Cirka en procent av alla kvinnor kommer i för tidigt klimakterium (före 40 års ålder) av oklara skäl. Forskare vid Rudbecklaboratoriet, Uppsala universitet, har nu hittat en mekanism som kan förklara hur detta kan ske. Hos några kvinnor med tidigt klimakterium identifierades ett X-kromosombundet arvsanlag som hade för låg aktivitet eller innehöll en mutation. Detta arvsanlag utgör i sin tur en ”mall” för ett äggviteämne som binder hormonet progesteron.
Äggstockarna är beroende av detta äggviteämne i tillräckliga mängder för att fungera normalt. Forskarna har visat att om äggviteämnet innehåller en mutation får celler från äggstocken kortare livslängd, sannolikt för att äggviteämnet inte förmår upprätthålla nödvändiga enzymsystem i cellerna.
Fynden klargör en ny faktor av betydelse för äggstockarnas funktion och för fertilitet.
– Detta kan komma att bli användbart vid utredning av för tidigt klimakterium men på sikt också för att behandla kvinnor med nedsatt äggstocksfunktion, säger professor och överläkare Niklas Dahl, som lett studien.
Läs artikeln på Human Molecular Genetics webbplats: http://hmg.oxfordjournals.org/cgi/content/abstract/ddn274?ijkey=EzVA6rt6mqnf11l&keytype=ref
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Niklas Dahl, professor i klinisk genetisk, mobil: 070-545 99 24, niklas.dahl@genpat.uu.se
Under senare år har ett antal forskare – inte minst några amerikanska ekonomer – försökt hitta belägg att mer ”heterogena” samhällen är mindre benägna att stödja en stor offentlig sektor bekostad av skatter och avgifter. I förlängningen skulle detta innebära att invandring från olika håll i världen till mottagarländer med mer homogena befolkningsgrupper skulle leda till minskat stöd för välfärdstaten. Påståenden som dessa bildar bakgrunden för Christer Gerdes avhandling.
– Den danska välfärdsstaten brukar associeras med att erbjuda skattefinansierad universal välfärd till alla sina medborgare, liknande det system vi har i Sverige, medan Tyskland förlitar sig på ett system som är mer kopplad till individens arbetsmarknads- och familjesituation. Trots påtagliga skillnader dememellan, så har båda gemensamt att de förlitar sig på betydande omfördelningar av resurser från de som finns i yrkesaktiv ålder till de i passiv ålder. Deras välfärdsregimer står i motsats till system som präglas av egenansvar och en minimal offentlig sektor som i USA, säger Christer Gerdes.
Det första pappret i avhandlingen tittar på hur invandrare från olika länder har blivit integrerade i det tyska samhället. Genom att väga samman det monetära utfallet av skatter, bidrag och konsumerade offentliga tjänster för enskilda personer, visar han på skillnader mellan grupperna, som till stor del kan förklaras med ett antal olika bakgrundsfaktorer som påverkar utfallet i respektive riktning.
– Resultaten pekar på rätt omfattande skillnader när det gäller härkomstland, men där mycket av resultaten är direkt kopplade till en invandrares ställning på arbetsmarknaden. Studien understryker också betydelsen av institutionella regleringar, så som skillnader i beviljandet av arbetstillstånd för olika grupper av invandrare, säger han.
De två andra uppsatserna tittar på effekten av invandring till Danmark. I bägge studeras om ett inflöde av invandrare till danska kommuner påverkar den sociala sammanhållningen. I den ena uppsatsen analyseras intäkter respektive utgifter för den lokala offentliga sektorn; i den andra är det val till kommun och parlament som är i fokus. Resultaten indikerar att det inte finns någon signifikant negativ effekt av invandring på viljan att bevara en omfattande offentlig sektor i Danmark.
– Även om det tredje pappret pekar på att danska väljare tenderar att stödja partier som är emot invandring, så finns det inga tydliga tecken på att väljarna överlag skulle vilja se en nedmontering av välfärdstaten som en konsekvens av invandring. Snarare verkar det som att man är mån om att bevara välfärdssystemet som det är, åtminstone vad det gäller offentligt finansierade tjänster och förmåner som går till infödda danskar, säger Christer Gerdes.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta
Christian Gerdes, fil dr, Institutet för social forskning (Sofi), tfn 08-674 78 15, mobil 070-292 37 32, e-post
Christer.Gerdes@sofi.su.se
För bild av Christer Gerdes, kontakta press@su.se
Nu drar elitserien igång och redan har spekulationerna börjat om vilken eller vilka tränare som kommer att få sparken. Och många ishockeylag byter tränare med buller och bång, se bara på vad som hände under förra säsongen. Leif Boork sparkades från Brynäs oktober 2007. Roger Melin fick sparken november 2007. Per Bäckman tvingades bort i december 2007. Magnus Arvedsson tvingades bort från Mora i december 2007. Ny tränare blev Pär Djoos som fick gå i februari 2008. Frågan är bara om det är rätt eller fel att byta tränare?
