Våtmarker är viktiga kolsänkor för att minska effekterna av vår tids klimatförändring. Under jordens värsta massutdöende för 252 miljoner år sedan, kan uttorkade våtmarker som förstörts av skogsbränder ha utlöst ekosystemens kollaps.
– Vi har möjlighet att förhindra förbränning av världens kolsänkor och undvika de värsta effekterna av vårt tids uppvärmning. De hade inte de arter som drabbades av massutrotningen från det förflutna, säger forskaren Chris Mays.
Kraftig ökning av skogsbränder i gamla våtmarker
Forskare vid University College Cork (Irland) och Naturhistoriska riksmuseet (Sverige) undersökte massutdöendet som drabbade nästan alla arter på jorden i slutet av tidsperioden perm, då hela ekosystem som kollapsade. De upptäckte då en kraftig ökning av skogsbränder.
Under slutet av perm skedde snabba utsläpp av växthusgaser från ett stort antal vulkaner, som ledde till extrem uppvärmning och uttorkning. Det följdes av skogsbränder över stora våtmarker som tidigare var permanent blöta. Istället för att fånga upp kol från atmosfären omvändes våtmarkerna till stora källor av atmosfäriskt kol, vilket förstärkte den kraftiga uppvärmningen.
En kolsänka är ett område som fångar upp koldioxid från atmosfären genom att binda den. Den tar upp mer koldioxid än den släpper ut.
En kolkälla är ett område som släpper ut mer koldioxid än det tar upp.
Miljontals år av återhämtning
Forskarna upptäckte att våtmarkerna regelbundet stördes av bränder som ledde fram till utdöendet, genom att studera växtfossil och kolrester från Sydney & Bowen-bassängerna i östra Australien och på Antarktis (Lambert Grabien).
Som svar på bränderna utvecklade växterna olika brandskyddsmekanismer. Men den kraftiga klimatförändringen och kulmen av brandaktivitet under utdöendet verkar trots det ha drivit även dessa brandanpassade växter över en tröskel, som ekosystemet inte kunde återhämta sig från på miljontals år.
– När vi sållade fossila växter i östra Australien och Antarktis, fann vi stora mängder brända eller förkolade växter under den sena permperioden. De allra flesta i periodens slut. Det tyder på en stor men kortlivad ökning av skogsbränder, säger Chris Mays, forskare i paleontologi vid University College Cork.
Våtmarker viktiga att bevara
Den globala uppvärmning som sker nu har lett till långvarig torka och ökade skogsbränder i typiskt våta livsmiljöer, som torvskogarna i Indonesien och de stora Pantanal-våtmarkerna i Sydamerika. Dessa stora kolsänkor är avgörande i vår kamp mot klimatförändringar.
Vår tids ökande skogsbränder har orsakat massdöd av djur i flera regioner runt om i världen, till exempel Kalifornien 2018 och 2020, samt Australien 2019 – 2020.
– Skogsbränder som drivkraft för arters utdöende och inte bara symptom på klimatförändringar förtjänar ytterligare undersökningar, säger Chris Mays.
Intressant att notera är att de extremt för tidigt födda barn som gick i toppresterande skolor, har lika bra betyg som fullgångna barn som gått i skola i ett genomsnittligt rektorsområde.
Hur påverkar en för tidig födsel barns prestationer i skolan?
Med hjälp av registerdata som inkluderar svenska barn födda 1982-1994 har en grupp forskare undersökt för tidigt födda barns prestationer i skolan, genom att jämföra betyg vid 16 års ålder.
– Vi har undersökt hur skolbetyg påverkas av graden av prematuritet. Våra resultat visar att negativa effekter av för tidig födsel främst kan ses bland barn som fötts extremt tidigt, det vill säga innan 28:e graviditetsveckan. Hos barn som fötts måttligt för tidigt har vi inte kunnat se några negativa effekter på skolbetyg, säger Anna Baranowska-Rataj, docent vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet.
Extremt för tidigt födda presterar bäst i toppskolor
Forskarna ville också veta mer om vilken roll den omgivande miljön spelade när det gällde för tidigt födda barns skolprestationer. De studerade därför de rektorsområden där barnen gick i skola och deras familjers socioekonomiska resurser.
I den här studien undersöktes två typer av miljöer som kan stötta och påverka för tidigt födda barn. Den första miljön var de familjer där barnen växte upp. Den andra, och fram till nu mindre studerade miljön, var skolan. Forskarna fann inga bevis för att det gick bättre i skolan för de barn som hade högutbildade och/eller välbärgade föräldrar.
– Uppenbarligen är rikare eller mer välutbildade familjer i Sverige inte nödvändigtvis bättre rustade för att försörja barn som föds för tidigt. Det vi däremot kunde se var att den grupp extremt för tidigt födda barn som gick i skolor i toppresterande rektorsområden hade lika bra betyg som fullgångna barn i ett genomsnittligt rektorsområde. Detta väcker förhoppningar om att skolor kan spela en kompensatorisk roll och kan hjälpa barn som har vissa typer av hälsoskador, menar Anna Baranowska-Rataj.
Skolmiljön kan hjälpa för tidigt födda barn
I framtiden tycker Anna Baranowska-Rataj att det skulle vara intressant att ta reda på vilka specifika aspekter av skolans arbete som hjälper för tidigt födda barn att prestera bättre.
– Med den här studien hoppas vi kunna bidra till en bredare debatt om hur lokala myndigheter och skolor kan stödja barn som har hälsorelaterade problem. Tidigare forskning har ägnat stor uppmärksamhet åt familjers privata resurser och hur de kan mobiliseras för att ge stöd till barn som kan behöva extra hjälp. Våra resultat visar på att även skolmiljön kan vara en relevant faktor för att minska svårigheter i skolan för barn som fötts för tidigt.
Syskon ger bra jämförelse i skolprestation
Familjer skiljer sig åt när det gäller genetisk bakgrund, ekonomiska resurser, bostadsförhållanden och livsstil. Alla dessa faktorer kan ha betydelse för det som är fokus i denna studie: sannolikheten att födas för tidigt och barnets skolbetyg. Att jämföra barn från olika familjer kan därför leda till missvisande slutsatser.
För att undvika missvisande slutsatser jämförde forskarna för tidigt födda barn med deras syskon.
– När vi tittar på två barn från samma familj, med ett barn som föds för tidigt och ett barn som föds fullgånget, kan vi vara mer säkra på att eventuella skillnader i deras skolbetyg är relaterade till gestationsåldern i stället för familjespecifika faktorer som vi inte kan observera, säger Anna Baranowska-Rataj.
Vetenskaplig publikation:
Preterm birth and educational disadvantage: Heterogeneous effects, Anna Baranowska-Rataj (Umeå Universitet), Kieron Barclay (Max Planck Institute for Demographic Research), Joan Costa-Font (London School of Economics and Political Science), Mikko Myrskylä ( Max Planck Institute for Demographic Research ) och Berkay Özcan (London School of Economics and Political Science), Population Studies .
