Att studera skolans texter, särskilt läroböcker, är en viktig uppgift. Herbert Tingsten kallade dem till exempel för ”den centrala källan för opinionerna”. Magnus Hulten, på Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete vid Stockholms universitet, har undersökt läromedel, läroplaner och metodlitteratur, texter som haft en central ställning i skolans verksamhet när det gäller att definiera de naturvetenskapliga ämnenas innehåll. Han har även studerat inspektörsberättelser från folkskolan och läromedelsannonser.
Avhandlingen berättar hela historien från 1842 fram till idag. Om hur vissa läromedel, när folkskolan startade 1842, inleddes med läran om himlakropparna, andra med människan och ytterligare några med husdjuren. Bakom variationerna låg bland annat spänningar mellan religiösa och pedagogiska argument. Redan på den tiden förekom avsnitt om människokroppens vård, det som då kallades sedlighetslära.
Med industrialismens genombrott i Sverige i början av 1900-talet försvann gud helt ur samtliga texter skrivna för ämnet samtidigt som läroböckernas presentation av växter och djur strukturerades om efter principen med naturliga livssamhällen.
– Tiden kring grundskolans införande 1962 var en intressant brytpunkt i ämnets historia. Det var då de vetenskapligt inspirerade metoderna fördes in i ämnet, vilket förändrade ämnets inramning radikalt. På lektionerna skulle eleverna plötsligt efterlikna kemister, fysiker och biologer, säger Magnus Hultén.
Naturvetenskapen gjordes till den kraft som utvecklade välfärdssamhället. Medborgarbildningen fick en vetenskaplig uttolkning.
Perioden 1980-2007 blev skollaboratoriet allt mindre laboratorielikt genom att en mängd nya material, vardagliga snarare än vetenskapslika, fördes in. Kemi- och fysikläromedlen kom under perioden att fyllas av uppgifter som krävde allt annat än för skollaboratoriet särskilt utformad materiel. Tallrikar, muggar, petflaskor och bilvax – allt kunde göras till föremål för experimenten.
I en av texterna från 2000 ska eleven föreställa sig att han eller hon ska ha fest för några kompisar och bjuda på hembakad pizza. Med detta som utgångspunkt definieras kemi: ”Om det inte fanns kemi, skulle det inte bli någon pizza och inte någon fest.” Kemi definieras som det som ligger bakom centrala skeenden i världen – det som ”verkar som trolleri”.
– Här framställs naturvetenskapen som världens motor och som ett profant trossystem. Det leder tankarna till historien, till Johan Georg Hoffmanns förord i hans Populär naturkunnighet från 1828: ”Se äfwen här är Gud!”
Avhandlingens namn: Naturens kanon: formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842–2007.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Magnus Hultén, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, Stockholms universitet, tfn 0706-040501, e-post: magnus.hulten@did.su.se
(Cecilia Parkert, informatör/press, Lärarutbildningskansliet, Stockholms universitet, tfn 08-163428, 073-7078890, e-post cecilia.parkert@luk.su.se)
Ladda ner pressbild från http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=41625.
Forskning har visat att människors egen skattning av sin hälsa har samband med deras framtida sjuklighet. Självskattning anses därför som ett bra sätt att identifiera riskgrupper. För att frågeformulär inte ska bli oöverstigligt långa behövs korta och säkra frågeinstrument. Men vilket instrument ska man välja? Duger ett kort lika bra som ett långt?
I en nyligen publicerad studie i International Archives of Occupational and Environmental Health har forskaren Per Lindberg vid CBF jämfört förmågan hos fem hälsoorienterade instrument att förutsäga framtida långtidssjukskrivning. Studien ingår i en större studie, HAKuL, som har gjorts bland anställda i offentlig sektor i Sverige.
I den aktuella studien följdes 2252 anställda under fyra år. Av dessa var 79 procent kvinnor. De fem instrumenten för självskattad hälsa och arbetsförmåga förutsåg långtidssjukskrivning ungefär lika bra, men något bättre för män. Oberoende av ålder och arbete löpte kvinnor som skattar sin hälsa som dålig, fördubblad risk att bli långtidssjukskrivna under de följande fyra åren, medan risken för män var tre till fem gånger så stor.
– Det verkar vara så att när män väl medger att de mår dåligt, då mår de verkligt dåligt, säger Per Lindberg. Men generellt rapporterar fler kvinnor än män dålig hälsa, de är också oftare sjukskrivna. Det kan bero på att när kvinnor skattar sin hälsa inkluderar de både familjens hälsa och andra hälso- och icke hälsorelaterade faktorer. En annan förklaring kan vara att arbetsplatser och arbetsredskap oftast är anpassade för mäns fysiska egenskaper, vilket medför att belastningen på kvinnor blir större.
När det gällde instrumentens förmåga att förutsäga en positiv hälsoutveckling – att hålla sig någorlunda frisk och klara sig från långtidssjukskrivning – fungerade de visserligen lika bra för kvinnor som för män, men sambanden var betydligt svagare än för långtidssjukskrivning.
Per Lindbergs slutsats är att om man vill identifiera riskgrupper för långtidssjukskrivning räcker det med denna enda fråga: I allmänhet, hur skulle du vilja säga att din hälsa är? Svarsalternativ: Utmärkt, Mycket god, God, Någorlunda respektive Dålig.
Frågan kan med fördel användas inom företagshälsovård och forskning för identifiering av riskgrupper i behov av förebyggande insatser. Per Lindberg betonar att resultatet är baserat på gruppnivå och inte kan användas med någon säkerhet för att mäta enskilda individers framtida hälsoutveckling.
