Frossa, snabb andning och förvirring är några av symtomen vid sepsis. Men symtomen är ofta diffusa och lätta att missa – och de kan komma snabbt.
Det är inte enkelt att veta om någon verkligen är på väg att utveckla sepsis, men följande symtom ska man vara extra uppmärksam på:
Feber och frossa. De flesta har aldrig upplevt skakfrossa, men drabbas man är det stor sannolikhet att man har bakterier i blodet. Tänk dig att du har ett glas med vatten – efter skakfrossa finns det inget vatten kvar. Däremot är det bara 60 procent av alla som drabbas av sepsis som har feber eller skakfrossa.
Låg urinproduktion. Vid sepsis utsöndras proteiner som gör att blodkärlen börjar läcka, vilket i sig gör att man då inte får tillräckligt blod och syre till organen. Ett av de organen som drabbas är njurarna och när de inte fungerar som de ska får man en nedsatt urinproduktion.
Ansträngd andning. Normalt andas vi mellan 12 och 16 gånger per minut. En andning på över 20 och upp till 30 gånger per minut är ofta ett allvarligt och tidigt symtom vid sepsis.
Diarré/lös avföring och kräkningar. Gör att sepsis ibland misstolkas som vinterkräksjuka. Behöver inte innebära att det kommer stora mängder.
Förvirring och sluddrande tal. Nytillkommen förvirring och oklarhet är också ett tidigt och allvarligt tecken vid sepsis. Det är oklart varför man blir förvirrad, men det är ofta en signal att ta på allvar.
I Helsingborg finns det blandade boendet Sällbo hos det kommunala bolaget Helsingborgshem. Idén är socialt umgänge mellan grupper, närmare bestämt ensamstående äldre människor och unga flyktingar.
Hyresgäster väljs ut
Hyresgästerna handplockas och undantas från bostadskön. Ju Liu, innovationsforskare vid Malmö universitet som har studerat Sällbo och Helsingborgshem, berättar hur bostadsbolaget resonerade inför starten:
– De ville ha olika människor, även introverta och personer som var skeptiska till att bo med flyktingar. De ville prova.
Blandning av gamla och unga
Fastigheten som Sällbo ryms i har 51 tvårummare. 31 av dem är för äldre personer från 70 år.
20 lägenheter är vikta åt yngre personer, hälften av dem nyanlända flyktingar. I byggnaden finns gemensamma ytor som kök, vardagsrum, träningsrum, konstnärsateljé, spelrum och bibliotek.
Man lovar att umgås med grannarna
Man kan ha ett vanligt hyreskontrakt. Men man kan också ha ett särskilt hyreskontrakt där man skriver under på att umgås minst två timmar i veckan med grannar, vilket inte kontrolleras. Man accepterar även att delta i ett månatligt husmöte. Grannarna är blandade på varje våningsplan.
Fått stor internationell uppmärksamhet
Ju Liu är imponerad av hur det gått för projektet, som har fått stor uppmärksamhet internationellt men mindre uppmärksamhet i Sverige.
– Det är mycket innovativt. Det som kännetecknar Sällbo rör inte bara Helsingborg eller Sverige. Ensamhet bland äldre och integration är ett problem i hela världen.
Pandemin skapade nya band
Kort efter inflyttningen i slutet av 2019 kom pandemin som innebar att man skulle dra ner på just det sociala umgänget.
– Då trodde jag att man skulle behöva stänga programmet, men de började hjälpa varandra. De yngre knackade på hos de gamla som vill isolera sig för att höra hur de mådde. Det är fantastiskt, säger Ju Liu.
Äldre hjälper flyktingar med läxor
Helsingborgshem trodde att de yngre etablerade svenskarna skulle bli bryggan mellan grupperna. Istället har de äldre tagit den rollen, enligt Ju Liu.
– De bakar och lagar mat tillsammans, de hjälper flyktingarna med läxor. En flyktingpojke från Afghanistan, där många män syr, startade ett syrum. Det är många äldre också intresserade av, säger Ju Liu.
Här är framgångsfaktorerna
Ju Liu har identifierat det hon betraktar som ett innovativt bostadsbolag, en trovärdig kommunikation, en bra husvärd och ett flexibelt ledarskap.
Ju Liu såg också, i sina studier, hur dessa faktorer varit till hjälp under flyktingkrisen och pandemin.
– Det är motsatsen till toppstyrt. Ledningen informeras, men på Sällbo är det projektledaren och hennes arbetslag som fattar besluten.
– Trots att sepsis är ett livshotande tillstånd, är det många som inte hört talas om det. Ändå är det relativt vanligt.
Det säger Adam Linder som är infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus. Han forskar vid Lunds universitet om sepsis och tog för ett par år sedan initiativ till Sepsis-fonden, en stiftelse som informerar om och stöttar forskning om sepsis.
– Sepsis är kraftigt underforskat. Vi vet inte exakt hur vanligt det är, vi kan inte diagnostisera det ordentligt och det finns inga riktade effektiva behandlingar, förutom antibiotika. Vi är ungefär där man stod inför hjärtinfarkter för 50 år sedan, säger Adam Linder.
Infektion som blir livshotande
Förenklat innebär sepsis att en infektion i kroppen blir livshotande. Kroppens immunförsvar överreagerar på infektionen, en överreaktion som kan skada kroppens organ. Ett exempel på vad som då sker är att de vita blodkropparna, som ska skydda kroppen mot infektionen, utsöndrar gifter för att ta kål på det som angriper. Dessvärre har denna process även en negativ påverkan på kroppens egna celler.
Adam Linder liknar det vid ett land som angrips av en annan nation och som för att försvara sig släpper en atombomb i sin egen huvudstad. Fienden dör, men det gör även invånarna i staden.
– Vad vi tror, för vi vet väldigt lite om sepsis, är att det inte är själva infektionen som dödar, utan infektionsförsvaret i kroppen. Den allmänna uppfattningen är idag att sepsis är ett slags autoimmun sjukdom, alltså att immunförsvaret vänder sig mot kroppens egna organ och skadar dem.
