Östersjön räknas som ett av världens mest förorenade hav. Nu visar forskning från Chalmers en relativt okänd miljöbov i sammanhanget. På bara ett år släppte fartyg, som renade sina avgaser i *skrubbrar, ut 200 miljoner kubikmeter miljö- och hälsofarligt tvättvatten i Östersjön. Det är betydligt mer än vad som tidigare har varit känt och sedan studien genomfördes har antalet fartyg med skrubbrar mer än tredubblats.
*En skrubber tvättar avgaser
En skrubber tvättar avgaser från fartyg med hjälp av havsvatten och gör att försurande svavelutsläpp till luften minskar. Samtidigt skapar man en ny utsläppskälla då tvättvattnet, som är försurat och innehåller olika tungmetaller och andra giftiga ämnen, släpps ut i havet i stället. Källa: Chalmers | EGCSA gallery
Ett växande miljö- och hälsoproblem
Forskarnas studie knyter an till ett utredningsuppdrag som Transportstyrelsen och Havs- och Vattenmyndigheten fått från regeringen – om att utreda hur miljöpåverkan från skrubbrar i Östersjön ser ut i jämförelse med andra källor av miljögifter.
En av forskarna bakom studien är Ida-Maja Hassellöv som är biträdande professor och forskare vid avdelningen för maritima studier på Chalmers:
– Vi har under många år flaggat för att just skrubbrar är en teknik som står för oproportionerligt stora utsläpp av farliga och försurande ämnen till havsmiljön. Trots detta har vi sett en markant ökning av antalet skrubberinstallationer, och anledningen till det är att det är ekonomiskt fördelaktigt för redaren. Därför är det väldigt viktigt att myndigheter och beslutsfattare nu vaknar till liv och påbörjar en reglering för att minska sjöfartens utsläpp och påverkan på havsmiljön, säger Ida-Maja Hassellöv.
Skrubbrarnas uppgift på fartyg är att rena avgaser från framför allt svaveloxider. Genom att ”tvätta” avgaserna i havsvatten minskar utsläppet av farliga ämnen till atmosfären. Men hur avgasreningen påverkar det tvättvatten som släpps ut i havet har det länge saknats kunskap om.
Resultat från studien:
Studien visar det totala bidraget av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och tungmetaller till Östersjön, uppdelat på olika mänskliga sektorer – det vill säga kustnära industrier, fartyg, fritidsbåtar – och avrinning från älvar, andra vattendrag samt från atmosfärisk deposition.
På ett år släpptes det ut mer än 200 miljoner kubikmeter miljöfarligt tvättvatten från fartyg som renade sina avgaser i Östersjön.
Skrubbrarnas tvättvatten står för upp till 9 procent av utsläppen av vissa cancerframkallande polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) i Östersjön.
Fartyg målade med kopparbaserade bottenfärger står för en tredjedel av den totala tillförseln av koppar till Östersjön.
Koppar i bottenfärger är sedan tidigare ett känt miljöproblem då tungmetallen inte kan brytas ner i miljön och därför leder till höga halter i vatten, sediment och jord. Men exakt hur stor del av tillförseln av koppar båt- och fartygstrafiken står för, har alltså tidigare varit okänt. Även de cancerframkallande PAH:erna är svårnedbrytbara och kan spridas långt i miljön innan de bryts ned.
Erik Ytreberg, docent och forskare vid maritima studier på Chalmers, är huvudförfattare till den vetenskapliga studien:
– Våra resultat visar att sjöfart står för en betydande andel av de farliga ämnen som släpps ut i Östersjön, framför allt genom bottenfärger och utsläpp av tvättvatten från öppna skrubbrar. PAH:er är mycket giftiga för både människor och vattenlevande organismer då de bland annat är cancerogena. Värt att poängtera är att studiens data inhämtades 2018 och då fanns det ungefär 180 fartyg med skrubbrar i Östersjön. Sedan dess har dessa fartyg ökat markant och år 2021 fanns nästan 600 fartyg med skrubbrar i Östersjön, säger Erik Ytreberg.
Vill se ett förbud framöver
De nya forskningsresultaten har fått Havs- och Vattenmyndigheten och Transportstyrelsen att föreslå ett förbud mot utsläpp av så kallat skrubbervatten i Östersjöns *inre vatten. Om politikerna går på forskarnas och myndigheternas linje blir Sverige först i Norden med att införa ett sådant förbud.
*Inre vatten är den vattenyta som ligger innanför ett lands baslinje. Om kusten är helt rak så är inre vatten detsamma som strandlinjen. Men i områden med mycket öar och djupa vikar innebär det att man drar räta baslinjer mellan de yttersta punkterna. Det innebär att allt vatten inom en skärgård är att betrakta som inre vatten.
Runt Östersjön är det endast Tyskland som tillämpar en sådan lagstiftning, även om ett flertal andra länder i Europa reglerar skrubberutsläpp i sina hamnar. Chalmersforskarna välkomnar nu utredningens förslag, men hoppas på en mer omfattande reglering framöver.
– Förslaget om att Sverige ska förbjuda utsläpp av tvättvatten i svenskt inre vatten är bra, men det innebär samtidigt att endast 1–2 procent av de utsläpp som sker genom skrubbervatten i Östersjön idag kommer att regleras. Sverige skulle även kunna föreslå ett förbud i vårt territorialvatten, vilket hade inneburit att ungefär 15–17 procent av utsläppen till Östersjön hade kunnat regleras. Men störst effekt hade så klart ett internationellt förbud haft, där alla länder runt Östersjön kommer överens om en gemensam reglering av utsläpp av skrubbervatten, säger Erik Ytreberg.
Vetenskaplig artikel:
Metal and PAH loads from ships and boats, relative other sources, in the Baltic Sea, (Erik Ytreberg, Katarina Hansson, Anna Lunde Hermansson, Rasmus Parsmo, Maria Lagerström, Jukka-Pekka Jalkanen och Ida-Maja Hassellöv), Marine Pollution Bulletin.
Kontakt:
Erik Ytreberg, docent och forskare vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers tekniska högskola, erik.ytreberg@chalmers.se
Ida-Maja Hassellöv, biträdande professor och forskare vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers tekniska högskola, ida-maja@chalmers.se
Fakta om studien:
Utsläppen från sjöfart har modellerats fram med en modell som heter STEAM (Ship Traffic Emission Assessment Model). Modellen använder sig av systemet AIS (Automatic Identification System), som är avsett för att identifiera fartygs positioner i realtid. Genom att koppla på olika databaser med information om fartyg utrustade med skrubbrar har forskarna kunnat modellera fram vilka utsläppsvolymer och mängder farliga ämnen fartygen släpper ut i Östersjön.