Kontakt:
Anna Baranowska-Rataj, docent vid Sociologiska institutionen och Enheten för demografi och åldrandeforskning, Umeå universitet, anna.baranowska-rataj@umu.se
I Indien och Pakistan är värmeböljor med temperaturer över 40 grader i skuggan ett direkt livshotande extremväder. I en studie har forskare skissat på olika scenarier med utgångspunkt från konsekvenser som värmeböljorna kan få i Sydasien till år 2100.
– Vi skapade ett samband mellan extremvärme och befolkning. I ett bästa scenario så lyckas vi följa Parisavtalet, och då tillkommer ungefär två värmeböljor per år och cirka 200 miljoner människor exponeras för värmeböljan, säger Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborg universitet och fortsätter:
– Men om länderna fortsätter bidra till växthuseffekten som idag och bebygger platser som bidragit till sänkta temperaturer så tror vi att det kan bli fem värmeböljor fler per år och över en halv miljard människor blir exponerade för värmeböljor i slutet av seklet.
BIld: Neora Aylon/Unsplash
En värmebölja varar i över en vecka
I studien definieras en värmebölja som ett relativt mått där temperaturen är minst lika hög som under de tio procent varmaste sommardygnen mellan 1975 och 2014 i regionen.
Författarna har använt temperatur över 35 grader Celsius på dagen och 25 grader på natten, minst tre dagar i rad, som tröskelvärden för att kartlägga värmeböljorna.
En värmebölja varar i cirka tio dagar och till skillnad från i exempelvis Sverige sker ingen större avkylning på natten. Temperaturen är hög dygnet runt. Befolkningen har i olika grad acklimatiserat sig för en viss temperatur och luftfuktighet.
Flodslätter utsatta
Studien pekar ut slättområdena kring floderna Indus och Ganges som särskilt utsatta. Värmen är hög och många människor bor i områdena.
Deliang Chen påpekar att sambandet mellan värmeböljor och befolkning gäller åt båda hållen. Befolkningens storlek påverkar antalet värmeböljor i framtiden. En större befolkning driver upp utsläppen när konsumtionen och transporterna ökar.
Även samhällsplaneringen är viktig. Om nya städer och byar byggs på ställen som inte är lika utsatta för värmeböljorna kan antalet människor som påverkas minska.
Vägval blir avgörande
Det är en stor spännvidd i antalet exponerade människor i beräkningsmodellen och utvecklingen kommer att påverkas av ländernas vägval för samhällsutveckling, menar forskarna.
– Det är framtidens utsläpp av växthusgaser och partiklar som avgör hur kraftig exponeringen blir. Vi kan mer än halvera den exponerade befolkningen om vi minskar utsläppen så vi når målet i Parisavtalet. Både begränsnings- och anpassningsåtgärder kan göra stor skillnad, säger Deliang Chen.
Bild: Vince Russel/ Unsplash
Stigande värme leder till flyktingvåg
Redan i dag har värmeböljorna skapat stora problem i Indien och Pakistan. Jordbrukare har drabbats hårt när veteskördarna torkar bort och odlingarna har flyttat högre upp på bergssluttningarna för att undkomma extremvärmen. I flytten har stora arealer träd som bidragit till lägre temperaturer avverkats.
– Med en större befolkning ökar markanvändningen, vilket i sig kan driva upp värmen ytterligare. För varje värmebölja kommer en ökad dödlighet och minskad produktivitet, eftersom få kan arbeta i 45-gradig värme. Jag befarar att alltsammans i slutänden kan leda till en flyktingvåg om inget görs, säger Deliang Chen.
Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborg universitet, deliang@gvc.gu.se
När själva filén skurits bort från en fisk återstår värdefulla restråvaror som kan bli till exempel nuggets, fiskfärs, proteinprodukter eller omega-3-rika oljor. Trots detta lämnar restråvarorna idag livsmedelskedjan och används i stället till djurfoder – eller i värsta fall slängs. För att ta vara på värdefulla näringsämnen och växla om till mer hållbara rutiner behöver hanteringen av råvaran dock förändras.
Nu presenterar forskare på Chalmers en ny sorteringsteknik som gör det möjligt att ta vara på fem fina delar i stället för enbart filén.
Delar bevarar sin kvalitet som livsmedel
– Med vår nya sorteringsmetod hanteras alla delarna av fisken lika varsamt som filén. Fokus ligger på att bevara kvaliteten genom hela värdekedjan. I stället för att övriga delar blandas samman i en och samma uppsamlingstank och blir biprodukter, tas de om hand var för sig och bevarar sin livsmedelskvalitet, precis som inom köttindustrin, säger forskningsledaren Ingrid Undeland som är professor i livsmedelsvetenskap vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers.
Så sorteras fisken
Den nya sorteringstekniken gör det möjligt att separera filé, ryggben, stjärtfena, huvud, buklist och inälvor.
Rygg och huvud är muskelrika och passar därför bra för fiskfärs eller proteiningredienser.
Buk och inälvor är rika på omega-3-fettsyror och kan användas till oljetillverkning.
Stjärtfenan har mycket skinn, ben och bindväv och lämpar sig därför bra för till exempel framställning av marint kollagen, som är en mycket attraktiv ingrediens på marknaden just nu. Det marina kollagenet används förutom i livsmedel även i kosmetika och ”nutraceuticals” då det har dokumenterat goda effekter på bland annat lederna och hudens hälsa.
Ger nya möjligheter att producera livsmedel
Forskningen har gjorts inom ramen för det internationella projektet Waseabi.
− Vår studie visar att den här typen av sortering är viktig – inte minst för att undvika att fiskdelar som härsknar snabbt blandas med delar som är betydligt mer stabila. Sorteringsmetoden öppnar nya möjligheter att producera livsmedel av hög kvalitet, säger forskaren Haizhou Wu.
Mer om forskningsprojektet
Waseabi är ett fyraårigt, tvärvetenskapligt projekt med mål att bättre utnyttja restråvaror inom sjömatsindustrin genom att stabilisera dessa och utveckla nya metoder för att producera livsmedel. Projektet består av tretton partners från fem europeiska länder.
Utöver Chalmers deltar företagen Sweden Pelagic och Alfa Laval från Sverige. Internationella partners är Technical University of Denmark , Food & Bio Cluster, Danmark, AZTI, EIT Food, Royal Greenland, Pescados Marcelino, Jeka Fish, Barna, Nutrition Sciences och Ghent University.
Används av företag
Den nya sorteringsmetoden, där fem olika fiskdelar separeras, håller på att införas på ett av företagen som ingår i forskningsprojektet. Fiskberedningsföretaget Sweden Pelagic i Ellös på Orust använder redan delar av metoden i sin tillverkning med goda resultat.
– Sorteringstekniken ger oss mycket fler möjligheter att utveckla nya hälsosamma och välsmakande livsmedel och att utöka vårt sortiment. I år uppskattar vi att vi kommer att producera runt 200–300 ton färs från sillens ryggben, och ambitionen är att öka den siffran varje år. Vi ser att intresset finns, både hos livsmedelsindustrin och hos offentliga måltidsproducenter som till exempel skolkök, säger Martin Kuhlin, vd för Sweden Pelagic.
Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, undeland@chalmers.se
Fiskens biprodukter en utmaning
I EU omsätter fiskberedningsindustrin närmare 28 miljarder euro och sysselsätter mer än 122 000 personer. Branschen står dock inför flera utmaningar, inte minst när det gäller biprodukter.
Baserat på en produktion av 5,1 miljoner ton fångad fisk blir 1,5 ton till biprodukter. I Sverige har det uppskattats att fiskindustrin genererar 30 000–60 000 ton biprodukter årligen, vilket som jämförelse är 35–70 gånger mer än vår totala torskfångst. Det innebär att mycket av biomassan från havet förloras från livsmedelskedjan.
Upp till 70 procent av de totala resurserna används antingen för djurfoder eller deponeras, vilket är kostsamt för både miljön och i vissa fall för de berörda företagen.
Kotkompression innebär att ryggraden pressats samman och en fraktur i en av kotorna uppstår. Det här kan lätt inträffa vid benskörhet (osteoporos), och drabbar särskilt äldre kvinnor.
En avhandling bekräftar tidigare forskning som visar att 25 procent av kvinnor mellan 75 och 80 år har kotkompressioner, men bara var tredje diagnostiseras. Baserat på befolkningsstatisk från Statistiska centralbyrån rör det sig i Sverige om minst 40 000 äldre kvinnor som inte vet om att det är kotkompression som orsakar deras ryggvärk.
Kräver bilddiagnostik
Kotkompressioner behöver inte ge tydliga symtom och bilddiagnostik krävs för att upptäcka dessa frakturer i ryggraden. Om fler diagnostiserades skulle många frakturer, mycket lidande och stora kostnader kunna undvikas.
– De som fått en kotkompression har mer än dubbelt så stor risk att få en ny fraktur, vilket innebär att de tillhör högriskgruppen. De bör därför övervägas för de mest effektiva läkemedlen, som inte bara hindrar att ben bryts ned utan även bygger upp skelettet, säger Lisa Johansson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Mer om studierna
Avhandlingen baseras på befolkningsstudien SUPERB. Den omfattar 3028 kvinnor i Göteborg, mellan 75 och 80 år gamla.
Studierna visar att kvinnor som har kotkompression i högre utsträckning har lägre bentäthet i höften, och att deras fysiska funktionsförmåga och hälsa var sämre.
De kvinnor där en kotkompression kunde identifieras, även om frakturen klassades som mild, hade en markant ökad risk för osteoporosfraktur, helt oberoende av andra riskfaktorer och bentäthet.
Förebyggande vård ser olika ut
Arbetet för att förebygga frakturer hos äldre ser olika ut i landet. Inom vissa regioner, men inte alla, finns etablerade frakturkedjor.
Det innebär att frakturutredningarna strukturerats på ett sätt som kraftigt minskar risken för upprepade frakturer. När äldre har haft en fraktur undersöks deras bentäthet i höft och ländrygg med röntgenmetoden DXA för att utreda om de behöver behandling för benskörhet. Metoden kan också användas för att få en sidobild på bröst- och ländrygg, med en metod som kallas VFA ( vertebral fracture assessment) där kotornas höjd analyseras.
Borde vara rutin
Avhandlingen visar att metoden har stor klinisk nytta och resultaten talar för att den borde införas som vårdrutin i hela landet.
– VFA-metoden ger mycket låg stråldos, och den är snabb, billig, enkel och effektiv på att hitta kotkompressioner. Det är en värdefull metod för att diagnostisera relevanta kotkompressioner och förbättrar frakturriskbedömningen avsevärt hos äldre kvinnor, säger Lisa Johansson.
För att jämföra Sverigedemokraternas kommunpolitiker med övriga partiers kommunpolitiker, liksom SD:s väljare med övriga partiers väljare, använde forskarna data från 1979 till 2014.
SD:s politiker, både valda och nominerade, har i lägre grad fasta jobb än politiker från andra partier. De har även en större risk att förlora jobbet och lever också oftare ensamma. Dessutom har SD fått fler röster i de valkretsar där färre personer har fasta jobb och som har en större risk att förlora jobbet.
– Sveriges rika statistik ger en unik möjlighet att belysa dessa frågor då vi har detaljerade mått på livsbetingelserna för alla politiker, väljare och deras föräldrar, säger Torsten Persson vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.
Högerradikala partier har blivit starkare
Under de senaste två decennierna har många demokratier sett populistiska högerradikala partier växa sig starkare. Forskarna utgår från två tydliga drag i dessa partiers politik: kritiken av samhällets etablissemang och av invandringen.
De ovannämnda resultaten rimmar väl med hypotesen att etablissemangskritiken underlättar för partiet att mobilisera politiker och väljare bland individer som själva står i samhällets utkanter vad gäller jobb och familj.
Däremot finner forskarna inget eller svagare stöd för en likartad hypotes: att SD:s kritiska hållning till invandring skulle göra att de som lever i områden med många utrikesfödda eller som arbetar inom yrken med många utrikesfödda i högre utsträckning röstar på SD.
Mätte politikernas egenskaper
SD:s inträde i svensk politik har alltså ökat andelen valda politiker med egna erfarenheter av en svagare koppling till arbetsmarknad och kärnfamilj i sitt eller föräldrarnas liv. Forskarna jämförde också SD:s politiker med dem i andra partier när det gällde flera andra personliga egenskaper. De mätte dessa med hjälp av olika register, samt en enkätundersökning de utfört av samtliga svenska lokalpolitiker.
Resultaten visar att SD:s politiker har lägre formella meriter från utbildning och arbetsmarknad, sämre tillit till andra, sämre motiv för samhällstjänst samt – i viss mån – sämre privatmoral.
– En tolkning av detta är att utsatta grupper blivit bättre representerade, men av politiker med färre kvalifikationer och svagare motiv för samhällstjänst — något som kan påverka hur de nya politikerna lyckas utföra sina uppdrag, säger Johanna Rickne vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Det är känt att sköldpaddor kan leva länge. I vintras fyllde exempelvis jättesköldpaddan Jonathan 190 år, och troligen är han äldre än så. Detta väcker frågan hur sköldpaddor och andra växelvarma djur som amfibier, ormar och krokodiler påverkas av åldrande.
En metastudie har analyserat överlevnadsdata från över hundra studier om hur 77 växelvarma arter åldras. En av forskarna som bidragit till översiktsstudien är Johan Elmberg, professor i zooekologi, som även följt närmare 800 vuxna grodor under tio års tid.
– Vissa arter av groddjur och kräldjur åldras oerhört långsamt, eller egentligen inte alls, berättar Johan Elmberg i Vetenskapsradion.
Dödlighet ökar inte med ålder
Forskarna finner ytterst få bevis på demografiskt åldrande, det vill säga att dödligheten ökar med åldern. Detta gäller såväl bland vilda populationer som i djurparker. Förutom sköldpaddor verkar inte heller eldsalamandern och tuataran riskera att dö bara för att de blir äldre.
