriften Allergy.
I en tidigare studie har professor Lena Uller och hennes forskargrupp visat att kvalster, jämfört med andra vanliga allergener, orsakar en kraftigare inflammatorisk respons i lungans epitelceller hos astmatiker i. Lung-epitelcellerna är en barriär som ska skydda lungorna mot farliga mikrober och partiklar som vi andas in.
Och kliniska data har visat att astmapatienter med allergi oftare får antibiotika utskriven jämfört med icke allergiska astmatiker, berättar Samuel Cerps, postdoktor inom respiratorisk immunologi vid Lunds universitet.
– Det antyder att allergi är en riskfaktor till bakteriella infektioner och det gjorde oss intresserade av att studera hur exponering för kvalster påverkar astmatikers immunförsvar vid virus- och bakterieinfektioner.
Epitelceller utsattes för kvalster och sen virus
Med hjälp av borstprov i lungan samlade forskarna in och odlade upp epitelceller från astmatiker, både med och utan kvalsterallergi. Därefter exponerades cellerna för kvalster i ett dygn innan de utsattes för virus. På så vis kunde forskarna i cellodling undersöka hur en virusinfektion påverkar immunförsvaret mot följdinfektioner av både virus och bakterier.
– Resultaten visade att allergi mot kvalster i sig var en faktor som försämrade astmatikers virusförsvar, det vill säga, epitelcellerna var sämre på att producera antiviralt interferon. Vi såg också att direkt exponering av kvalster, oavsett patientens allergistatus, minskade luftvägscellernas produktion av både antivirala och antibakteriella proteiner i samband med virusinfektion, förklarar Samuel Cerps.
Kvalster försämrar försvaret
Lena Uller och Samuel Cerps menar att studiens resultat är viktiga då det ökar förståelsen för hur allergi och vårt medfödda immunförsvar samverkar i luftvägarna.
– Den visar att kvalsterallergi, och enbart det faktum att en astmatikers luftvägar exponeras för kvalster, ger ett sämre försvar mot infektioner. Därmed understryker studien betydelsen av kvalsterfri miljö, förklarar Lena Uller och fortsätter:
– Studiens resultat tyder på att astmatiker bör undvika kvalster och att de patienter som dessutom är allergiska mot kvalster eventuellt bör genomgå så kallad hyposensibilisering, immunoterapi, mot kvalster för att öka sin tolerans för detta allergen. Behandlingen skulle kunna leda till färre infektioner och därmed en bättre livskvalitet.
I ett kliniskt samarbete undersöker forskarna nu vidare i vilken utsträckning hyposensibiliering mot kvalster hos astmatiker leder till en förbättring av astmalungans försvar mot bakterier och virus.
– Att på sikt förstå vilka komponenter i kvalster som hämmar kroppens försvar mot virus och bakterier kan leda till utveckling av nya läkemedel som just blockerar dessa komponenter. Det är viktigt att koppla denna målsättning till försök att minska den antibiotikaresistens som finns i samhället, säger Lena Uller.
Kvalster trivs i sängen
Husdammskvalster är ett samlingsnamn för flera olika kvalster runt om i världen. Benämningen är missvisande, då kvalstren sällan befinner sig i dammet, utan föredrar mörkret i tjocka textilier, till exempel i din säng, i soffan eller i tjocka mattor. Faktum är att de dör vid ljuskontakt
Kvalster saknar ögon och lungor, och andas direkt genom huden. Eftersom de inte kan dricka är de helt beroende av omgivningens fukt. Livslängden är cirka en månad och under den tiden tid kan honan lägga 50–100 ägg.
Ute i naturen lätt faller kvalstren lätt offer för predatorer eller förintas av solljus, därför trivs de fint i den reglerade inomhusmiljön. Allra bäst mår de i temperaturer på 20–25°C och i en relativ fuktighet av 60–80 procent.
Hur blir man kvitt kvalster?
Se till att ventilationen är god. Öppna och se till att det finns fönsterventiler, rengör ventilationsdon. Vädra.
Kontrollera luftfuktigheten i bostaden – den relativa luftfuktigheten bör vara <45% vintertid. Om det är kondens på fönstren är luftfuktigheten för hög.
Minska luft-fuktigheten genom bättre ventilation och låt sängen ligga och lufta ett tag innan du bäddar. Undvik att torka tvätt inne om ventilationen är dålig.
Tvätta kudde, täcke och sängkläder regelbundet i minst 60 °C.