Studiens data inhämtades 2018. Då fanns det ungefär 180 fartyg utrustade med skrubbrar i Östersjön. 2021 hade antalet fartyg med skrubbrar i Östersjön ökat till nästan 600 fartyg. Idag använder ungefär 4 000 fartyg i världen skrubbrar, vilket är 16 procent av alla containerfartyg och en tredjedel av alla kryssningsfartyg.
Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet samt Meteorologiska Institutet i Finland och forskningen har finansierats av Havs- och vattenmyndigheten och Europeiska forskningsrådet (ERC).
Mahsa Amini dog efter ett polisingripande i Iran i september 2022, se faktaruta nedan. Sedan dess sprids hennes namn i sociala medier. Ibland innehåller kommentarer enbart hennes namn, inget mer. Det här kan man se i inlägg om nyheter kring Iran, men också i helt andra sammanhang.
Mahsa Amini och protesterna i Iran hösten 2022
I september 2022 dog Masha Amini, även kallad Jina Amini, på ett sjukhus i Irans huvudstad Teheran. Officiellt hävdades att hon avlidit till följd av sjukdom. Flera personer har dock vittnat om att Masha Amini strax före dödsfallet utsatts för brutal misshandel i polisförvar, gripen för att inte burit sin hijab ”rätt”.
Dödfallet satte igång omfattande protester i Iran mot regimen och mullorna. Bland andra Amnesty International har rapporterat om ett omfattande våld från säkerhetsstyrkor mot demonstranter. Amnesty skriver att det framgår tydligt att säkerhetsstyrkor använder dödligt våld, till exempel genom att skjuta rakt in i folkmassor.
Källor: Wikipedia, CNN, Amnesty International
– Det är som att namnet får ett eget liv. Fler människor har omkommit i Iran efter det att Mahsa Amini gick bort. Men det är hennes namn som lever vidare som en symbol i kampen för kvinnors rättigheter, säger Kristoffer Holt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Det tydliga fokuset på en enskild individ i samband med proteströrelser är bekant, menar han.
Ett exempel från 2020 är George Floyd, som dödades av polis i USA och blev symbol för hela Black Lives Matter-rörelsen. Vi har också sett hur Greta Thunberg blivit en symbol för kampen mot klimatförändringarna.
Visa stöd – och visa sig själv
Så varför väljer så många, över hela världen, att dela Mahsa Aminis namn? Kristoffer Holt menar att det är ett sätt att visa sitt stöd. Men det handlar om annat också.
– Vi kan förstå det här fenomenet delvis som ett sätt att visa sitt stöd, men också som ett sätt att bygga en personlig identitet, ett sätt att visa sina värderingar för omvärlden. Det finns mycket forskning om varför människor väljer att dela saker i sociala medier, som pekar på de här anledningarna.
Starten: Arabiska våren
Oavsett motiv till delningar är det solklart att sociala medier är ett viktigt redskap vid protester. Detta gäller särskilt i länder med begränsad yttrandefrihet.
Något som brukar ses som en startpunkt för detta är ”den arabiska våren”, de regimkritiska protester som spreds över Nordafrika 2011. Då var det framför allt via Twitter som budskapen spreds mellan Egypten, Tunisien och andra länder i Nordafrika.
Telegram och Signal är nyare kanaler
Sedan dess är sociala medier som Facebook och Instagram givna för proteströrelser. Även meddelandeappar som Telegram och Signal används för att sprida information och undgå statlig kontroll. Den här typen av appar är mycket viktiga – inte bara för att prata med vänner, utan även för att sprida nyheter och opinionsbildning, säger Kristoffer Holt.
– I länder med skarp censur kan det vara förenat med direkt fara att driva oppositionell verksamhet. Tillgången till anonyma konton skapar nya möjligheter.
Nya möjligheter, men också risker
Sociala medier erbjuder nya möjligheter att utmana makthavarna om privilegiet att definiera verkligheten, säger Kristoffer Holt. När människor på plats, just nu till exempel i Iran, kan filma och skapa innehåll direkt från mobiltelefonen och publicera det på nätet öppnas nya möjligheter att nå ut.
Samtidigt behöver nya kommunikationsmedel inte nödvändigtvis gynna folkrörelser, poängterar han. De kan likväl användas av stater för att övervaka befolkningen och sprida propaganda.
– Vi ska inte överskatta de sociala mediernas roll. De är viktiga, men för att en proteströrelse ska ge verkliga effekter krävs att det finns något mer än sociala medier, något i den verkliga världen som kan leda förändringen.
Bottensediment består i huvudsak av små partiklar från lera, sten och biologiskt material. När detta material sjunker till botten bildas nya lager av sediment över tid, där det nyaste lägger sig överst.
Sina Shahabi Ghahfarokhi vid Linnéuniversitetet har, i en avhandling, undersökt förekomsten av olika metallföroreningar i Östersjöns bottensediment, från förhistorisk tid till idag.
– Sedimenten är som en tidslinje över Östersjöns historia.
Tjernobyl syns i sedimentlagren
Sedimentprover har hämtats från 13 platser i Östersjön, från Bottenviken i norr till söder om Skånes kust. De vittnar om vilka föroreningar som föll till havsbottnen vid olika tidpunkter.
– Händelser som Tjernobylolyckan hjälper oss att tidsbestämma olika skikt i sedimenten. På grund av cesiumföroreningarna från Tjernobyl kan jag titta på ett sedimentprov och beräkna att på 20 centimeters djup är det år 1986, säger Sina Shahabi Ghahfarokhi.
Varning: Rör inte föroreningar
Gamla föroreningar finns kvar i sedimenten, som varje år täcks av ytterligare några millimeter nybildat sediment.
Det viktigaste är att metaller från sedimentlagren inte läcker ut och sprids i havet, säger Sina Shahabi Ghahfarokhi. Så länge föroreningarna är kvar i sedimenten, åtskilda från djur och människor, gör de ingen större skada.
– Det är mycket farligare att ha metaller i lösning än i sedimenten. När de väl släpps ut i vattnet riskerar de att komma i kontakt med djur och andra levande organismer.
