Denitrifierande bakterier är vanligt förekommande i åkermark. Under syrefria förhållanden, t.ex. i vattensjuka partier, omvandlas växttillgängligt kväve till lustgas och kvävgas som avgår från marken, vilket är en nackdel både för miljön och för lantbrukarens ekonomi.
Denitrifikationförmågan är spridd bland många olika bakteriesläkten. Dessa har olika egenskaper varför förändringar i bakteriefloran kan leda till skillnader i kväveförluster från jordbruksmarken.
Biolog Karin Enwall visar i sin avhandling att vi kan påverka vilka denitrifierare och andra bakterier som finns i marken, och hur mycket kol och kväve de omsätter, genom val av brukningsmetoder och odlingssystem. Det har effekt på markens kapacitet att hushålla med kvävet.
Resultat från gödslingsförsök som pågått i femtio år visar att olika organiska gödselmedel och mineralgödselmedel har förändrat bakteriesammansättningen och den mikrobiella aktiviteten.
Gödselmedel med försurande verkan, t.ex. ammoniumsulfat och rötslam, har gett upphov till de största förändringarna i sammansättning av markbakterier. Organiska tillsatser, i form av t.ex. stallgödsel, rötslam eller nedbrukning av halm, har vidare lett till ökad risk för kväveförluster genom denitrifikation.
Vissa gödselmedel påverkade kol/kvävekvoten, dvs. mängden kol relativt kväve, i marken långsiktigt. Detta var en annan stark, bakomliggande faktor som styrde sammansättningen av markens bakteriesamhälle. Organiska tillsatser i kombination med mineralkvävegödsling gav störst risk för kväveförluster.
Mer lättillgängligt kväve ökade emellertid också effektiviteten hos mikroorganismerna att omsätta markkolet till mikrobiell biomassa, där det binds i stället för att avgå som koldioxid till atmosfären.
I en annan fältstudie med ekologisk och integrerad odling (miljö- och kvalitetsstyrd konventionell odling) kunde hon se att de denitrifierande bakterierna var rumsligt fördelade i antal och sammansättning Vissa typer var mer vanliga i ekologisk odling och andra i den integrerade odlingen beroende på skillnader i markstruktur. Aktiviteten var mer beroende av markegenskaper som inte kunde kopplas direkt till val av odlingssystem.
Detta är ett första steg mot att identifiera de denitrifierande bakteriernas olika nischer på fältnivå, dvs. kartlägga var de är flest och mest aktiva. Med sådan kunskap skulle man kunna välja odlingsåtgärder efter vad som minimerar kväveförlusterna, dvs. en sorts precisionsodling.
Biolog Karin Enwall, institutionen för mikrobiologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Community ecology of denitrifying bacteria in arable land”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Tid: 17 oktober 9.30
Plats: Aulan, Genetikcentrum, Uppsala
Opponent: Professor George Kowalchuk, Netherlands Institute of Ecology, Centre for Terrestrial Ecology, Heteren, The Netherlands
Kontaktinformation
Mer information
Karin Enwall, 018-67 33 27, Karin.Enwall@mikrob.slu.se
Abstract och avhandlingen i sin helhet: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001825/
Forskargruppen på Institutionen för mikrobiologi http://www.mikrob.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=7321
Användningen av antibiotika är relativt sett högre bland äldre och i åldersgruppen 80+ är anledningen i hälften av fallen misstänkt eller säkerställd urinvägsinfektion. Men ofta ges antibiotika helt i onödan. Sedan tidigare vet man att asymptomatisk bakterieuri, ABU, är vanligt hos äldre med sämre hälsa, något som distriktsläkare och sköterskor möter dagligen. Dessa bakterier är helt ofarliga och ger inga symptom och behöver inte behandlas med antibiotika. Ändå ges inte sällan sådan behandling. Eftersom symtomen ofta är svåra att tolka hos äldre kan det ibland vara svårt att avgöra om bakterier i urinen är ett tecken på en urinvägsinfektion eller inte.
– Detta är ett problem eftersom det finns ett samband mellan hög användning av antibiotika och utveckling av resistenta bakteriestammar. När det gäller urinvägsinfektion blir det t ex allt vanligare med bakterier som är resistenta mot många olika sorters antibiotika, s k multiresistenta stammar. Därför är det viktigt att minska all onödig användning av antibiotika., säger Nils Rodhe.
Avhandlingen visar att dessa ofarliga bakterier i urinen är mycket vanliga även hos helt friska äldre, de fanns hos var femte kvinna och var tionde man över 80 år. Vid upprepad provtagning framkom att 60 procent av dem som haft bakterier vid ett provtillfälle fortfarande hade det efter 18 månader. Mer än var tredje kvinna och var femte man hade ABU vid åtminstone en av tre provtagningar.
– Men de flesta hade bytt bakteriestam, vilket visar att ABU hos äldre inte är något stationärt tillstånd.