Kontaktinformation
Mer information: Per Lindberg, forskare vid CBF, 026-64 87 59, 0709 – 689 686, per.lindberg@hig.se
Cirka 60 000 människor i Sverige lider av ledgångsreumatism och 1 500 nyinsjuknar varje år. Sjukdomen leder till svullna, ömma leder och nedsatt rörelseförmåga. En del patienter svarar dåligt på medicinsk behandling och/eller får biverkningar. Swefot-studien, som startades 2002, visar att en viss kombination av farmakologisk medicin och ny biologisk medicin ger bättre effekt hos dessa patienter.
– Efter att sjukdomen konstaterats hos en patient börjar man behandla med Methotrexate, MTX. Men för den grupp patienter som inte svarar bra på MTX fungerar det bättre att sätta in ett biologiskt preparat än att kombinera MTX med äldre läkemedel, säger Ronald van Vollenhoven, docent och överläkare och medlem i styrgruppen för studien.
Biologiska mediciner är en ny grupp läkemedel som använts i tio år och som tas fram med hjälp av moderna DNA-baserade metoder. Utmärkande är att de bland annat kan designas mycket specifikt mot utvalda mål, vilket gör dem mer effektiva och minskar risken för biverkningar. De kan bara injiceras och är komplicerade att producera, vilket leder till att kostnaden för läkemedlet till en patient kan bli över 100 000 kronor per år.
– De biologiska medicinerna har revolutionerat reumatologisk terapi, men ställer till visst bekymmer eftersom långtidseffekterna ännu inte är helt kartlagda. De är dessutom otroligt dyra. Swefot-studien är den första prövningen där man direkt jämför tillägget av modern biologisk behandling med tillägget av etablerad läkemedelsbehandling, säger Ronald van Vollenhoven.
Under studien fick 487 patienter, som året innan insjuknat i ledgångsreumatism, först behandling med det mest etablerade antireumatiska preparatet Methotrexate, MTX. De 258 patienter som inte svarade bra på MTX tilldelades efter tre till fyra månader slumpmässigt in i två behandlingsgrupper. Grupp A fick en kombinationsbehandling med MTX, Sulfasalazin, och Plaquenil, tre beprövade antireumatiska preparat. Grupp B fick behandling med MTX och anti-TNF, eller Remicade (Infliximab), ett av de mest använda biologiska läkemedlen.
Analysen visade efter tolv månader att 26 procent av patienterna i grupp A och 42 procent av patienterna i grupp B uppnått en god terapeutisk respons. Skillnaden var i hög grad statistiskt säkerställd och styrktes av ett flertal andra analyser som också talar för att behandlingsstrategi B var effektivare. För patienten innebär ett bra behandlingssvar på medicinerna minskade smärtor och stelhet, bättre allmänt välbefinnande, förbättrad funktion och bättre livskvalité.
Referens: Resultaten av studien presenteras den 12 juni 2008 på en internationell reumatologikongress i Paris, som anordnas av organisationen EULAR, The European league against rheumatism. För information om medverkande sjukhus och forskare se abstract.
Ytterligare frågor, kontakta:
Docent, överläkare Ronald van Vollenhoven
Tel: 08-517 76077
Mobil: 073-9789158 (skicka sms under kongressen)
E-post: Ronald.van.Vollenhoven@ki.se
Docent, verksamhetschef Johan Bratt
Reumatologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
Tel: 08-58581848
Mobil: 073-6996236 (skicka sms under kongressen)
E-post: Johan.Bratt@karolinska.se
Kontaktinformation
Presskontakt:
Pressekreterare Katarina Sternudd, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 838 95 eller 070-2243895
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Presschef Klas Östman, Karolinska Universitetssjukhuset
Tel: 08-517 707 58 eller 070-450 77 97
E-post: klas.ostman@karolinska.se
Som ett led i att arbetet för att bekämpa den globala uppvärmningen och en potentiell framtida oljebrist kommer vi med stor sannolikhet att behöva utveckla våra fordon, och i stället för dagens kombination av förbränningsmotor och bensin hitta alternativa teknologier. En av de främsta kandidaterna är bränsleceller där bränslet utgörs av vätgas. Väte är ett av de vanligast förekommande grundämnena på jorden och kan i bränslecellen producera energi genom kemiska reaktioner med syre, utan att det bildas skadliga utsläpp. Hur man ska lagra vätgas på ett kompakt sätt är dock fortfarande ett olöst problem, och här bidrar den nya studien med viktig kunskap.
Hittills har mycket av forskningen fokuserat på hur vätgas kan absorberas inuti metallpulver, vilket ger så kallade metallhydrider. En sådan metallhydrid är magnesium, som kan absorbera upp till 7,7 viktprocent vätgas. Magnesium används ofta i den här typen av studier, eftersom materialet har den speciella fördelen att det snabbt kan frigöra eller ta upp vätgas om man tillsätter katalysatorer i form av till exempel nickel eller järnpartiklar.
Det har spekulerats om att dessa katalysatorer skulle verka med en sorts skyttelmekanism, där de hjälper till att transportera ut väte ur materialet. Med hjälp av kvantmekaniska datorsimuleringar av magnesiumkluster har forskarna i den nya studien kunnat visa hur denna katalys sker på atomär nivå, och även förklarat hur man med endast en liten mängd katalysatorpartiklar dramatiskt kan förbättra frisättningen av väte. De omfattande datorsimuleringarna utfördes vid Uppsala universitets beräkningscentrum UPPMAX.