Kan börja var som helst
Sepsis kallas ibland felaktigt för blodförgiftning. Adam Linder förklarar att blodförgiftning inte är en diagnos man kan ge en patient, den finns helt enkelt inte.
– De flesta som använder det uttrycket menar då att någon fått bakterier i blodet, men det är inte alla som har bakterier i blodet som vi kan upptäcka med dagens diagnostiska metoder.
Den ursprungliga infektionen kan rent teoretiskt uppstå var som helst: urinvägarna, lungorna eller huden. Men även om infektionen först uppstod i lungorna kan patientens njurar upphöra att fungera. Det beror på att de vita blodkropparna utsöndrar substanser som gör att blodkärlen läcker i hela kroppen och inte bara i det primärt angripna organet.
– Det kan gå snabbt. På ett par timmar kan en patient man tidigare inte uppfattat som sjuk vara livshotande sjuk eller till och med ha dött, säger Adam Linder.
Sepsis ingen ny sjukdom
Även om namnet sepsis varit relativt okänt, så är tillståndet inget nytt. Begreppet sepsis betyder förruttnelse, och myntades av läkekonstens fader, Hippokrates, 400 f.Kr.
– I samband med alla stora krig, under pesten eller under spanska sjukan, var det ofta sepsis som människor dog av, berättar Adam Linder.
Vi har mycket att tacka Alexander Fleming för hans upptäckt av antibiotikan.
– Det finns siffror som visar att om man under tiden före antibiotikan var 40 år och drabbades av lunginflammation med påföljande bakteriellt orsakad sepsis, var det 80 procents risk att man dog. Idag är dödligheten 20 procent. En skillnad som till stor del beror på antibiotika och på att vården förbättrats.
Antibiotika enda behandlingen
När vården misstänker sepsis tar man odlingar från blodet och från det ställe man tror infektionen etablerat sig. Odlingen tar normalt en till två dagar och i väntan på provsvaret behandlas patienten med vätska och bredspektrumantibiotika*.
*Ett bredspektrumantibiotika kan bekämpa många bakteriesorter.
– Ett problem för vården är att sepsis är väldigt svårt att upptäcka tidigt, säger Adam Linder.
Symtomen är i de flesta fall diffusa: lågt blodtryck, feber, hög puls, värk och förvirring – och det finns än så länge inga tydliga biomarkörer som gör att sjukvårdspersonalen får hjälp att avslöja sepsis.
I likhet med cancer, som inte är en enda sjukdom utan fler än 200, är sepsis ett paraplybegrepp. Men till skillnad från cancervården, som idag i hög grad behandlar patienten individuellt beroende på vilken cancer de drabbats av, behandlas sepsis som en enda sjukdom.
– Jag hoppas att vi i framtiden ska kunna göra som cancervården: ha en mer individualiserad behandling. Problemet är bara att sepsisförloppet är så mycket snabbare än cancerförloppet. Vi har tiden emot oss.
Sepsis svårbedömt
I media rapporteras det ibland om patienter som inte fick hjälp i tid, och där sepsis orsakat svåra skador och ibland dödsfall. Adam Linder berättar att när det går fel, så har det inte sällan uppstått missförstånd eller har missats viktig information om symtom vid de första kontakterna med sjukvården, vilket gjort att man ofta inte misstänkt sepsis.
– Man ska komma ihåg att sepsis är väldigt svårbedömt, men ju fler som lär sig vilka varningstecknen för sepsis är, desto bättre. Det är bara bra om patienten eller anhörig själv frågar ”Kan det vara sepsis?” när man har kontakt med sjukvården.
De kallades tröstekvinnor – kvinnor som exploaterades sexuellt och systematiskt i Japan 1932 till 1945. Kvinnorna fanns på så kallade tröstestationer. Idag beskrivs systemet som antingen slaveri eller prostitution.
Det har uppskattats att systemet omfattade allt från 20 000 till 400 000 kvinnor.
Tre huvudskäl
Systemet med tröstekvinnor för den kejserliga japanska armén kom till av tre huvudsakliga anledningar, säger Anna-Karin Eriksson som har doktorerat i ämnet vid Linnéuniversitetet:
– Man ville minska mängden våldtäkter som skedde där det japanska imperiet drog fram. Man ville också minska mängden sexuellt överförda sjukdomar och det gjorde man då genom att kontrollera kvinnorna. Och man kan också se det som en sorts avslappning efter att ha fört krig; som rekreation.
En minnesstaty i Sydkorea över ”tröstekvinnorna”. Bild: Unsplash/hakannural.
Kvinnor väntar på upprättelse
80 år efteråt väntar de kvinnor som exploaterades sexuellt av den kejserliga japanska armén fortfarande på ett juridiskt erkännande. De vill på så sätt få upprättelse för sitt lidande. Men de stöter hela tiden på motstånd.
Den främsta anledningen till att kvinnorna inte har fått ett erkännande, menar Anna-Karin Eriksson, är att ockupationsmakten efter kriget gjorde om Japan från ett imperium till en nationalstat.
– För att kunna genomföra det och få folket med sig behöll man kejsaren, som formellt var den som var ytterst ansvarig för kriget. Han blev ett slags offer för krigsmaskineriet och också den som skulle ena nationen. Det man gjorde var alltså att frånta den nya staten ansvar för kriget och säga ”ni är alla offer”. Därmed blir det omöjligt att lyfta fram enskilda offer som hade det värre än andra.
Frågan har ”låsts”
De exploaterade kvinnorna under andra världskriget var från Korea, Kina och andra länder i området. Saken har i viss mån gjorts till en fråga enbart mellan de japanska och koreanska staterna. Det låser frågan politiskt, säger Anna-Karin Eriksson.
– Problemet blir att övriga kvinnor, inte minst de allra första i den japanska historien som de facto var japanskor, blir osynliggjorda. Och när man gör det här till en fråga om statliga makthavare tappar man överlevarna, som ju borde vara huvudrollsinnehavarna. Det blir ännu ett feministiskt bakslag.