Risk att räddningsinsatser frigör metaller
Sina Shahabi Ghahfarokhis avhandling visar att insatser för att motverka så kallade döda zoner, områden på havsbotten med lite eller inget syre alls, riskerar att frigöra metallföroreningar.
Som en del i avhandlingen undersöker han hur bottensedimenten i syrefattiga delar av Östersjön reagerar när de utsätts för syrerikt vatten igen. Det visade sig att sedimentprover började släppa ifrån sig metallpartiklar i snabbare takt än vanligt när de kom i kontakt med syre.
– Resultatet är en påminnelse om att vi måste vara försiktiga och ha metallföroreningarna i åtanke när vi gör insatser för att rädda Östersjön.
Bly från gammal bensin
Tillströmningen av metallföroreningar var som störst på 1970- och 80-talet. Tilltagande industrialisering och bristande miljölagstiftning gjorde Östersjöns botten till en slutdestination för mycket föroreningar.
Blytillsatser från den tidens drivmedel är vanligt förekommande i gamla sedimentlager och ligger kvar långt efter att vi har slutat använda dem.
Historiskt beslut återspeglas i sedimentlagren
En viktig vändpunkt för Östersjöns hälsa skedde 1974, då samtliga baltiska länder gick samman för att minska utsläppen. De bildade Helsingforskonventionen, ett gemensamt initiativ för att skydda havsmiljön och främja biologisk mångfald i Östersjön.
Helsingforskonventionen har gjort avtryck i proverna från havsbottnen. Plötsligt minskar halterna av arsenik, kadmium, bly och andra metallföroreningar i sedimentlagren, konstaterar Sina Shahabi Ghahfarokhi.
– Det är fortfarande långt kvar till ett naturligt tillstånd. Men de minskade värdena efter 1974 visar att det är möjligt att hjälpa havet att återhämta sig och rentav frodas, om vi bara sätter in rätt åtgärder.
Längst ned: Naturliga värden
Tillräckligt djupt ner består sedimenten av lager som bildats innan människan hade en tydlig påverkan på Östersjöns havsmiljö. Dessa kan användas som referenspunkter. När bottensedimenten innehåller högre koncentrationer av metaller än de naturliga värdena innebär det föroreningar till följd av mänsklig påverkan.
– I naturen finns de flesta grundämnen naturligt närvarande: aluminium, järn, kobolt, nickel och sällsynta jordartsmetaller finns där. Men som människor påverkar vi ibland dessa koncentrationer genom vårt handlande, säger Sina Shahabi Ghahfarokhi.
Arsenik kan komma från metallproduktion
Vissa metaller är hälsofarliga redan i mycket små koncentrationer. Ett sådant exempel är arsenik, som finns i kraftigt förhöjda nivåer i Bottenhavet i norr, troligtvis orsakat av utsläpp från metallproduktion. Ett annat exempel är kadmium, som kraftigt överstiger bakgrundsvärdena på flera platser. Andra metaller är skadliga först när de överskrider ett visst gränsvärde.
Sina Shahabi Ghahfarokhis avhandling ger uppdaterad statistik om en rad olika metaller, samt kartlägger förekomsten av uran, vilket tidigare saknats i Naturvårdsverkets databas.
Precis som människor klarar strutsar föräldraskapets utmaningar genom att samarbeta. Grupper häckar i ett gemensamt bo och individer turas om att ruva på ägg. Men strutsarnas gemensamma uppfödning har ett pris – det kan bli hård konkurrens om parning och vems ägg som ruvas.
Grupper med olika antal hanar och honor
Under sju år studerade forskare vid Lunds universitet strutsgrupper för att se hur sammansättningen av honor och hanar påverkade det gemensamma strutslivet.
I början av varje häckningssäsong delade forskarna in strutsarna i grupper genom att placera olika antal hanar och honor i hägn. Storleken på grupperna var ungefär som i det vilda.
Under en period förhindrades sedan strutsarnas naturliga gemensamma ruvningsbeteende genom att tillfälligt ta bort ägg. Forskarna mätte vilken effekt det fick på gruppernas reproduktiva framgång, det vill säga antalet födda ungar.
Hanar ville para sig – krossade ägg
Det visade sig att hanar och honor har olika intressen. Det var tydligt i mellanstora grupper. Hanarna ville fortsätta para sig med honor även när honorna redan hade börjat tänka mer på att ruva äggen. Det resulterade i att många ägg blev krossade.
Hanarna, säger forskarna, drivs främst av konkurrens med andra hanar. Honorna drivs främst av samarbete, med både hanar och honor.
Hanar trivs bäst i mindre grupp utan konkurrens
Det gör att hanar trivs bäst i relativt små grupper där de är den enda hanen – medan honorna gärna ser att det finns andra individer som de kan samarbeta med. Därför trivs de även i stora grupper.
Den optimala gruppstorleken beror på balansen mellan könen – och mellan konkurrens och samarbete i gruppen.
– Könens olika intressen kan hjälpa oss att förklara varför strutsgruppernas storlek varierar så mycket i naturen, säger Julian Melgar, biologiforskare vid Lunds universitet.
Relevans för andra djur också
Resultaten har inte bara relevans för strutsar utan även för andra typer av organismer som bildar grupper, enligt forskarna.
– Utökad kunskap om de evolutionära processerna som ledde till, och fortsätter forma, vår fantastiska värld är viktiga för vår utveckling som samhälle. Dessutom är många av våra husdjur sociala, vilket gör att våra resultat kan hjälpa oss att utveckla en bättre djurhållning, säger Julian Melgar.
Under två års tid har Lars Hillström, lektor i biologi och Petter Hillborg, biolog, följt älgstammen i Ockelbo älgskötselområde och i brandområdet i Hälsingland.
Med hjälp av viltkameror kan de se att älgarna lämnar områdena under perioden september-oktober och november-december, alltså då jakten är som intensivast, för att sedan komma tillbaka.
Älgar går och trycker runt stugor
En teori handlar om stress hos djuren, att de reagerar på ökad närvaro av människor med vapen och jakthundar i skogen. Det har också andra studier pekat på.
– Älgarna har alltid varit utsatta för rovdjur och försökt undvika dem, så när människan kommer in i skogen med sina vapen tänker de att de skall få skydd om de går nära stugor och hus eller ut på en holme omgiven av vatten. På många håll rapporteras det: ”Oj, nu har vi älgar runt huset här”, säger Lars Hillström.
