Att sälja sina produkter till rätt pris lyfts ofta upp som något oerhört viktigt för att maximera företags långsiktiga lönsamhet. Samtidigt ses prissättning, pricing capability, som en ganska lättskött del i företagets övergripande strategi. Forskaren Niklas Hallberg, Ekonomihögskolan i Lund, ser i sin studie av strategi och prissättning i fem europeiska förpackningsföretag att prissättning är en oerhört komplex historia. Priset är en strategiskt tung post och en fråga för ledningen.
– Det här handlar om en långsiktig strategi för företag som är svår att köpa sig till. Om man är framgångsrik inom prissättning skapar man en fördel mot konkurrenterna som de inte kan ta igen ens om de försöker. Rätt erfarenhet, inarbetade IT-system och rätt övergripande organisatorisk struktur tar tid att skapa, och det finns inget ”quick fix”, säger han. För att hitta rätt pris måste företagen investera inom tre övergripande områden som rör människor, system och organisation.
– Det är definitivt en framgångsfaktor att ha personer i nyckelpositioner som har den kommunikativa eller affärsmässiga fingertoppskänsla som krävs för att samla rätt information i kundspecifika prissättningssituationer. Det är tyst kunskap som företagen inte kan skaffa snabbt, utan det handlar om att ha personer med rätt erfarenhet. I alla företagen jag studerat finns en sådan ”prisguru”.
– Jag blev förvånad över hur lite investeringar företagen gjort i IT-system och strategiska styrsystem för marknadsinformation. Det hänger ihop med att besluten baseras mycket på känsla och erfarenhet. På grund av komplexiteten i besluten, med kanske runt tusen produkter och hundratals olika kunder varje år, ersätts system- av humankapital.
– Till en bra kalkyl behövs korrekt information om vad det kostar att tillverka en produkt. Det låter som något trivialt, men jag ser att företagen har ganska dålig kontroll på vad det kostar att produktutveckla, tillverka och transportera en produkt, och sedan sätta den kostnaden i relation till konkurrenters erbjudande.
Kontroll över organisationen är betydelsefullt för att koordinera alla prisbeslut.
– Olika beslutsfattare i organisationen drivs av olika intressen. Exempelvis säljare har en naturlig tendens att vilja sälja, och har en nära, ofta personlig relation till kunden. Säljaren vill ha så lite krångel som möjligt och kunden pressar priserna. Kort och gott är det bekvämt för säljaren att sälja lite billigare än vad som är optimalt för företagets lönsamhet.
Niklas Hallberg berättar att det är relativt vanligt att styra prisbeslut genom att den information säljare får visar att kostnaden för en produkt är högre än den verkligen är. Det hindrar säljaren att gå ner för mycket i pris.
– Generellt sett skulle jag säga att prissättningsbeslut behöver ligga på hög organisatorisk nivå. Fördelen om säljarna sätter priset är, även om man får ut lägre snittpris, att företaget kan undvika att missa en order. Men många företag vill sälja på kundvärde, det vill säga det värde som köparen upplever att en produkt har, snarare än att vara billigast.
Niklas L. Hallberg disputerade i maj med ”Pricing Capability and Its Strategic Dimensions” vid Företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Kontakta Niklas Hallberg på 0734-43 40 59 eller niklas.hallberg@fek.lu.se
Formuleringarna om värdegrunden i Lpo 94 gav tidigt upphov till en intensiv debatt – den så kallade ”värdegrundsdebatten” – som från och till sedan dess aktualiseras i medierna. Skolverket, pedagogiska forskare och andra har också försökt förtydliga vad denna värdegrund innebär och vad den bör innebära.
– Detta är emellertid ingen lätt uppgift, då läroplanen innehåller både vaga och motstridiga anvisningar och riktlinjer, hävdar Pia Nykänen. I sin avhandling gör hon en kritisk granskning av olika skrivningar om värdegrunden utifrån ett moralfilosofiskt angreppssätt. I arbetet aktualiseras flera teman som alla har med hur skolans fostran av dagens barn och ungdomar bör se ut. För under rubriken ”värdegrund” samlas idag såväl moraliska normer och värderingar som olika demokratiideal och ideal med avseende på det mångkulturella samhället.
Grundläggande normer och värderingar har formulerats i svenska läroplaner redan långt innan ordet ”värdegrund” infördes. Mot bakgrund av detta ter sig värdegrundsdebatten i mitten av 90-talet som något förvånande. Det som kan skönjas över tid är en alltmer vacklande hållning i läroplanerna, där medvetenheten om dagens mångkulturella samhälle gör sig tydlig. En förskjutning från moralisk fostran till demokratisk och mångkulturell fostran framträder.
Men demokratisk fostran och mångkulturell fostran är inga universallösningar eller enhetliga ideal. Det finns olika idéer om vad som är god demokrati respektive god mångkulturalism. Och även om vi överger en ”moralisk värdegrund” till förmån för en ”demokratisk värdegrund” eller en ”mångkulturell värdegrund” så kvarstår bland annat en grundläggande spänning: den mellan att hävda att en viss uppsättning normer och värderingar ska överföras samtidigt som vikten av att fostra till tolerans betonas.