Varför dessa kallblodiga djur inte åldras besvarar inte i artikeln som publiceras i tidskriften Science. En tidigare teori har varit att växelvarma djur kan leva längre för att de har lägre ämnesomsättning. Nu kan dock forskarna se att utseendet kan spela en viss roll i åldrandet.
– Om djuret exempelvis skyddas av ett skal, som i sköldpaddan Jonathans fall, så ökar sannolikheten för att åldras långsamt. För att förstå själva orsakssammanhangen bakom åldrandet måste man ju titta på fysiologiska och genetiska processer, förklarar Johan Elmberg.
Varmare klimat kan snabba på åldrandet
Ytterligare faktorer påverkar åldrandet. Några av de studerade arterna åldras snabbare vid högre temperatur. Det var dock inte ett genomgående mönster i metastudien, utan ett resultat från en parallell studie som gjorts av Johan Elmberg och hans kollegor.
– Det finns en del arter där vi kan förvänta oss att om klimatet fortsätter att bli varmare, kommer deras åldrande att gå snabbare och populationerna minska.
Johan Elmberg, professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad
Den digitala konsumtionen av litteratur ökar – allt från podcasts och e-böcker till interaktiva läsningsupplevelser. Det finns många positiva möjligheter med att läsa digitalt, bland annat för personer med lässvårigheter. Men det kräver att vi bättre förstår och anpassar oss till den sortens medier enligt Maria Engberg, docent i medieteknik vid Malmö universitet.
– När man läser en fysisk bok så avkodar hjärnan bokstäverna, det vi traditionellt kallar läsning. Men läsning är mycket mer än så, och kan vara multisensorisk med bilder, ljud och saker vi kan interagera med, som aktiverar våra sinnen på olika sätt, förklarar Maria Engberg och fortsätter:
– Dessa digitala upplevelser betyder att vi måste vara aktiva på ett annat sätt för att förstå och ta oss an det vi läser.
Förvånande resultat
Genom forskningsstudien Läsning mellan medier har Maria Engberg och hennes kollegor undersökt hur barn i en dansk skola upplever digitala verktyg, som till exempel ljudböcker. Resultatet förvånade dem.
– Vi antog att många elever kanske skulle tycka en ljudbok var enklare att ta till sig än att läsa en fysisk bok. Men det stämde inte – många saknade verktyg för att kunna lyssna ordentligt, de hade svårt att koncentrera sig och visste inte vad de skulle göra medan de lyssnade. Att läsa en ljudbok eller en interaktiv applikation krävde mer av eleverna, även man skulle kunna tro att det är enklare att läsa så.
Fyra tips för att optimera din digitala läsning
Som en del av projektet har forskargruppen tagit fram en skärm- och lyssningsakademi för att läsa digitalt. Här delar Maria Engberg med sig av sina bästa tips, som kan användas av både vuxna och unga:
1. Ställ in dig på att läsa aktivt
Om du använder telefon eller surfplatta är det bra att ställa om när du ska börja läsa litteratur. Kanske brukar du skrolla på telefonen och snabbläsa innehållet, men är det en bok behöver du anpassa dig och förbereda dig på den sortens läsning.
Att lyssna på en bok stimulerar andra sinnen än när du läser, och det kan vara svårare att hänga med när ögonen inte fokuserar på en text. Försök hitta det som fungerar för dig, kanske störs du av bakgrundsljud eller behöver göra en viss aktivitet medan du lyssnar. Huvudsaken är att du funderar på hur digital läsning fungerar för dig och vad du kan göra för att få en så bra upplevelse som möjligt.
2. Orientera dig kring texten
Med en pappersbok i handen får du lätt en överblick över vad du ska läsa – du känner hur tjock boken är och kan bläddra igenom för att bilda dig en uppfattning om vem den vänder sig till eller vad den ska handla om.
Med en e-bok är det bra att orientera dig på samma sätt innan du börjar läsa, och till exempel kolla hur lång den är så du vet vad du kan förvänta dig. Det kommer förbättra läsupplevelsen.
3. Stäng av distraktioner
Sms, nyheter och påminnelser på skärmen eller i hörlurarna kan få dig att tappa koncentrationen och distrahera från innehållet. Stäng av notiser så att du får en lugn stund att verkligen ta dig an det du läser.
4. Optimera texten
Ställ in det typsnitt och bakgrundsfärg du behöver för en bra läsupplevelse. Prova dig fram till vad som är bekvämast – detta är något du inte kan göra med en bok så ta vara på den möjligheten.
Resultaten visar att barn som fick tidiga smakportioner hade i genomsnitt 1.1 procent risk för matallergi mot något av de introducerade födoämnena vid tre års ålder, jämfört med 2.6 procent risk för barn som inte fick smakportionerna. I praktiken betyder det att för att förhindra födoämnesallergi hos ett enda barn, behöver 63 barn exponeras för tidig introduktion av allergena livsmedel.
Matallergi hos barn
Matallergi med risk för alltifrån mild till akut, livshotande allergisk reaktion drabbar ungefär två till fem procent av alla barn. Vissa studier har pekat på att tidig introduktion av allergena livsmedel, som jordnötter och ägg, kan minska risken för matallergi hos barn med förhöjd allergirisk. Men det har saknats belägg för att det också skulle ha effekt bland barn i allmänhet.
Your text
Forskare har undersökt om risken för matallergi vid tre års ålder minskar om barnen från tre månader får regelbundna smakportioner innehållande jordnöt, mjölk, vete och ägg. Den så kallade PreventADALL-studien har skett i samarbete mellan Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo, samt Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, Oslo universitetssjukhus och Sjukhuset Östfold i Norge.
Minskad risk för jordsnötsallergi
Effekten i studien kunde främst förklaras av minskad risk för jordnötsallergi, den vanligaste allergin i studien, som var 0.7 procent i interventionsgruppen jämfört med 2.0 procent i kontrollgruppen.
– Det är en betydelsefull skyddseffekt med tanke på att det här är en enkel åtgärd. Tidig introduktion minskade tydligt risken för jordnötsallergi; en allergi man har med sig hela livet, med risk för allvarliga allergiska reaktioner och en oro som ofta påverkar livskvaliteten, säger Björn Nordlund, adjungerad lektor, docent i barn och ungdomsallergologi och forskargruppledare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och specialistsjuksköterska på Astrid Lindgrens barnsjukhus, där den svenska delen av studien är genomförd.
Tidigare introduktion påverkar inte amning
I Livsmedelsverkets råd om mat till spädbarn står att man tidigast från fyra månaders ålder kan låta barnet smaka små prov av vanlig mat, så länge det är så små mängder att de inte konkurrerar med amningen. Den tidigare introduktionen i studien tycks inte ha påverkat amningen – ungefär 90 procent av barnen i alla grupper ammades vid sex månader.
Studien identifierade inga säkerhetsproblem och inga allvarliga allergiska reaktioner på grund av den tidiga födoämnesintroduktionen observerades.