Åtgärda eventuella fuktskador.
Lena Uller, professor i immunologi vid Lunds universitet, lena.uller@med.lu.se
Samuel Cerps, postdoktor vid respiratorisk immunologi, Lunds universitet, samuel.cerps@med.lu.se
Efter big bang för 13,8 miljarder år sedan var världsrymden ett äkta vilda västern. Stjärnor bildades inuti enorma gasmoln som kolliderade och smälte samman till större och större moln. Men efter några miljarder år av rymdkaos började galaxembryona bli mer stabila. De utvecklades med tiden till välordnade spiralgalaxer, som Vintergatan. I en studie om Vintergatans tillblivelse har ett forskarlag i Lund gjort ett nytt häpnadsväckande fynd.
– Vi har hittat spår av en mindre galax som slukats av Vintergatan. Denna intergalaktiska relik gav sig indirekt till känna genom en population tio miljarder år gamla stjärnor i Vintergatans disk. Det är första gången man hittat så gamla stjärnor som visar tecken på att komma från en annan galax, säger Diane Feuillet, astronomiforskare vid Lunds universitet och den som lett studien.
Bildades i en mindre galax
Med hjälp av data som samlades in under stjärnkartläggningen APOGEE (Apache Point Observatory Galactic Evolutionary Experiment) kunde forskarna identifiera de aktuella stjärnorna.
Eftersom de tio miljarder år gamla himlakropparna visade sig ha en annan grundämnessammansättning, med högre halter av järn och lägre halter av aluminium än vad som är standard för stjärnor i Vintergatans disk, kunde forskarna slå fast att de måste ha bildats i en betydligt mindre galax än Vintergatan. Tack vare data från rymdteleskopet Gaia kunde forskarna sedan beräkna de aktuella stjärnornas banor.
– Vi vet redan att Vintergatan har slukat andra mindre galaxer. Men detta är det första beviset på att stjärnor från sådana galaxer hamnat i Vintergatans disk. Vi blev väldigt förvånade, säger Sofia Feltzing, en av medförfattarna till studien.
Användbara resultat för astronomer
Vintergatan består av tre stora delar: en disk (där vår sol finns), en halo och en central del. I halon har astronomer sedan länge kunnat identifiera stjärnor som kommer från andra galaxer. Till exempel har Gaia-satelliten visat att en större galax – Gaia Enceladus – föll in för cirka tio miljarder år sedan. Den nya studien visar för första gången att det även i Vintergatans disk finns reliker efter andra, urgamla galaxer.
– Resultaten kommer att bli användbara för de modeller av galaxbildning som världens astronomer arbetar med. Studien visar också på vår galax turbulenta historia och att stjärnor som rör sig som vår sol kan komma från andra galaxer, säger Diane Feuillet.
Det visar en ny forskningsöversikt som publicerats av Nordicom, Centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet
Oberoende och starka public service-medier är viktiga för en välfungerande demokrati, det framkommer av den forskning som finns kring public service. I en ny forskningsöversikt redogör tio svenska forskare i journalistik och medievetenskap för det aktuella kunskapsläget kring public service i Sverige.
– Public service är en institution med stor makt och därför är det viktigt och bra att det förs en diskussion om våra svenska public service-medier. Allra bäst är det förstås om debatten tar avstamp i vad existerande forskning om public service har visat. Med den här publikationen vill vi samla forskningens svar på några av de vanligaste frågorna, säger Johannes Bjerling, redaktör för forskningsöversikten.
Bidrar till informerade medborgare
En av frågeställningarna som besvaras är om public service bidrar till bättre informerade medborgare. Baserat på 19 svenska och internationella studier besvaras frågan med ett tydligt ja.
– Den forskning som finns visar bland annat att public service har ett större utbud av nyhets- och samhällsprogram än de kommersiella kanalerna. Dessutom har undersökningar visat positiva kunskapseffekter av att se på public service, men inte av att se på kommersiella TV-nyheter, säger Jesper Strömbäck, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet och författare till ett av bokens kapitel.
Stort förtroende för public service
Den forskning som finns visar också att den svenska befolkningen har stort förtroende för public service, och att förtroendet varit stabilt under den senaste tioårsperioden.
– Varken förändringar på mediemarknaden eller större samhällskriser tycks ha haft någon negativ påverkan på förtroendet för public service, snarare tvärtom. Under coronapandemin ökade till exempel medborgarnas förtroende för de svenska public service-medierna, säger Ulrika Andersson, forskare vid SOM-institutet och en av de medverkande författarna.
