En svår brännskada är ett trauma fyllt av smärta och påfrestningar som kan förändra hela livet för den person som drabbas. Björn Wikehult har i sin avhandling undersökt hur det gått för patienter som vårdats på brännskadeavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala mellan 1980 och 2006. Är de beroende av sjukvård resten av livet? Är de nöjda med den vård de fått och hur ser deras liv ut idag?
Faktorer som undersökts är vårdutnyttjande, upplevd brännskadespecifik hälsa, personlighetsdrag, psykiska symtom i form av ångest och depression och symtom på posttraumatisk stress. Vidare undersöktes om deltagarna hade minnen av negativa vårdupplevelser, till exempel maktlöshet eller rädsla. Dessutom undersöktes fyra aspekter av patienttillfredsställelse: kvalitet i kontakten med vårdpersonalen, kvalitet i kontakten med läkarna, adekvat behandlingsinformation samt allmän tillfredställelse med vården.
I en av delstudierna intervjuades 69 före detta patienter som hade hälsoproblem flera år efter brännskadan. Hälften av dessa hade fortfarande kontakt med vården på grund av sin brännskada. Dessa hade svårare än andra med enkla vardagsgöromål, handfunktionen var sämre och de hade problem att klara sitt arbete.
– Studien visar att individens personlighetsdrag, såsom stresskänslighet och äventyrslystnad, betydde mera för vårdutnyttjandet än skadans svårighetsgrad, säger Björn Wikehult.
Patienterna rapporterade få minnen av negativa vårdupplevelser. Av de förekommande var känslan av maktlöshet vanligast. De flesta var nöjda med vården de fått, särskilt gällde detta kontakten med vårdpersonalen. Minst nöjda var de med den information de fått om behandlingen. Även här var individuella faktorer, såsom personlighetsdrag och nära relationer, viktigare för tillfredställelsen än brännskadans karaktär. Även ålder, utbildning och symtom på posttraumatisk stress hade betydelse. Wikehults avhandling ger dock stöd för att metoden för att mäta tillfredställelse med vården ändå fungerar tillräckligt bra.
Resultaten kan användas för att förbättra möjligheterna att identifiera de patienter som behöver extra mycket stöd för att återhämtningen ska bli så bra som möjligt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Björn Wikehult, tel: 018-61 53 66, 070-583 41 85, bjorn.wikehult@surgsci.uu.se
Trängsel i cellmiljön tvingar proteinet VlsE, som finns i borreliabakterier, att ändra form. Som gubben ur lådan hoppar då också en antigen fram, d.v.s. ett kroppsfrämmande ämne, som sätter i gång kroppens produktion av antikroppar. Det är just förekomsten av dessa antikroppar som läkare ofta använder för att diagnostisera borrelia. Fram till i dag har det saknats kunskap om hur antikropparna kan bildas, eftersom antigenen är dold i den ursprungliga formen för proteinet VlsE.
– Vi misstänker att proteinets formförändringar är naturens egen origami för att kontrollera vilka funktioner proteinet ska ha vid särskilda tillfällen. På detta sätt kan olika delar exponeras, ungefär på samma sätt som i vikta pappersloppor som barn leker med, säger Pernilla Wittung-Stafshede, nytillträdd professor i biologisk kemi vid Umeå universitet.
Hon har tillsammans med kollegor från USA publicerat resultaten i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift Proceedings from the National Academy of Sciences.
Hur proteiner veckas och förändrar sin form har studerats intensivt i många år i provrör, men vid de studier som genomförts har framför allt utspädd vattenlösning använts. Pernilla Wittung-Stafshede poängterar att det är stor skillnad att studera en cellmiljö.
– En cell är inte en ”påse vatten” utan den är tjock som en gelé och den totala mängden stora molekyler i en cell kan motsvara upp till 40 % av den totala volymen. Det gör att proteinerna får mindre utrymme för att vecka sig i, berättar Pernilla Wittung-Stafshede.
Trängseln i cellen medför alltså att proteinernas form och funktion kan påverkas.
– Det här innebär i sådana fall att det skulle gå att skapa en viss sorts trängsel i cellen, som skulle bli ett precisionsverktyg för att manipulera proteinets form. Vilka fler proteiner skulle få andra funktioner om vi tryckte till dem? Med ett sådant verktyg skulle vi kanske få möjlighet att slå av eller på specifika aktiviteter och signaler i proteiner. Vi spekulerar att detta i framtiden skulle kunna användas för att till exempel påverka olika sjukdomsförlopp, förklarar hon.
