– De nya hastighetsgränserna har lett till en jämnare körning med mindre accelerationer och inbromsningar vilket leder till en lägre bränsleförbrukning och reducerade utsläpp av koldioxid. De genomsnittligt lägre hastigheterna kan dessutom antas ha en reducerande effekt på utsläppen av kväveoxider, konstaterar Thomas Jonsson, teknologie doktor i trafikteknik vid Lunds Tekniska Högskola som gjort utvärderingen tillsammans med andra forskare från forskare från LTH, Trivector och Vägverket Konsult.
En förklaring till att försöken med nya hastighetsgränser lett till ganska små förändringar i faktiska hastighetsgränser är att de trafikmiljöer där hastighetsgränserna sänkts har haft förhållandevis låga hastigheter redan innan försöket.
Men utöver miljövinsterna leder alltså även små hastighetssänkningar till påtagliga säkerhetsvinster eftersom både risken för en olycka, och konsekvenserna av densamma, minskar. Totalt sett har gator med en sammanlagd längd av 151 km fått en sänkt hastighetsgräns, och hastigheterna har på dessa gator i genomsnitt sjunkit med 2,3 km/h. Samtidigt har hastigheterna ökat med i genomsnitt 1,1 km/h på de 15,5 km där hastighetsgränserna höjts. Sammantaget leder detta till en förväntad minskning av antalet personskadeolyckorna där motorfordon är involverade med ca nio procent.
– De lägre hastigheterna leder å andra sidan också till ökade restider, men som mest med fem procent, vilket motsvarar ca 39 sekunder längre restid vid en åtta km lång resa på den typ av gator som ingått i försöket, berättar Thomas Jonsson.
Inom försöket har även telefonintervjuer genomförts med boende i och strax utanför försöksområdena. Det stora flertalet är positiva till att hastigheterna sänkts, samtidigt som man upplever att det blivit svårare att hålla hastighetsgränserna.
Dessa kommuner var med i försöket: Halmstad, Hylte, Luleå, Malmö, Vänersborg, Växjö, Eskilstuna, Göteborg, Håbo, Lidköping, Nyköping och Umeå. De första sex kommunerna har ingått i en samlad nationell utvärdering, men i de fall övriga kommuner gjort egna mätningar har även dessa data använts i analyserna.
Läs rapporten här: http://www.lu.se/forskning/avhandlingar-och-publikationer (sök på Nya hastighetsgränser)
Kontaktinformation
För mer information kontakta, tekn dr Thomas Jonsson, LTH, thomas.jonsson@tft.lth.se
046-222 91 39, 0703-39 15 50
Vid ett seminarium idag presenteras slutresultatet från hela projektet, samt den sista av de fyra delstudierna.
– Till stor del handlar det om att företaget är medvetet om vilka faktorer som påverkar arbetshälsan. Men det avgörande är hur väl företaget lyckas få in arbetet i verksamheten och hur de hanterar arbetet som en pågående process, säger Magnus Svartengren, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Arbets- och miljömedicin inom Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting.
Av forskningsprojektets fyra delstudier kan följande slutsatser dras:
Ø Det lönar sig att ha friska medarbetare
Ø Ett tydligt ledarskap och delaktiga medarbetare ger stora hälsovinster
Ø Sjukfrånvaron är lägre i företag som rekryterar sina chefer internt
Ø Företag som har rutiner för rehabilitering har friskare medarbetare
Ø Kvinnor som arbetar i mansdominerade företag är friskare än kvinnor i företag med jämn könsfördelning
Hälsa och framtid är unikt eftersom forskarna har studerat vilka organisatoriska faktorer som ger friska medarbetare. Studien bygger på en samkörning av register över sjukfrånvaro från AFA Försäkring och Alecta. För att ta reda på vad som gör företag friska har forskarna kombinerat kvalitativa och kvantitativa metoder. Forskarna har dessutom undersökt hur företagens förebyggande och rehabiliterande arbete är organiserat.
Projektet har genomförts av forskare vid Stockholms läns landstings Centrum för folkhälsa, Karolinska Institutet och Uppsala universitet, med ekonomiskt stöd från AFA Försäkring, Alecta, Carl Bennet AB, Axel Johnsson AB och AB Volvo. En referensgrupp med representanter från Svenskt näringsliv, Företagarna, LO, Metall, TCO, Unionen, SACO och PTK stöder också projektet.
Läs mer på www.folkhalsoguiden.se/halsaochframtid
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Magnus Svartengren
Professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Arbets- och miljömedicin inom Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting.
Mobil: 070-737 36 51
E-post: magnus.svartengren@ki.se
Carolina Samuelson
Informatör, Stockholms läns landsting
Mobil: 070-737 36 89
E-post: carolina.samuelson@sll.se
Framgångsrik integration efter fusioner förutsätter bland annat en detaljerad bild av vilka synergier som ska realiseras och kulturella frågor. Samtidigt finns risker med att rikta alltför mycket uppmärksamhet mot företagets interna situation. Centralt för värdeskapande i fusioner och förvärv är att hantera förändringar i företagets strategiska situation under integrationen.