– Min förhoppning är att denna avhandling ska bidra till en förnyad debatt och mer forskning om vilka normer och värderingar skolan ska – eller inte ska – fostra till och framför allt: på vilka grunder, säger Pia Nykänen.
Avhandlingens titel: Värdegrund, demokrati och tolerans – om skolans fostran i ett mångkulturellt samhälle.
Disputationen ägde rum lördagen den 4 oktober 2008.
Avhandlingen kan beställas från Filosofiska institutionen, annmari.teiffel@phil.gu.se
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Pia Nykänen 031-786 46 24
pia.nykanen@phil.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
Nataliya Berbyuk Lindström studerar i sin avhandling hur den interkulturella kommunikationen egentligen fungerar i svensk sjukvård. Studien visar att utländska läkare, svenska patienter och personal är i stort sätt nöjda med sin kommunikation. Manliga respondenter är dock mer nöjda än kvinnliga. De vanligaste språkliga problemen är läkarens svårigheter att hitta rätt ord, t.ex. svenska ord för medicinska termer. Andra exempel är problem med att förstå äldre patienter med nedsatt hörsel, att finna ämnen för informella samtal eller att förstå patienternas humor (båda starkt beroende av kulturella faktorer).
En vanlig upplevd kulturell skillnad är skillnaden i maktdistans läkare – patient och läkare – sjuksköterska i Sverige jämfört med i de utländska läkarnas ursprungsländer. Den informella tonen, patientens/sjuksköterskans ifrågasättande av läkarens ord samt rätten och viljan till medbestämmande kan upplevas som obehagligt och respektlöst om läkaren är van vid en mer paternalistisk relation.
En annan skillnad gäller svenska drag som undvikande av konflikter. Utländska läkare upplever att svenska patienter och kollegor sällan visar sitt missnöje känslomässigt, vilket kan ge ökad otrygghet. Patienterna anser att språkliga problem från läkarens sida försvårar kommunikationen, men betonar även positiva sidor i kontakten, t.ex. läkarnas professionalitet, vilja att hjälpa till och försök att uppnå ömsesidig förståelse.
Patienter och personal säger också att utländska doktorer ofta ägnar mer tid åt sina patienter. Detta kan förklaras av språkliga problem vid andraspråksanvändning, t.ex. långsammare samtalstempo. Eftersom många patienter noterar faktisk tid är ofta känslan av att få mer uppmärksamhet och inte bli behandlad enligt ”löpandebandprincipen” positiv. En annan kommentar är att utländska läkare lyssnar noga på sina patienter, ger mycket återkopplig (särskilt i form av repetitioner och omformuleringar) och är noggranna, vilket uppskattas av patienterna. Igen kan förklaringen vara bristande språkkunskaper som kan tvinga läkaren att lyssna mer noggrant för att undvika brist på förståelse/missförstånd.
Avhandlingen illustrerar också hur svenska patienter och personal hjälper de utländska läkarna med språket. Avhandlingsförfattaren har utfört en detaljerad komparativ analys av hur utländska och svenska läkare ställer frågor och ger information till sina patienter. Nataliya Berbyuk Lindström kommer avslutningsvis med idéer för undervisning och träning i tvärkulturell kommunikation för sjukvårdspersonal.
Avhandlingens titel: Intercultural communication in health care – Non-Swedish physicians in Sweden.
Disputationen äger rum lördagen den 25 oktober 2008 kl. 10.00
Plats: Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Nataliya Berbyuk Lindström,
031-786 5213
natasha@ling.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
I sin jämförelse av Chile och Argentina har Viviana Stechina fokuserat på det politiska systemets spelregler och den politiska elitens handlingar i situationer där många korruptionstillfällen uppstår. Genom att detaljgranska privatiseringsprocesser i de bägge länderna har hon identifierat de institutionella omständigheter som ökar eller minskar risken för elitkorruption. I sin analys koncentrerar hon sig på fyra institutionella aspekter som korruptionsexperter ofta lyfter fram som relevanta för att förstå uppkomsten av korruption – graden av ansvarutkrävande i det politiska systemet, graden av genomskinlighet i beslutsfattandet och graden av maktkoncentration och handlingsfrihet hos beslutsfattarna.
Avhandlingen visar att de politiska institutionerna spelar en viktig roll när det gäller benägenheten för korruption i de båda länderna. Chiles politiska system, med större ansvarsutkrävande och mindre maktkoncentration, visade sig vara mer motståndskraftigt mot korruption än det argentinska systemet. Hur stor handlingsfrihet beslutsfattarna hade visade sig däremot spela en mindre roll än korruptionsforskare vanligen brukar ange.
Det mest anmärkningsvärda med resultaten är att större genomskinlighet i Argentina inte ledde till lägre korruption på kort sikt.
