Under hela 1900-talet har olika intresseorganisationer aktivt fört ut en skånsk historieskrivning. Närheten till Danmark har understrukits. Vissa organisationer framställer den skånska identiteten som evig, ibland till och med baserad på tankar om ras, och Skånes övergång till Sverige ses som en inledning på ett alltjämt fortgående förfall och förtryck. Den skånska storheten är endast möjlig att återupprätta genom självstyre.
Denna skånska nationella historieskrivning har fyllt en politisk funktion för missnöjesgrupperingar som skånepartiet, men också för Region Skåne.
– Sedan 90-talet då Region Skåne bildades har den skånska nationalismen blivit rumsren, säger Fredrik Persson. Det har behövts en gemensam skånsk historieskrivning för att skapa uppslutning kring regionsprojektet.
Utvecklingen mot regionalism är inte unik för Skåne. Jämtland och Tornedalen är andra svenska regioner som särprofilerar sig, men Skåne har kommit längst. Den regionala profileringen är också en internationell trend som är grundad i att det är lättare att få EU-anslag och investeringar från näringslivet om man marknadsför sig som region.
– Nu uppfinns regionerna i Europa på samma sätt som nationalstaten uppfanns under 1800-talet, säger Fredrik Persson.
Under 1800-talet var skåningar som ville lyfta skånsk historia angelägna om att markera sin tillhörighet i den svenska historieskrivningen. Sedan mitten av 1900-talet har Skånes historieskrivning snarare använts för att särskilja Skåne från resten av Sverige.
Från början hade den ett begränsat genomslag och organisationer som vurmade för skånskheten ansågs mest som lite kufiska. Deras historieskrivning blev ofta förlöjligad och ignorerad.
– Historia är ett politiskt redskap och att påtala de danska rötterna ansågs som en provokation mot den svenska historien, säger Fredrik Persson.
På 80-talet fick den skånska nationalismen, genom skånepartiet, en främlingsfientlig prägel men idag har den en annan karaktär och är helt accepterad och en grundsten för Region Skånes politiker, oavsett partitillhörighet.
Kontaktinformation
FREDRIK PERSSON, f. 1976, disputerar i historia lördagen den 4 oktober kl 10.15 i Edens hörsal, Paradisgatan 5. Avhandlingens titel är ”Skåne, den farliga halvön. Historia, Identitet och ideologi 1865-2000”.
Fredrik Persson, som även är kulturskribent och regelbundet medverkar i Sydsvenskan, nås på telefonnummer 046- 222 79 65, 0733- 46 67 94 eller Fredrik.Persson@hist.lu.se
Förekomsten av livmoder- och äggstockscancer är hög i utvecklade länder och lägre i utvecklingsländer. Förekomsten i Sverige är bland den högsta i världen. Forskare vid Karolinska Institutet har nu visat att dessa internationella skillnader kan skönjas också vid en jämförelse mellan olika ursprungsnationaliteter inom Sverige.
Studien genomfördes med hjälp av den nationella databasen för migration och hälsa vid Karolinska Institutet. I databasen ingår mer än 5 miljoner kvinnor, varav över 700 000 kvinnor födda utomlands och bosatta i Sverige med ursprung i olika delar av världen. Forskarna analyserade förekomsten av livmoderhalscancer, livmodercancer och äggstockscancer under perioden 1969-2004.
Resultaten visar att kvinnor födda i Sverige hade högre risk för livmodercancer och äggstockscancer jämfört med kvinnor födda utomlands, oavsett födelseland. Risken var lägre för utlandsfödda oavsett hur lång tid de hade bott i Sverige. Den lägsta risken för livmodercancer och äggstockscancer sågs för kvinnor från Iran respektive Turkiet.
– Vi vet ännu inte varför risken för livmodercancer och äggstockcancer skiljer sig, men det kan bero på livsstilskillnader när det gäller exempelvis barnafödande, p-pilleranvändning och rökvanor, säger docent Tahereh Moradi som har lett studien.
Studien bekräftar också tidigare forskning kring livmoderhalscancer, som visar att risken generellt ökar ju äldre kvinnorna var när de kom till Sverige. Forskarna kopplar dessa skillnader till varierande förekomst i ursprungsländerna av humant papillomvirus, den mest välkända riskfaktorn för livmoderhalscancer.
– Även bristande tillgång till screening i form av cellprovtagning för vissa grupper i Sverige kan ha betydelse för skillnader i risk för livmoderhalscancer. Resultaten talar för att särskild screening bör riktas mot kvinnor som kommit från högriskländer vid hög ålder, säger Tahereh Moradi.
Publikation: “Cervical, endometrial and ovarian cancers among immigrants in Sweden: Importance of age at migration and duration of residence”, Omid Beiki, Peter Allebeck, Tobias Nordqvist, Tahereh Moradi, European Journal of Cancer, oktober 2008, doi: 10.1016/j.ejca.2008.08.017.
