Barn som strålbehandlats mot hjärntumörer har ofta problem med både minne och inlärning vilket kan kopplas till att de har koncentrationssvårigheter. Dessa problem har att göra med strålbehandlingen, som inte bara dödar cancercellerna utan också stamcellerna i den del av hjärnan som är nödvändig för ett fungerande minne.
Medicine doktor Andrew Naylor har tidigare studerat hur motion påverkar nybildning av stamceller och docent Klas Blomgren har studerat effekterna av strålning på stamceller.
Tillsammans med professor Georg Kuhn, som är en pionjär inom stamcellsfältet, ville de se om motion kunde påverka en redan etablerad skada. De gav därför nio dagar gamla musungar en stråldos som orsakade en skada liknande de som uppstår efter behandling av hjärntumörer. Hälften av mössen fick sedan fri tillgång till ett träningshjul. När mössen var 13 veckor placerades de så att de kunde röra sig inom ett större område där forskarna kunde analysera deras rörelsemönster.
– Det visade sig att de möss som hade motionerat hade ett mer normalt beteende, medan de möss som inte hade motionerat var mer hyperaktiva, säger Georg Kuhn.
När forskarna sedan undersökte mössens hjärnor fann de att de motionerade mössen med ett mer normalt beteende hade 50 procent fler stamceller i sina hjärnor jämfört med mössen som varit stilla och dessa stamceller gav upphov till fler nya nervceller. I strålade hjärnor bildade de nyfödda nervcellerna färre utskott som dessutom pekade åt fel håll, men om djuren fått motionera så normaliserades detta.
– Dessa resultat visar att det är troligt att de skador som barn med hjärntumörer får i hjärnan av strålbehandling kan minskas om barnet motionerar, säger professor Georg Kuhn.
Tidskrift: Proceedings of the National Academy of Sciences USA
Artikelns titel: Voluntary running rescues adult hippocampal neurogenesis after irradiation of the young mouse brain
Författare: Andrew Naylor, Klas Blomgren, Georg Kuhn med flera
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Georg Kuhn, telefon: 031–786 3435, 0733–010 220, e-post: georg.kuhn@neuro.gu.se
Docent/barnläkare Klas Blomgren, telefon: 031–786 3376, 0703–233 353, e-post: klas.blomgren@neuro.gu.se
Särskilt i gruppen kvinnor från våra nordiska grannländer och Centralamerika är risken att få livmoderhalscancer kraftigt förhöjd. Forskarna kopplar skillnaderna till bland annat förekomsten av humant papillomvirus (HPV) i olika delar av världen. HPV är en viktig riskfaktor när det gäller livmoderhalscancer.
– Men det finns även andra riskfaktorer, som rökning, sexualvanor och att inte delta i gynekologisk cellprovskontroll, som gör det intressant att jämföra insjuknandet i livmoderhalscancer mellan olika grupper invandrarkvinnor i Sverige och svenskfödda kvinnor, säger professor Pär Sparén som lett studien vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
I studien ingick mer än 750 000 invandrarkvinnor – bosatta i Sverige och med ursprung i olika delar av världen – i den nationella databasen för kvinnors hälsa vid Karolinska Institutet. Under den studerade perioden 1968-2004 inträffade bland dessa kvinnor 1991 fall av livmoderhalscancer. Jämfört med svenskfödda kvinnor i allmänhet är det en något förhöjd risk att insjukna (cirka 10 procent). Samtidigt hade de kvinnor som invandrat till Sverige vanligen en lägre förekomst av livmoderhalscancer än kvinnor i sina respektive hemländer.
Men studien visar också på stora variationer mellan invandrargrupperna. Kvinnor från Östafrika hade generellt en fem gånger lägre risk jämfört med svenskfödda kvinnor, och i gruppen kvinnor från södra Asien var risken halverad. Och omvänt var risken kraftigt förhöjd bland kvinnor från Norge och Danmark (70 respektive 80 procent) och Centralamerika (150 procent).
Forskarna kunde också konstatera att risken för livmoderhalscancer ökade ju äldre kvinnorna var när de kom till Sverige, men minskade med tiden de bott i sitt nya hemland. Pär Sparén menar att detta är viktig kunskap för att bättre kunna förebygga livmoderhalscancer med exempelvis riktade screeningprogram.
– Riktade insatser för att förebygga livmoderhalscancer behövs för invandrarkvinnor med en förhöjd risk, särskilt kvinnor 50 år och äldre under de första 10 åren de vistas i Sverige, säger han.
Studien har genomförts i samarbete med forskare vid Tehran University of Medical Sciences, Iran, och Mälardalens högskola. Finansiering har skett genom anslag från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Nationella forskarskolan i vård och omsorg vid Karolinska Institutet.
Publikation: ”Risk of cervical cancer among immigrants by age at immigration and follow-up time in Sweden, from 1968 to 2004”, Fatima Azerkan, Kazem Zendehdel, Per Tillgren, Elisabeth Faxelid och Pär Sparén, International Journal of Cancer, 3 september 2008.
För frågor, kontakta:
Professor Pär Sparén
Tel: 08-524 861 02 eller 070-794 46 74
E-post: Par.Sparen@ki.se
Doktorand Fatima Azerkan
Tel: 08-524 82 289 eller 073-7358157
E-post: Fatima.Azerkan@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 eller 070-2243895
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Intresset växer idag snabbt för ”intelligenta” datorbaserade metoder som med hjälp av exempel på olika klasser av mätsignaler, till exempel från olika patientprover, kan bygga en modell för att klassificera nya observationer. Denna typ av metoder ligger till grund för många tekniska tillämpningar, som igenkänning av mänskligt tal, bilder och fingeravtryck, och börjar nu också attrahera nya områden som hälso- och sjukvården.