– Tack vare pressens omfattande rapportering hade allmänheten i Argentina större tillgång till information om politiska beslut och handlingar än i Chile, men det hindrade inte förekomsten av korruption och maktmissbruk. Istället ökade medierapporteringen människors medvetenhet inte bara om korruptionens omfattning, utan också om den straffrihet som rådde. Detta ökade troligtvis incitamenten för korruption på kort sikt. På
längre sikt finns det däremot fördelar med ökad transparens, säger Viviana Stechina.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Viviana Stechina, 018-471 71 24, 0733-32 87 57, e-post: Viviana.Stechina@statsvet.uu.se
Andelen äldre ökar i många länder, och allt fler personer insjuknar i demens. Sedan tidigare är det känt att personer som drabbas av demenssjukdomar som Alzheimers och Parkinsons ofta får sämre luktsinne. Det beror på att sjukdomarna slår ut områden i hjärnan som bearbetar lukter. Nu visar Jonas Olofsson vid Umeå universitet att ett försämrat luktsinne hos äldre kan vara ett tidigt tecken på demens som visar sig innan sjukdomen har gett andra symptom.
– Resultaten visar att äldre med dåligt luktsinne löper större risk att utveckla demens än andra. Därför stärks sambandet mellan luktsinnet och demenssjukdom också i det prekliniska stadiet av sjukdomen, menar Jonas Olofsson.
Jonas Olofsson har under fem års tid följt över tusen personer, varav omkring hälften var mellan 65 och 90 år i början av studien. Vid första undersökningstillfället fick de då ickedementa deltagarna testa hur väl de kände igen dofter från vanliga kryddor, frukter och blommor. Han undersökte också vilka som bar på ApoE-e4, en genvariant som ökar den ärftliga demensrisken.
Efter fem år undersöktes vilka deltagare som diagnostiserats med en demenssjukdom. Även förändringar i kognitiv förmåga undersöktes genom ett särskilt demenstest, mini-mental state examination (MMSE). Jonas Olofsson visar att personer som drabbats av demens hade ett dåligt luktsinne redan vid första testtillfället.
Även personer som bar på ApoE-e4 hade ett nedsatt luktsinne vid första provtillfället, och bland de äldsta i 80–90-årsåldern var ett dåligt luktsinne ett tecken på försämrad kognitiv förmåga under de kommande fem åren, vilket innebär ökad demensrisk.
– Hos äldre med hög genetisk risk för Alzheimer kan ett dåligt luktsinne vara ett särskilt tidigt tecken på att demensprocessen har startat i hjärnan, anser Jonas Olofsson.
– Jag tror att test av luktsinnet, i kombination med traditionella utvärderingar och genetisk information, kan förbättra demensdiagnostik och göra att bromsmediciner kan sättas in i ett tidigare skede, säger Jonas Olofsson, och menar att testerna nu behöver förbättras, bland annat för att identifiera de dofter som är bäst lämpade för att upptäcka demens.
Deltagarna i studien ingår i Betula-projektet, ett storskaligt forskningsprojekt om åldrande, hälsa och minne. Projektet har bedrivits i Umeå under cirka tjugo år, och omkring 4 400 personer har deltagit i studien.
Fredagen 10 oktober försvarar Jonas K. Olofsson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Odor identification in aging and dementia: Influences of cognition and the ApoE gene. Svensk titel: Luktidentifiering i åldrande och demens: Influenser av kognition och ApoE-genen. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal D, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Richard L. Doty, department of Otorhinolaryngology, University of Pennsylvania, USA.
Kontaktinformation
Kontaktinformation:
Jonas Olofsson,
institutionen för psykologi,
Umeå universitet,
tel: 08-16 38 34, 070-921 0357
e-post: jonas.olofsson@psy.umu.se
Kraven på minskade utsläpp av växthusgaser har gjort att användningen av bio- och avfallsbränslen ökat i värme- och elproducerade förbränningsanläggningar. Men den här typen av bränslen är svåra att förbränna och ger bland annat igenproppade pannsystem med kostsamma driftstörningar.
– Jag har tittat på bränslen och askor, i första hand olika typer av avfallsbränslen, d.v.s. allt från halm till brännbart sorterat hushållsavfall och kommunalt avloppsslam, förklarar Anita Pettersson.
Drivkraften i hennes forskning har framför allt varit att vara med och påverka utvecklingen inom energisektorn.
– Vi måste jobba för en hållbar utveckling.
Första delen av hennes arbete handlar om fosforåterföring ur askor från samförbränning av kommunalt avloppsslam och träpellets. Hon har försökt hitta ett enkelt sätt att laka ur fosfor för återvinning och samtidigt ha kvar tungmetaller. Fosfor används till gödningsmedel.
– Normalt utvinns fosfor ur mineralen apatit som finns i bl.a. Ryssland, Finland, USA och Afrika. Fosfor används för framställning av konstgödsel. Men mängden apatit på jorden är begränsat och beräknas bara räcka i cirka 130 år till. Den fosfor man hittills har utvunnit ligger utspridd överallt i miljön. Vi måste alltså börja plocka fosfor från kretsloppet, förklarar Anita Pettersson.
