Spelbranschen är en global bransch. Det innebär att oavsett var i världen ett spelföretag är baserat finns spelare, eller potentiella spelare, i många länder.
Marcus Toftedahl, doktorand i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde, har besökt företag i Sverige, Indien och Kina för att ta reda på vad små spelföretag behöver tänka på för att anpassa sina spel till fler marknader.
Små företag jobbar mest med översättning
Hans avhandling visar mindre spelföretag framför allt jobbar med att översätta text. Att ta hänsyn till andra kulturella skillnader finns det sällan resurser till.
– Min begränsning har legat i att förstå hur just småföretagare jobbar med begränsade resurser. Då är det språket man mäktar med, om ens det, säger Marcus Toftedahl.
Symboler kan betyda olika saker
För att kunna sälja bättre globalt finns alltså mer att ta hänsyn till. Det kan handla om symbolers betydelse som kan variera. Det kan också handla om referenser till popkulturella fenomen som inte alla känner till.
Viktigt att göra rätt från början
Marcus Toftedahl konstaterar också att många företag tycks glömma bort att det finns spelare som inte förstår engelska, eller det språk som företaget utvecklar spelet på.
Det är viktigt för företagen, menar han, att skapa rätt förutsättningar från början om de vill att ett spel kan slå globalt. På så vis slipper de den dyra och tidsödande processen med att programmera om hela spelet när det väl är ute på den globala spelmarknaden – och spelare runt om i världen hör av sig med önskemål om att få spelet på sitt eget språk.
I sociala medier finns möjligheter för människor att be andra om akut hjälp med mat eller pengar. Facebookgruppen Giving People, som forskare vid Högskolan i Gävle specifikt har studerat, riktar sig till barnfamiljer i ekonomisk nöd.
Familjer anger anonymt vad de behöver och får sedan en mindre summa, i form av ett presentkort. Att det är ett presentkort är ingen slump. Ett presentkort syns inte på det egna kontot, om socialtjänsten skulle be om kontoutdrag. Därmed ”rundas” socialtjänsten.
Sökes: Mat och kläder till barnen
Forskarna har granskat 30 ansökningar till Giving People. De såg att ansökningarna handlar om basala behov, som mat och kläder till barnen. Familjerna som sökte hjälp var främst ensamstående föräldrar eller familjer med många barn.
– Nittio procent av familjerna uppgav att barnen inte kan äta sig mätta, i flera fall kan man tala om ren nöd, säger Sven Trygged, professor i socialt arbete.
Fattigdom flyger under radarn
Att människor anonymt får hjälp med mat och kläder via Facebook är inte enbart av godo, menar forskarna. Tvärtom finns risker. En risk är att fattigdom på detta vis, inte minst barnfattigdom, flyger under samhällets radar. Familjers svåra situation upptäcks inte.
– Detta gör att samhället inte ser hela omfattningen av barnfattigdomen och behovet av försörjningsstöd, säger Sven Trygged.
Matkasse men inget möte
En annan risk är att mer långsiktig hjälp uteblir, menar forskarna. Söker man exempelvis hjälp från socialtjänsten eller vissa större frivilligorganisationer får man ett erbjudande om ett personligt möte. Det sker inte om man får hjälp via Giving People och andra liknande kanaler.
Ekonomiska svårigheter ofta är ett tecken på andra sociala problem – som kanske bara upptäcks om utbildad personal får chans att träffa den som är i knipa. Ett personligt möte kan också leda till mer långsiktig hjälp.
– Om det till exempel är strukturella orsaker bakom så är det ju väldigt svårt för människor att på egen hand förändra sin situation, säger Sven Trygged.
Sven Trygged, professor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle Sven.Trygged@hig.se
– Växter är uppbyggda av många olika typer av celler, några av dem är förstärkta med lignin* och sätts samman med varandra för att bilda ett rör som leder vatten, som ett sugrör för att dricka en drink. Lignin är så starkt att rörcellerna kan motstå vakuum medan andra celler blir helt tillplattade, säger Delphine Ménard, som är forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.
*Lignin är en så kallad biopolymer som ingår i växters cellväggar. Ligninet tillåter växter att leda vatten och stå upprätt och utan lignin skulle växter varken kunna växa eller överleva.
Identifierat ligninets kemiska kod
Under lång tid trodde forskarna inte att lignin hade en kod, som i DNA eller proteiner, men nu har man kunnat visa att det finns en sorts kemisk kod för lignin. Varje lignincell använder den ”kemiska koden” för att justera sig för att fungera optimalt och motstå stress. Resultaten skulle kunna användas inom både jord- och skogsbruk för att tackla framtida klimatutmaningar.
– Det krävs bara en enkel kemisk förändring – att en enda väteatom överförs från alkohol till aldehyd – för att göra växter mycket motståndskraftiga mot torka under förhållanden där alla alkoholrika växter skulle dö, säger Edouard Pesquet, docent i molekylär växtfysiologi.
Kan förekomma naturligt
Dessutom har man kunnat visa att stora ökningar av ligninaldehyder också kan förekomma naturligt. I den japanska sidenindustrin har till exempel mullbär med de högsta nivåerna av ligninaldehyd länge använts och älskats av silkeslarver.
– Dessa resultat förändrar vår syn på hur lignin och vatten leds i en växt. De öppnar också upp för möjligheter att använda ligninkoden till att förbättra grödor och träd för att hantera problem med vattentillgång. Modifieringen av ligninkemin på cellnivå är en mekanism som kan göra det möjligt för växter att växa, återfukta sig och stå emot påfrestningar från klimatförändringar, säger Edouard Pesquet.
Edouard Pesquet, docent vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, edouard.pesquet@su.se, Aji Mathew, professor vid Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet, aji.mathew@mmk.su.se
Dataspel är sett till marknadsvärde en av de största sektorerna inom underhållningsbranschen. Många spel kräver mycket stora investeringar och kan vara under utveckling i flera år. Att kunna förutspå ett spels försäljning är därför värdefull information för dem som jobbar med spel.