Smarta älgar för vidare sina gener
Forskarna ser detta som en naturlig följd av en evolutionär process, där de som överlever, och deras beteende, kommer att sprida sig vidare i populationen.
– De som överlever jakten, deras gener, kommer att ju föras vidare och den som är smart nog att göra det i flera år kommer med ännu större sannolikhet att föra sina gener vidare, säger Petter Hillborg.
Jägare behöver anpassa sig
Under årtusendena, i kampen mellan bytesdjur och rovdjur, har rovdjuret hela tiden fått anpassa sig till bytet, som i sin tur har försökt undvika det.
– Så om jägaren använder samma strategi i hundratals år, ja då kommer det att gå sämre och sämre – det handlar om evolution, säger Petter Hillborg.
Idag sitter ett mycket stort antal jägare vid älgpass, där de oftast får vänta förgäves på att en älg ska komma förbi. Detta eftersom en hel del av älgarna samtidigt går och trycker runt stugorna under den tid som jakten pågår.
Förslag: Sprid ut jakten på 5-6 veckor
En teori är att man ska dra ut på jakten på fler enskilda dagar, för att älgen inte ska stressas så mycket, där dag ett kanske har bättre förutsättning än dag två och så vidare.
– Att sprida ut jakten över 5-6 veckor, just för att minska stressen hos djuren och minska den här mobiliteten. Skällande hundar som springer lösa har också en direkt avskräckande effekt på älgen. Studier har visat att den största rädslan kom från människa och skällande hund, säger Petter Hillborg.
Konkurrens från rådjur och hjort
Klimatförändringar, med ökade temperaturer, kommer att leda till en minskad älgstam, tror forskarna. Älgarna får också konkurrens från annat klövvilt. SLU i Umeå visar i studier att rådjuren är en konkurrent och även kronhjorten, som har spridit sig över landet.
– Det blir konkurrens om födan, lägre nativitet och mindre chans att överleva för kalvarna. Egentligen borde man skjuta fler rådjur för att minska konkurrensen, säger Lars Hillström.
Studien är gjord av Danilo Brozovic, lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde. Han tror att resultaten kan användas av turismföretag och offentliga beslutsfattare för att förstå hur branschen kommer att se ut om några år.
Covid-19-pandemin slog hårt mot turismnäringen. Det är en bransch som sedan pandemins inledande skede plågats av osäkerhet, vikande siffror och uppsägningar. Många forskare spår att återhämtningen kommer ta längre tid än för samhället i övrigt. Den chock som pandemin innebar spås också leda till permanenta förändringar.
– Vår turism har förändrats i grunden. För att möjliggöra återhämtning och möta de utmaningar som förändringarna innebär är det viktigt att förstå vilka de är och vad de innebär, säger Danilo Brozovic.
Fem transformationsområden
I en nyligen publicerad forskningsartikel redogör Danilo Brozovic tillsammans med sin kollega Hiroaki Saito från Ritsumeikan Asia Pacific University för fem områden som kommer förändras, fem transformationsområden.
De fem identifierade områdena är:
accelererad digitalisering,
mer flexibla affärsmodeller,
förändringar inom strukturen av mänskliga resurser,
reserestriktioner och
ökad risk- och krisberedskap.
I artikeln redogör de bland annat för hur branschen anpassades till dessa förändringar och vilka utmaningar varje transformation innebär samt ger några praktiska rekommendationer.
Japansk körsbärsblom avnjuts i VR
Ett av de transformationsområden som forskarna tror kommer ha störst påverkan på branschen och innebära störst möjligheter är accelererad digitalisering. Det är också ett område som påverkar de andra transformationsområdena, till exempel i form av nya affärsmodeller och behov av ny typ av IT-kompetens.
VR står för Virtual Reality eller virtuell verklighet på svenska. Det handlar om datateknik som simulerar verkliga eller inbillade miljöer och vår närvaro och interaktion i dem. Till exempel kan man uppleva VR med VR-glasögon som i realtid visar bilder av en datorbaserad modell av miljön. VR-glasögonen känner av åt vilket håll man riktar blicken, och visar då bilder av modellen i motsvarande riktning. Det innebär att man kan betrakta modellen från olika håll genom att t ex vrida eller luta på huvudet.
Källa: Wikipedia
De flesta länder som bekämpade pandemin rekommenderade isolering och tvingade verksamheter att hålla stängt. När turismen i det verkliga livet (IRL) minskade erbjöd onlineturismen ett substitut. Till exempel erbjöd Tourism Australia virtuella live-turer på Youtube och Japansk körsbärsblom kunde erbjudas via VR-teknik. Samtidigt ökade hybridturismen, en blandning av IRL och onlineupplevelser. Ett exempel är Japans största varuhus, Isetan Shinjuku, som erbjöd virtuell sightseeing i Tokyo och virtuell shopping i butikerna med hemleveranser av varor köpta i VR.
Forskarna argumenterar för att virtuell turism kommer bli mer accepterad i takt med att VR-tekniken utvecklas. Turismbranschen kommer därför behöva ta sig an tekniska utmaningar och mer komplexa former av försäljning och partnerskap med fler aktörer inblandade. Något forskarna kallar en hybridisering av turismerbjudandet.
– Förändringen kräver att man integrerar digitala, tekniska lösningar i turismföretagens verksamhet och att man främjar turismupplevelser online i icke-traditionella distributionskanaler, säger Danilo Brozovic.
Turismbranschen står inför stora utmaningar
Den accelererande digitaliseringen är en av utmaningarna men i tillägg till det ser forskarna att branschen också blivit mindre attraktiv för arbetskraft eftersom pandemin gör att det den nu uppfattas som mindre stabil. Hemester har blivit mer populärt och branschen måste nu även utveckla nya krisberedskapskompetenser.
– Alla dessa utmaningar innebär högre kostnader, vilket kan bli problematiskt eftersom de flesta företag inom branschen, globalt sett, är små och medelstora företag med begränsade resurser. Ur den aspekten har olika former av offentligt stöd till företag inom branschen varit avgörande, säger Danilo Brozovic.
Även om covid-19-pandemin hade en betydande negativ inverkan på turismnäringen har förändringarna och anpassningarna också skapat möjligheter menar han.
– Våra resultat visar att förändringarna inte nödvändigtvis är negativa eftersom de också innebär många möjligheter. Hybridturism och VR är exempel som kan leda till förbättringar och skapa nästa generations turistföretag, säger Danilo Brozovic.