I den nationella SOM-undersökningen från 2021 svarade över 70 procent att de hade ganska eller mycket stort förtroende för innehållet hos Sveriges Radio och Sveriges Television. Men de generellt sett höga förtroendesiffrorna döljer samtidigt en politisk dimension. Förtroendet för public service är lägst bland personer som identifierar sig som ideologiskt klart till höger. De här skillnaderna har ökat något över tid.
Inte stöd för systematisk partiskhet
Huruvida public service-medierna är partiska eller inte är en ofta omdiskuterad fråga som också utreds i forskningsöversikten. Med svenska studier av valrörelsenyheter från 1960-talet och fram till idag som underlag menar Bengt Johansson, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, att det inte finns stöd för någon systematisk partiskhet, varken åt höger eller åt vänster.
– Forskningen visar att en viss partiskhet finns, men den är inte systematisk. Gynnande och missgynnande skiftar. Bara för att ett parti ges en positiv mediebild i en valrörelse är det inte säkert att detsamma gäller nästa gång, säger han.
Vem eller vilka som för stunden har mediernas uppmärksamhet avgörs alltså inte av politiska preferenser, utan hur väl en aktör, fråga eller problemformulering stämmer med vad medierna för tillfället prioriterar. Det gäller både public service och kommersiella nyhetsmedier.
Kombinationen av offentliga och privata medier viktig
Fördelarna med public service förminskar inte privata mediers betydelse. Tvärtom visar den internationella forskningen att en kombination av ett starkt public service och starka kommersiella nyhetsmedier är den bästa modellen för att stimulera nyhetskonsumtionen i befolkningen som helhet.
Titta gärna på det inspelade seminariet: Vad vet vi egentligen om public service? Seminariet anordnades av Nordicom, Institutet för mediestudier och JMK vid Stockholms universitet.
Kontakt:
Johannes Bjerling, vetenskaplig redaktör vid Nordicom, johannes.bjerling@nordicom.gu.se
Jesper Strömbäck, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, jesper.stromback@jmg.gu.se
Ulrika Andersson, forskare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, ulrika.andersson@som.gu.se
Bengt Johansson, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, bengt.johansson@jmg.gu.se
Grundskolans formella krav och fokus på individuella arbetsuppgifter kan kollidera med elever som är födda in i en digital tidsålder, och som med självklarhet delar information med varandra genom sociala medier, sms, bilder eller chattar. Det har Charlotta Rönn, doktorand i pedagogik vid Institutionen för utbildningsvetenskap på Mittuniversitetet, funnit i sitt avhandlingsarbete.
– Vissa elever arbetar i linje med läroplanens intentioner, anstränger sig och tar ansvar för sina studier, medan det för andra elever är helt naturligt att logga in på varandras Google classroom-konton och revidera varandras texter eller skriva originaltexter för varandra. Somliga ber även mer högpresterande kamrater att ta en bild på sina färdiga skriftliga inlämningsuppgifter och skicka så att kamraterna sedan kan formulera om texten ”med egna ord” – utan lärarnas vetskap, säger Charlotta Rönn.
Digital teknik är ungdomars vardag
Genom att följa en klass i en kommunal högstadieskola har Charlotta Rönn studerat elevers informella sociala strategier när de tar sig an formella individuella skriftliga inlämningsuppgifter.
– Att elever hjälper varandra med skolarbete utan lärarnas vetskap är inget nytt i sig. Men den digitala tekniken är vardag för dagens elever och de använder den informellt även i sitt skolarbete, vilket är värt att uppmärksamma i fortsatt forskning. Pandemin har gjort att skolor över hela världen i allt större utsträckning gått över till distansundervisning genom digital teknik, vilket kan förstärka problematiken, säger hon.
Större personligt ansvar i skolan
En av studiens utgångspunkter har varit att skolans läroplan, både i Sverige och internationellt, gått mot ökad individualisering. Eleverna förväntas ta ett större personligt ansvar för skolarbetet genom till exempel inlämningsuppgifter som eleverna själva ska planera och genomföra. Dessa arbeten lämnas sedan in eller laddas upp till lärarna för bedömning.
– De informella strategier som eleverna tillämpar gör det svårt för lärarna att veta vem som är originalförfattare till texter som lämnas in för betygssättning. Lärandet blir osynliggjort för lärarna och eleverna själva, och eftersom det sker bakom lärarnas rygg eller utanför skoltid är lärarna kanske inte ens medvetna om att det sker, säger Charlotta Rönn.