Surret ger ledtrådar
Idag baseras många förutsägelser på företagens egen försäljning och på dataspelens produktegenskaper. Forskare vid Högskolan i Skövde har testat att förbättra förutsägelserna genom att ta in sådant som data från Google-sökningar och människors beteende online. Det kan handla om sådant som ”buzzen” kring en kommande produkt, det vill säga hur människor pratar – surrar – om den.
– Onlinebuzzen kring ett spel innan det släpps har visat sig vara en mycket bra indikator på dess kommande försäljning, både under lanseringen och under dess totala livstid, säger Nikolaos Kourentzes, professor i informationsteknologi på Högskolan i Skövde.
Hjälper till att förstå konkurrenter
Via matematiska modeller har forskarna översatt informationen till försäljningsprognoser. Det har förbättrat noggrannheten i prognoser med 18 procent, enligt forskarna.
De menar att företag på detta vis även kan förstå hur konkurrenters lanseringar kommer att slå. Det gör det möjligt att optimera det egna företagets planer och bättre utnyttja tillgängliga resurser.
– Resultaten från studien erbjuder ett kostnadseffektivt sätt att få tag i den här typen av information. Vanligtvis är detta en mycket resurskrävande uppgift med begränsad framgång, säger Nikolaos Kourentzes.
Kan användas till annat också
Forskningen är direkt applicerbar på dataspelsindustrin. Men Nikolaos Kourentzes ser fler möjliga användningsområden.
– Eftersom det är möjligt att hitta konsumenters onlinebeteende inom olika sektorer och intresseområden kan vår metod tillämpas inom andra sektorer. Till exempel skulle man potentiellt kunna förutspå intresset för och mottagandet av statlig politik, användning av incitament med mera.
Statsvetaren Matilda Miljand forskar inom miljö- och klimatpolitik vid Stockholms universitet, bland annat om hur man kan utvärdera miljöpolitik. Hon tycker att frågor om klimatet fick ett mycket snävt utrymme i 2022 års valrörelse.
– Klimatdebatten i valet kom att bli väldigt smal. Den kom i stor utsträckning att fokusera på energifrågan och blev tidvis sammanblandad med frågan om de höga energipriser vi upplever just nu, vad som är orsaken till dessa priser och hur de ska hanteras, säger Matilda Miljand.
– När klimatomställningen ändå diskuterades kom den i huvudsak att handla om hur vi ska producera vår el, där för eller emot kärnkraft kom att dominera, och i viss utsträckning om elektrifiering som behövde göras.
Fick klimatfrågan tillräckligt med utrymme?
– Även om jag hade önskat att det pratats mer om klimatet skulle jag säga att det stora problemet inte var kvantiteten, att klimatfrågan inte lyfts, utan hur debatten kom att ramas in, kvaliteten på debatten.
Vad anser du saknas och varför?
– De frågor som saknades i klimatdebatten var konkreta förslag på hur vi kan skynda på omställningen av samhället. Klimatpolitiska rådet konstaterar i sin senaste rapport att vi behöver öka tempot i omställningen om vi ska nå målen. Vilka politiska verktyg som partierna ville ta till för att öka tempot var frånvarande i debatten.
Bild: Unsplash/Matthew Henry
– Det saknades också en diskussion om hur vi värnar den biologiska mångfalden – något som är viktigt både för att kunna motverka klimatförändringarna och för att kunna hantera de klimatförändringar som kommer att ske – och frågor om hur vi kan skapa beteendeförändringar och mer hållbara konsumtionsmönster.
Vad tror du det får för betydelse för miljöpolitiken?
– Jag tror att kombinationen av höga energipriser och den inkommande regeringens fokus på kärnkraft kommer att leda till ett smalare fokus på hur vi kan öka elproduktionen. Det motstånd som finns bland flera partier i den tilltänkta regeringskonstellationen mot reduktionsplikten gör också att det är möjligt att Sverige kommer att minska kraven på att gradvis öka inblandningen av biodrivmedel – trots att detta hittills varit ett av de verktyg som haft störst effekt på utsläppen på transportsidan.
Det är reduktionsplikten
Reduktionsplikten innebär en skyldighet för företag som säljer bensin, diesel och flygfotogen att minska växthusgasutsläppen genom att blanda in förnyelsebara bränslen.
Reduktionsplikten höjdes den 1 januari 2022 från 6 till 7,8 procent för bensin och från 26 till 30,5 procent för diesel.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har före valet 2022 uppgett att de vill dra i bromsen för reduktionsplikten så att inte priserna på drivmedel ska fortsätta uppåt. Istället för 66 procents inblandning av förnyelsebara bränslen till 2030 vill Moderaterna att Sverige ska hålla sig till EU:s lägstanivå, det vill säga 13 procent.
Det är vanligt att kvinnor som har gjort kejsarsnitt oroas över hur livmodersärret läker och hur de ska klara en ny graviditet och förlossning.
Detta gör en obstetriker
Obstetrik är läran om graviditet, förlossning, tiden efter födseln och relaterade tillstånd hos kvinnan under/efter graviditet och förlossning. En obstetriker (förlossningsläkare) jobbar nära barnmorskor. På förlossningen är läkarens främsta roll att arbeta med alla komplicerade förlossningar, till exempel kejsarsnitt, medan barnmorskan ansvarar för normala förlossningar.
På den sedvanliga kontrollen efter födseln, hos en barnmorska, ska mycket avhandlas: Hur den som har fött mår, hur amningen går, med mera. Men det är ofta sparsamt med information om hur livmodern har läkt efter ett kejsarsnitt, säger Karin Sjöström, psykiatriker och docent i vårdvetenskap vid Malmö universitet.
Bristen på information skapar oro, menar hon. En del som fött med kejsarsnitt undrar exempelvis om det är möjligt att föda igen – och i så fall hur.
– Det finns en stor oro hos de här kvinnorna. De tror inte att de kommer klara en vaginal förlossning och vill ha ett nytt kejsarsnitt nästa gång de väntar barn, trots att upprepade snitt innebär ökade risker, säger Karin Sjöström.