– Vi hoppas att upptäckten ska möjliggöra tekniska förbättringar av både magnesiumbaserade vätelagringsmaterial och andra liknande metallhydrider, säger professor Raajev Ahuja vid institutionen för fysik och materialvetenskap.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
doktorand Peter Larsson, 018-471 35 67, e-post: peter.larsson@fysik.uu.se
doktorand C. Moysés Araújo (på engelska), 018-471 35 84, e-post: moyses.araujo@fysik.uu.se
professor Rajeev Ahuja (på engelska), 070-425 09 35, e-post: rajeev.ahuja@fysik.uu.se
ITP är en autoimmun blodsjukdom där blodplättarna förstörs i förtid framför allt i mjälten, levern och benmärgen. Ungefär 3-5 per 100 000 svenskar drabbas årligen. Sjukdomen finns i två former, en akut och en kronisk form. Den akuta formen drabbar främst barn efter någon form av infektion och läker ut inom sex månader. Den kroniska formen drabbar främst vuxna och kräver alltid behandling för att minska symtomen.
– Sedan 1950-talet har forskarvärlden trott att sjukdomen endast beror på kroppsegna antikroppar riktade mot blodplättarna, men vi kunde för några år sedan som första forskargrupp i världen visa att T-celler direkt på egen hand kan förstöra blodplättar, säger Bob Olsson, docent i experimentell medicin vid Sahlgrenska akademin.
I en studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Blood har Bob Olsson tillsammans med forskarkollegor analyserat och jämfört uttrycket av 12 000 gener i T-celler, som är en del av immunförsvaret, från ITP-patienter och kontrollpersoner.
– Vi fann att gener som bestämmer vart T-celler tar vägen var överaktiva hos ITP-patienter. Vi kunde även visa att T-cellerna var mer aktiverade och att det fanns mindre av regulatoriska T-celler som stänger av inflammationen, säger Bob Olsson.
Hos ITP-patienter fann forskargruppen också betydligt fler T-celler i benmärgen jämfört med hur det var hos kontrollpersonerna, medan det inte var någon skillnad i blodet. Detta tyder på att hos ITP-patienter rekryteras T-celler från blodet och transporteras in i benmärgen.
– Eftersom benmärgen är ett av de organ där blodplättarna förstörs vid ITP så tror vi oss ha hittat en viktig mekanism för sjukdomsutvecklingen, säger Bob Olsson.
Traditionellt behandlas ITP med kortison vilket fungerar bra hos ungefär 75 procent av patienterna. Men många av patienterna får relativt snart återfall, och endast 10 till 20 procent blir helt friska. I vissa fall tas mjälten bort istället för att ge patienten kontinuerlig behandling. Majoriteten av ITP-patienterna blir friska när mjälten avlägsnas, men hos vissa kvarstår symtomen. Denna grupp kräver oftast kronisk behandling av kortison och immunförsvarssänkande medicin.
För multipel skleros, som också är en autoimmun sjukdom, har det kommit ett nytt läkemedel kallat Tysabri. Läkemedlet, som slår på proteinet VLA-4, förhindrar att T-cellerna förstör celler i hjärnan vilket minskar skov och därmed handikappsutveckling.
– Just proteinet VLA-4 var ett av de proteiner som vi fann att ITP-patienter hade för mycket av. Det är vår förhoppning att behandling av ITP-patienter med Tysabri kan leda till minskade symtom och ökade nivåer av blodplättar genom att T-cellerna förhindras att ta sig till benmärgen, mjälten och levern och där förstöra blodplättarna, säger Bob Olsson.
Denna studie kommer förhoppningsvis att inledas under hösten och om den är framgångsrik skulle det kunna leda till ett nytt behandlingsalternativ för ITP.
Tidskrift: Blood
Artikelns titel: Recruitment of T-cells into bone marrow of ITP patients possibly due to elevated expression VLA-4 and CX3CR1.
Författare: Bob Olsson, Börje Ridell, Lena Carlsson, Stefan Jacobsson och Hans Wadenvik
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Bob Olsson, telefon: 031–342 3203, e-post: bob.olsson@medic.gu.se
Professor Hans Wadenvik, telefon: 031–342 7350, e-post: hans.wadenvik@medic.gu.se
Mikroorganismer, som finns i enormt antal och rik mångfald på vår planet, har stor betydelse för människors välmående – direkt genom att påverka vår hälsa, och indirekt genom t ex kretsloppet av närningsämnen och påverkan på klimatet.
Det mesta man känner till om mikroorganismer har man lärt sig från att studera dem man lyckats isolera och odla på labb. Det stora flertalet är dock mycket svåra att odla, därför har man alltmer övergått till att analysera mikrobiella samhällen direkt utan odling, ofta med DNA baserade metoder.
En sådan metod är så kallad metagenomik där man extraherar DNA från ett helt prov, t ex ett vattenprov från en sjö, och sekvenserar hundratusentals DNA fragment. Dessa kan sedan pusslas samman till mer eller mindre kompletta arvsmassor av de bakterier och arkéer (tidigare kallade arkebakterier, en egen grupp mikroorganismer vid sidan av bl a bakterier), som finns i provet.
– En analys av geninnehållet ger inblick i vilka metaboliska processer som det mikrobiella samhället kan utföra, samt vem som gör vad i samhället. Det kan också ge insikter i hur evolutionära processer fungerar i verkliga naturen, berättar Anders Andersson, nu verksam vid avdelningen för limnologi vid Uppsala universitet.
