– Det här är starten på en ny klass av antibiotiska substanser som fungerar på väldigt många bakterier som förknippas med vårdrelaterade infektioner, som man även brukar kalla sjukhussjuka, till exempel VRE och MRSA, säger Fredrik Almqvist, professor vid Umeå universitet och som forskat om nya alternativ till antibiotika sedan slutet av 1990-talet.
Fungerande antibiotika är avgörande för att rädda liv inom till exempel kirurgi, cancerbehandling och intensivvård, men också för att behandla vanliga sjukdomar som klamydia eller lunginflammation. Men i takt med att antibiotikaresistensen ökar tickar klockan för forskarvärlden.
– Antibiotikaresistens är listat av WHO som en av planetens största utmaningar. Man pratar om att det är i paritet med klimathotet, säger Fredrik Almqvist.
Ny klass antibiotika
Studier som gjorts vid Umeå universitet och Washington university i Saint Louis, USA, kan vara en viktig pusselbit i kampen mot de farliga bakterierna.
Den nya klassen antibiotika, som forskarna kallar GmPcider, bekämpar så kallade Gram-positiva bakterier. Enligt studierna är de effektiva på egen hand, men förhöjer även effekten när de kombineras med redan existerande antibiotika.
Dödar även bakterier som växer
Forskningen visar att GmPciderna inte bara kan stoppa bakterierna från att försöka sig, utan även döda bakterier som inte är under tillväxt. Något som annan antibiotika ofta har svårt att göra.
Fredrik Almqvist är väldigt hoppfull över resultaten.
– Det här är ett första steg, en ny klass som har spännande egenskaper, och nu jobbar vi såklart vidare för att de här ska gå att utveckla till något som också kan hjälpa människor framöver. Vårt mål är att komma till en substans som bakterierna inte lätt blir resistenta mot, säger han.
Fredrik Almqvist, professor vid Kemiska institutionen, Umeå universitet, fredrik.almqvist@umu.se
Det visar en rapport från 44 europeiska forskare. Rapporten handlar om hälsorisker i Europa till följd av klimatförändringarna. Den belyser redan existerande hälsoeffekter och framtida scenarion.
Bland annat finns en ökad risk, när temperaturerna stiger, att människor smittas av infektionssjukdomar.
Rapporten om hälsorisker visar bland annat:
Under 2000-2009 jämfört med 2010-2019 ökade exponeringen för värmeböljor i snitt med 57 procent, med lokala ökningar mer än 250 procent.
Risken för spridning av infektionssjukdomar som denguefeber, malaria, vibrioinfektioner och West Nile-viruset ökar i Europa.
Den fortsatta förbränningen av fossila bränslen ledde till år 2020 till 117 000 dödsfall på grund av luftföroreningar, mest från transportsektorn.
Nästan 60 procent av 197 undersökta städer i Europa rapporterar att klimatförändringarna hotar hälso- och sjukvården eller folkhälsan, med värmerelaterade sjukdomar som den största klimatrelaterade hälsorisken.
– Rapporten kan ses som en varningsklocka för europeiska regeringar, hälso- och sjukvårdsledningar och andra beslutsfattare att ta till sig i arbetet för att skydda människors hälsa, säger Maria Nilsson, professor vid Umeå universitet och ordförande för Lancet Countdown i Europa, som står bakom rapporten.
Covid-19-pandemin har pekat på behovet av att skydda européernas hälsa, men nu är det tydligt att klimatförändringarnas ökande hälsoeffekter sätter ytterligare press på hälso- och sjukvården, enligt Maria Nilsson.
– För att klara det behöver vi klimat- och miljömässigt hållbara hälsosystem med resurser och beredskap för att minska nuvarande och framtida hälsoeffekter.
Cirka fyra miljoner barn i världen drabbas årligen av syrebrist vid födseln. Tidigare forskning har mestadels tittat på sambandet mellan syrebrist som nyfödd och hjärnans utveckling, men i en ny studie från Karolinska institutet undersöks hur komplikationer från syrebrist påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom senare i livet.
I studien har forskare följt över 2,8 miljoner personer som föddes mellan 1988 och 2018. Drygt 30 000 av dem drabbades av komplikationer till följd av syrebrist vid födseln. Totalt upptäcktes cirka 4000 fall av hjärt-kärlsjukdom. Främst finns en ökad risk för stroke och hjärtsvikt, men även för förmaksflimmer.
Få drabbas trots högre risk
Men trots att det finns en ökad risk är det fortfarande få barn som drabbas av hjärt-kärlsjukdom – även om de haft syrebrist som nyfödda.
– Även om den absoluta risken för hjärt-kärlsjukdom är låg i ung ålder, så visar vår studie att syrebrist-relaterade komplikationer vid födseln är förknippat med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet, säger Neda Razaz, forskare vid Karolinska institutet.
Efter uppföljningsperioden på 30 år hade bara 0,3 procent av personerna med syrebristkomplikationer en hjärt-kärlsjukdomsdiagnos, jämfört med 0,15 procent av dem utan komplikationer.
Mer om studien
Studien följde över 2,8 miljoner individer födda i Sverige mellan 1988 och 2018, varav 31 419 drabbades av syrebrist-relaterade komplikationer vid födseln. Totalt identifierades 4 165 fall av hjärt-kärlsjukdom under uppföljningsperioden.
I studien har forskarna tagit hänsyn till tänkbara faktorer som kan störa resultatet, till exempel födelsevikt och livsstilsfaktorer hos mamman. Eftersom det är en observationsstudie går det inte att fastställa orsakssamband.
Neda Razaz, biträdande lektor vid Institutionen för medicin, Karolinska institutet, neda.razaz@ki.se
Studien består av intervjuer med ungdomar i åldern 15-21 år och rör erfarenheter av så kallad existentiell ensamhet.
– Existentiell ensamhet beskrivs som en djup form av ensamhet, en känsla som kan komma och gå och som är en del av att vara människa, säger Tide Garnow, som doktorerar i vårdvetenskap vid Högskolan Kristianstad.