– För säkerhets skull introducerade vi jordnötter vid ett besök på kliniken vid tre månaders ålder, men det verkar inte nödvändigt. Vi såg inga barn som reagerade allergiskt på den första smakportionen av jordnöt, så det förefaller lika säkert att ge som övriga födoämnen i studien, säger Björn Nordlund.
Smakportioner från tre månader
Enligt forskarna stöder deras resultat hypotesen att tidig och regelbunden introduktion av allergena livsmedel, snarare än senare eller att försöka undvika dem, kan minska risken för matallergi.
– Baserat på våra resultat och övriga studier kan vi säga att det går att minska risken för matallergi genom att ge barn smakportioner av jordnötssmör, från tre månaders ålder och upprepade gånger, och att det verkar vara säkert, säger Björn Nordlund.
Undersökte även atopiskt eksem
Studien omfattade 2 397 barn från Norge och Sverige som lottades till att delta i en av fyra behandlingsgrupper. Forskarna har i en tidigare rapporterad del av studien undersökt effekten av mjukgörande hudbehandling från två veckors ålder och/eller tidiga smakportioner på atopiskt eksem, som är en riskfaktor för senare matallergi.
En grupp fick från tre månaders ålder födoämnesintroduktion i form av regelbundna smakportioner av jordnötssmör, mjölk, vete eller tillagat ägg. En grupp fick födoämnesintroduktionen plus mjukgörande hudbehandling, en grupp fick endast hudbehandlingen och en grupp fick ingen specifik behandling. Föräldrarna i de sistnämnda grupperna uppmanades att följa de nationella råden för födoämnesintroduktion.
Börja med pyttesmå smakbitar
Jordnöt introducerades först, veckan därefter komjölk, sedan vetegröt och ägg. Föräldrarna fick instruktioner att låta barnet smaka minst fyra dagar i veckan som komplement till annan matning. Efter sex månaders ålder uppmuntrades föräldrarna att fortsätta att ge de fyra födoämnena som en del av kosten.
– Det här gäller små, små smakportioner; att barnet får suga på ett finger med jordnötssmör, till exempel, eller smaka från en tesked, säger Björn Nordlund.
Björn Nordlund, adjungerad lektor och forskargruppledare, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, bjorn.nordlund@ki.se
Så gick studien till
Över 80 procent av barnen följdes till tre års ålder, då förekomsten av matallergi mot något av de fyra födoämnena undersöktes. Matallergi diagnostiserades hos 44 barn: 32 med jordnötsallergi, 12 med äggallergi och fyra med mjölkallergi.
Födoämnesallergi diagnostiserades hos 14 (2,3 procent) av 596 barn i kontrollgruppen, 17 (3,0 procent) av 574 barn i gruppen som fick mjukgörande hudbehandling, sex (0,9 procent) av 641 barn i gruppen som fick tidig födoämnesintroduktion och sju (1,2 procent) av 583 barn i gruppen som fick både födoämnesintroduktion och mjukgörande hudbehandling. Eftersom förekomsten av andra allergier än mot jordnöt var låg vid tre års ålder, kan studien inte avgöra effekten på allergirisk för alla enskilda födoämnen.
En begränsning med studien är att den undersökta populationen hade något högre utbildningsnivå och något högre andel föräldrar med allergisk sjukdom än normalbefolkningen. Forskarna kan inte dra slutsatsen att det är bättre att introducera allergena livsmedel vid tre månaders ålder snarare än fyra, eftersom tiden för födoämnesintroduktion varierade i kontrollgruppen.
– Efter en stadig nedgång i konfliktvåld under flera år ser vi nu tyvärr att trenden har vänt. Det är framför allt det kraftigt eskalerade våldet i Afghanistan, Etiopien och Jemen som bidragit till denna ökning, säger Shawn Davies, forskningsassistent på Uppsala Conflict Data Program (UCDP).
Antalet krig har minskat
Samtidigt fortsätter antalet väpnade konflikter ligga på en rekordhög nivå. UCDP registrerade 54 olika konflikter där en stat var inblandad på en eller båda sidorna under 2021. De flesta konflikter är dock små. Endast fem av de 54 konflikterna var så blodiga att de orsakade minst 1000 stridsrelaterade dödsfall under året, vilket gör att de är klassificerade som krig.
– Vi ser en minskning i antalet krig, från åtta under 2020 till fem under förra året, vilket också är det lägsta antalet krig sedan 2015. Våldet har alltså blivit koncentrerat till färre men blodigare konflikter, säger Shawn Davies.
De senaste åren har UCDP noterat ett regionalt skifte, från Mellanöstern till Afrika, och denna trend fortsatte under 2021. Dessutom förvärrades situationen i Asien till följd av konflikterna i Afghanistan och Myanmar. Våldet i Europa var under 2021 på en fortsatt låg nivå, trots de ökade spänningarna i upptakten till Rysslands invasion av Ukraina i slutet av februari 2022.
Drönare populärt verktyg i konflikter
En avgörande faktor i flera av den senaste tidens stora konflikter har varit tillgången till militära obemannade luftfartyg, så kallade drönare, för informationsinhämtning och missilattacker.
– I konflikter som den i Azerbajdzjan över Nagorno-Karabach och den i Etiopien har vi sett att spanings- och stridsdrönare har vänt utvecklingen i konflikten. Förutom att ge information om truppförflyttningar i realtid gör också drönare det lättare att attackera mål långt innanför frontlinjerna, förklarar Therese Pettersson, forskningssamordnare på UCDP.
Den tekniska utvecklingen har gjort drönare till ett populärt verktyg i dagens konflikter. Där USA tidigare var helt dominerande, använder nu en rad olika stater såväl som rebellgrupper, exempelvis IS, militära drönare i sin krigföring. Sedan 2001 har stridsdrönare använts i dödligt konfliktvåld i minst 26 olika länder och i 46 olika konflikter enligt UCDP:s data. De flesta attackerna ägde rum i Afghanistan, Pakistan, Jemen, Israel och Syrien.
Resultaten som presenteras kommer att publiceras i Journal of Peace Research .
En brunfärgad sjö kan liknas vid en kopp te där tebladen färgar det klara vattnet. I sjön består ”tepåsen” av organiskt material i omgivande mark, som växtrester och jord.
De senaste decennierna har sjöarna blivit allt brunare, berättar Tina Martin, forskare i teknisk geologi vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, och projektledare för projektet ”Reducering av brunifiering i sjövatten”.
Sjön Bolmen viktig för dricksvattnet
Brunifiering leder till förändringar i ekosystemet och försämrar dricksvattnet – en utmaning som är särskilt angelägen att hantera i sjön Bolmen.
– Bolmen är landets tionde största sjö och en viktig dricksvattensjö. Vi måste med gemensamma krafter ta hand om den, säger Tina Martin.
I projektet består de gemensamma krafterna av forskningsaktörer, myndigheter, kommuner, det lokala näringslivet runt sjön samt Sydvattens forskningsstation Bolmen.
Klimatförändringar och dikning delar av problemet
Till följd av klimatförändringar under de senaste årtiondena har vintrarna blivit kortare och perioden för växttillväxt har ökat med tre veckor per år.