Där finns de fem transformationsområdena listade med sina utmaningar, förväntade anpassningar i branschen och en hel del praktiska tips.
Kontakt:
Danilo Brozovic, lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, danilo.brozovic@his.se
Antikroppar i blodet biter relativt dåligt på coronavirusvarianten BA.2.75.2, som är en ny undervariant av omikron. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.
En sjättedel så effektiva
Jämfört med den omikronvariant som dominerar nu tycks antikropparna bara vara en sjättedel så effektiva vad gäller undervarianten.
Det framgår av en studie gjord på 75 slumpvis utvalda blodgivare i Stockholm.
Undervarianten är också motståndskraftig mot flera antivirala läkemedel som används för att behandla personer med hög risk för allvarlig covid-19.
Fler kan insjukna i vinter
BA.2.75.2 är en muterad version av en annan omikronvariant. Sedan den upptäcktes tidigare i höstas har den spridit sig till flera länder men representerar än så länge fortfarande en minoritet av registrerade fall.
– Vi vet nu att detta bara är en flera nya varianter med liknande mutationer som sannolikt kommer att dominera inom en snar framtid. Det innebär att vi kan förvänta oss att antalet infektioner kommer att öka i vinter, säger Ben Murrell vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska Institutet.
Oklart hur mycket vaccinen hjälper
Om det i så fall leder till fler sjukhusinläggningar är än så länge oklart. De vaccin som finns nu har generellt haft en skyddande effekt mot svår sjukdom vid omikroninfektion. Men det saknas fortfarande data på hur bra de uppdaterade covidvaccinen skyddar mot de allra senaste varianterna.
– Vi förväntar oss att de kommer att hjälpa till, men vi vet inte med hur mycket, säger Ben Murrell.
Ben Murrell, biträdande lektor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet benjamin.murrell@ki.se
Kristian Gustafsson vid Lunds universitet har skrivit en avhandling där han bland annat har studerat hur Kronofogdemyndigheten har påverkats av att barnkonventionen 2020 blev svensk lag.
Han har även studerat enskilda tjänstemäns beslut innan lagen kom. Sverige har varit bundet att följa barnkonventionen sedan 1990.
FN:s konvention om barns rättigheter
Barnkonventionen är ett internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter. Sverige ratificerade konventionen 1990. Den blev svensk lag 2020. Det finns enligt konventionen fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas när det gäller frågor som rör barn:
Alla barn har samma rättigheter och lika värde
Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn
Alla barn har rätt till liv och utveckling
Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad
Kristian Gustafsson ser i sin forskning att Kronofogdemyndigheten aktivt arbetar med frågor som rör barns rättigheter – och att det bland annat märks i nya riktlinjer som har kommit under de senaste åren.
Men enkelt är det inte. För vad är att ”beakta barnets bästa” som det står om i barnkonventionen och som är centralt i den? Här finns inte så mycket att gå på från lagar, förarbeten och andra rättsliga källor som styr Kronofogdens verksamhet och som rör skuldindrivning, enligt Kristian Gustafsson.
Brist på vägledning ger spretighet i beslut
Högsta domstolen konstaterade visserligen 2013 att ”barnets bästa” är ett av de hänsynstaganden som ska tas vid utmätning av bostäder. Men det rättsliga beslutet innehåller inte så mycket vägledning till tjänstemän som ska fatta sådana beslut.
– Beslutsfattarna vet att barnkonventionen ska tillämpas men har inte fått vidare vägledning om hur, säger Kristian Gustafsson.
Det har lett till en spretig tillämpning av barnkonventionen, menar han. Han har studerat hur jurister på Kronofogdemyndigheten resonerat kring beslut som rört barn under perioden 2018-2019.
Enskilda tjänstemän hittar smarta sätt
Dock är det tydligt, säger han, att enskilda tjänstemän anstränger sig för att tillvarata barns intressen. Och det finns en rad positiva exempel som borde kunna lyftas och användas på en bredare front i myndigheten, menar han.
– Enskilda tjänstemän hittar egna smarta sätt att se till barnets bästa. Ett exempel är tjänstemän som självmant hämtar information om att en skuldsatt person har barn, vid bostadsutmätningar. Jag har sett det vid ett par tillfällen, säger Kristian Gustafsson.
Det händer också att tjänstemän tar hänsyn till huruvida barn, i ett pågående fall, har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
– För de barnen kan ju plötsliga förändringar vara väldigt svåra, som att tvingas flytta från sitt hem. Vid utmätningar kan det i vissa fall vara lätt för den som är skuldsatt att hitta ett nytt boende, till exempel en hyresrätt. I andra fall kan det vara mycket svårt att hitta en ny bostad. Jag har sett att man har vägt in individuella barns situation vid bostadsutmätningar, och tagit hänsyn till hur ett beslut kan påverka just det barnet.
Förslag till förbättringar
Kristian Gustafsson säger att han inte är kritisk till Kronofogdemyndighetens hantering av barnrelaterade frågor. Däremot vill han belysa den bristfälliga vägledningen i rättskällorna – och peka på positiva exempel som kan visa vägen framåt.
– Jag har i min avhandling bland annat presenterat förslag om hur enskilda beslutsfattares metoder skulle kunna användas i större skala.
Mer vägledning ger hopp om framtiden
På sistone har det kommit en del vägledning från Högsta domstolen om hur ”barns bästa” ska tolkas i sammanhang som rör skuldindrivning, säger Kristian Gustafsson.
– Det ger hopp om framtiden. Men det är fortsatt ett svårt område där det behövs mer forskning, inte bara inom juridiken.
Polio är en sjukdom som kan leda till både förlamning och död. I stora delar av världen har vaccinationer medfört att sjukdomen nästan betraktats som utrotad. Under 2022 har viruset dock upptäckts i avloppsvatten i London men också i New York, där en person även drabbats av förlamning.
Det fruktade polioviruset hör till samma stora familj, enterovirus, som flera vanliga förkylningar. Det är sedan tidigare känt att enterovirus stökar runt mycket inne i infekterade celler, men man har inte vetat exakt hur. Ett hinder har varit att tekniken inte har gjort det möjligt att se så djupt in i cellerna.
Speciellt mikroskop visar virusets beteende
Men nu har forskare i Umeå för första gången lyckats ta tredimensionella bilder av hur polioviruset bildas och tar över mänskliga celler. Detta kunde göras med hjälp av ett avancerat kryoelektronmikroskop.