Existentiell ensamhet hos vuxna uppstår i övergångsfaser, exempelvis när någon går från att vara frisk till att bli sjuk. Tankar om livet och döden, mening och meningslöshet, kan då väckas.
Äldre tänker tillbaka, ungdomar framåt
– Ungdomstiden är en övergångsfas mellan barndom och vuxenliv som väcker många jobbiga tankar och känslor, så det var inte helt förvånande att även ungdomar har erfarenheter av existentiell ensamhet.
Ensamheten handlar om att försöka navigera i en ny och okänd situation och att ha en längtan efter att känna tillhörighet.
– Både ungdomar och vuxna försöker lindra lidandet genom att exempelvis söka sig till en gemenskap eller försöka fokusera på annat än det som smärtar. Studier har visat att äldre personer tänker tillbaka på sina liv och finner en sorts lindring i det, medan ungdomarna i vår studie försökte tänka på framtiden i stället för att vara i ett plågsamt nu, säger Tide Garnow.
Att inte passa in någonstans
Studien visar att ungdomars ensamhet hänger ihop med upplevelser av utanförskap och så kallat mellanförskap.
– Ungdomarna berättade om erfarenheter av utanförskap i form av att vara unik och därför aldrig kunna bli helt förstådd, eller att vara annorlunda och därför inte passa in. De beskrev också att de inte kände sig delaktiga eller prioriterade, och att de lämnades ensamma med sina innersta tankar och känslor.
– Mellanförskapet var relaterat till att känna sig vilsen och inte höra hemma någonstans. Ungdomarna berättade att de ställdes inför motstridiga krav och förväntningar, att de ”övertänkte” och de kunde känna sig stora och små samtidigt. För att lindra lidandet försökte ungdomarna ibland att undvika jobbiga känslor och tankar.
Önskan: Någon pålitlig att dela tankar med
Ungdomarna i studien beskrev också att de försökte må bättre genom att göra saker som de egentligen visste inte var bra för dem, som att skada sig eller ta droger.
De uttryckte också en önskan om att dela sina tankar och känslor med någon som de kunde lita på och som kunde förstå dem.
– Flera ungdomar valde att inte dela sitt innersta med någon eftersom de var rädda för att den de delade med inte skulle finnas kvar för dem, eller så ville de inte visa sig svaga eller sårbara. De ungdomar som ändå valde att dela sitt innersta med en annan person gjorde det med någon som de kände förstod dem och som de kunde lita på, säger Tide Garnow.
– En kille beskrev så talande att han egentligen inte ville ha några svar från vuxenvärlden utan snarare någon som han kunde pröva sina tankar och känslor med. Jag tänker att vuxna som har ungdomar i sin närhet behöver vara lyhörda och våga närma sig den här typen av frågor. Det kan räcka med att vara genuint nyfiken och ta sig tiden att faktiskt lyssna på den unga.
Vad får resultaten för praktisk betydelse?
– Under ungdomstiden sker stora förändringar i kroppen, relationer och identiteten. Samtidigt väcks jobbiga tankar och känslor som kan vara svåra att hantera. Dessa känslor kan komma till uttryck på olika sätt och det är inte alltid så lätt för omgivningen att upptäcka och förstå dem. Det finns en risk att uttrycken tolkas som sjukliga och därför inte möts adekvat.
Vad fick dig intresserad av att studera existentiell ensamhet bland ungdomar?
– Ungdomar har historiskt sett sällan fått något större utrymme i forskning och i samhället i stort. Det har därför känts viktigt för mig att låta ungdomars röster bli hörda.
Faktorer som ålder, risk för allvarlig sjukdom, socioekonomiska förhållanden, kunskap och information har betydelse för hur människor ställer sig till vaccinationer, inklusive covid-19-vaccination.
Statsvetare vid Göteborgs universitet har undersökt hur många i Sverige som i början av pandemin var tveksamma till att vaccinera sig mot covid-19, och vad som utmärkte dem som var tveksamma.
Studien baseras på två enkätundersökningar från 2020 med svenskar i åldrarna 16–85 år. Dessa fick frågan om hur sannolikt det var att de skulle vaccinera sig mot covid-19 om de blev erbjudna ett sådant vaccin. Enkätpersonerna fick också samhälleliga och politiska frågor, som hur nöjda de var med hur den svenska demokratin fungerar.
Tvekan hos män, unga, SD-sympatisörer
Det visade sig att 40 procent av personerna i undersökningen var tveksamma till att vaccinera sig mot covid-19.
Tveksamheten var utbredd i flera samhällsgrupper, som grupper med unga som hade mindre risk för att bli allvarligt sjuka samt personer födda utanför Europa. Men det fanns ytterligare grupper ”tveksamma” som utmärkte sig genom sina politiska uppfattningar.
– Det handlar om grupper som är missnöjda med hur demokratin fungerar i Sverige och grupper som inte litar på andra människor, säger Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Dessutom hittar vi grupper där en kombination av politiska attityder och personliga hälsorisker verkar förklara synen på covid-vaccinet. Den grupp i vårt material där tveksamheten var som störst bestod i huvudsak av manliga SD-sympatisörer mellan 36 och 70 år.
Kan handla om misstro mot myndigheter
Hur kan då demokratimissnöje och vaccintvekan tänkas hänga ihop? En tolkning, säger forskarna, är att viljan att bidra till ett kollektivt projekt som en massvaccinering beror på människors upplevelse av hur väl samhällets styrsystem fungerar. Det kan också handla om en generell misstro mot myndigheter, eller en känsla av utanförskap.
Resultaten visar alltså att flera olika faktorer interagerar på ett komplicerat sätt när det gäller människors inställning till vaccinationer.
– Studien belyser bredare frågor om moderna demokratiska staters förmåga att övertyga medborgare att göra en kollektiv insats för folkhälsan. Vaccinationsviljan under coronapandemin är ett tydligt exempel på det, säger forskaren Björn Rönnerstrand.