En ännu större mångfald finns bland de virus som attackerar mikroorganismerna. Det finns cirka tio gånger fler virus än bakterier och arkéer och att bli dödad av ett virus är ett vanligt öde för en mikrobiell cell. För att förstå dessa processer, och för att i framtiden kanske kunna reglera de mikrobiella samhällenas struktur, är det viktigt att t ex veta vilka virus som attackerar vilka bakterier och arkéer. I den nya studien presenteras en analysmetod som gör det möjligt att utifrån enbart metagenomdata ta reda på just detta.
Forskarna använde sig av DNA-sekvenser i den del av bakteriernas och arkéerenas arvsmassa som ingår i ett DNA-baserat immunförsvar, kallat CRISPR-regionen (Clusters of Regularly Interspaced Palindromic Repeats). När en bakterie eller arkée blir attackerad av ett virus plockas ett litet fragment av virusets arvsmassa upp och inkorporeras i denna region och kan sedan användas som försvar mot en attack av ett likadant virus.
– Vi använde sådana fragment från arkéer och bakterier som lever i biofilmer i sura underjordiska källor och lyckades kartlägga arvsmassan för ett antal viruspopulationer denna miljö, där ingen tidigare lyckats isolera några virus, säger Anders Andersson.
Analysen visade att vissa arkéevirus var specialiserade på en enda värdorganism medan andra hade flera olika arter som värd. Den visade vidare att det i en och samma biofilm finns en mycket stor mångfald av närbesläktade virus i en population. Denna mångfald uppstår genom ett utbyte av arvsmassa mellan virusen och kan vara en strategi för att undvika att bli igenkända av mikroorganismernas immunförsvar.
– Denna nya metod att länka ihop värdorganism och virus öppnar för att kunna studera hur virus påverkar mikrobiella samhällen i detalj. Vi jobbade i en relativt artfattigt miljö, men i framtiden skulle man kunna använda samma metod för att studera mer komplexa mikrobiella samhällen som t ex i tarmfloror eller havsvatten.
Arbetet har utförts på University of Carlifornia i Berkeley.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Andersson, tel: 018-471 27 25, 073-983 89 62, e-post: Anders.Andersson@ebc.uu.se
– De nya hastighetsgränserna har lett till en jämnare körning med mindre accelerationer och inbromsningar vilket leder till en lägre bränsleförbrukning och reducerade utsläpp av koldioxid. De genomsnittligt lägre hastigheterna kan dessutom antas ha en reducerande effekt på utsläppen av kväveoxider, konstaterar Thomas Jonsson, teknologie doktor i trafikteknik vid Lunds Tekniska Högskola som gjort utvärderingen tillsammans med andra forskare från forskare från LTH, Trivector och Vägverket Konsult.
En förklaring till att försöken med nya hastighetsgränser lett till ganska små förändringar i faktiska hastighetsgränser är att de trafikmiljöer där hastighetsgränserna sänkts har haft förhållandevis låga hastigheter redan innan försöket.
Men utöver miljövinsterna leder alltså även små hastighetssänkningar till påtagliga säkerhetsvinster eftersom både risken för en olycka, och konsekvenserna av densamma, minskar. Totalt sett har gator med en sammanlagd längd av 151 km fått en sänkt hastighetsgräns, och hastigheterna har på dessa gator i genomsnitt sjunkit med 2,3 km/h. Samtidigt har hastigheterna ökat med i genomsnitt 1,1 km/h på de 15,5 km där hastighetsgränserna höjts. Sammantaget leder detta till en förväntad minskning av antalet personskadeolyckorna där motorfordon är involverade med ca nio procent.
– De lägre hastigheterna leder å andra sidan också till ökade restider, men som mest med fem procent, vilket motsvarar ca 39 sekunder längre restid vid en åtta km lång resa på den typ av gator som ingått i försöket, berättar Thomas Jonsson.
Inom försöket har även telefonintervjuer genomförts med boende i och strax utanför försöksområdena. Det stora flertalet är positiva till att hastigheterna sänkts, samtidigt som man upplever att det blivit svårare att hålla hastighetsgränserna.
Dessa kommuner var med i försöket: Halmstad, Hylte, Luleå, Malmö, Vänersborg, Växjö, Eskilstuna, Göteborg, Håbo, Lidköping, Nyköping och Umeå. De första sex kommunerna har ingått i en samlad nationell utvärdering, men i de fall övriga kommuner gjort egna mätningar har även dessa data använts i analyserna.
Läs rapporten här: http://www.lu.se/forskning/avhandlingar-och-publikationer (sök på Nya hastighetsgränser)
Kontaktinformation
För mer information kontakta, tekn dr Thomas Jonsson, LTH, thomas.jonsson@tft.lth.se
046-222 91 39, 0703-39 15 50
Vid ett seminarium idag presenteras slutresultatet från hela projektet, samt den sista av de fyra delstudierna.
– Till stor del handlar det om att företaget är medvetet om vilka faktorer som påverkar arbetshälsan. Men det avgörande är hur väl företaget lyckas få in arbetet i verksamheten och hur de hanterar arbetet som en pågående process, säger Magnus Svartengren, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Arbets- och miljömedicin inom Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting.
Av forskningsprojektets fyra delstudier kan följande slutsatser dras:
Ø Det lönar sig att ha friska medarbetare
Ø Ett tydligt ledarskap och delaktiga medarbetare ger stora hälsovinster
Ø Sjukfrånvaron är lägre i företag som rekryterar sina chefer internt
Ø Företag som har rutiner för rehabilitering har friskare medarbetare
Ø Kvinnor som arbetar i mansdominerade företag är friskare än kvinnor i företag med jämn könsfördelning
Hälsa och framtid är unikt eftersom forskarna har studerat vilka organisatoriska faktorer som ger friska medarbetare. Studien bygger på en samkörning av register över sjukfrånvaro från AFA Försäkring och Alecta. För att ta reda på vad som gör företag friska har forskarna kombinerat kvalitativa och kvantitativa metoder. Forskarna har dessutom undersökt hur företagens förebyggande och rehabiliterande arbete är organiserat.
