Aktiviteten i de flesta digitala chip synkroniseras med en klocka, en oscillator som alstrar en eller flera miljarder svängningar i sekunden. När en krets får en impuls att börja arbeta laddas den med energi. När den stängs av, leds den överflödiga energin till jord och går till spillo.

– Vår idé är att minska förlusten genom att flytta den energin till en annan krets där den kan utnyttjas igen vid nästa impuls, säger Martin Hansson, som nu lägger fram resultaten i sin doktorsavhandling.

Forskargruppen tillverkade experimentchip med den nya klockningstekniken, som vid frekvenser kring 1,6 GHz drog 60 procent mindre ström är motsvarande konventionella system. Det innebär en minskad totalförbrukning på omkring 15 procent.

– Vi är en av 4-5 forskargrupper i världen som jobbat med denna idé, men vi var tidiga med att bygga upp och testa den i kisel. Det chip vi byggde hade också den högsta klockfrekvensen, säger Martin Hansson.

Ett annat problem som adresseras i avhandlingen är strömläckage. I takt med att transistorerna blivit allt mindre har de på grund av fysikaliska fenomen blivit allt svårare att stänga av, vilket gör att de läcker ström. När en krets blir varm ökar läckaget.

I avhandlingen presenterar Martin Hansson ett antal kretstekniker med syftet att kompensera för det ökade läckaget.

– Vi vill uppnå bättre batteritid och minska behovet av att kyla kretsarna, aspekter som är viktiga vid design av mikroprocessorer, säger han.

Martin Hansson är doktorand vid Avdelningen för elektroniska komponenter, där forskningen fokuseras på integrerade kretsar med låg effektförbrukning och hög hastighet. Sex månader av sin doktorandtid har han tillbringat vid Intels forskningslaboratorium i Hillsboro, USA.


Avhandlingen Low-power clocking and circuit techniques for leakage and process variation compensation läggs fram fredag 29 augusti kl 10.15 i sal Visionen, hus B, Linköpings universitet Campus Valla. Opponent är Dr. Ram Krishnamurthy, Intel Corp., USA.

Kontaktinformation
Kontakt:
Martin Hansson, 013-282859, 070-3444716, martinh@isy.liu.se

– En växande världsbefolkning, klimathotet, och en ökad satsning på bioenergi från jordbruksmark påverkar kraftigt tillgången på mat och vatten i världen. Situationen är allvarlig, men forskningen visar att det finns lösningar, säger Rolf Annerberg, generaldirektör på Forskningsrådet Formas.

Mera vegetabilier och mindre kött
Ett grundläggande problem rör prioriteringar. Om vattenresurserna används som de gör nu, med en ökad urbanisering i världen, en allt intensivare köttkonsumtion och satsningar på bioenergi, förvärras problemen. Om arealer för köttproduktion istället avsätts för ökad produktion av vegetabilier skapas utrymme också för energigrödor. Den ökande bioenergiproduktionen kan dessutom användas till positiva insatser för ekosystemen., Rätt placerade kan odlingsytorna möjliggöra bortfiltrering av föroreningar eller fungera som ett hinder mot erosion.

Minska slöseriet
Vattenhushållningen kan effektiviseras. Regnvattnet kan tillvaratas bättre, som visats på många håll i t.ex. Indien. I fattiga områden av världen går dessutom mat, och därmed indirekt också vattenresurser, till spillo genom förluster vid lagring och transport på grund av brist på exempelvis kylanläggningar eller transportmedel. I rikare delar av världen kastas cirka en fjärdedel av all mat bort för att vi köper för mycket.

Genom att beräkna vattenproduktiviteten, dvs. hur mycket skörd som erhålls vid olika bevattningsmodeller, går det att effektivisera vattenanvändningen. Nationers vattenbudgetar och indirekta handel med vatten i form av jordbruksprodukter kan uppskattas genom att beräkna water footprints. Detta är ett mått på det ekologiska vattenavtrycket, det vill säga den totala vattenmängd som krävs för att ta fram jordbruksprodukter i olika delar av produktionskedjan, både vattnet i produkterna och det som använts vid odlingen i ursprungslandet.

Bättre vattenplanering och dränering
Med klimatförändringarna förutspås ökade kraftiga skyfall i delar av världen som leder till ökad erosion av jordbruksmarken. Marken försämras också av näringsläckage och av föroreningar från salt och mineraler på grund av bristande dränering eller dålig vattenplanering.

Vattensnål odlingsteknik och nya rissorter
Nya brukningsmetoder eller genetiskt förbättrade grödor kan visa sig avgörande för att klara det torrare klimat som väntas i stora delar av världen. Intressanta exempel finns i utvecklingen av nya rissorter och vattensnål odlingsteknik, som utvecklats speciellt för afrikanska och asiatiska förhållanden, eller de nyligen framtagna majssorterna som nu odlas på försök.