Enkäterna genomfördes av SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Människor i Sverige lever allt längre och fler drabbas av demens. Många med en demenssjukdom vill bo kvar i sina hem, något som är möjligt tack vare hemtjänst och olika hjälpmedel.
För att underlätta tillvaron för äldre som bor hemma finns till exempel hjälpmedel för minnesstöd, hörapparater, kommunikationstavlor, talboksspelare, spisvakter, toalettförhöjare, rullstolar och rullatorer.
I en ny studie har forskare jämfört val, användning och nyttan av hjälpmedel för äldre – med och utan demens.
– Vi har också undersökt sambanden mellan användning av hjälpmedel bland hemtjänstbrukare och deras upplevelser av hemtjänsten, ensamhet och trygghet, säger forskaren Johan Borg vid Högskolan Dalarna.
Upplever mer otrygghet
Studien visar att hemtjänstbrukare med demens var mindre delaktiga i valet av hjälpmedel och hade mindre nytta av dem. Användare av hjälpmedel oavsett demensdiagnos var mer besvärade av ängslan, oro, ångest och ensamhet.
De kände sig mer otrygga att bo hemma med stöd av hemtjänsten och upplevde i större utsträckning att personalen inte tog hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras. De upplevde också att de blev sämre bemötta.
– Det är viktigt att öka äldre personers delaktighet i val av hjälpmedel för att öka nyttan med dem. Det är också viktigt att undersöka hur man kan dämpa deras oro och minska upplevd ensamhet. Hemtjänsten behöver säkerställa att de tar hänsyn till hjälpmedelsanvändares åsikter och önskemål i samma utsträckning som andra hemtjänstbrukares samt bemöter alla på ett likvärdigt sätt, säger Johan Borg.
Risken för olyckor ökar
Resultaten väcker farhågor om att behoven av hjälpmedel bland hemtjänstbrukare med demens inte är tillräckligt tillgodosedda, framför allt vad gäller syn och förflyttning.
– Eftersom demenssjukdom ökar risken för att äldre personer faller och skadar sig i hemmet är det betydelsefullt att de har de hjälpmedel de behöver för att se bra och röra sig säkert, säger Johan Borg.
Resultaten pekar också på att mer hänsyn bör tas till personliga behov när hemtjänst och hjälpmedel utreds, och även vid utförandet av hemtjänst till personer med hjälpmedel.
Så gjordes studien
Forskarna har analyserat data från Socialstyrelsens rikstäckande enkätundersökning av äldre personers uppfattning om kvaliteten i hemtjänsten från 2017.
Totalt analyserades data från 89 811 personer som är 65 år eller äldre. Patientregistret och läkemedelsregistret använder för att identifiera hemtjänstbrukare med demens.
Bland hemtjänstbrukarna i studien hade 8,9 procent demens och 88,2 procent använde minst ett förskrivet hjälpmedel.
Johan Borg, universitetslektor i medicinsk vetenskap vid Högskolan Dalarna, jog@du.se
Glioblastom är en av de vanligaste och också mest aggressiva hjärntumörerna. Den är svår att behandla. Trots kirurgi, strålningsbehandling och kemoterapi återkommer tumören hos de flesta. Den genomsnittliga överlevnaden är 16-17 månader.
För att bättre förstå hur sjukdomen utvecklas har forskare kartlagt stamceller och deras koppling till tumörerna. Stamceller, eller stamcellsliknande celler, som får genskador kan leda till onormal celltillväxt och tumörer i hjärnan.
Särskild cell finns i vävnad runt tumören
Forskare vid Lunds universitet har nu upptäckt en stamcellsliknande cell som identifieras genom att den på sin yta bär ett specifikt protein. De såg att den här cellen i hög grad finns i den växande tumörfronten och i tumörens intilliggande vävnad. Men i den friska hjärnan förekommer sådana här celler väldigt sparsamt, eller inte alls.
– Det är särskilt intressant att den förekommer i området omkring den bortopererade tumören eftersom det ofta är där som tumören så småningom återkommer, säger Jiaxin Li, forskare vid Lunds universitet.
– Vi såg samband mellan hur den stamcellsliknande cellen uttrycks i hjärnan och tumörens tillväxt, tumörens återkomst samt för prognosen.
Studiens resultat kan kasta ljus över frågan om varför glioblastomtumörer så ofta återkommer. Hypotesen har varit att glioblastomtumörens stamceller håller sig vilande och därmed undkommer behandling. Efter behandlingen vaknar de däremot till och återkommer.
Cellerna inte resistenta mot alla läkemedel
För att undersöka om det finns befintliga läkemedel som kan riktas mot det protein som forskarna sett på de stamcellsliknande cellernas yta, undersökte de i labbet hur olika cancerläkemedel påverkar cellerna.
De kunde då se att cellerna var resistenta mot de flesta läkemedel, men inte alla.
En stor utmaning med hjärnans sjukdomar är att lyckas leverera läkemedel till hjärnan, eftersom läkemedelsmolekylerna ofta är för stora för att ta sig förbi blod-hjärnbarriären.
– Den stamcellsliknande cellen kan vara intressant att angripa men fortfarande återstår mycket forskning innan vi med säkerhet vet om vi lyckas hela vägen till behandling, säger Johan Bengzon, forskare vid Lunds universitet och läkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus.
Johan Bengzon, forskare och adjungerad professor vid Lunds universitet, överläkare inom neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus johan.bengzon@med.lu.se
Rysslands och Kinas relation har länge präglats av både konflikt och vänskap. I modern historia ingick länderna en formell allians efter att Folkrepubliken Kina upprättades 1949.
20 år senare utbröt ett gränskrig mellan länderna men under 1980-talet normaliserades relationerna och har sedan kalla krigets slut succesivt förbättrats. I dag betraktar Kina och Ryssland varandra som sina viktigaste internationella partners.