– Resultaten från vår studie pekar rätt tydligt att det var fel att byta tränare i samtliga dessa fall, säger Leif Arnesson vid Mittuniversitetet, som är en av de tre forskare som genomfört studien.
Forskarna har granskat alla matchresultat och alla tränarbyten i elitserien under perioden 1975/76-2005/06 med hjälp av data som har hämtats från Svenska ishockeyförbundets databas.
– Studien visar att byte av tränare sällan löser problemet oavsett när det sker, säger Leif Arnesson och fortsätter. Funderar man på att byta tränare skall man åtminstone låta bli att byta under pågående säsong. En uppmaning till er som ansvarar för tränarrekrytering blir därför – byt inte tränare, i vart fall inte om ni har en duktig tränare, om ni är mitt i säsongen eller om laget har problem.
Resultaten är också allmängiltiga. Det fungerar ungefär likadant i alla större lagsporter som exempelvis fotboll.
Studiens syfte var att identifiera relationen mellan tränarbyte och ett lags prestationsförmåga samt att undersöka inverkan från faktorer som tränarförmåga, tränarerfarenhet och tidpunkt för bytet.
Rätt eller fel att byta tränare? Mer om studien finns på www.miun.se/press i anslutning till pressmeddelandet.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Leif Arnesson, telefon 063-165992 eller 070-2163553
Susanne Gustavsson konstaterar att lärarstudenterna ofta saknar ord och verktyg för att förstå och tolka de nya erfarenheter de får i den så kallade verksamhetsförlagda utbildningen.
Avhandlingen baseras på intervjuer och på vad lärarstudenterna diskuterar under seminarier under det första året på utbildningen.
Susanne Gustavsson kan se att studenterna under praktiktiden inte förmår ta tillvara verksamma lärares beprövade erfarenhet.
Ett skäl anser hon vara att både lärarutbildningen och läraryrket står inför förändrade och förnyade villkor, något studenterna är medvetna om.
– Det kan bidra till att studenterna kritiserar de handledande lärarna och deras yrkespraktik.
Ett annat skäl kan vara att studenterna samtalar för lite med handledarna ute på praktiken.
– Studenterna ser på och är med men det finns för lite samtal med förklaringar och ”runtomkring-prat”. De yrkesverksamma lärarna förefaller ta ett steg tillbaka och inte se sig själva som värdefulla nog, säger hon.
Budskapet i utbildningen är att studenterna ska bli reflekterande praktiker.
– Det kan leda till att studenterna inte tar tillvara lärares erfarenheter och att de gör egna ställningstaganden. Jag menar att studenterna behöver ändamålsenliga verktyg och en dialog med yrkespraktikens lärare.
Susanne Gustavsson är gymnasielärare i grunden och är dessutom sedan år 2000 verksam som lärarutbildare vid Högskolan i Skövde.
Kontaktinformation
Susanne Gustavsson lägger fram sin avhandling ”Motstånd och mening. Innebörd i blivande lärares seminariesamtal” vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, fredag den 19 sep kl 13.15.
Disputationen hålls i sal D107, Högskolan i Skövde.
Kontakt: susanne.gustavsson@his.se, 0500-448231, 0708-236891.
Kastanjemalens larver minerar hästkastanjens blad, som får stora bruna fläckar. Vid stora angrepp blir lövverket brunt redan under sommaren och träden avlövas i förtid. Ju fler generationer kastanjemalen hinner med per säsong, desto större blir angreppen. Generationstiden är starkt förknippad med temperaturen. I södra Europa kan C. ohridella ha upp till fem generationer per säsong.
Forskare vid SLU i Alnarp följer nu kastanjemalens spridning norrut genom fällfångster på olika orter. Under 2007 hittades den på flera nya lokaler längre norrut i landet, t.ex. i Norrköping. Under 2006 och 2007 har kastanjemalen utvecklat tre generationer per säsong i Skåne.