För mer information, kontakta:
Docent Tahereh Moradi
Institutionen för folkhälsovetenskap
Arbete: 08-737 3849
Mobil: 076- 280 4147
E-post: Tahereh.moradi@ki.se
Doktorand Omid Beiki (engelskspråkig)
Institutionen för folkhälsovetenskap
Arbete: 08- 737 3896
Mobil: 73 618 1138
E-post: Omid.beiki@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Det fleråriga gräset rörflen är ett alternativ till energigrödan Salix i norra Sverige, där Salix har svårt att klara vintern. Idag odlas rörflen på ca 1000 hektar, men i Finland är odlingen betydligt större. Fjolårsgräset kan skördas tidigt på våren när årsskotten är små och man får då en torr råvara som kan pressas till pellets.
I en del av Sylvia Larssons avhandling visar hon att det enbart i Västerbottens län finns omkring 30 000 hektar åkermark som är tillgänglig och lämplig för rörflensodling. Det handlar om åkermark som inte är nödvändig för dagens jordbruk, och alltså antingen är nedlagd eller väldigt extensivt skött. Odling på nedlagd åker bevarar ett öppet landskap och konkurrerar inte med annan verksamhet. Behovet av restaurerande åtgärder ifall marken ska tas i bruk igen kan emellertid variera mycket. Därför utvecklade Sylvia Larsson en enkel flygbildstolkningsmetod som gör det möjligt att särskilja nedlagd åker med låga, respektive höga, restaureringskostnader. I de 30 000 hektaren ingår inte mark där slyinslaget blivit stort.
En rörflensodling på dessa 30 000 hektar i Västerbottens län skulle kunna ge ett årligt energitillskott på mer än 1 TWh, vilket motsvarar el- och värmebehovet hos 30 000 villor. Om produktionen ska kunna nå denna omfattning måste de ekonomiska förutsättningarna vara rimliga. För att odlingen ska bli lönsam behöver lantbrukaren ett bränslepris motsvarande minst 130 SEK/MWh vid hämtning på gården.
Genom att göra bränslepellets av rörflen får man ett marknadsanpassat bränsle som lämpar sig väl för hantering, lagring och transport. En studie i avhandlingen visar hur olika processparametrar, t.ex. råvarans fukthalt och temperatur, påverkar pelletskvaliteten och hur man genom processoptimering kan uppnå en energieffektiv produktion av rörflenspellets med hög bulkdensitet och god hållfasthet. Genom att undersöka friktionsegenskaperna hos pelletsråvara visar Sylvia Larsson ett tidigare okänt samband mellan friktion och pelletshållfasthet och att dagens pelleteringsprocess ger en god pellethållfasthet genom ett onödigt energikrävande friktionsarbete. Genom att utveckla andra metoder för att få hållfasta pellets, t.ex. med en temperaturstyrd process, skulle energiåtgången vid pelletstillverkning kunna minska.
Fil. Lic. Sylvia Larsson, enheten för biomassateknologi och kemi, SLU, försvarar sin avhandling Fuel pellet production from reed canary grass. Supply potentials and process technology.
Tid: Fredag den 3 oktober 2008 kl. 13.00
Plats: Hörsal Björken, SLU i Umeå
Opponent: Adjunct Professor Shahab Sokhansanj, Department of Chemical and Biological Engineering, University of British Columbia, Vancouver B.C., Kanada.
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001786
Rapport med allmän information om rörflen som energigröda: http://publikationer.slu.se/Filer/BTK-rapport2006_11.pdf
Kontaktinformation
Mer information:
Sylvia Larsson, tel. 090-786 87 90, Sylvia.Larsson@btk.slu.se
Arbetsmarknaden tillhör ett av de områden som förändrats mest, exempelvis fanns det tidigare ingen officiell arbetslöshet.
Avhandlingen visar att arbetslösa i hög utsträckning förlitar sig på informella sökmetoder, att det lönar sig att aktivt söka jobb och att humankapitalets betydelse har ökat.
Vidare pekar forskning i avhandlingen på att arbetslivserfarenhet är av stor vikt för att få jobb, medan utbildning spelar en förhållandevis liten roll.
Däremot kan en ny utbildning påverka arbetsmarknadssituationen positivt. I en artikel som behandlar tidsfördelning mellan makar visar Monika Hjeds Löfmark att ryska kvinnor lägger ner väsentligt mycket mer tid på obetalt arbete än män samt att kvinnor påverkas i större uträckning av hushållets inkomster, förekomsten av barn och mannens utbildningsnivå.
Transitionen har medfört nya gränser, svagare skyddsnät, korruption och ökad ekonomisk ojämlikhet. Det har också sagts att med nya demokratier ökar risken för terrorism. I den fjärde artikeln analyserar Monika Hjeds Löfmark sambandet mellan omvandlingsekonomierna och terrorism och visar bland annat att en dåligt utvecklad demokrati och en stor andel unga är positivt korrelerat med antal terroristdåd.