Läckta prov sprids i klasschatter
Även i år har Skolverket gått ut med information om att vissa nationella prov har läckt, liksom tidigare år. I avhandlingsarbetet fann Charlotta Rönn att eleverna delade läckta nationella prov och lärarnas bedömningsanvisningar med varandra i klassens Snapchat-grupp. På så sätt vet eleverna till exempel vilket ämne de skall skriva om och kan förbereda det i förhand.
– Förutom svårigheten för lärarna att rätt bedöma elevernas kunskapsutveckling, riskerar också eleverna att inte få den hjälp och det stöd av lärarna som de behöver individuellt för att utveckla till exempel sin förmåga att skriva. Det står förvisso i läroplanen att eleverna ska lära sig att skriva texter tillsammans med kamrater, men det framgår inte hur lärarna ska bedöma och betygsätta det. Läroplansförfattarna tänkte nog inte att det skulle gå till så som det beskrivs av eleverna i den här klassen, säger hon.
Högre betyg utan ansträngning
I sin artikel konstaterar Charlotta Rönn också att elevernas strategier tycks förstärka redan existerande ojämlikheter.
– Jag såg att elever med högre socialt och ekonomiskt kapital drar större nytta av de informella nätverken i klassen. Enligt eleverna tycks dessa elever kunna få högre betyg med liten ansträngning. Det finns också en risk att betygens tillförlitlighet och likvärdighet hotas – i synnerhet som de nationella provens kontrollfunktion också kan undermineras och sättas ur spel i och med landsomfattande läckta nationella prov som sprids, säger Charlotta Rönn.
Charlotta Rönn, doktorand vid Institutionen för utbildningsvetenskap på Mittuniversitetet, charlotta.ronn@miun.se
– Det är tydligt att EU-medlemskapet idag inte handlar om samma sakfrågor som det gjorde på nittiotalet, säger Marcus Weissenbilder, biträdande undersökningsledare på SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Stödet för unionen har de senaste åren varit relativt högt och stabilt, och Storbritanniens utträde har inte lett till några åsiktsförskjutningar hos den svenska befolkningen.
17 procent var i huvudsak emot ett svenskt medlemsskap i EU.
Undersökningen visar att vilka förändringar i stödet för EU som sker under ytan:
Ombytta roller för vänstern och högern
– En mycket stark och snabb ökning av stödet hos personer som står till vänster politiskt har synts de senaste åren, medan de till höger antingen har legat kvar på samma nivåer eller till och med blivit mindre positiva till EU, säger Marcus Weissenbilder.
För första gången i mätningens historia är till och med de som politiskt står klart till vänster mer positiva än samtliga högersympatisörer. Allra mest positiva är sedan 2018 de som står något till vänster. Mest kritiska är personer som säger sig stå varken till vänster eller höger. Personer som står klart till höger har, bortsett från år 2019, aldrig varit så kritiska till det svenska medlemskapet som nu.
Centerpartister mest positiva till EU-medlemskapet
För alla partier till vänster om mittstrecket i den svenska partirymden, har andelen som säger sig i huvudsak vara för ett medlemskap i EU ökat – både på kort och lång sikt.
Vid det senaste mättillfället svarade 80 procent av centerpartisterna att de var för medlemskapet, en högre andel än för både liberaler och moderater som historiskt sett varit mest EU-positiva.
Sverigedemokraterna däremot har sedan sitt intåg i riksdagen lyckats samla många EU-kritiker, ändå är 23 procent av Sverigedemokraterna för ett EU-medlemskap vilket är stabilt över tid.
Fler miljöpartister gillar Sveriges EU-medlemsskap
Vänsterpartiets anhängare har svängt, framför allt mellan åren 2013 och 2017, och idag är så många som 56 procent för. Störst ökning på kort sikt syns för Miljöpartiets sympatisörer, som sedan 2017 gått från 56 procent till 69 procent positiva.
– En delförklaring till uppgångarna för V, C och MP kan vara ett ökat fokus på miljö- och klimatfrågor i EU, säger Marcus Weissenbilder.
Att vänsterpartister är klart mer positiva till ett svenskt EU-medlemskap än sverigedemokrater visar också resultatet av frågan: Bör Sverige folkomrösta om att lämna EU?