– Ledningens förmåga att anpassa realiseringen efter förändrade förutsättningar,såsom andra samgåenden på marknaden eller konkurrenter som inleder samarbetsavtal med kunder, blir direkt avgörande för vilket värdeskapande som sker. Förändringar kan utlösas både av allmänna globala eller legala förändringar med påverkan på synergiernas värde, men även konkurrenter som aktivt hindrar realiseringen, säger Svante Schriber som skrivit avhandlingen.
Ledningen behöver tänka strategiskt också under integrationen. Att realisera synergier enligt en plan som gjordes upp före samgåendet riskerar att leda till att eftersträva synergier som inte längre finns kvar. Trots svårigheterna är samgåenden en framkomlig väg för att skapa värde. Det finns sätt att organisera integrationen så att man undviker problem.
– Företag som integrerar följsamt är mer framgångsrika i att skapa värde än andra. Dels genom att eftersträva synergier som konkurrenter och andra inte kan påverka, dels att vara flexibel nog att ta tillvara nya möjliga synergier som kan uppstå under integrationen, säger Svante Schriber.
Avhandlingen ”Ledning av synergirealisering i fusioner och förvärv” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid HHS via e-post, efi@hhs.se.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Svante Schriber, forskare vid HHS
Tel. 08-736 9477
Mobil: 0701-31 44 00
E-post: svante.schriber@hhs.se
Enligt ett lagförslag som presenterats under våren ska revisionsplikten avskaffas för små företag från och med juli 2010. Förslaget innebär att 96 procent av aktiebolagen berörs av lagändringen. Tobias Svanström har i sin avhandling bland annat tagit reda på hur små och medelstora företag ställer sig till revisionstjänster i framtiden.
Resultaten visar att 67 procent av de små aktiebolagen kommer att fortsätta med revision. 16 procent uppger att de tänker välja bort revisionen medan 17 procent inte tagit ställning. Bland de företag som kommer att fortsätta med revisionen återfinns många som idag anlitar revisionsbyråer för rådgivning, samt företag som anlitar en stor revisionsbyrå. Tobias Svanström visar också att det finns skillnader i efterfrågan på revision mellan olika landsdelar; fler företag i Småland väljer revision frivilligt jämfört med företag i Norrland och Stockholm.
Små och medelstora företag behöver rådgivningsstöd, och enligt Tobias Svanström anlitar två av tre företag sin revisionsbyrå för rådgivningstjänster, särskilt inom redovisning, skatt och juridik. För att företagen ska efterfråga dessa tjänster är det viktigt att de har goda erfarenheter från tidigare utbyten med revisionsbyrån. Tobias Svanström menar att många företag upplever att revisionsbyråns arbete är till nytta, vilket bland annat visar sig genom att företag som anlitat en revisionsbyrå under lång tid också i hög grad köper rådgivningstjänster.
En revisor ska fungera som en opartisk och självständig granskare, och detta oberoende riskerar att hotas om byrån utför rådgivningstjänster till revisionsklienter. Oberoendefrågan i små företag är nu under utredning, och Tobias Svanström anser att en ytterligare begränsning av revisionsbyråns möjlighet att utföra rådgivning skulle kunna leda till en försämrad redovisningskvalitet. Enligt hans resultat är kvaliteten nämligen högre i de företag där revisionsbyrån upprättar bokslut eller utför rådgivningstjänster, troligtvis beroende på att byrån då har fått en ökad kännedom om företaget och dess verksamhet.
Resultaten i avhandlingen bygger huvudsakligen på en nationell enkätstudie som besvarats av 421 små och medelstora företag. Kompletterande information har inhämtas från företagens årsredovisningar.
Utredningen om revisorer och revision föreslår att bara fyra procent av svenska aktiebolag ska ha revisionsplikt. Förslaget utgör en anpassning till EU, och utredningens arbete går vidare med sikte på ett slutbetänkande i september 2008.
Fredagen den 13 juni försvarar Tobias Svanström, Handelshögskolan vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Revision och rådgivning. Efterfrågan, kvalitet och oberoende. Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal S205h, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är Aasmund Eilifsen, Norwegian School of Economics and Business Administration.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Tobias Svanström
Handelshögskolan,
Umeå universitet,
tel: 090-786 55 26
e-post: tobias.svanstrom@usbe.umu.se
I doktorsavhandlingen The construction client as a change agent – Contextual support and obstacles med vilken Anders Vennström disputerar den 18 juni, undersöks vilka möjligheter byggherrarna har att påverka byggprocessens alla aktörer för att få till stånd en förändring av attityder, beteende och procedurer.
Resultaten visar att det sammanhang byggherren förekommer i starkt påverkar dennes möjligheter att agera utifrån ett förändringsperspektiv – kraven från olika intressenter som ägare, kunder och samhälle innebär att byggherrens fokus är på att genomföra själva projektet, alltså att leverera rätt produkt.