Monika Hjeds Löfmark kommer ursprungligen från Nyköping och tog sin grundexamen vid Stockholms universitet. Hon är sedan 2000 doktorand i nationalekonomi vid Växjö universitet.
Avhandlingen ”Essays on transition” försvaras fredagen 3 oktober 2008, kl. 10.00. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet.
Fakultetsopponent är professor Anders Björklund, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Monika Hjeds Löfmark, e-post: monika.hjeds@vxu.se, telefon: 0470- 708410
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.
Det är andra året i rad som SLU kartlägger skador av törskatesvamp. I år har området som inventerats utökats till att omfatta hela Norrbottens län samt Västerbottens län. Törskatesvampen som angriper unga tallar förekommer i båda länen.
Törskateangrepp kan konstateras på 130 000 hektar tallungskog (34 procent) i norra Norrland. Inom denna areal har 33 000 hektar minst 10 procent av stammarna angripna. Skadorna i Norrbottens kustland är ungefär lika stora i år som 2007 framgår det av SLU:s nya skadeinventering.
Törskatesvampens angrepp är mycket oroande eftersom den dödar en stor andel av tallarna i ungskog, ibland nästan hela bestånd. Det leder till stora ekonomiska förluster hos enskilda skogsägare.
– På sikt leder det till lägre avverkningsmöjligheter i områden med mer omfattande angrepp, säger skogskötselspecialist Heine Krekula, Skogsstyrelsen.
Vanligare på bördig mark
– Angreppen är vanligast och värst i tallplanteringar på bördiga så kallade granmarker, berättar skogspatologen Per Hansson, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU i Umeå.
Det var förra sommaren som SLU:s fortlöpande miljöanalysprogram och Skogsstyrelsen tillsammans startade en nationell skogskadeinventering, som hittills inriktats på att utreda angreppen och skadorna av törskate i norr och granbarkborre i söder.
Årets inventering av törskateangrepp har fått ekonomiskt stöd även från Sveaskog.
Länk till karta:
http://www-riksskogstaxeringen.slu.se/Karta_Torskate.htm
Länk till faktablad om törskate, med prel råd:
http://www-riksskogstaxeringen.slu.se/skogsskador.pdf
Kontaktinformation
SLU Umeå:
Per Hansson, institutionen för skogens ekologi och skötsel, 070-370 84 74. Per.Hansson@ssko.slu.se
Sören Wulff, skoglig resursanalys, institutionen för skoglig resurshushållning, 070-676 17 36.
Soren.Wulff@srh.slu.se
Sven-Olof Bylund, informationsansvarig, 090-786 82 29, 070-665 76 48.
Sven-Olov.Bylund@adm.slu.se
Skogsstyrelsen:
Skogsskötselspecialist Heine Krekula, 0978-746 88 (även mobil). heine.krekula@skogsstyrelsen.se
Anna F Strömbäck, informatör, 0920-23 82 25 (även mobil). anna.stromback@skogsstyrelsen.se
För att kunna fastställa strukturen av membranproteiner behöver man skapa kristaller av dem, alltså ordna ett ganska stort antal av samma protein, för att kunna röntga dem. Man har länge använt metoder där man isolerar proteinerna med hjälp av ”lösningsmedel” som liknar cellmembranmiljön för att de inte ska förlora den struktur som gör att de kan lösa sin uppgift i organismen.
En svårlöst del har varit att ämnena inte har tillåtit stora proteinmolekyler att röra sig tillräckligt fritt för att kunna träffa på varandra och kristallisera.
– I vårt system, som nu lanseras av det engelska företaget Molecular Dimensions, har vi ökat möjligheten för membranproteinerna att förflytta sig genom att göra den kubiska struktur man tidigare använt sig av mer porös, säger Sven Engström, professor i farmaceutisk teknologi på Chalmers vars grupp på Chalmers tagit fram det nya konceptet i samarbete med strukturgruppen på Göteborgs universitet under ledning av Richard Neutze, professor i biokemi.
I ett par decennier har man utnyttjat molekyler som bildar miceller, det slags aggregat som tar hand om fet smuts när vi tvättar oss med tvål. Sedan drygt tio år har man använt så kallade kubiska lipidstrukturer som har vissa likheter med cellmembran.
– Vi har låtit den trånga kubiska fasen omvandlas till en rymligare ”tvättsvampsfas”. Förutom att utrymmet har ökat så är tvättsvampsfasen en lätthanterlig vätska till skillnad från den mycket styva kubiska fasen man tidigare använt, säger Sven Engström.
De strukturer man lyckats bestämma med hjälp av den kubiska fasen har för det mesta varit mycket detaljerad och därför ökat möjligheten att förstå proteinets funktion.
– De senaste åren har flera nobelpris delats ut för att man i detalj har kartlagt strukturen hos några sådana membranproteiner, säger Sven Engström.
Nyligen presenterades metoden mer utförligt i den välrenommerade tidskriften Structure.