44 procent av sverigedemokraterna tycker att en sådan folkomröstning är ett bra förslag jämfört med 18 procent av vänsterpartisterna.
En EU-gemensam armé?
SOM-undersökningen innehåller även andra frågor kring EU och attityder till unionen. En särskilt intressant fråga inför framtida undersökningar är om svenskarna anser att EU bör ha en gemensam armé. Den senaste undersökningen genomfördes precis innan kriget i Ukraina, men fann ändå ett visst stöd. för en EU-gemensam armé:
För samtliga partier till höger om mitten var det mellan 36 och 37 procent som tyckte detta var ett bra förslag, och även 26 respektive 22 procent bland centerpartister och socialdemokrater tyckte samma sak.
SOM-undersökningarna hösten 2022 kommer att visa hur opinionen kring militära allianser i Europa påverkar svenskarnas inställning till detta förslag.
3 saker om SOM-undersökningarna
Den nationella SOM-undersökningen har studerat befolkningens åsikter och vanor varje höst sedan 1986. Den senaste undersökningen genomfördes mellan september och december 2021.
Undersökningen skickades ut till ett slumpmässigt urval om 24 500 personer mellan 16 och 85 år boende i Sverige. Nettosvarsfrekvensen var 48 procent. Fullständig dokumentation finns i rapporten Den nationella SOM-undersökningen 2021 – en metodöversikt.
Kapitlet Ideologiska skiljelinjer i stödet för EU av Ulrika Andersson och Marcus Weissenbilder är ett förhandspublicerat bokkapitel från den kommande forskarantologin Du sköra nya värld, som släpps den 22 juni 2022 och blir då fritt tillgänglig via SOM-institutets webb.
Vi motiveras av både inre och yttre faktorer, men den inre motivationen – när vi gör något för att vi värderar själva aktiviteten mer än vad den ska leda till – är mer effektiv för att behålla beteendet över tid. Och det är ju själva poängen vid livsstilsförändringar.
Emelia Mellergård jobbar dagligen med motivation i sitt arbete som forskare vid Lunds universitet och psykolog på ätstörningsmottagningen vid vuxenpsykiatrin:
– Motivation är en rörelse som bygger på lust, men när vi vill förändra våra matvanor handlar det också till stor del om långsiktighet. Lust är ofta temporärt.
Måltiden – uppmärksam på känslomässiga reaktioner
Vårt förhållande till mat är komplext och det är inte alltid lätt att veta exakt hur och vad det är vi behöver förändra för att få en bättre hälsa. Varje dag måste vi fatta en mängd beslut runt vår kost – från vad vi ska handla, vad vi väljer att äta eller om vi ska fika på jobbet.
Det kräver tid, planering, problemlösning och beslutsfattande. Det finns även en betydelsefull psykologisk aspekt – vi äter inte bara för att bli mätta utan för social samvaro, när vi blir stressade, har ångest eller rent av när vi är uttråkade. Det gör det än mer komplext att förändra vårt beteende.
Varför så svårt att äta rätt?
– För att framgångsrikt kunna ändra sina ätmönster är det därför viktigt att bli medveten om sina känslomässiga reaktioner genom att göra kedjeanalyser – vad hände – vad tänkte jag – vad blev min reaktion – och vilka konsekvenser fick det.
För de som blir diagnostiserade med typ 2-diabetes spelar livsstilen en stor roll för hur sjukdomen utvecklas. Vissa patienter tar diabetesdiagnosen med en axelryckning, medan för andra är det som att få en dödsdom. Emelia Mellergård märkte i sin forskning att de patienter som var mest negativt inställda till sin sjukdom också hade sämre blodsockerkontroll. Hon insåg att den emotionella biten av behandlingen var en del som behövde lyftas fram:
– Om man är stressad är det svårare att ta till sig hälsoinformation och stressen i sig kan även höja blodsockret. Ett hinder visade sig också vara känslan av att de livsstilsråd som ibland ges från hälsovården, inte riktigt passar in i vardagen utan i stället riskerar att bli övermäktiga.
Ändra matvanor – jobba med delmål
Därför det är viktigt att förenkla processen och jobba med delmål och fundera på vilka mindre förändringar som du kan göra för att få en bättre hälsa. Risken är annars att du aldrig tar det där första steget i det maraton som ligger framför dig. Eller ständigt skjuter upp allting tills ”på måndag”.
– Vi människor är ju lite allt eller inget. Men vi behöver komma bort från det svartvita och i stället tänka ”good enough”. Det är de förändringar som blir av som betyder något.