– Däremot finns det inga belägg för att nuvarande organisering och styrning av byggprocessen möjliggör för byggherren att kunna agera som förändringsagent och påverka attityder och beteende bland de aktörer som deltar. Det byggherrarna trots allt kan göra är att ta initiativet till en förändringsprocess genom att se till att det finns specifika resurser som driver förändringsprocessen genom byggprocessens alla skeden, säger Anders Vennström.
– Det i sin tur kräver att genomförandet av byggprocessen struktureras på ett sådant sätt att stafettlopps-tänkande och relationer som enbart baseras på juridiska kontrakt tonas ner.
Anders Vennström kommer ursprungligen från Yrtivaara utanför Gällivare, valde renskötarlinjen när det var dags för gymnasiestudier, utbildade sig till maskinskötare och arbetade också som sådan i många år innan han sökte och kom in på LTU:s projektingenjörsutbildning.
Kontaktinformation
Upplysningar: Anders Vennström, tel. 0920-49 17 86, 070-669 12 14, anders.wennstrom@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Ungefär var tredje svensk lider av ont i magen, uppblåsthet, förstoppning och diarré som är medicinskt svårförklarade, så kallade funktionella mag-/tarmbesvär. Trots att prover och undersökningar visar att allt ser normalt ut har de flesta drabbade påtagliga symtom som ofta orsakar stort lidande, och mediciner hjälper sällan. Nu visar doktorsavhandlingen Functional gastrointestinal disorders – co-morbidity and non somatic aspects från Karolinska Institutet att återkommande mag-/tarmbesvär ofta är kopplade till andra både psykiska och fysiska sjukdomar och även till olika former av övergrepp.
Distriktsläkaren Ture Ålander, verksam vid Centrum för allmänmedicin, hoppas att fynden kan kasta nytt ljus på denna grupp patienter som det idag är svårt att erbjuda effektiv behandling.
– Resultaten talar för att vi i vården inte bara ska fokusera på symtomen från magen när vi träffar patienter med återkommande mag-tarmbesvär, utan se till hela människan. Det kan vara att etablera en förtroendefull kontakt och kombinera psykologisk behandling med mediciner. Men forskningen är knapp och mycket återstår innan vi mer säkert kan veta vilka metoder och läkemedel som lämpar sig bäst.
Studieupplägget är unikt. För första gången i Sverige har förhållandena i en normalbefolkning studerats, den mesta tidigare forskningen inom området är gjord på patienter. I Östhammars kommun valde forskarna slumpmässigt ut 141 vuxna män och kvinnor som under lång tid har besvärats av mag-/tarmbesvär och 97 personer som aldrig har haft något problem med magen.
Deltagarna fick bland annat svara på frågor om symptom på mag-/tarmbesvär, allmänt hälsotillstånd, livskvalitet, mediciner, upplevda obehagliga händelser i livet och tidigare utnyttjande av sjukvård. Sedan tidigare är det känt att många som har denna typ av magproblem försöker klara sig själva hemma. Av avhandlingen framgår att nästan en tredjedel aldrig har sökt hjälp för sina magbesvär.
Samtidigt visar resultaten att personer med mag-/tarmbesvär som sökte hjälp på vårdcentralen gjorde omkring dubbelt så många läkarbesök och samtal till vårdcentralen jämfört med personer utan magbesvär. De fick även fler recept utskrivna och åt betydligt mer värktabletter än de magfriska. Personer med återkommande magbesvär hade även oftare andra åkommor samtidigt. Exempelvis uppgav 80 procent att de kände sig trötta, jämfört med 20 procent av dem som inte haft något problem med magen. Även vad gällde huvudvärk och ryggont, nedstämdhet, oro och ångest var de med återkommande mag-/tarmbesvär överrepresenterade.
– Vad som är orsak och verkan vet vi inte, men magbesvären kan vara en stressreaktion och vara en del av andra åkommor. I mitt arbete som distriktsläkare har jag träffat många patienter som själva kopplar ihop sina magbesvär med sin sinnestämning, exempelvis genom säga att de har ont i ”nervknutan” och peka på magen, säger Ture Ålander.
Ett annan intressant upptäckt var att 46 procent av kvinnorna med återkommande mag/tarmbesvär uppgav att de tidigare i livet utsatts för någon form av fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp. För männen var inte sambanden lika tydliga. Ture Ålander är försiktig att dra några slutsatser av detta resultat, men menar ändå det kan bli en viktig pusselbit när läkare utreder patienter som söker för återkommande magbesvär.
– Det är ytterligare en faktor att ta hänsyn till som jag tycker att mina kolleger bör vara uppmärksamma på, säger Ture Ålander.