”Water for Food” är Formas fjärde bok om vatten och lanseras i samband med World Water Week 17-23 augusti i Stockholm. De tre tidigare utgivna böckerna inom området är ”Dams under Debate” från 2006, ”Groundwater under threat” från år 2005 samt ”Water research – what’s next?” från år 2004 .

Boken kostar 100 kronor inkl moms och kan beställas via Formas nätbokhandel www.formas.se eller från Kundtjänst Formas, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550, e-post: formas.ldi@liber.se. Recensionsexemplar kan beställas från Formas, lena.jansson@formas.se , tel 08-775 4065.

Pressbilder finns att ladda ner. http://www.formas.se/formas_templates/PageListing.aspx?id=2247

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Jonas Förare, jonas.forare@formas.se 08-775 40 04, 070-553 40 04, Emilie.von.Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 40 08, 0733-50 31 61

Forskarna Rutger Rosenberg vid Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet, och Robert Diaz från Virginia Institute of Marine Science i USA gjorde 1995 en mycket uppmärksammad studie av världshavens bottnar. Då fann forskarna 44 områden som var så drabbade av syrebrist att bottendjur och fisk tog skada.

Drygt tio år senare har de gjort en ny sammanställning – och funnit att antalet döda havsbottnar i världen ökat till över 400 områden.

Studien, som redovisas i tidskriften Science, drar slutsatsen att syrebristen är det allvarligaste hotet mot havets hälsa.

– Det finns ingen annan variabel av så stor ekologisk betydelse för kustnära marina ekosystem, och som förändrats så drastiskt på så kort tid, som den minskade mängden syre i havet, säger Rutger Rosenberg.

Enligt Rosenberg och Diaz studie är minst 245 000 kvadratkilometer av världshavens bottnar drabbade av syrebrist. Det är en yta motsvarande Storbritanniens. Syrebristen påverkar en rad ekologiska processer, och leder till att enorma mängder föda för den bottenlevande fisken går förlorad.

–I de perioder då syrebristen har sin största utbredning i Skandinavien kan över tre miljoner ton av bottendjur saknas, i jämförelse med om bottnarna varit syresatta, säger Rutger Rosenberg.
Till de största syrefattiga områdena i världen hör Östersjön, Mexikanska Golfen, Östkinesiska Havet och Bälthavet. Samtliga dessa havsområden är viktiga fiskeområden.

Av de drygt 400 drabbade områdena är cirka hälften påverkade av syrebrist som uppträder årligen under en viss säsong. Detta resulterar vanligen i att bottendjuren dör men att områdena återkoloniseras av djur när syret återvänder. I cirka en fjärdedel av fallen uppträder syrebristen periodiskt och varar endast några dagar eller veckor. I andra områden, till exempel Östersjön, är syrebristen numera permanent under hela året.

Orsaken till syrebristen är i första hand människans ökade utsläpp av näringsämnen som kväve och fosfor. Före industrialiseringen förekom knappast någon syrebrist alls vid kustnära havsbottnar, konstaterar Rutger Rosenberg och Robert Diaz.

Kontaktinformation
Kontakt:
Rutger Rosenberg, professor vid Institutionen för Marin Ekologi – Kristineberg, Göteborgs Universitet
0523-18529 (arb)
0523-15429 (hem)
0703-442238 (mobil)
rutger.rosenberg@marecol.gu.se

Tidigare forskning har visat att dessa celler blir mer retbara när man tar droger. För att ta reda på den funktionella betydelsen av detta använde forskarna en musmodell för kokainberoende. När man blockerade cellernas mottagare (receptorer) för glutamat – hjärnans viktigaste signalämne – försvann risken för återfall i beroendet. Resultaten publiceras i den högt rankade tidskriften Neuron.

De dopaminproducerande nervcellerna är centrala i hjärnans belöningssystem. Beroendeframkallande droger orsakar att dopaminhalten i omgivningen stiger, vilket i sin tur påverkar andra nervceller och framkallar olika kroppsliga och mentala reaktioner.

Kokain har en mycket snabb effekt på dopaminnivåerna, vilket förklarar att den är bland de mest beroendeframkallande drogerna.

– När man tar kokain, ökar antalet glutamatreceptorer vilket gör cellen mer retbar. När vi blockerar den processen förhindrar vi återfall i beroende. Detta är intressant kliniskt eftersom det är i det skedet man får tag i patienterna, säger David Engblom, neurobiolog vid Linköpings universitet och huvudförfattare till artikeln.

Artikeln Glutamate Receptors on Dopamine Neurons Control the Persistence of Cocaine-Seeking av David Engblom med flera publiceras i Neuron den 14 augusti.