Kvinnor erbjuds ultraljud och samtal
Hon och forskarkollegor har studerat vad som händer om kvinnor efter ett kejsarsnitt får mer uppföljning. I studien fick 1 000 kvinnor träffa en obstetriker sex till nio månader efter kejsarsnittet.
Alla fick inför och efter undersökningen fylla i ett formulär om sin ångestkänslighet och oro.
Under mötet undersökte obstetrikern ärret, gjorde en ultraljudsundersökning och kunde bekräfta för kvinnorna att det såg gynnsamt ut inför en ny graviditet. Kvinnorna erbjöds även uppföljning vid en ny graviditet.
Ångesten sjönk
– Vi kan se att ångesten sjönk hos samtliga efter besöket. Till och med de som hade riktigt hög ångest kom ner till normala nivåer – och det är inte lätt att åstadkomma bara på ett vårdbesök, säger Karin Sjöström.
Både kvinnor som hade gjort kejsarsnitt av eget val och de som behövt akut kejsarsnitt medverkade i studien. Forskarna kunde inte se någon betydande skillnad mellan grupperna.
Både samtal och ultraljud viktiga
Karin Sjöström säger att både samtalet och ultraljudsundersökningen tycktes fylla en viktig funktion. Forskarna hoppas att den studerade typen av samtal och undersökning ska kunna genomföras som standard i vården efter kejsarsnitt.
Karin Sjöström, psykiatriker och docent i vårdvetenskap vid Malmö universitet karin.sjostrom@mau.se
Vår kosmiska hemvist Vintergatan innehåller mellan 100 och 400 miljarder stjärnor. Astronomer tror att galaxen föddes för 13,6 miljarder år sedan ur ett roterande gasmoln bestående av väte och helium. Under miljardtals år samlades sedan gasen i en roterande skiva där stjärnorna, till exempel vår sol, bildats.
I en ny studie som bygger på data från det europeiska rymdteleskopet Gaia, har ett forskarlag, lett från Lund, gjort en förbryllande upptäckt kring stjärnorna i galaxskivans ytterområden.
– Vi kan se att de här stjärnorna vinglar och rör sig upp och ner i olika hastigheter. När dvärggalaxen Sagittarius, Skytten på svenska, passerade Vintergatan uppstod intergalaktiska vågrörelser, lite som ringarna som bildas när man kastar en sten i en damm, säger Paul McMillan, astronomiforskare vid Lunds universitet.
En Illustration av rymdteleskopet Gaia som sändes upp vintern 2013 med målet att kartlägga en miljard av Vintergatans alla stjärnor, eller en procent av det totala antalet stjärnor i vår galax. Ombord har den en kamera med en upplösning på närmare en miljard pixlar. Med hjälp av kameran kan Gaia placera stjärnorna i en tredimensionell karta och på så sätt skapa en aldrig tidigare skådad bild av vår hemvist i universum. Bild: ESA–D. Ducros, 2013
Det är tack vare data från Gaia som forskargruppen kunnat studera ett mycket bredare område av Vintergatans skiva än vad som tidigare varit möjligt. Genom att mäta hur kraftiga krusningarna är på olika platser i skivan har forskarna börjat lägga ett avancerat pussel för att lära sig mer om Sagittarius historia och bana kring vår hemgalax.
– För tillfället slits Sagittarius sakta isär, men för 1–2 miljarder år sedan var den betydligt större, troligtvis motsvarande cirka 20 procent av Vintergatans skiva, säger Paul McMillan.
Sagittarius är en elliptisk slingformad satellitgalax i Vintergatan. Den färdas i en polär omloppsbana (en omloppsbana som passerar över Vintergatans galaktiska poler) på ett avstånd av cirka 50 000 ljusår från Vintergatans kärna. I sin slingrande, spiralformade bana har den passerat genom Vintergatans plan flera gånger tidigare. Bild: ESA/Gaia/DPAC, CC BY-SA 3.0 IGO
Forskarna blev förvånade över hur stora delar av Vintergatans avlägsna ytterområden de kunde studera med hjälp av datan från Gaia. I dagsläget har teleskopet, som sköts upp 2013, mätt rörelsen av cirka två miljarder stjärnor samt riktningen av 33 miljoner.
– Genom vår nya upptäckt kan vi studera Vintergatan på ett sätt som liknar hur geologer drar slutsatser om jordens struktur. Den här typen av galaktisk seismologi kommer att lära oss mycket om vår hemgalax och dess spännande utveckling, säger Paul McMillan.
Paul McMillan, docent vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet, paul.mcmillan@astro.lu.se
Fotnot:
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet:
Sydney Institute for Astronomy,
Centre of Excellence for All Sky Astrophysics in Three Dimensions,
Universitat de Barcelona,
Institut d´Estudis Espacials de Catalunya,
Universidad de Antofagasta,
Osservatoria Astrofisico di Torino,
Observatoire de la Côte d’Azur,
University College London.
Det råder brist på sjuksköterskor på många håll i Sverige och deras arbetsmiljö har fått mycket uppmärksamhet. I ett forskningsprojekt på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har såväl chefer som sjuksköterskor fått svara på enkäter och djupintervjuats.
– Vi ville ta reda på om sjuksköterskornas upplevelse av stöd från organisationen påverkade deras hälsa, hur nöjda de var med arbetet och deras avsikt att stanna kvar i sin anställning. Vi ville också se om denna upplevelse påverkade vårdens effektivitet och patientsäkerhet, säger Marianne Törner, forskare inom arbets- och miljömedicin på Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin.
Bli sedd och uppskattad
Projektet visar att sjuksköterskor som känner att organisationen bryr sig om dem och uppskattar dem är mindre stressade, mer effektiva, upplever jobbet som mer meningsfullt och är mindre benägna att byta jobb. Det ger i sin tur positiva effekter som bättre teamarbete och ökad patientsäkerhet.