– Vi blev överraskade av att se hur viruset omvandlar processer i cellen som annars används för att förstöra virus till att istället producera nya virus, säger forskaren Lars-Anders Carlson.
Forskarna kunde identifiera den plats i cellen där polioviruset bildar nya viruspartiklar, genom att man såg platser med halvt hopbyggda virus. Denna ”virusfabrik” i cellen visade sig förvånande nog vara ytor i cellen som påminde om en annars normal process i cellen, nämligen autofagi.
Cellens egen skräpsortering används
Autofagi är en relativt nyupptäckt process i cellerna som ledde till ett Nobelpris 2016. Normalt sett fungerar autofagi för att bryta ned partiklar som cellen vill bli av med, till exempel viruspartiklar. Men polioviruset lyckas omprogrammera cellens försvarsmekanism mot virus till att istället producera mer virus.
Datormodell över poliovirus.
Polio
Polioviruset börjar i tarmarna men kan sedan angripa ryggmärgen. Det finns ännu ingen bot mot sjukdomen, men effektiva vaccinationskampanjer har bromsat dess framfart. Medan polio nästan har utrotats i västvärlden har den funnits kvar i några länder i Asien, Afrika och Mellanöstern. Polioviruset överförs främst via avföring. Att poliosmitta nu åter upptäcks i avloppsvatten i höginkomstländer kan bero på att vaccinationsgraden har försämrats.
Forskarna kunde också se att viruset använder ett särskilt protein för att bygga nya partiklar. Samtidigt bryts ett annat viktigt protein, som fungerar som en broms för virusproduktion, ner.
När viruset väl har mångfaldigats i cellen ska partiklarna släppas fria för att kunna infektera nya celler. Det sker genom att skickas ut dem i små paket, vesiklar. Forskarna såg att en noggrann sortering sker. Bara dugliga virus som bär på virusets genetiska material packas ner i paketet. På det sättet blir spridningen effektivare.
Ny kunskap viktig för framtida läkemedel
Kunskapen om autofagins roll i virusbildning kan ge nya uppslag till så kallade antivirala läkemedel som skulle kunna vara ett komplement till vaccin, menar forskarna.
– Vi har goda skäl att tro att våra rön stämmer för den stora grupp av virus som poliovirus tillhör, enterovirus. Det finns inget vaccin mot flertalet enterovirus, men en antiviral som verkar på autofagi-systemet skulle kunna vara verksam mot många av dem. Dit är det dock långt kvar, säger Lars-Anders Carlson.
Projektet är ett samarbete med forskare vid National Institutes of Health i USA och Monash University i Australien.
Lars-Anders Carlsson, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet, lars-anders.carlson@umu.se
Snytbaggen orsakar varje år skador för hundratals miljoner kronor i svenska planteringar. Nu visar ny forskning, av Maria Greger på Institutionen för ekologi, miljö och botanik, att *askåterföring i skogen ger plantorna ett välbehövligt tillskott av kisel, och samtidigt skyddar mot snytbaggegnag.
*Askåterföring innebär att askan från brända träd återförs till skogen. När träd avverkas och förs ut ur skogen försvinner näringsämnena med trädstammarna ut ur skogen. Grot (kvistar och trädtoppar) tas också om hand för att till exempel eldas i fjärrvärmeverk. Efter förbränningen finns alla näringsämnen kvar i askan, förutom kväve, och kan spridas i skogen för att kompensera näringsförlust, och mota försurning.
– Vi var intresserade av att se hur mycket kisel växten kan ta upp från askan samt hur mycket kisel växten behöver för att ha ett skydd mot snytbaggeangrepp, berättar Maria Greger, docent och forskare vid Stockholms universitet, Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) och den som lett projektet.
Studien visade att både tall och gran i hög grad kunde tillgodogöra sig kisel ur askorna, och att ungefär 60 procent av kiseln hamnade i de yttersta lagren på barken – det som snytbaggen tycker om att äta av.
– Det blir inte så trevligt för snytbaggarna att äta från den barken, det gnisslar mellan tänderna. Dessutom bidrar kiseln till en minskning av substanser som attraherar insekterna och en ökning av substanser som de inte tycker om, så kallade repellenter, säger Maria Greger.
Snytbaggar gillar stubbar.
Snytbaggen (Hylobius abietis) betraktas av skogsindustrin som en skadeinsekt då de gynnas av kalhyggen. Färska hyggen där det finns gott om stubbar är bra ställen för snytbaggen som förökar sig i just stubbar. Snytbaggarnas levnadssätt orsakar stora skador på nyplanterad skog. Vuxna djur äter barken runt stammen på unga plantor, så kallad ringbarkning av trädplantan, något som vanligtvis resulterar i att plantan dör.
Hur mycket aska krävs för att det ska gnissla för snytbaggarna?
Tidigare studier har visat vilken kiselhalt som behövs i barken för att ge ett skydd mot snytbaggeangrepp. Den nya studien ger nu svar på vilken mängd aska som behövs för att den önskvärda kiselhalten ska nås, och det visade sig att det räcker med 0,5–1 ton aska per hektar. Det är att jämföra med det generella måttet för askåterföring inom skogsbruket som idag är tre ton aska per hektar.
Ett ökat kiselupptag i växterna ger även andra positiva effekter på skogen.
– Vi har sett en ökad fiberproduktion, en bättre biomassaproduktion och att tjockleken på cellväggarna ökat till det dubbla, berättar Maria Greger.
– Från Skogssällskapets sida tycker vi att resultaten är spännande och ger goda skäl att utveckla användningen av askåterföring inom skogsbruket, säger Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.
Mer om kisel och askåterföring
Kisel är ett vanligt ämne i marken men mycket är hårt bundet i jordpartiklarna. Det kisel som finns tillgängligt i marken, för växter att ta upp, kommer till största del från andra växter som tappar blad eller dött.
Tidigare studier har visat att andelen tillgängligt kisel i jorden har minskat, vilket till stor del kan bero på att man vid skogsavverkning skördar och tar bort träd. Resterna som uppstår vid skogsavverkning används ofta som biobränsle.
Askåterföring innebär att man efter förbränning sprider askan i skogen och därmed återför näringsämnen som till exempel kalcium, kalium, fosfor och kisel.
Projektet, som avslutades sommaren 2022, har bedrivits vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet och finansierats av Skogssällskapet, Energiforsk och Stiftelsen Stina Werners fond.