Kontaktinformation
Kontakt:
David Engblom, forskarassistent, Avdelningen för cellbiologi
070-2611302, daven@ibk.liu.se

I många former av cancer stimuleras tumörernas tillväxt och deras förmåga att sprida sig av en muterad gen som kodar för ett så kallat RAS-protein. Detta har lett till intensiv forskning om hur man kan blockera aktiviteten hos dessa proteiner.
– RAS-proteinerna finns i alla celler och sitter förankrade på insidan av cellmembranet där de reglerar celltillväxt och celldelning. Det enzym vi studerar hjälper RAS-proteinerna så att de kan förankras i cellmembranet. Genom att blockera detta enzym kunde vi hämma bindningen av RAS till cellmembranet och kraftigt förbättra sjukdomssymtomen hos möss med blodcancer, säger docent Martin Bergö som leder forskningen vid Wallberglaboratoriet vid Sahlgrenska akademin.

Forskarlaget har utvecklat en genförändrad mus som producerar ett muterat och konstant aktivt RAS-protein i benmärgen där nya blodceller produceras. Dessa möss utvecklar en leukemi som liknar ett antal former av blodcancer hos människor. De sjukdomsalstrande benmärgscellerna delar sig okontrollerat och den normala kontrollen av celltillväxt kan inte stänga av dem. I dessa möss kan även produktionen av det enzym som kallas ICMT stoppas.
– När vi hämmade produktionen av enzymet minskade blodcancerutvecklingen och den okontrollerade tillväxten av benmärgsceller blockerades. En annan upptäckt var att normala benmärgsceller inte påverkades nämnvärt av avsaknaden av ICMT-enzymet. Detta gör att ett framtida läkemedel som hämmar ICMT skulle kunna verka specifikt på de sjukdomsalstrande cellerna och lämna de normala cellerna intakta. Ett läkemedel som blockerar detta enzym kan bli en effektiv framtida cancerbehandling, säger Martin Bergö.

Forskargruppen visade även att möss med en aggressiv form av lungcancer levde längre och fick betydligt mindre tumörer när ICMT-enzymet blockerades. Men även om studien talar starkt för att ICMT kan vara en effektiv måltavla för cancerbehandling måste resultaten nu bekräftas i andra möss med blodcancer och lungcancer och läkemedel som hämmar enzymet måste tillverkas och testas.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Docent Martin Bergö, telefon: 031-342 78 58, 0733-12 22 24 e-post: martin.bergo@wlab.gu.se

I en SBU-rapport från 2004 konstaterades det att det saknas vetenskapliga bevis för att behandling mot tandlossning har säkra behandlingseffekter. Trots det fortsätter tandläkare och tandhygienister att behandla mot sjukdomen.

– Vi som behandlar mäter surrogatmått, exempelvis om tandköttsfickorna har minskat, men vi vet inte om behandlingen har den effekt som patienterna önskar vilket är att få behålla sina tänder, säger Kerstin Knutsson och menar att den förbättring som trots allt skett när det gäller tandlossning under de senaste 30 till 40 åren kan bero på ett allmänt förbättrat hälsoläge och bättre egentandvård.
– Det allmänna immunförsvaret är bättre och vi är friskare än vad vi varit tidigare. Men vi kan inte hävda att det är tandvårdens förtjänst att situationen förbättrats.

Hennes teori får stöd av en nypublicerad svensk studie som visar att situationen för de mellan fem till tio procent av befolkningen som lider av allvarlig tandlossning inte förbättras trots ökade vårdinsatser. Vid Malmö Tandvårdshögskola pågår nu flera studier kring hur allmäntandläkare och tandhygienister diagnostiserar och behandlar patienter med olika grad av tandlossning.

I den första studien har visats att tandläkare använder upp till 25 olika fynd för att ställa diagnosen kronisk tandlossning, eller paradontit. Flera av fynden, exempelvis förekomsten av plaque och tandsten, är inte relevanta eftersom de förekommer både hos friska och sjuka patienter.
– Sannolikt kommer de fynd som används för att ställa diagnos också vara de som används när det är dags att välja behandling. Vi tror att oberoende av vilken grad av tandlossning patienter lider av får alla samma typ av behandling, exempelvis besök två gånger om året hos en tandhygienist. Dessutom tror vi att det förekommer ett stort mått av överbehandling inom allmäntandvården av patienter med kronisk tandlossning och det är en stor patientgrupp som utgör cirka 40 till 50 procent av den medelålders befolkningen, säger Kerstin Knutsson.

Fotnot:
SBU är Statens beredning för medicinsk utvärdering

Kontaktinformation
För mer information kontakta Kerstin Knutsson på telefon 040-665 85 31, mobil 0705-16 88 86 eller via e-post: kerstin.knutsson@mah.se

– För mig är det en överväldigande start. Det är den första undersökningen jag gör på det här området och resultaten är uppseendeväckande. De visar på mycket starka samband mellan den här typen av sociala faktorer och risken att drabbas av demens, säger Krister Håkansson.

De nya rönen grundar sig på uppgifter från Finland där 2 000 personer studerats. Unikt är att man undersökt personer redan när de var 50 år och igen när de var 70. Vanligtvis i demensforskning studerar man bara äldre personer. Tidigare forskning har visat att en aktiv livsstil, både intellektuellt och socialt, kan minska risken att drabbas av demens. Eftersom livet i en parrelation ofta innebär mycket social och intellektuell stimulans var frågan för just denna studie om livet i en relation då kan skydda mot demens.