För att söka efter sätt att skilja mellan dessa tillstånd har Nils Rodhe jämfört halten av vita blodkroppar, mätt som leukocysteras på den vanliga urinstickan, och s k cytokiner (små budbäraräggviteämnen, aktiva i kroppens infektionsförsvar) i urinprov från äldre med typisk blåskatarr och i urinprov från äldre med ABU. Man fann högre halter av leukocytesteras och cytokinen IL-6 vid blåskatarr än vid ABU.
– Detta skulle kunna utnyttjas i svårbedömda fall för att avgöra om det alls handlar om urinvägsinfektion, dvs om antibiotika kan vara till nytta för patienten. I framtiden skulle kanske även IL-6 kunna mätas med hjälp av vanlig urinsticka, säger Nils Rodhe.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Nils Rodhe, tel: 073-783 61 95, nils.rodhe@ltdalarna.se
Kronisk ledgångsreumatism, även kallad reumatoid artrit (RA), är en inflammatorisk sjukdom som drabbar upp till 1% av världens befolkning. De signalämnen som studeras i avhandlingen kan ha betydelse för denna sjukdom genom att påverka produktionen av de substanser som är viktiga för inflammationsprocessen. Studierna visar att flera av signalämnena uppregleras parallellt med en pågående inflammation och att en del av dem produceras lokalt i leden.
Signalämnena har bevisligen kraftiga effekter i ledvävnaden eftersom receptorer (mottagarställen) för dem också observerats på flera olika celltyper, t.ex. inflammatoriska celler och blodkärl. Olika signalämnen visar skilda mönster, vilket understryker att de har olika funktioner i knäleden. I avhandlingen påvisas också att även ledbroskcellerna uttrycker signalämnen och deras receptorer samt att uttrycket av dem förändras när en artrit utvecklas.
De studerade signalämnena har många påvisade effekter vid olika sjukdomstillstånd kopplade till inflammation och smärtförnimmelse, men också för läkning. Därför kan fynden i avhandlingen vara intressanta för utvecklingen av nya behandlingsstrategier mot RA, eftersom många patienter fortfarande inte blir hjälpta av dagens läkemedel. Att det bl. a. finns nervsignalsubstanser i knäledens celler innebär att det inte nödvändigtvis behövs nerver i området för att man ska få effekter av sådana substanser på inflammationen.
Ola Grimsholm är uppvuxen i Falkenberg, Halland. Han flyttade till Umeå 1999 och har här avlagt kandidatexamen med molekylärbiologi som huvudämne. Under doktorandtiden har han varit engagerad i utbildningspolitiska frågor och publicerat flera debattartiklar. Han kan nås via mobiltelefon 073-314 22 52 eller e-post ola.grimsholm@anatomy.umu.se
Fredagen den 17 oktober ber försvarar Ola Grimsholm, Inst. för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Neuropeptides and neurotophins in arthritis – studies on the human and mouse knee joint.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal BiA201, Biologihuset.
Fakultetsopponent är prof. Elvar Theodorsson, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
I en långtidsstudie följdes 86 barn med mycket låg födelsevikt, 1 500 gram eller lägre, till sitt 20:e levnadsår. De var födda i Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län mellan februari 1987 och april 1988.
Resultaten läggs fram i en avhandling av Per-Olof Gäddlin, neonatolog vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och doktorand vid Avdelningen för pediatrik, Linköpings universitet.
Under den aktuella perioden föddes i regionen totalt 107 barn som vägde 1 500 gram eller mindre (very low birthweight, VLBW). Alla 86 som överlevde ingick i studien. Lika många fullgångna barn födda på samma sjukhus valdes ut till en kontrollgrupp.
– Ett av huvudresultaten är att de här ungdomarna vid 20 års ålder bedömer sig som lika friska och upplever lika bra livskvalitet som kontrollgruppen. Det gäller även dem som har någon form av handikapp, säger Per-Olof Gäddlin.
Barnen i båda grupperna följdes upp vid sju tillfällen under sin uppväxt, från 6 månaders ålder till 20 år. En mindre del av de lågviktiga hade handikapp i form av CP-skada, låg begåvning eller svåra uppmärksamhetsstörningar. De lågviktiga barnen som grupp var oftare sjuka de första levnadsåren, vägde mindre och var kortare, och hade något sämre läsförmåga i tester. De allra flesta var normalbegåvade och gick i vanlig skolklass. Man kunde se en förbättring i deras läsfärdigheter mellan 9 och 15 år.
Riskfaktorer för sjuklighet och funktionsnedsättningar var komplikationer under nyföddhetsperioden, till exempel hjärnblödning.
Per-Olof Gäddlin vill trycka på vikten av att rutinmässigt följa upp dessa barn genom deras uppväxt.
– Kanske har man ibland brustit i att identifiera barn med funktionsnedsättningar. Sjukhusrapporterna förs vidare till barnavårdscentralerna och skolhälsovården, men många lärare känner inte till barnets bakgrund.
Sedan barnen i studien föddes har ytterligare framsteg gjorts i neonatalvården, vilket medfört att andelen överlevande barn under 1 500 gram nu är över 90 procent och risken för komplikationer senare i livet har minskat. Nu är den viktigaste uppgiften att förebygga för tidiga födslar, anser Per-Olof Gäddlin.