Den andra delen i avhandlingen handlar om alkali och klorider (natrium och kalium), som ställer till problem i förbränningspannor genom att avsätta beläggningar, som leder till korrosion och sintring som gör att förbränningspannan sätter igen. Denna typ av problem leder till kostsamma produktionsstopp. Anita Pettersson har undersökt samförbränning av olika slags bränslen för att se om det går att ta fram ett enkelt sätt att minska problemen. Hennes resultat visar att om kommunalt avloppsslam tillsätts i förbränningen, så försvinner dessa problem.
– Det är zeoliterna från tvättmedel som finns i slammet som gör underverk och fångar upp natrium, kalium och klor och oskadliggör det!
En annan viktig del av arbetet har varit att titta på metoder för att förutspå olika bränslens egenskaper vid förbränning. En väldigt aktuell fråga nu när olika typer av avfall är aktuella för energiproduktion.
Lever du som du lär?
– Ja, jag försöker! Hemma eldar vi med pellets, har solvärme, kör etanolbil och så använder vi lågenergilampor.
Kontaktinformation
Anita Pettersson
Institutionen Ingenjörshögskolan
Tfn:033-4355982
E-post: anita.pettersson@hb.se
Hinnkräftor är små kräftdjur som lever i sötvatten. De vuxna individerna är 1-2 millimeter långa, beroende på vilken art de tillhör. Hinnkräftorna trivs i ytvattnet i sjöar och dammar där de äter alger. Problemet är att de vid ytan samtidigt utsätter sig för två stora risker, dels hungriga fiskar som vill äta upp dem, dels för mycket UV-strålning de stunder då solljuset är starkt.
För att fly dessa faror måste hinnkräftorna dyka ner i djupare och mörkare vatten där UV-strålningen inte når ner och där fiskarna inte kan se dem. Särskilt risken för att bli uppäten gör att hinnkräftorna tvingas vänta i djupet så länge dagsljus råder. I skymningen kan de åter simma upp till ytan och stanna där hela natten i skydd av mörkret för att äta av algerna.
Men nu har två sötvattenforskare från Lunds universitet visat att de yngre individerna kan göra raffinerade bedömningar av riskerna. Så länge hinnkräftorna är mindre än 0,9 millimeter långa verkar fiskarna inte intresserade av att äta dem. Kanske ser fiskarna inte de minsta kräftdjuren, eller så finner fiskarna dem helt enkelt inte tillräckligt mättande.
Alltså kan de unga individerna stanna kvar vid ytan även dagtid så länge UV-strålningen inte är för kraftig. De kan då äta av algerna i lugn och ro och slipper slåss om maten med de vuxna hinnkräftorna. Vid starkt solljus dyker de genast ner en bit i vattnet, och när solen går i moln kommer de snabbt upp igen.
– De anpassar sig hela tiden och reagerar direkt om UV-strålningen blir för stark för dem, säger professor Lars-Anders Hansson, en av de båda forskarna på limnologiska avdelningen vid Lunds universitet.
Frågan är hur dessa små oansenliga kräftdjur överhuvudtaget kan ha en självuppfattning. Hur kan de veta hur länge de är tillräckligt små för att klara sig undan de jagande fiskarna? Hur kan de veta när de har blivit så stora att de att varje gryning måste fly ner i djupet och vänta där tills skymningen kommer?
– Vi kan inte förklara det. Det är mycket fascinerade! säger Lars-Anders Hansson.
Hansson har svårt att tänka sig att de små hinnkräftorna i egentlig mening skulle vara medvetna om sin kroppsstorlek. Kanske handlar det snarare om att de unga individerna helt enkelt inte utvecklar sitt luktsinne förrän i vuxen ålder, spekulerar han. Om så är fallet skulle de unga kräftdjuren inte känna lukten av fisk i början av sitt liv och därför inte heller känna någon drift att fly ner i vattendjupet varje gryning.
De bägge Lundaforskarnas arbete har publicerats i en vetenskaplig tidskrift för biologisk forskning, Proceedings of the Royal Society: Biological Sciences. Deras undersökning har också uppmärksammats i internationell press, bland annat Der Spiegel.
Kontaktinformation
För mer information se http://publishing.royalsociety.org/index.cfm?page=1764. Eller kontakta Lars-Anders Hansson, tel nr 046 – 222 41 69.
En svår brännskada är ett trauma fyllt av smärta och påfrestningar som kan förändra hela livet för den person som drabbas. Björn Wikehult har i sin avhandling undersökt hur det gått för patienter som vårdats på brännskadeavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala mellan 1980 och 2006. Är de beroende av sjukvård resten av livet? Är de nöjda med den vård de fått och hur ser deras liv ut idag?
Faktorer som undersökts är vårdutnyttjande, upplevd brännskadespecifik hälsa, personlighetsdrag, psykiska symtom i form av ångest och depression och symtom på posttraumatisk stress. Vidare undersöktes om deltagarna hade minnen av negativa vårdupplevelser, till exempel maktlöshet eller rädsla. Dessutom undersöktes fyra aspekter av patienttillfredsställelse: kvalitet i kontakten med vårdpersonalen, kvalitet i kontakten med läkarna, adekvat behandlingsinformation samt allmän tillfredställelse med vården.