Ingen isolerad händelse
Det råder inga tvivel om att systemet med tröstekvinnor fanns och att det var fruktansvärt och brutalt, menar Anna-Karin Eriksson. I ett större historiskt perspektiv går det dock inte att se det massiva utnyttjandet av kvinnor i Japan under kriget som en isolerad företeelse. Det tycks till exempel ha funnits ett liknande system i det romerska imperiet.
– Och i den japanska historien finns flera system både i och utanför landet, så det finns en tydlig historisk utveckling. Det finns även en global historia av underordning av kvinnor; det här är inte exklusivt för det japanska imperiet.
Kvinnor satte upp egen tribunal – ”otrolig upprättelse”
Efter andra världskrigets slut hölls en rättegång mot högt uppsatta japanska politiska och militära ledare, den så kallade Tokyoprocessen. Trots att den pågick under två och ett halvt år, tog man inte upp genusbaserat våld.
Efter att tröstekvinnor, efter många års tystnad, trätt fram skapades år 2000 ett stort medborgarinitiativ i Tokyo, kvinnotribunalen.
– Man insåg att det var lönlöst att söka juridisk rättvisa och bestämde sig därför för att sätta upp en tribunal ändå, med domare och fackfolk från hela världen. Man använde lagstiftning från Tokyoprocessens tid och ställde kejsaren inför rätta. Denne dömdes också för brott mot mänskligheten, säger Anna-Karin Eriksson.
– Det blev en otrolig upprättelse för de överlevare som kom till Tokyo och deltog i tribunalen. Men innan den dokumentär som gjordes om tribunalen sändes på nationell tv i Japan, censurerades den. Existensen av offer av annan nationalitet än koreaner togs bort. Domen mot kejsaren togs också bort. Det ser jag som ett exempel på ett feministiskt bakslag.
Produktionen av foder till sådant som boskap och fiskodlingar binder upp naturresurser som annars skulle kunna användas för att producera mat åt människor. Samtidigt står miljontals människor i världen inför hot och svält och undernäring.
Men görs förändringar i hur boskap och fisk utfodras kan mer mat bli tillgänglig för människor – samtidigt som djurproduktionen är kvar på samma nivå. Det skriver forskare från Sverige och Finland i en ny studie.
Djur får annan föda
För närvarande används ungefär en tredjedel av jordens spannmålsproduktion som djurfoder. Och ungefär en fjärdedel av all fisk används inte som människoföda.
Tanken är att djur skulle kunna få annan mat än idag. Till exempel skulle boskap och odlad fisk kunna utfodras med biprodukter från livsmedelssystemet som sockerbetor eller citrusmassa – en i hög grad outnyttjad potential, menar forskarna. Då frigörs samtidigt utrymme för att producera mat åt människor.
Mat för upp till en miljard människor
Det som forskargruppen har gjort är att analysera flödet av mat och foder i världen, inklusive biprodukter och rester. Sedan har de räknat på sätt att optimera matproduktionen.
Med de föreslagna förändringarna kan, enligt forskarna, upp till en fjärdedel av den totala spannmålsproduktionen och 17 miljoner ton fisk omdirigeras från djurfoder till människomat.
Fiskodling på havet.
Beroende på det exakta scenariot skulle vinsterna i livsmedelsförsörjningen vara 6–13 procent i termer av kaloriinnehåll och 9–15 procent i form av proteininnehåll.
– Det låter kanske inte så mycket, men det är mat för upp till en miljard människor, säger forskaren Vilma Sandström vid Aalto-universitetet i Finland.
Viktigt att veta mer om djurens hälsa
Max Troell, forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet samt Beijerinstitutet, Kungliga Vetenskapsakademien, säger att mer kunskap kring förändrad djurföda behövs.
– Kartläggning av resurser på denna globala nivå ökar vår förståelse för möjligheten att styra mot en cirkulär ekonomi, men fortfarande fattas mer detaljerad kunskap om till exempel hur ersättning av foderresurser påverkar djurhälsa, kvalitet och även miljön.
Max Troell, forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och Beijerinstitutet, Kungliga Vetenskapsakademien max@beijer.kva.se
Ett jobb kan ge meningsfull sysselsättning och social samvaro. Men långt ifrån alla som jobbar är inkluderade. Vilka som upplever sig inkluderade eller exkluderade i arbetslivet är en komplex fråga.
– Exkludering kan ske på arbetsplatsen, exempelvis genom mobbning eller subtila trakasserier. En person kan också uppleva att jobbet är meningsfullt och kollegorna bra, men ändå inte få förutsättning att utföra sitt arbete. Det är också exkluderande. Ett exempel är barnmorskors situation, vilket uppmärksammats på senare tid, menar Peter Gladoić Håkansson, docent i ekonomisk historia och en av redaktörerna för boken Plats för vem? Om arbetets inkludering och exkludering.
Boken tar upp vem som får och kan ta plats på arbetsmarknaden, samt hur känsla av inkludering kan påverkas av arbetsmiljö, relationer och organisation.
Subtil maktutövning drabbar samhället
Ett kapitel handlar om – med läraryrket som exempel – subtil, oreflekterad och ofta svårgripbar maktutövning. Sätt att vara, prata eller se ut kan få högre status på bekostnad av andra, som i sin tur ifrågasätts på olika sätt. Ifrågasättandet kan göras med så kallade mikroaggressioner.
– Det handlar om ord, blickar och beteenden som riktar sig mot hudfärg, ålder, sexuell läggning och så vidare. Man kallar en kvinna för lilla flicka, säga till en invandrare att ”du pratar ändå bra svenska” eller kommentera någons religion, säger Peter Gladoić Håkansson.
– Även om det är harmlöst menat blir det nedvärderande och skiljer på ”vi och dem”. Att regelbundet utsättas påverkar personer negativt och en långgående konsekvens är att personen lämnar yrket. Det är därmed en samhällsfråga. Trakasserier och mobbning på arbetsplatsen handlar dessutom ofta om organisatoriska problem, men samhället ser dem ofta som individproblem mellan förövare och offer.