– Vi behöver mer kunskap om vilka faktorer som startar en förlossning. Kan man skjuta upp den bara några dagar eller veckor kan det vara mycket betydelsefullt, säger han.
Avhandlingen Long-term follow-up of very low birthweight children lades fram 10 oktober.
Kontaktinformation
Kontakt:
Per-Olof Gäddlin
0707-144682, säkrast måndag 13 oktober 10 – 14 eller tisdag 14 oktober 10 – 12.
I en studie på drygt 135 000 svenska män som fått prostatacancer påvisar Camilla Thellenberg-Karlsson och hennes medarbetare en ökad risk för manlig bröstcancer efter prostatacancer. Resultatet följdes upp i en ytterligare studie där fakta om vilken behandling som givits samlades in. Fynden visar ett samband mellan östrogenbehandling för prostatacancer och den ökade risken för bröstcancer hos dessa män. Antalet fall av bröstcancer är litet och därför är den absoluta riskökningen sannolikt liten.
Forskarna kan också påvisa att män har en lätt ökad risk att drabbas av prostatacancer efter en hyvlingsoperation för vattenkastningsbesvär men att dödligheten i prostatacancer minskar. Tecken på inflammation i prostatan vid tiden för operationen verkar inte påverka risken att få cancer.
Östrogenbehandling var vanlig på 1980-talet men används idag i mindre omfattning, då andra hormonbehandlingar är vanligare. Flera nya undersökningar pågår med östrogen i plåsterform för att på nytt utvärdera nyttan vid prostatacancer. Riskökningen för manlig bröstcancer bör vägas in i valet av behandling.
Undersökningen som visar att fler män än väntat diagnosticeras med prostatacancer efter en hyvlingsoperation kan förklaras med att de hade vattenkastningsbesvär och oftare blev undersökta. De cancrar som hittades var godartade och påverkade inte dödligheten i sjukdomen.
Fredag 17 oktober försvarar Camilla Thellenberg Karlsson, Inst. för strålningsvetenskaper, onkologi, sin avhandling med titeln ”Prostate Cancer Epidemiological Studies of Risk Factors”.
Svensk titel: Epidemiologiska studier av riskfaktorer för prostatacancer.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal 244 (Lions-salen), Norrlands
universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Peter Iversen, Univ. of Copenhapen.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1862
Kontaktinformation
Camilla Thellenberg Karlsson nås på telefon 090-785 00 00 (personsökning via växeln), mobiltelefon 070-349 53 92 eller e-post camilla.thellenberg@onkologi.umu.se.
– Stamcellerna beter sig inte alls som vi tidigare trott och återfinns på andra ställen än vi väntat oss. Vi går nu vidare med att undersöka vilken betydelse stamcellerna har för sårläkning och uppkomst av den vanligaste formen av hudcancer, basalcellscancer, säger professor Rune Toftgård, en av de forskare vid Karolinska Institutet som står bakom studierna.
De stamceller forskarna studerar finns i hudens hårsäckar, hårfolliklarna. Cellerna kan där förflytta sig till olika delar av hårsäcken beroende på vilken tillväxtfas denna befinner sig i. Forskarna tror att tillväxten styrs av ökad så kallad Hedgehog-signalering, en mekanism som är känd sedan tidigare. Förändringar i de gener som styr detta signalsystem kan leda till att signalöverföringen inte slås av i tid, utan fortsätter att gå på högvarv, vilket därmed skulle öka risken för cancer.
Publikation: “Lgr5marks cycling, yet long-lived, hair follicle stem cells”, Viljar Jaks, Nick Barker, Maria Kasper, Johan H van Es, Hugo J Snippert, Hans Clevers, Rune Toftgård, Nature Genetics, AOP 12 oktober 2008, doi 10.1038/ng.239.
För mer information, kontakta:
Professor Rune Toftgård
Tel: 0708-720533
E-post: Rune.Toftgard@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-5248 3895 eller 070-224 3895
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Sita Zougouri vid institutionen för kulturantropologi och etnologi har studerat den lokala förvaltningen av skogen i Bougnounou i Burkina Faso, ett projekt som går ut på att främja att skogen skyddas och förvaltas samtidigt som lokala aktörer ska kunna dra nytta av den genom att avverka brännved som de kan sälja. Projektet har fått stöd av bland annat FN:s utvecklingsprogram.
Sita Zougouri har följt projektet under sammanlagt nio månader mellan 2003 och 2006. I avhandlingen har hon dels studerat hur lokala aktörer interagerar med varandra, dels analyserat hur dessa interaktioner leder till processer som utesluter alternativt inbegriper olika sociala kategorier. Alla kan inte ta del i handeln med ved och i utvecklingsprojektet. Zougouri har utforskat dynamiken mellan aktörer och grupper, och mellan befolkningen i stort och en så kallad lokal fetisch – ett religiöst föremål som sägs besitta starka krafter – som kontrolleras av en präst och byhövding. Hon menar att man, för att förstå den skogsförvaltning som inletts på initiativ utifrån, måste se den i ett sammanhang där fetischen manifesterar den lokala makten.