I fredags, 25 september 2008, träffade forskarna från Chalmers och Göteborgs universitet representanter för Molecular Dimensions på Chalmers.
Kontaktinformation
Mer information
Sven Engström, 031-772 27 65, sven.engstrom@chalmers.se
Contortatallen (Pinus Contorta), som härstammar från västra Nordamerika och introducerades i Sverige i stor skala i början av 1970-talet, är nu är det sjunde vanligaste trädslaget i Sverige, om man ser till virkesvolymen. De tre vanligaste trädslagen är som vanligt gran, tall och björk, som sammantaget svarar för 91 procent av det totala virkesförrådet.
Virkesförrådet i Sveriges skogar, utanför nationalparker och naturreservat, uppgår nu till ca 3 250 miljoner kubikmeter, vilket är en ökning med hela 85 procent sedan Riksskogstaxeringens första beräkning 1926. Ökningstakten under 2000-talet har varit ca 40 miljoner kubikmeter per år.
Den största ökningen under senare år svarar lövträden för. Effekten av de senaste kraftiga stormarna Gudrun och Per märks främst genom en ökad volym av torra och vindfällda träd samt ett stagnerande virkesförråd av gran.
Trots de kraftiga stormarna håller de senare årens tillväxtökning i sig, och tillväxten uppgår nu till drygt 120 miljoner kubikmeter per år. Den goda tillväxten medför trots ökade
Riksskogstaxeringen är en årlig landsomfattande stickprovsinventering av skog och mark i Sverige. De insamlade uppgifterna används bland annat till att producera officiell statistik om Sveriges skogar. Riksskogstaxeringen är en del av program Skog inom SLU:s fortlöpande miljöanalys och utförs av SLU i Umeå.
Kontaktinformation
Per Nilsson, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå, tel 090-786 84 72.
Per.Nilsson@srh.slu.se
Tidigare studier har visat att kvinnor med schizofreni löper en ökad risk för förlossnings- och graviditetskomplikationer. Men det har varit oklart hur schizofreni hos fadern påverkar partnerns graviditet och barnets första levnadsår. Den nu publicerade studien av 3100 mammor och 2800 pappor med schizofreni visar en fördubblad risk för att förlora sitt barn under det första levnadsåret. Uppgifterna hämtades i svenska populationsbaserade register.
Dödsorsakerna varierade och skilde sig inte från övriga befolkningen när det till exempel gäller plötslig spädbarnsdöd eller syrebrist vid födelsen. Studien fann också att barn till både mammor och pappor med schizofreni hade en ökad risk för komplikationer under fosterstadiet och vid födelsen, så som låg födelsevikt, för tidig födsel och tillväxthämning. Forskarna tror att riskerna eventuellt kan kopplas till att barn till föräldrar med schizofreni oftare föds i en socialt utsatt miljö. De utesluter heller inte bristande stöd och psykiatrisk och somatisk hälsovård under graviditeten och nyföddhetsperioden som en bidragande orsak.
Däremot har forskarna inte hittat några genetiska faktorer som kan förklara den ökade risken för barnadöd. I studien undersöktes bland annat risken då en av föräldrarna har hel- eller halvsyskon med schizofreni. En genetisk disposition skulle kunna indikeras om risken var signifikant högre för helsyskon jämfört med den för halvsyskon, men studien fann inga förhöjda risker vare sig för hel- eller halvsyskon.
Baserat på resultaten betonar forskarna bakom studien att god uppföljning av dessa högriskbarn och samarbete mellan psykiatrisk vård och mödra- och barnhälsovården är viktigt.
Publikation: ”Schizophrenia and offspring’s risk for adverse pregnancy outcomes and infant death”, Nilsson E, Hultman CM, Cnattingius S, Otterblad Olausson P, Björk C och Lichtenstein P, British Journal of Psychiatry, 193: 311-315, oktober 2008.
För mer information, kontakta:
Med dr Emma Nilsson
Mobil: 0752-473490
E-post: Emma.Nilsson@Socialstyrelsen.se
Docent Christina Hultman
Tel: 08-5248 3893
Mobil: 0703621031
E-post: Christina.hultman@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08 524 838 95 (vidarekopplad till mobil)
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Tennisarmbåge är ett relativt vanligt smärttillstånd. Orsaken är okänd, men besvären drabbar oftast medelålders personer med arbetsuppgifter eller fritidsaktiviteter där handgreppet belastas upprepade gånger; tennisspelande, snickeri och trädgårdsarbete är några exempel. Tillståndet klassas som en överbelastningsskada.
Hos personer med tennisarmbåge har skador kunnat konstateras i det gemensamma muskelfästet för handleds- och fingersträckarna på överarmsbenets utskott vid armbågen (epikondylen). I avhandlingen mäts och utvärderas strukturen och blodflödet i det här muskelfältet med ultraljud och färgdoppler hos patienter med tennisarmbåge och hos kontrollpersoner. Dessutom värderas effekten av injektionsbehandling med ämnet polidokanol, som bl.a. klistrar ihop blodkärl.