Projektet har genomförts av forskare vid Stockholms läns landstings Centrum för folkhälsa, Karolinska Institutet och Uppsala universitet, med ekonomiskt stöd från AFA Försäkring, Alecta, Carl Bennet AB, Axel Johnsson AB och AB Volvo. En referensgrupp med representanter från Svenskt näringsliv, Företagarna, LO, Metall, TCO, Unionen, SACO och PTK stöder också projektet.
Läs mer på www.folkhalsoguiden.se/halsaochframtid
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Magnus Svartengren
Professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Arbets- och miljömedicin inom Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting.
Mobil: 070-737 36 51
E-post: magnus.svartengren@ki.se
Carolina Samuelson
Informatör, Stockholms läns landsting
Mobil: 070-737 36 89
E-post: carolina.samuelson@sll.se
Framgångsrik integration efter fusioner förutsätter bland annat en detaljerad bild av vilka synergier som ska realiseras och kulturella frågor. Samtidigt finns risker med att rikta alltför mycket uppmärksamhet mot företagets interna situation. Centralt för värdeskapande i fusioner och förvärv är att hantera förändringar i företagets strategiska situation under integrationen.
– Ledningens förmåga att anpassa realiseringen efter förändrade förutsättningar,såsom andra samgåenden på marknaden eller konkurrenter som inleder samarbetsavtal med kunder, blir direkt avgörande för vilket värdeskapande som sker. Förändringar kan utlösas både av allmänna globala eller legala förändringar med påverkan på synergiernas värde, men även konkurrenter som aktivt hindrar realiseringen, säger Svante Schriber som skrivit avhandlingen.
Ledningen behöver tänka strategiskt också under integrationen. Att realisera synergier enligt en plan som gjordes upp före samgåendet riskerar att leda till att eftersträva synergier som inte längre finns kvar. Trots svårigheterna är samgåenden en framkomlig väg för att skapa värde. Det finns sätt att organisera integrationen så att man undviker problem.
– Företag som integrerar följsamt är mer framgångsrika i att skapa värde än andra. Dels genom att eftersträva synergier som konkurrenter och andra inte kan påverka, dels att vara flexibel nog att ta tillvara nya möjliga synergier som kan uppstå under integrationen, säger Svante Schriber.
Avhandlingen ”Ledning av synergirealisering i fusioner och förvärv” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid HHS via e-post, efi@hhs.se.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Svante Schriber, forskare vid HHS
Tel. 08-736 9477
Mobil: 0701-31 44 00
E-post: svante.schriber@hhs.se
Enligt ett lagförslag som presenterats under våren ska revisionsplikten avskaffas för små företag från och med juli 2010. Förslaget innebär att 96 procent av aktiebolagen berörs av lagändringen. Tobias Svanström har i sin avhandling bland annat tagit reda på hur små och medelstora företag ställer sig till revisionstjänster i framtiden.
Resultaten visar att 67 procent av de små aktiebolagen kommer att fortsätta med revision. 16 procent uppger att de tänker välja bort revisionen medan 17 procent inte tagit ställning. Bland de företag som kommer att fortsätta med revisionen återfinns många som idag anlitar revisionsbyråer för rådgivning, samt företag som anlitar en stor revisionsbyrå. Tobias Svanström visar också att det finns skillnader i efterfrågan på revision mellan olika landsdelar; fler företag i Småland väljer revision frivilligt jämfört med företag i Norrland och Stockholm.
Små och medelstora företag behöver rådgivningsstöd, och enligt Tobias Svanström anlitar två av tre företag sin revisionsbyrå för rådgivningstjänster, särskilt inom redovisning, skatt och juridik. För att företagen ska efterfråga dessa tjänster är det viktigt att de har goda erfarenheter från tidigare utbyten med revisionsbyrån. Tobias Svanström menar att många företag upplever att revisionsbyråns arbete är till nytta, vilket bland annat visar sig genom att företag som anlitat en revisionsbyrå under lång tid också i hög grad köper rådgivningstjänster.
En revisor ska fungera som en opartisk och självständig granskare, och detta oberoende riskerar att hotas om byrån utför rådgivningstjänster till revisionsklienter. Oberoendefrågan i små företag är nu under utredning, och Tobias Svanström anser att en ytterligare begränsning av revisionsbyråns möjlighet att utföra rådgivning skulle kunna leda till en försämrad redovisningskvalitet. Enligt hans resultat är kvaliteten nämligen högre i de företag där revisionsbyrån upprättar bokslut eller utför rådgivningstjänster, troligtvis beroende på att byrån då har fått en ökad kännedom om företaget och dess verksamhet.
Resultaten i avhandlingen bygger huvudsakligen på en nationell enkätstudie som besvarats av 421 små och medelstora företag. Kompletterande information har inhämtas från företagens årsredovisningar.
Utredningen om revisorer och revision föreslår att bara fyra procent av svenska aktiebolag ska ha revisionsplikt. Förslaget utgör en anpassning till EU, och utredningens arbete går vidare med sikte på ett slutbetänkande i september 2008.
