Sita Zougouri vid institutionen för kulturantropologi och etnologi har studerat den lokala förvaltningen av skogen i Bougnounou i Burkina Faso, ett projekt som går ut på att främja att skogen skyddas och förvaltas samtidigt som lokala aktörer ska kunna dra nytta av den genom att avverka brännved som de kan sälja. Projektet har fått stöd av bland annat FN:s utvecklingsprogram.

Sita Zougouri har följt projektet under sammanlagt nio månader mellan 2003 och 2006. I avhandlingen har hon dels studerat hur lokala aktörer interagerar med varandra, dels analyserat hur dessa interaktioner leder till processer som utesluter alternativt inbegriper olika sociala kategorier. Alla kan inte ta del i handeln med ved och i utvecklingsprojektet. Zougouri har utforskat dynamiken mellan aktörer och grupper, och mellan befolkningen i stort och en så kallad lokal fetisch – ett religiöst föremål som sägs besitta starka krafter – som kontrolleras av en präst och byhövding. Hon menar att man, för att förstå den skogsförvaltning som inletts på initiativ utifrån, måste se den i ett sammanhang där fetischen manifesterar den lokala makten.

– Både skogsförvaltarna och prästen som kontrollerar fetischen har intresse av att skogsförvaltningen fungerar som ett slags ”skyltfönster” för utvecklingen i området, berättar hon.

Prästen baserar enligt henne sin legitimitet på att han ser sig själv dels som en lokal beskyddare, dels som en representant för utvecklingen. Skogsförvaltarna ser gärna att det här fungerar, även om förvaltningen inte alls kan sägas vara demokratisk.

– Studien visar att processer som utesluter och införlivar olika kategorier av aktörer blir extra tydliga i ett sådant här ”skyltfönster” för utvecklingen. Det gäller interaktion mellan kvinnor och män, mellan infödda och invandrade personer, och mellan vanliga bybor och de som har den lokala makten, säger Sita Zougouri.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sita Zougouri (på engelska), 018-471 25 96, 073-787 20 07, e-post: Sita.Zougouri@antro.uu.se

I Vd under press – om medialiseringen av näringslivets ledare analyseras det allt intensivare mötet mellan näringsliv och media. Samtidigt som samhället präglas av ekonomins språk och logik tar företagen allt större hänsyn till medielogiken. Utifrån en fallstudie av en hårt bevakad vd undersöker Petrelius Karlberg vad medialiseringen av näringslivets ledare innebär och hur företagsledare hanterar medier och kändisskap. Skriften ger ökad inblick i medialiseringens mekanismer och lyfter fram aktuella utmaningar för såväl media som näringsliv.

– Boken väcker många intressanta frågor: Vilka är drivkrafterna i medierapporteringen och vilken är egentligen målgruppen för journalisternas arbete? Riskerar medielogiken att förvandla vd till en ”näringslivsartist” eller ”företagsestradör” och rikta bort uppmärksamheten från bolagens egentliga verksamhet? säger Anders Lundin, partner, Öhrlings PricewatershouseCoopers.

Petrelius Karlberg är ekonomie doktor och verksam som forskare och lärare vid sektionen för Företagslednings- och Arbetslivsfrågor inom EFI vid Handelshögskolan i Stockholm, samt vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

Forskning i Fickformat är en vetenskaplig skriftserie i samarbete mellan EFI vid Handelshögskolan i Stockholm och Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Syftet med skriftserien är att sprida aktuell forskning om ekonomi och samhälle. Författarna är huvudsakligen nydisputerade forskare verksamma vid Handelshögskolan i Stockholm. Alla skrifter i serien går att beställa via efi.publications@hhs.se.

Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Pernilla Petrelius Karlberg, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08- 736 9483, 0733783412
E-post: Pernilla.Petrelius@hhs.se

För mer information om Forskning i Fickformat, vänligen kontakta Ilinca Benson vid Handelshögskolan i Stockholm. Tel: 0709-669453, E-post: ilinca.benson@hhs.se.