Man kommer också att följa insektens livscykel längre norrut i landet. Övervintringen norrut tycks inte vara något problem, eftersom kastanjemalen under övervintringen i bladen tål så låga temperaturer som -23 grader C.
Forskarna undersöker också vilka naturliga fiender som kastanjemalen har i Sverige och jämför med hur det ser ut på andra ställen i Europa. Det är viktigt att tidigt observera förändringar i skadegörarnas beteende och biologi för att kunna möta nya hot mot våra kulturväxter.
Kontaktinformation
Elisabeth Kärnestam
Elisabeth.Karnestam@ltj.slu.se
Birgitta Rämert
Birgitta.Ramert@ltj.slu.se
Område växtskyddsbiologi, SLU i Alnarp
Myggors doft- och smaksystem studeras av en forskargrupp vid avdelningen för kemisk ekologi, SLU i Alnarp. Med hjälp av kemiska analysmetoder samt elektrofysiologiska och molekylära tekniker identifieras dofter och smakämnen, vilka kan användas för att utveckla nya effektiva doftbeten till attrahenter i fällor eller myggrepellenter.
Det finns 300–400 doftsignaler som produceras av människan, men myggorna verkar endast känna igen ett fåtal av dessa. Forskargruppen i Alnarp har hittills hittat tolv doftsignaler som myggor reagerar på. De doftsignaler som en människa sänder ut reglerar om han/hon är attraktiv eller inte för myggan.
Det visade sig oväntat att de människor, som var attraktiva för myggan, utsöndrade betydligt mindre mängd doftsignaler än vad de ”icke attraktiva” människorna gjorde. Detta kan förklara varför vissa människor blir myggbitna medan andra slipper undan. Resultaten skulle i framtiden kunna leda till effektivare myggmedel.
Kontaktinformation
Rickard.Ignell@ltj.slu.se, 040-41 53 11
Gröna tak kan också anläggas på plats på ett lager odlingssubstrat som besås eller planteras. Kostnaden blir lägre och resultatet likvärdigt inom ett par år, enligt Tobias Emilsson vid SLU i Alnarp.
Gröna tak är inte helt skötselfria. Takens avvattning och vegetationens status måste kontrolleras återkommande. Om man efterstävar blommande tak måste man också tillföra långtidsverkande gödselmedel med några års mellanrum, men taken kommer att vara gröna även utan gödsel. På de ogödslade taken i försöken i Malmö blev mossan dominerande (upp till 80 procent av ytan), men suckulenterna, dvs. Sedum acre och S. album, fanns ändå kvar efter de tre försöksåren, även om förekomsten av S. acre minskade drastiskt efter två år.
Det var få spontant invandrade plantor som etablerade sig på de extensivt skötta försöksytorna. För att få en större floramångfald krävs troligen speciella insatser i form av speciella odlingssubstrat, svackor och kullar i underlaget och spridning av frön från de arter man önskar få dit.
Vegetation development on extensive vegetated green roofs: Influence of substrate composition, establishment method and species mix http://dx.doi.org/10.1016/j.ecoleng.2008.05.005
BILDOm de vegetationstäckta taken inte gödslas tar den gröna mossan över. Blommande tak kräver underhållsgödsling. Foto: Tobias Emilsson
http://www2.slu.se/forskning/2008/notiser/notiserbilder/grönttakTE.jpg
http://www2.slu.se/forskning/2008/notiser/notiserbilder/fetknoppTE.JPG
Kontaktinformation
Tobias.Emilsson@ltj.slu.se, 040-41 51 54
År 2001 infekterades 500 000 hektar talldominerad skog av den mer sydliga av våra två typer av Gremmeniella abietina, den så kallade ltt (”large tree type”). Detta medförde att stora arealer medelålders tallskog fick avverkas eller gallras i förtid.
Andreas Bernhold vid SLU i Umeå har visat att ltt-typen av svampen kan fortplanta sig i det kvarliggande riset i minst halvtannat år efter en sanerande avverkning. Han rekommenderar därför en hyggesvila på minst två år. Om man ändå vill plantera direkt efter avverkningen kan man minska andelen skadade plantor med upp till 50 procent genom att ta bort avverkningsriset först.