Fredagen den 13 juni försvarar Tobias Svanström, Handelshögskolan vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Revision och rådgivning. Efterfrågan, kvalitet och oberoende. Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal S205h, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är Aasmund Eilifsen, Norwegian School of Economics and Business Administration.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Tobias Svanström
Handelshögskolan,
Umeå universitet,
tel: 090-786 55 26
e-post: tobias.svanstrom@usbe.umu.se
I doktorsavhandlingen The construction client as a change agent – Contextual support and obstacles med vilken Anders Vennström disputerar den 18 juni, undersöks vilka möjligheter byggherrarna har att påverka byggprocessens alla aktörer för att få till stånd en förändring av attityder, beteende och procedurer.
Resultaten visar att det sammanhang byggherren förekommer i starkt påverkar dennes möjligheter att agera utifrån ett förändringsperspektiv – kraven från olika intressenter som ägare, kunder och samhälle innebär att byggherrens fokus är på att genomföra själva projektet, alltså att leverera rätt produkt.
– Däremot finns det inga belägg för att nuvarande organisering och styrning av byggprocessen möjliggör för byggherren att kunna agera som förändringsagent och påverka attityder och beteende bland de aktörer som deltar. Det byggherrarna trots allt kan göra är att ta initiativet till en förändringsprocess genom att se till att det finns specifika resurser som driver förändringsprocessen genom byggprocessens alla skeden, säger Anders Vennström.
– Det i sin tur kräver att genomförandet av byggprocessen struktureras på ett sådant sätt att stafettlopps-tänkande och relationer som enbart baseras på juridiska kontrakt tonas ner.
Anders Vennström kommer ursprungligen från Yrtivaara utanför Gällivare, valde renskötarlinjen när det var dags för gymnasiestudier, utbildade sig till maskinskötare och arbetade också som sådan i många år innan han sökte och kom in på LTU:s projektingenjörsutbildning.
Kontaktinformation
Upplysningar: Anders Vennström, tel. 0920-49 17 86, 070-669 12 14, anders.wennstrom@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Ungefär var tredje svensk lider av ont i magen, uppblåsthet, förstoppning och diarré som är medicinskt svårförklarade, så kallade funktionella mag-/tarmbesvär. Trots att prover och undersökningar visar att allt ser normalt ut har de flesta drabbade påtagliga symtom som ofta orsakar stort lidande, och mediciner hjälper sällan. Nu visar doktorsavhandlingen Functional gastrointestinal disorders – co-morbidity and non somatic aspects från Karolinska Institutet att återkommande mag-/tarmbesvär ofta är kopplade till andra både psykiska och fysiska sjukdomar och även till olika former av övergrepp.
Distriktsläkaren Ture Ålander, verksam vid Centrum för allmänmedicin, hoppas att fynden kan kasta nytt ljus på denna grupp patienter som det idag är svårt att erbjuda effektiv behandling.
– Resultaten talar för att vi i vården inte bara ska fokusera på symtomen från magen när vi träffar patienter med återkommande mag-tarmbesvär, utan se till hela människan. Det kan vara att etablera en förtroendefull kontakt och kombinera psykologisk behandling med mediciner. Men forskningen är knapp och mycket återstår innan vi mer säkert kan veta vilka metoder och läkemedel som lämpar sig bäst.
Studieupplägget är unikt. För första gången i Sverige har förhållandena i en normalbefolkning studerats, den mesta tidigare forskningen inom området är gjord på patienter. I Östhammars kommun valde forskarna slumpmässigt ut 141 vuxna män och kvinnor som under lång tid har besvärats av mag-/tarmbesvär och 97 personer som aldrig har haft något problem med magen.
Deltagarna fick bland annat svara på frågor om symptom på mag-/tarmbesvär, allmänt hälsotillstånd, livskvalitet, mediciner, upplevda obehagliga händelser i livet och tidigare utnyttjande av sjukvård. Sedan tidigare är det känt att många som har denna typ av magproblem försöker klara sig själva hemma. Av avhandlingen framgår att nästan en tredjedel aldrig har sökt hjälp för sina magbesvär.
Samtidigt visar resultaten att personer med mag-/tarmbesvär som sökte hjälp på vårdcentralen gjorde omkring dubbelt så många läkarbesök och samtal till vårdcentralen jämfört med personer utan magbesvär. De fick även fler recept utskrivna och åt betydligt mer värktabletter än de magfriska. Personer med återkommande magbesvär hade även oftare andra åkommor samtidigt. Exempelvis uppgav 80 procent att de kände sig trötta, jämfört med 20 procent av dem som inte haft något problem med magen. Även vad gällde huvudvärk och ryggont, nedstämdhet, oro och ångest var de med återkommande mag-/tarmbesvär överrepresenterade.
– Vad som är orsak och verkan vet vi inte, men magbesvären kan vara en stressreaktion och vara en del av andra åkommor. I mitt arbete som distriktsläkare har jag träffat många patienter som själva kopplar ihop sina magbesvär med sin sinnestämning, exempelvis genom säga att de har ont i ”nervknutan” och peka på magen, säger Ture Ålander.
Ett annan intressant upptäckt var att 46 procent av kvinnorna med återkommande mag/tarmbesvär uppgav att de tidigare i livet utsatts för någon form av fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp. För männen var inte sambanden lika tydliga. Ture Ålander är försiktig att dra några slutsatser av detta resultat, men menar ändå det kan bli en viktig pusselbit när läkare utreder patienter som söker för återkommande magbesvär.
– Det är ytterligare en faktor att ta hänsyn till som jag tycker att mina kolleger bör vara uppmärksamma på, säger Ture Ålander.
