Under senare år har ett antal forskare – inte minst några amerikanska ekonomer – försökt hitta belägg att mer ”heterogena” samhällen är mindre benägna att stödja en stor offentlig sektor bekostad av skatter och avgifter. I förlängningen skulle detta innebära att invandring från olika håll i världen till mottagarländer med mer homogena befolkningsgrupper skulle leda till minskat stöd för välfärdstaten. Påståenden som dessa bildar bakgrunden för Christer Gerdes avhandling.

– Den danska välfärdsstaten brukar associeras med att erbjuda skattefinansierad universal välfärd till alla sina medborgare, liknande det system vi har i Sverige, medan Tyskland förlitar sig på ett system som är mer kopplad till individens arbetsmarknads- och familjesituation. Trots påtagliga skillnader dememellan, så har båda gemensamt att de förlitar sig på betydande omfördelningar av resurser från de som finns i yrkesaktiv ålder till de i passiv ålder. Deras välfärdsregimer står i motsats till system som präglas av egenansvar och en minimal offentlig sektor som i USA, säger Christer Gerdes.

Det första pappret i avhandlingen tittar på hur invandrare från olika länder har blivit integrerade i det tyska samhället. Genom att väga samman det monetära utfallet av skatter, bidrag och konsumerade offentliga tjänster för enskilda personer, visar han på skillnader mellan grupperna, som till stor del kan förklaras med ett antal olika bakgrundsfaktorer som påverkar utfallet i respektive riktning.

– Resultaten pekar på rätt omfattande skillnader när det gäller härkomstland, men där mycket av resultaten är direkt kopplade till en invandrares ställning på arbetsmarknaden. Studien understryker också betydelsen av institutionella regleringar, så som skillnader i beviljandet av arbetstillstånd för olika grupper av invandrare, säger han.

De två andra uppsatserna tittar på effekten av invandring till Danmark. I bägge studeras om ett inflöde av invandrare till danska kommuner påverkar den sociala sammanhållningen. I den ena uppsatsen analyseras intäkter respektive utgifter för den lokala offentliga sektorn; i den andra är det val till kommun och parlament som är i fokus. Resultaten indikerar att det inte finns någon signifikant negativ effekt av invandring på viljan att bevara en omfattande offentlig sektor i Danmark.

– Även om det tredje pappret pekar på att danska väljare tenderar att stödja partier som är emot invandring, så finns det inga tydliga tecken på att väljarna överlag skulle vilja se en nedmontering av välfärdstaten som en konsekvens av invandring. Snarare verkar det som att man är mån om att bevara välfärdssystemet som det är, åtminstone vad det gäller offentligt finansierade tjänster och förmåner som går till infödda danskar, säger Christer Gerdes.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta
Christian Gerdes, fil dr, Institutet för social forskning (Sofi), tfn 08-674 78 15, mobil 070-292 37 32, e-post
Christer.Gerdes@sofi.su.se
För bild av Christer Gerdes, kontakta press@su.se

Nu drar elitserien igång och redan har spekulationerna börjat om vilken eller vilka tränare som kommer att få sparken. Och många ishockeylag byter tränare med buller och bång, se bara på vad som hände under förra säsongen. Leif Boork sparkades från Brynäs oktober 2007. Roger Melin fick sparken november 2007. Per Bäckman tvingades bort i december 2007. Magnus Arvedsson tvingades bort från Mora i december 2007. Ny tränare blev Pär Djoos som fick gå i februari 2008. Frågan är bara om det är rätt eller fel att byta tränare?

– Resultaten från vår studie pekar rätt tydligt att det var fel att byta tränare i samtliga dessa fall, säger Leif Arnesson vid Mittuniversitetet, som är en av de tre forskare som genomfört studien.

Forskarna har granskat alla matchresultat och alla tränarbyten i elitserien under perioden 1975/76-2005/06 med hjälp av data som har hämtats från Svenska ishockeyförbundets databas.

– Studien visar att byte av tränare sällan löser problemet oavsett när det sker, säger Leif Arnesson och fortsätter. Funderar man på att byta tränare skall man åtminstone låta bli att byta under pågående säsong. En uppmaning till er som ansvarar för tränarrekrytering blir därför – byt inte tränare, i vart fall inte om ni har en duktig tränare, om ni är mitt i säsongen eller om laget har problem.

Resultaten är också allmängiltiga. Det fungerar ungefär likadant i alla större lagsporter som exempelvis fotboll.