– Särskilt i tillämpningar där fel klassificeringsbeslut kan få katastrofala följder, till exempel att man väljer fel terapiform vid cancerbehandling, är det mycket viktigt att kunna göra en pålitlig uppskattning av klassificeringsmodellens prestanda, förklarar Mats Gustafsson, professor i signalbehandling och medicinsk bioinformatik vid Uppsala universitet, som lett den nya studien tillsammans med docent Anders Isaksson.
För att utvärdera vilken prestanda en klassificeringsmodell har testar man den vanligen på ett antal testexempel som aldrig varit inblandade vid designen av modellen. Tyvärr finns sällan tiotusentals testexempel tillgängliga för denna typ av utvärdering. Inom biomedicin är det till exempel ofta dyrt och svårt att samla in de patientprover som krävs, särskilt då man vill analysera en sällsynt sjukdom. För att lösa det här problemet har man föreslagit många olika metoder. Sedan 1980-talet har två metoder helt dominerat forskningen, nämligen korsvalidering (cross validation) och återsampling (resampling/bootstrapping).
– Det har inneburit att prestandautvärdering av i stort sett alla nya metoder och tillämpningar som rapporterats i vetenskaplig litteratur under de senaste ca 25 åren har genomförts med någon av dessa metoder, säger Mats Gustafsson.
I den nya studien visar Uppsalaforskarna med hjälp av både teori och övertygande datorsimuleringar att den här metodiken i praktiken är värdelös när det totala antalet exempel är litet i förhållande till den naturliga variationen som finns mellan olika observationer. Vad som är ett litet antal beror i sin tur på vilket problem som studeras – det är alltså omöjligt att avgöra om antalet exempel är tillräckligt.
– Vår huvudslutsats är att man inte alls kan lita på denna metodik, och att den därför omedelbart måste ersättas med till exempel Bayesianska metoder som kan leverera pålitliga mått på den osäkerhet som finns. Först då har multivariata analyser förutsättningar för att få genomslag i kritiska tillämpningar som sjukvården, säger Mats Gustafsson.
A. Isaksson, M. Wallman, H. Göransson, M.G. Gustafsson Cross-validation and bootstrapping are unreliable in small sample classification Pattern Recognition Letters Volume 29, Issue 14, Pages 1960-1965 (15 October 2008)
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Mats Gustafsson, 018-611 42 41, e-post: Mats.Gustafsson@medsci.uu.se eller docent Anders Isaksson, 018-611 97 82, e-post: Anders.Isaksson@medsci.uu.se.
Slutet på 1500-talet och början på 1600-talet var en tid av oro och förändring för England, både kulturellt, socialt och politiskt. Samtidigt nådde den engelska dramatiken sin historiska höjdpunkt med Shakespeares författarskap. England låg i krig med Spanien och frågorna gällde både religion och handelsrättigheter.
England hade börjat bedriva slavhandel i Västindien och i Nordamerika. 1607 upprättade de den första kolonin som skulle bli bestående i Jamestown, Virginia. I mångt och mycket bedrevs både handel och kolonialisering i konkurrens med Spanien.
Drygt fyrtio av de över 400 pjäser från denna tid som vi har tillgång till har svarta karaktärer. Det har skrivits mycket om dessa pjäser, vanligtvis utifrån den europeiska kolonialiseringsperspektivet, där dock England ännu inte riktigt hade intagit en framträdande roll.
Anna Fåhraeus tar i sin avhandling avstamp i Englands förhållande till Spanien. Tre av de fyra pjäser som hon behandlar har en handling som utspelar sig i just Spanien och har ett gemensamt tema som berör morernas erövring av den Iberiska halvön.
Avhandlingsförfattaren söker lyfta fram det typiskt engelska i dessa verk och belysa hur just nordafrikanska svarta män avbildas i förhållande till vita män. Tidens idéer om engelsk vit maskulinitet står i centrum. Vilka positioner intar de svarta karaktärerna?
Studien visar att svarta och vita män inte polariseras, men att svarta män t ex tillskrivs en äldre form av familjeheder medan den vita hedern knyts alltmer till staten, individen, och kristna moralvärden.
Avhandlingens titel: Black Males and White Masculinity in Four Renaissance Tragedies of Blood.
Disputationen äger rum lördagen den 13 september 2008 kl. 13.15.
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen kan beställas från författaren.
För ytterligare information kontakta Anna Fåhraeus, tel. 0731-41 92 68,
e-post: anna.fahraeus@eng.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Bipolärt syndrom, även kallat manodepressiv sjukdom, karaktäriseras av episodiska svängningar mellan mani och depression. Syndromet drabbar cirka 1 procent av befolkningen och är i stor utsträckning ärftligt, men det är oklart vilka övriga faktorer som påverkar risken att drabbas.
Forskarna vid Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik har nu visat att fädernas ålder påverkar barnens risk att utveckla bipolärt syndrom i vuxen ålder, medan mödrarnas ålder endast spelar en liten roll. Barn till fäder som är 55 år eller äldre löper cirka 35 procent högre risk att drabbas än barn till fäder i tjugoårsåldern. Studien, som har genomförts med hjälp av nationella register, visar att sambandet är oberoende av psykossjukdom inom familjen, moderns antal tidigare graviditeter samt socioekonomisk status.
– Den här studien ökar förståelsen för detta vanligt förekommande syndrom. Förutom att den visar på en ny riskfaktor för bipolärt syndrom belyser den också överlappningen mellan psykiatriska störningar, säger Emma Frans, en av forskarna bakom studien.