I avhandlingen analyserar Eva Kingsepp huvudsakligen filmer och dataspel och intervjuar personer ur publiken och spelare. Fokus i analysen är frågor kring hur historien framställs inom populärkulturen och hur inslag av det mytiska påverkar historieuppfattningen.

– Det är tydligt att det finns en klyfta mellan medieinnehållet och publiken i fråga om synen på historien, säger Eva Kingsepp. Medan många av filmerna och spelen visar upp en förenklad bild med påtagliga mytiska drag, med kampen mellan det goda och det onda i centrum, vill många i publiken i stället ha en realistisk skildring som visar ”hur det verkligen var”.

Trots att mer än sextio år har gått sedan andra världskrigets slut är Nazityskland fortfarande högaktuellt inom populärkulturen. Ständigt kommer nya filmer, dokumentärer, dataspel, romaner, populärhistoriska böcker och artiklar på temat, och intresset verkar inte mattas av.

Undersökningen, som bland annat omfattar över tvåhundra filmer, visar att den förenklande, spektakulära ”mainstream-bild” som finns av Nazityskland, Hitler och andra världskriget inte är fullt så dominerande som många i publiken menar. Men ändå har den fått ett så stort genomslag att den idag kan sägas ingå i vårt västerländska kollektiva minne av epoken.

– I mainstream-bilden finns klara drag av den traditionella myten, där världen ytterst styrs av övernaturliga makter. Hitler har fått överta Djävulens plats som representant för det omänskligt Onda, vilket gör hans medföljare till abstrakta Ondskans tjänare istället för vanliga människor med ansvar för sina handlingar. Därigenom blir det också svårt att försöka sätta sig in i de enskilda människornas agerande, och i förlängningen att kunna relatera händelserna under nazitiden till någon annan plats och tidsepok. ”Att lära av historien” blir då bara en tom fras, eftersom människorna i myten inte är människor som vi, säger Eva Kingsepp.

– I många av filmerna, och särskilt i flera av dataspelen, blir detta förhållande mycket tydligt, säger Eva Kingsepp och fortsätter. De bilder av Hitler och Nazityskland som målas upp i populärkulturen utgör ofta en blandning av fakta och fiktion, och resultatet blir därför en ”fantastisk” verklighet, med starka drag av t.ex. fantasy och science fiction, vid sidan av den verkliga. Det finns därför mycket som talar för att historien i detta fall håller på att förvandlas till en myt med traditionellt religiösa drag, samtidigt som det finns ett auktoritärt sanningsanspråk som inte förväntas bli ifrågasatt.

En konsekvens av detta kan enligt Eva Kingsepp bli att verklighet och fiktion kring viktiga händelser i vår historia blir så uppblandade att det kan bli svårt att se nyanser och dra paralleller till dagsaktuella händelser som kan förklara varför vissa saker händer även idag.

Avhandlingen ”Nazityskland i populärkulturen: Minne, myt, medier” finns att ladda ned som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8164

Disputationen äger rum fredagen den 10 oktober, kl 10.00 i JMK-salen, Garnisonen, Karlavägen 104, Stockholm. Opponent är Göran Bolin, professor, Södertörns högskola.

Ytterligare information
Eva Kingsepp, institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, tfn 073-919 12 70, e-post kingsepp@jmk.su.se.

Resultat från den svenska OCTO-Twin-studien (en populationsbaserad longitudinell studie av hälsorelaterade, psykologiska och sociala faktorer hos tvillingar 80 år och äldre) som nu analyserats visar att för de allra flesta individer sjönk välbefinnandet på ett likartat sätt under en sexårsperiod. Däremot fanns variationer när det gällde hur tillfreds individerna var med livet.