Studiens syfte var att identifiera relationen mellan tränarbyte och ett lags prestationsförmåga samt att undersöka inverkan från faktorer som tränarförmåga, tränarerfarenhet och tidpunkt för bytet.

Rätt eller fel att byta tränare? Mer om studien finns på www.miun.se/press i anslutning till pressmeddelandet.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Leif Arnesson, telefon 063-165992 eller 070-2163553

Susanne Gustavsson konstaterar att lärarstudenterna ofta saknar ord och verktyg för att förstå och tolka de nya erfarenheter de får i den så kallade verksamhetsförlagda utbildningen.

Avhandlingen baseras på intervjuer och på vad lärarstudenterna diskuterar under seminarier under det första året på utbildningen.

Susanne Gustavsson kan se att studenterna under praktiktiden inte förmår ta tillvara verksamma lärares beprövade erfarenhet.

Ett skäl anser hon vara att både lärarutbildningen och läraryrket står inför förändrade och förnyade villkor, något studenterna är medvetna om.

– Det kan bidra till att studenterna kritiserar de handledande lärarna och deras yrkespraktik.
Ett annat skäl kan vara att studenterna samtalar för lite med handledarna ute på praktiken.

– Studenterna ser på och är med men det finns för lite samtal med förklaringar och ”runtomkring-prat”. De yrkesverksamma lärarna förefaller ta ett steg tillbaka och inte se sig själva som värdefulla nog, säger hon.

Budskapet i utbildningen är att studenterna ska bli reflekterande praktiker.

– Det kan leda till att studenterna inte tar tillvara lärares erfarenheter och att de gör egna ställningstaganden. Jag menar att studenterna behöver ändamålsenliga verktyg och en dialog med yrkespraktikens lärare.

Susanne Gustavsson är gymnasielärare i grunden och är dessutom sedan år 2000 verksam som lärarutbildare vid Högskolan i Skövde.

Kontaktinformation
Susanne Gustavsson lägger fram sin avhandling ”Motstånd och mening. Innebörd i blivande lärares seminariesamtal” vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, fredag den 19 sep kl 13.15.
Disputationen hålls i sal D107, Högskolan i Skövde.
Kontakt: susanne.gustavsson@his.se, 0500-448231, 0708-236891.

Vid en första genomläsning ger denna litteratur en paradoxal bild av kvinnors förväntade roll i samhället. I den religiösa litteraturen sätts normer upp som föreskriver kvinnor en passiv roll, särskilt i förhållande till sina män. Kvinnor i den profana litteraturen däremot bryter mot dessa normer och agerar efter andra förutsättningar.

Litteraturen som analyseras i avhandlingen är främst levnadsteckningar över fromma kvinnor i den första muslimska församlingen, samt över sångerskor och kvinnliga musiker som verkade främst i kretsarna kring det abbasidiska hovet i Bagdad.

Två biografier är översatta i sin helhet, en som porträtterar profeten Muhammads hustru Aisha bint Abi Talib och en om sångerskan och musikern Arib. Biografierna över kvinnorna i den första muslimska församlingen har en verkningshistoria som sträcker sig in i vår tid, då de ibland läggs fram som förebilder för muslimska kvinnor idag. Dessutom citeras de flitigt i den hätska debatt som pågår om kvinnors ställning i islam, där de kan användas för att visa kvinnors starka position i islam likaväl som för motsatsen.

Den profana litteraturen däremot, som ger en annan bild av kvinnors möjligheter och förutsättningar i det tidiga islamiska samhället, har nästan helt glömts bort i den moderna debatten. Inte bara där, det finns knappt några litteraturvetenskapliga analyser av denna litteratur, det mest som har gjorts hittills är filologiskt arbete.

Pernilla Myrne undersöker med hjälp av narrativa analyser hur olika normer och föreställningar om kvinnor under denna viktiga period konstrueras i litteraturen, både i de mer normativa religiösa texterna om de första muslimska kvinnorna, och i de framför allt underhållande biografierna över sångerskor och musiker.

I båda dessa texttyper har kvinnor starka positioner i berättandet; i tal och berättande kan kvinnor briljera. Dessutom betonas kvinnors styrka och förmåga i både den religiösa och den profana litteraturen. Specifikt för den normativa litteraturen är dock att kvinnors styrka kanaliseras till vissa sfärer i samhället, till exempel fromhet, där de är experter, samt förmåga att bistå stammen, familjen och maken.

I alla aktiviteter som har att göra med äktenskapet är kvinnor objekt till sina män. Hierarkierna skildras här som givna och stabila.