Avhandling: ”Functional gastrointestinal disorders – co-morbidity and non somatic aspects”, Ture Ålander, Centrum för allmänmedicin, Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ture Ålander, specialist i allmänmedicin, CeFAM
Tel: +46 (0)70-775 58 42
E-post: ture@tapraktik.se
Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: +46 (0)73-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
Webb: www.cefam.se
I Zambia har runt 2 procent av befolkningen på landsbygden tillgång till el, en siffra som inte ändrat sig nämnvärt de senaste trettio åren. Men solceller kan göra att en betydligt större andel av befolkning på sikt kan få tillgång till el.
– Solcellssystem kan i många fall vara ett billigare alternativ eftersom det inte är nödvändigt med elledningar till husen. Många energitjänster, till exempel tillgång till elektriskt ljus och att kunna se på tv, kan tillgodoses från ett solcellssystem, säger Mathias Gustavsson som i en avhandling i humanekologi har studerat ett solcellsprojekt i Zambia och hur tillgången på solel påverkat människor i deras vardag.
Betalar en månadsavgift
I sin forskning har Mathias Gustavsson studerat ett solcellsprojekt i Östra Provinsen i Zambia. Projektet har drivits av Energidepartementet i Zambia och finansierats genom Sida med totalt 13 miljoner kronor över 5 år. Projektet har stött bildandet av lokala elbolag som genom förmånliga lån kunnat köpa solcellssystem som sedan ställs ut hos kunder. Kunderna betalar en månadsavgift för att få tillgång till energitjänsterna från solcellssystemet. Elbolaget ser till att systemet blir servat och lagat om något går sönder.
– Upplägget med lokala elbolag är tänkt att skapa starka motiv för att sköta och underhålla tekniken som man för in, säger Mathias Gustavsson.
Uppskattade energitjänster
Studien visar att de människor som fått tillgång till solenergitjänster utnyttjar de nya förutsättningarna på olika sätt. Generellt är ljuset från solcellslamporna den mest uppskattade energitjänsten. TV och musikanläggningar är också uppskattade energitjänster.
Kunderna till elbolagen kan beskrivas som medelklass. De allra flesta familjer har åtminstone en familjemedlem med en fast inkomst, vilket långt ifrån alla har i området. Sammanfattningsvis har de hus håll som fått tillgång till solel förbättrat sin levnadsstandard.
– En kritik mot solcellsprojekt i Afrika är att de inte når de fattiga eftersom det är så pass dyr teknik. Men genom de kunder som utgörs av skolor, hälsocentraler och andra samhällsinstitutioner som elektrifieras med solcellssystem kan man nå bredare grupper. Hushållen bidrar till att de lokala elbolagen kan bedriva sin verksamhet och därigenom möjliggöra elektrifieringen av dessa samhällstjänster, säger Mathias Gustavsson.
Avhandlingens titel: Solar Energy for a Brighter Life – A Case Study of Rural Electrification through Solar Photovoltaic Technology in the Eastern Province, Zambia.
Disputation: Fredag den 13 juni 2008, kl. 10.00, Hörsal 220, Annedalseminariet, Ö. Husargatan 36, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Mathias Gustavsson, 073-9875608
mathias.gustavsson@globalstudies.gu.se
– Just bröstsmärtor är en stor patientgrupp som vi åker ut på när det gäller prio ett, det vill säga blåljus-körning. Här finns mycket att göra, konstaterar Camilla Lundberg. Hon är en av de 347 ambulanssjuksköterskor som ingår i projektet. Den 15 maj gick starten för forskningsprojektet LINDRA. I två år har man förberett detta flervetenskapliga projekt som involverar 54 ambulanser och en båt i Västsverige.
– Smärt- och ångestbehandling har en avgörande betydelse i ambulanssjukvården som kan påverka patienternas upplevelse och hur sjukdomsförloppet vidareutvecklas hos de patienter som har bröstsmärta. Med LINDRA-projektet vill vi utveckla vårdarnas förhållningssätt och samtidigt kombinera deras kunskap med nya läkemedel, förklarar Birgitta Wireklint Sundström, projektledare för LINDRA och föreståndare på PreHospen det Kunskapscentrum på Högskolan i Borås som leder forskning inom ambulanssjukvård.
Hon berättar att det speciella är att man för första gången kombinerar vårdvetenskap och medicinsk vetenskap i en och samma studie. Syftet är att kartlägga och förbättra ambulanssjukvårdens omhändertagande. I projektet kommer man att genomföra flera studier och prova både nya och gamla läkemedel samt nya och gamla sätt att bemöta de drabbade för att därmed jämföra resultaten. Man kommer också att jämföra skillnader hos kvinnor och män samt hos yngre patienter och äldre.
10 minuter extra räddar framtida liv
Ungefär 10 minuter extra av ambulanssjuksköterskornas tid kommer LINDRA-projektet att uppta.