– Vi ser också att vårdenhetscheferna är centrala för att sjuksköterskorna ska uppleva ett bra organisatoriskt stöd. Deras närvaro och tillgänglighet för sin personal är extremt viktig, säger Marianne Törner.
Bra stöd till chefen viktigt
För att vårdenhetschefer ska fungera bra behöver de ha kontor på sin vårdenhet, hög närvaro och synlighet i verksamheten, påverkansmöjligheter och stöd uppifrån, rimlig administrativ arbetsbörda och kontakt med en och samma HR-expert över längre tid.
– Ett bra stöd till vårdenhetscheferna ger ringar på vattnet. Det påverkar sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö positivt, vilket i sin tur bidrar till ökad effektivitet och patientsäkerhet.
Färre etiska konflikter
Forskningen utgår från begreppet Perceived Organizational Support (POS), som syftar på medarbetarnas uppfattning om i vilken grad organisationen värdesätter deras arbete och värnar deras välmående. Ju positivare uppfattning medarbetarna har, desto färre etiska värdekonflikter.
Att inte kunna ge patienten bästa möjliga vård, och därmed gå emot sina djupaste värderingar i jobbet, leder till etisk stress, som i sin tur kan leda till utbrändhet och en vilja att lämna yrket. Sjuksköterskor som känner att de har gott stöd från chef, övrig ledning och kollegor upplever färre etiska konflikter.
Gemensam syn på uppdraget
– Vi ser att det är viktigt att det finns en ideologisk samsyn kring vårduppdraget i hela organisationen. Ideologisk samsyn innebär att man är överens om att patienternas behov är överordnade, snarare än till exempel att hålla nere kötider eller att utföra tvingande administrativa uppgifter, säger Marianne Törner.
– Vi hoppas att vår forskning ska göra skillnad. Syftet med boken är att göra forskningsresultaten tillgängliga för chefer, andra beslutsfattare och fackliga förtroendepersoner i vården, så att resultaten kan användas i organisationernas praktiska utvecklingsarbete, avslutar hon.
Så gjordes forskningen:
Forskningsresultatet bygger på enkäter till 140 vårdenhetschefer och 1 800 sjuksköterskor på sjukhus i två olika regioner, samt djupintervjuer och fokusgruppsintervjuer.
Marianne Törner, forskare inom arbets- och miljömedicin på Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, marianne.torner@amm.gu.se
Lag och ordning har lyfts fram som en av väljarnas viktigaste frågor. Linnea Wegerstad, universitetslektor vid Juridiska fakulteten, ser hur kriminalisering allt oftare ses som första åtgärden mot vitt skilda samhällsproblem.
Under senare år har straffen höjts, möjligheten att använda tvångsmedel som häktning har utökats och det har införts kriminaliseringar på nya områden. Dessa åtgärder är sällan underbyggda av forskning. Experternas roll är underordnad, menar Linnea Wegerstad:
– Ett uttryck som återkommer i direktiv, utredningar och propositioner är att lagstiftaren vill markera allvaret. Att allmänheten ser allvarligt på detta berättigar i sig en skärpning av straffet eller att en ny typ av handling ska kriminaliseras.
Kriminalisering för att visa politisk handlingskraft
Ett sätt att förstå dessa samhälleliga tendenser är genom begrepp som straffrättspopulism och symbolisk kriminalisering:
Straffrättspopulism handlar just om att kriminalisering ses som lösning på många komplexa samhällsproblem utan att det finns stöd för att så är fallet.
Symbolisk kriminalisering handlar om att straffbelägga en handling – inte för att det kommer att innebära någon förändring i praktiken – utan för att visa politisk handlingskraft.
Vill ha höjda straff som redan finns
Båda begreppen är laddade och inte oproblematiska. Om folket vill se skärpta straff så bör väl straffen skärpas, menar en del. Men det är inte alltid allmänheten vet vilka straff som är aktuella för olika typer av brott. Många får sin kunskap från medier och från rättsfall som av olika skäl uppmärksammas medialt.
– När man i undersökningar i nordiska länder har frågat om straffen ska höjas så tycker många också ”ja, höj straffen”. Men när man frågar vad straffet borde bli för en viss typ av gärning så ligger svaren nära straffet som döms ut redan idag, säger Linnea Wegerstad.
Straffet i proportion till gärningen
Vid påföljd och straff finns proportionalitetsprincipen. Straffet ska stå i proportion till gärningen. Det straffrättsforskare kan bidra med är att undersöka om det finns stöd för kriminalisering.
Linnea Wegerstad och kollegor svarar regelbundet på olika remisser. De tittar på vilka skäl som framförs i en utredning eller proposition och hur problemet beskrivs. De tittar också på systematiken, till exempel: vad händer om straffet höjs för ett visst brott i förhållande till andra brott?
Ständiga småändringar i lagen
De senaste tio åren har straffen skärpts utan att det varit en systematisk översyn, menar Linnea Wegerstad. Hon ser också praktiska problem med ständiga småändringar. Domstolen måste hela tiden förhålla sig till ny lagstiftning. Ett exempel är hedersbrott, där handlingarna redan var kriminaliserade enligt annan lagstiftning men där det tillkom en ny bestämmelse för brott i specifika relationer och med specifika syften:
– Det finns en poäng med att juridiken är konservativ, inte i ideologisk mening utan i meningen att det finns tydlig praxis och stabilitet i bedömningen som gör att lagstiftningen är förutsebar. Nu har vi många osäkra rättslägen på samma gång.
Kriminalisering ofta det enda alternativet
Inom straffrätten är ”ultima ratio” ett begrepp där utgångspunkten är att kriminalisering är så ingripande mot individer att det bör vara en sista åtgärd.
– Om problembeskrivningen verkar handla om annat än att människor uppsåtligen vill göra ont, till exempel fattigdom, bostadsbrist eller arbetslöshet, så är kanske inte kriminalisering rätt medel. Ofta återkommer vi i våra remissyttrande inför ny lagstiftning att vi saknar utredning av vilka andra åtgärder som skulle kunna vara lämpliga, säger Linnea Wegerstad.