Christopher Weidacher Hsiung, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, har i en rapport analyserat relationen mellan Kina och Ryssland, ur Kinas perspektiv. I rapporten konstateras att Kina har sex grundläggande motiv för ett vänskapligt samarbete med Ryssland:
Kinas motiv till vänskap med Ryssland:
Upprätthålla en stabil och fredlig grannrelation
Få politiskt stöd och legitimitet för den egna regimen
Förbättra det militära samarbetet för att balansera mot USA
Upprätthålla stabilitet i Centralasien
Fördjupa samarbete vad gäller ekonomiskt och teknologiskt utbyte
Global styrning.
– Finns en fredlig relation behöver inte Kina lägga resurser på att bevaka den 4 200 kilometer långa gränsen mot Ryssland, utan kan fokusera på USA och satsa på modernisering, säger Christopher Weidacher Hsiung.
Motiven ovan speglar att Kina och Ryssland är auktoritära stater, där eliterna är rädda för att förlora makten. Därför stöttar länderna varandra diplomatiskt, säger Christopher Weidacher Hsiung. Länderna försöker att ge varandra politisk legitimitet, speciellt mot det ”demokratiska väst” som de anser vill undergräva styret i Ryssland och Kina och verka för ett regimskifte.
Fyra utmaningar för relationen
I FOI-rapporten identifieras fyra utmaningar för relationen mellan Kina och Ryssland:
Historia och ömsesidig misstänksamhet, konkurrerande regionala intressen, begränsningar i det ekonomiska utbytet samt olika syn på den framtida globala ordningen.
Misstänksamheten kommer från gamla motsättningar och regionala intressen som kan krocka. Ett centralt område är Centralasien, där Ryssland länge har varit den dominerande stormakten, men nu utmanas av Kina.
Bild: CHUTTERSNAP, Unsplash
Ryssland allt mer beroende av Kina
Ekonomiskt har Ryssland har blivit beroende av Kina. Kina köper olja och gas från Ryssland. Ryssland köper färdiga produkter som elektronik från Kina.
– I båda fallen blir Ryssland beroende av Kina, inte minst nu när landet är utsatt för sanktioner. Att det nu är Kina som exporterar mer avancerade varor innebär också delvis ombytta roller, det är inte länge sedan rysk teknik låg i framkant i förhållande till kinesisk, säger Christopher Weidacher Hsiung.
Ukraina-kriget väcker frågor
Kriget i Ukraina kastar dock skuggor över ländernas relation. Invasionen har tvingat Kina till en delikat balansgång mellan att värna sitt strategiska partnerskap med Ryssland och samtidigt inte riskera försämringar i relationen med USA och Europa som Kina är beroende av – ekonomiskt och teknologiskt.
– Jag tror att kineserna är förvånade över hur illa det går för Ryssland i kriget, för om det var något de såg upp till i Ryssland var det den militära förmågan, säger Christopher Weidacher Hsiung.
– Nederlagen kan tänkas bekymra dem också eftersom Kina har gott om ryska vapen, har militärer som har tränats i Ryssland och har inspirerats av ryskt militärt strategiskt tänkande. Jag tror att även västs enighet har gjort stort intryck på Kina.
Vad kriget i förlängningen betyder för den kinesisk-ryska relationen beror troligen på hur det utvecklar sig.
– Jag tror att även Kina har röda linjer, rysk användning av kärnvapen kan vara en. Jag tror också att Kina är oroliga över vad som händer inrikespolitiskt i Ryssland och speciellt med vad gäller Putins framtid, säger Christopher Weidacher Hsiung.
Framtiden: Kina styr relationen mer och mer
Rapporten skissar på framtida scenarion för den rysk-kinesiska relationen genom att diskutera tre olika roller som Ryssland kan spela för Kina: Formellt allierad, konkurrent och strategisk supporter.
Rollen som strategisk supporter är mest trolig, enligt rapporten. Den beskriver också att Ryssland i framtiden sannolikt blir ännu mer beroende av Kina.
– Rysslands isolering och försvagning på grund av kriget kommer troligtvis att öka. Kina kommer därmed att diktera alltmer av relationens innehåll. Och så länge Kinas elit betraktar USA som det mest pressande ideologiska och geopolitiska hotet kommer Ryssland spela en viktig roll för Kina, säger Christopher Weidacher Hsiung.
– Alla har feber någon gång då och då. Genom att förstå mekanismerna bakom feber kan vi också få förståelse för hur nya läkemedel och behandlingar kan fungera, säger forskaren Anders Blomqvist vid Linköpings universitet.
Feber är kroppens svar på infektion eller inflammation och ett sätt att försvara sig mot till exempel virus eller bakterier. Vid infektion eller inflammation i kroppen frigörs molekyler som kallas cytokiner i blodomloppet. De är så pass stora att de inte passerar blod-hjärnbarriären, ett nät av finmaskiga blodkärl som skyddar hjärnan från skadliga ämnen.
Men feber är ju ett symtom som startas av signaler från just hjärnan. Så hur uppfattar hjärnan att det finns en inflammation eller infektion i kroppen?
Mekanismerna avslöjade
Förklaringen finns hos mottagarstrukturer, eller receptorer, på utsidan av blod-hjärnbarriären som uppfattar cytokinerna. Receptorerna vidarebefordrar signalen till celler som sitter på insidan av kärlväggarna i blod-hjärnbarriären – de så kallade endotelcellerna. De börjar producera den hormonliknande molekylen prostaglandin E2 som i sin tur aktiverar receptorer i kroppens termostat, hypotalamus, och feberreaktionen inleds.
Tidigare har man trott att produktionen av prostaglandin i vissa celler i bland annat lever och lungor också varit nödvändiga för att starta en feberreaktion. Men ett forskarteam kan nu konstatera att så inte är fallet.
Långdragen fråga har fått svar
I en studie på möss framgår att endotelcellerna i hjärnan är de enda celler som faktiskt behövs för att framkalla en feberreaktion.