Det är sedan tidigare känt att hög ålder hos fäder ökar risken för neuropsykiatriska störningar såsom schizofreni och autism hos barnen, men den bakomliggande mekanismen är okänd. En möjlig förklaring är enligt forskarna att genetiska förändringar hos männen överförs till avkomman. Till skillnad från kvinnors könsceller delar sig mäns könsceller genom hela livet, något som ökar sannolikheten för genförändringar med stigande ålder.
– Hypotesen om en genetisk förklaring stöds av det faktum att mammornas ålder är av mindre betydelse än pappornas, samt av att sambandet med pappans ålder är starkast för individer som insjuknar i tidig ålder. Ett tidigt insjuknande i bipolärt syndrom tros vara mer genetiskt betingat än ett sent insjuknande, säger Emma Frans.
Publikation: Advancing Paternal Age and Bipolar Disorder, Emma M Frans, Sven Sandin, Abraham Reichenberg, Paul Lichtenstein, Niklas Långström, Christina M Hultman, Archives of General Psychiatry, 1 september 2008
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Doktorand, medicine magister Emma Frans
Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik
Tel: 08-524 861 72 eller 073-151 07 06
E-post: emma.frans@ki.se
Docent Christina Hultman
Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik
Tel: 08-524 838 93 eller 070-362 10 31
E-post: christina.hultman@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
För fem år sedan genomförde universitetsdatanätet SUNET en undersökning av studenters och forskares Internetanvändning och visade att utvecklingen drevs av de mest aktiva användarna – män inom teknik och naturvetenskap. 2007 gjordes en uppföljande studie och denna gång är bilden en helt annan. På flera av de viktigaste interaktiva företeelserna på Internet har mans- och teknikerdominansen försvunnit.
– Nu är det tjejer från humaniora och samhällsvetenskap som dominerar vissa områden. När det gäller nätgemenskaper och bloggar hör humanister till de mest aktiva användarna, säger Håkan Selg, vid NITA.
Att fråga just studenter ger en bild av framtiden, menar Håkan Selg, eftersom de tillhör de mest avancerade användarna.
– Det stora intresset för social mjukvara som kommer fram i studien är till exempel något som kan lära både myndigheter och företag något om hur man samspelar med sin omvärld., säger han.
Undersökningen visar att 64 procent av de tillfrågade regelbundet besöker en eller flera nätgemenskaper. Populärast är Facebook och YouTube. Kvinnorna har en bredare repertoar, dvs besöker regelbundet fler än tre gemenskaper. Både kvinnor och män – från alla ämnesområden – bidrar också med eget innehåll av typ text, bild och musik. Den tidigare dominansen av manliga tekniker är här helt försvunnen. Uppladdning av fotografier domineras av kvinnor. När det gäller innehåll till dataspel, programvara och film är intresset lägre och kommer fortfarande framför allt från manliga tekniker.
Liksom i förra undersökningen finns en tydlig åldersgräns, nu ligger den kring cirka 35 år.
Yngre är generellt mer aktiva på Internet än äldre. Hälften av alla studenter/doktorander läser regelbundet bloggar, oftast fler än en, medan endast 25 procent av lärarna/forskarna gör det.
Mönstret är detsamma när det gäller att själv bidra med kommentarer eller inlägg. Här är kvinnorna något mer aktiva än männen. 10 procent drev också en egen blogg, här tillhörde humanister de mer aktiva. Detta betyder att de finns uppskattningsvis 26 000 bloggar bara bland universitetsanknutna!
Man har också undersökt hur vanligt det är att använda eller vara med och bygga upp öppna databaser, t ex uppslagsverk som Wikipedia, kataloger, handböcker eller nyhetsportaler. 90 procent av de tillfrågade uppger att de använder Wikipedia, varav män är aktiva. När det gäller handböcker, t ex Resedagboken.se, dominerar istället kvinnorna. 15 procent har bidragit med eget innehåll till öppna databaser, fler män än kvinnor.
Liksom vid förra undersökningen är de mest aktiva användarna av interaktiva tillämpningar på Internet också de som fildelar mest.
– Det är den klart starkaste kopplingen i hela undersökningen. Materialet ger en bild av att fildelning spelar en avgörande roll när användarna börjar tillägna sig interaktiva tillämpningar på Internet. Det tycks ha en tydligt social roll, man byter material med varandra, säger Håkan Selg.
Projektet, InternetExplorers, har genomförts av nationellt IT-användarcentrum NITA vid Uppsala universitet, finansierat av VINNOVA. Studien genomfördes under hösten 2007 vid 32 svenska universitet och högskolor.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta projektledare Håkan Selg, 070-630 00 85, selg@nita.uu.se
Att våra celler kan förstå signaler från olika tillväxtfaktorer är helt avgörande för normal fosterutveckling. Cancercellers aggressivitet och förmåga till överlevnad styrs också av ett flertal tillväxtfaktorer där ”transforming growth factor beta” (TGF-beta) har en framträdande roll. I den aktuella studien har forskare vid Ludwiginstitutet för cancerforskning och institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet, identifierat en helt ny signalväg som regleras av TGF-beta.
– Detta fynd är utomordentligt betydelsefullt för att exakt kunna identifiera vilka signalvägar som TGF-beta använder sig av för att förhindra tillväxt av celler, eller för att stimulera cancercellers förmåga att överleva och utveckla metastaser, säger Marene Landström, som lett studien.
TGF-beta överför sin signal till cellens inre via cellmembranbundna receptorer på ett sätt som fungerar på samma sätt hos de allra flesta djur. För drygt tio år sedan upptäcktes de s k Smad-proteinerna som fungerar som unika budbärare för den aktiva TGF-beta-signalen. Dessa proteiner aktiveras av att fosfatgrupper binder till dem på ett sätt som är beroende av enzymaktivitet (av serine-threonine kinaser) i TGF-beta-receptorerna.