Emma Kritzberg, professor i akvatisk ekologi vid Lunds universitet, förklarar att det allt varmare och blötare klimatet leder till en större transport av organiskt material till sjön.
– Extremväder som skyfall och stormar har blivit allt vanligare och kraftiga regn förflyttar mer material från skogen ner i sjövattnet. Ju våtare år desto brunare vatten, säger hon.
Den snabba avrinningen till sjön påverkas också av att skogsmarken dikas upp.
– Diken i skogen gör marken intill fårorna torrare och underlättar för fordon att ta sig fram i skogen. Men samtidigt bildar dikena direktkanaler till sjön i vilka organiskt material snabbare transporteras till sjövattnet, säger Tina Martin.
Våtmarker binder koldioxid
En stor andel av marken runt Bolmen har tidigare varit våtmark, som utöver att ha vattenrenande egenskaper också binder koldioxid – något som är viktigt för att kunna bromsa klimatförändringar.
Emma Kritzberg berättar att en stor del av våtmarkerna har dikats och planterats med barrskog.
– Mark under granskog släpper ifrån sig mer organiskt kol än lövskog, så ju mer gran nära sjön desto brunare vatten får vi. Det organiska materialet ackumuleras över tid, och ju äldre skog desto större mängd organiskt material som kan läcka till vattnet, säger hon.
Metoder att minska brunifiering
Inom forskningsprojektet finns en god bild av problematiken och vad som påverkar vattnet i Bolmen. Nu pågår testning av vilka metoder som kan bidra till en minskad brunifiering.
– En av lösningarna kan vara att plantera mer lövträd nära sjön. I lövskog och jordbruksmark bryts det organiska materialet ned mycket snabbare än i barrskogen, och till skillnad från i granskogen så läcker det inte ut i vattnet i samma utsträckning, säger Emma Kritzberg.
Men det är inte enda lösningen, och mycket arbete återstår för att förbättra ekosystemet och göra sjövattnet klarare – något som skulle kunna innebära att vattenverken på sikt använder mindre mängd kemikalier vid reningsprocessen och att vissa alger inte sprider sig i lika hög grad.
Med hänvisning till projektkollegan Antonia Liess vid Högskolan i Halmstad berättar Tina Martin att en växtplanktongrupp som skulle kunna minska är brunvattenalgerna, till vilka algen gubbslem hör. En alg med slemmiga egenskaper och ett inte så trevligt namn.
– Att ta ett dopp i brunt sjövatten med gubbslem på ytan är inget jag längtar efter, säger Tiina Martin.
Tina Martin, forskare i teknisk geologi vid LTH, Lunds universitet, tina.martin@tg.lth.se
Historiska virusinfektioner kan spåras i ryggradsdjurens arvsmassa. Under miljontals år har dessa arvsmassor varit depåer för retrovirus som införlivat sin kod i könsceller och sedan nedärvts som så kallade endogena retrovirus, ERV.
Australiens koalor bär på ett känt retrovirus, KoRV. Forskare vid Uppsala universitet har nu undersökt koalagenomet och hittat nya endogena retrovirus i arvsmassan.
Virus kopplas till sjukdomar
Det tidigare kända retroviruset kopplas till sjukdomar som cancer hos djuret och håller på att etableras som endogena retrovirus i populationen. Detta har bidragit till att koala blivit en intressant modell för etablering av retrovirus i realtid och dess hälsoeffekter, vilket nu förstärks av det oväntade utbredningsmönstret hos nya ERV-linjer.
– En av dessa är besläktad med ett retrovirus hos dödskalleapan som normalt finns i Syd- och Centralamerika. Många ERV av denna typ återfinns bara i ett fåtal koalaindivider, vilket tyder på att de är relativt nya. Mönstret kan till och med tyda på att det pågår etablering i populationen, säger forskaren Mette Lillie vid Uppsala universitet.
Fler aktiva retrovirus kan finnas i djurarter
Baserat på utbredningsmönstret i populationen och jämförelser av hur de olika ERV-linjerna skiljer sig åt drar forskarna slutsatsen att ytterligare aktiva retrovirus kan finnas att upptäcka hos koalan och andra djurarter som delar samma miljö.
Observationerna är en drivkraft att söka efter potentiellt aktiva retrovirus i den australiska faunan som ännu inte blivit identifierade.
– De ERV som lämnats kvar efter retrovirusinfektioner i det förflutna gör det nu möjligt att avslöja historiska interaktioner mellan retrovirus och djurarter, som till exempel att kartlägga hur virusöverföring har skett. Variationer i utbredningsmönster hos ERV inom värdpopulationer kan också bli värdefulla genomiska markörer vid till exempel hantering och skydd av hotade arter, säger Patric Jern vid Uppsala universitet.
Mette Lillie, forskare vid institutionen för ekologi och genetik, zooekologi, Uppsala universitet, mette.lillie@ebc.uu.se
Patric Jern, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, patric.jern@imbim.uu
– Det känns lite märkligt att fiska på en fisk som är minst lika gammal som jag själv och som föddes strax efter andra världskriget, säger Per Larsson, professor vid institutionen för biologi och miljö.
Malen är vår och Europas största sötvattensfisk. Den är blåsvart med distinkta spröt som liknar morrhår runt munnen. Men det tydligaste kännetecknet är ändå dess massiva storlek.
– Vi har märkt och undersökt över 1 000 fiskar. Våra resultat visar att det inte är ovanligt med vikter på över 30 kilo och längder nära två meter. En så stor mal kan vara 70 år gammal, säger Kristofer Bergström, som doktorerar på mal.
Den exceptionella livslängden presenterades nyligen i tidskriften Scientific Reports.
Hur gammal är fisken?
Men hur gör man egentligen för att ta reda på åldern?
Det är inte helt enkelt att åldersbestämma en mal. Den vanligaste metoden för att räkna ut hur gammal en fisk har blivit går ut på att analysera olika skelettdelar från ett dött exemplar. I benstrukturerna syns förändringar för varje sommar och vinter som fisken har levt, ungefär som i årsringarna på ett träd.
”Det här är den minsta malen som vi har fångat. Den var endast sju centimeter lång och gissningsvis tre eller fyra månader gammal” säger Kristofer Bergström, som forskar på mal.
Malen finns bara i tre vattenområden
I Sverige är malen (Silurus glanis), sällsynt och hotad.
Den finns bara i tre vattensystem: Helgeån/Möckeln, Emån och Nyköpingsån/Båven.
I Sverige lever malen på den absoluta nordliga kanten av sitt utbredningsområde. Spridningen är däremot stor i centrala Europa där malen är vanlig.
Det blir genast svårare om man vill åldersbestämma en levande fisk. För att inte skada den rödlistade malen krävs det varsamhet för att ta reda på dess ålder. Därför använder forskarna en mer skonsam, om än tidskrävande, metod.
– Vi fångar malen vid en viss tidpunkt och mäter och väger den, sedan hoppas vi på återfångst av samma individ under kommande år och mäter hur mycket den har växt. Genom att sätta ihop den här informationen om tillväxt över tid från många olika fiskar kan vi räkna ut ungefär hur gammal en mal är vid en viss längd, berättar forskaren Oscar Nordahl, som arbetat med åldersmodellen.