Studien är den första som visar att trängsel i cellen kan medföra att formerna förändras i ett stort, biologiskt relevant protein. Undersökningarna är gjorda med hjälp av datorsimuleringar och laboratorieexperiment.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Pernilla Wittung-Stafshede, professor i biologisk kemi, Umeå universitet
Telefon: 090-786 5347
E-post: pernilla.wittung@chem.umu.se
Ett forskarteam från Stockholms universitet bestående av Professor Peter Kuhry och doktoranderna Britta Sannel och Gustaf Hugelius begav sig i början av september upp till Tavvavuoma i norra Lappland för att studera marktemperaturen i ett antal palsar/palsplatåer genom att borra ner till 10 meters djup. Dr. Felix Rivkin från Ryssland ledde borrningsarbetet som finansierades av Bert Bolincentret för klimatforskning (BBCC).
Resultaten av höstens fältarbete, i kombination med data som har registrerats på en palsplatå sedan 2005, visar att temperaturen i marken är mycket nära 0ºC, vilket indikerar att palsarna i Sveriges största och mest välutvecklade palsmyrområde håller på att tina och med tiden kan komma att försvinna helt. Tidigare studier, utförda av forskare från Lunds universitet, har visat att permafrosten håller på att tina i torvmarker kring Abisko belägna på lägre höjd. ”Det som förvånade oss mest under fältarbetet i Tavvavuoma var att även palsar belägna på högre höjd, ca 700 meter över havet, uppvisade marktemperaturer nära 0ºC” säger Britta Sannel.
Palsmyrarna har ett stort vetenskapligt värde och är även viktiga för friluftsliv och rekreation (t.ex. hjortronplockning). Ur klimatsynpunkt är de dessutom viktiga som kolreservoarer. När permafrosten tinar kan det kol som finns lagrat i den året-runt frusna torven bli tillgängligt för nedbrytarna och därmed komma att frigöras till atmosfären i form av växthusgaserna metan och koldioxid. På så sätt kan en självförstärkande effekt av den globala uppvärmningen uppstå.
* Palsmyrar är myrkomplex bestående av palsar, flackare palsplatåer och mellanliggande mer eller mindre vattenfyllda, lägre partier. Palsar är kullar av torv med en kärna som är frusen året runt (permafrost). Palsmyrar bildas endast i kalla klimat där permafrostprocesser, t.ex. frosthävning, kan verka i torven.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta
Britta Sannel, doktorand vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, tfn 070-669 75 53 eller 08-16 47 95, britta.sannel@natgeo.su.se
För bild på Britta Sannel eller på palsar, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Den 10 september gjorde CERN det första försöket med att skicka iväg en protonstråle i den 27 kilometerlånga tunneln, Large Hadron Collider, LHC. Datacenter från hela världen har kopplats samman för att det ska vara möjligt att lagra och analysera de 15 miljoner gigabyte som LHC producerar varje år.
– Denna ofattbara mängd data motsvarar lagringsutrymmet på över 21 miljoner cd-skivor. Här på HPC2N kommer vi att ta emot en datamängd som är lika stor som utrymmet på 200 000 cd-skivor. Skulle vi lägga ut cd-skivor med fodral längs E4:an skulle de räcka nästan ända till Hörnefors, säger universitetslektor Mats Nylén, vid HPC2N.
På fredag kommer forskare från hela världen att kunna börja använda den data som finns i Umeå tack vare så kallad gridteknik. Det innebär i detta fall att datacenter från hela världen kopplar samman sina resurser för att kunna tillhandahålla datalagring och möjligheter att bearbeta data.
Fyra kraftfulla detektorer vid LHC kommer att ta digitala ögonblicksbilder då protoner kolliderar med varandra i acceleratorn och på så sätt skapar nya objekt. För att upptäcka de nya objekten och fenomenen som uppstår måste bilderna analyseras av ett enormt antal datorer. Vid tidigare försök med partikelaccelatorer har forskarna förlitat sig på datorer i närheten av experimentet.
Med LHC är det inte längre möjligt. För att kunna samla ihop den nödvändiga beräkningskraften och lagringsutrymmet har ett världsomspännande nätverk bildats som använder sig av gridteknik. Det finns totalt elva sådana center i världen, ett av dessa är Nordic DataGrid Facility där HPC2N ingår.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Mats Nylén, High Performance Computing Centre North
Telefon: 090-786 69 56
E-post: mats.nylen@tp.umu.se
– Våra levnadsvanor har avgörande betydelse för utvecklingen av hälsan långt upp i åldrarna. Och de har ett starkt samband med människors sociala situation, säger Gunnar Ågren, generaldirektör vid Statens folkhälsoinstitut.
Ohälsosamma levnadsvanor liksom dålig hälsa följer inkomst och utbildningsnivå. Det är oroande att kraftig övervikt ökar bland kvinnor, liksom att svåra alkohol- och narkotikaskador fortsätter att öka.