”Good enough”-tanken blev starten för appen Livsstilsverktyget som Emelia Mellergård, tillsammans med Anders Rosengren och andra forskare från Lunds och Göteborgs universitet, utvecklade. Verktyget ger hälsorelaterad information och hjälper patienten att ställa egna frågor som kan leda fram till personliga förslag på små förändringar som patienten kan lyckas med. På så sätt stärks individen att ta makten över sin diabetes.
* Livsstilsverktyget är en app som är öppen och gratis för alla över 35 år. I Region Skåne kommer Livsstilsverktyget också att erbjudas alla som deltar i riktade hälsosamtal. Läs mer och ladda ner appen
Verktyg för att ändra matvanor på sikt
Hon såg att de patienter som använde sig av Livsstilsverktyget kunde kontrollera sitt blodsocker bättre och därmed fick en bättre hälsa – en förändring som vid en långtidsuppföljning visade sig hålla.
– Det är ingen ny information som förmedlas genom Livsstilsverktyget, men det är paketerat på ett lite annorlunda sätt. Hälsa är inte bara hur många gram frukt vi ska äta, eller hur många steg vi bör ta varje dag – utan även att reflektera över vad som är viktigt i ett lite bredare livsperspektiv. Och att själv kunna bestämma vilka förändringar som du är villig att göra. Det håller bäst i det långa loppet, avslutar Emelia Mellergård.
Forskare har i en studie intervjuat 24 idrottslärare som arbetar på högstadie- och gymnasieskolor i Sverige. Idrottslärarna fick bland annat svara på frågor om sina erfarenheter av elever med övervikt.
– Resultaten visar att alla lärare hade utvecklat en rad strategier för att hantera barn som är överviktiga. De känner ansvar för sina elever och menar väl, men undervisningen kan också få oavsiktliga konsekvenser, säger Dean Barker, forskare i idrottsvetenskap och en av författarna till studien.
Uppmuntran och anpassning
Forskarna identifierade tre sätt som lärare såg på sin uppgift. Ett var att uppmuntra överviktiga barn att delta i undervisningen genom att exempelvis anpassa aktiviteter till dem.
– Det är problematiskt att lärare som fokuserar på uppmuntran i viss mån väljer att bortse från övervikt hos elever. Resultatet blir att de eleverna ofta presterar sämst i klassen och sällan får chansen att uppleva sina kroppar på ett positivt sätt i undervisningen, säger Dean Barker.
Ett annat sätt var att lägga vikten på att inspirera elever att vara aktiva och uppmuntra en hälsosam livsstil – en strategi som var svårare att upprätthålla ju äldre idrottslärarna blev och kanske själva hade gått upp i vikt.
– Övervikt ansågs vara enbart ett resultat av stillasittande. Konsekvensen blir att fokus hamnar på elevernas oförmåga och ovilja att delta i fysiska aktiviteter.
Utmana rådande ideal
Forskarna ringade även in ett sätt där lärare såg som sin uppgift att hjälpa eleverna att utmana de rådande normerna i samhället. Det gjorde de genom att bland annat diskutera skönhetsideal genom tiderna och retuschering av kroppar i media.
– Lärare som försöker lära unga människor om orealistiska bilder av kroppar i media bortser från att idrottsundervisningen i sig reproducerar de rådande kroppsformerna i samhället, säger Dean Barker och fortsätter:
– Det här var de tre identiteter som lärarna vid olika tillfällen tog på sig. Som lärare hade man inte bara en identitet, utan växlade mellan alla tre.
Lärarna behöver reflektera
Slutsatsen forskarna drar är att idrottslärare kan ha nytta av att både reflektera över den egna undervisningen och utveckla nya pedagogiska verktyg.
Ett sätt att reflektera är att be en kollega närvara på lektionerna för att sedan ha en diskussion om undervisningen. En annan möjlighet är att be eleverna att fundera och skriva ner hur de upplever idrotten i skolan.
– En bra början är att utveckla förståelse för hur vi, trots mycket goda intentioner, omedvetet kan stigmatisera elever utifrån kroppsvikt och kroppsform. Sedan krävs det en större förståelse för hur kulturell kontext, kroppslighet och känslomässiga upplevelser hänger ihop för att förändra undervisningen, säger Dean Barker.
Studien har gjorts i samarbete med Göteborgs universitet och Högskolan Väst.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