Strukturförändringar och högt blodflöde påvisades i muskelfästet hos patienter med tennisarmbåge men inte hos smärtfria personer. Strukturförändringarna, men inte det höga blodflödet, kvarstod två år efter framgångsrik injektionsbehandling. I en randomiserad dubbelblindstudie visades att injektionsbehandling med polidokanol eller med lokalbedövningsmedlet lidocain kombinerat med adrenalin som med stöd av ultraljud och färgdoppler riktades mot området med högt blodflöde minskade smärtan och ökade greppstyrkan hos patienter med tennisarmbåge. Det fanns ingen skillnad i resultaten mellan de två injektionstyperna.
I det inblandade muskelfästet noterades en lokal produktion av katekolaminer, dock inte acetylkolin, vilket tillsammans med det ökade blodflödet kan ha betydelse för hur smärtan uppkommer.
Eva Zeisig är specialistläkare i ortopedi och doktorand vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, enheten för idrottsmedicin,
tel. 090-785 48 21,
e-post eva.zeisig@idrott.umu.se
Fredagen den 10 oktober försvarar Eva Zeisig, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Tennis elbow – sonographic findings and intratendinous injection treatment. Disputationen äger rum kl. 13.00 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset.
Fakultetsopponent är doc. Ingemar Lorén, Lunds Universitet.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Rapporten ”Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem” visar att omkring 20 procent av alla barn lever i hushåll där någon vuxen dricker så mycket alkohol att det riskerar föräldrarnas egen hälsa, så kallat ”riskbruk”.
Personer som lever med barn dricker oftast mindre alkohol än dem som inte har några barn i hemmet. Ett undantag är ensamstående. Där är det lika vanligt med riskabla alkoholvanor vare sig man har barn eller inte.
– Särskilt mycket dricker ensamstående män. En fjärdedel av alla ensamstående män med barn i hemmet riskkonsumerar alkohol, säger Sven Bremberg, avdelningschef vid Statens folkhälsoinstitut.
Rapporten visar också att de som har en förhöjd alkoholkonsumtion oftare mår sämre psykiskt. Problemet är störst hos ensamstående kvinnor med barn och samboende eller gifta män med barn. Och föräldrar med kort utbildning har oftare mer riskabla alkoholvanor jämfört med dem som har lång utbildning.
Barn till föräldrar med hög alkoholkonsumtion löper en ökad risk för egna problem. Om det dessutom kombineras med andra problem i familjen, exempelvis psykisk sjukdom kan riskfaktorerna växelverka och förstärka varandra. Tidigare forskning visar också att barn till föräldrar med alkoholmissbruk löper en ökad risk för egna alkoholproblem.
– Förhoppningen är att denna rapport ska kunna användas som ett viktigt underlag för förebyggande insatser inom området, säger Sven Bremberg.
Rapporten är ett regeringsuppdrag och underlag för regeringens särskilda satsning för att förbättra barns uppväxtvillkor i familjer med alkoholproblem.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Sven Bremberg, avdelningschef, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 97 53, e-post: sven.bremberg@fhi.se
Sofia Ljungdahl, utredare, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 77, e-post: sofia.ljungdahl@fhi.se
Utsläpp från biltrafiken är idag ett stort miljöproblem, och många människor tar utan närmare eftertanke bilen till och från olika aktiviteter varje dag. Ett sådant starkt vanemässigt beteende kan vara svårt att ändra.
Louise Eriksson vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat vilka faktorer som är viktiga för att ändra vårt resbeteende, och hur bilister uppfattar och reagerar på olika åtgärder.
– För människor som vanemässigt använder bilen är det viktigt att bryta bilvanan, till exempel genom att reflektera över det egna resandet och planera för ett mer miljövänligt resbeteende, säger Louise Eriksson, institutionen för psykologi vid Umeå universitet.
– Att känna en inre motivation och ett personligt ansvar att förändra resbeteendet har betydelse för att vi ska nå ett mer miljövänligt resande, menar hon.
Louise Eriksson har genom enkätstudier och fältexperiment undersökt vad över tusen bilanvändare i Piteå, Huddinge, Göteborg och Växjö anser om olika miljövänliga åtgärder.
Studierna visar att bilister generellt är positiva till åtgärder som förbättrar alternativa färdmedel, såsom fler turer och billigare biljetter på kollektiva färdmedel. Men åtgärder som gör det mindre attraktivt att använda bilen, t ex genom höjda bränsleskatter, är inte populära. Enligt Louise Eriksson kan acceptansen för liknande åtgärder öka något om man i samma veva förbättrar alternativa färdmedel.
– Från samhällets sida är det viktigt att både försvåra bilanvändningen och förbättra möjligheterna att resa mer miljövänligt, exempelvis genom att förbättra kollektivtrafiken, säger Louise Eriksson.