Avhandling: ”Functional gastrointestinal disorders – co-morbidity and non somatic aspects”, Ture Ålander, Centrum för allmänmedicin, Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ture Ålander, specialist i allmänmedicin, CeFAM
Tel: +46 (0)70-775 58 42
E-post: ture@tapraktik.se
Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: +46 (0)73-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
Webb: www.cefam.se
I Zambia har runt 2 procent av befolkningen på landsbygden tillgång till el, en siffra som inte ändrat sig nämnvärt de senaste trettio åren. Men solceller kan göra att en betydligt större andel av befolkning på sikt kan få tillgång till el.
– Solcellssystem kan i många fall vara ett billigare alternativ eftersom det inte är nödvändigt med elledningar till husen. Många energitjänster, till exempel tillgång till elektriskt ljus och att kunna se på tv, kan tillgodoses från ett solcellssystem, säger Mathias Gustavsson som i en avhandling i humanekologi har studerat ett solcellsprojekt i Zambia och hur tillgången på solel påverkat människor i deras vardag.
Betalar en månadsavgift
I sin forskning har Mathias Gustavsson studerat ett solcellsprojekt i Östra Provinsen i Zambia. Projektet har drivits av Energidepartementet i Zambia och finansierats genom Sida med totalt 13 miljoner kronor över 5 år. Projektet har stött bildandet av lokala elbolag som genom förmånliga lån kunnat köpa solcellssystem som sedan ställs ut hos kunder. Kunderna betalar en månadsavgift för att få tillgång till energitjänsterna från solcellssystemet. Elbolaget ser till att systemet blir servat och lagat om något går sönder.
– Upplägget med lokala elbolag är tänkt att skapa starka motiv för att sköta och underhålla tekniken som man för in, säger Mathias Gustavsson.
Uppskattade energitjänster
Studien visar att de människor som fått tillgång till solenergitjänster utnyttjar de nya förutsättningarna på olika sätt. Generellt är ljuset från solcellslamporna den mest uppskattade energitjänsten. TV och musikanläggningar är också uppskattade energitjänster.
Kunderna till elbolagen kan beskrivas som medelklass. De allra flesta familjer har åtminstone en familjemedlem med en fast inkomst, vilket långt ifrån alla har i området. Sammanfattningsvis har de hus håll som fått tillgång till solel förbättrat sin levnadsstandard.
– En kritik mot solcellsprojekt i Afrika är att de inte når de fattiga eftersom det är så pass dyr teknik. Men genom de kunder som utgörs av skolor, hälsocentraler och andra samhällsinstitutioner som elektrifieras med solcellssystem kan man nå bredare grupper. Hushållen bidrar till att de lokala elbolagen kan bedriva sin verksamhet och därigenom möjliggöra elektrifieringen av dessa samhällstjänster, säger Mathias Gustavsson.
Avhandlingens titel: Solar Energy for a Brighter Life – A Case Study of Rural Electrification through Solar Photovoltaic Technology in the Eastern Province, Zambia.
Disputation: Fredag den 13 juni 2008, kl. 10.00, Hörsal 220, Annedalseminariet, Ö. Husargatan 36, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Mathias Gustavsson, 073-9875608
mathias.gustavsson@globalstudies.gu.se
– Just bröstsmärtor är en stor patientgrupp som vi åker ut på när det gäller prio ett, det vill säga blåljus-körning. Här finns mycket att göra, konstaterar Camilla Lundberg. Hon är en av de 347 ambulanssjuksköterskor som ingår i projektet. Den 15 maj gick starten för forskningsprojektet LINDRA. I två år har man förberett detta flervetenskapliga projekt som involverar 54 ambulanser och en båt i Västsverige.
– Smärt- och ångestbehandling har en avgörande betydelse i ambulanssjukvården som kan påverka patienternas upplevelse och hur sjukdomsförloppet vidareutvecklas hos de patienter som har bröstsmärta. Med LINDRA-projektet vill vi utveckla vårdarnas förhållningssätt och samtidigt kombinera deras kunskap med nya läkemedel, förklarar Birgitta Wireklint Sundström, projektledare för LINDRA och föreståndare på PreHospen det Kunskapscentrum på Högskolan i Borås som leder forskning inom ambulanssjukvård.
Hon berättar att det speciella är att man för första gången kombinerar vårdvetenskap och medicinsk vetenskap i en och samma studie. Syftet är att kartlägga och förbättra ambulanssjukvårdens omhändertagande. I projektet kommer man att genomföra flera studier och prova både nya och gamla läkemedel samt nya och gamla sätt att bemöta de drabbade för att därmed jämföra resultaten. Man kommer också att jämföra skillnader hos kvinnor och män samt hos yngre patienter och äldre.
10 minuter extra räddar framtida liv
Ungefär 10 minuter extra av ambulanssjuksköterskornas tid kommer LINDRA-projektet att uppta.
– Vi fyller i ett dataformulär för patienter som ingår i studien. Det handlar bland annat om hur patienten upplever smärta och obehag, graden lidande på en tio-gradig skala. I ett längre perspektiv hoppas jag att man kan se i överlevandestatistiken att det man gör så tidigt som möjligt har betydelse, förklarar Camilla Lundberg som samtidigt poängterar att man måste få patientens medgivande och namnunderskrift under resans gång och att deltagandet är helt frivilligt.
I studien kommer man också kontrollera symtomatalogi, EKG-bild, mätning av olika värden som puls och blodtryck. Detta jämförs sedan med ambulanssjuksköterskans bedömning, misstankar och därefter görs en uppföljning av sjukhusjournaler för dokumentation av sjukhusförlopp och överlevnad.
– Att inge ett förberedande lugn är en viktig del av ambulansteamets arbete. Det vi gör är av stor vikt för patientens upplevelse, menar Camilla Lundberg.