Nu föreslås till exempel en kriminalisering av rekrytering av unga till kriminell verksamhet.
– I gängbrottsutredningen beskrivs fattigdom och segregation som orsaker till varför unga rekryteras. Gängen kan ge pengar, mat på McDonalds och nya sneakers. Det sker ingen direkt rekrytering utan unga dras in på grund av många samverkande faktorer. Då framstår det som tveksamt om en ny kriminalisering kommer att ha någon verkan, säger Linnea Wegerstad.
Det visar en studie på män rekryterade till Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus.
– Det finns ett par studier sedan tidigare där man sett en koppling mellan högre östrogennivå och mindre uttalad spermie-dna-skada, det vill säga brott på dna-strängen. Högre spermie-dna-skada är kopplat till en lägre fertilitet.
Östrogen skyddar mot skador på spermie-dna
– Forskare har hittills tolkat de tidigare fynden som att det egentligen haft att göra med testosteron. Vi ser ett tydligt samband mellan högre östrogennivåer och minskad andel spermier med brott på dna-strängen. Men vi hittade inga samband med testosteron, säger Jonatan Axelsson, biträdande överläkare på Reproduktionsmedicinskt centrum på Skånes universitetssjukhus (RMC) och forskare vid Lunds universitet.
Till skillnad från många tidigare studier baseras denna på män som inte har några kända fertilitetsproblem.
Östrogen och spermieproduktion
Jonatan Axelsson hoppas att studien kan bidra till att öka kunskapen om östrogenets allmänna betydelse för spermieproduktionen.
– Det är intressant att ett hormon som man tänker är så typiskt kvinnligt verkar ha så stor betydelse i detta sammanhang. Det finns östrogenliknande ämnen i viss mat, som till exempel viss mat från växtriket, och man kan ju spekulera i att intag av sådan mat skulle kunna kopplas till skydd mot spermie-dna-skada, säger Jonatan Axelsson.
En annan förhoppning är att studien ska leda till att det skrivs ut mindre medicin som minskar östrogenbildningen i syfte att öka testosteronet, som sker på vissa håll i världen.
– Vissa tror att testosteron inte kan vara farligt eftersom det är ett manligt hormon. Men alla har båda hormonerna och en normal balans verkar fördelaktig. Det kan vara lätt att tro att det bara är testosteron som spelar roll för mannens reproduktionsfunktion. Men det är viktigt att veta att intag av testosteron och liknande preparat kan bromsa eller helt blockera spermiebildningen, säger Jonatan Axelsson.
284 skånska män bidrog med sperma till studien
Studien baseras på män som inte hade några kända fertilitetsproblem. 284 skånska män runt 18 år rekryterades via mönstringen och skolor till Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus. Männen fick lämna blod- och spermaprov och uppge vikt och längd. Östrogen- och testosteronhalten i blodet mättes, och spermaproven analyserades på Reproduktionsmedicinskt centrums laboratorium vid Skånes regionssjukhus
Malmö universitet konstruerar det nationella provet i historia för årskurs nio i grundskolan. I den analys av svaren som universitetet regelbundet gör märkte forskare att förhållandevis många elever misslyckas med en fråga om Förintelsen.
– Vi tänkte att det är märkligt att eleverna hamnar fel med tanke på hur mycket fokus det är på Förintelsen i samhället i allmänhet och i historieämnet i synnerhet. Och vi vet att Förintelsen ingår i undervisningen i skolan, den är ett centralt innehåll i läroplanen, säger Fredrik Alvén, docent i historia vid Malmö universitet.
Historiskt sammanhang ger godkänt
Frågan på provet gäller skälen till Förintelsen. De elever som har fått godkänt har skrivit om orsaker och konsekvenser, som Tysklands nederlag i första världskriget. De har gett komplexa förklaringar som rör samhälle och ekonomi. En del svar har också innehållit paralleller till sådant som pågår i världen idag.
Bara detaljer ger underkänt
En av fyra elever får dock underkänt, vilket är mycket jämfört med många andra provfrågor, enligt forskarna. Vissa får underkänt på frågan om Förintelsen för att de har svarat för kort eller inte verkar ha någon kunskap. Andra har skrivit långa svar och ändå inte blivit godkända.
– Eleverna kan beskriva vad som hände i lägren, hur många som dog och beskrivningar av vad som hände, men inte om vetenskapliga orsaker, säger Fredrik Alvén.
Minnesmonument över Förintelsen, Berlin. Bild: Unsplash/Jared Lisack
– Många av de underkända svaren fokuserar också på förövarna som Hitler, nazisterna och tyskarna, ofta förenklat avbildade som drivna av avsikten att begå folkmord, utan den historiska kontexten. Hitler beskrivs ibland nästan som att han genomförde Förintelsen på egen hand.
Många svar har moralisk aspekt
För en del elever verkar den vetenskapliga kunskapen saknas, samtidigt som eleverna ger uttryck för en moralisk aspekt, en upprördhet.
Både den vetenskapliga och moraliska aspekten är viktig, menar Fredrik Alvén. Men det är viktigt i historiebeskrivningen att se större strukturer.
– Sedan är det både för elever och forskare svårt att inte känna avsky för det som hände under Förintelsen, men kunskapsmässigt måste man också distansera sig och se vad som hände runt om.
Inte ett misslyckande
Resultaten kan inte tolkas som att undervisningen misslyckats, menar Fredrik Alvén, utan just att eleverna fokuserar på två olika sätt att beskriva historien: vetenskapligt eller moraliskt.
– Det är en diskussion som pågår, hur vi kan dra lärdomar av historien. Historieämnet blir ointressant om vi inte ser ett moraliskt perspektiv i det som hänt, och samtidigt väldigt förblindande om vi bara ser historien ur ett känslomässigt perspektiv, säger Fredrik Alvén.
Populärkulturen spelar in
Att andra världskriget och Förintelsen väcker känslor hos många elever är inte så konstigt, menar forskarna. Otaliga böcker och filmer beskriver dessa historiska händelser, ofta på känsloladdade sätt.