Resultaten visar att för dem som lever i en parrelation i medelåldern minskar risken att drabbas av demens senare i livet med 50 procent jämfört med dem som lever som singlar. Med i uträkningen finns även andra riskfaktorer som till exempel personens ålder.

Risken att drabbas påverkas också av hur länge man har levt som singel och varför. De som levt som singel hela livet löper dubbelt så stor risk medan de som skilt sig i medelåldern och därefter levt som singel löper tre gånger så stor risk.

Störst risk att leva som änka eller änkling
Allra störst risk att drabbas av demenssjukdomar löper de som förlorat sin partner innan de nått medelåldern och därefter fortsatt leva som änka eller änkling. Jämfört med gruppen gifta par löper de mer än sex gånger större risk att utveckla Alzheimers, enligt undersökningen.

– Det tyder på två faktorer som påverkar – dels social och intellektuell stimulans men också traumatiska upplevelser. I praktiken visar detta hur viktigt det är att lägga resurser på att hjälpa personer som drabbas av kris. Ser man krasst på det så är det också mer lönsamt med tanke på hur mycket vård av en dement person kostar, säger Krister Håkansson.

De nya resultaten presenteras vid världens största konferens inom demensområdet – The 2008 Alzheimer’s Association International Conference on Alzheimer’s Disease (ICAD 2008) som äger rum just nu i Chicago. För fler nyheter, se konferensens pressrum: http://www.alz.org/icad/press_room.asp

Krister Håkansson ser redan flera intressanta frågeställningar att gå vidare med utifrån undersökningsmaterialet.

– Spelar det till exempel någon roll om parrelationen är bra eller inte? Och spelar det någon roll om man alltid varit inställd på att leva som singel eller inte?

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Krister Håkansson, BA, forskare inom psykologi Karolinska Institutet, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Växjö Universitet, institutionen för Samhällsvetenskap Mobil: 073-708 07 68 E-post: Krister.Hakansson@ki.se Miia Kivipelto, med. dr., senior forskare Karolinska Institutet, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för Aging Research Center Mobil: 073-994 09 22 E-post: Miia.Kivipelto@ki.se Pressekreterare Sabina Bossi Tel: 08-524 860 66 Mobil: 070-614 60 66 E-post: sabina.bossi@ki.se Informatör Anna Wiksten Tel: 0470-70 89 53 E-post: anna.wiksten@vxu.se

Forskarna har funnit förändringar i genernas struktur hos patienter med schizofreni när de har studerat så kallade copy number variants (CNV). Genetiska sjukdomar orsakas av en mängd olika möjliga förändringar i människans DNA. Den typ av mutation eller förändring som kallas CNV innebär att stora bitar av DNA kan finnas i flera kopior, vara försvunna eller omkastade. Vid vissa sjukdomar kan sådana förändringar i genomet vara skyddande, till exempel vid HIV infektion och malaria.

– Resultaten ger starkt stöd för att orsaken till schizofreni delvis kan relateras till effekterna av sådana strukturella genförändringar, både över hela genomet och vid specifika kromosomer, säger docent Christina Hultman vid Karolinska Institutet.

Under 2007 och 2008 har man genom att kartlägga hela genomet, så kallad Genomwide association studies, fått ett genombrott i den genetiska forskningen för bland annat diabetes och prostatacancer. Nu är det mycket som pekar åt att man även inom schizofreni kan stå inför ett genombrott under 2008 då upp till sju studier med sammanlagt 20 000 fall har genomförts. Ett viktigt steg är att sedan förstå de biologiska mekanismerna bakom ett komplext mönster av gener som kan kopplas till schizofreni och också så kallad epigenetik, det vill säga hur gener under livsspannet kopplas på och av.  

– Vi tror på ett forskningsgenombrott inom en snar framtid kring psykiatriska sjukdomar som schizofreni, bipolär sjukdom och autism. Samtidigt vill jag betona att vid en så komplex sjukdom som schizofreni behövs det forskning om både genetiska och miljömässiga orsaker och om behandling och omhändertagande, säger Christina Hultman.

Schizofreni är en psykiatrisk folksjukdom. I Sverige finns idag cirka 35 000 personer som någon gång varit i slutenvård med diagnosen schizofreni och lika många som vårdats för andra psykossjukdomar.