Vägledning viktig för val kring arbetsliv
Arbetet är inte alltid är en central beståndsdel i allas liv.
– Ungdomars val styrs mycket av socioekonomisk bakgrund, bostadsort, kön och etnicitet. Vi lyfter fram att studie- och yrkesvägledning är en central funktion, för att ge ungdomarna mer kunskap om utbildningar och arbetsmarknaden – och kompetens att göra egna val, säger Peter Gladoić Håkansson.
– Även vuxna som är i ett skifte behöver vägledning och utbildning. Det kan vara av Arbetsförmedlingen, Trygghetsstiftelsen, kommunens arbetsmarknadsenhet, Komvux och inte minst SFI. För utrikes födda är kunskap om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar är central för att kunna göra bra val.
Egen prioritering att bo på landsbygd
En strukturfråga är platsens betydelse för yrkesvalet. Att bo i en mindre kommun i stället för en större stad kan vara en viktig prioritering för en person att kunna odla eller få bättre miljö.
– Ibland ser vi väldigt endimensionellt på följden av att bo på landsbygden. Personer som bor på mindre orter eller landet är inte exkluderade utan har själva valt att bo där eller stanna kvar. Jobbet är inte allt i livet och löser inte all inkludering.
Bra nätverk gör det lättare att hitta jobb
Olika grupper har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Generella exempel är personer som är födda utomlands eller har någon funktionsvariation. Brist på användbara kontakter och nätverk är en förklaring.
– Det hjälper väldigt mycket att ha bra nätverk för att komma in på arbetsmarknaden. Att ha en arbetsplats i sig skapar nätverk, så har du redan ett jobb och träffar människor utan för den egna kretsen är det lättare att få nya jobb.
Mot bakgrund av de snabbt stigande bensin- och dieselpriserna under 2022 sänkte ett antal europeiska länder bränsleskatterna.
”Viktigt att kompensera hushållen”
Sverige sänkte sin bränsleskattesats med 1,81 kronor per liter den 1 maj, varav 1,31 kronor är en tillfällig sänkning som löper ut i slutet av september. När skattesänkningen tillkännagavs kommenterade finansminister Mikael Damberg: ”Jag är pragmatisk, för mig är det viktigt att vi kan kompensera hushållen”.
Men kom den här skattesänkningen verkligen konsumenterna till del? Det är osäkert. För i samma veva som skatten sänktes höjde också bolagen bensinpriserna till nya rekordnivåer. För att ta reda på hur mycket konsumenterna fick ut av skattesänkningen har forskare från Handelshögskolan i Stockholm jämfört Sverige med Danmark, där bränsleskatten inte förändrades.
Hushållen fick bara en del av pengarna
Deras slutsats är att skattesänkningen i Sverige återspeglades fullt ut i konsumentpriset på bensin. Men de menar också att det finns spridningseffekter som driver upp bensinpriserna utanför Sverige som kan medverka till att snedvrida den beräkningen. Slutsatsen är dock att endast en del av skattesänkningen fördes vidare till de svenska konsumenterna.
En policy brief är en sammanfattning av en specifik frågeställning, med alternativa lösningar och rekommendationer för det bästa alternativet. Den riktar sig till beslutsfattare och andra som är involverade i eller intresserade av att formulera och påverka politiken.
Det är Gunilla Almström Persson, retorikforskare vid Stockholms universitet, som har studerat vilka ord och uttryck som var vanliga i valrörelsen 2022. I stort alla partiledare, konstaterar hon, gav uttryck för en kärlek till Sverige.
Det visade sig i uttryck som ”I mitt Sverige” och ”Sverige, som jag älskar”. Pronomen som vi, vår och oss har använts mycket under valrörelsen 2022.
Annorlunda fyra år tidigare
Detta skiljer sig från valrörelsen 2018, säger Gunilla Almström Persson.
– Andra ämnen var viktiga i valrörelsen 2022 jämfört med valet 2018. Då arbetade man mycket med uttrycket ”att bygga upp Sverige”. Då kunde man höra ”Här är Sverigebilden”, ”Det här är Sverige” eller ”Min berättelse av Sverige”. Det har man inte gjort i den här valrörelsen.
Här är viktiga ord 2022
En annan förändring 2022, i anslutning till uttrycket ”Mitt Sverige”, är orden tillsammans och gemenskap, säger Gunilla Almström Persson.
– Det såg eller hörde vi inte under valet 2018. Andra ord som inte varit lika tydliga men som används under Almedalstalen och debatterna är plikt, rätt och förpliktelse – och detta oberoende av partitillhörighet.
Två partiledare sticker ut
Två partiledare utmärkte sig retoriskt under valrörelsen, nämligen Magdalena Andersson (S) och Johan Pehrson (L), enligt Gunilla Almström Persson.
– Magdalena Andersson har valt en annan strategi jämfört med de andra partiledarna. Under partiledardebatterna har det stundtals varit rörigt och partiledarna har pratat i munnen på varandra. När det skett har Magdalena Andersson varit knäpptyst och avstått från att delta. När hon fått ordet har hon i stället hänvisat till sina kollegor i EU och ute i världen; på så vis försöker hon visa att hon är en landsmoder och en större ledare. Magdalena Andersson aspirerar till att vara en trygg och säker ledare för Sverige, likt Angela Merkel för Tyskland, säger Gunilla Almström Persson.
Om Johan Pehrson säger hon:
– Han är inte mediatränad som de andra förefaller sig att vara. Johan Pehrson är naturlig och inte tillgjord. Han har fått kritik för att han skämtar men det gör honom samtidigt folklig. Johan Pehrson skapar känslan av igenkänning och någon som är bekant, i positiv bemärkelse.
Valrörelse-trend: Mindre argumentation
Gunilla Almström Persson ser trender i svenska valrörelser. En trend är att valrörelser blir mindre argumenterande och mer budskapsdrivande.