– Orsakerna till exempelvis den industriella revolutionen är inte en lika genomgående berättelse i vår kultur. Men jag kan spekulera i att med ökat klimatperspektiv och fler klimatkatastrofer så kan den industriella revolutionen få en annan betydelse framöver: ett historiskt innehåll med uppmaningar om ett mer moraliskt ansvar, säger Fredrik Alvén.
Det menar forskarna Mary Ingemansson och Jenny Edvardsson från Högskolan i Kristianstad, som båda arbetar med skönlitteratur och didaktik*.
*Didaktik kan definieras som vetenskapen om alla faktorer som påverkar undervisning och dess innehåll.
Mary använder termer som historiemedvetande och historisk empati när hon förklarar vad det handlar om. Första termen är vetskapen om att människor existerar i tid och rum och alltid på något sätt präglas av detta. Det vill säga att de har en härkomst och en framtid, samt vetskapen om att ingenting är oföränderligt.
– Skönlitteraturen kan ge barn och ungdomar kunskap om historien genom att de får uppleva den och identifiera sig med karaktärer som lever i andra tider, förklarar Mary och ger sig i kast med den andra termen.
– När man läser historiska texter är det viktigt att försöka sätta sig in i de dåtida människornas situation och förstå deras handlingar utifrån den kontext de levde i. Att göra det brukar kallas historisk empati.
Ett gemensamt arbete i klassen
Hur ska då läraren gå till väga med eleverna och den skönlitterära boken för att nå de önskade resultaten? De båda forskarna menar att arbetet med boken behöver vara ett gemensamt klassarbete, där eleverna läser, samtalar, skapar och skriver.
– Eleverna arbetar helt enkelt med boken, det lästa, på olika sätt. Det är också viktigt att kontextualisera, påpekar Jenny. Boken och handlingen måste sättas in i ett historiskt sammanhang. När var den aktuella tidsepoken? Hur såg samhället ut? Hur levde man? En del elever behöver denna information innan de börjar läsa boken.
– Läraren för lämpligen textsamtal* med något förhållningssätt, olika lässtrategier. Exempelvis kan man inspireras av receptionsteoretikerna Aidan Chambers eller Judith Langers arbete, föreslår Mary.
*Textsamtal är ett vedertaget sätt att bearbeta gemensam läsning av litteratur såväl i skolans undervisning som på lärarutbildningar. Det är ett arbetssätt och ett redskap som stöttar elever att nå förståelse om en text de läst där samtalen har en nyckelroll i språk- och kunskapsutveckling. Aidan Chambers och Judith Langer är två framstående förespråkare för textsamtal och båda har fått stort inflytande i Sverige.
Precis som Mary anser Jenny att samtalet med eleverna är centralt. I det kan eleverna få sätta ord på sina egna tankar samtidigt som de får lyssna på andra.
– På det sättet kan förståelsen för texten, och ämnet, både breddas och fördjupas. I samtalet kan jag som lärare även hjälpa till att dra paralleller mellan dåtid och nutid, och kanske också komma in på framtiden.
Dåtiden ger perspektiv åt samtiden
Genom att förstå historien förstår man också samtiden bättre enligt forskarna. En del frågor är allmänmänskliga – existentiella frågor som handlar om makt, relationer, kärlek, död och utanförskap.
– Det är frågor som människan i alla tider uppehållit sig vid och som man genom skönlitteraturen kan närma sig och samtala om. Tillsammans med läraren kan eleverna då diskutera skillnaderna mellan dåtid och nutid, och eleverna kan fundera hur de själva skulle lösa liknande problem i dag, föreslår Jenny och konstaterar.
– Du kan alltså använda litteraturen för att få både exempel och svar, som du sedan kan ta med dig in i ditt eget liv.
Högskolan på Bokmässan
Om du besöker Bokmässan i Göteborg har du möjlighet att lyssna till Mary och Jenny som kommer att prata om hur skönlitterära berättelser kan användas för att barn ska kunna lära sig historia. Som underlag för samtalet har de den skönlitterära boken ”Den försvunna staven” som är skriven av Jenny Edvardsson.
När och var: Lördag 24 september klockan 15.00 på Lärarscenen.
Mary Ingemansson, universitetslektor i svenska inriktning litteraturvetenskap vid Högskolan Kristianstad, mary.ingemansson@hkr.se
Jenny Edvardsson, doktorand i pedagogiskt arbete och universitetsadjunkt i utbildningsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, jenny.edvardsson@hkr.se
Människor behöver kunna känna rädsla för att komma undan livshotande situationer och för lära sig att undvika dem i framtiden.
Men vid vissa tillstånd, som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och flera ångestsjukdomar, blir rädsloreaktionerna överdrivna och finns kvar även när de inte längre är har någon hjälpsam funktion. Man kan få intensiv ångest trots att det man är rädd för inte längre finns där.
Vissa mer sårbara för stark rädsla
Forskare tror att en del människor är mer sårbara för att utveckla sådan överdriven rädsla – och att det kan hänga ihop med störningar i hur hjärnan processar skrämmande minnen. I en råttstudie vid Linköpings universitet har forskare undersökt vilka mekanismer i hjärnan det skulle kunna handla om.
Hotfulla situationer aktiverar amygdala
Amygdala i hjärnan sägs vara kopplingen mellan inkommande sinnesinformation och de fysiologiska och beteendemässiga förändringar som kopplas till emotionella reaktioner. Amygdala reagerar starkt vid snabba förändringar i omvärlden, stressfyllda situationer och händelser som kräver emotionell reaktion. Då påverkas kroppens balans och människans beteende genom ändrad hormonbalans. Till exempel verkar stark aktivitet i amygdala vid uppkomsten av plötsliga hot vara det som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och göra oss redo för strid eller flykt.
Vid dubbelsidig amygdalaskada försvinner förmågan att uppleva rädsla och reagera vid fara, vilket visats via djurstudier och skadestudier på människor.