– Framför allt var de med bra sociala relationer mer nöjda med livet. Hur många sociala kontakter man har var däremot av mindre vikt, sjuklighet och funktion likaså, säger Anne Ingeborg Berg.
Hennes resultat stödjer teorier om åldersförändringar när det gäller att välja umgänge. Medvetandet om tidens begränsning ökar med åldern och därför blir umgänget bland äldre mer inriktat på kvalitet än kvantitet. Äldre tenderar alltså att i högre utsträckning söka kontakter som ökar välbefinnande och positiva emotioner i stället för att investera i att bibehålla ett stort nätverk som kan ha framtida betydelse.

Mer tillfreds med livet
Avhandlingen visar också att individer som upplevde sig ha inflytande över sitt liv och en känsla av kontroll var generellt mer tillfreds med livet.
– Det borde vara relevant för alla som påverkar utformandet av boenden och hjälp- och vårdinsatser hos äldre. Att man är gammal och har drabbats av de hälsomässiga och sociala förändringar som ofta följer med hög ålder betyder inte att alla vill ha det på samma sätt. Behovet att kunna påverka är stort, kanske ännu större i hög ålder när beroendet av yttre stöd ökar, säger Anne Ingeborg Berg.

I avhandlingen finns även könsspecifika fynd. Män och kvinnor var lika nöjda med livet, men de faktorer som hade betydelse för livstillfredsställelsen skiljde sig mellan könen. Att förlora sin livspartner var relaterat till sänkt livstillfredsställelse över tid hos både män och kvinnor, men effekten var starkare hos män.
– Sannolikt är detta generationsspecifikt och speglar de olika funktioner äktenskapet verkar ha för män och kvinnor födda i början av 1900-talet. Tidigare forskning visar att för män är partnern kanske den enda nära relationen medan kvinnor också har andra kontakter som fyller den funktionen, säger Anne Ingeborg Berg.
Avhandlingen är en av få longitudinella undersökningar av livstillfredsställelse hos individer över 80 där betydelsen av psykologiska, sociala och hälsorelaterade faktorer har studerats.

Avhandlingens titel: Life Satisfaction in Late Life: Markers and Predictors of Level and Change Among 80+ Olds
E-länk: http://hdl.handle.net/2077/17873
Avhandlingsförfattare: Anne Ingeborg Berg, tel 031 186496 (bost.), 031 786 5941(arb.)
e-post:anne.berg@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Inger Hilde Nordhus, Universitetet i Bergen, Norge
Tid och plats för disputation: Fredagen den 10 oktober 2008, kl. 10.00, Hörsal F1, Haraldsgatan 1, Göteborg

I sin avhandling för Nina Björk fram en motberättelse till denna frihetens fiktion. Hon argumenterar för att människan i grunden är en beroende och relationell varelse, som skapas i samspel med andra människor och med den natur utan vilken hon inte kan leva. Mot drömmen om den fria själen ställer hon sanningen om den beroende kroppen.

Avhandlingsförfattaren går i närkamp med tre olika författares texter: den brittiske 1600-talsfilosofen John Locke, 1800-talstänkaren John Stuart Mill och den svenska författaren och dagboksskribenten Victoria Benedictsson. Alla bär de på en dröm om den suveräna fria människan. Alla tvingas de på olika sätt förneka människans tillstånd av beroende.

Nina Björk ställer frågan: hur ser det tänkande ut som leder till drömmen om oberoende? Vilka är dess grundläggande premisser?

Avhandlingen har sin upprinnelse i två banala fakta: människan har en kropp som dör om den inte får mat och vatten. Människan föds med en kropp så outvecklad att den inte klarar sig om den inte omedelbart börjar ingå relationer till andra människor. Dessa banala fakta, hävdar Björk, får viktiga konsekvenser. De säger att om vi vill förstå människan rätt måste vi vara medvetna om att hon skapas i samspel med naturen och andra människor – att hon i grunden är en beroende och relationell varelse. Detta beroende är relaterat både till människans yttre miljö, hennes biologiska kroppslighet och till hennes medmänniskor.