– Det vill säga, var och en kommer till debatterna med sina talepunkter och budskap men lyssnar litet på vad de andra partiledarna har att säga.
Mycket viktigt för politiker att välja ord noga
En annan trend är att val av ord har stor betydelse. Partierna och politikerna söker ord som ska kunna sätta sig. Det handlar om ord med metaforiska drag, som ska styra hur vi människor tänker om världen kring oss.
– Ett exempel är ordet ”utanförskap”. Det styr tanken till att det finns en gräns. Metaforen och ordvalet av utanförskapsområden har använts under valet 2022. Det låter väldigt negativt – vem vill bo i ett utanförskapsområde? De metaforiska orden får gärna vara slagfärdiga. Man söker slagkraftiga formuleringar som ökar engagemang och interaktion och därmed möjlighet att styra rapporteringen från valet, säger Gunilla Almström Persson.
Problematiskt för demokratin
För demokratin är det mindre bra om politiker inte bemöter varandras argument. Väljarna behöver höra argument och motargument, annars är det svårt att fatta välgrundade beslut. Det är också negativt om politiker i ökad grad inte lyssnar på varandra i debatter, menar Gunilla Almström Persson.
– Samtalet och bemötandet, politiker emellan, hör samman med hur vi som medborgare påverkas och politikernas roll som förebilder. Det är viktigt för att leva i en demokrati och vara människa; att man lyssnar på och bemöter varandra respektfullt. Det är viktigt, även när man inte håller med eller delar samma synsätt.
Det var inte bättre förr
Det är lätt att tro att debattklimatet har hårdnat och att de politiska samtalen var mer respektfulla förr. Men det är inte sant, säger Gunilla Almström Persson. Lyssna bara på debatterna på 1970- och 1980-talet mellan socialdemokraten Olof Palme och moderaten Gösta Bohman. Deras ton var hård.
– De använde personangrepp som verkligen inte var hyggliga. Däremot är det nytt att man använder sociala medier utöver tal och debatter. På sociala medier tillåts det att ha en retorik som är mer polariserad, onyanserad och förenklad. Det kan bidra till känslan och tanken att debattklimatet är hårdare nu än förr. I sociala medier, med de korta och snabba inläggen, blir det hårdare.
Kontakt:
Gunilla Almström Persson, universitetslektor, Stockholms universitet gunilla.persson@su.se
Människor som tvingats fly sitt land löper en ökad risk att få dålig hälsa – och en särskild risk för att utveckla psykisk ohälsa.
Den som efter flykten söker asyl hamnar ofta i en extra utsatt situation, visar forskningen. Det beror på den osäkerhet som en asylprocess innebär.
Att bo med många skapar stress
Naturligtvis finns en mängd skäl till att flyktingar och asylsökande kan må psykiskt dåligt och ohälsan varierar från människa till människa.
Men det finns studier som visar att man ofta är extra utsatt som boende på en flyktingförläggning, eller liknande kollektivt boende. En ny studie från Röda Korsets Högskola pekar i just den riktningen.
– I Sverige bor cirka 40 procent av de asylsökande i boenden som tillhandahållits av Migrationsverket och om man inte kommit till Sverige som familj betyder det oftast att man delar boende med människor som man inte känner under varierande tidsperioder, många gånger flera år, säger Charlotta van Eggermont Arwidson, doktorand vid Röda Korsets Högskola.
– På ett anläggningsboende i Migrationsverkets regi delar oftast två till sex personer sovrum samt delar kök och badrum med ett större antal personer.
Inte bara krig och flykt som ger dåligt mående
Att bo på detta sätt tär på människor och asylsökande personer uppger i intervjuer i den nya studien att livet blir som ”fruset” under tiden som de söker asyl. De upplever maktlöshet och att livet präglas av oro och ältande.
– Det är lätt att lite förenklat tänka att det är det som flyktingar bär med sig från sina hemländer i form av erfarenheter av krig och konflikt eller farliga flyktvägar som är det som påverkar den psykiska hälsan, medan den här studien visar att det är lika mycket situationen i till exempel Sverige, av osäkerhet och begränsade resurser, som påverkar hälsan, säger Charlotta van Eggermont Arwidson.
Snabba processer är viktigt
Det här visar att det är viktigt att ha en stödjande miljö och en minskning av stressande faktorer i kollektiva boenden för flyktingar i Sverige, enligt Charlotta van Eggermont Arwidson.
Studien visar också, än en gång, på vikten av snabba beslut i människors asylprocesser.
Flyktingar visar omsorg om varandra
I studien, som bygger på intervjuer med 14 asylsökande i Sverige, framgår att de intervjuade ofta månar om andra i samma situation.
– Flera av deltagarna beskrev en oro för hur andra på boendet mådde och hur de lärt sig att förstå tecknen som tyder på att någon av de andra boende inte mår bra – som att de isolerar sig på sitt rum och blir mindre sociala, säger Charlotta van Eggermont Arwidson.
– Det här är ett viktigt resultat som synliggör att asylsökande inte endast är offer för situationen utan även kan visa på egen styrka och aktörskap trots en svår personlig situation.
Årets Ig-nobelpris – för forskning som först får oss att skratta, därefter att tänka efter – har delats ut.
Bland pristagarna finns svenska Magnus Gens, KTH, som prisas för sin ”krock-älg”, en testdocka i form av en älg, och Daniel Lindh som tillsammans med sina forskarkollegor visat att hjärtslagen synkroniseras hos par som träffas på en dejt och attraheras av varandra.
IgNobel – forskning som får oss att skratta
IgNobelpriset delas ut en gång om året, vanligtvis vid en ceremoni på universitetet Harvard i USA, men sedan coronapandemin digitalt. Priset syftar till att lyfta fram rolig forskning. Namnet IgNobel är en ordlek bestående av engelskans ignoble (”simpel”) och ”Nobel” efter Alfed Nobel. Priset delas ut av den amerikanska tidskriften Annals of Improbable Research.