Den nya signalväg som nu identifierats av forskargruppen regleras helt oberoende av denna serine-threonine kinase-aktivitet, vilket gör den publicerade artikelns fynd mycket intressanta. Studien visar att receptorerna istället används för att aktivera ett annat enzym TRAF6, som binder till receptor-komplexet. TRAF6 är ett s.k.ubiquitin-ligase som, när det är aktivt, sätter på små korta protein-kedjor på sig själv och andra proteiner. TRAF6 fungerar därför som en strömbrytare som kan bestämma vilka signaler som ska vara påslagna i cellen. TRAF6 används av TGF-beta för att specifikt kunna aktivera ett kinase som heter TAK1, som därefter aktiverar andra s.k. stressaktiverade kinaser, vilket leder till att cellerna dör.
– Upptäckten att TGF-beta använder sig av TRAF6 för att aktivera signalvägar i celler öppnar upp ett helt nytt landskap för framtida forskning. Det möjliggör utveckling av nya behandlingsstrategier för avancerad cancer som är beroende av TGF-beta, t. ex avancerad bröst och prostatacancer.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marene Landström på 018-611 38 50, 070-231 63 42, eller Marene.Landstrom@genpat.uu.se
– Givetvis kan det finnas många orsaker till att en person har problem med relationer, men det här är första gången som en specifik variant av en gen kan associeras till hur män knyter an till sin partner, säger Hasse Walum, doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
Han understryker dock att genvariantens effekt på beteende är relativt modest. Det går inte att med dess hjälp med någon större precision förutbestämma hur någon kommer att bete sig i en framtida parrelation.
I studien har Hasse Walum och medarbetare använt data från ”the Twin and Offspring Study in Sweden” där drygt 550 tvillingpar och deras partners ingår. Den undersökta genen kodar för receptorn till hormonet vasopressin som finns i hjärnan hos de flesta däggdjur. Forskarna upptäckte att män som bär på en eller två kopior av en variant av genen – allel 334 – ofta beter sig annorlunda i parrelationer än män som saknar denna genvariant.
Förekomsten av allel 334 var statistiskt kopplad till hur starka band mannen kände till sin partner. Män som hade två kopior av allel 334 löpte också dubbelt så stor risk att ha upplevt en äktenskapskris det senaste året, jämfört med dem som saknade genvarianten. Det fanns även ett samband mellan männens genuppsättning och hur deras respektive partner upplevde förhållandet.
– Kvinnor gifta med män som bar en eller två kopior av allel 334 var i genomsnitt mindre nöjda med sin relation jämfört med kvinnor gifta med män som inte bar denna allel, säger Hasse Walum.
Samma gen har tidigare studerats i sorkar och har där kopplats till förekomsten av monogamt beteende hos hanar.
– Att motsvarande gen visat sig vara viktig för liknande beteenden hos sorkar gör fyndet ännu mer intressant och talar för att de utförligt kartlagda hjärnmekanismer som ger upphov till starka band mellan individer av sorkar också kan vara relevanta för människor, säger Hasse Walum.
I framtiden hoppas forskarna att ökad kunskap om vasopressins inverkan på mänskliga relationer kan leda till bättre förståelse för bakgrunden till sjukdomar som kännetecknas av svårigheter med sociala interaktioner, som till exempel autism.
Publikation: ”Genetic variation in the vasopressin receptor 1a gene (AVPR1A) associates with pair-bonding behavior in humans”, Hasse Walum, Lars Westberg, Susanne Henningsson, Jenae M. Neiderhiser, David Reiss, Wilmar Igl, Jody M. Ganiban, Erica L. Spotts, Nancy L. Pedersen, Elias Eriksson and Paul Lichtenstein, PNAS Early Edition, 2-5 September 2008.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Doktorand Hasse Walum
Tel: 08-524 822 96 eller 070-421 88 32
E-post: hasse.walum@ki.se
Professor Paul Lichtenstein
Tel: 08-524 874 24 eller 073-309 33 24
E-post: paul.lichtenstein@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Uttryck av typen crop up, fork out and set in brukar kallas för partikelverb. Dessa är mycket vanliga i engelskan, särskilt i talspråk. I sin avhandling undersöker Monika Mondor hur studenter i engelska på universitetsnivå använder partikelverb i skriven engelska och jämför med modersmålstalares texter. På den här nivån räcker det inte att bli någorlunda förstådd; kraven på korrekthet och språklig precision är betydligt högre.
Avhandlingen är en del av det internationella ICLE-projektet (International Corpus of Learner English) som har syftet att beskriva vad som är utmärkande för avancerade inlärares skrivna engelska. Materialet, en s.k. korpus, med data från olika inlärar-grupper, t.ex. den svenska delen SWICLE, möjliggör kvantitativa undersökningar i form av överanvändning, och underanvändning – ett forskningsområde som är relativt nytt. För den kvalitativa delen av undersökningen gjordes en informant-undersökning.
Partikelverb förekommer i såväl svenskan som engelskan, men det betyder inte att kombinationerna av verb och partikel är desamma. Partikelverbet ‘låsa upp’ motsvaras t.ex. av det enkla verbet unlock på engelska och det enkla verbet ‘låsa’ av partikel-verbet lock up. Svenskan har dessutom inte samma möjligheter som engelskan att använda mer formella synonymer, ofta av latinskt ursprung. Några exempel är go down – descend, take off – remove och put out – extinguish.
Mondors studie visar främst på tre skillnader mellan svenska inlärare och moders-målstalare:
För det första varierar inte inlärarna sin användning i samma utsträckning. De verkar föredra högfrekventa partikelverb med ett begränsat antal betydelser, gärna med svensk motsvarighet, t.ex. give up, sit down och wake up.