I avhandlingens första del analyseras några av de grundläggande västerländska liberala berättelserna i syfte att hitta just kroppens och beroendets plats i dessa berättelser. Björk argumenterar för att både John Locke och John Stuart Mill i de texter som analyseras satte kroppen på undantagets plats. Att avvisa kroppen är dels att avvisa det i människans villkor som inte är föremål för frivilliga val, dels att avvisa människan som relationell varelse, som rent fysiskt är beroende av andras omsorg för själva sin tidiga överlevnad och som är beroende av andra för att bli till som subjekt.

Det kroppsliga, det relationella och vårt mänskliga tillstånd av beroende är också den kärna genom vilken avhandlingens två delar hänger samman. Andra delen består av läsningar av Benedictssons roman Pengar från 1885 samt hennes dagböcker. Den är ett slags konkretiserande fallstudie över vilka följder glömskan av mänskligt beroende och drömmen om mänsklig suveränitet kan få i en enskild människas liv – och människan är i det här fallet dels en romankaraktär, dels en dagboksskrivande författare.

Nina Björk är journalist och författare bl a till den feministiska debattboken Under det rosa täcket som kom ut 1996.

Avhandlingens titel: Fria själar. Ideologi och verklighet hos Locke, Mill och Benedictsson.
Disputationen äger rum fredagen den 10 oktober 2008 kl. 13.00
Plats: Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6

Avhandlingen kan beställas från Wahlström & Widstrands förlag, tel 08-696 84 80.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Nina Björk, 0736-76 57 63,
nina.bjork@dn.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se

Att sälja sina produkter till rätt pris lyfts ofta upp som något oerhört viktigt för att maximera företags långsiktiga lönsamhet. Samtidigt ses prissättning, pricing capability, som en ganska lättskött del i företagets övergripande strategi. Forskaren Niklas Hallberg, Ekonomihögskolan i Lund, ser i sin studie av strategi och prissättning i fem europeiska förpackningsföretag att prissättning är en oerhört komplex historia. Priset är en strategiskt tung post och en fråga för ledningen.

– Det här handlar om en långsiktig strategi för företag som är svår att köpa sig till. Om man är framgångsrik inom prissättning skapar man en fördel mot konkurrenterna som de inte kan ta igen ens om de försöker. Rätt erfarenhet, inarbetade IT-system och rätt övergripande organisatorisk struktur tar tid att skapa, och det finns inget ”quick fix”, säger han. För att hitta rätt pris måste företagen investera inom tre övergripande områden som rör människor, system och organisation.

– Det är definitivt en framgångsfaktor att ha personer i nyckelpositioner som har den kommunikativa eller affärsmässiga fingertoppskänsla som krävs för att samla rätt information i kundspecifika prissättningssituationer. Det är tyst kunskap som företagen inte kan skaffa snabbt, utan det handlar om att ha personer med rätt erfarenhet. I alla företagen jag studerat finns en sådan ”prisguru”.

– Jag blev förvånad över hur lite investeringar företagen gjort i IT-system och strategiska styrsystem för marknadsinformation. Det hänger ihop med att besluten baseras mycket på känsla och erfarenhet. På grund av komplexiteten i besluten, med kanske runt tusen produkter och hundratals olika kunder varje år, ersätts system- av humankapital.

– Till en bra kalkyl behövs korrekt information om vad det kostar att tillverka en produkt. Det låter som något trivialt, men jag ser att företagen har ganska dålig kontroll på vad det kostar att produktutveckla, tillverka och transportera en produkt, och sedan sätta den kostnaden i relation till konkurrenters erbjudande.

Kontroll över organisationen är betydelsefullt för att koordinera alla prisbeslut.

– Olika beslutsfattare i organisationen drivs av olika intressen. Exempelvis säljare har en naturlig tendens att vilja sälja, och har en nära, ofta personlig relation till kunden. Säljaren vill ha så lite krångel som möjligt och kunden pressar priserna. Kort och gott är det bekvämt för säljaren att sälja lite billigare än vad som är optimalt för företagets lönsamhet.

Niklas Hallberg berättar att det är relativt vanligt att styra prisbeslut genom att den information säljare får visar att kostnaden för en produkt är högre än den verkligen är. Det hindrar säljaren att gå ner för mycket i pris.