Mest lockande för att minska bilåkandet är tanken att använda bilen mer effektivt, exempelvis genom att åka förbi affären på vägen hem från jobbet, men att välja att cykla, gå eller åka kollektivt är också tänkbart. Däremot är det ovanligt att vilja byta plats för olika aktiviteter eller ställa in resor för att minska sin bilanvändning.
Fredagen den 3 oktober försvarar Louise Eriksson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Pro-environmental travel behavior: The importance of attitudinal factors, habits, and transport policy measures.
Svensk titel: Miljövänligt resbeteende: Betydelsen av attitydfaktorer, vanor och transportåtgärder.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal MA121, MIT-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är docent Linda Steg, Department of Psychology, University of Groningen.
Kontaktinformation
För mer information:
Louise Eriksson,
Institutionen för psykologi,
Umeå universitet,
tel: 090-786 6088,
e-post: louise.eriksson@psy.umu.se
När arbetsuppgifter dokumenteras föds ofta nya idéer om hur arbetet ska utföras. Skrivandet är en viktig källa till utveckling, men tyvärr är möjligheterna begränsade när det gäller att överföra det nya tänkesättet till dem som berörs. Som vid all organisatorisk förändring följer personalen inte alltid de instruktioner som utfärdas. Utifrån sina tänkesätt finner de kanske att det nya är felaktigt, skulle kräva mera resurser eller inte går att begripa. De som utarbetat de nya instruktionerna tycker att de är väl motiverade och lätta att förstå. I fyra fall av fem misslyckas förändringsarbetet.
Martin Franssons avhandling ”Självbeskrivning och tjänstekognition” baseras på drygt tio års erfarenhet som konsult med inriktning på processorientering inom statliga verk och myndigheter. Arbetsförmedlingen med sina 340 kontor runtom i landet har genom åren fått kritik för bristande effektivitet och för att handläggarna tillämpar regler olika. En viktig fråga är hur man i en så uppsplittrad organisation kan skapa enhetlighet över alla kontor. Och hur kan man överföra tänkesätt från en grupp till en annan?
– Ett sätt är naturligtvis att skicka ut dokument och anvisningar för medarbetarna att läsa, säger Martin Fransson. Risken är då att alltför mycket energi och tid läggs på interna diskussioner om hur reglerna ska tolkas. Min forskning visar att det är först när personalen i en arbetsgrupp deltar och gemensamt skapar nya arbetssätt, som gruppen också får ett gemensamt tänkesätt. Och det är tänkesätten som styr hur vi faktiskt jobbar – inte de skrivna dokumenten. Resultatet blir bättre samordning, men en viktig poäng är också att sådana grupper snarare efterfrågar ledning än värnar sin möjlighet att bestämma. Friheten till trots är de ofta de första att införa nya krav, säger Martin Fransson.
Metoden som Martin Fransson beskriver i sin avhandling handlar om strukturerade och systematiska samtal där resultatet dokumenteras av deltagarna själva. Olika grupper inom Arbetsförmedlingen har arbetat med metoden och det har visat sig att arbetssättet även i hög grad påverkat chefernas roll. Metoden ger medarbetarna ansvar och frihet och ger bra resultat. Och hur får man då igång en bra process i enlighet med Martin Franssons metod?
– I början krävs en stor arbetsinsats med mycket metodstöd och handledning. Men när man har lärt sig arbetssättet ger det ett mer konstruktivt samtalsklimat, ökad effektivitet, ökad vilja till förändringar och en bättre psykosocial arbetsmiljö. Min avhandling ger chefer ett konkret och praktiskt verktyg med vetenskapligt stöd, säger Martin Fransson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna Martin Fransson, fil dr företagsekonomi vid Karlstads universitet, tfn 070 – 561 84 65 eller e-post martin.fransson@kau.se.
Utformandet av det ”paket” som levererar ett läkemedlet, exempelvis en tablett, kan bli en framtida flaskhals när det gäller att få fram nya läkemedel. Hur man på bästa sätt utformar de storskaliga tillverkningsprocesserna är en annan sådan potentiell flaskhals.
– Vi måste bli bättre på att förstå och ha kontroll över olika farmaceutiska processer för att kunna möta de ökande kraven på ett effektivare forsknings- och utvecklingsarbete, säger Josefina Nordström. Då kan vi tillverka läkemedel billigare och med en jämnare kvalitet. Det ger i sin tur billigare och säkrare läkemedel för användarna.
Josefina Nordström har vid Uppsala universitets institution för farmaci studerat materialsnåla metoder och modeller som läkemedelstillverkarna kan använda i sin ”verktygslåda” för att bestämma tillverkningsegenskaper hos de material som ingår i tabletter. Hon föreslår också ett klassificeringssystem för pulvers komprimeringsegenskaper som kan underlätta tolkningen av resultat från de olika modeller som används för att beskriva komprimeringsegenskaperna. Dessa egenskaper är mycket viktiga för hur bra den slutliga produkten – tabletten – fungerar.