Andreas Bernhold visade också att den från Nordamerika introducerade contortatallen (Pinus contorta) verkar vara mer motståndskraftig mot ltt-typen av Gremmeniella än inhemsk tall (P. sylvestris). Plantor av de båda tallarterna sattes i luckor i en svårt infekterad medelålders tallskog. 45 procent av P. contorta och 32 procent av P. sylvestris infekterades. Detta till trots överlevde fler contortaplantor och skadorna var mindre allvarliga än på den inhemska tallen. Det pekar på att P. contorta är mer motståndskraftig mot ltt-typen än P. sylvestris. Stt-typen (”small tree type”) av Gremmeniella var aktuell under 1980-talet och då gällde det motsatta – contortan skadades svårare än vanlig tall.
Återhämtad contortaplanta med nya skott
http://www2.slu.se/forskning/2008/notiser/notiserbilder/LTTGremmeniellaP.contorta.jpg
Allvarligare skadad vanlig tall
http://www2.slu.se/forskning/2008/notiser/notiserbilder/LTTGremmeniellaP.sylvestris.jpg
Foto: Andreas Bernhold
Kontaktinformation
Andreas.Bernhold@ssko.slu.se
Det rör sig om såväl nationell samordning på olika nivåer som bättre informationsutbyte mellan producenter och handel samt förbättrade livsmedelskontroller. Framför allt krävs det effektiva lösningar på transportlogistiken.
Två projekt vid SLU-institutionerna för livsmedelsvetenskap respektive energi och teknik samarbetar för att lösa problemet.
Av deras rapport framgår det att intresset för småskaligt producerad mat är stort inom handeln. Det är dock fortfarande ett problem för såväl konsumenter som handelns aktörer att hitta de småskaliga producenterna och deras produkter. Producenter och handel lever uppenbarligen i två skilda världar och en del av problemen med logistiken kan elimineras genom ökade kunskaper om varandra.
Kontaktinformation
Carina.Gossas@lmv.slu.se
Ingela.Hallberg@lmv.slu.se
På den svenska västkusten odlas redan blåmusslor som lever av att filtrera växtplankton (alger) från vattnet. När de skördas motverkas övergödningen. I Östersjön växer musslorna långsammare på grund av lägre salthalt, vilket gör reningsåtgärden mindre kostnadseffektiv där.
Martin Lindqvist har i sitt examensarbete i nationalekonomi vid SLU i Uppsala undersökt fyra delområden av Östersjön: Kattegatt, Öresundsområdet samt södra och norra egentliga Östersjön. Han har beräknat marginalkostnaderna för musselodling med olika tillväxttakt och använt dessa i en beräkningsmodell, GAMS, som är utvecklad av Ing-Marie Gren vid institutionen för ekonomi.
Trots stor osäkerhet i de biologiska, tekniska och ekonomiska förutsättningarna kunde han konstatera att musselodling är som mest prisvärd som reningsåtgärd då man tänker sig en samtidig rening från kväve och fosfor. Beroende på salthalten visade sig inte oväntat potentialen vara störst för Kattegatt och minst för norra delarna av Östersjön. Martin Lindqvist kommer att fortsätta med dessa studier som doktorand vid SLU.
Kontaktinformation
Martin.Lindqvist@ekon.slu.se, 018-67 17 84
Ing-Marie.Gren@ekon.slu.se, 018-67 17 53
Vid en första genomläsning ger denna litteratur en paradoxal bild av kvinnors förväntade roll i samhället. I den religiösa litteraturen sätts normer upp som föreskriver kvinnor en passiv roll, särskilt i förhållande till sina män. Kvinnor i den profana litteraturen däremot bryter mot dessa normer och agerar efter andra förutsättningar.
Litteraturen som analyseras i avhandlingen är främst levnadsteckningar över fromma kvinnor i den första muslimska församlingen, samt över sångerskor och kvinnliga musiker som verkade främst i kretsarna kring det abbasidiska hovet i Bagdad.
Två biografier är översatta i sin helhet, en som porträtterar profeten Muhammads hustru Aisha bint Abi Talib och en om sångerskan och musikern Arib. Biografierna över kvinnorna i den första muslimska församlingen har en verkningshistoria som sträcker sig in i vår tid, då de ibland läggs fram som förebilder för muslimska kvinnor idag. Dessutom citeras de flitigt i den hätska debatt som pågår om kvinnors ställning i islam, där de kan användas för att visa kvinnors starka position i islam likaväl som för motsatsen.