– Det är glädjande att vi ser en viss minskning av rökningen bland kvinnor, det kan hänga samman med rökförbudet på restauranger som infördes 2005, säger Gunnar Ågren.
Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att varje år, med start i år, lämna en redovisning av livsstilsfrågor som har stor betydelse för folkhälsan och föreslå inriktning för fortsatt arbete.
Ett av förslagen är att tobaksvaror inte bör exponeras vid försäljning. Flera olika åtgärder för att begränsa tillgängligheten till narkotika och alkohol föreslås också.
Utvecklingen i stort beskrivs också på flera områden:
Alkohol: Alkoholskadorna fortsätter att öka trots att den totala konsumtionen har stannat upp de senaste åren.
Tobak: Rökningen minskar totalt sett, men lågutbildade och lågavlönade kvinnor släpar efter.
Narkotika: Den narkotikarelaterade dödligheten ökar till sin hittills högsta registrerade nivå, men användningen av narkotika är relativt låg i en internationell jämförelse.
Kraftig övervikt och daglig rökning är vanligast bland lågavlönade och personer med kort utbildning – särskilt bland lågavlönade kvinnor. Generellt sett har män fler ohälsosamma vanor än kvinnor. Kvinnor med lång utbildning och frånvaro av ekonomiska problem är de som har de mest hälsosamma levnadsvanorna.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Gunnar Ågren, generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 10, e-post: gunnar.agren@fhi.se
Jan Cedervärn, stf generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 12, e-post: jan.cedervarn@fhi.se
– Ett av syftena med artikeln är att avgöra var forskningsansträngningarna bör sättas in när det gäller att bedöma nederbördsförändringarnas effekter på växter och ekosystem. Det finns betydligt mindre forskning om detta än om temperaturförändringar och stigande koldioxidhalter. Det gäller både fältstudier och utvecklingen av datamodeller, säger en av författarna till artikeln i BioScience, docent Benjamin Smith på Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys vid Lunds universitet.
– På rent teoretiska grunder inser vi att varmare luft tar upp mer vatten och att det tar längre tid innan den blir mättad med fukt. Följden bör bli längre uppehåll mellan regnen. Men när det regnar blir nederbörden desto intensivare och rikligare.
Av en översikt över nederbörden 1900 – 2003 framgår att förändringar redan har inträffat. Den totala årliga nederbörden i Sibirien och Skandinavien har ökat. Det framgår också att det är glesare mellan regnvädersdagarna i området söder om Sahara och i delar av Indien och Sydostasien.
– Långvarig torka kommer inte att ha så stora effekter i ökenartade områden. Men där kan det det i stället komma mycket nederbörd på kort tid och det kan påverka ekologin. Vissa arter kommer att anpassa sig till detta, andra kommer inte att klara det och dessutom kan nya arter etablera sig under de intensiva perioder då öknen grönskar, säger Benjamin Smith och fortsätter:
– I områden där det i dag regnar regelbundet kan långvariga torkperioder förändra ekologin. I södra Sverige kan man t ex förvänta sig att skogen kommer att utsättas för stress. Somrarna blir torrare än nu, trots att den totala nederbörden kan bli lika stor eller ännu större än i dag. Därför kan det vara klokt för skogsägare att vid nyplantering satsa på torktåliga trädslag som tall eller ek i stället för gran.
– I våtmarksområdena längre norrut kommer klimatförändringarna knappast att medföra torka. Men under intensiva regn kan marken där bli syrefattigare och det kommer att påverka växtligheten. Det kommer att bildas mer metan och mindre koldioxid. Metan är för övrigt en aggressivare växthusgas än koldioxid, slutar Benjamin Smith.
Kontaktinformation
Den aktuella artikeln heter Consequences of More Extreme Precipitation Regimes for Terrestrial Ecosystems och finns i BioSciences oktobernummer 2008, vol 58 nr 9. För ytterligare kommentarer nås Benjamin Smith på tel 046/222 4354.
Sedan länge är känt att opium, morfin, heroin och liknande så kallade opiater kan framkalla smärtlindring, eufori och sömn (narkos) men även förorsakar beroende. På 1970-talet upptäcktes att detta sker via särskilda receptorer, dvs mottagare, i kroppens nervbanor. Nästan samtidigt upptäcktes också att kroppen tillverkar egna ämnen som kan påverka samma receptorer och därmed framkalla liknande effekter. Upptäckterna gjordes av flera forskargrupper av vilka en leddes av Lars Terenius vid Uppsala universitet.
De kroppsegna opiaterna (endorfiner, enkefaliner och dynorfin) kan även stimulera kroppens belöningssystem och påverkar därigenom motivation. Narkotiska opiater kan däremot leda till beroende och missbruk. Effekterna förmedlas huvudsakligen av de tre opiatreceptorer som benämns delta, kappa och my. En fjärde liknande receptor upptäcktes på 1990-talet.