Större delen av alla läkemedel är tabletter. Många patienter upplever tabletter som ett bekvämt och lätthanterligt sätt att ta en medicin, och de lämpar sig bra för masstillverkning. Tabletter tillverkas genom att ett pulver hälls i en sluten volym som sedan trycks ihop till en tablett.
– Porositeten påverkar hur fort tabletten löser upp sig i magen, något som är viktigt för hur snabbt kroppen tar upp läkemedlet, säger Josefina Nordström. En tablett måste också hålla ihop tillräcklig bra för att inte gå sönder under produktion, paketering och transport, men ändå vara enkel för patienten att bryta sönder.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Josefina Nordström på 018-471 45 50, 070-741 44 74 eller josefina.nordstrom@farmaci.uu.se.
– Vi ser en nedgång i smugglingen med drygt 30 procent under årets 6 första månader och orsaken är helt enkelt att allt färre svenskar uppger att de köper smugglad alkohol, säger Mats Ramstedt på SoRAD.
Andelen som rapporterade minst ett köp under de senaste 30 dagarna av ”alkoholdrycker som någon eller några personer fört in i Sverige i syfte att sälja det vidare för att tjäna pengar på det” minskade från 2,7 till 2,1 procent. Omsatt till antal personer i befolkningen skulle detta innebära en minskning från ca 200 000 köpare per månad till 160 000 köpare.
– Det är en oväntat stor nedgång som vi inte har någon entydig förklaring till, säger Mats Ramstedt.
Det rekordhöga bensinpriset kan förstås innebära att fler avstår från att göra inköpsresor med bil, något som också antyds i våra data. Att Systembolaget säljer mer kan också tolkas som att fler väljer att handla där istället för att köpa smugglad alkohol. Dessa faktorer har dock inte dämpat den legala resandeinförseln (införsel för eget bruk) som tillsammans med smugglingen står för 25 procent av all alkohol som dricks i Sverige idag. Det är lägre än toppåret 2004 då dessa delmängder stod för 34 procent men utgör fortfarande en betydande mängd alkohol. Slår man ihop skattningarna av legal och illegal införsel för första halvåret i år motsvarar det t.ex. all sprit och starköl som såldes på Systembolaget under samma period.
SoRADs siffror ger en annan bild än den som rapporterats i media tidigare i år, där smuggling och införsel ska ha ökat – bland annat uppgav Sprit & Vin leverantörsföreningen (SVL) att gränshandeln med sprit ökat med 15 procent under första kvartalet 2008.
– En svaghet med SVL:s data är att den endast mäter gränshandeln i Tyskland och Estland, och bortser från införsel från andra länder. Vi ser också ökningar i svenskarnas alkoholinköp från framförallt Tyskland, men det uppvägs av nedgångar i införsel från andra länder, säger Mats Ramstedt.
Även en kraftig ökning av polisanmälda fall av olovlig försäljning och innehav av alkohol under första halvåret 2008 har antagits bero på en faktisk ökning av smugglingen, något Mats Ramstedt ifrågasätter.
– Det är mer troligt att denna uppgång speglar en ökning av de polisiära insatserna mot illegal alkohol. Man kan inte utesluta att dessa till och med haft en dämpande effekt på handeln med smuggelalkohol på vissa håll, säger Mats Ramstedt.
SoRADs kartläggning är baserad både på försäljningsstatistik (registrerad alkoholkonsumtion) och självrapporterade uppgifter om resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning (oregistrerad alkoholkonsumtion). Den förra har av naturliga skäl relativt hög tillförlitlighet medan de senare är mer osäkra, men eftersom frågorna ställs på ett likartat sätt varje månad (till 1 500 slumpmässigt utvalda svenskar) kan man dock anta att mätningarna fångar in förändringar.
Under de senaste 12 månaderna (juli 07 – juni 08) skattades den totala alkoholkonsumtionen till 9,65 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre vilket var endast obetydligt mindre än året innan (-1 procent). Resandeinförseln låg still på 1,8 liter medan smugglingen skattades till 0,6 liter, en minskning med 0,2 liter som främst berodde på minskad spritsmuggling. Hemtillverkning var oförändrad (0,2 liter) och Internet-köpen minskade från 0,3 till 0,2 liter. Sammantaget utgör dessa oregistrerade delmängder 28 procent av totalkonsumtionen och den registrerade konsumtionen som köps på Systembolaget, restauranger samt, gällande folköl, i livsmedelsbutiker, står således för 72 procent av totalkonsumtionen. Systembolagets andel uppgår till 56 procent. Vad gäller olika dryckessorter så minskade konsumtionen av både sprit och folköl med 8 procent, starkölskonsumtionen var oförändrad medan vin samt cider och blanddrycker ökade.