– Både skogsförvaltarna och prästen som kontrollerar fetischen har intresse av att skogsförvaltningen fungerar som ett slags ”skyltfönster” för utvecklingen i området, berättar hon.
Prästen baserar enligt henne sin legitimitet på att han ser sig själv dels som en lokal beskyddare, dels som en representant för utvecklingen. Skogsförvaltarna ser gärna att det här fungerar, även om förvaltningen inte alls kan sägas vara demokratisk.
– Studien visar att processer som utesluter och införlivar olika kategorier av aktörer blir extra tydliga i ett sådant här ”skyltfönster” för utvecklingen. Det gäller interaktion mellan kvinnor och män, mellan infödda och invandrade personer, och mellan vanliga bybor och de som har den lokala makten, säger Sita Zougouri.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sita Zougouri (på engelska), 018-471 25 96, 073-787 20 07, e-post: Sita.Zougouri@antro.uu.se
I Vd under press – om medialiseringen av näringslivets ledare analyseras det allt intensivare mötet mellan näringsliv och media. Samtidigt som samhället präglas av ekonomins språk och logik tar företagen allt större hänsyn till medielogiken. Utifrån en fallstudie av en hårt bevakad vd undersöker Petrelius Karlberg vad medialiseringen av näringslivets ledare innebär och hur företagsledare hanterar medier och kändisskap. Skriften ger ökad inblick i medialiseringens mekanismer och lyfter fram aktuella utmaningar för såväl media som näringsliv.
– Boken väcker många intressanta frågor: Vilka är drivkrafterna i medierapporteringen och vilken är egentligen målgruppen för journalisternas arbete? Riskerar medielogiken att förvandla vd till en ”näringslivsartist” eller ”företagsestradör” och rikta bort uppmärksamheten från bolagens egentliga verksamhet? säger Anders Lundin, partner, Öhrlings PricewatershouseCoopers.
Petrelius Karlberg är ekonomie doktor och verksam som forskare och lärare vid sektionen för Företagslednings- och Arbetslivsfrågor inom EFI vid Handelshögskolan i Stockholm, samt vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Forskning i Fickformat är en vetenskaplig skriftserie i samarbete mellan EFI vid Handelshögskolan i Stockholm och Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Syftet med skriftserien är att sprida aktuell forskning om ekonomi och samhälle. Författarna är huvudsakligen nydisputerade forskare verksamma vid Handelshögskolan i Stockholm. Alla skrifter i serien går att beställa via efi.publications@hhs.se.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Pernilla Petrelius Karlberg, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08- 736 9483, 0733783412
E-post: Pernilla.Petrelius@hhs.se
För mer information om Forskning i Fickformat, vänligen kontakta Ilinca Benson vid Handelshögskolan i Stockholm. Tel: 0709-669453, E-post: ilinca.benson@hhs.se.
I avhandlingen analyserar Eva Kingsepp huvudsakligen filmer och dataspel och intervjuar personer ur publiken och spelare. Fokus i analysen är frågor kring hur historien framställs inom populärkulturen och hur inslag av det mytiska påverkar historieuppfattningen.
– Det är tydligt att det finns en klyfta mellan medieinnehållet och publiken i fråga om synen på historien, säger Eva Kingsepp. Medan många av filmerna och spelen visar upp en förenklad bild med påtagliga mytiska drag, med kampen mellan det goda och det onda i centrum, vill många i publiken i stället ha en realistisk skildring som visar ”hur det verkligen var”.
Trots att mer än sextio år har gått sedan andra världskrigets slut är Nazityskland fortfarande högaktuellt inom populärkulturen. Ständigt kommer nya filmer, dokumentärer, dataspel, romaner, populärhistoriska böcker och artiklar på temat, och intresset verkar inte mattas av.
Undersökningen, som bland annat omfattar över tvåhundra filmer, visar att den förenklande, spektakulära ”mainstream-bild” som finns av Nazityskland, Hitler och andra världskriget inte är fullt så dominerande som många i publiken menar. Men ändå har den fått ett så stort genomslag att den idag kan sägas ingå i vårt västerländska kollektiva minne av epoken.
– I mainstream-bilden finns klara drag av den traditionella myten, där världen ytterst styrs av övernaturliga makter. Hitler har fått överta Djävulens plats som representant för det omänskligt Onda, vilket gör hans medföljare till abstrakta Ondskans tjänare istället för vanliga människor med ansvar för sina handlingar. Därigenom blir det också svårt att försöka sätta sig in i de enskilda människornas agerande, och i förlängningen att kunna relatera händelserna under nazitiden till någon annan plats och tidsepok. ”Att lära av historien” blir då bara en tom fras, eftersom människorna i myten inte är människor som vi, säger Eva Kingsepp.
– I många av filmerna, och särskilt i flera av dataspelen, blir detta förhållande mycket tydligt, säger Eva Kingsepp och fortsätter. De bilder av Hitler och Nazityskland som målas upp i populärkulturen utgör ofta en blandning av fakta och fiktion, och resultatet blir därför en ”fantastisk” verklighet, med starka drag av t.ex. fantasy och science fiction, vid sidan av den verkliga. Det finns därför mycket som talar för att historien i detta fall håller på att förvandlas till en myt med traditionellt religiösa drag, samtidigt som det finns ett auktoritärt sanningsanspråk som inte förväntas bli ifrågasatt.