För det andra visar den att inlärarna ofta bryter mot reglerna för hur verb och partiklar kan kombineras. Vissa fel är mer allvarliga – som när *people melt in i betydelsen att de inte utmärker sig i en grupp istället för blend in – men de flesta är av mer stilistisk karaktär – som i *take up Swedish traditions istället för adopt traditions.
Informantundersökningen gjorde det möjligt att beskriva felen på en skala mellan helt rätt och helt fel.
Studien visar att inlärarna har speciella svårigheter med partikelverb som har idiomatiska betydelser, vilket kan leda till att deras språk låter oengelskt. Inlärarna är dessutom inte tillräckligt medvetna om skillnader mellan tal och skrift.
En vanlig förklaring till felen är transfer från svenskan, som i kombinationen *melt in (‘smälta in’). Många gånger kan också en liknande engelsk kombination ha använts som mönster (t.ex. blend in).
En tredje skillnad är att de svenska inlärarna överanvänder ordföljden verb-partikel-objekt som i bring up children i jämförelse med ordföljden bring children up.
Inlärarna inte medvetna om de många faktorer som tillsammans påverkar valet av ordföljd. På svenska är normalt endast ordföljden verb-partikel-objekt möjlig (jfr. ‘kasta ut soporna’ och ‘*kasta soporna ut’).
Avhandlingens titel: Figuring it out: A corpus-based comparison of the verb-particle construction in argumentative writing by Swedish advanced learners and native speakers of English.
Disputationen äger rum fredagen den 12 september 2008 kl. 14.00
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Monika Mondor, e-post: monika.mondor@eng.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Stroke är en av de nordiska ländernas mest allvarligaste folksjukdom, med över 66 000 fall i Norden varje år. I Danmark drabbas ca 12 000 människor varje år, och uppskattningen är att ca 50 000 danskar lever med följderna av stroke. Konsekvenserna av en stroke varierar från patient till patient. Vanligt förekommande är fysiska synliga funktionsnedsättningar såsom förlamning, svårigheter att kommunicera (afasi) och svårigheter att äta och dricka (dysfagi) men även dolda funktionsnedsättningar såsom trötthet, depression, koncentrationssvårigheter och nedsatt minnesförmåga.
Kunskapen kring strokepatienter i Danmark är stor i avseendet grad av handikapp och psykosociala konsekvenser, depression och behandlingsorganisation. När det gäller hälsorelaterad livskvalitet har den dock mätts med generiska instrument, anpassande för alla slags sjukdomar. Dessa passar dock bättre för att skapa en översiktsbild snarare än diagnosspecifik kunskap om t.ex. sjukdomens förlopp, som är viktigt ur behandlingssynpunkt. Eftersom data om hälsorelaterad livskvalitet kan försäkra att klinisk rådgivning och behandling verkligen fokuserar på vad som är viktigt för patienten och dess närstående i så stor omfattning som möjligt, bör det enligt Ingrid Muus alltid inlemmas i utvärderingsarbetet.
Ett nyligen utvecklat amerikanskt kvantitativt självskattningsinstrument, Stroke-Specific Quality of Life Scale (SSQOL) bestående av 49 frågor, blev lösningen på problemet. Ingrid Muus har i sin avhandling utvecklat en dansk kulturellt anpassad version, SSQOL-DK, och testat dess tillförlitlighet och validitet.
– Upplägget för formuläret är utarbetat i samarbete med patienterna, som har påpekat områden, som särskilt påverkar livet efter stroke, såsom förlust av språket, förlust av användning av den ena handen samt en förändrad familjeroll. Det upplevs ofta på det sättet, att man inte längre kan ta hand om de uppgifter man tidigare haft i familjen. Dessa områden tas upp i frågeformuläret.
Formuläret, som tar under 25 minuter att fylla i, har framgångsrikt testats på sammanlagt 425 patienter och 143 närstående i Århus och Frederiksborgs län.
– Jag har blivit positivt överraskad över att patienter och anhöriga har varit så villiga att ställa upp och fylla i formulären. I denna testfas kommer själva innehållet av patienternas svar inte framhållas utan det väsentliga är att undersöka hur detta nya anpassade frågeschema fungerar och om det bättre kan beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos just denna patientgrupp jämfört med de tidigare använda formulären, som inte tagit hänsyn till sjukdomens särskilda art.
Genom att låta patienter svara på frågor rörande livskvalitet, kan alltså information viktig ur rehabiliteringssynpunkt upptäckas. Till exempel skillnader mellan kvinnliga och manliga patienter och deras behov.
– Det förvånade mig något, att det i en av delstudierna visade sig oftare vara män och oftare yrkesaktiva personer, som värderade sin hälsorelaterade livskvalitet försämrad ett år efter sin stroke, jämfört med kvinnor och pensionärer. Frågan är, om de män, som återvänder till sina jobb, kräver för mycket av sig själva och om omgivningen förväntar sig för mycket av dem eftersom deras synliga handikapp är mindre allvarliga, något man bör vara uppmärksam på i den öppna vården.
Att undersöka skillnader mellan hur kvinnor och män skattar sin nivå av livskvalitet är just något Ingrid Muus ser som en möjlighet för framtida användning av SSQOL-DK.
– Naturligtvis bör man också snarast testa frågeformuläret i gruppen av patienter med allvarliga konsekvenser, och här tänker jag också på patienter med afasi av olika grad.
Avhandlingen är skriven av: Ingrid Muus, MPH, telefon +45 48 300 600, mobil +45 40 924 059, e-post ingrid@muus.dk
Handledare: Professor Karin C. Ringsberg, telefon 031-69 39 71,
e-post karin.ringsberg@nhv.se
Bihandledare: Universitetslektor Max Petzold, telefon 031-69 39 72,
e-post max.petzold@nhv.se
Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: Health Related Quality of Life after Stroke Validation and application of SSQOL-DK, a diagnose specific questionnaire for measuring health related quality of life among Danish stroke survivors
Avhandlingen försvaras den 1 september kl. 13:00, NHV:s Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg.