Den profana litteraturen däremot, som ger en annan bild av kvinnors möjligheter och förutsättningar i det tidiga islamiska samhället, har nästan helt glömts bort i den moderna debatten. Inte bara där, det finns knappt några litteraturvetenskapliga analyser av denna litteratur, det mest som har gjorts hittills är filologiskt arbete.
Pernilla Myrne undersöker med hjälp av narrativa analyser hur olika normer och föreställningar om kvinnor under denna viktiga period konstrueras i litteraturen, både i de mer normativa religiösa texterna om de första muslimska kvinnorna, och i de framför allt underhållande biografierna över sångerskor och musiker.
I båda dessa texttyper har kvinnor starka positioner i berättandet; i tal och berättande kan kvinnor briljera. Dessutom betonas kvinnors styrka och förmåga i både den religiösa och den profana litteraturen. Specifikt för den normativa litteraturen är dock att kvinnors styrka kanaliseras till vissa sfärer i samhället, till exempel fromhet, där de är experter, samt förmåga att bistå stammen, familjen och maken.
I alla aktiviteter som har att göra med äktenskapet är kvinnor objekt till sina män. Hierarkierna skildras här som givna och stabila.
I den underhållande litteraturen däremot, är hierarkierna instabila och kan när som helst omkullkastas. Särskilt omhuldade är anekdoter som är uppbyggda som verbala dueller mellan en kvinna och en man, där kvinnan får sista ordet och mannen blir bortgjord.
Avhandlingen tar också upp hur föreställningar om manlighet konstrueras i texterna, liksom hur berättarteknik används för att skapa auktoritet och autenticitet.
Avhandlingens titel: Narrative, Gender and Authority in ’Abb sid Literature on Women.
Disputationen äger rum lördagen den 27 september kl. 13.00
Plats: rum T 302, Olof Wijksgatan 6, Göteborgs universitet
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Pernilla Myrne, 031-786 46 17,
pernilla.myrne@oriental.gu.se
Kris och instabilitet är en viktig förutsättning för att kulturmötens kreativa möjligheter ska kunna tas tillvara. Intresset att aktivt ingå i relationer med människor som har en annan kulturell bakgrund blir aktuellt först när behovet av att förändra etablerade beteendemönster upplevs som nödvändigt. Då uppfattas kulturskillnader som en möjlighet och parterna i kulturmöten agerar innovativt. Resultatet blir nya kulturmönster och gränser som värnar balansen trots de kulturella skillnaderna. Det kommer fram i en avhandling vid Mittuniversitetet.
– Spänningar finns där kulturella skillnader finns och den kraft som uppstår behöver kanaliseras säger Anita Cvetkovic´. Men det kräver att människor uppfattar kultur som en möjlighet och att de med dessa ny vunna resurser handlar på ett sätt som utökar deras handlingsutrymme. Då leder det till positiva effekter på sikt.
Hennes avhandling fokuserar på kulturmötens kreativa aspekter i specifika fall som ägt rum i Norrlands inland. Där har deltagande parter avsiktligt valt att med hjälp av främmande kulturella inslag söka nya möjligheter. Hur de lyckas kringgå kulturmötenas motsättningar och överbrygga den kulturella distansen är ett huvudtema i avhandlingen.
Två mönster kan urskiljas vid hantering av kulturella motsättningar. Dessa är strategier inom grupper och strategier mellan grupper. De första syftar till att uppnå en relativ homogenisering bland de konkurrerande grupperna inom de områden som ingår i kulturmötena.
Mellangruppsstrategier visar på hur deltagarna gör för att hantera uppfattade olikheter och organisera de kulturella element som finns på ett meningsfullt sätt.
Anita Cvetkovic´disputerar med avhandlingen ”Kulturmöte i gränslandet mellan motsättningar och möjligheter – strategier för att tillvarata kulturmötens kreativa potential” i Östersund den 19 september.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Anita Cvetkovic´, telefon 063-16 53 97 eller E-post anita.cvetkovic@miun.se
Vid akut blodproppsorsakad stroke bör behandling med blodproppslösande medel, så kallad trombolysbehandling, inledas så tidigt som möjligt. Skälet är att behandlingen annars riskerar att göra mer skada än nytta eftersom den medför ökad risk för blödningar. Enligt rådande praxis ges trombolysbehandling endast till patienter som når sjukhuset inom tre timmar efter strokens inträffande.