– Vi fyller i ett dataformulär för patienter som ingår i studien. Det handlar bland annat om hur patienten upplever smärta och obehag, graden lidande på en tio-gradig skala. I ett längre perspektiv hoppas jag att man kan se i överlevandestatistiken att det man gör så tidigt som möjligt har betydelse, förklarar Camilla Lundberg som samtidigt poängterar att man måste få patientens medgivande och namnunderskrift under resans gång och att deltagandet är helt frivilligt.
I studien kommer man också kontrollera symtomatalogi, EKG-bild, mätning av olika värden som puls och blodtryck. Detta jämförs sedan med ambulanssjuksköterskans bedömning, misstankar och därefter görs en uppföljning av sjukhusjournaler för dokumentation av sjukhusförlopp och överlevnad.
– Att inge ett förberedande lugn är en viktig del av ambulansteamets arbete. Det vi gör är av stor vikt för patientens upplevelse, menar Camilla Lundberg.
Utbildning för personal
LINDRA-projektet har också tagit fram en kurs för ambulanspersonal. Efter den kan ambulanssjuksköterskan hjälpa personer med akut bröstsmärta/obehag och ångest på ett nytt, optimerat sätt genom en kombination av rätt läkemedel och ett personligt anpassat bemötande.
Camilla Lundberg som gått kursen menar att den var en bra fördjupning av hjärtsjukvård och att hon kommer att ha stor nytta av den vid bemötandet av patienter med bröstsmärtor.
– Det är verkligen roligt att få delta i LINDRA-projektet och få vara med och förbättra omhändertagandet av hjärtpatienter.
Slår projektet väl ut kommer det att utökas till att omfatta samtliga ambulanser i landet.
Fakta:
31 ambulansstationer i Södra Älvsborg, Skaraborgs sjukhus, Göteborg och Halland (öster)
54 ambulanser och en båt (Torslanda/Öckerö)
347 ambulanssjuksköterskor
Forskningsprojektet drivs av en forskargrupp bestående av professor Johan Herlitz med.dr. Angela Bång och fil.dr. Birgitta Wireklint Sundström samt en klinisk expertgrupp om tolv ambulanssjuksköterskor.
Text: Annie Andréasson
Foto ambulanssjuksköterska: Anna Lindqvist, Fotomedia SÄS
Kontaktinformation
Birgitta Wireklint Sundström, föreståndare PreHospen och projektledare för LINDRA.
Telefon:033-435 47 77
Mobiltelefon: 0702-765485
E-post: birgitta.wireklint.sundstrom@hb.se
– Det har varit en oerhört spännande bok att arbeta med säger författaren Lisbeth Söderqvist. Vem hade kunnat ana att ”ismer” som strukturalism, marxism och existentialism förklarar varför byggnader och städer ser ut som de gör, miljöer som många gånger uppfattats som byggda utan en tanke på dem som ska bo där, uppförda på billigast möjliga sätt!
Skildringen av den svenska delen går tillbaka till 20- och 30-talens satsning på nya bostäder. Boken fortsätter vidare med bostadssituationen efter kriget då de europeiska staterna satsade på ett omfattande byggande; det blev vanligt att bygga helt nya städer eller stadsdelar utanför de gamla, med bostäder, arbetsplatser och rekreationsområden.
Under 1970-talet kom välfärdsstaten under stark kritik och i samband med en lågkonjunktur avstannade utvecklingen. En på många sätt unik epok gick i graven, och den ideologiska omsvängning som strax därefter inträdde, sätter punkt för bokens tema. Ungefär halva boken ägnas Europa, med utblickar till bland andra Sovjetunionen och Brasilien. Den andra delen ägnas Sverige, med särskilt fokus på utvecklingen i storstockholmsområdet.
Att gestalta välfärd bygger på ett mångårigt forskningsarbete och vänder sig till en bred läsekrets av arkitektur- och stadsbyggnadsintresserade. Den ges ut av Forskningsrådet Formas och Riksantikvarieämbetet.
Kontaktinformation
Boken kostar 339 inkl moms och beställs på nätbokhandel www.formas.se
eller från Kundtjänst Formas, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550, e-post: formas.ldi@liber.se eller via www.raa.se/bokhandel. För recensionsexemplar kontakta lena.jansson@formas.se, 08-775 40 65
För mer information kontakta:
Lisbeth Söderqvist, lisbeth.soderqvist@vr.se
Man kan jämföra det med en enkel form av fotosyntes, där havets bakterier använder solljusets energi för att absorbera koldioxid. Sedan tidigare är det känt att bakterier i syrefattiga sjöar kan ha denna förmåga, men att även bakterierna i de vida världshaven gör det är en nyhet. Detta utmanar tidigare kunskap om att alger är de enda organismer som fixerar koldioxid i havens solbelysta ytvatten. Det är fortfarande okänt hur mycket koldioxid som fixeras av bakterierna.