Kontaktinformation
Emma Ricknell
Tf informatör
Telefon: +46 31 693 962
e-post: emma.ricknell@nhv.se
www.nhv.se
Sofia Ulver-Sneistrup har besökt drygt 30 hushåll i USA, Sverige och Turkiet som tillhör en urban, välutbildad medelklass. Dels intervjuade hon personer i deras hem, dels tillbringade hon mycket tid med dem i deras vardag för att få en uppfattning om deras konsumtion i förhållande till status.
Konsumenterna i de olika lokala kulturerna inredde sina hem i olika stilar rent materiellt men alla använde samma huvudteman i sitt sätt att tala om vad som ansågs ge dessa stilar hög eller låg status. Ord som ’autenticitet’, ’individualitet’ och ’enkelhet’ var övergripande och stod högst i statuskurs. Alltså användes en likartad global uttrycks- och tankeform men den fylldes av olika materiellt innehåll.
Exempelvis kunde något typiskt autentiskt representeras av svårtillgängliga danska möbelklassiker i det svenska hemmet, medan det var loppisfynd i mörk kolonialstil i det amerikanska. I båda fallen framhölls dock dess främsta kvaliteter som just ”autentiska” för att de bröt med de globala varumärkenas masskommersialism och därför också levde upp till ”individualitet”. Paradoxalt nog ansåg turkarna att de stora varumärkena som Ikea var ett tecken på samma ”individualitet” (och därför hade hög status). Ett hem inrett med Ikeamöbler visade att man vågade bryta med den äldre generationens traditionella sätt att inreda eftersom flera möbler som är obligatoriska i det klassiska turkiska hemmet saknas i en Ikeauppsättning.
Detta gör att företagen borde använda sig av en glokal strategi, en blandning av standardisering och lokal anpassning i sin marknadsföring, menar Sofia Ulver-Sneistrup.
– Företag bör standardisera sina grundläggande kommunikativa teman bakom koncept, erbjudanden, produkter och reklam, men bör tänka på varianter för att anpassa det materiella innehållet i bild och butik. Exempelvis kan en IKEA-miljö i Philadelphia accentueras av ett stilbrytande loppisfynd, och i Istanbul kan avsaknaden av de obligatoriska klassikerna göras ännu mer tydlig genom exempelvis före-efter-bilder.
Statuskonsumtion är inte längre detsamma som lyxkonsumtion. Dagens stora, växande medelklass kommunicerar status på en mängd subtila sätt, och dessutom sker det oftast omedvetet. Det gör det svårare att analysera konsumentmarknaden idag jämfört med för 20 år sedan då medelklassens konsumtionstekniker inte var lika sofistikerade.
– Därför måste företag bli bättre på att analysera sin konsumentmarknad efter hur konsumenterna upplever sin sociala status, snarare än efter demografisk och annan hård fakta såsom inkomst, ålder och adress. Statusmotiv styr nämligen konsumtionen men är svår att upptäcka idag då massproducenter som Ikea har gjort det möjligt för ”alla” att köpa design, säger Sofia Ulver-Sneistrup.
Hon menar att medelklassen kämpar med den vilsenhet som kommer av att vår sociala status idag inte är given, utan dynamisk och påverkbar. Detta visade sig i studien bland annat genom olika sätt att konsumera stil, där de som häftigt rörde sig upp och ner i statushierarkierna var mer ängsliga konsumenter än de som var stabila. De ängsliga fokuserade mer på ”rätt” och ”fel” stil genom att exempelvis bara hålla sig till varumärken som godkänts av auktoriteter medan de stabila konsumerade mer utifrån politiska eller ideologiska tankar.
Även dessa upplevelser och konsumtionstekniker kan översättas i konceptutveckling, och marknadsföring i media och butiksmiljö enligt teman som Sofia Ulver-Sneistrup introducerar i sin avhandling.
Sofia Ulver-Sneistrup lägger fram sin avhandling ”Status Spotting – A Consumer Cultural Exploration into Ordinary Status Consumption of ‘Home’ and Home Aesthetics” vid Företagsekonomiska institutionen på Lunds universitet den 5 september.
Kontaktinformation
Kontakta Sofia Ulver-Sneistrup på:
Telefon: +46(0)708666102
E-post: sofia.ulver-sneistrup@fek.lu.se
För att en kropp ska utvecklas och fungera är det viktigt att kroppens celler kan organisera sig och förhålla sig till varandra. Hur cellerna arrangeras beror på vilket organ de ingår i. För blodkärlsceller gäller det att bilda en tredimensionell rörstruktur som kan leda blod. Men hur vet blodkärlscellerna att de ska göra det? En viktig del i cellernas kommunikation med omgivningen är så kallade tillväxtfaktorer. Det är proteiner som binder till mottagarsubstanser, receptorer, på ytan av den cell som tar emot informationen. Genom att receptorn sedan i sin tur bildar andra proteinkomplex med proteiner inne i cellen, kan avläsningen av DNA förändras. Informationen har då ”kommit fram”.
VEGF (vascular endothelial growth factor), utgör en ”familj” av närbesläktade tillväxtfaktorer som styr blodkärlsceller genom livet. Både blodkärlsutveckling under fostertiden och förmågan att bilda nya kärl, exempelvis vid sårskador, regleras av VEGF. I den aktuella studien har forskargruppen undersökt hur VEGF instruerar blodkärlsceller att arrangeras till ett rör. Svaret är att vissa varianter av VEGF har förmågan att dra till sig ytterligare ett protein, en instruktörsmolekyl, som sätts ihop med VEGF och dess receptor på utsidan av cellen. Kombinationen av instruktörsmolekyl, VEGF och receptorn gör att specifika signaler skickas in i blodkärlscellerna så att de bildar ett rör. Utan instruktörsmolekylen lägger cellerna upp sej bredvid varandra, som en matta.