Nationalekonomen Karin Edmark har jämfört betygen i fristående och kommunala gymnasier och hur vanligt det är för eleverna att gå vidare till högre studier.
– Det går bättre för friskoleeleverna året efter gymnasiet. De går i högre utsträckning vidare till högskolestudier. Det är ju bra, men vi vet inte om de lärt sig mer eller om det var betygen som gjorde det.
Jämfört med elever på kommunala gymnasieskolor får friskoleelever i genomsnitt oftare högre kursbetyg än det betyg de fått på motsvarande nationella prov. De får också bättre resultat på nationella prov i engelska och svenska, men inte i matematik. Eleverna går också oftare klart gymnasiet. Mönstret är tydligare i skolor som drivs i aktiebolagsform, visar studien.
– Men vi ser en stor variation mellan enskilda skolor. Alla friskolor sätter inte mer generösa betyg utan det finns friskolor som gör det mer eller mindre, säger Karin Edmark.
Högre betyg med outbildade lärare
Även lärarnas utbildningsnivå spelar in. Friskolor har färre behöriga lärare och studien tyder på att det sätts mer generösa betyg i skolor med fler outbildade lärare.
– Det är rimligt eftersom behöriga lärare troligen har en starkare ställning och är bättre på att sätta betyg. Egentligen får inte skolorna anställa obehöriga lärare om de kan hitta utbildade lärare, men det kan vara svårt att hitta utbildade lärare.
Snedvrider antagningen till högskolan
Var tredje gymnasieelev går på en friskola. Om de får högre betyg snedvrids urvalet till högre utbildning, med risken att studenter blir antagna till utbildningar som de inte kan slutföra. Men problemen är inte så lätta att åtgärda, menar Karin Edmark.
– Det finns både fördelar och nackdelar med skolval och friskolor. Systemet har sannolikt lett till en ökad press att utveckla verksamheten, men risken är att man sparar in för mycket så att kvaliteten försämras. Och att man lockar elever med glädjebetyg och reklam. Man var för optimistisk när systemet infördes.
Borde friskolesystemet avskaffas?
– Det svarar vår undersökning inte på. Det finns både för- och nackdelar med att ha friskolor, och det finns många möjliga åtgärder som skulle kunna förbättra systemet.
Betygsinflationen skulle inte heller försvinna om friskolorna försvann och vi fortfarande har ett skolvalssystem. Men central rättning av vissa moment kan leda till mer likvärdiga bedömningar av studieresultaten.
Massiva neutronstjärnor som krockar i rymden tros kunna skapa ädla metaller som guld och platina.
Trots den enorma storleksskillnaden mellan en mikroskopisk atomkärna och en flera kilometer stor neutronstjärna är det till stora delar samma fysik som styr deras egenskaper.
Bild: JingChen, Chalmers University of Technology. Yen Strandqvist
Starka kraften, i stort som smått
Den gemensamma nämnaren är den starka kraften. I en atomkärna håller den samman partiklarna – protonerna och neutronerna. I en neutronstjärna förhindrar kraften att stjärnan kollapsar.
Den starka kraften påverkar allt i universum, men är svår att räkna på, inte minst när det gäller tunga neutronrika atomkärnor som bly. Men forskare vid bland annat Chalmers tekniska högskola har gjort ett försök. Närmare bestämt har de räknat på isotopen bly-208 och dess så kallade neutronskinn.
Skinnets tjocklek spelar roll
Det är de 126 neutronerna i atomkärnan som bildar ett yttre hölje, ibland benämnt som ”skinn”. Hur tjockt skinnet är hänger ihop med den starka kraften.
Genom att förutsäga tjockleken på skinnet kan kunskapen öka om hur den starka kraften fungerar – både i atomkärnor och neutronstjärnor.
– Vi förutsäger att neutronskinnet är förvånansvärt tunt, vilket kan ge nya insikter om kraften mellan neutronerna. Något som är banbrytande med vår modell är att den inte bara ger oss värden, utan också har förmågan att bedöma teoretiska felmarginaler. Det är avgörande för att kunna göra vetenskapliga framsteg, säger Christian Forssén, professor vid institutionen för fysik på Chalmers.
Modell som använts vid corona
För att ta fram den nya beräkningsmodellen har forskarna förenat teorier med befintliga data från experimentella studier. Beräkningarna har sedan kombinerats med en statistisk metod som tidigare använts för att simulera coronavirusets spridning.
Med den nya beräkningsmodellen för bly går det nu att utvärdera olika antaganden om den starka kraften. Modellen gör det också möjligt att göra beräkningar för andra atomkärnor, från de minsta till de största.
Ger mer kunskap om neutronstjärnor
Det här kan, enligt forskarna, leda till mer precisa modeller av exempelvis neutronstjärnor och ge ökade kunskaper om hur stjärnorna bildas.
– Målet för oss är att få större förståelse för hur den starka kraften beter sig i såväl neutronstjärnor som atomkärnor. Det tar forskningen ett steg närmare att förstå hur till exempel guld och andra grundämnen skulle kunna skapas i neutronstjärnor – och till syvende och sist handlar det om att förstå universum, säger Christian Forssén.
Studien visar att nivåerna av den inflammatoriska markören interleukin-6 (IL-6) är betydligt lägre hos äldre som äter minst två portioner grönsaker dagligen, jämfört med dem som äter mindre än så. Och sambandet är oberoende av deltagarnas fysiska aktivitet, stillasittande, mängden kroppsfett eller mängden hälsosam mat de åt i övrigt.
– Det är i linje med tidigare forskning. Men att vi har tagit hänsyn till mängden kroppsfett i vår studie stärker ytterligare våra resultat eftersom det finns ett samband mellan inflammatoriska markörer och mängden kroppsfett, säger Konstantinos-Georgios Papaioannou vid forskarskolan Successful ageing.
Å andra sidan visade studien att frukt inte har samma effekt som grönsaker på någon av de sex inflammatoriska biomarkörerna som ingick i studien, vilket delvis kan bero på att de äldre inte åt tillräckligt mycket frukt för att det skulle visa resultat.
– Flera studier behövs för att bestämma den optimala mängden frukt och grönsaker som ger positiva hälsoeffekter bland äldre, säger Konstantinos-Georgios Papaioannou
Stillasittande skadar vår hälsa
I en delstudie undersökte Konstantinos-Georgios Papaioannou också kopplingen mellan stillasittande och inflammatoriska biomarkörer. I studien ingick 252 män och kvinnor mellan 65 och 70 år. Den stillasittande tiden mättes i perioder om 10 och 30 minuter liksom den totala tiden av stillasittande.