Källa: Wikipedia
Förändrad aktivitet mellan två viktiga hjärndelar
Två delar av hjärnan är extra viktiga för att bearbeta skrämmande minnen. När vi upplever något som hotfullt aktiveras amygdala, se ovan. Amygdala arbetar tillsammans med delar av hjärnans pannlober, eller prefrontala cortex, som är viktiga för känsloreglering.
– Hos individer med PTSD och andra ångesttillstånd är kopplingen mellan dessa hjärnstrukturer förändrad, säger Estelle Barbier, Linköpings universitet.
Ett särskilt protein kan vara viktigt
Det verkar, enligt forskarna, finnas en viktig nyckel: Ett speciellt protein som förkortas PRDM2 och som har förmåga att stänga av vissa gener.
Forskarna har tidigare sett att nivåerna av det här proteinet minskar vid alkoholberoende. Hos människor är det mycket vanligt att alkoholberoende och ångestrelaterade tillstånd förekommer samtidigt och forskarna misstänker att det beror på gemensamma bakomliggande mekanismer.
Med andra ord kan nivåerna på det studerade proteinet vara ett av skälen till att alkoholberoende och ångestproblematik hos människor ofta går hand i hand.
Hjärnan förstärker fler skrämmande minnen
I sin studie har forskarna visat att om man sänker nivån av proteinet PRDM2 ökar också hjärnans så kallade konsolidering av skrämmande minnen, det vill säga den process när hjärnan förvandlar ett minne till ett långtidsminne.
Fler känsloreaktioner
En sänkning PRDM2 verkade också påverka vissa gener. Det ledde till en ökning av aktiviteten i nervceller som kopplar ihop pannloberna och amygdala. En ökad aktivitet tycktes leda till ökade inlärda känsloreaktioner.
Ökar kunskap om alkoholberoende och ångest
Kanske skulle en ökning av PRDM2 i framtiden kunna hjälpa människor med svår ångest. Det är dock inget som går idag.
– Patienter med ångestsjukdomar kan bli hjälpta av behandlingar som kan försvaga eller utplåna skrämmande minnen. Den biologiska mekanismen som vi har identifierat i den här studien innebär att PRDM2 är nedreglerat och i dag har vi inget sätt att höja det, säger Estelle Barbier.
– Men mekanismen kan vara en del av förklaringen till varför en del individer har en sårbarhet för att utveckla ångestrelaterade tillstånd. Den kan också förklara varför dessa tillstånd och alkoholberoende så ofta förekommer tillsammans.
Vetenskaplig artikel:
An epigenetic mechanism for over-consolidation of fear memories (Riccardo Barchiesi, Kanat Chanthongdee, Michele Petrella, Li Xu, Simon Söderholm, Esi Domi, Gaelle Augier, Andrea Coppola, Wiskerke Joost, Szczot Ilona, Ana Domi, Louise Adermark, Eric Augier, Claudio Cantù, Markus Heilig och Estelle Barbier), Molecular Psychiatry.
Kontakt:
Estelle Barbier, biträdande universitetslektor vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, samt institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, Linköpings universitet estelle.barbier@liu.se
Kvinnor och män har i stort sett samma riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Det framgår av en global studie som omfattade drygt 150 000 personer utan tidigare hjärt-kärlsjukdom.
De riskfaktorer som studerades var:
metabola, som högt blodtryck, fetma och diabetes
beteendemässiga, som tobaksrökning och kost
psykosociala, som ekonomisk status och depression
Under cirka tio år registrerades alla fall bland deltagarna av hjärt-kärlsjukdom med dödlig utgång, hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.
Kön och inkomster inga vattendelare
De metabola riskfaktorerna var likartade hos kvinnor och män, med undantag för höga värden av dåligt kolesterol, där kopplingen till hjärt-kärlsjukdom var starkare hos män. Just det fyndet behöver dock bekräftas i fler studier, menar forskarna.
Symtom på depression utgjorde också en högre riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom hos män än hos kvinnor. Däremot var kopplingen mellan dålig kost och hjärt-kärlsjukdom starkare hos kvinnor. Rökning var betydligt vanligare hos män, men som riskfaktor var rökningen lika illa för kvinnor.
Sammantaget konstaterar forskarna att kvinnor och män i stort sett hade liknande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Det understryker vikten av att strategierna för att förebygga sjukdomarna också behöver vara lika.
Större likheter än skillnader
Den lägre risken för hjärt-kärlsjukdom, främst hjärtinfarkt, i gruppen kvinnor som helhet kan förklaras av de yngre kvinnornas högre tålighet mot riskfaktorer. Deras östrogen ger mjukare kärlväggar och påverkar leverns förmåga att ta hand om dåligt kolesterol.
I gruppen kvinnor i studien registrerades 5 fall av stroke, hjärtinfarkt eller kardiovaskulär sjukdom per 1 000 personer och år. Motsvarande i gruppen män var 8,2 fall.
– När det gäller hjärt-kärlsjukdom hos män och kvinnor är likheterna i riskfaktorer betydligt större än skillnaderna, men män är mer känsliga för höga nivåer av dåligt kolesterol och det stämmer bra med att män utvecklar sjukliga förändringar i kranskärlen vid lägre ålder än kvinnor och börjar utveckla hjärtinfarkt betydligt tidigare. Skillnaderna när det gäller tidig stroke är mindre uttalade, vilket vi sett också i andra studier, säger Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet.
Så gjordes forskningen:
Studien som publiceras i tidskriften The Lancet inkluderar deltagare i både höginkomstländer och låg- och medelinkomstländer.
I studien ingick 155 724 personer i 21 länder på fem kontinenter.
Deltagarna var 35–70 år gamla och utan tidigare hjärt-kärlsjukdom när de inkluderades.
Under uppföljningstiden på i snitt tio år registrerades alla fall av hjärt-kärlsjukdom med dödlig utgång, hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.
De riskfaktorer som studerades var metabola (som högt blodtryck, fetma och diabetes), beteendemässiga (tobaksrökning och kost) och psykosociala (ekonomisk status och depression).
Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet, annika.rosengren@wlab.gu.se
Det är forskare vid zoologiska institutionen, Stockholms universitet, som har undersökt beteendet hos tio vargar och tolv hundar. De fann att 23 veckor gamla vargar kan skilja mellan en känd person och en främmande person lika bra som hundar kan.
Vargar blev extra lugna av människor
Inte nog med det, vargarna verkade i högre grad än hundarna lugnas när de återsåg en, för dem, välkänd människa.
Detta trädde fram i en testsituation där hundar respektive vargar lämnades utan sina bekanta personer. Hundarna var inte särskilt påverkade av testsituationen. Men vargarna var det. De vankade av och an i rummet.
– Det anmärkningsvärda är att när den välbekanta personen, en skötare som varit med dem under hela deras liv, kom tillbaka slutade vargarna att gå omkring. Det tyder på att den välkända personen fungerade som en social stressbuffert för vargarna, säger Christina Hansen Wheat vid zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Bild: Christina Hansen Wheat/Stockholms universitet
Vargarna lugnades alltså av skötarens närvaro, inte helt olikt ett oroligt barn som återser en förälder eller annan känd och betrodd person.
– Jag tror inte att någon har visat detta tidigare för vargar och resultatet visar att det finns ett starkt band mellan djuren och den välbekanta personen, säger Christina Hansen Wheat.
Går på tvärs med vad man trott
Att vargar gör så här går delvis emot vad man tidigare trott om vargars och hundars förmåga att knyta band till människor. Det finns nämligen en hypotes som säger att de förmågor som är nödvändiga för att skapa anknytning uppstod hos hundar först efter att de tämjts av människor för minst 15 000 år sedan.
Det faktum att vargar kan visa tillgivenhet mot människor kan ha varit ett urvalskriterium en gång i tiden när hunden blev ett tamdjur, tror forskarna.
En forskargrupp vid Göteborgs universitet har upptäckt att skratt kan vara en nyckel till att dialogsystem – se förklaring nedan – ska kunna förstå någons avsikt.
Dialogsystem imiterar människor
Dialogsystem syftar på teknologier, exempelvis chattbotar, som människor kan prata med. Systemen använder stora mängder data, maskininlärning och naturlig språkbehandling för att kunna imitera mänskliga interaktioner och för att känna igen tal och textinmatningar.
Saker som länge varit en utmaning för språkteknologer som arbetar med dialogsystem är sådant som retoriska frågor, alltså att man ställer en fråga utan att egentligen vilja ha svar på den. Och det är här skratten kommer in.
– Våra studier har lagt grunden för att kunna integrera skratt i talade dialogsystem, säger Vladislav Maraev, Göteborgs universitet, som nyss har lagt fram en avhandling i ämnet.
Artificiella neurala nätverk:
Artificiella neurala nätverk är datormodeller baserade på algoritmer som försöker efterlikna mänskligt beteende. Nätverken härmar hur mänskliga hjärnceller interagerar med varandra.
Källa: Vladislav Maraev, Göteborgs universitet
Avhandlingen visar att artificiella neurala nätverk, som det här handlar om, effektivt kan förutsäga skratt från utskrifter av dialoger.
Bättre än människor
– Dessutom gav vi samma uppgift till människor och det visade sig att neurala nätverk var betydligt bättre på det än otränade människor, säger Vladislav Maraev.
Det tyder på att människor inte har en uppfattning om varför de skrattar vid vissa tillfällen – trots att deras skratt följer regelbundna mönster.
Skratt hänger ihop med ögonrörelser
För ett dialogsystem med en avatar, alltså en bild som representerar en användare, är det viktigt att lära sig hur skrattet är kopplat till andra beteenden. Det är viktigt för att kunna lägga in skratt på rätt ställe med hjälp av artificiell intelligens.
Forskarna har därför undersökt hur skrattet förhåller sig till ögonrörelsemönster när människor interagerar med varandra.
– Vi visar att skrattets funktion är relaterat till olika ögonrörelsemönster, i synnerhet att ögonen kan avslöja början och slutet på skrattet, säger Vladislav Maraev.
Olika typer av skratt, olika rörelser
Ett annat fynd är att olika typer av skratt följs av olika ögonrörelsemönster. Det gäller både personen som skrattar och den som personen interagerar med.
Framtidens konversationsagenter bör inte hantera alla skratt på samma sätt, är slutsatsen.
– De måste vara känsliga för en exakt koordination mellan skratt och blick, som är helt beroende av vilken typ av skratt det handlar om, säger Vladislav Maraev.
Bildliga uttryck är knepiga – men skratt kan hjälpa
Avhandlingen studerar också hur ett skratt påverkar tolkningen av en användares avsikter. Som vid retoriska frågor, som ytligt ser ut som en fråga men där avsikten inte är att ställa en fråga och ett svar därför inte behövs.
För språkteknologiska tillämpningar, det vill säga datorprogram som används för att analysera och producera naturligt språk, har det länge varit en utmaning att förstå bildliga betydelser. Men forskarna i Göteborg upptäckte att skratt är användbara vad gäller just det.
– Det var fascinerande att se att skratt hjälper till att klargöra betydelsen när systemet skulle förstå användarens avsikt. Detta gällde såväl bokstavliga som bildliga tolkningar av yttranden. Vi visade att skratt på helt egen hand kan avslöja den kommunikativa avsikten, säger Vladislav Maraev.
Skratt kan betyda ”nej”
Genom att dra paralleller mellan skratt och det som i språkvetenskapliga sammanhang kallas för grounding – det vill säga signaler som visar att alla i ett samtal är med på tåget, genom att till exempel uttala ett ”mhm” – tittade forskarna bland annat på skratt som användes som nekande svar på frågor.
– Detta bidrag till forskningen är ett exempel på hur skratt kan användas inom dialogsystem och visar potentialen för att utvidga forskningen till andra typer av skratt, som när det används som positiv återkoppling på ett skämt.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