Det evolutionära ursprunget för opiatsystemet har varit höljt i dunkel. Nu rapporterar Uppsalaforskarna, under ledning av Dan Larhammar vid institutionen för neurovetenskap, att alla fyra receptorerna fanns hos de första käkförsedda ryggradsdjuren Receptorsystemet finns i såväl benfiskar som alla fyrfota ryggradsdjur och uppstod i samband med att stora delar av arvsmassan fyrdubblades i det ursprungliga ryggradsdjuret. Opiatreceptorsystemet var således etablerat redan för 450 miljoner år sedan.
Medan människan och andra däggdjur har kvar den ursprungliga kvartetten har flera fiskarter fått ytterligare receptorer. Exempelvis är spiggen med sina sex opiatreceptorer i det här avseendet mer komplicerad än människan. De nya resultaten banar väg för forskning kring endorfinsystemets roll för både motivation, belöning, och smärtsignaler i människans avlägsnaste släktingar bland ryggradsdjuren. Dessutom kan resultaten reda ut hur de olika opiatreceptorerna blivit specialiserade på olika funktioner.
Forskningen har fått finansierats av Vetenskapsrådet och Carl Tryggers stiftelse.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Dan Larhammar, 018-471 4173, 0706-34 92 14, e-post: Dan.Larhammar@neuro.uu.se
Telomer kallas den DNA-struktur som sitter längst ut på våra kromosomer. Katarina Nordfjälls avhandling är baserad på fem epidemiologiska studier för att utröna telomerlängdens ärftlighetsmönster och dess roll som biologisk och prognostisk markör vid tumörsjukdom. Om telomerlängden är av betydelse för olika sjukdomar är det också mycket intressant att undersöka nedärvningsmönstret eftersom det tidigare visats att telomerlängd till viss del är något man ärver.
I två oberoende familjematerial observerades ett mycket starkare samband mellan pappans och barnens telomerlängd i blodceller jämfört med mellan mammans och barnens. Dessutom var ärftlighetsmönstret svårare att upptäcka hos äldre individer jämfört med yngre. Detta antyder att telomerlängden moduleras under livet av till exempel olika miljöfaktorer som suddar ut ärftlighetsmönstret.
Telomererna i blodceller mätt vid diagnos hos bröstcancerpatienter visade sig vara längre än i en kontrollgrupp kvinnor. Långa telomerer var även en riskfaktor för bröstcancer och dessutom kopplat till sämre överlevnad. Anledningen till detta är i dagsläget oklar men en teori är att kroppens immunförsvar kan vara inblandat. När två blodprover från samma individ undersöktes med ca tio års mellanrum, kunde det inte visas att telomerlängden innan diagnos var kopplad till insjuknande i tumörsjukdomar. Telomerlängden i blodet förkortas genom livet och när den blir kritiskt kort i en enskild cell slutar denna att dela sig. Telomerförkortningen hos både cancerpatienter och friska individer visade sig vara starkt kopplad till telomerlängden från start. Personer med långa telomerer från början förlorade dessa med större hastighet än hos dem som hade korta telomerer initialt.
Eftersom telomerer har stor betydelse för antalet möjliga celldelningar dras ibland parallellen mellan telomerlängd och livslängd. Att telomerlängden styr livslängd stämmer möjligtvis på cellnivå, men i en komplett organism är det sannolikt många samverkande faktorer som reglerar detta. I de flesta cancerceller, men också i en del av kroppens normala celler, finns ett enzym aktiverat (telomeras) som kan förlänga telomererna. Detta är anledningen till att tumörceller kan ha ”evigt liv” med obegränsat antal celldelningar.
Katarina Nordfjäll har vuxit upp i Lycksele. Hon har avlagt Biomedicin-, och Läkarexamen vid Umeå universitet.
Fredagen den 10 oktober försvarar Katarina Nordfjäll, Inst. för medicinsk biovetenskap, patologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln ”Telomere Length – Inheritance Pattern and Role as a Biomarker”.
Svensk titel: ”Telomerlängd – nedärvningsmönster och roll som biologisk markör”.
Disputationer äger rum kl 9.00 i sal Betula, By 6M, NUS.
Fakultetsopponent är Professor Thomas von Zglinicki, Institute for Aging and Health, University of Newcastle, United Kingdom.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1844<=sv.
Kontaktinformation
Katarina Nordfjäll nås på telefon 090-785 28 73, mobiltelefon 070-635 24 10 eller e-post katarina.nordfjall@medbio.umu.se.