En konsekvens av detta kan enligt Eva Kingsepp bli att verklighet och fiktion kring viktiga händelser i vår historia blir så uppblandade att det kan bli svårt att se nyanser och dra paralleller till dagsaktuella händelser som kan förklara varför vissa saker händer även idag.
Avhandlingen ”Nazityskland i populärkulturen: Minne, myt, medier” finns att ladda ned som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8164
Disputationen äger rum fredagen den 10 oktober, kl 10.00 i JMK-salen, Garnisonen, Karlavägen 104, Stockholm. Opponent är Göran Bolin, professor, Södertörns högskola.
Ytterligare information
Eva Kingsepp, institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, tfn 073-919 12 70, e-post kingsepp@jmk.su.se.
I doktorsavhandlingen Lean contracting – Relational contracting influenced by lean thinking – har Bengt Toolanen tittat närmare på upphandlingar av byggprojekt samt på hur projekten bör styras för att målsättningar som rör tid, kostnader och kvalitet bättre ska uppnås.
– Forskningsresultaten visar bland annat att det är speciellt viktigt vid stora och komplexa projekt att upphandlingen underlättar etablerandet av en effektiv och förtroendefull samverkan mellan de olika aktörerna. I det sammanhanget är samverkanskonceptet partnering ett sätt att få en mer relationsinriktad och förtroendebaserad byggprocess som kontrast till den traditionellt bedrivna byggprocessen, säger Bengt Toolanen.
– Partnering har med olika framgång hittills använts i bland annat genomförda byggen av LKAB:s stora kulsinterverk i Malmfälten, vid byggandet av bostadsprojekt och av nya handelscentrum.
I avhandlingen presenteras också en modell för upphandlingar och processdesign på basis av resultat från genomförda studier. Denna modell är starkt influerad av modeller från i första hand modern bilindustri. Enligt Bengt Toolanen har byggindustrin mycket att lära av exempelvis Scanias processupplägg vid produktutveckling och byggandet av lastbilar. I dessa processupplägg är kundvärdesorientering, sättandet av personalen i centrum för tillvaratagande av kompetens och kunskap och arbetet med ständiga förbättringar centrala inslag. Ett populärt motto är ”Det är inte frågan om att jobba hårdare utan smartare”!
Bengt Toolanen har mer än 30 års praktisk erfarenhet både av byggbranschen och av många byggprojekt med väldigt olika spelplaner och spelregler.
– Ett stort problem i byggsektorn är bristen på erfarenhetsåterföring och respekten för kunskap och kompetens. Jag var involverad i projektet Hallandsås under åren 1992-1994 och kan konstatera att detta skandalomsusade projekt fortfarande pågår och förmodligen kommer att slå många negativa rekord när det gäller kostnadsfördyringar, minst 700 procent, och förseningar med minst tolv år.
Kontaktinformation
Upplysningar: Bengt Toolanen, tel. 0920-49 13 47, 070-320 39 60, bengt.toolanen@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Molekylkedjan DNA är uppbyggd av fyra s.k. deoxynukleotider: dCTP, dTTP, dATP och dGTP. När en cell delar sig måste mängden DNA fördubblas och det är då viktigt att nivåerna av de fyra byggstenarna hålls konstanta. Om proportionerna av de fyra deoxynukleotiderna hamnar i obalans eller om den totala mängden blir för hög ökar risken för att de hamnar på fel ställe i den nytillverkade DNA-strängen. De DNA-förändringar (mutationer) som då uppstår kan slutligen ge upphov till cancer. Forskargruppen publicerar nu resultat i tidskriften Journal of Biological Chemistry som klarlägger hur cellerna kontrollerar nivån av deoxynukleotider och därmed minimerar risken för mutationer och cancerutveckling.
Enzymet ribonukleotidreduktas som förser cellen med deoxynukleotider har en avancerad reglering för att minimera antalet mutationer. Redan för fyrtio år sedan visste man att dess aktivitet kan stängas av vid höga mängder av deoxynukleotiden dATP som binder till enzymet (dATP-nivån speglar de totala nivåerna av deoxynukleotider i cellen). Ett förnyat intresse för detta fenomen har uppstått de senaste åren eftersom flera studier visat att det kan uppstå mutationer när cellens totala nivåer av deoxynukleotider är förhöjda, men det har förblivit okänt hur dATP kan stänga av enzymet.
Umeåforskarna visar nu att i närvaro av dATP kan två ribonukleotidreduktas binda till varandra och bildar då tillsammans ett inaktivt proteinkomplex. När nivån av deoxynukleotider sedan sjunker kan komplexen falla isär och enzymerna blir aktiva igen. På det sättet kan enzymet snabbt växla mellan ett aktivt och ett inaktivt läge för att finjustera produktionen av deoxynukleotider utifrån cellens behov. Upptäckten har framförallt betydelse för förståelsen av hur celler skyddar sig mot mutationer, men kan också vara intressant för läkemedelsutveckling. Flera medel mot cancer och andra sjukdomar fungerar i cellen på liknande sätt som dATP och hämmar celldelningen bland annat genom att stänga av det här enzymet. Ett sådant medel är fludarabinfosfat, som används mot leukemier.