– Generellt sett skulle jag säga att prissättningsbeslut behöver ligga på hög organisatorisk nivå. Fördelen om säljarna sätter priset är, även om man får ut lägre snittpris, att företaget kan undvika att missa en order. Men många företag vill sälja på kundvärde, det vill säga det värde som köparen upplever att en produkt har, snarare än att vara billigast.

Niklas L. Hallberg disputerade i maj med ”Pricing Capability and Its Strategic Dimensions” vid Företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

Kontaktinformation
Kontakta Niklas Hallberg på 0734-43 40 59 eller niklas.hallberg@fek.lu.se

Formuleringarna om värdegrunden i Lpo 94 gav tidigt upphov till en intensiv debatt – den så kallade ”värdegrundsdebatten” – som från och till sedan dess aktualiseras i medierna. Skolverket, pedagogiska forskare och andra har också försökt förtydliga vad denna värdegrund innebär och vad den bör innebära.

– Detta är emellertid ingen lätt uppgift, då läroplanen innehåller både vaga och motstridiga anvisningar och riktlinjer, hävdar Pia Nykänen. I sin avhandling gör hon en kritisk granskning av olika skrivningar om värdegrunden utifrån ett moralfilosofiskt angreppssätt. I arbetet aktualiseras flera teman som alla har med hur skolans fostran av dagens barn och ungdomar bör se ut. För under rubriken ”värdegrund” samlas idag såväl moraliska normer och värderingar som olika demokratiideal och ideal med avseende på det mångkulturella samhället.

Grundläggande normer och värderingar har formulerats i svenska läroplaner redan långt innan ordet ”värdegrund” infördes. Mot bakgrund av detta ter sig värdegrundsdebatten i mitten av 90-talet som något förvånande. Det som kan skönjas över tid är en alltmer vacklande hållning i läroplanerna, där medvetenheten om dagens mångkulturella samhälle gör sig tydlig. En förskjutning från moralisk fostran till demokratisk och mångkulturell fostran framträder.

Men demokratisk fostran och mångkulturell fostran är inga universallösningar eller enhetliga ideal. Det finns olika idéer om vad som är god demokrati respektive god mångkulturalism. Och även om vi överger en ”moralisk värdegrund” till förmån för en ”demokratisk värdegrund” eller en ”mångkulturell värdegrund” så kvarstår bland annat en grundläggande spänning: den mellan att hävda att en viss uppsättning normer och värderingar ska överföras samtidigt som vikten av att fostra till tolerans betonas.

– Min förhoppning är att denna avhandling ska bidra till en förnyad debatt och mer forskning om vilka normer och värderingar skolan ska – eller inte ska – fostra till och framför allt: på vilka grunder, säger Pia Nykänen.

Avhandlingens titel: Värdegrund, demokrati och tolerans – om skolans fostran i ett mångkulturellt samhälle.
Disputationen ägde rum lördagen den 4 oktober 2008.
Avhandlingen kan beställas från Filosofiska institutionen, annmari.teiffel@phil.gu.se

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Pia Nykänen 031-786 46 24
pia.nykanen@phil.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se

Nataliya Berbyuk Lindström studerar i sin avhandling hur den interkulturella kommunikationen egentligen fungerar i svensk sjukvård. Studien visar att utländska läkare, svenska patienter och personal är i stort sätt nöjda med sin kommunikation. Manliga respondenter är dock mer nöjda än kvinnliga. De vanligaste språkliga problemen är läkarens svårigheter att hitta rätt ord, t.ex. svenska ord för medicinska termer. Andra exempel är problem med att förstå äldre patienter med nedsatt hörsel, att finna ämnen för informella samtal eller att förstå patienternas humor (båda starkt beroende av kulturella faktorer).