Genom familjestudier, adoptionsstudier och tvillingstudier har man sedan länge vetat att det verkar finnas ärftliga orsaker till schizofreni. Risken bland både förstgradssläktingar (ens barn) och även andragradssläktingar hos personer med schizofreni är förhöjd. De senaste tio åren har sökandet efter specifika genetiska orsaker varit intensiv, men schizofreni har ett komplext ärftlighetsmönster och tidigare studier har inte varit entydiga. Olika forskargrupper har kommit med ett flertal olika förslag på gener som kan vara inblandade, bland annat gener som kontrollerar hjärncellers utveckling.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Forskare, docent och psykolog Christina M Hultman Tel: 08-524 838 93 Mobil: 070-362 10 31 E-post: Christina.Hultman@ki.se Anhörig till deltagare i studien, Astrid Kiselman Tel: 018-55 74 87 E-post: Astrid.Kiselman@comhem.se Pressekreterare Sabina Bossi Tel: 08-524 860 66 Mobil: 070-614 60 66 E-post: sabina.bossi@ki.se Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och samverkan bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Åderförkalkning är en inflammatorisk sjukdom, där blodkärlens väggar förtjockas och blir mindre rörliga. Det kan orsaka blodpropp och andra hjärt-kärlsjukdomar. Man vet inte exakt vad som orsakar åderförkalkning, men immunsystemet spelar troligen en viktig roll. Forskarna misstänker att olika oxiderade former av det så kallade dåliga kolesterolet, LDL (low-density lipoprotein), bidrar till utvecklingen av sjukdomen. Nu har en forskargrupp från Karolinska Institutet visat, i samarbete med Lunds universitet, att en viss typ av naturligt förekommande antikroppar, anti-PC, som riktar sig mot LDL-molekylens fettdel spelar en viktig roll för uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom. Fynden visar att individer som har låga nivåer av anti-PC har ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Risken är speciellt hög hos män som utvecklar stroke, med en nära nog fyrfaldig riskökning.

Denna nyupptäckta riskfaktor, låga nivåer av anti-PC, är oberoende av tidigare kända riskfaktorer som högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och rökning.

– Våra fynd talar för att anti-PC kan användas som ett komplement till de traditionella riskfaktorerna för att förbättra diagnos och behandling. Dessutom utvecklar vi för närvarande anti-PC som ett vaccin mot åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom, säger professor Johan Frostegård som har lett studien.

Studien baseras på data från 349 personer som någon gång under en 12-årsperiod har drabbats av hjärtinfarkt eller stroke och 693 individer utan symtom på hjärt-kärlsjukdom. Forskningen är genomförd inom ramen för EU-konsortiet CVDIMMUNE, http://www.cvdimmune.com/, som leds av Johan Frostegård vid Karolinska Institutet.

Publikation:
“Low levels of IgM antibodies against phosphorylcholine – a potential risk marker for ischemic stroke in men.” Beatrice Sjöberg, Jun Su, Ingrid Dahlbom, Hans Grönlund, Max Wikström, Bo Hedblad, Göran Berglund, Ulf de Faire and Johan Frostegård. Atherosclerosis 2008, in press, accepted manuscript, available online 19 July 2008.


Pressbild: http://ki.se/pressbilder

För mer information, kontakta:
Professor Johan Frostegård
Institutionen för medicin, Huddinge
Tel: 08-585 897 87
Mobil: 070-735 23 82
E-post: Johan.Frostegard@ki.se

Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och samverkan bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Barn som föds mycket för tidigt kan drabbas av förseningar av både den fysiska och psykiska utvecklingen. Men fram till nu har det varit okänt hur den tidiga födseln påverkar barnens käkleder och förmåga att tugga. Resultaten från de studier som hittills gjorts har inte varit entydiga, men den svenska studien som publiceras i september visar att 52 procent av de mycket för tidigt födda barnen behövde behandlas för bettavvikelser.

Motsvarande siffra för normalfödda barn var 37 procent. Barn med bettavvikelser, speciellt de med djupa bett, löper risk att skada sig själva i gommen. Det finns i dag ingen förklaring till varför de för tidigt födda barnen får dessa problem.

– Men vi kan konstatera att de mycket för tidigt födda barnen vid tio års ålder fortfarande väger mindre, har ett mindre huvudomfång och en mindre överkäke jämfört med andra barn, säger Liselotte Paulsson.

Barn med bettavvikelser behandlas med tandställning och Liselotte Paulsson menar att det är viktigt att de upptäcks så tidigt som möjligt av tandvården.

– När barnen är i 8 till 10 års ålder går det att med relativt små åtgärder styra tillväxten åt rätt håll.

Trots den ökade förekomsten av bettavvikelser drabbas inte för tidigt födda barn oftare av symtom på problemet i form av exempelvis smärta och huvudvärk jämfört med andra barn.

– Det känns skönt att kunna ge föräldrarna lugnande besked på den punkten och de ska också veta att bettavvikelserna går att behandla, säger Liselotte Paulsson som hoppas få följa barnen upp i tonåren.

– Det handlar om en grupp av barn som vi behöver öka vår kunskap om, om dem och deras utveckling.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Liselotte Paulsson på telefon 070-87 05 669 eller via mail: liselotte.paulsson@mah.se

Senare års forskning har visat att barn som föds mycket för tidigt, oftare än andra barn kan få inlärnings- och koncentrationsproblem. Deras sociala beteende kan också påverkas.
Problemen kan bli särskilt tydliga när det ställs stora krav på barnen, exempelvis när de ska undersökas av en tandläkare.
– Det är en stressfull situation för alla barn och de kan bland annat reagera med att bli okoncentrerade. För barn som är för tidigt födda kan det var extra svårt och det ökar risken för tandvårdsproblem bland dessa barn, säger Susanne Brogårdh-Roth, specialist i barntandvård och doktorand vid Malmö Tandvårdshögskola..

