– Trots att sepsis är ett livshotande tillstånd, är det många som inte hört talas om det. Ändå är det relativt vanligt.

Det säger Adam Linder som är infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus. Han forskar vid Lunds universitet om sepsis och tog för ett par år sedan initiativ till Sepsis-fonden, en stiftelse som informerar om och stöttar forskning om sepsis.

– Sepsis är kraftigt underforskat. Vi vet inte exakt hur vanligt det är, vi kan inte diagnostisera det ordentligt och det finns inga riktade effektiva behandlingar, förutom antibiotika. Vi är ungefär där man stod inför hjärtinfarkter för 50 år sedan, säger Adam Linder.

Infektion som blir livshotande

Förenklat innebär sepsis att en infektion i kroppen blir livshotande. Kroppens immunförsvar överreagerar på infektionen, en överreaktion som kan skada kroppens organ. Ett exempel på vad som då sker är att de vita blodkropparna, som ska skydda kroppen mot infektionen, utsöndrar gifter för att ta kål på det som angriper. Dessvärre har denna process även en negativ påverkan på kroppens egna celler.

Adam Linder liknar det vid ett land som angrips av en annan nation och som för att försvara sig släpper en atombomb i sin egen huvudstad. Fienden dör, men det gör även invånarna i staden.

– Vad vi tror, för vi vet väldigt lite om sepsis, är att det inte är själva infektionen som dödar, utan infektionsförsvaret i kroppen. Den allmänna uppfattningen är idag att sepsis är ett slags autoimmun sjukdom, alltså att immunförsvaret vänder sig mot kroppens egna organ och skadar dem.

Kan börja var som helst

Sepsis kallas ibland felaktigt för blodförgiftning. Adam Linder förklarar att blodförgiftning inte är en diagnos man kan ge en patient, den finns helt enkelt inte.

– De flesta som använder det uttrycket menar då att någon fått bakterier i blodet, men det är inte alla som har bakterier i blodet som vi kan upptäcka med dagens diagnostiska metoder.

Den ursprungliga infektionen kan rent teoretiskt uppstå var som helst: urinvägarna, lungorna eller huden. Men även om infektionen först uppstod i lungorna kan patientens njurar upphöra att fungera. Det beror på att de vita blodkropparna utsöndrar substanser som gör att blodkärlen läcker i hela kroppen och inte bara i det primärt angripna organet.

– Det kan gå snabbt. På ett par timmar kan en patient man tidigare inte uppfattat som sjuk vara livshotande sjuk eller till och med ha dött, säger Adam Linder.

Sepsis ingen ny sjukdom

Även om namnet sepsis varit relativt okänt, så är tillståndet inget nytt. Begreppet sepsis betyder förruttnelse, och myntades av läkekonstens fader, Hippokrates, 400 f.Kr.

– I samband med alla stora krig, under pesten eller under spanska sjukan, var det ofta sepsis som människor dog av, berättar Adam Linder.

Vi har mycket att tacka Alexander Fleming för hans upptäckt av antibiotikan.

– Det finns siffror som visar att om man under tiden före antibiotikan var 40 år och drabbades av lunginflammation med påföljande bakteriellt orsakad sepsis, var det 80 procents risk att man dog. Idag är dödligheten 20 procent. En skillnad som till stor del beror på antibiotika och på att vården förbättrats.

Antibiotika enda behandlingen

När vården misstänker sepsis tar man odlingar från blodet och från det ställe man tror infektionen etablerat sig. Odlingen tar normalt en till två dagar och i väntan på provsvaret behandlas patienten med vätska och bredspektrumantibiotika*.

– Ett problem för vården är att sepsis är väldigt svårt att upptäcka tidigt, säger Adam Linder.

Symtomen är i de flesta fall diffusa: lågt blodtryck, feber, hög puls, värk och förvirring – och det finns än så länge inga tydliga biomarkörer som gör att sjukvårdspersonalen får hjälp att avslöja sepsis.

Läs mer: Lär dig symtomen på sepsis – det kan rädda liv

Hoppas på individuell behandling

I likhet med cancer, som inte är en enda sjukdom utan fler än 200, är sepsis ett paraplybegrepp. Men till skillnad från cancervården, som idag i hög grad behandlar patienten individuellt beroende på vilken cancer de drabbats av, behandlas sepsis som en enda sjukdom.

– Jag hoppas att vi i framtiden ska kunna göra som cancervården: ha en mer individualiserad behandling. Problemet är bara att sepsisförloppet är så mycket snabbare än cancerförloppet. Vi har tiden emot oss.

Sepsis svårbedömt

I media rapporteras det ibland om patienter som inte fick hjälp i tid, och där sepsis orsakat svåra skador och ibland dödsfall. Adam Linder berättar att när det går fel, så har det inte sällan uppstått missförstånd eller har missats viktig information om symtom vid de första kontakterna med sjukvården, vilket gjort att man ofta inte misstänkt sepsis.

– Man ska komma ihåg att sepsis är väldigt svårbedömt, men ju fler som lär sig vilka varningstecknen för sepsis är, desto bättre. Det är bara bra om patienten eller anhörig själv frågar ”Kan det vara sepsis?” när man har kontakt med sjukvården.

Text: Tove Smeds

Läs fler artiklar om sepsis hos Vetenskap & Hälsa.