Uppgifterna finns på SoRADs hemsida www.sorad.su.se under News.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Mats Ramstedt, SoRAD, tfn 08-16 34 08 mobil 070-266 96 24, e-post mats.ramstedt@sorad.su.se
För bild på Mats Ramstedt, se www.su.se/press under Pressbilder eller kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se.
Snölega kallas en yta, exempelvis en fjällsida, där snön ligger kvar längre tid än i omgivningen. Snölegan är hem för ett unikt ekosystem, med en stor mångfald arter anpassade till snölegans speciella livsmiljö: en relativt hög vintertemperatur, kort växtsäsong och låg konkurrens mellan arterna.
Men i klimatförändringarnas och den globala uppvärmningens spår riskerar snölegorna att försvinna. Konsekvenserna för det alpina landskapet kan bli omfattande. Det konstaterar en studie vid Göteborgs universitet, genomförd av forskarna Ulf Molau och Robert Björk, som nu uppmärksammas i ansedda tidskriften Nature.
Enligt de vetenskapliga klimatsimuleringar som gjorts för norra Skandinavien kommer det i framtiden både bli varmare och snöa mer, framför allt vintertid. Men även om snömängden ökar kommer det varmare klimatet leda till en tidigare snösmältning. Detta förlänger växtsäsongen, men medför också ett ökat kvävenedfall eftersom snö har förmågan att ”tvätta ur” föroreningar ur atmosfären, föroreningar som när snön smälter fördelas över landskapet.
–Vår forskning bekräftar de farhågor som lyfts fram om att snölegorna är känsliga för ett förändrat klimat, och att de troligen kommer förekomma mer sporadiskt i det framtida, alpina landskapet, säger Ulf Molau, professor vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet.
–Eftersom snölegorna förser det alpina landskapet med bete och vatten kommer detta oundvikligen få omfattande konsekvenser för fjällandskapets biologiska mångfald, även högre upp i den alpina näringskedjan.
I alpina områden, inte minst kring polerna, sker dessutom en omfattande deponering av sot från sydligare breddgrader. Forskning inom atmosfärkemi visar att denna deponi står för 20 procent av växthuseffekten i Arktis, något som ytterligare kommer påskynda snölegornas försvinnande.
Kontaktinformation
Ulf Molau, Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet
031-786 2665
Mobil: 0708-790533
ulf.molau@dpes.gu.se
Robert Björk:
0704-54 65 41
robert.bjork@oru.se
Byggstenarna i tekniske biologen Daniel Ailis avhandlingsarbete utgörs av guldpartiklar och proteiner som designats och tillverkats i laboratoriet. Guldbollarnas diameter är 13 nanometer (13 miljarddels meter eller ungefär lika mycket som ett skäggstrå växer på en sekund).
Guld i nanostorlek har helt andra egenskaper är det bulkmaterial vi är vana vid. En lösning med guldnanopartiklar är vackert vinröd men har förmåga att ändra färg beroende på omgivningen.
– Det visste romarna som använde lösligt guld för att färga glas. Den berömda Lycurgusbägaren är rubinröd i vanlig belysning men blir gulgrön i reflekterat ljus, säger Daniel Aili.
Nu undersöker han om dessa optiska egenskaper – som förklarades av fysikern Michael Faraday i mitten av 1800-talet – kan användas i detektorer för bland annat medicinsk diagnostik.
Den andra byggstenen är de hemmagjorda proteinerna, designade för att likna naturliga biomolekyler. När de tillsätts i en guldlösning fäster de självmant vid partiklarnas ytor. De ”klädda” guldbollarna kan sedan fungera som reagens med förmåga att upptäcka andra naturligt förekommande proteiner.
– I framtiden hoppas vi kunna använda metoden för att hitta sjukdomsrelaterade proteiner i prover av exempelvis serum, tårvätska eller urin, säger Daniel Aili.
Man kan tänka sig en applikation ungefär som en graviditetssticka. Om provet är negativt visar stickan blå färg, men om det sökta proteinet är närvarande slår den om till rött. Vad som händer är att ämnet binder till guldpartiklarna som då skiftar färg. Med blotta ögat kan man på så vis detektera ett mänskligt protein i mycket låga koncentrationer, under ett tusendels gram per liter.
De syntetiska proteinerna har också andra möjliga användningsområden. De har modifierats för att självorganisera sig till långsmala fibrer, strukturer som spelar en viktig roll i biologiska system och finns i allt från spindelväv till muskler.
Avhandlingen Polypeptide-based nanoscale materials läggs fram vid disputation fredag 3 oktober 2008 kl 10.15 i sal Planck, Fysikhuset, Campus Valla, Linköping. Opponent är Dr Molly Stevens, Imperial College, London.
Bildtext: De kemiskt modifierade guldpartiklarna kan användas för att ”fiska upp” proteiner ur ett prov och om proteinet nappar går det enkelt att avgöra från färgen på lösningen.
Kontaktinformation
Kontakt:
Daniel Aili 013-281211, 0768-507415, danai@ifm.liu.se