I den underhållande litteraturen däremot, är hierarkierna instabila och kan när som helst omkullkastas. Särskilt omhuldade är anekdoter som är uppbyggda som verbala dueller mellan en kvinna och en man, där kvinnan får sista ordet och mannen blir bortgjord.

Avhandlingen tar också upp hur föreställningar om manlighet konstrueras i texterna, liksom hur berättarteknik används för att skapa auktoritet och autenticitet.

Avhandlingens titel: Narrative, Gender and Authority in ’Abb sid Literature on Women.

Disputationen äger rum lördagen den 27 september kl. 13.00

Plats: rum T 302, Olof Wijksgatan 6, Göteborgs universitet

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Pernilla Myrne, 031-786 46 17,
pernilla.myrne@oriental.gu.se

Kris och instabilitet är en viktig förutsättning för att kulturmötens kreativa möjligheter ska kunna tas tillvara. Intresset att aktivt ingå i relationer med människor som har en annan kulturell bakgrund blir aktuellt först när behovet av att förändra etablerade beteendemönster upplevs som nödvändigt. Då uppfattas kulturskillnader som en möjlighet och parterna i kulturmöten agerar innovativt. Resultatet blir nya kulturmönster och gränser som värnar balansen trots de kulturella skillnaderna. Det kommer fram i en avhandling vid Mittuniversitetet.

– Spänningar finns där kulturella skillnader finns och den kraft som uppstår behöver kanaliseras säger Anita Cvetkovic´. Men det kräver att människor uppfattar kultur som en möjlighet och att de med dessa ny vunna resurser handlar på ett sätt som utökar deras handlingsutrymme. Då leder det till positiva effekter på sikt.

Hennes avhandling fokuserar på kulturmötens kreativa aspekter i specifika fall som ägt rum i Norrlands inland. Där har deltagande parter avsiktligt valt att med hjälp av främmande kulturella inslag söka nya möjligheter. Hur de lyckas kringgå kulturmötenas motsättningar och överbrygga den kulturella distansen är ett huvudtema i avhandlingen.

Två mönster kan urskiljas vid hantering av kulturella motsättningar. Dessa är strategier inom grupper och strategier mellan grupper. De första syftar till att uppnå en relativ homogenisering bland de konkurrerande grupperna inom de områden som ingår i kulturmötena.

Mellangruppsstrategier visar på hur deltagarna gör för att hantera uppfattade olikheter och organisera de kulturella element som finns på ett meningsfullt sätt.

Anita Cvetkovic´disputerar med avhandlingen ”Kulturmöte i gränslandet mellan motsättningar och möjligheter – strategier för att tillvarata kulturmötens kreativa potential” i Östersund den 19 september.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Anita Cvetkovic´, telefon 063-16 53 97 eller E-post anita.cvetkovic@miun.se

– Kriget visar att Ryssland har valt väg och gett sig själv nya handlingsregler. Det säger Robert Larsson, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI, och redaktör för rapporten.

Efterspelet till kriget pågår fortfarande. Men vissa övergripande slutsatser går redan nu att dra:

Europas säkerhetspolitiska situation försämras på grund av det ryska agerandet. Det är inte konflikten i sig som utlöst försämringen, utan bland annat att Ryssland valt att sänka sin tröskel för våldsanvändning.

Ett lokalt krigsförlopp ritar om den globala strategiska spelplanen.  Kriget illustrerar att en enskild händelse i Kaukasien kan utlösa krafter som mycket snabbt försämrar det säkerhetspolitiska läget i Europa, inklusive Östersjöregionen.

När Ryssland utmanar världen så lamslås världssamfundets mekanismer.  De avtal och internationella fora som finns att hantera säkerhetspolitiska frågor har blockerats efter Georgienkriget.

Några andra slutsatser i rapporten är:

För Ryssland utgör västvärldens brist på handling under en rad incidenter även ett lackmustest för vilka olika utrikespolitiska instrument som går att använda.

Georgienkriget ställer också flera av Natos kärnfrågor på sin spets: vad innebär i praktiken ett Natomedlemskap och alliansens ömsesidiga försvarsförpliktelser?

Den europeiska Rysslandspolitiken baserad på integration och förtroendeskapande har inte fungerat.

– Risken för nya incidenter som från ett västerländskt perspektiv kan verka osannolika, irrationella och kontraproduktiva har ökat, avslutar Robert Larsson.

Kontaktinformation
Maria Hugosson, pressansvarig, maria.hugosson@foi.se, 08-555 031 55, 073-444 77 55
Robert Larsson, säkerhetspolitisk analytiker, robert.larsson@foi.se, 08-555 037 60