Under hela 1900-talet har olika intresseorganisationer aktivt fört ut en skånsk historieskrivning. Närheten till Danmark har understrukits. Vissa organisationer framställer den skånska identiteten som evig, ibland till och med baserad på tankar om ras, och Skånes övergång till Sverige ses som en inledning på ett alltjämt fortgående förfall och förtryck. Den skånska storheten är endast möjlig att återupprätta genom självstyre.
Denna skånska nationella historieskrivning har fyllt en politisk funktion för missnöjesgrupperingar som skånepartiet, men också för Region Skåne.
– Sedan 90-talet då Region Skåne bildades har den skånska nationalismen blivit rumsren, säger Fredrik Persson. Det har behövts en gemensam skånsk historieskrivning för att skapa uppslutning kring regionsprojektet.
Utvecklingen mot regionalism är inte unik för Skåne. Jämtland och Tornedalen är andra svenska regioner som särprofilerar sig, men Skåne har kommit längst. Den regionala profileringen är också en internationell trend som är grundad i att det är lättare att få EU-anslag och investeringar från näringslivet om man marknadsför sig som region.
– Nu uppfinns regionerna i Europa på samma sätt som nationalstaten uppfanns under 1800-talet, säger Fredrik Persson.
Under 1800-talet var skåningar som ville lyfta skånsk historia angelägna om att markera sin tillhörighet i den svenska historieskrivningen. Sedan mitten av 1900-talet har Skånes historieskrivning snarare använts för att särskilja Skåne från resten av Sverige.
Från början hade den ett begränsat genomslag och organisationer som vurmade för skånskheten ansågs mest som lite kufiska. Deras historieskrivning blev ofta förlöjligad och ignorerad.
– Historia är ett politiskt redskap och att påtala de danska rötterna ansågs som en provokation mot den svenska historien, säger Fredrik Persson.
På 80-talet fick den skånska nationalismen, genom skånepartiet, en främlingsfientlig prägel men idag har den en annan karaktär och är helt accepterad och en grundsten för Region Skånes politiker, oavsett partitillhörighet.
Kontaktinformation
FREDRIK PERSSON, f. 1976, disputerar i historia lördagen den 4 oktober kl 10.15 i Edens hörsal, Paradisgatan 5. Avhandlingens titel är ”Skåne, den farliga halvön. Historia, Identitet och ideologi 1865-2000”.
Fredrik Persson, som även är kulturskribent och regelbundet medverkar i Sydsvenskan, nås på telefonnummer 046- 222 79 65, 0733- 46 67 94 eller Fredrik.Persson@hist.lu.se
Förekomsten av livmoder- och äggstockscancer är hög i utvecklade länder och lägre i utvecklingsländer. Förekomsten i Sverige är bland den högsta i världen. Forskare vid Karolinska Institutet har nu visat att dessa internationella skillnader kan skönjas också vid en jämförelse mellan olika ursprungsnationaliteter inom Sverige.
Studien genomfördes med hjälp av den nationella databasen för migration och hälsa vid Karolinska Institutet. I databasen ingår mer än 5 miljoner kvinnor, varav över 700 000 kvinnor födda utomlands och bosatta i Sverige med ursprung i olika delar av världen. Forskarna analyserade förekomsten av livmoderhalscancer, livmodercancer och äggstockscancer under perioden 1969-2004.
Resultaten visar att kvinnor födda i Sverige hade högre risk för livmodercancer och äggstockscancer jämfört med kvinnor födda utomlands, oavsett födelseland. Risken var lägre för utlandsfödda oavsett hur lång tid de hade bott i Sverige. Den lägsta risken för livmodercancer och äggstockscancer sågs för kvinnor från Iran respektive Turkiet.
– Vi vet ännu inte varför risken för livmodercancer och äggstockcancer skiljer sig, men det kan bero på livsstilskillnader när det gäller exempelvis barnafödande, p-pilleranvändning och rökvanor, säger docent Tahereh Moradi som har lett studien.
Studien bekräftar också tidigare forskning kring livmoderhalscancer, som visar att risken generellt ökar ju äldre kvinnorna var när de kom till Sverige. Forskarna kopplar dessa skillnader till varierande förekomst i ursprungsländerna av humant papillomvirus, den mest välkända riskfaktorn för livmoderhalscancer.
– Även bristande tillgång till screening i form av cellprovtagning för vissa grupper i Sverige kan ha betydelse för skillnader i risk för livmoderhalscancer. Resultaten talar för att särskild screening bör riktas mot kvinnor som kommit från högriskländer vid hög ålder, säger Tahereh Moradi.
Publikation: “Cervical, endometrial and ovarian cancers among immigrants in Sweden: Importance of age at migration and duration of residence”, Omid Beiki, Peter Allebeck, Tobias Nordqvist, Tahereh Moradi, European Journal of Cancer, oktober 2008, doi: 10.1016/j.ejca.2008.08.017.