Vilket är det mest effektiva sättet för människor att använda sina fingrar på när de vrider på en dörrknopp? Pristagare: Gen Matsuzaki, Kazuo Ohuchi, Masaru Uehara, Yoshiyuki Ueno och Goro Imura Vetenskaplig artikel:How to Use Fingers during Rotary Control of Columnar Knobs Experimental Studies on the Rotary Control of Columnar Knobs — The Number of Fingers used at the Time of starting Rotary Control.
Utveckling av en algoritm som hjälper de som skvallrar att bestämma när de ska berätta sanningen och när det är bättre att ljuga. Pristagare: Junhui Wu, Szabolcs Számadó, Pat Barclay, Bianca Beersma, Terence Dores Cruz, Sergio Lo Iacono, Annika Nieper, Kim Peters, Wojtek Przepiorka, Leo Tiokhin och Paul Van Lange Vetenskaplig artikel:Honesty and Dishonesty in Gossip Strategies: A Fitness Interdependence Analysis.
Ekonomipriset
Matematisk förklaring av varför det oftare är tur än skicklighet som ligger bakom framgång. Pristagare: Alessandro Pluchino, Alessio Emanuele Biondo och Andrea Rapisarda Vetenskaplig artikel: Talent vs. Luck: The Role of Randomness in Success and Failure.
Pris i säkerhetsteknik
Utveckling av en krockdocka i form av en älg. Pristagare: Magnus Gens Vetenskaplig artikel: Moose Crash Test Dummy.
Den ryska invasionen av Ukraina har lett till att flera västländer infört sanktioner mot Ryssland, inklusive restriktioner för EU:s import av råolja och gas.
Energipriserna har samtidigt stigit dramatiskt efter pandemin. Många europeiska länder har därför funderat på att sänka sina bränsleskatter för att stödja konsumenterna.
Men – det är viktigt att förstå hur sådana sänkningar kan påverka oljebolagens vinster, inte minst de ryska. Det menar forskare vid Uppsala universitet och Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Kungl. Vetenskapsakademien.
Skälet till att sänkt skatt ökar de ryska vinsterna är, enligt forskarna, att den sänkta skatten ökar efterfrågan bensin och diesel. Det i sin tur ökar den underliggande efterfrågan på råolja. Eftersom utbudet av råolja, det vill säga oljeproduktionen, är fast på kort sikt ökar priset för att balansera den nya efterfrågan med det tillgängliga utbudet.
Forskarna har analyserat effekten av en EU-omfattande sänkning av bränsleskatten och räknat på en EU-gemensam skattesänkning på 0,20 euro per liter, baserat på åtgärder och förslag från medlemsländer. I analysen ingår en modell som tar hänsyn till den globala oljemarknaden, EU:s efterfrågan på vägbränsle och oljeproduktionen i Ryssland.
Analysen förutspår följande: Under det första året efter skattesänkningen minskar EU:s konsumentpriser med nästan hela skattesänkningen, till en kostnad för EU på 170 miljoner euro per dag. Ryska oljebolag får samtidigt ökade vinster på cirka 8,4 miljoner euro per dag.
Upp till tre år efter skattesänkningarna förutspås oljeutbudet bli mer elastiskt vilket medför minskande kostnader för EU och något minskade vinster för Ryssland.
Många är helt beroende av rysk olja
Allt detta är en konsekvens av att Ryssland är en så stor oljeproducent och att länder utanför Ryssland är beroende av olja för sina transporter.
– Ibland glömmer man bort det, men olja är fortfarande världens största energikälla och står för 30 procent av världens energiförsörjning. Och 11 procent av oljan produceras av Ryssland. Endast små ökningar i oljepriset ger stora ökningar i inkomster för Ryssland, säger Henrik Wachtmeister vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
Kan finnas andra sätt
Det kan finnas sätt att stötta konsumenterna och samtidigt hålla den politiska linjen mot Ryssland, menar forskarna. Ett sätt är en direkt inkomstökning för konsumenter. Denna skulle innebära samma totala budgetkostnad för EU som den sänkningen av bränsleskatten.
I det scenariot skulle bränslepriserna öka marginellt, men vinstökningarna i Ryssland skulle bara vara cirka 15 procent av vinstökningarna från den tänkta skattesänkningen. Dessutom skulle man inte bara hjälpa dem som köper bensin och diesel, utan alla hushåll skulle få en lättnad.
Vad länder gör spelar roll
– Bensin- och dieselskattersänkningar har ju diskuterats och även genomförts i Sverige under året, men det har det även gjorts i de flesta andra länder i Europa. Man kanske tycker att det inte spelar så stor roll vad Sverige gör, men gör hela Europa en skattesänkning blir effekten på oljemarknaden signifikant, som vi visar i studien, säger Daniel Spiro vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.
Daniel Spiro, universitetslektor och docent vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. daniel.spiro@nek.uu.se
Studien bygger på data från personer som diagnostiserats med Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom eller ALS under åren 1970–2016 i Sverige.
Resultaten visar att en sjukhusbehandlad infektion fem år eller mer före diagnos kopplas till 16 procent högre risk för Alzheimers sjukdom och 4 procent högre risk för Parkinsons sjukdom. Sambandet sågs enbart för personer som diagnosticerats före 60 års ålder och inte för personer som diagnostiserats senare i livet.
Högst risk vid infektioner före 40
Högst var risken bland personer som drabbats av upprepade sjukhusbehandlade infektioner före sin 40-årsdag. Bland dem var risken för Alzheimers sjukdom mer än dubblerad och risken för Parkinsons sjukdom 40 procent högre.
Forskarna noterar ingen koppling mellan infektioner och ALS, amyotrofisk lateral skleros, oavsett ålder för diagnos.
– De här fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdomsprocess, vilket leder till att den neurodegenerativa sjukdomen bryter ut i relativt unga år, säger Jiangwei Sun, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Studien bygger på data från personer som diagnostiserats med Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom eller ALS, åren 1970–2016 i Sverige, samt fem matchade kontroller per person slumpvis valda från den allmänna befolkningen.