– Våra fynd avgör en fråga som debatterats under flera decennier. Beviset för att det faktiskt endast är endotelcellerna i hjärnan som behövs för att starta en feberreaktion har inte funnits förut. Det är en kunskapslucka som vi nu fyllt, säger Anders Blomqvist.
Studien på möss ledde till svaret
Försöken gjordes på möss där man tagit bort vissa gener som kodar för prostaglandinproduktion i endotelcellerna i hjärnan. Mössen injicerades sedan med ämnen som finns i cellväggen hos vissa bakterier, för att på konstgjord väg orsaka feber. De genmodifierade mössen fick ingen feberreaktion efter injektionen.
Forskarnas drog slutsatsen att endotelcellerna är nödvändiga för att framkalla feber men de visste inte om de är tillräckliga. Därför utfördes ytterligare ett test med en annan genmodifierad musmodell där de enda cellerna som kunde producera prostaglandin E2 var endotelcellerna i hjärnan.
Hos de mössen startade en feberreaktion vilket bekräftade att endotelcellerna i hjärnan faktiskt är tillräckliga.
I den politiska debatten förmedlas ofta bilden av klimatomställningen som en väg kantad av uppoffringar. Men flera forskare tecknar bilden av en vardag som också kan bli bättre än dagens. Och vad som upplevs som bra och dåligt kan variera över tiden.
– Att något blir bättre eller sämre är ju ett subjektivt mått. Normer ändras över tid och det som upplevs som självklart idag kanske inte är det i framtiden. Till exempel att äta stora mängder kött eller att flyga ofta och långa sträckor, säger Jamil Khan, lektor i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet.
Jamil Khan forskar om hur olika styrmedel kan göra städer och transporter mer klimatvänliga så att Sverige kan nå klimatmålet om nollutsläpp av växthusgaser år 2045.
Delar av staden blir ”vardagsrum”
Tar vi uppdraget att sänka utsläppen på allvar lär ett skifte ske i synen på vad utemiljön i staden är till för, bedömer Jamil Khan.
I stadsmiljön idag finns ett fokus på transporter. Forskningen pekar på att utrymmena mellan byggnader framöver mer kommer att betraktas som en plats att vistas på – som ett utökat vardagsrum.
Stockholm. Bild: Tomas Williams, Unsplash
För att nå nollutsläpp får fossildrivna fordon ofrånkomligen en mer undanskymd roll i städerna. Även om elbilen slår igenom kvarstår problem med trängsel i städer. Och nya problem tillkommer med batteriernas beroende av miljöskadliga metaller. Mycket talar därför för att bilar i framtiden kommer användas mer sällan och på ett annat sätt.
Vägarna i staden reserveras istället för cyklister och gångtrafikanter och viss kollektivtrafik, bedömer flera experter.
Majoriteten av stadsbor får därför se till att använda muskelkraft, till gagn för hälsan, medan transporter i innerstaden reserveras för utryckningsfordon och personer med begränsad rörlighet som äldre, funktionshindrade och barn.
Max en kvart till det viktigaste
När bilframkomligheten begränsas förändras även stadsplaneringen, enligt Jamil Khan.
– Det pratas ibland om 15-minutersstaden som ett mål. Det betyder att boenden ska kunna nå visst basalt utbud med gång eller cykel på max en kvart. Livsmedelsaffärer så klart, men även idrottsaktiviteter, grönområden, frisör, vårdcentral och caféer.
Milano, Italien. Bild: Adrian Balasoiu, Unsplash.
Stadsdelar blir mer levande
För större städer kan det innebära att stadsdelarnas publika mötesplatser vitaliseras. Dagens utkantstorg med bedagad pizzeria och livsmedelsbutik får i framtiden ett mer varierat utbud.
Jamil Khan får medhåll av Johanna Alkan Olsson som forskar om hållbar omställning vid Lunds universitet.
– När man konkret tittar på frågan om stadsplanering upptäcker man att det finns så många fördelar med att planera staden för mindre trafik. Renare luft, mindre buller och säkrare trafikmiljö, säger Johanna Alkan Olsson.
Åtta sätt som staden kan förändras på
Staden blir som ett utökat vardagsrum – fler umgängesytor, färre bilar
Allt händer inte i centrum, stadsdelarna vitaliseras
Fler träd, som fruktträd
Mer vatten: Dammar, kanaler och vattenblänk
Taken nyttjas bättre – till växter eller solpaneler
Fler butiker erbjuder renoveringstjänster
Mer närodlat och fler kolonilotter
Mer fri tid att vistas i närmiljön, till följd av uppluckrat arbetsliv
Enligt Johanna Alkan Olsson bör framtidens kollektivtrafik tydligare inriktas mot boenden utanför staden.
– För den som färdas med bil finns gott om bilparkeringar i utkanten av stadskärnan. Dessa är gratis och kan ge fribiljett till närmaste lokaltrafik, om det skulle behövas.
Grönska och vatten i staden
Också färgskalan förändras i staden: Fler grönytor och blåskiftande kanaler och dammar, mindre gråsvart asfalt och sten. Sådana här ”grönblåa städer” kan minska översvämningsrisken, sänka temperaturen varma sommardagar och gynna den biologiska mångfalden.
– Till skillnad från vad många tror behöver grönblåa städer inte bli så dyra, säger Johanna Alkan Olsson.
Milano. Bild: Daryan Shamkhali, Unsplash
Forskning visar att tunna sedumtak kan fördröja regnvatten och bidra till ökad luftfuktighet. Gräs och blommor kräver tjockare tak, men sådana tror Johanna Alkan Olsson inte så mycket på för svensk del.
– Försök har visat på att dessa tak är tunga och kan vara dyra att renovera. Görs växtlagret tunnare blir det biologiska värdet begränsat. Bättre då att använda taken till solpaneler, säger hon.
Men vill man åt det visuella – gröna växter är trevligare att titta på än asfaltpapp – så kan det vara värt det, tillägger Johanna Alkan Olsson.