För mer information, kontakta:
Docent Tahereh Moradi
Institutionen för folkhälsovetenskap
Arbete: 08-737 3849
Mobil: 076- 280 4147
E-post: Tahereh.moradi@ki.se
Doktorand Omid Beiki (engelskspråkig)
Institutionen för folkhälsovetenskap
Arbete: 08- 737 3896
Mobil: 73 618 1138
E-post: Omid.beiki@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Det fleråriga gräset rörflen är ett alternativ till energigrödan Salix i norra Sverige, där Salix har svårt att klara vintern. Idag odlas rörflen på ca 1000 hektar, men i Finland är odlingen betydligt större. Fjolårsgräset kan skördas tidigt på våren när årsskotten är små och man får då en torr råvara som kan pressas till pellets.
I en del av Sylvia Larssons avhandling visar hon att det enbart i Västerbottens län finns omkring 30 000 hektar åkermark som är tillgänglig och lämplig för rörflensodling. Det handlar om åkermark som inte är nödvändig för dagens jordbruk, och alltså antingen är nedlagd eller väldigt extensivt skött. Odling på nedlagd åker bevarar ett öppet landskap och konkurrerar inte med annan verksamhet. Behovet av restaurerande åtgärder ifall marken ska tas i bruk igen kan emellertid variera mycket. Därför utvecklade Sylvia Larsson en enkel flygbildstolkningsmetod som gör det möjligt att särskilja nedlagd åker med låga, respektive höga, restaureringskostnader. I de 30 000 hektaren ingår inte mark där slyinslaget blivit stort.
En rörflensodling på dessa 30 000 hektar i Västerbottens län skulle kunna ge ett årligt energitillskott på mer än 1 TWh, vilket motsvarar el- och värmebehovet hos 30 000 villor. Om produktionen ska kunna nå denna omfattning måste de ekonomiska förutsättningarna vara rimliga. För att odlingen ska bli lönsam behöver lantbrukaren ett bränslepris motsvarande minst 130 SEK/MWh vid hämtning på gården.
Genom att göra bränslepellets av rörflen får man ett marknadsanpassat bränsle som lämpar sig väl för hantering, lagring och transport. En studie i avhandlingen visar hur olika processparametrar, t.ex. råvarans fukthalt och temperatur, påverkar pelletskvaliteten och hur man genom processoptimering kan uppnå en energieffektiv produktion av rörflenspellets med hög bulkdensitet och god hållfasthet. Genom att undersöka friktionsegenskaperna hos pelletsråvara visar Sylvia Larsson ett tidigare okänt samband mellan friktion och pelletshållfasthet och att dagens pelleteringsprocess ger en god pellethållfasthet genom ett onödigt energikrävande friktionsarbete. Genom att utveckla andra metoder för att få hållfasta pellets, t.ex. med en temperaturstyrd process, skulle energiåtgången vid pelletstillverkning kunna minska.
Fil. Lic. Sylvia Larsson, enheten för biomassateknologi och kemi, SLU, försvarar sin avhandling Fuel pellet production from reed canary grass. Supply potentials and process technology.
Tid: Fredag den 3 oktober 2008 kl. 13.00
Plats: Hörsal Björken, SLU i Umeå
Opponent: Adjunct Professor Shahab Sokhansanj, Department of Chemical and Biological Engineering, University of British Columbia, Vancouver B.C., Kanada.
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001786
Rapport med allmän information om rörflen som energigröda: http://publikationer.slu.se/Filer/BTK-rapport2006_11.pdf
Kontaktinformation
Mer information:
Sylvia Larsson, tel. 090-786 87 90, Sylvia.Larsson@btk.slu.se
Arbetsmarknaden tillhör ett av de områden som förändrats mest, exempelvis fanns det tidigare ingen officiell arbetslöshet.
Avhandlingen visar att arbetslösa i hög utsträckning förlitar sig på informella sökmetoder, att det lönar sig att aktivt söka jobb och att humankapitalets betydelse har ökat.
Vidare pekar forskning i avhandlingen på att arbetslivserfarenhet är av stor vikt för att få jobb, medan utbildning spelar en förhållandevis liten roll.
Däremot kan en ny utbildning påverka arbetsmarknadssituationen positivt. I en artikel som behandlar tidsfördelning mellan makar visar Monika Hjeds Löfmark att ryska kvinnor lägger ner väsentligt mycket mer tid på obetalt arbete än män samt att kvinnor påverkas i större uträckning av hushållets inkomster, förekomsten av barn och mannens utbildningsnivå.