Fiskarna får ett chip
Varje mal märks med ett litet chip för att kunna särskilja individerna och följa deras utveckling. Forskarna undersöker malen så snabbt som möjligt och släpper sedan tillbaka den i vattnet.
– Malar är väldigt snälla och tålmodiga. Jag har arbetat med gädda en hel del och de bråkar ständigt och är väldigt svårhanterliga. Malen är samarbetsvillig när vi väl har fått upp den ur vattnet. Det är den snällaste fisken jag har arbetat med, konstaterar Kristofer Bergström.
”Malen är samarbetsvillig när vi väl har fått upp den ur vattnet. Det är den snällaste fisken jag har arbetat med” säger Kristofer Bergström.
Hotad av klimatförändringar
Malen är sällsynt och hotad i Sverige. Den finns bara kvar i tre vattenområden, samtliga i södra Sverige. Troligtvis har malen varit allmänt spridd i svenska vatten, men successivt försvunnit till följd av klimatförändringar, föroreningar samt annan mänsklig påverkan på vattenmiljön.
En bidragande orsak till att malen är sällsynt i Sverige och försvunnen från våra nordiska grannländer är att den växer så långsamt jämfört med sina europeiska artmotsvarigheter. Först vid omkring tolv års ålder blir den svenska malen könsmogen, vilket innebär att det tar mycket lång tid för den att etablera sig på nya platser.
– Den långsamma tillväxten och höga åldern kan bero på vårt kalla klimat. Malen är en varmvattenälskande fisk. Här i Sverige lever den på gränsen för sin nedre temperatur-tolerans, förklarar Petter Tibblin, docent.
Undersöker malar i Småland
Sedan tio år tillbaka undersöker Linnéuniversitetets forskargrupp mal i Emån och sjön Möckeln i Småland. De åker dit flera gånger under vår och höst och varje besök innebär några dagar av fiske för att undersöka och märka malar. En del av arbetet sker nattetid, då malen är som mest aktiv.
Målet med forskningen är att lära sig mer om malen och dess beteende. Denna kunskapsbas kommer sedan till nytta för myndigheter i deras bevarande arbete för den rödlistade malen.
Förstå malen för att kunna skydda den
För att lära sig mer om malens beteende placerar forskarna förutom små chip också en sändare på en del av malarna. Var femte minut uppdateras information om vilket djup fisken befinner sig på och hur varmt det är i vattnet. Det är viktig information för Kristofer och hans kollegor.
– För att kunna göra skyddande insatser måste vi förstå malens grundläggande beteende och biologi: Var och när leker malen och hur ser deras rörelsemönster ut? Vad äter malen och när är den aktiv under dygnet och under året? Är den aktiv också under vintern? Det här är en rödlistad art som vi har väldigt lite kunskap om i Sverige.
Varje mal märks med ett chip för att forskarna ska kunna följa dess utveckling över tid. Här undersöker Kristofer Bergström huruvida en mal är märkt med ett chip sedan tidigare.
Utrustas med sändare
Den lilla sändaren som fästs på ena bröstfenan tycks inte störa malen. Fisken återgår direkt till sitt normala beteende när den släpps tillbaka i vattnet.
– Det första de gör är att simma ner till botten, och så fort det börjar skymma är de tillbaka i full aktivitet. Vår data visar att det inte blir någon påverkan på deras beteende. Det är jättekul att se, säger Kristofer Bergström.
Väl tillbaka i vattnet rör sig malen med långsamma simtag ner i djupet. Dess lugn utstrålar att den två meter stora fisken är väl medveten om sin plats på toppen av den lokala näringskedjan.
– Malen är rödlistad för att den finns kvar på så få platser, inte för att den har svårt att överleva där den lever idag. Där malen finns verkar den må bra, säger Kristofer Bergström.
Fotnot: Alla bilder i artikeln är forskarnas egna.
Under 1990-talet infördes nya krav på generell hänsyn vid avverkning av skog, vilket innebär att man lämnar kvar evighetsträd och grupper av lövträd. Det är också är en del av den skogscertifiering som kom ungefär samtidigt. Frågan är hur detta fungerar på sikt, när den nya skogen på hygget växer upp och omsluter de sparade lövträden.
För att få reda på hur fågellivet har påverkats av denna hänsyn har en SLU-ledd forskargrupp jämfört 32 bestånd som planterades med gran i början av 1990-talet. Hälften av dessa var helt kalhuggna från början och hälften hade sparade äldre lövträd. Genom att analysera äldre ortofoton (flygbilder), lyckades forskarna hitta lämpliga ytor i Skåne, Småland, Halland och Västergötland.
– Det var inte helt lätt, men till slut hade vi alla bitarna på plats och kunde ge oss ut i fält och inventera fågellivet, berättar professor Matts Lindbladh, som gjorde undersökningen tillsammans med forskarna Adam Felton och Johan Elmberg.
Evighetsträd och hänsynsträd
Träd som lämnas kvar vid avverkning av hänsyn till naturen kallas evighetsträd eller hänsynsträd. Tanken är att de ska finnas kvar tills de dör och bryts ner på ett naturligt sätt.
Bok, björk och ek var vanliga
För att minska risken för att studieområdena var påverkade av det omgivande skogslandskapet valdes bestånd som var minst tre och upp till tio hektar stora. Och för att inte blanda ihop de lämnade evighetsträden med naturligt föryngrad björk identifierades de kvarlämnade träden genom att de hade en diameter på minst 20 centimeter i brösthöjd. Antalet lämnade träd var i genomsnitt 10 per hektar, med ganska stora variationer mellan de 16 bestånden. De vanligaste evighetsträden var bok, björk och ek.
Resultaten visar entydigt att det både finns fler arter och fler individer i bestånden med sparade lövträd. Mest påtaglig var skillnaden för hålhäckare och lövspecialister, däribland spillkråka, nötväcka och entita. Även ringduvan, som inte är en ovanlig art, var tre gånger vanligare i bestånden med lövträd, jämfört med den rena granskogen.
Lövträden viktiga för fåglarna
De typiska granskogsfåglarna var lika vanliga i alla bestånden och hämmades alltså inte av lövträden. Bland dessa finns kungsfågel och svartmes.
– Vår slutsats är att den generella hänsynen fungerar bra i det här fallet. Trots att lövträden utgör en ganska liten del av beståndet bidrar de till en mångfald av fåglar, säger Matts Lindbladh.
Andra studier visar att enskilda evighetsträd av ek också gör nytta för mångfalden av insekter. Med andra ord gynnas mångfalden ur flera aspekter.
– Det här är bestånd där enstaka lövträd idag omges av en ganska tät och reslig granskog, även om den gallrats en gång. Nu fortsätter granskogen att dra iväg. Det är viktigt att frihugga och hålla koll på lövträden så att de inte kvävs av den omslutande granskogen. Och när det kommer till slutavverkning finns det all anledning att identifiera och bevara lövträden under minst ytterligare en generation med gran, avslutar Matts Lindbladh.