I en av delstudierna intervjuades 69 före detta patienter som hade hälsoproblem flera år efter brännskadan. Hälften av dessa hade fortfarande kontakt med vården på grund av sin brännskada. Dessa hade svårare än andra med enkla vardagsgöromål, handfunktionen var sämre och de hade problem att klara sitt arbete.
– Studien visar att individens personlighetsdrag, såsom stresskänslighet och äventyrslystnad, betydde mera för vårdutnyttjandet än skadans svårighetsgrad, säger Björn Wikehult.
Patienterna rapporterade få minnen av negativa vårdupplevelser. Av de förekommande var känslan av maktlöshet vanligast. De flesta var nöjda med vården de fått, särskilt gällde detta kontakten med vårdpersonalen. Minst nöjda var de med den information de fått om behandlingen. Även här var individuella faktorer, såsom personlighetsdrag och nära relationer, viktigare för tillfredställelsen än brännskadans karaktär. Även ålder, utbildning och symtom på posttraumatisk stress hade betydelse. Wikehults avhandling ger dock stöd för att metoden för att mäta tillfredställelse med vården ändå fungerar tillräckligt bra.
Resultaten kan användas för att förbättra möjligheterna att identifiera de patienter som behöver extra mycket stöd för att återhämtningen ska bli så bra som möjligt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Björn Wikehult, tel: 018-61 53 66, 070-583 41 85, bjorn.wikehult@surgsci.uu.se
Trängsel i cellmiljön tvingar proteinet VlsE, som finns i borreliabakterier, att ändra form. Som gubben ur lådan hoppar då också en antigen fram, d.v.s. ett kroppsfrämmande ämne, som sätter i gång kroppens produktion av antikroppar. Det är just förekomsten av dessa antikroppar som läkare ofta använder för att diagnostisera borrelia. Fram till i dag har det saknats kunskap om hur antikropparna kan bildas, eftersom antigenen är dold i den ursprungliga formen för proteinet VlsE.
– Vi misstänker att proteinets formförändringar är naturens egen origami för att kontrollera vilka funktioner proteinet ska ha vid särskilda tillfällen. På detta sätt kan olika delar exponeras, ungefär på samma sätt som i vikta pappersloppor som barn leker med, säger Pernilla Wittung-Stafshede, nytillträdd professor i biologisk kemi vid Umeå universitet.
Hon har tillsammans med kollegor från USA publicerat resultaten i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift Proceedings from the National Academy of Sciences.
Hur proteiner veckas och förändrar sin form har studerats intensivt i många år i provrör, men vid de studier som genomförts har framför allt utspädd vattenlösning använts. Pernilla Wittung-Stafshede poängterar att det är stor skillnad att studera en cellmiljö.
– En cell är inte en ”påse vatten” utan den är tjock som en gelé och den totala mängden stora molekyler i en cell kan motsvara upp till 40 % av den totala volymen. Det gör att proteinerna får mindre utrymme för att vecka sig i, berättar Pernilla Wittung-Stafshede.
Trängseln i cellen medför alltså att proteinernas form och funktion kan påverkas.
– Det här innebär i sådana fall att det skulle gå att skapa en viss sorts trängsel i cellen, som skulle bli ett precisionsverktyg för att manipulera proteinets form. Vilka fler proteiner skulle få andra funktioner om vi tryckte till dem? Med ett sådant verktyg skulle vi kanske få möjlighet att slå av eller på specifika aktiviteter och signaler i proteiner. Vi spekulerar att detta i framtiden skulle kunna användas för att till exempel påverka olika sjukdomsförlopp, förklarar hon.
Studien är den första som visar att trängsel i cellen kan medföra att formerna förändras i ett stort, biologiskt relevant protein. Undersökningarna är gjorda med hjälp av datorsimuleringar och laboratorieexperiment.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Pernilla Wittung-Stafshede, professor i biologisk kemi, Umeå universitet
Telefon: 090-786 5347
E-post: pernilla.wittung@chem.umu.se
Ett forskarteam från Stockholms universitet bestående av Professor Peter Kuhry och doktoranderna Britta Sannel och Gustaf Hugelius begav sig i början av september upp till Tavvavuoma i norra Lappland för att studera marktemperaturen i ett antal palsar/palsplatåer genom att borra ner till 10 meters djup. Dr. Felix Rivkin från Ryssland ledde borrningsarbetet som finansierades av Bert Bolincentret för klimatforskning (BBCC).
Resultaten av höstens fältarbete, i kombination med data som har registrerats på en palsplatå sedan 2005, visar att temperaturen i marken är mycket nära 0ºC, vilket indikerar att palsarna i Sveriges största och mest välutvecklade palsmyrområde håller på att tina och med tiden kan komma att försvinna helt. Tidigare studier, utförda av forskare från Lunds universitet, har visat att permafrosten håller på att tina i torvmarker kring Abisko belägna på lägre höjd. ”Det som förvånade oss mest under fältarbetet i Tavvavuoma var att även palsar belägna på högre höjd, ca 700 meter över havet, uppvisade marktemperaturer nära 0ºC” säger Britta Sannel.