Vilken typ av växtlighet som passar i städer beror på.
– Ängar är populärt, men det är svårt att få till vild natur i en stad. Det blir nertrampat och så är det ingen vildmark längre. Ängar passar i naturnära områden där jorden är naturligt mager.
I städer tror Johanna Alkan Olsson att vi kommer att få fler träd, i synnerhet fruktträd.
– De ger mat och det som blir över kan fåglar äta. Omhändertagande av träd och skötsel av dammar ger jobbmöjligheter för personer i behov av omställningsjobb.
Fler träd och nya arbetstillfällen tror också Catharina Sternudd på. Hon är lektor i arkitektur med inriktning mot stadsbyggnad och forskar om hållbara städer.
– Den klimatanpassade staden vimlar av träd! Träd skuggar, sänker övertemperaturer i städer och skapar trivsel, säger hon.
Göteborg. Bild: Jonathan Noack, Unsplash
Mer lagning och renovering
Butiksutbudet påverkas också om den cirkulära ekonomin slår igenom. Vi får fler butiker som lagar elektronik, renoverar möbler och erbjuder andra slags renoveringstjänster, spår Catharina Sternudd.
Fler odlingslotter är också att vänta, liksom mer närodlade livsmedel i staden.
– Det märks redan i det ökade intresset för kolonier och odlingslotter. Det finns en växande skara småskaliga producenter som säljer direkt till hushållen utan mellanhänder, säger Catharina Sternudd.
En hållbar stad kan också betraktas utifrån att vårt arbetsliv förmodligen förändras, enligt Johanna Alkan Olsson.
– Idén om hur ett arbetsliv ska se ut förändras. Vissa yrken passar bättre i vissa livsfaser. Vi trappar ner under perioder. Mycket talar för större flexibilitet och mer fri tid. Då är det bra om det finns en närmiljö som vi vill vistas i.
Tall och gran dominerar i det svenska skogsbruket, men det kan finnas många skäl att satsa på fler trädslag. Det kan till exempel sprida de ökade risker som klimatförändringarna förväntas medföra. Ett annat skäl är hårdare certifieringsregler som kräver en ökad andel lövträd i skogarna.
Forskaren Felicia Lidman har i en avhandling fokuserat på möjligheten att öka mängden björk i den svenska skogen. Hon bidrar med ny kunskap om etablering och skötsel av naturligt föryngrad björk, både i monokulturer och i blandbestånd med gran.
– Björk är det vanligaste lövträd som föryngras spontant i Sverige och de allra flesta andra trädslag drabbas hårt av viltbete. Därför har projektet utgått från att det i huvudsak är björkinblandning och björkdominerade bestånd som tillskapas för att klara certifieringsreglerna – och samtidigt öka riskspridningen, säger Felicia Lidman vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Björken är vanligaste lövträdet
Det vi i vardagligt tal kallar björk är egentligen två olika arter, vårtbjörk och glasbjörk. Dessa arter är Sveriges vanligaste lövträd och står för ungefär tolv procent av den totala virkesvolymen i våra skogar.
Båda arterna är anpassade för att vara konkurrenskraftiga på öppna och ljusa ytor. De kan därför etablera sig snabbt efter kalhuggning, brand eller andra störningar.
Björkar producerar stora mängder pollen och frön som sprids med vinden över landskapet. Om björkfröna gror, eller inte, beror till stor del på markförhållandena.
Bild: Felicia Lidman/SLU
Markberedning är viktigt
Felicia Lidmans studier visar att även björken gynnas av den markberedning som vanligen görs för att skapa gynnsamma förhållanden för gran- och tallplantor, men att markfuktigheten har stor betydelse.
– På frisk mark är det nödvändigt att markbereda för att få en lyckad naturlig föryngring av björk – annars blir konkurrensen om vatten från annan växtlighet för stor, säger Felicia Lidman och fortsätter:
– På blöt mark etablerar sig björken däremot oftast enkelt utan åtgärder. Det går alltså att styra över föryngringen genom att anpassa markberedningen efter de rådande markförhållandena.
Skogsägare måste göra ett aktivt val
En annan studie handlar om hur röjning påverkar täta naturligt föryngrade skogar med björk och gran. I sådana skogar har skogsägaren många alternativ och kan välja att anpassa skötseln till målsättningen med brukandet. Det kan handla om att skapa en skog som kan ge ekonomisk avkastning inom en kortare eller längre tidsperiod, eller att få högsta möjliga avkastning med en begränsad skogsskötselinsats.
Avhandlingen visar att skogsägare måste göra ett aktivt val om de på längre sikt vill ha kvar björkarna i en blandskog med gran. Om man inte aktivt väljer att spara björkarna och anpassar skötseln till det, tenderar björkandelen att minska. Skälet är att björken blir utkonkurrerad vid så kallad fri utveckling, för att den inte tål lika mycket skugga som granen.
Felicia Dahlgren Lidman, institutionen för skogens ekologi och skötsel, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, felicia.lidman@slu.se
Plankton är några av jordens viktigaste biologiska organismer. Över hälften av allt syre produceras av växtplankton i haven. Ändå är kunskapen om dessa livsformer begränsad, främst på grund av dess storlek.
– Fram tills nu har jag fått studera plankton på gruppnivå, men tack vare de nya holografiska mikroskopen kan jag se hur den enskilda planktoncellen rör sig, äter, växer och förökar sig, säger marinbiologen Erik Selander vid Göteborgs universitet.
Enda sättet att studera på individnivå
Under en konferens 2019 hörde han Giovanni Volpe, professor i fysik, prata om den nya tekniken där ljus som bryts genom en partikel skapar ett hologram som kan studeras i stället för partikeln. Med hjälp av artificiell intelligens kan hologrammen filtreras till olika datamängder. De två forskarna startade därför ett tvärvetenskapligt projekt som tog sikte på plankton.