En vanlig upplevd kulturell skillnad är skillnaden i maktdistans läkare – patient och läkare – sjuksköterska i Sverige jämfört med i de utländska läkarnas ursprungsländer. Den informella tonen, patientens/sjuksköterskans ifrågasättande av läkarens ord samt rätten och viljan till medbestämmande kan upplevas som obehagligt och respektlöst om läkaren är van vid en mer paternalistisk relation.

En annan skillnad gäller svenska drag som undvikande av konflikter. Utländska läkare upplever att svenska patienter och kollegor sällan visar sitt missnöje känslomässigt, vilket kan ge ökad otrygghet. Patienterna anser att språkliga problem från läkarens sida försvårar kommunikationen, men betonar även positiva sidor i kontakten, t.ex. läkarnas professionalitet, vilja att hjälpa till och försök att uppnå ömsesidig förståelse.

Patienter och personal säger också att utländska doktorer ofta ägnar mer tid åt sina patienter. Detta kan förklaras av språkliga problem vid andraspråksanvändning, t.ex. långsammare samtalstempo. Eftersom många patienter noterar faktisk tid är ofta känslan av att få mer uppmärksamhet och inte bli behandlad enligt ”löpandebandprincipen” positiv. En annan kommentar är att utländska läkare lyssnar noga på sina patienter, ger mycket återkopplig (särskilt i form av repetitioner och omformuleringar) och är noggranna, vilket uppskattas av patienterna. Igen kan förklaringen vara bristande språkkunskaper som kan tvinga läkaren att lyssna mer noggrant för att undvika brist på förståelse/missförstånd.

Avhandlingen illustrerar också hur svenska patienter och personal hjälper de utländska läkarna med språket. Avhandlingsförfattaren har utfört en detaljerad komparativ analys av hur utländska och svenska läkare ställer frågor och ger information till sina patienter. Nataliya Berbyuk Lindström kommer avslutningsvis med idéer för undervisning och träning i tvärkulturell kommunikation för sjukvårdspersonal.

Avhandlingens titel: Intercultural communication in health care – Non-Swedish physicians in Sweden.
Disputationen äger rum lördagen den 25 oktober 2008 kl. 10.00
Plats: Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Nataliya Berbyuk Lindström,
031-786 5213
natasha@ling.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se

I sin jämförelse av Chile och Argentina har Viviana Stechina fokuserat på det politiska systemets spelregler och den politiska elitens handlingar i situationer där många korruptionstillfällen uppstår. Genom att detaljgranska privatiseringsprocesser i de bägge länderna har hon identifierat de institutionella omständigheter som ökar eller minskar risken för elitkorruption. I sin analys koncentrerar hon sig på fyra institutionella aspekter som korruptionsexperter ofta lyfter fram som relevanta för att förstå uppkomsten av korruption – graden av ansvarutkrävande i det politiska systemet, graden av genomskinlighet i beslutsfattandet och graden av maktkoncentration och handlingsfrihet hos beslutsfattarna.

Avhandlingen visar att de politiska institutionerna spelar en viktig roll när det gäller benägenheten för korruption i de båda länderna. Chiles politiska system, med större ansvarsutkrävande och mindre maktkoncentration, visade sig vara mer motståndskraftigt mot korruption än det argentinska systemet. Hur stor handlingsfrihet beslutsfattarna hade visade sig däremot spela en mindre roll än korruptionsforskare vanligen brukar ange.

Det mest anmärkningsvärda med resultaten är att större genomskinlighet i Argentina inte ledde till lägre korruption på kort sikt.

– Tack vare pressens omfattande rapportering hade allmänheten i Argentina större tillgång till information om politiska beslut och handlingar än i Chile, men det hindrade inte förekomsten av korruption och maktmissbruk. Istället ökade medierapporteringen människors medvetenhet inte bara om korruptionens omfattning, utan också om den straffrihet som rådde. Detta ökade troligtvis incitamenten för korruption på kort sikt. På
längre sikt finns det däremot fördelar med ökad transparens, säger Viviana Stechina.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Viviana Stechina, 018-471 71 24, 0733-32 87 57, e-post: Viviana.Stechina@statsvet.uu.se