Dessa resultat kan få stor användning. Stamceller används idag för att skapa nya celler, organ och till och med vävnader, bland annat för att i framtiden kunna användas för olika slags transplantationer istället för organ från donatorer. Kan man använda patientens egna stamceller försvinner problemet med avstötning. Men det har hittills varit en utmaning att skapa tredimensionella strukturer från stamceller.
– Vårt bidrag kan göra det möjligt att göra blodkärl från stamceller och dirigera dem att arrangeras till rör istället för en matta. Kanske kan kunskapen också överföras till hur man bildar andra rörstrukturer i kroppen, som till exempel lunga och tarm. Framtidsperspektiven är mycket spännande, säger professor Lena Claesson-Welsh, som lett studien.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta projektkoordinator Kerstin Henriksson, 018-471 48 27, 070-386 26 88, eller Kerstin.Henriksson@genpat.uu.se
Sömnapné är vanligt bland personer med kärlkramp, men betydelsen av detta för överlevnad och insjuknande i stroke har hittills inte varit känd. Umeåstudien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Circulation, försöker utröna sambanden mellan sömnapné och stroke, hjärtinfarkt och samt dödlighet hos patienter med kranskärlssjukdom.
Bland totalt 392 patienter (264 män och 128 kvinnor) som utreddes för och fick diagnosen kranskärlssjukdom vid Norrlands universitetssjukhus 1992—1995 konstaterades att 54 procent hade sömnapné. Samtliga personer i studien följdes upp efter tio år. Stoke hade drabbat 18% av patienterna med sömnapné jämfört med 5% av de övriga. Skillnaden var statistisk signifikant och därmed kan sömnapné kopplas till en ökat risk för stroke.
Studien visar att personer med sömnapné löpte nära 3 gånger så hög risk för stroke oberoende av bl.a. ålder, kroppsmasseindex (BMI, dvs. grad av övervikt), diabetes, kön, förhöjt blodtryck, förmaksflimmer och rökning. Ingrepp i form av bypass-operationer och liknande ledde till längre överlevnad men påverkade inte strokerisken hos de här personerna.
Studien leddes av Thomas Mooe, Östersunds sjukhus, och Karl Franklin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, lungmedicin, Umeå universitet. Övriga medförfattare är Fredrik Valham, lungmedicin; Terje Rabben, klinisk neurofysiologi, NUS; Hans Stenlund, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap; och Urban Wiklund, Inst. för strålningsvetenskaper, radiofysik.
F Valham, T Mooe, T Rabben, H Stenlund, U Wiklund, KA. Franklin, ”Increased Risk of Stroke in Patients With Coronary Artery Disease and Sleep Apnea – A 10-Year Follow-Up”, Circulation. 2008;118:955-960
Kontaktinformation
För mer information, kontakta docent, överläkare Karl Franklin, avdelningen för lungmedicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet,
tel. 090 785 18 74, mobil 070 688 47 45, e-post Karl.Franklin@lung.umu.se
Riktade ekonomiska sanktioner innebär att FN fryser bankkonton och andra privata tillgångar för personer som säkerhetsrådet anser hota freden. Före den 11 september fanns en utbredd positiv inställning till riktade ekonomiska sanktioner.
Det sågs som ett effektivt sätt att komma åt misshagliga personer utan att använda våld och utan att tredje man kommer till skada. Men i kölvattnet av det USA-ledda kriget mot terrorismen har åtgärden kommit att ifrågasättas allt oftare.
Kritiken saknar grund enligt Fredrik Stenhammar som menar att riktade ekonomiska sanktioner ska betraktas som en åtgärd i en krigssituation.
– Kritikerna utgår ifrån de mänskliga rättigheter som gäller under fredstid, men lika lite som man kan bedöma ett bombanfall utifrån vad som gäller enligt fredstida mänskliga rättigheter kan man använda en sådan måttstock på riktade ekonomiska sanktioner. Det handlar om två separata regelverk som på viktiga punkter är helt oförenliga med varandra, säger Fredrik Stenhammar.
Fredrik Stenhammar visar att FN-sanktioner historiskt inte bara har riktats mot FN:s medlemsstater utan även icke-medlemsstater och territorier som folkrättsligt sett inte är att betrakta som stater. Följaktligen kan även andra icke-statliga aktörer, till exempel organisationer eller individer, utsättas för sanktioner enligt Stenhammar. Till skillnad från medlemsstaterna har dessa inte ingått något avtal med FN. När FN ingriper med sanktioner mot en organisation eller icke-stat är det inte till följd av något avtalsbrott från den andra partens sida. Stenhammar menar att FN begår en ensidig rättshandling och att som sådan kan sanktionen jämföras med en krigsförklaring i den traditionella folkrätten.
I krigstid kan man enligt folkrätten använda begreppet fiende. En fiende kan bli utsatt för icke-våldsamma stridsåtgärder. Men man behöver inte ha gjort något brottsligt eller klandervärt för att klassas som fiende och det finns därför ingen rättslig grund för en domstolsprövning.
– Till exempel hade Storbritannien under andra världskriget ett legitimt intresse av att hindra tyskar boende i landet från att ekonomiskt bidra till de tyska krigsansträngningarna. Alltså frystes tyska personers tillgångar utan att de hade begått något brott, förklarar Fredrik Stenhammar.