— Även om det endast visar sig vara en liten andel koldioxid som fixeras av bakterierna, kan det ha enorm påverkan eftersom det är mer än 100 miljoner ton koldioxid som fixeras dagligen hos alger i haven genom fotosyntes. Bakterierna kan visa sig ta upp miljontals ton. Detta behöver vi undersöka mer, säger Jarone Pinhassi, docent i marin mikrobiologi vid Högskolan i Kalmar och en av forskarna som står bakom upptäckten.
Nyligen upptäckte samma forskare vid Högskolan i Kalmar att marina bakterier använde solens ljus som energikälla. Detta tack vare ett unikt ljusfångande pigment, proteorhodopsin, som finns i nära hälften av havets bakterier. Oceanerna täcker omkring 70 procent av jordens yta och det sker ständigt en stor omsättning av koldioxid mellan atmosfären och havet. Kunskapen om havets bakterier kan komma att få stor betydelse för förståelsen av vad klimatpåverkan med ökade koldioxidutsläpp innebär för haven.
— Hur många bakterier i haven som har förmågan att ta upp koldioxid och hur mycket koldioxid dom fixerar är spännande frågor som ligger i framtiden. Detta kommer många forskare att vilja undersöka, tror Jarone Pinhassi.
Jarone Pinhassi tillsammans med doktoranden Laura Gómez-Consarnau vid Högskolan i Kalmar är de svenska forskare som arbetat med den aktuella studien. Läs hela artikeln som publiceras i veckan på hemsidan för Proceedings of the National Academy of Sciences USA: www.pnas.org.
Kontaktinformation
Anna Strömblad, kommunikationschef, 0480-446045, 070-8921224, anna.stromblad@hik.se
– Våra resultat kan komma att påverka hur man doserar läkemedel vid till exempel RLS och schizofreni hos äldre, för att få patienterna att fungera bättre även på kvällen, säger läkaren och forskaren Simon Cervenka vid Institutionen för klinisk neurovetenskap.
PET är en bildteknik med vilken man kan visualisera och mäta hur radioaktivt märkta spårämnen binder till mottagarmolekyler (receptorer) i den levande människohjärnan. Tekniken ger en unik möjlighet att undersöka samband mellan hjärnans biokemi och beteende vid så väl sjukdom som hälsa. I den aktuella avhandlingen har man studerat signalsubstansen dopamin med hjälp av PET-teknik.
Dopamin är en signalsubstans i hjärnan som har betydelse för motorik, belöningssystemet samt kognitiva funktioner såsom uppmärksamhet och olika typer av minne. Rubbningar i dopaminsystemet spelar betydande roll för en lång rad sjukdomar som bland annat Parkinsons sjukdom, schizofreni, ADHD samt Restless Legs Syndrome (RLS).
I avhandlingen har man studerat dopamin D2-receptorer hos friska försökspersoner morgon och kväll under samma dag. Man fann att individer i det lägre åldersintervallet uppvisade lägre bindning på kvällen, medan bindningen ökade hos de äldre. Detta kan tala för en lägre dopaminfrisättning på kvällen hos äldre personer, vilket skulle kunna förklara att äldre människor ofta har svårt att hålla sig vakna och uppmärksamma på kvällen.
Avhandling: Dopamine D2-receptor mapping in restless legs syndrome and human behaviour, Simon Cervenka, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
För frågor, kontakta:
Dr Simon Cervenka
Tel: 08 5177 6069
E-post: simon.cervenka@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– I en av mina studier har jag studerat 43 kvinnliga förövare och ett motsvarande slumpmässigt urval av manliga förövare dömda för dödligt våld i Sverige åren 1995-2001. Generellt sett hade kvinnorna en större psykosocial belastning under uppväxten än männen, men vid tiden för brottet hade de mer ordnade sociala förhållanden. De hade dock i högre utsträckning varit utsatta för hot och våld och oftare sökt hjälp än manliga förövare, säger Jenny Yourstone.
I en annan studie, som också ingår i avhandlingen, har Jenny Yourstone analyserat skillnader mellan kvinnliga och manliga förövare ifråga om rättspsykiatrisk diagnos och beslut om allvarlig psykisk störning. Hennes slutsats är att en avsevärt högre andel psykiskt sjuka kvinnliga förövare fick diagnosen personlighetsstörning medan det var vanligare att männen fick missbruks- eller sexualrelaterade diagnoser. Hon konstaterar även att kvinnor i större utsträckning än män bedöms vara allvarligt psykiskt störda.
För att undersöka om de skillnader som kunde observeras när det gäller beslut om allvarlig psykisk störning kan förklaras av en systematisk snedvridning i rättspsykiatriska undersökningar genomfördes ytterligare en studie. Resultaten visade att kön hade betydande påverkan på beslut om allvarlig psykisk störning bland kliniker och domare.
-Den förhöjda förekomsten av beslut om allvarlig psykisk störning när det gäller kvinnliga förövare kan åtminstone delvis förklaras av en könsrelaterad partiskhet i den rättsliga processen, säger hon.