Palsmyrarna har ett stort vetenskapligt värde och är även viktiga för friluftsliv och rekreation (t.ex. hjortronplockning). Ur klimatsynpunkt är de dessutom viktiga som kolreservoarer. När permafrosten tinar kan det kol som finns lagrat i den året-runt frusna torven bli tillgängligt för nedbrytarna och därmed komma att frigöras till atmosfären i form av växthusgaserna metan och koldioxid. På så sätt kan en självförstärkande effekt av den globala uppvärmningen uppstå.
* Palsmyrar är myrkomplex bestående av palsar, flackare palsplatåer och mellanliggande mer eller mindre vattenfyllda, lägre partier. Palsar är kullar av torv med en kärna som är frusen året runt (permafrost). Palsmyrar bildas endast i kalla klimat där permafrostprocesser, t.ex. frosthävning, kan verka i torven.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta
Britta Sannel, doktorand vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, tfn 070-669 75 53 eller 08-16 47 95, britta.sannel@natgeo.su.se
För bild på Britta Sannel eller på palsar, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Den 10 september gjorde CERN det första försöket med att skicka iväg en protonstråle i den 27 kilometerlånga tunneln, Large Hadron Collider, LHC. Datacenter från hela världen har kopplats samman för att det ska vara möjligt att lagra och analysera de 15 miljoner gigabyte som LHC producerar varje år.
– Denna ofattbara mängd data motsvarar lagringsutrymmet på över 21 miljoner cd-skivor. Här på HPC2N kommer vi att ta emot en datamängd som är lika stor som utrymmet på 200 000 cd-skivor. Skulle vi lägga ut cd-skivor med fodral längs E4:an skulle de räcka nästan ända till Hörnefors, säger universitetslektor Mats Nylén, vid HPC2N.
På fredag kommer forskare från hela världen att kunna börja använda den data som finns i Umeå tack vare så kallad gridteknik. Det innebär i detta fall att datacenter från hela världen kopplar samman sina resurser för att kunna tillhandahålla datalagring och möjligheter att bearbeta data.
Fyra kraftfulla detektorer vid LHC kommer att ta digitala ögonblicksbilder då protoner kolliderar med varandra i acceleratorn och på så sätt skapar nya objekt. För att upptäcka de nya objekten och fenomenen som uppstår måste bilderna analyseras av ett enormt antal datorer. Vid tidigare försök med partikelaccelatorer har forskarna förlitat sig på datorer i närheten av experimentet.
Med LHC är det inte längre möjligt. För att kunna samla ihop den nödvändiga beräkningskraften och lagringsutrymmet har ett världsomspännande nätverk bildats som använder sig av gridteknik. Det finns totalt elva sådana center i världen, ett av dessa är Nordic DataGrid Facility där HPC2N ingår.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Mats Nylén, High Performance Computing Centre North
Telefon: 090-786 69 56
E-post: mats.nylen@tp.umu.se
– Våra levnadsvanor har avgörande betydelse för utvecklingen av hälsan långt upp i åldrarna. Och de har ett starkt samband med människors sociala situation, säger Gunnar Ågren, generaldirektör vid Statens folkhälsoinstitut.
Ohälsosamma levnadsvanor liksom dålig hälsa följer inkomst och utbildningsnivå. Det är oroande att kraftig övervikt ökar bland kvinnor, liksom att svåra alkohol- och narkotikaskador fortsätter att öka.
– Det är glädjande att vi ser en viss minskning av rökningen bland kvinnor, det kan hänga samman med rökförbudet på restauranger som infördes 2005, säger Gunnar Ågren.
Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att varje år, med start i år, lämna en redovisning av livsstilsfrågor som har stor betydelse för folkhälsan och föreslå inriktning för fortsatt arbete.
Ett av förslagen är att tobaksvaror inte bör exponeras vid försäljning. Flera olika åtgärder för att begränsa tillgängligheten till narkotika och alkohol föreslås också.
Utvecklingen i stort beskrivs också på flera områden:
Alkohol: Alkoholskadorna fortsätter att öka trots att den totala konsumtionen har stannat upp de senaste åren.
Tobak: Rökningen minskar totalt sett, men lågutbildade och lågavlönade kvinnor släpar efter.
Narkotika: Den narkotikarelaterade dödligheten ökar till sin hittills högsta registrerade nivå, men användningen av narkotika är relativt låg i en internationell jämförelse.
Kraftig övervikt och daglig rökning är vanligast bland lågavlönade och personer med kort utbildning – särskilt bland lågavlönade kvinnor. Generellt sett har män fler ohälsosamma vanor än kvinnor. Kvinnor med lång utbildning och frånvaro av ekonomiska problem är de som har de mest hälsosamma levnadsvanorna.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Gunnar Ågren, generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 10, e-post: gunnar.agren@fhi.se
Jan Cedervärn, stf generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 12, e-post: jan.cedervarn@fhi.se
– Ett av syftena med artikeln är att avgöra var forskningsansträngningarna bör sättas in när det gäller att bedöma nederbördsförändringarnas effekter på växter och ekosystem. Det finns betydligt mindre forskning om detta än om temperaturförändringar och stigande koldioxidhalter. Det gäller både fältstudier och utvecklingen av datamodeller, säger en av författarna till artikeln i BioScience, docent Benjamin Smith på Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys vid Lunds universitet.