– Vi har en bra förståelse vem som äter vem och vart de tar vägen när det gäller större organismer som djur och fåglar som vi ser varje dag. Den här metoden som vi har utvecklat är det enda sättet som fungerar för att studera mikroskopiska organismer på individnivå, säger Giovanni Volpe.
AI gör metoden mycket snabbare
Metoden använder LED-ljus för att analysera plankton i hologram-mikroskopen. Det gör att organismerna förblir opåverkade under processen.
– Planktoncellerna vi undersöker är bara några tusendels millimeter stora. Men de är så talrika att de påverkar hela kolcykeln i havet. Totalt äter encelliga plankton cirka tre gånger så mycket kol som vi människor släpper ut från fossila bränslen. Nu kan vi få en detaljrik förståelse på individnivå för de här processerna, säger Erik Selander.
Metoden att reflektera ljus genom materia på en mottagande yta är gammal. Men tack vare digital teknik blir metoden mer användbar och tillsammans med artificiell intelligens, AI, blir analysen lättare och mycket snabbare.
– Med AI kan vi följa det som händer i realtid och med en digital kamera på den mottagande ytan kan vi följa flera plankton genom hela deras livscykel, om vi skulle önska, säger Harshith Bachimanchi, doktorand i fysik vid Göteborgs universitet.
Erik Selander, forskare på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, erik.selander@marine.gu.se
I studien har en forskargrupp undersökt kvaliteten på 153 förskolor. Forskarna observerade varje förskola under tre timmar och använde sig av en internationellt erkänd metod för att beskriva kvalitet, med fokus på språk, skrivande och läsning.
Bemöts och bekräftas enbart de barn som tar egna initiativ till språk och läsning? Eller uppmärksammar och utmanar pedagogerna även de barn som inte tar egna initiativ? Det är ett exempel hur kvalitet kan mätas.
Generellt låg kvalitet i förskolorna
Studien pekar på en generell låg kvalitet när det gäller aktiviteter som att läsa böcker och uppmärksamma barn på texter och skrivande. Men det finns också förskolor med hög kvalitet där språk och läsning används på ett medvetet sätt i undervisningen.
Traditionen att läsa med och för barn i förskolan är lång och stark, säger Pia Williams, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Men högläsning sker oftast i samband med vila och avkoppling eller i väntan på andra aktiviteter, och inte som en systematisk del av undervisningen. Det är sällan som läsning och barnlitteratur planeras som en aktivitet i sig. En bilderbok kan användas på många sätt, till samtal, lek och lärande, säger Pia Williams.
Bild: Sven Brandsma, Unsplash
Forskarna såg också stora skillnader i vilka böcker som finns och hur böcker och material som rör skrivutveckling exponeras på förskolan. På en del förskolor var bokbeståndet litet och ensidigt, med få lästillfällen.
Texter användes inte heller alltid på ett funktionellt sätt för att barn ska inse poängen med att kunna läsa och skriva.
Viktigt att tidigt utveckla språket
Det räcker alltså inte att barnen är på förskolan för att deras språk ska utvecklas på bästa sätt. Det måste också finnas en verksamhet som är gynnsam för barnen, säger Elisabeth Mellgren, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
– Det finns omfattande forskning som visar på vikten av att barn tidigt utvecklar sitt språk. Språket är nyckeln till allt lärande. Därför är det så oerhört viktigt att börja redan i förskolan.
Skillnader finns överallt
Forskargruppen besökte ett representativt urval av förskolor: Förskolor på landsbygd, i mindre orter, städer, storstäder och förorter till storstäder. Skillnader i kvalitet fanns i alla typer av områden.
– Skollagen anger att förskolans verksamhet ska vara av hög och likvärdig kvalitet samt att förskolan ska vara kompensatorisk. Det är oroande att förskolan inte lyckas med kompensatoriska ansvaret och ger alla barn likvärdiga förutsättningar att utveckla sitt språk, säger Pia Williams.
Neuroblastom är en aggressiv cancer i det sympatiska nervsystemet, framför allt i binjurarna. Varje år insjuknar ungefär 20 barn i Sverige, de flesta redan innan barnet fyllt fem år.
Trots intensiv behandling med cytostatika kan sjukdomen vara svår att bota och prognosen är dålig för barn som har den aggressiva formen. En av orsakerna är att tumören ofta utvecklar resistens mot läkemedel.
Möjligt att se hur resistens bildas
Nu har forskare tagit fram en modell i möss med mänskliga tumörceller från neuroblastom. Det gör det möjligt att följa de mekanismer som sker när vissa tumörceller utvecklar motståndskraft mot läkemedel.
– Det som händer är att tumörcellerna förändrar sig till att efterlikna embryonala celler från fosterutvecklingen. Dessa embryonala tumörceller är mer motståndskraftiga mot cellgifter, säger forskaren Daniel Bexell vid Lunds universitet.
Celler i omoget tillstånd anpassar sig
Genetiska förändringar är avgörande för att neuroblastom ska bildas och utvecklas till en aggressiv tumör.
Men vad gäller resistens mot läkemedel handlar det inte i första hand om genetiska förändringar, utan om att cellerna snabbt anpassar sitt beteende.
Orsaken till att de embryonala tumörcellerna är mindre känsliga för läkemedel är ännu inte helt klarlagd, men forskarna tror att det kan ha att göra med att cellerna i sitt omogna tillstånd kan anpassa sig och överleva vid förändrade förhållanden.
– Dagens behandling med cellgifter är generellt riktad mot snabbdelande tumörceller. Våra forskningsresultat kan bidra till nya behandlingar, som bättre kommer åt hela tumören för att undvika att resistens utvecklas. I framtida forskning blir det viktigt att förstå hur man specifikt kan angripa neuroblastomcellens embryonala tillstånd för att bota patienter, säger Daniel Bexell.
Daniel Bexell, universitetslektor vid translationell cancerforskning, Lunds universitet daniel.bexell@med.lu.se
Parasiten toxoplasma, även kallad kattsmittan, är vanligt förekommande i den svenska befolkningen. Forskare har länge undrat hur parasiten bär sig åt för att infektera så många människor och djur.