På grund av kvinnors jämförelsevis låga brottsdeltagande är forskningen kring kvinnliga våldsbrottslingar betydligt mindre omfattande än forskningen kring manliga.
-Syftet med min avhandling är att belysa olika aspekter av särskild betydelse för förståelsen av kvinnor som begår allvarliga brott, säger Jenny Yourstone.
Jenny Yourstone disputerade den 23 maj 2008 på sin doktorsavhandling med titeln ”Violent female offenders: Facts and preconceptions”.
Opponent var Pekka Santtila, professor, Department of Psychology, Åbo Akademi, Finland.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Jenny Yourstone, mobil 070-208 39 73, e-post jye@psychology.su.se
För bild kontakta:
press@su.se, tfn 08-16 40 90
– Denna informella gåvoekonomi ger en flexibel och dynamisk ekonomi med låga omkostnader vilket möjliggör konkurrens med låglöneländer, säger sociologen Glenn Sjöstrand.
Gnosjö är känt för sina småföretag och företagare. Bygden sägs ha en särskild anda som leder till uppfinningsrikedom och en dynamisk ekonomi. I media framställs Gnosjöandans positiva sidor med hög flexibilitet i ekonomin, stort nyföretagande, bra vinstnivåer och låg arbetslöshet. Men vad består denna anda av? Vad innehåller den? Och, är den alltid positiv för bygden? Dessa frågor har Glenn Sjöstrand ställt i sin avhandling.
Kultur av hjälpsamhet
– Det finns en utpräglad kultur av hjälpsamhet som uttrycks i termer av erbjudande av tjänster som kräver gentjänster och den är så stark att man kan tala om den som en separat informell så kallad gåvoekonomi som finns parallellt med den formella marknaden, slår Glenn Sjöstrand fast.
Denna gåvoekonomis framväxt, vilka effekter den har på den formella ekonomin och hur samhällsförändringar påverkar dess möjligheter att överleva diskuteras i avhandlingen.
– Jag har kunnat visa att förekomsten av gåvoekonomin leder till en flexibel och dynamisk ekonomi som minskar transaktionskostnader, ökar samordningen av utbyten mellan företagen och spridningen av kunskap, säger Glenn Sjöstrand vidare. Detta gör det i sin tur möjligt för en liten lokal ekonomi att konkurrera med låglöneländer.
– Men samma gåvoekonomi är starkt normativt reglerad och leder till sociala kostnader och till och med social uteslutning, menar Glenn Sjöstrand, lärare i sociologi vid Växjö universitet.
Avhandlingens titel: Gåvan i Gnosjö – Företagares relationer i ett industriellt distrikt Avhandlingsförfattare: Glenn Sjöstrand, tel 0706/921515(bost.), 0470/708884 (arb.)
e-post:.Glenn.sjostrannd@vxu.se
Tid och plats för disputation: Måndagen den 9:e juni 2008, kl. 13.00, Hörsal Sappören, Sociologiska institutionen, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Glenn Sjöstrand, tel 0706/921515(bost.), 0470/708884 (arb.)
e-post:.Glenn.sjostrannd@vxu.se
– Det är naturligtvis positivt att undersökningen visar en jämställd fördelning av träningstider inom de idrottsföreningarna som studerats. Det kan betyda att kommunernas och idrottens insatser för jämställdhet har gett resultat. Nu kommer vi gå vidare och även undersöka sju individuella idrotter för att få ännu bredare kunskap om hur det faktiskt ser ut, säger Karin Redelius, ledamot i Riksidrottsstyrelsen och ansvarig för jämställdhetsfrågorna.
Forskargrupp på Karlstads universitet
Datainsamlingen genomfördes genom att 417 slumpvis utvalda föreningar inom idrotterna bandy, basket, fotboll, handboll, innebandy, ishockey och volleyboll fick svar på frågor. Målgruppen för undersökningen var de idrotter som hade flest antal utövare och tillhörde kategorin lagidrotter. En ytterligare avgränsning var att respektive förening skulle bedriva verksamhet för såväl pojkar som flickor. Den slutgiltiga analysen, bearbetningen och avrapporteringen utfördes av forskargruppen Idrottsvetenskap på Karlstads universitet. Undersökningen finansierades av Riksidrottsförbundet.
Ålder och nivå styr
Den genomförda rapporten visar att ålder och idrottsnivå har betydelse för vilka träningstider olika lag får i de föreningar som ingick i studien, men att kön alltså inte verkar ha det.
Författarna är Christian Augustsson, lektor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet,
Göran Patriksson, professor i pedagogik och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, Owe Stråhlman, lektor i idrottsvetenskap, Idrottshögskolan vid Göteborgs universitet och
Stefan Wagnsson, doktorand i pedagogik/idrottsvetenskap vid Karlstads universitet.
Kontaktinformation
För mera information: Christian Augustsson, Karlstads universitet, tel 054 1885 eller Christian.Augustsson@kau.se
Tandläkare Anita Alm har i sin avhandling kopplat karies hos femtonåringar till olika faktorer från tidig barndom. I studien har tandhälsan hos 568 barn i åldern ett till femton följts. Resultaten visar att två av tre femtonåringar hade karies.