Med hjälp av tandvårdsjournaler har hon studerat hur barn i åldern 3 till 6 år, som fötts tre till fyra månader för tidigt, har reagerat när de behandlats av tandvården. Hon har sedan jämfört resultaten med en motsvarande grupp barn födda efter fullgången graviditet.
– Jag fann att det är dubbelt så vanligt med problem både vid den kliniska undersökningen och vid behandlingssituationer hos för tidigt födda barn jämfört med andra barn.

För att minska problemet behöver barnen förberedas noga av föräldrarna inför tandläkarbesöket. Tandvårdens personal måste också individualisera omhändertagandet av barnet och bland annat ge dem extra mycket tid, menar Susanne Brogårdh-Roth.
– För vi har sett att får barnen hål i sina tänder så kan det bli problem när de ska lagas. Det är därför extra viktigt med regelbunden tandborstning och bra kosthållning för att förebygga karies  hos dessa barn.

Men problemet har i de flesta fall försvunnit när barnen kommit upp i skolåldern. Enligt Susanne Brogårdh-Roth kan det bero på att barnen mognat men också på att tandvården är duktiga på att ta hand om för tidigt födda barn.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Susanne Brogårdh-Roth på telefon 040-665 84 80, mobil 0734-25 95 00 eller via e-post: susanne.brogardh@mah.se

Genom att absorbera koldioxid från atmosfären, och från människans användning av fossila bränslen, fungerar världshaven som en gigantisk buffert för jordens livssystem. Länge har havets kemiska balans ansetts orubblig. I dag vet forskarna att pH-halten i havets ytvatten minskat med 0,1 enheter, eller 25 procent, bara sedan början av industrialiseringen för ett drygt sekel sedan. Forskarna Jon Havenhand och Michael Thorndyke vid Göteborgs universitet har tillsammans Jane Williamson och Fenina Buttler vid Macquarie Universitet i Sydney, Australien, studerat hur denna försurning påverkar det marina djurlivet.

I studien, som är en av världens första i ämnet, har de låtit havssjöborrar av arten Heliocidaris erythrogramma befrukta sig i vatten där pH-halten sänkts från normala 8,1 till pH 7,7. Det innebär en tre gånger surare miljö, och motsvarar den förändring som förväntas fram till år 2100. Och resultaten är alarmerande.

Som de flesta ryggradslösa djur förökar sig sjöborren genom att äggen frigörs och befruktas i den fria vattenmassan. Men i en surare havsmiljö minskar sjöborrens förmåga att föröka sig med 25 procent, eftersom dess spermier simmar långsammare och rör sig sämre. Lyckas befruktningen störs dessutom larvernas utveckling så att bara 75 procent av äggen utvecklas till friska larver.

–En minskning av fertiliteten med 25 procent är lika med en minskning av det reproducerande beståndet med 25 procent. Det återstår att se om andra arter visar samma effekt, men översatt till kommersiella och ekologiskt viktiga arter som hummer, krabba, musslor och fiskar skulle försurningen ge långtgående konsekvenser, säger Jon Havenhand, forskare vid Institutionen för marin ekologi och verksam vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Tjärnö.

Sjöborren som forskarna studerat lever i södra Australien. Ur forskningssynpunkt är arten högintressant, eftersom dess skal är uppbyggt av kalk som bryts ned i surare miljöer.

–Arter med skelett eller skal av kalk drabbas speciellt hårt när pH-halten sjunker, genom att tillväxten minskar och dödligheten ökar. Men, och det är ett stort men, vi vet ännu för lite om försurningens effekter i haven och jag hoppas jag har fel om de bredare konsekvenserna av våra resultat, säger Jon Havenhand ­– som menar att behovet av mer forskning på global nivå är akut.

Forskningen kring försurningens effekter sker med stöd av Vetenskapsrådet, FORMAS och Australian Research Council. Artikeln Near future levels of ocean acidification reduce fertilization success in a sea urchin publiceras i den vetenskapliga tidsskriften Current Biology.

Kontaktinformation
Kontakt: Jon Havenhand, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet: tele: 0761-15 52 29 jon.havenhand@marecol.gu.se samt Jane Williamson, Biological Sciences, Macquarie University, Sydney, Australia: tele: +61 2 9850 8167 jwilliamson@bio.mq.edu.au

Jörgen I. Johnsson och Karin Kjällman-Eriksson vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, forskar på fiskars beteende. I sin senaste studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Behavioral Ecology and Sociobiology, undersöker de öringens förmåga att uppfatta och söka efter byten som kamouflerar sig. Kunskapen om hur ett bytes kamouflage påverkar jakten i ytliga vattenmiljöer är viktig bland annat för att förstå varför bytesdjur kamouflerar sig.