Forskargruppen har använt sig av analysmetoden GEMMA (Gas-phase Electrophoretic Mobility Macromolecule Analyzer) som kan mäta mycket låga enzymmängder och ge en mer exakt angivelse av storleken på ribonukleotidreduktas än tidigare. GEMMA finns bara på ett fåtal platser i världen, en av dem är Inst. för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet. Studien gjordes på ribonukleotidreduktas från bakterien Escherichia coli som fungerar som modellsystem för motsvarande enzym i människor, djur och växter.
Arbetet är utfört av Reza Rofougaran, Munender Vodnala och Anders Hofer vid Umeå universitet i samarbete med två forskare vid Stockholms universitet. För mer information kontakta Anders Hofer, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, tel. 090-786 7840, e-post anders.hofer@medchem.umu.se
Referens: Rofougaran, R., Crona, M., Vodnala, M., Sjöberg, B.-M., & Hofer, A. (2008). Oligomerization status directs overall activity regulation of the Escherichia coli class Ia ribonucleotide reductase. J. Biol. Chem., in press (webbpublicerad – doi:10.1074/jbc.M806738200)
Huden är människans största organ och skyddar kroppen mot skadliga mikroorganismer. När huden skadas kan bakterier och andra mikrober ta sig in i kroppen och skada den. Artur Schmidtchens forskning handlar om den del av hudens direkta försvarssystem som består av antimikrobiella peptider (AMP).
– AMP tillhör det medfödda immunförsvaret som sätter in så fort en skada på huden sker. I min forskning försöker jag förstå varför vi ibland håller oss friska och varför våra skyddssystem ibland inte räcker till, säger han.
Kroppens ytbehandlingsmedel
AMP fungerar som kroppens ytbehandlingsmedel. Det finns i alla kontaktytor mot omvärlden, som munhåla, tarm, lunga och hud. Uppgifterna är flera, en av de viktigaste är att ta död på invaderande mikroorganismer.
Idag används antibiotika ibland i förebyggande syfte i samband med operationer och andra skador i huden. Artur Schmidtchen ser AMP som ett bättre alternativ än antibiotikan som kan ge resistenta bakteriestammar. Han hoppas att hans forskning om de antimikrobiella peptidernas roll för sårläkning ska kunna användas för att utveckla läkemedel vid infekterade eksem, bensår och brännskador.
– Visionen är att vi ska identifiera dominerande skyddsmekanismer i huden och hur de styrs. Dessutom hoppas jag att kunna bidra till att utveckla en terapimetod med AMP istället för antibiotika.
Bakgrund
Artur Schmidtchen disputerade i medicinsk kemi vid Lunds universitet 1992 och har varit postdoktor vid University of California, Los Angeles.
Sedan 1996 arbetar han vid avdelningen för dermatologi och venereologi vid Lunds Universitet.
Hans specialområden är det direkta immunförsvaret och dess roll vid sårläkning och infektioner. 2004 var han med och grundade biotechföretaget DermaGen AB.
En anställning via Vetenskapsrådet kan innehas under maximalt sex år, med omprövning efter tre år.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter
Artur Schmidtchen, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, e-post: Artur.Schmidtchen@med.lu.se, telefon: 046-2224522
Håkan Billig, huvudsekreterare, ämnesrådet för medicin, Vetenskapsrådet, e-post: hakan.billig@vr.se, telefon: 08-546 44 294
Resultat från den svenska OCTO-Twin-studien (en populationsbaserad longitudinell studie av hälsorelaterade, psykologiska och sociala faktorer hos tvillingar 80 år och äldre) som nu analyserats visar att för de allra flesta individer sjönk välbefinnandet på ett likartat sätt under en sexårsperiod. Däremot fanns variationer när det gällde hur tillfreds individerna var med livet.
– Framför allt var de med bra sociala relationer mer nöjda med livet. Hur många sociala kontakter man har var däremot av mindre vikt, sjuklighet och funktion likaså, säger Anne Ingeborg Berg.
Hennes resultat stödjer teorier om åldersförändringar när det gäller att välja umgänge. Medvetandet om tidens begränsning ökar med åldern och därför blir umgänget bland äldre mer inriktat på kvalitet än kvantitet. Äldre tenderar alltså att i högre utsträckning söka kontakter som ökar välbefinnande och positiva emotioner i stället för att investera i att bibehålla ett stort nätverk som kan ha framtida betydelse.
Mer tillfreds med livet
Avhandlingen visar också att individer som upplevde sig ha inflytande över sitt liv och en känsla av kontroll var generellt mer tillfreds med livet.
– Det borde vara relevant för alla som påverkar utformandet av boenden och hjälp- och vårdinsatser hos äldre. Att man är gammal och har drabbats av de hälsomässiga och sociala förändringar som ofta följer med hög ålder betyder inte att alla vill ha det på samma sätt. Behovet att kunna påverka är stort, kanske ännu större i hög ålder när beroendet av yttre stöd ökar, säger Anne Ingeborg Berg.