För att kunna bekämpa infektioner är immuncellernas olika roller i kroppen mycket hårt reglerade, men parasiten har hittat ett sätt att lura immunförsvaret.
– Vi har nu upptäckt ett äggviteämne som parasiten använder för att omprogrammera immunsystemet, säger Arne ten Hoeve som är forskare vid Stockholms universitet.
Parasiten kapar cellernas identitet
En studie visar att parasiten sprutar in äggviteämnet i immuncellens kärna och på så sätt ändrar cellens identitet. Parasiten lurar immuncellen att tro att den är en annan typ av cell. Genom detta ändras immuncellens genuttryck och beteende. Parasiten får infekterade immunceller, som normalt inte ska vandra i kroppen, att förflytta sig mycket snabbt. På detta sätt sprids parasiten till olika organ.
Fenomenet har beskrivits som att toxoplasma omvandlar immunceller till trojanska hästar eller kringvandrande ”zombies” som sprider parasiten.
Toxoplasma – en global parasit
Parasiten toxoplasma orsakar sjukdomen toxoplasmos som sannolikt är den vanligaste parasitinfektionen hos människor globalt. WHO har uppskattat att minst 30 procent av jordens befolkning är bärare av parasiten. Studier pekar på att 15-20 procent av alla som bor i Sverige bär på parasiten.
När vi smittas uppstår lindriga influensaliknande symptom som kan likna en förkylning. Sjukdomen övergår sedan till en kronisk infektion som i regel inte ger några symptom alls hos friska individer. För personer med nedsatt immunförsvar kan dock toxoplasma orsaka en livshotande inflammation i hjärnan. Den kan även vara farlig för foster.
Den nya studien, som ger en molekylär förklaring på företeelsen, visar också att parasiten är mycket mer målinriktad i sin spridning än man tidigare trott.
– Det är häpnadsväckande att parasiten lyckas kapa immuncellernas identitet på ett så fiffigt sätt. Vi tror att fynden kan förklara varför toxoplasma sprids så effektivt i kroppen när den infekterar människor och djur, säger professor Antonio Barragan som ha lett studien i samarbete med forskare från Frankrike och USA.
Katter är viktiga för parasiten
Kattdjur har en speciell plats i toxoplasmas livscykel. Det är nämligen bara i kattens tarm som sexuell förökning sker. Hos övriga värdar, till exempel människa, hund eller fåglar, sker förökning genom att parasiten delar sig.
Bild: Koen Eijkelenboom/Unsplash
I naturen sprids parasiten främst från gnagare till katter – och omvänt. När katten äter gnagare får den i sig parasiterna som förökar sig i kattens tarm. Avföringen hamnar sedan i naturen igen och gnagare blir då smittade.
Människor kan smittas av kött som innehåller parasiter eller via kontakt med katter, särskilt kattavföring.
Arne ten Hoeve, forskare vid institutionen för molekylära biovetenskaper, Stockholms universitet, arne.tenhoeve@su.se
Unga män och kvinnor med autism drabbas i högre utsträckning av psykisk ohälsa. Tidigare forskning har även pekat på att kvinnor är mer sårbara, men få studier har kunnat slå fast att det finns könsskillnader.
Men nu har forskare från Karolinska Institutet har gjort en stor registerstudie där över en miljon människor följdes under tolv år. Resultatet visar att fler kvinnor än män med autism hade minst en psykiatrisk diagnos i 25-årsåldern.
– Vi såg en ökad risk för elva olika psykiatriska tillstånd, bland annat depression, ångestsyndrom, självskadebeteende och sömnsvårigheter, säger Miriam Martini, doktorand vid Karolinska institutet.
Så gjorde forskarna studien
Forskarna gjorde en registerbaserad kohortstudie där drygt 1,3 miljoner personer följdes från att de var 16 till 24 år. Drygt 20 000 av dem hade en autismdiagnos.
Forskarna kunde se att vid 25 års ålder hade 77 av 100 kvinnor med autism fått minst en psykiatrisk diagnos. Bland män med autism fick 62 av 100 en psykiatrisk diagnos.
Studien gjordes mellan 2001 och 2013.
Många blir inlagda på sjukhus
Enligt Miriam Martini är det särskilt bekymmersamt att 32 av 100 kvinnor med autism varit inlagda på sjukhus till följd av sin psykiska ohälsa, jämfört med 19 av 100 autistiska män. För personer utan autism var motsvarande siffra under fem av 100.
Studien fokuserar på unga vuxna som är i en avgörande tid i livet då många psykiska problem ökar i omfattning. Samtidigt innebär övergången till vuxenlivet ofta sämre tillgång till vård, menar Miriam Martini.
– Sjukvården för unga vuxna behöver expanderas, speciellt för kvinnor med autism, så att psykisk ohälsa kan upptäckas i tid för att undvika att symptomen förvärras och resulterar i inläggning på sjukhus, säger hon.
Döljer i högre grad autism
Orsaken till att autistiska kvinnor drabbas hårdare av psykisk ohälsa än män med autism är inte klarlagd, men i studien pekar forskarna på flera möjliga faktorer.
Tidigare forskning har visat att kvinnor med autism i högre utsträckning använder kompensatoriska beteenden för att dölja sin autism, vilket kan bero på att kvinnor generellt tenderar att anpassa sig till omgivningens förväntningar. Detta försenar diagnos och hjälp, vilket kan påverka deras psykiska hälsa negativt.
Fångas inte upp av vården
En annan möjlig förklaring kan vara att det är svårt att upptäcka autism hos kvinnor med hjälp av diagnoskriterierna.
– Det kan vara så att autism tar sig andra uttryck hos kvinnor än hos män, vilket gör att kvinnorna inte fångas upp med hjälp av dagens diagnoskriterier. Det är något vi måste forska mer om, säger Miriam Martini.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