Transitionen har medfört nya gränser, svagare skyddsnät, korruption och ökad ekonomisk ojämlikhet. Det har också sagts att med nya demokratier ökar risken för terrorism. I den fjärde artikeln analyserar Monika Hjeds Löfmark sambandet mellan omvandlingsekonomierna och terrorism och visar bland annat att en dåligt utvecklad demokrati och en stor andel unga är positivt korrelerat med antal terroristdåd.
Monika Hjeds Löfmark kommer ursprungligen från Nyköping och tog sin grundexamen vid Stockholms universitet. Hon är sedan 2000 doktorand i nationalekonomi vid Växjö universitet.
Avhandlingen ”Essays on transition” försvaras fredagen 3 oktober 2008, kl. 10.00. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet.
Fakultetsopponent är professor Anders Björklund, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Monika Hjeds Löfmark, e-post: monika.hjeds@vxu.se, telefon: 0470- 708410
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.
Det är andra året i rad som SLU kartlägger skador av törskatesvamp. I år har området som inventerats utökats till att omfatta hela Norrbottens län samt Västerbottens län. Törskatesvampen som angriper unga tallar förekommer i båda länen.
Törskateangrepp kan konstateras på 130 000 hektar tallungskog (34 procent) i norra Norrland. Inom denna areal har 33 000 hektar minst 10 procent av stammarna angripna. Skadorna i Norrbottens kustland är ungefär lika stora i år som 2007 framgår det av SLU:s nya skadeinventering.
Törskatesvampens angrepp är mycket oroande eftersom den dödar en stor andel av tallarna i ungskog, ibland nästan hela bestånd. Det leder till stora ekonomiska förluster hos enskilda skogsägare.
– På sikt leder det till lägre avverkningsmöjligheter i områden med mer omfattande angrepp, säger skogskötselspecialist Heine Krekula, Skogsstyrelsen.
Vanligare på bördig mark
– Angreppen är vanligast och värst i tallplanteringar på bördiga så kallade granmarker, berättar skogspatologen Per Hansson, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU i Umeå.
Det var förra sommaren som SLU:s fortlöpande miljöanalysprogram och Skogsstyrelsen tillsammans startade en nationell skogskadeinventering, som hittills inriktats på att utreda angreppen och skadorna av törskate i norr och granbarkborre i söder.
Årets inventering av törskateangrepp har fått ekonomiskt stöd även från Sveaskog.
Länk till karta:
http://www-riksskogstaxeringen.slu.se/Karta_Torskate.htm
Länk till faktablad om törskate, med prel råd:
http://www-riksskogstaxeringen.slu.se/skogsskador.pdf
Kontaktinformation
SLU Umeå:
Per Hansson, institutionen för skogens ekologi och skötsel, 070-370 84 74. Per.Hansson@ssko.slu.se
Sören Wulff, skoglig resursanalys, institutionen för skoglig resurshushållning, 070-676 17 36.
Soren.Wulff@srh.slu.se
Sven-Olof Bylund, informationsansvarig, 090-786 82 29, 070-665 76 48.
Sven-Olov.Bylund@adm.slu.se
Skogsstyrelsen:
Skogsskötselspecialist Heine Krekula, 0978-746 88 (även mobil). heine.krekula@skogsstyrelsen.se
Anna F Strömbäck, informatör, 0920-23 82 25 (även mobil). anna.stromback@skogsstyrelsen.se
För att kunna fastställa strukturen av membranproteiner behöver man skapa kristaller av dem, alltså ordna ett ganska stort antal av samma protein, för att kunna röntga dem. Man har länge använt metoder där man isolerar proteinerna med hjälp av ”lösningsmedel” som liknar cellmembranmiljön för att de inte ska förlora den struktur som gör att de kan lösa sin uppgift i organismen.
En svårlöst del har varit att ämnena inte har tillåtit stora proteinmolekyler att röra sig tillräckligt fritt för att kunna träffa på varandra och kristallisera.
– I vårt system, som nu lanseras av det engelska företaget Molecular Dimensions, har vi ökat möjligheten för membranproteinerna att förflytta sig genom att göra den kubiska struktur man tidigare använt sig av mer porös, säger Sven Engström, professor i farmaceutisk teknologi på Chalmers vars grupp på Chalmers tagit fram det nya konceptet i samarbete med strukturgruppen på Göteborgs universitet under ledning av Richard Neutze, professor i biokemi.
I ett par decennier har man utnyttjat molekyler som bildar miceller, det slags aggregat som tar hand om fet smuts när vi tvättar oss med tvål. Sedan drygt tio år har man använt så kallade kubiska lipidstrukturer som har vissa likheter med cellmembran.
– Vi har låtit den trånga kubiska fasen omvandlas till en rymligare ”tvättsvampsfas”. Förutom att utrymmet har ökat så är tvättsvampsfasen en lätthanterlig vätska till skillnad från den mycket styva kubiska fasen man tidigare använt, säger Sven Engström.