Föräldrarna till barnen svarade på en enkät om sin egen tandskötsel och sin sociala situation när barnen var ett år. Resultaten visar att det är ett flertal psykosociala faktorer från tidig barndom som påverkar tandhälsan i ett längre tidsperspektiv.
– Barn till föräldrar som trots kallelse till tandvården inte kom till undersökning när barnen var ett år hade i genomsnitt mer än dubbelt så mycket karies när de var femton, jämfört med barn som kom till dessa undersökningar. En orsak till att föräldrarna inte tog med sina barn till undersökningarna var att de själva hade tandvårdsrädsla eller att de hade en komplicerad social situation där tandskötsel inte prioriterades, säger Anita Alm.
Andra psykosociala faktorer som påverkade tandhälsan negativt hos tonåringarna var om mamman i enkäten uppgav att hon inte skötte sina egna tänder och om pappan uppgav att han var missnöjd med sin sociala situation.
Goda tandvårdsvanor under småbarnsåren ger friskare tänder längre fram i livet
Studien visar vidare att kost- och munhygienvanor under tidiga barnaår också påverkar tandhälsan i ett längre perspektiv. Småbarn med hög sötsakskonsumtion, det vill säga barn som åt godis mer än en gång i veckan och eller barn som mer än tre gånger per dag konsumerade kariesriskprodukter som läsk, saft, nyponsoppa, kakor och glass, hade mer karies i tonåren jämfört med barn som sällan eller aldrig åt sötsaker.
– Det visade sig också att tidigt etablerade goda munhygienvanor med tandborstning två gånger per dag med fluortandkräm har betydelse för att uppnå en god tandhälsa även senare i livet, säger Anita Alm.
Kariessituationen för femtonåringarna relaterades också till ungdomarnas BMI, Body Mass Index. Resultatet visar att ungdomar med övervikt och fetma hade fler kariesskador än de med normalvikt.
Mot bakgrund av dessa resultat är det därför viktigt att förebyggande behandling sätts in mycket tidigt, speciellt för barn som uteblir från tandundersökningar och för barn som utvecklat kariesskador redan under förskoleperioden.
– För att uppnå bättre tandhälsa hos våra barn och tonåringar är det viktigt att samarbetet mellan tandvården och mödra- och barnhälsovården samt skolhälsovården utvecklas och förbättras, säger Anita Alm.
Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institution för odontologi
Avhandlingens titel: On Dental Caries and Caries-Related Factors in Children and Teenagers
Avhandlingen försvaras torsdagen den 12 juni 2008, klockan 9.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Tandläkare Anita Alm, telefon: 0500–432 900, 070–678 3776, e-post: anita.alm@vgregion.se
Huvudhandledare:
Professor Dowen Birkhed, telefon: 031–786 3201, e-post: birkhed@odontologi.gu.se
I vatten förvandlas koldioxid till syra; ju mer koldioxid som tas upp ju surare blir haven. Denna havets försurning sker nu i en snabbare takt än någonsin under de senaste 400 000 åren. Tidigare forskning vid Göteborgs universitet, som studerat försurningens inverkan på bland annat sjöstjärnor, har rest farhågor om att en sänkt pH-halt kan leda till massutrotning av vissa marina arter.
Med målet att djupare studera dessa risker, dokumentera försurningen och förstå hur den påverkar marina organismer, djur och ekosystem, och dessutom försöka förutspå försurningens konsekvenser de kommande 100 åren, skapas nu European Project on Ocean Acidification, EPOCA. Projektet har en budget på 150 miljoner kronor och samlar över 100 forskare från 29 universitet och enheter i nio länder.
Från Göteborgs universitet deltar två forskare vid institutionen för kemi: Sara Jutterström och Leif Anderson, som båda arbetar med marin kemi med ett särskilt intresse för kolflöden i havet.
– Den främsta uppgiften inom EPOCA blir att samla och utvärdera mätdata från Arktis, ett nyckelområde där uppkomsten och påverkan av försurning bedöms vara stor, säger Leif Andersson.
Ett steg i dessa undersökningar är den svensk-ryska expeditionen ISSS-08 som kommer att gå utanför Sibiriens kust i sommar.
Arbetet inom EPOCA får sin officiella start vid ett möte i Nice, Frankrike, den 10 juni.
Kontaktinformation
Leif Anderson
leifand@chem.gu.se
Tel. 031 772 27 74
Mob. 0709 41 42 11
Sara Jutterström
sara.jutterstrom@chem.gu.se
Tel. 031-772 27 77
Mob. 0734-40 79 00
Läs mer om EPOCA:
http://epoca-project.eu
Presskontakt
Krister Svahn
informatör/pressansvarig
Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 49 12
0732-096 339
krister.svahn@science.gu.se