I avhandlingen finns även könsspecifika fynd. Män och kvinnor var lika nöjda med livet, men de faktorer som hade betydelse för livstillfredsställelsen skiljde sig mellan könen. Att förlora sin livspartner var relaterat till sänkt livstillfredsställelse över tid hos både män och kvinnor, men effekten var starkare hos män.
– Sannolikt är detta generationsspecifikt och speglar de olika funktioner äktenskapet verkar ha för män och kvinnor födda i början av 1900-talet. Tidigare forskning visar att för män är partnern kanske den enda nära relationen medan kvinnor också har andra kontakter som fyller den funktionen, säger Anne Ingeborg Berg.
Avhandlingen är en av få longitudinella undersökningar av livstillfredsställelse hos individer över 80 där betydelsen av psykologiska, sociala och hälsorelaterade faktorer har studerats.
Avhandlingens titel: Life Satisfaction in Late Life: Markers and Predictors of Level and Change Among 80+ Olds
E-länk: http://hdl.handle.net/2077/17873
Avhandlingsförfattare: Anne Ingeborg Berg, tel 031 186496 (bost.), 031 786 5941(arb.)
e-post:anne.berg@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Inger Hilde Nordhus, Universitetet i Bergen, Norge
Tid och plats för disputation: Fredagen den 10 oktober 2008, kl. 10.00, Hörsal F1, Haraldsgatan 1, Göteborg
I sin avhandling för Nina Björk fram en motberättelse till denna frihetens fiktion. Hon argumenterar för att människan i grunden är en beroende och relationell varelse, som skapas i samspel med andra människor och med den natur utan vilken hon inte kan leva. Mot drömmen om den fria själen ställer hon sanningen om den beroende kroppen.
Avhandlingsförfattaren går i närkamp med tre olika författares texter: den brittiske 1600-talsfilosofen John Locke, 1800-talstänkaren John Stuart Mill och den svenska författaren och dagboksskribenten Victoria Benedictsson. Alla bär de på en dröm om den suveräna fria människan. Alla tvingas de på olika sätt förneka människans tillstånd av beroende.
Nina Björk ställer frågan: hur ser det tänkande ut som leder till drömmen om oberoende? Vilka är dess grundläggande premisser?
Avhandlingen har sin upprinnelse i två banala fakta: människan har en kropp som dör om den inte får mat och vatten. Människan föds med en kropp så outvecklad att den inte klarar sig om den inte omedelbart börjar ingå relationer till andra människor. Dessa banala fakta, hävdar Björk, får viktiga konsekvenser. De säger att om vi vill förstå människan rätt måste vi vara medvetna om att hon skapas i samspel med naturen och andra människor – att hon i grunden är en beroende och relationell varelse. Detta beroende är relaterat både till människans yttre miljö, hennes biologiska kroppslighet och till hennes medmänniskor.
I avhandlingens första del analyseras några av de grundläggande västerländska liberala berättelserna i syfte att hitta just kroppens och beroendets plats i dessa berättelser. Björk argumenterar för att både John Locke och John Stuart Mill i de texter som analyseras satte kroppen på undantagets plats. Att avvisa kroppen är dels att avvisa det i människans villkor som inte är föremål för frivilliga val, dels att avvisa människan som relationell varelse, som rent fysiskt är beroende av andras omsorg för själva sin tidiga överlevnad och som är beroende av andra för att bli till som subjekt.
Det kroppsliga, det relationella och vårt mänskliga tillstånd av beroende är också den kärna genom vilken avhandlingens två delar hänger samman. Andra delen består av läsningar av Benedictssons roman Pengar från 1885 samt hennes dagböcker. Den är ett slags konkretiserande fallstudie över vilka följder glömskan av mänskligt beroende och drömmen om mänsklig suveränitet kan få i en enskild människas liv – och människan är i det här fallet dels en romankaraktär, dels en dagboksskrivande författare.
Nina Björk är journalist och författare bl a till den feministiska debattboken Under det rosa täcket som kom ut 1996.
Avhandlingens titel: Fria själar. Ideologi och verklighet hos Locke, Mill och Benedictsson.
Disputationen äger rum fredagen den 10 oktober 2008 kl. 13.00
Plats: Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Avhandlingen kan beställas från Wahlström & Widstrands förlag, tel 08-696 84 80.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Nina Björk, 0736-76 57 63,
nina.bjork@dn.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
Att sälja sina produkter till rätt pris lyfts ofta upp som något oerhört viktigt för att maximera företags långsiktiga lönsamhet. Samtidigt ses prissättning, pricing capability, som en ganska lättskött del i företagets övergripande strategi. Forskaren Niklas Hallberg, Ekonomihögskolan i Lund, ser i sin studie av strategi och prissättning i fem europeiska förpackningsföretag att prissättning är en oerhört komplex historia. Priset är en strategiskt tung post och en fråga för ledningen.