De strukturer man lyckats bestämma med hjälp av den kubiska fasen har för det mesta varit mycket detaljerad och därför ökat möjligheten att förstå proteinets funktion.
– De senaste åren har flera nobelpris delats ut för att man i detalj har kartlagt strukturen hos några sådana membranproteiner, säger Sven Engström.
Nyligen presenterades metoden mer utförligt i den välrenommerade tidskriften Structure.
I fredags, 25 september 2008, träffade forskarna från Chalmers och Göteborgs universitet representanter för Molecular Dimensions på Chalmers.
Kontaktinformation
Mer information
Sven Engström, 031-772 27 65, sven.engstrom@chalmers.se
Contortatallen (Pinus Contorta), som härstammar från västra Nordamerika och introducerades i Sverige i stor skala i början av 1970-talet, är nu är det sjunde vanligaste trädslaget i Sverige, om man ser till virkesvolymen. De tre vanligaste trädslagen är som vanligt gran, tall och björk, som sammantaget svarar för 91 procent av det totala virkesförrådet.
Virkesförrådet i Sveriges skogar, utanför nationalparker och naturreservat, uppgår nu till ca 3 250 miljoner kubikmeter, vilket är en ökning med hela 85 procent sedan Riksskogstaxeringens första beräkning 1926. Ökningstakten under 2000-talet har varit ca 40 miljoner kubikmeter per år.
Den största ökningen under senare år svarar lövträden för. Effekten av de senaste kraftiga stormarna Gudrun och Per märks främst genom en ökad volym av torra och vindfällda träd samt ett stagnerande virkesförråd av gran.
Trots de kraftiga stormarna håller de senare årens tillväxtökning i sig, och tillväxten uppgår nu till drygt 120 miljoner kubikmeter per år. Den goda tillväxten medför trots ökade
Riksskogstaxeringen är en årlig landsomfattande stickprovsinventering av skog och mark i Sverige. De insamlade uppgifterna används bland annat till att producera officiell statistik om Sveriges skogar. Riksskogstaxeringen är en del av program Skog inom SLU:s fortlöpande miljöanalys och utförs av SLU i Umeå.
Kontaktinformation
Per Nilsson, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå, tel 090-786 84 72.
Per.Nilsson@srh.slu.se
Tidigare studier har visat att kvinnor med schizofreni löper en ökad risk för förlossnings- och graviditetskomplikationer. Men det har varit oklart hur schizofreni hos fadern påverkar partnerns graviditet och barnets första levnadsår. Den nu publicerade studien av 3100 mammor och 2800 pappor med schizofreni visar en fördubblad risk för att förlora sitt barn under det första levnadsåret. Uppgifterna hämtades i svenska populationsbaserade register.
Dödsorsakerna varierade och skilde sig inte från övriga befolkningen när det till exempel gäller plötslig spädbarnsdöd eller syrebrist vid födelsen. Studien fann också att barn till både mammor och pappor med schizofreni hade en ökad risk för komplikationer under fosterstadiet och vid födelsen, så som låg födelsevikt, för tidig födsel och tillväxthämning. Forskarna tror att riskerna eventuellt kan kopplas till att barn till föräldrar med schizofreni oftare föds i en socialt utsatt miljö. De utesluter heller inte bristande stöd och psykiatrisk och somatisk hälsovård under graviditeten och nyföddhetsperioden som en bidragande orsak.
Däremot har forskarna inte hittat några genetiska faktorer som kan förklara den ökade risken för barnadöd. I studien undersöktes bland annat risken då en av föräldrarna har hel- eller halvsyskon med schizofreni. En genetisk disposition skulle kunna indikeras om risken var signifikant högre för helsyskon jämfört med den för halvsyskon, men studien fann inga förhöjda risker vare sig för hel- eller halvsyskon.
Baserat på resultaten betonar forskarna bakom studien att god uppföljning av dessa högriskbarn och samarbete mellan psykiatrisk vård och mödra- och barnhälsovården är viktigt.
Publikation: ”Schizophrenia and offspring’s risk for adverse pregnancy outcomes and infant death”, Nilsson E, Hultman CM, Cnattingius S, Otterblad Olausson P, Björk C och Lichtenstein P, British Journal of Psychiatry, 193: 311-315, oktober 2008.
För mer information, kontakta:
Med dr Emma Nilsson
Mobil: 0752-473490
E-post: Emma.Nilsson@Socialstyrelsen.se
Docent Christina Hultman
Tel: 08-5248 3893
Mobil: 0703621031
E-post: Christina.hultman@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08 524 838 95 (vidarekopplad till mobil)
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