– På rent teoretiska grunder inser vi att varmare luft tar upp mer vatten och att det tar längre tid innan den blir mättad med fukt. Följden bör bli längre uppehåll mellan regnen. Men när det regnar blir nederbörden desto intensivare och rikligare.
Av en översikt över nederbörden 1900 – 2003 framgår att förändringar redan har inträffat. Den totala årliga nederbörden i Sibirien och Skandinavien har ökat. Det framgår också att det är glesare mellan regnvädersdagarna i området söder om Sahara och i delar av Indien och Sydostasien.
– Långvarig torka kommer inte att ha så stora effekter i ökenartade områden. Men där kan det det i stället komma mycket nederbörd på kort tid och det kan påverka ekologin. Vissa arter kommer att anpassa sig till detta, andra kommer inte att klara det och dessutom kan nya arter etablera sig under de intensiva perioder då öknen grönskar, säger Benjamin Smith och fortsätter:
– I områden där det i dag regnar regelbundet kan långvariga torkperioder förändra ekologin. I södra Sverige kan man t ex förvänta sig att skogen kommer att utsättas för stress. Somrarna blir torrare än nu, trots att den totala nederbörden kan bli lika stor eller ännu större än i dag. Därför kan det vara klokt för skogsägare att vid nyplantering satsa på torktåliga trädslag som tall eller ek i stället för gran.
– I våtmarksområdena längre norrut kommer klimatförändringarna knappast att medföra torka. Men under intensiva regn kan marken där bli syrefattigare och det kommer att påverka växtligheten. Det kommer att bildas mer metan och mindre koldioxid. Metan är för övrigt en aggressivare växthusgas än koldioxid, slutar Benjamin Smith.
Kontaktinformation
Den aktuella artikeln heter Consequences of More Extreme Precipitation Regimes for Terrestrial Ecosystems och finns i BioSciences oktobernummer 2008, vol 58 nr 9. För ytterligare kommentarer nås Benjamin Smith på tel 046/222 4354.
Sedan länge är känt att opium, morfin, heroin och liknande så kallade opiater kan framkalla smärtlindring, eufori och sömn (narkos) men även förorsakar beroende. På 1970-talet upptäcktes att detta sker via särskilda receptorer, dvs mottagare, i kroppens nervbanor. Nästan samtidigt upptäcktes också att kroppen tillverkar egna ämnen som kan påverka samma receptorer och därmed framkalla liknande effekter. Upptäckterna gjordes av flera forskargrupper av vilka en leddes av Lars Terenius vid Uppsala universitet.
De kroppsegna opiaterna (endorfiner, enkefaliner och dynorfin) kan även stimulera kroppens belöningssystem och påverkar därigenom motivation. Narkotiska opiater kan däremot leda till beroende och missbruk. Effekterna förmedlas huvudsakligen av de tre opiatreceptorer som benämns delta, kappa och my. En fjärde liknande receptor upptäcktes på 1990-talet.
Det evolutionära ursprunget för opiatsystemet har varit höljt i dunkel. Nu rapporterar Uppsalaforskarna, under ledning av Dan Larhammar vid institutionen för neurovetenskap, att alla fyra receptorerna fanns hos de första käkförsedda ryggradsdjuren Receptorsystemet finns i såväl benfiskar som alla fyrfota ryggradsdjur och uppstod i samband med att stora delar av arvsmassan fyrdubblades i det ursprungliga ryggradsdjuret. Opiatreceptorsystemet var således etablerat redan för 450 miljoner år sedan.
Medan människan och andra däggdjur har kvar den ursprungliga kvartetten har flera fiskarter fått ytterligare receptorer. Exempelvis är spiggen med sina sex opiatreceptorer i det här avseendet mer komplicerad än människan. De nya resultaten banar väg för forskning kring endorfinsystemets roll för både motivation, belöning, och smärtsignaler i människans avlägsnaste släktingar bland ryggradsdjuren. Dessutom kan resultaten reda ut hur de olika opiatreceptorerna blivit specialiserade på olika funktioner.
Forskningen har fått finansierats av Vetenskapsrådet och Carl Tryggers stiftelse.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Dan Larhammar, 018-471 4173, 0706-34 92 14, e-post: Dan.Larhammar@neuro.uu.se
Telomer kallas den DNA-struktur som sitter längst ut på våra kromosomer. Katarina Nordfjälls avhandling är baserad på fem epidemiologiska studier för att utröna telomerlängdens ärftlighetsmönster och dess roll som biologisk och prognostisk markör vid tumörsjukdom. Om telomerlängden är av betydelse för olika sjukdomar är det också mycket intressant att undersöka nedärvningsmönstret eftersom det tidigare visats att telomerlängd till viss del är något man ärver.