– Det här handlar om en långsiktig strategi för företag som är svår att köpa sig till. Om man är framgångsrik inom prissättning skapar man en fördel mot konkurrenterna som de inte kan ta igen ens om de försöker. Rätt erfarenhet, inarbetade IT-system och rätt övergripande organisatorisk struktur tar tid att skapa, och det finns inget ”quick fix”, säger han. För att hitta rätt pris måste företagen investera inom tre övergripande områden som rör människor, system och organisation.
– Det är definitivt en framgångsfaktor att ha personer i nyckelpositioner som har den kommunikativa eller affärsmässiga fingertoppskänsla som krävs för att samla rätt information i kundspecifika prissättningssituationer. Det är tyst kunskap som företagen inte kan skaffa snabbt, utan det handlar om att ha personer med rätt erfarenhet. I alla företagen jag studerat finns en sådan ”prisguru”.
– Jag blev förvånad över hur lite investeringar företagen gjort i IT-system och strategiska styrsystem för marknadsinformation. Det hänger ihop med att besluten baseras mycket på känsla och erfarenhet. På grund av komplexiteten i besluten, med kanske runt tusen produkter och hundratals olika kunder varje år, ersätts system- av humankapital.
– Till en bra kalkyl behövs korrekt information om vad det kostar att tillverka en produkt. Det låter som något trivialt, men jag ser att företagen har ganska dålig kontroll på vad det kostar att produktutveckla, tillverka och transportera en produkt, och sedan sätta den kostnaden i relation till konkurrenters erbjudande.
Kontroll över organisationen är betydelsefullt för att koordinera alla prisbeslut.
– Olika beslutsfattare i organisationen drivs av olika intressen. Exempelvis säljare har en naturlig tendens att vilja sälja, och har en nära, ofta personlig relation till kunden. Säljaren vill ha så lite krångel som möjligt och kunden pressar priserna. Kort och gott är det bekvämt för säljaren att sälja lite billigare än vad som är optimalt för företagets lönsamhet.
Niklas Hallberg berättar att det är relativt vanligt att styra prisbeslut genom att den information säljare får visar att kostnaden för en produkt är högre än den verkligen är. Det hindrar säljaren att gå ner för mycket i pris.
– Generellt sett skulle jag säga att prissättningsbeslut behöver ligga på hög organisatorisk nivå. Fördelen om säljarna sätter priset är, även om man får ut lägre snittpris, att företaget kan undvika att missa en order. Men många företag vill sälja på kundvärde, det vill säga det värde som köparen upplever att en produkt har, snarare än att vara billigast.
Niklas L. Hallberg disputerade i maj med ”Pricing Capability and Its Strategic Dimensions” vid Företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Kontakta Niklas Hallberg på 0734-43 40 59 eller niklas.hallberg@fek.lu.se
Formuleringarna om värdegrunden i Lpo 94 gav tidigt upphov till en intensiv debatt – den så kallade ”värdegrundsdebatten” – som från och till sedan dess aktualiseras i medierna. Skolverket, pedagogiska forskare och andra har också försökt förtydliga vad denna värdegrund innebär och vad den bör innebära.
– Detta är emellertid ingen lätt uppgift, då läroplanen innehåller både vaga och motstridiga anvisningar och riktlinjer, hävdar Pia Nykänen. I sin avhandling gör hon en kritisk granskning av olika skrivningar om värdegrunden utifrån ett moralfilosofiskt angreppssätt. I arbetet aktualiseras flera teman som alla har med hur skolans fostran av dagens barn och ungdomar bör se ut. För under rubriken ”värdegrund” samlas idag såväl moraliska normer och värderingar som olika demokratiideal och ideal med avseende på det mångkulturella samhället.
Grundläggande normer och värderingar har formulerats i svenska läroplaner redan långt innan ordet ”värdegrund” infördes. Mot bakgrund av detta ter sig värdegrundsdebatten i mitten av 90-talet som något förvånande. Det som kan skönjas över tid är en alltmer vacklande hållning i läroplanerna, där medvetenheten om dagens mångkulturella samhälle gör sig tydlig. En förskjutning från moralisk fostran till demokratisk och mångkulturell fostran framträder.
Men demokratisk fostran och mångkulturell fostran är inga universallösningar eller enhetliga ideal. Det finns olika idéer om vad som är god demokrati respektive god mångkulturalism. Och även om vi överger en ”moralisk värdegrund” till förmån för en ”demokratisk värdegrund” eller en ”mångkulturell värdegrund” så kvarstår bland annat en grundläggande spänning: den mellan att hävda att en viss uppsättning normer och värderingar ska överföras samtidigt som vikten av att fostra till tolerans betonas.
– Min förhoppning är att denna avhandling ska bidra till en förnyad debatt och mer forskning om vilka normer och värderingar skolan ska – eller inte ska – fostra till och framför allt: på vilka grunder, säger Pia Nykänen.
Avhandlingens titel: Värdegrund, demokrati och tolerans – om skolans fostran i ett mångkulturellt samhälle.
Disputationen ägde rum lördagen den 4 oktober 2008.
Avhandlingen kan beställas från Filosofiska institutionen, annmari.teiffel@phil.gu.se
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Pia Nykänen 031-786 46 24
pia.nykanen@phil.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