Matts Lindbladh, professor emeritus, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, matts.lindbladh@slu.se
– Det är viktigt att hitta personer med förstadium till diabetes för att sätta in förebyggande åtgärder så de inte utvecklar sjukdomen. Men vi kan se att det är ytterst få 40-åringar som på detta sätt har fångats upp med testet, säger Mattias Brunström, ST-läkare och forskare vid Umeå universitet.
Det som forskarna vid Umeå universitet har studerat är resultaten av glukosbelastningar som har genomförts inom Region Västerbottens program ”Västerbottens hälsoundersökningar”, VHU. I programmet har invånare i länet som fyller 40, 50 respektive 60 år erbjudits test med att inta en sockerlösning på fastande mage och sedan har man efter två timmar mätt hur blodsockernivån förändrats. På det viset får man en indikation på vilka som riskerar att utveckla typ 2-diabetes.
Glukosbelastning större nytta för 60-åringar
Forskarna har studerat resultaten under perioden 1985 till 2017. Totalt har över 120 000 personer genomfört denna undersökning inom Västerbottens hälsoundersökningar. Man kunde då se att det var ytterst få 40-åringar där det i testet gick att se problem med blodsockret och därmed förstadium till diabetes typ 2. Bland 40-åringar utan andra riskfaktorer var det inte mer än 1 procent där det förekom. I studien kunde man däremot se att bland 60-åringar med flera riskfaktorer var det 30 procent som i glukostestet hade värden som visar på förstadium till diabetes typ 2. Dessa individer är i behov av förebyggande insatser.
– Glukostest är tidskrävande för såväl sjukvården som för patienten. Förekomsten av förstadium till diabetes i vissa grupper är så låg att vi menar att det inte är befogat att erbjuda detta till alla som deltar i hälsoundersökningen, säger Anna Rosén, överläkare och före detta interventionskoordinator för Västerbottens hälsoundersökningar.
Denna forskning har redan påverkat praxis inom vården. År 2020 togs beslut att inte genomföra glukosbelastningar i den primära hälsoundersökningen inom VHU. Fortsatt forskning pågår för att klargöra vilka grupper som har störst nytta av glukostest och därför bör erbjudas den i framtiden.
Anna Rosén, överläkare och tidigare interventionskoordinator för Västerbottens hälsoundersökningar, anna.rosen@umu.se
I studien från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har forskarna genomfört en personlighetsanalys av olika väljargrupper/partisympatisörer baserad på data från de tre senaste nationella undersökningarna vid SOM-institutet på Göteborgs universitet som varje år undersöker de politiska strömningarna och trenderna i Sverige.
Studien bygger på den så kallade femfaktormodellen som klassificerar människors personlighet utifrån de fem faktorerna;
öppenhet,
samvetsgrannhet,
utåtriktning,
välvillighet
och ängslighet.
Femfaktormodellen är sedan 1990-talet den dominerande modellen inom personlighetspsykologi för att beskriva hur våra personligheter är sammansatta av personlighetsdrag. Den kallas femfaktormodellen för att den bygger på fem faktorer/dimensioner som vart och ett bestämmer ett personlighetsdrag. Dessa fem personlighetsdrag blir tillsammans en profil eller karta över en individs personlighet.
Forskarna har ställt ett antal frågor för att mäta graden av de fem faktorerna hos de medverkande. När dessa faktorer kombineras visar de en tydlig bild av personligheten hos olika individer, säger John Magnus Roos, en av forskarna bakom studien:
– Femfaktormodellen är den mest robusta personlighetsmodellen som vi idag känner till. Den baseras i grunden på en analys av alla tänkbara mänskliga egenskaper och under över 50 år har analyser världen över mynnat ut i dessa fem faktorer, som används för att förstå varför individer beter sig olika.
Personligheten avspeglar sig i den politiska övertygelsen
Studien visar på tydliga skillnader på den politiska vänster-högerskalan, säger John Magnus Roos.
– Vi ser att vänstersympatisörer kännetecknas av öppenhet, välvillighet och ängslighet, medan högersympatisörer kännetecknas av samvetsgrannhet och utåtriktning. Samvetsgrannhet handlar här om att bidra till samhället genom arbete.
Resultaten indikerar också att personlighetsdragen i befolkningen är stabila över tid, säger Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet.
– Metoden bygger på ett slumpmässigt urval av svenska folket och vi ser endast marginella skillnader på andra decimalen för varje personlighetsdrag mellan de tre åren, vilket är anmärkningsvärt. Det är få saker som är lika stabilt över tid i SOM-institutets årliga mätningar.
Skillnader mellan partisympatisörer
Vad gäller olika specifika politiska partier visar studien att personer som sympatiserar med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i genomsnitt är mindre samvetsgranna än övriga, medan personer som sympatiserar med partierna som ligger i mitten av vänster-högerskalan har högst grad av välvillighet, vilket innebär att de har lättare att samarbeta med andra.
Sverigedemokraternas sympatisörer är däremot mest antagonistiska, vilket visar sig i att de i större utsträckning än andra vill ge igen om de blir illa behandlade.
Personer som sympatiserar med Vänsterpartiet är mest introverta, medan personer som sympatiserar med Liberalerna är de mest utåtriktade. Graden av hedonism, vilket kan liknas vid livsnjutning, är lägst hos Vänsterpartiets sympatisörer, och högst hos Liberalernas anhängare.
Går i linje med liknande analyser i länder som USA
Studien visar även att personer som sympatiserar med Vänsterpartiet och Miljöpartiet är mer öppna än andra partisympatisörer, både när det gäller fantasi och inkännande av andra människors känslor och emotioner. Motsatsen hittas hos personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna. John Magnus Roos säger att resultatet går i linje med liknande analyser i länder som USA, men att det aldrig tidigare har gjorts i Sverige:
– Det är förvånande då analyserna kan hjälpa politiker att både förstå väljare och ändra sin image så att de uppfattas mer som de vill. Särskilt bra att känna till är att de i mitten på skalan är mer välvilliga, vilket innebär att de förmodligen är ”fine” med vad än politikerna beslutar då kohandeln över partigränserna drar igång efter valet och om vallöften inte kan infrias.
Om SOM-undersökningen:
Den nationella SOM-undersökningen har studerat befolkningens åsikter och vanor varje år sedan 1986. Den senaste undersökningen genomfördes mellan september och december 2021.
Under hösten och vintern genomfördes den trettiosjätte nationella SOM-undersökningen, där 24 500 slumpmässigt utvalda svenskar (boende i Sverige) mellan 16 och 85 år fick chansen att göra sin röst hörd.
Över 40 forskare från olika svenska lärosäten presenterar sina analyser av undersökningsresultaten i en antologin ”Du sköra nya värld” .
John Magnus Roos, konsumtionsforskare på Centrum för konsumtionsforskning, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och lektor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde, magnus.roos@cfk.gu.se
Anders Carlander, doktor i psykologi och forskare vid SOM-institutet, anders.carlander@gu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