Jörgen I. Johnsson och Karin Kjällman-Eriksson har i sin forskning använt vild öring, som tränats att söka efter levande brunfärgade maggots – dels mot en brun bakgrund, dels mot en iögonfallande grön. Experimenten visar att om bakgrundsfärgen matchar bytets färg så tar det längre tid för fisken att hitta bytet, medan iögonfallande byten hittades snabbare. Slutsatsen av studien är att öringens uppfattningsförmåga är begränsad, och dessa begränsningar avgör hur effektivt arten hittar kamouflerade byten. Detta indikerar också att ett väl valt kamouflage ökar bytets överlevnadsförmåga även i naturliga miljöer.

Studien undersöker också förmågan att hitta byten relaterat till öringens storlek. Resultaten visar att mindre fiskar snabbare hittar iögonfallande byten än större fiskar, medan söktiden efter kamouflerade byten inte tycks påverkas av fiskens kroppsstorlek.
–En möjlig förklaring till detta är att små individer måste kompensera för lägre social status i gruppen, och därmed lägre tillgång till föda, genom att öka födosöksaktiviteten när de är ensamma, säger Jörgen I. Johnsson.

Den typ av experiment som Johnsson och Kjällman-Eriksson utfört kan i framtiden användas för att förklara varför olika individers jaktframgång varierar. Kanske får rönen också tillämpningar i sportfisket, där öringdragets färg och utformning är föremål för mycket spekulationer.
–Men alltför iögonfallande och onaturliga byten kan kanske skrämma fisken i vissa lägen, säger Jörgen I. Johnsson.

Kontaktinformation
Kontakt:
Jörgen I. Johnsson, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet:
073-7780375
031-211411 (hem)
031-786 3665 (arbete)
Jorgen.Johnsson@zool.gu.se

Det finns starka bevis för att ett stort intag av mättade animaliska fetter medför en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Många forskare har därför förvånats över att massajer som lever som nomader i Kenya och Tanzania mycket sällan drabbas av hjärt-kärlsjukdom, trots att deras kost är mycket rik på animaliska fetter och fattig på kolhydrater.

Detta faktum, som har varit känt för forskare i 40 års tid, har lett till spekulationer om att massajerna är genetiskt skyddade mot hjärt-kärlsjukdom. Nu talar en unik studie, utförd av forskaren Julia Mbalilaki i samarbete med forskare från Norge och Tanzania, för att förklaringen snarare ligger i massajernas aktiva livsstil.

Resultaten bygger på undersökningar av livsstil, kost och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos 985 medelålders män och kvinnor i Tanzania, varav 130 var massajer, 371 bönder och 484 storstadsbor. I linje med tidigare studier visar resultaten att massajernas kost var rikare på animaliskt fett jämfört med böndernas och stadsbornas kost. Samtidigt hade massajerna den lägsta kardiovaskulära risken, det vill säga den lägsta kroppsvikten, det lägsta midjemåttet och det lägsta blodtrycket i kombination med en gynnsam blodfettbild.

Utmärkande för massajernas livsstil var också en mycket hög nivå av fysisk aktivitet. Massajerna gjorde av med 2500 kilokalorier per dag mer än basalbehovet, jämfört med 1500 kilokalorier per dag hos bönder och 891 kilokalorier per dag hos stadsbor. Enligt forskarna skulle de flesta västerlänningar behöva gå ungefär 2 mil om dagen för att uppnå en energiförbrukning som motsvarar massajernas.

Forskarna tror att massajerna skyddas av sin höga fysiska aktivitet och inte av någon okänd genetisk faktor.

Det här är första gången riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom kartläggs hos massajer. Med tanke på att de rör sig extremt mycket framstår det inte längre som konstigt att massajer får litet midjemått och bra blodfettsbild, trots mängden animaliskt fett i kosten, säger Julia Mbalilaki.

Information om studien går ut i samband med Euroscience Open Forum i Barcelona 18-22 juli 2008.

Publikation: “Daily energy expenditure and cardiovascular risk in Masai, rural and urban Bantu Tanzanians”, Julia Aneth Mbalilaki, Zablon Masesa, Sigmund Bjarne Strømme, Arne Torbjørn, Høstmark, Jan Sundquist, Per Wändell, Annika Rosengren and Mai-Lis Hellenius, British Journal of Sports Medicine, online 3 Jun 2008, doi:10.1136/bjsm.2007.044966

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Professor Mai-Lis Hellénius
Tel: 08-524 887 91, Mob: 070-439 01 92
E-post: mai-lis.hellenius@ki.se

Julia Aneth Mbalilaki
Mob: 073-974 06 42
E-post: Julia-Aneth.Mbalilaki@klinvet.ki.se

Pressekreterare Katarina Sternudd
Mob: 070-2243895
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Krabbtaskan, Cancer pagurus, är den art av krabba som vi vanligen använder som maträtt. Krabban fiskas kommersiellt i stora delar av Europa – inte minst på Brittiska öarna där det årligen landas över 30 000 ton. Med landningar på omkring 400 ton, fritidsfisket inräknat, är Sverige i det sammanhanget ett utvecklingsland. Det svenska fisket kan jämföras med Norges, där man på tio år fyrdubblat krabbfisket till dagens 8 000 ton.