Analysen omfattade drygt 290 000 personer med Alzheimers sjukdom, drygt 100 000 personer med Parkinsons sjukdom och drygt 10 000 personer med ALS.
Det finns många orsaker till att förmågan att köra bil minskar, till exempel sjukdom, ålder eller en kognitiv nedsättning. Om en läkare misstänker att en patient inte längre är lämplig i trafiken, är läkaren skyldig att anmäla det till Transportstyrelsen.
Det är dock en svår bedömning att göra. I höstas lanserade Örebro universitet pilotprojektet Dash (Driving Assessment in Healthcare), vars mål är att underlätta läkarnas beslut genom att ta fram data på patienternas bilkörning med hjälp av artificiell intelligens och ögonspårning.
Testas på bilförare
Projektet bygger på innovationen QT-PIE, som forskarna nu får testa i praktiken, med riktiga användare.
– Vi har intervjuat experter på Trafikverket och instruktörer på trafikskolor. Utifrån de intervjuerna har vi tagit fram ett antal regler som vi sedan tränat vårt AI-system på. Tanken är att se om patienterna som genomför testet klarar av att följa dessa regler när de kör, säger Ravi Chadalavada, doktorand i datavetenskap vid Institutionen för naturvetenskap och teknik, och fortsätter:
– Föraren får sätta på sig ögonspårningsglasögon och köra en sträcka i en bil. Bredvid sig har föraren en instruktör från trafikskolan, så samtidigt som vi samlar in data gör instruktören också en utvärdering av föraren.
Utvärdera AI:ns bedömningar
Han var nöjd med kvaliteten på den data som samlades in under testkörningarna. Nästa steg är att analysera datan för att sedan utvärdera systemet för att se om läkarens, trafikskoleinstruktörens och AI:ns utvärderingar skiljer sig åt.
– Vi ska sätta oss ned med experterna från Trafikverket, VTI, USÖ och trafikskolorna. Tillsammans ska vi jämföra AI-systemets utvärdering med den utvärdering som instruktören från trafikskolan gjorde, och även se hur de resultaten korrelerar med bedömningen som läkaren har gjort. Det ska bli intressant att titta på frågan ur ett holistiskt perspektiv och se hur olika utvärderingsmetoder skiljer sig åt. Beroende på hur det går, kan vi också lära oss var eventuella brister i vårt system finns så vi kan fokusera på att lösa dem, säger Ravi Chadalavada.
Hur kan den här lösningen användas i framtiden?
– Ett exempel är om en läkare är osäker på om ett visst hälsotillstånd påverkar patientens körförmåga eller inte. Då kan läkaren be patienten använda QT-PIE och genomföra en testkörning, för att sedan få en rapport från systemet om hur väl patienten körde. Vårt fokus är inte att fatta beslut, utan att vara ett stöd till läkarna som ska fatta beslut. Jag tror att det kan bli väldigt användbart inom hälso- och sjukvården i framtiden.
Ett flertal avgörande tippningspunkter*, eller brytpunkter, i jordens klimat kan överskridas om medeltemperaturen på jorden ökar med mer än 1,5 grader. Den nya analysen visar att Parisavtalets mål, att uppvärmningen inte ska överstiga 2 grader, inte räcker för att undvika farliga klimatförändringar.
Vad händer om jordens medeltemperatur ökar med mindre än 2 grader, med 2–4 grader och 4 grader eller mer?
Tipping points – oåterkalleliga brytpunkter i klimatet
Tippningspunkter (från engelskans tipping points), brytpunkter eller tröskelpunkter är olika begrepp för att beskriva systemskiften som hänger ihop med förändringar i klimatet. Det är en förändring i klimatsystemet som är så stor att jämvikten ändras tvärt och inte återgår till det ursprungliga tillståndet även om orsaken till förändringen försvinner, till exempel att en havsström ändrar riktning.
Källa: Wikipedia
– Vi ser redan tecken på att klimatet har destabiliserats i delar av Västantarktis, på Grönland, i områden med permafrost och i Amazonas regnskogar. De viktiga atlantströmmarna riskerar också att störas ut, säger David Armstrong McKay, forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, University of Exeter och Earth Commission.
Enligt Armstrong McKay och hans kollegor har listan över potentiella tippningspunkter i världen nu utökats från nio till sexton.
David Armstrong McKay poängterar att vi redan vid nuvarande nivåer av global uppvärmning närmar oss fem farliga tippningspunkter, och riskerna ökar för varje tiondels grad av ytterligare uppvärmning.
De fem tippningspunkterna som redan är i riskzonen är:
avsmältning av Grönlands stora inlandsisar
avsmältning av inlandsisar i Västantarktis
storskalig upptining av permafrosten
kollaps av den stora havsströmmen i Labradorhavet
massdöd av tropikernas korallrev
– Risken för att överskrida de avgörande tippningspunkterna kan fortfarande minskas genom att snabbt minska utsläppen av växthusgaser, men då måste vi börja omedelbart, säger Armstrong McKay.
Analysen har genomförts av ett internationellt forskarlag som gått igenom över 200 artiklar publicerade sedan 2008, då begreppet tippningspunkterna (” tipping points”) i klimatsystemet först definierades.
David Armstrong McKay, forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, University of Exeter och Earth Commission, d.mckay@exeter.ac.uk
Det är ganska vanligt att människor med adhd har andra psykiatriska diagnoser eller fysiska hälsoproblem. Bland annat har adhd förknippats med en ökad risk för sjukdomar i hjärta och kärl.
Men om det finns ett samband mellan adhd i sig och hjärt-kärlsjukdomar, och i så fall vilka specifika sjukdomar, har inte fått lika mycket uppmärksamhet.
”Adhd en oberoende riskfaktor”
I en studie från Karolinska institutet och Örebro universitet har forskare undersökt sambandet mellan adhd och ett 20-tal hjärt-kärlsjukdomar.