Av liknande skäl som Storbritannien hade rätt att internera tyskar hade FN rätt att frysa somaliasvenskarnas ekonomiska tillgångar enligt Fredrik Stehammar: Deras medverkan i banksystemet al-Barakat är inte brottsligt. Men eftersom säkerhetsrådet hävdar att al-Barakat är en täckmantel för stöd till al-Qaida – att jämställa med en fientlig organisation- kan även somaliasvenskarna svartlistas och träffas av riktade FN-sanktioner.
– Man må ogilla enskilda beslut, men vill man ha ett kollektivt säkerhetssystem får man acceptera vissa otrevliga åtgärder, säger Fredrik Stenhammar i polemik mot kritikerna av FN:s riktade ekonomiska sanktioner.
Kontaktinformation
fredrik.stenhammar@juridicum.su.se, staffan.westerlund@juridicum.su.se för eventuella frågor om disputationen.
Tanken är att de intelligenta robotarna inte bara ska göra livet tryggare för de äldre utan även höja livskvaliteten på många andra sätt, genom att till exempel hämta saker, planera aktiviteter eller boka tid hos läkare.
– Många äldre behöver hjälp för att kunna utföra vardagliga sysslor som tidigare inte varit något problem, konstaterar Amy Loutfi, en av forskarna inom laboratoriet Mobila robotar vid Akademin för naturvetenskap och teknik på Örebro universitet.
I det intelligenta hemmet ska de olika tekniska enheterna kunna kommunicera med varandra på ett smidigt och effektivt sätt, oavsett om det handlar om en mobil robot eller en enkel röksensor i taket. Men det är minst lika viktigt att den nya tekniken accepteras av dem som faktiskt ska använda den.
– De anpassningar som är nödvändiga i hemmet måste ske med respekt för den enskildes integritet, understryker Amy Loutfi.
Tillsammans med Pensionärernas riksorganisation (PRO) har därför Örebroforskarna gjort en undersökning av de äldres inställning till den nya tekniken. Utgångspunkten för frågorna var ett antal korta filmer där skådespelare agerade tillsammans med robotar i en naturlig hemmiljö. Filmerna illustrerade olika tänkbara situationer, och det forskarna ville ta reda på var hur troligt ett visst scenario är, och om den teknik som används i just detta scenario upplevs som användbar och acceptabel.
– Först och främst vill jag betona att fördomen om att äldre människor inte använder sig av modern teknik är felaktig. Både de män och kvinnor som deltog i undersökningen var tvärtom övervägande positiva till nya tekniska lösningar. Däremot visar det sig att estetiska faktorer, det vill säga hur robotarna ser ut, har stor betydelse.
– De flesta föredrar en robot som inte liknar en människa, men som ända kan prata och förstå talat språk. De uppfattas som mer opersonliga och därför lättare att acceptera i hemmiljön. Det är ett intressant resultat som visar att Hollywoodbilden av humanoida, människoliknande, robotar inte nödvändigtvis är den mest acceptabla och lämpliga modellen för hemmiljön.
Även om de flesta av de tillfrågade personerna ansåg att en intelligent robot i hemmet skulle vara användbar eller till och med nödvändig, pekade många på risken att bli både fysiskt och psykiskt passiviserad om roboten tar över olika uppgifter. Det fanns också en oro för att en robot skulle kunna förstärka känslor av ensamhet.
– Det är skillnad på att ha en god vän som hör av sig och föreslår en promenad och att bli påmind av en robot om att det är dags att gå ut och röra på sig. Sociala kontakter och stimulans är nödvändigt för livskvaliteten, och därför är det ytterst viktigt att tekniska lösningar inte blir en ersättning för sociala kontakter, säger Amy Loutfi.
I projektets nästa steg inleds ett samarbete med forskare inom socialt arbete vid Örebro universitet för att få hjälp av deras kompetens inom just området äldreomsorg.
För mer information, kontakta Amy Loutfi, amy.loutfi@tech.oru.se eller 019-30 11 16.
Kontaktinformation
Presskontakt: Ingrid Lundegårdh
Telefon: +4619-303126
Mobil: +46706-557624
Hittills har det varit okänt varför insulinproduktionen upphört. Upptäckten som nu publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine kan ändra inriktningen på diabetesforskningen.
Försöken med transplantation har pågått under mer än 30 år. Hundratals patienter har fått friska insulinproducerande så kallade Langerhanska öar från bukspottkörteln hos donatorer. Transplantationen som vanligtvis innebär att cellöarna sprutas in i levern går oftast bra och patienterna slipper till en början ta insulin. Men efter ett eller ett par år upphör de nya cellerna att producera insulin.
– Vi har studerat detta på möss men av naturliga skäl har det varit svårt att göra på människor. Nu har vi fått möjlighet att undersöka sådana transplantat hos en person med typ 1-diabetes, säger Gunilla T. Westermark, universitetslektor i cellbiologi vid LiU.
I nära hälften av de undersökta cellöarna, 43 procent, fann forskarna klumpar av amyloid.
– Vi vet sedan tidigare att amyloidbildning är ett stressymtom som leder till celldöd vid typ 2-diabetes. Kanske är det samma sak som händer vid en transplantation, då cellerna utsätts för hög stress, säger Gunilla T. Westermark.
Intressant nog fanns en hel del opåverkade cellöar kvar i den undersökta levern. Om man kunde förhindra amyloidbildningen på ett tidigt stadium skulle cellerna kunna fortsätta att producera insulin. En tänkbar strategi är att skapa ett läkemedel, en annan att ändra metoderna vid transplantationen så att stressen minskar.
Rapporten Widespread amyloid deposition in transplanted human pancreatic islets av Gunilla T. Westermark, Per Westermark, Christian Berne och Olle Korsgren publiceras i New England Journal of Medicine 28 augusti.
Kontaktinformation
Kontakt:
Gunilla T. Westermark 073-4245812