En avhandling vid Göteborgs universitet kastar nu nytt ljus över detta välkända samtidigt outforskade kräfdjur – och föreslår åtgärder för ett framtida hållbart krabbfiske.

Doktoranden Anette Ungfors, uppvuxen på Sturkö i Karlskrona skärgård, har i sin forskning funnit att krabbtaskan är en riktig långvandrare. Krabbhonor kan vandra över tio mil längs havsbotten – en märkt hona konstaterades ha flyttat sig hela 22,8 mil!

Vandringarna är förmodligen honornas sätt att kompensera för havsströmmarnas spridning av larvynglen. Genetiska analyser avslöjar också att det inte finns någon genetisk skillnad mellan krabbor i Kattegatt och  Skagerrak: från södra Västkusten och ända till Ålesund i Norge, ett avstånd på ca 130 mil, hör Västerhavets krabbor alla till samma genetiska familj.

Kunskap om krabbans vandringar och genetiska bestånd är enligt avhandlingen avgörande för att kunna utarbeta en hållbar fiskeförvaltning av krabban.

Den totala mängden fångstbar krabba i Västerhavet kan uppskattas till mellan 4 000 och 8 000 ton, eller 10-20 miljoner krabbor. Ett sätt att säkra en hållbar förvaltning skulle kunna vara att lokal fiskeförvaltning införs, där en grupp fiskare får fiskerätten inom ett område eller till ett fiske och därmed mer värnar om ”sin” resurs.

Studier av krabbans könsmognad relaterat till storlek visar också att krabban med dagens minimimått riskerar att fiskas för tidigt, innan den hunnit reproducera sig. Därför föreslår avhandlingen ett nytt, större minimimått, samt vidgade flyktöppningar i fångstburarna.

Avhandlingen Fisheries biology of the edible crab (Cancer pagurus) in the Kattegat and the Skagerrak – implications for sustainable management försvarades vid disputation den 13 juni (handledare docent Per Nilsson, Institutionen för marin ekologi). Den 17 juli står krabbtaskan i fokus vid en populärvetenskaplig föreläsning på Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Tjärnö.

Kontaktinformation
Kontakt
Anette Ungfors, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet:
0709-797472
0526-686 88 (kontor)
0526-601 81 (hem)
Anette.Ungfors@marecol.gu.se

Huntingtons sjukdom är en ärftlig, neurologisk sjukdom som oftast börjar i 30-40 årsåldern och resulterar i ofrivilliga rörelser, psykiska problem och demens. Sjukdomen är för närvarande obotlig. Det finns heller inga effektiva behandlingar för att sakta ner sjukdomsförloppet, utan patienterna dör vanligtvis inom 20 år efter att de första symtomen uppträtt. I Europa drabbas ungefär 1 person av 10 000.

De svenska och brittiska forskarna har nu funnit att blodets nivåer av s k cytokiner – viktiga signalmolekyler i kroppens immunförsvar – blir förhöjda på ett mycket tidigt stadium av sjukdomen, flera år innan symtomen börjar.

Även de vita blodkropparna och mikroglia, hjärnans egna immunceller, visar en överaktivitet. I samtliga fall hänger förändringarna samman med förekomsten av det speciella, muterade proteinet.

– Förändringarna tyder på att en inflammation uppstått i hjärnan. Att det förekommer en inflammation vid nervdegenerativa sjukdomar som Parkinsons, Alzheimers och Huntingtons har  man känt till en tid. Men vi är det första som visar att inflammationen vid Huntingtons sjukdom också påverkar resten av kroppen och kan mätas i blodet, säger docent Maria Björkqvist vid Enheten för nervcellsöverlevnad vid Lunds universitet.

Det är hon som genomfört studien tillsammans med dr Sarah Tabrizi i London. I London finns ett unikt material från många hundra Huntingtons-patienter, vilket är mycket med tanke på att Huntingtons är en så ovanlig sjukdom.

Forskarna har publicerat sin studie i tidskriften Journal of Experimental Medicine. De har nu gått vidare med studier av hur det aktuella, muterade proteinet utövar sin effekt i hjärnan.

Om man kan förstå exakt hur proteinet får immunförsvaret att överreagera, så kanske det i framtiden kan gå att stoppa eller bromsa dess effekt. Nyttan av nya läkemedelskandidater kan också lättare testas, nu när man funnit att sjukdomens utveckling avspeglar sig i patientens blod.

Kontaktinformation
Mer information Maria Björkqvist, tel 070-546 36 76, e-adress maria.bjorkqvist@med.lu.se.