I två oberoende familjematerial observerades ett mycket starkare samband mellan pappans och barnens telomerlängd i blodceller jämfört med mellan mammans och barnens. Dessutom var ärftlighetsmönstret svårare att upptäcka hos äldre individer jämfört med yngre. Detta antyder att telomerlängden moduleras under livet av till exempel olika miljöfaktorer som suddar ut ärftlighetsmönstret.
Telomererna i blodceller mätt vid diagnos hos bröstcancerpatienter visade sig vara längre än i en kontrollgrupp kvinnor. Långa telomerer var även en riskfaktor för bröstcancer och dessutom kopplat till sämre överlevnad. Anledningen till detta är i dagsläget oklar men en teori är att kroppens immunförsvar kan vara inblandat. När två blodprover från samma individ undersöktes med ca tio års mellanrum, kunde det inte visas att telomerlängden innan diagnos var kopplad till insjuknande i tumörsjukdomar. Telomerlängden i blodet förkortas genom livet och när den blir kritiskt kort i en enskild cell slutar denna att dela sig. Telomerförkortningen hos både cancerpatienter och friska individer visade sig vara starkt kopplad till telomerlängden från start. Personer med långa telomerer från början förlorade dessa med större hastighet än hos dem som hade korta telomerer initialt.
Eftersom telomerer har stor betydelse för antalet möjliga celldelningar dras ibland parallellen mellan telomerlängd och livslängd. Att telomerlängden styr livslängd stämmer möjligtvis på cellnivå, men i en komplett organism är det sannolikt många samverkande faktorer som reglerar detta. I de flesta cancerceller, men också i en del av kroppens normala celler, finns ett enzym aktiverat (telomeras) som kan förlänga telomererna. Detta är anledningen till att tumörceller kan ha ”evigt liv” med obegränsat antal celldelningar.
Katarina Nordfjäll har vuxit upp i Lycksele. Hon har avlagt Biomedicin-, och Läkarexamen vid Umeå universitet.
Fredagen den 10 oktober försvarar Katarina Nordfjäll, Inst. för medicinsk biovetenskap, patologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln ”Telomere Length – Inheritance Pattern and Role as a Biomarker”.
Svensk titel: ”Telomerlängd – nedärvningsmönster och roll som biologisk markör”.
Disputationer äger rum kl 9.00 i sal Betula, By 6M, NUS.
Fakultetsopponent är Professor Thomas von Zglinicki, Institute for Aging and Health, University of Newcastle, United Kingdom.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1844<=sv.
Kontaktinformation
Katarina Nordfjäll nås på telefon 090-785 28 73, mobiltelefon 070-635 24 10 eller e-post katarina.nordfjall@medbio.umu.se.
Under hela 1900-talet har olika intresseorganisationer aktivt fört ut en skånsk historieskrivning. Närheten till Danmark har understrukits. Vissa organisationer framställer den skånska identiteten som evig, ibland till och med baserad på tankar om ras, och Skånes övergång till Sverige ses som en inledning på ett alltjämt fortgående förfall och förtryck. Den skånska storheten är endast möjlig att återupprätta genom självstyre.
Denna skånska nationella historieskrivning har fyllt en politisk funktion för missnöjesgrupperingar som skånepartiet, men också för Region Skåne.
– Sedan 90-talet då Region Skåne bildades har den skånska nationalismen blivit rumsren, säger Fredrik Persson. Det har behövts en gemensam skånsk historieskrivning för att skapa uppslutning kring regionsprojektet.
Utvecklingen mot regionalism är inte unik för Skåne. Jämtland och Tornedalen är andra svenska regioner som särprofilerar sig, men Skåne har kommit längst. Den regionala profileringen är också en internationell trend som är grundad i att det är lättare att få EU-anslag och investeringar från näringslivet om man marknadsför sig som region.
– Nu uppfinns regionerna i Europa på samma sätt som nationalstaten uppfanns under 1800-talet, säger Fredrik Persson.
Under 1800-talet var skåningar som ville lyfta skånsk historia angelägna om att markera sin tillhörighet i den svenska historieskrivningen. Sedan mitten av 1900-talet har Skånes historieskrivning snarare använts för att särskilja Skåne från resten av Sverige.
Från början hade den ett begränsat genomslag och organisationer som vurmade för skånskheten ansågs mest som lite kufiska. Deras historieskrivning blev ofta förlöjligad och ignorerad.
– Historia är ett politiskt redskap och att påtala de danska rötterna ansågs som en provokation mot den svenska historien, säger Fredrik Persson.
På 80-talet fick den skånska nationalismen, genom skånepartiet, en främlingsfientlig prägel men idag har den en annan karaktär och är helt accepterad och en grundsten för Region Skånes politiker, oavsett partitillhörighet.
Kontaktinformation
FREDRIK PERSSON, f. 1976, disputerar i historia lördagen den 4 oktober kl 10.15 i Edens hörsal, Paradisgatan 5. Avhandlingens titel är ”Skåne, den farliga halvön. Historia, Identitet och ideologi 1865-2000”.
Fredrik Persson, som även är kulturskribent och regelbundet medverkar i Sydsvenskan, nås på telefonnummer 046- 222 79 65, 0733- 46 67 94 eller Fredrik.Persson@hist.lu.se