– Vi såg att vuxna med adhd löpte dubbelt så stor risk att utveckla minst en hjärt-kärlsjukdom jämfört med dem utan adhd, säger Lin Li vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
– När vi tog hänsyn till andra väletablerade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom försvagades sambandet men förblev fortfarande signifikant. Detta tyder på att adhd är en oberoende riskfaktor för ett brett spektrum av hjärt-kärlsjukdomar.
Resultatet bygger på nationella data över fler än fem miljoner vuxna. Efter uppföljningsperioden på i genomsnitt knappt 12 år hade 38 procent av personerna med adhd minst en hjärt-kärlsjukdom medan motsvarande siffra för dem utan adhd bara var 24 procent.
Detta är adhd
Adhd, attention deficit/hyperactivity disorder, är en vanlig neuropsykiatrisk diagnos som bland annat kännetecknas av koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet. Uppskattningsvis 2,5 procent av världens vuxna lever med adhd.
Källa: Karolinska institutet
Här är sambanden särskilt starka
Forskarna såg i studien förhöjda risker för alla typer av hjärt- och kärlsjukdomar. Sambandet mellan adhd och hjärt-kärlsjukdom var extra starkt för hjärtstopp, stroke till följd av hjärnblödning och förträngningar i blodkärlen.
Sambandet var något starkare hos män än hos kvinnor.
Vid vissa psykiatriska tillstånd, som missbruksproblem, var risken för hjärt-kärlsjukdom betydligt högre hos personer med adhd. Behandling med centralstimulerande eller andra psykiatriska läkemedel, som antidepressiv eller ångestdämpande medicin, förändrade inte sambandet i någon större utsträckning.
Svårt med orsakssambandet
Forskarna poängterar att det är svårt att säkert fastställa ett orsakssamband. Det är alltså svårt att säga att adhd i sig ger större risk för fysisk sjukdom och andra diagnoser, även om samband alltså syns.
Dock är studiens resultat väsentlig information för människor med adhd och för hälso- och sjukvården, enligt forskarna.
– För behandlande läkare är det viktigt att noggrant undersöka livsstilsfaktorer och potentiellt samexisterande psykiatriska diagnoser i syfte att minska risken för hjärt-kärlsjukdom hos individer med adhd, säger Henrik Larsson, professor vid Örebro universitet och anknuten forskare vid Karolinska Institutet.
Han tillägger att det är önskvärt med mer forskning som undersöker möjliga biologiska mekanismer bakom sambanden mellan adhd och andra diagnoser.
– Svenska lärare använder mer muntligt berättande än vad de är medvetna om. Det kommer ofta spontant i undervisningen. Det är till exempel anekdoter, minnen och andra korta berättelser. Ett exempel är en lärare som berättade om hur hennes bror höll på att drunkna en gång för elever som inte ville följa med på simundervisning, säger Ola Henricsson, som forskar i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.
Han har undersökt vilken roll muntligt berättande har i undervisningen. Med muntligt berättande avses när läraren stannar upp och exemplifierar eller belyser något med hjälp av anekdoter, historier eller berättelser. Han har dels intervjuat 40 lärare i grundskolan om deras berättande, dels observerat lektioner och spelat in muntligt berättande av lärare och lärarstudenter.
Fånga elevernas intresse
Det mesta berättandet sker spontant men ibland ingår det i lärares planering. Ett sådant exempel är en lärare på högstadiet som inledde ett tema om antiken med att berätta antika myter för att väcka elevernas intresse.
– Oavsett om det är planerat eller spontant muntligt berättande är det tydligt sammanvävt med undervisningen och ämnesinnehållet. Lärarna beskrev att deras muntliga berättande har stor betydelse för att skapa relationer med eleverna, få deras uppmärksamhet och fånga deras intresse, säger Ola Henricsson.
Mer levande undervisning
En central aspekt av muntligt berättande är att undervisningen blir mer levande men också att situationen blir mer oförutsägbar. Det går aldrig helt att förutse hur elever tolkar eller upplever berättandet.
– Det muntliga berättandet paketerade ämnesinnehållet på ett sätt som gjorde eleverna nyfikna och öppnade upp för dem att komma åt, och förstå, innehållet på olika sätt. I det finns en risk att det inte lyckas eller att man kommer bort från ämnet. Men också en möjlighet att skapa förståelse och att undervisningen kommer att handla mer om livet självt.
Stärker relationer mellan lärare och elever
En annan central aspekt är att muntligt berättande stärker relationer. Det skapas en intim situation där läraren står framför hela klassen och är tydligt kroppslig eftersom gester, hållning och ansiktsuttryck är en del av berättande. Att kunna berätta gynnar lärarens generella didaktiska färdigheter (ung. ”förmågan att undervisa”, redaktionens kommentar) som att stå framför en klass och gestalta ett ämnesinnehåll.
– Berättandet skapas i en ömsesidig relation i vilken den som berättar är beroende av att de som lyssnar följer med och ger respons. En del lärare beskrev den här situationen som ett starkt möte, där läraren har elevernas fulla uppmärksamhet och med det kommer ett ansvar. Berättande visar sig, lite motsägelsefullt, som ett professionellt sätt att lyssna på eleverna.
Svårt att hinna med muntligt berättande
Även tidigare forskning visar att lärare anser att det muntliga berättandet har många positiva effekter. Samtidigt säger lärare att de inte använder muntligt berättande så ofta på grund av tidsbrist, att det inte relaterar till kunskapsmålen och att det är svårt att mäta vad eleverna lär sig.
– Vi har idag en instrumentell syn på undervisningen med specifika mål och att man kontinuerligt ska mäta utfallet av undervisning. Det finns därför en risk att läraren tycker att muntligt berättande inte passar in. Men ur ett bildningsperspektiv är muntligt berättande istället en möjlighet för gruppen att lära tillsammans och att lära om livet inom ramen för ämnesundervisning.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
.jpg){kind=link}