Utbildning för personal
LINDRA-projektet har också tagit fram en kurs för ambulanspersonal. Efter den kan ambulanssjuksköterskan hjälpa personer med akut bröstsmärta/obehag och ångest på ett nytt, optimerat sätt genom en kombination av rätt läkemedel och ett personligt anpassat bemötande.
Camilla Lundberg som gått kursen menar att den var en bra fördjupning av hjärtsjukvård och att hon kommer att ha stor nytta av den vid bemötandet av patienter med bröstsmärtor.
– Det är verkligen roligt att få delta i LINDRA-projektet och få vara med och förbättra omhändertagandet av hjärtpatienter.
Slår projektet väl ut kommer det att utökas till att omfatta samtliga ambulanser i landet.
Fakta:
31 ambulansstationer i Södra Älvsborg, Skaraborgs sjukhus, Göteborg och Halland (öster)
54 ambulanser och en båt (Torslanda/Öckerö)
347 ambulanssjuksköterskor
Forskningsprojektet drivs av en forskargrupp bestående av professor Johan Herlitz med.dr. Angela Bång och fil.dr. Birgitta Wireklint Sundström samt en klinisk expertgrupp om tolv ambulanssjuksköterskor.
Text: Annie Andréasson
Foto ambulanssjuksköterska: Anna Lindqvist, Fotomedia SÄS
Kontaktinformation
Birgitta Wireklint Sundström, föreståndare PreHospen och projektledare för LINDRA.
Telefon:033-435 47 77
Mobiltelefon: 0702-765485
E-post: birgitta.wireklint.sundstrom@hb.se
– Det har varit en oerhört spännande bok att arbeta med säger författaren Lisbeth Söderqvist. Vem hade kunnat ana att ”ismer” som strukturalism, marxism och existentialism förklarar varför byggnader och städer ser ut som de gör, miljöer som många gånger uppfattats som byggda utan en tanke på dem som ska bo där, uppförda på billigast möjliga sätt!
Skildringen av den svenska delen går tillbaka till 20- och 30-talens satsning på nya bostäder. Boken fortsätter vidare med bostadssituationen efter kriget då de europeiska staterna satsade på ett omfattande byggande; det blev vanligt att bygga helt nya städer eller stadsdelar utanför de gamla, med bostäder, arbetsplatser och rekreationsområden.
Under 1970-talet kom välfärdsstaten under stark kritik och i samband med en lågkonjunktur avstannade utvecklingen. En på många sätt unik epok gick i graven, och den ideologiska omsvängning som strax därefter inträdde, sätter punkt för bokens tema. Ungefär halva boken ägnas Europa, med utblickar till bland andra Sovjetunionen och Brasilien. Den andra delen ägnas Sverige, med särskilt fokus på utvecklingen i storstockholmsområdet.
Att gestalta välfärd bygger på ett mångårigt forskningsarbete och vänder sig till en bred läsekrets av arkitektur- och stadsbyggnadsintresserade. Den ges ut av Forskningsrådet Formas och Riksantikvarieämbetet.
Kontaktinformation
Boken kostar 339 inkl moms och beställs på nätbokhandel www.formas.se
eller från Kundtjänst Formas, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550, e-post: formas.ldi@liber.se eller via www.raa.se/bokhandel. För recensionsexemplar kontakta lena.jansson@formas.se, 08-775 40 65
För mer information kontakta:
Lisbeth Söderqvist, lisbeth.soderqvist@vr.se
Man kan jämföra det med en enkel form av fotosyntes, där havets bakterier använder solljusets energi för att absorbera koldioxid. Sedan tidigare är det känt att bakterier i syrefattiga sjöar kan ha denna förmåga, men att även bakterierna i de vida världshaven gör det är en nyhet. Detta utmanar tidigare kunskap om att alger är de enda organismer som fixerar koldioxid i havens solbelysta ytvatten. Det är fortfarande okänt hur mycket koldioxid som fixeras av bakterierna.
— Även om det endast visar sig vara en liten andel koldioxid som fixeras av bakterierna, kan det ha enorm påverkan eftersom det är mer än 100 miljoner ton koldioxid som fixeras dagligen hos alger i haven genom fotosyntes. Bakterierna kan visa sig ta upp miljontals ton. Detta behöver vi undersöka mer, säger Jarone Pinhassi, docent i marin mikrobiologi vid Högskolan i Kalmar och en av forskarna som står bakom upptäckten.
Nyligen upptäckte samma forskare vid Högskolan i Kalmar att marina bakterier använde solens ljus som energikälla. Detta tack vare ett unikt ljusfångande pigment, proteorhodopsin, som finns i nära hälften av havets bakterier. Oceanerna täcker omkring 70 procent av jordens yta och det sker ständigt en stor omsättning av koldioxid mellan atmosfären och havet. Kunskapen om havets bakterier kan komma att få stor betydelse för förståelsen av vad klimatpåverkan med ökade koldioxidutsläpp innebär för haven.
— Hur många bakterier i haven som har förmågan att ta upp koldioxid och hur mycket koldioxid dom fixerar är spännande frågor som ligger i framtiden. Detta kommer många forskare att vilja undersöka, tror Jarone Pinhassi.
Jarone Pinhassi tillsammans med doktoranden Laura Gómez-Consarnau vid Högskolan i Kalmar är de svenska forskare som arbetat med den aktuella studien. Läs hela artikeln som publiceras i veckan på hemsidan för Proceedings of the National Academy of Sciences USA: www.pnas.org.
Kontaktinformation
Anna Strömblad, kommunikationschef, 0480-446045, 070-8921224, anna.stromblad@hik.se