Men nu visar en internationell studie, ledd av professor Nils Wahlgren vid Karolinska Institutet, att det är säkert att behandla även senare, upp till 4,5 timmar efter insjuknandet.
Forskarna har jämfört 11 865 patienter som behandlats inom 3 timmar efter insjuknandet med 664 patienter som av olika anledningar har behandlats senare, i tidsintervallet 3 till 4,5 timmar efter insjuknandet. Resultaten visar att risken för blödningskomplikationer och död inte var signifikant högre vid behandling i det senare tidsintervallet. Inte heller andelen patienter som tre månader efter stroken hade nedsatt förmåga till vardagsaktiviteter skiljer sig mellan de två grupperna.
– De data vi nu publicerar kommer att öppna för att betydligt fler patienter kommer att få tillgång till trombolysbehandling. Det är viktigt både för att reducera individens lidande och för att minska samhällets kostnader för stroke, säger Nils Wahlgren.
Vid en konferens 16-18 november i Stockholm, Karolinska Stroke Update, kommer en eventuell ändring av de europeiska riktlinjerna för strokebehandling att diskuteras. Då kommer också resultaten av en ännu inte redovisad randomiserad studie, i vilken Nils Wahlgren också deltagit i ledningen, att vägas in.
Publikation: Nils Wahlgren, Niaz Ahmed, Antoni Dávalos, Werner Hacke, Mónica Millán, Keith Muir, Risto O Roine, Danilo Toni, Kennedy R Lees, for the SITS investigators, ’Thrombolysis with alteplase 3-4.5 h after acute ischaemic stroke: an observational study’, Lancet 16 september 2006
För mer information:
Professor Nils Wahlgren
Arbete: 08-517 756 00
Mobile: 070-484 14 99
E-post: nils.wahlgren@karolinska.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Arbete: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Kriget visar att Ryssland har valt väg och gett sig själv nya handlingsregler. Det säger Robert Larsson, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI, och redaktör för rapporten.
Efterspelet till kriget pågår fortfarande. Men vissa övergripande slutsatser går redan nu att dra:
Europas säkerhetspolitiska situation försämras på grund av det ryska agerandet. Det är inte konflikten i sig som utlöst försämringen, utan bland annat att Ryssland valt att sänka sin tröskel för våldsanvändning.
Ett lokalt krigsförlopp ritar om den globala strategiska spelplanen. Kriget illustrerar att en enskild händelse i Kaukasien kan utlösa krafter som mycket snabbt försämrar det säkerhetspolitiska läget i Europa, inklusive Östersjöregionen.
När Ryssland utmanar världen så lamslås världssamfundets mekanismer. De avtal och internationella fora som finns att hantera säkerhetspolitiska frågor har blockerats efter Georgienkriget.
Några andra slutsatser i rapporten är:
För Ryssland utgör västvärldens brist på handling under en rad incidenter även ett lackmustest för vilka olika utrikespolitiska instrument som går att använda.
Georgienkriget ställer också flera av Natos kärnfrågor på sin spets: vad innebär i praktiken ett Natomedlemskap och alliansens ömsesidiga försvarsförpliktelser?
Den europeiska Rysslandspolitiken baserad på integration och förtroendeskapande har inte fungerat.
– Risken för nya incidenter som från ett västerländskt perspektiv kan verka osannolika, irrationella och kontraproduktiva har ökat, avslutar Robert Larsson.
Kontaktinformation
Maria Hugosson, pressansvarig, maria.hugosson@foi.se, 08-555 031 55, 073-444 77 55
Robert Larsson, säkerhetspolitisk analytiker, robert.larsson@foi.se, 08-555 037 60
Arbetsterapeut Kristina Holmgren har i sin avhandling undersökt flera olika aspekter av den arbetsrelaterade stress som många kvinnor känner. I en av studierna som ingår i avhandlingen har 424 kvinnor i åldrarna 38 och 50 tillfrågats om sin arbetssituation.
Tio procent av undersökningsgruppen var stressade på grund av otydlig organisation och konflikter på arbetet. Hela 25 procent kände hög stress på grund av att de ställde höga krav på sig själva och var engagerade i sitt arbete. 22 procent tyckte också att de hade lågt inflytande på arbetet och 33 procent ansåg att arbetet påverkade deras fritid negativt.
– Resultaten visar att det finns ett starkt samband mellan att vara utsatt för arbetsrelaterad stress och fysiska och psykiska besvär. Omvänt skattade de i min studie som inte var utsatta för arbetsrelaterad stress sin hälsa som mycket god, säger Kristina Holmgren.
Kristina Holmgren har även i fokusgrupper fört samtal med kvinnor som har varit sjukskriva en längre tid för arbetsrelaterad stress. Kvinnorna betonade vikten av att arbetsgivaren lyssnade och tog hänsyn till deras åsikter. De ansåg också att det var otänkbart att gå tillbaka till en oförändrad arbetssituation.
– Återkommande här är att arbetsbelastningen måste minska för att de ska kunna klara att komma tillbaka. Kvinnorna efterlyser en tydligare organisation där det är klarlagt vad som förväntas av dem på arbetet. Många av kvinnorna kände ett stort ansvar och var engagerade i sitt arbete och då kan det vara lätt att tappa perspektiv och gå upp i varv, säger Kristina Holmgren.
Avhandlingen visar att närmste chefen spelar en huvudroll för att sjukskrivna ska kunna komma tillbaka till arbetet. Chefer som haft rehabiliteringsansvar ansåg själva att de var en viktig kugge för att rehabiliteringen skulle fungera. De tyckte att deras roll vid längre sjukskrivningar var att skapa ett förtroende mellan sig själv och den sjukskrivna, att de tidigt under sjukskrivningsperioden skulle vara stödjande, men att deras uppgift också var att ställa krav. De pekade också på att det var viktigt att samarbeta med andra parter i rehabiliteringsprocessen, till exempel med den sjukskrivande läkaren. De var särskilt nöjda med samarbetet med Försäkringskassans handläggare.
Grundat i avhandlingens resultat har Kristina Holmgren utvecklat ett formulär som kan komma att användas för att identifiera kvinnor som riskerar att sjukskrivas på grund av arbetsrelaterad stress. Formuläret kan bli en hjälp för att kunna sätta in rätt preventiva åtgärder i tid.
– Det testas just nu på ett antal vårdcentraler i Västra Götaland där kvinnor som söker för olika fysiska och psykiska besvär som kan vara arbetsrelaterade får fylla i formuläret. Min förhoppning är att detta ska kunna användas som ett screeninginstrument för att hitta dem som riskerar att bli sjukskrivna för arbetsrelaterad stress, säger Kristina Holmgren.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institution för neurovetenskap och fysiologi
Avhandlingens titel: Work-related stress in women – assessment, prevalence and return to work
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Arbetsterapeut Kristina Holmgren, telefon: 0704–92 84 32, e-post: kristina.holmgren@neuro.gu.se
Huvudhandledare:
Professor Synneve Dahlin Ivanoff, telefon: 031–786 5733, e-post: synneve.dahlin-ivanoff@neuro.gu.se
– Skogsnäringen är helt beroende av att det statliga vägnätet har en tillräcklig bärighet för att klara virkestransporter under tjällossningar och kraftiga regn. Tillgängligheten till råvara minskar och kostnaderna ökar rejält när skogstransporterna inte kan ta sig fram på vägarna. I dag kostar den bristande bärigheten mellan 510 och 590 miljoner kronor per år, säger Gert Andersson, Skogforsk.
Främst beror kostnaderna på att industrin måste bygga upp större lager för att klara försörjningen när bärigheten är begränsad och på längre tranporter när vissa vägar är avstängda.
– Kostnaderna kan också komma att öka ytterligare med de kraftigt ökade uttagen av biobränsle som planeras och ett förändrat klimat med mer regn och fler tjällossningsperioder, säger Gert Andersson.
Fakta
* Under tjällossning och regniga höstar minskar bärigheten på våra vägar. Det leder till att vissa vägavsnitt inte klarar tunga transporter alls, medan andra riskerar att bli kraftigt skadade.
* Så fort en skada uppstår eller befaras uppstå måste transporten avbrytas, viktbegränsningar sättas in eller vägen stängas av helt.
* Bristande bärighet förorsakar stora problem för skogsnäringen, eftersom man är beroende av en kontinuerlig försörjning av råvara med hög kvalitet och att rätt sortiment av råvara når avsedd mottagare.
Läs mer i rapporten Vägstandardens inverkan på skogsnäringens transportarbete, som finns att hämta på www.skogforsk.se.
Kontaktinformation
Kontakt
Gert Andersson, Skogforsk. Tel: 018-18 85 67, 070-318 85 67
Anna Franck, pressansvarig Skogforsk. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88