– Vi fann skadliga samband mellan för mycket stillasittande och inflammatoriska biomarkörer:
Måttlig till kraftig fysisk aktivitet kompenserade inte för de skadliga effekterna som för mycket stillasittande orsakade.
Däremot hade den totala fysiska aktiviteten per dag en reducerande effekt på några av de skadliga sambanden mellan stillasittande och inflammation.
Resultaten visar att det är minskad daglig fysisk aktivitet snarare än alltför mycket stillasittande som delvis kan förklara de skadliga sambanden mellan stillasittande och inflammatoriska biomarkörer.
– Vår forskning stödjer de nuvarande riktlinjerna för kost och fysisk aktivitet. Den visar också att det dagliga intaget av grönsaker kan främja hälsan hos äldre, även om intaget inte uppgår till det rekommenderade intaget, som är fem knytnävsstora portioner frukt och grönt om dagen, säger Konstantinos-Georgios Papaioannou.
Studien kan komma till nytta i hälso- och sjukvård som vill främja äldres hälsa, menar Konstantinos-Georgios Papaioannou.
– Men resultatet kan användas av alla som vill förbättra sin hälsa.
Kommunikation till befolkningen om vad man bör göra i krissituationer ska utformas så att alla kan tolka informationen. Alla ska kunna förstå hur de anpassar regler och råd till sina egna livssituationer. Men så sker inte idag, konstaterar forskare i en studie.
– Vår studie visar nu att en stor målgrupp som inte känner sig inkluderad under en krissituation är de med funktionsvariationer, säger Magnus Eriksson vid forskningsinstitutet RISE.
Han och forskarkollegor har tittat på dagens kriskommunikation och gjort en lista med brister, se nedan. Listan har fokus på människor med funktionsnedsättningar.
Vissa är svåra att nå
Före pandemin rapporterade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att nästan hälften av befolkningen inte var förberedda inför en krissituation.
Och under pandemin blev det tydligt, enligt studien, att vissa grupper i befolkningen är svåra att nå med information. Personer med syn- och eller hörselskador är exempel.
Digitala budskap måste anpassas
Ett krux är att mycket av kommunikationen kring krishantering sker digitalt – men inte på ett sätt som är tillräckligt anpassat till människor med olika slags hinder i vardagen.
– Kommunikatörer uppger att de saknar kunskap om behov och förståelse för målgruppen, vad de behöver för att veta och agera. En utmaning är att vissa i målgruppen inte har möjlighet att ta till sig digital kommunikation, bland annat eftersom den inte varit tillgänglighetsanspassad, säger Elisabet Nilsson.
Nästa steg: Lösningar
Forskarna har inlett en studie för att utveckla lösningar som stödjer krisberedskapen.
– Syftet med första studien var att identifiera krisutmaningar. Nu vill vi ge förslag på hur vi kan göra kriskommunikationen bättre, säger Jörgen Lundälv på Göteborgs universitet.
Sju problem i kriskommunikationen, enligt kriskommunikatörer och organisationer för människor med funktionsnedsättningar:
Såväl personer med funktionsnedsättning som personal, till exempel på assistansbolag, saknar kunskap om vad det innebär att skapa krisberedskap hos en person med funktionsnedsättning.
En del med funktionsnedsättning har låg digital kompetens. Det gör det svårt att delta i det offentliga samtalet och man blir beroende av andrahandskällor som personal och anhöriga.
Många med funktionsnedsättning har också drabbats av ensamhet och isolering under pandemin vilket lett till utsatthet och mindre självständighet.
Det finns svårigheter att överbrygga språkbarriärer och nå ut till målgrupper som inte har svenska som modersmål och som lever i socialt utsatta miljöer.
Eftersom mycket av kommunikationen sker via digitala kanaler är det svårt att hålla igång en dialog med målgrupper utan tillgång till digitala medier.
En ej anpassad kommunikation riskerar att skapa brist på engagemang. När invånare inte känner igen sig i de nationella budskapen kan det leda till en oförmåga att gå från information till handling.
Det saknas metoder och resurser för att skapa dialog med olika grupper i befolkningen om deras behov, vad som ligger bakom deras beteenden och hur de vill bli kommunicerade med.
Finans- och penningpolitiken borde synas och ifrågasättas även under goda tider, eftersom de ofta är medskyldiga till kriser. En alltför expansiv penningpolitik har bidragit till ökad inflation samt ökade klyftor i samhället. Avsaknaden av välbehövliga finanspolitiska reformer har bland annat ytterligare eldat på fastighetsmarknaden.
Finans- och penningpolitik bör inte motarbeta varandra
Finans- och penningpolitik bör dra åt samma håll, eller i varje fall inte motarbeta varandra. De flesta av världens ekonomier brottas med hög inflation och centralbanker runt om i världen höjer räntan för att strama åt och på så sätt försöka få ner inflationen. En annan viktig målsättning för centralbanker runt om i världen är att lugna marknaden och inge förtroende för att de kommer lyckas bekämpa inflationen och på så sätt minska osäkerheten.
Att finanspolitiken i Storbritannien då går i motsatt riktning och försöker stimulera ekonomin med stora skattesänkningar och dessutom för en ryckig och oseriös politik som ökar osäkerheten visar antingen på stor okunnighet eller bara oansvarig finanspolitik. Oavsett orsak är agerandet oroväckande och något marknaden reagerat starkt på. Så starkt att premiärminister Liz Truss nu dragit tillbaka sitt skattereformsförslag. Speciellt för en ny regering som ännu inte fått marknadens förtroende är det viktigt att föra en trovärdig och sund finanspolitik.
Exemplet i Storbritannien visar att det kan finnas anledning att hitta en form för att koordinera penning- och finanspolitik för att förhindra att de motverkar varandra. Penning- och finanspolitik är de två instrument som står till buds för att bedriva ekonomisk politik och drar de åt olika håll uppnås inte syftet med politiken. Samtidigt är det viktigt att penningpolitiken är skild från politiskt inflytande och därför bör penning- och finanspolitik inte samarbeta, men en dialog dem emellan om vad politiken syftar till kan eventuellt behöva etableras.
Lärdomar för hur skattereformer bör utformas
Skattereformer i all ära, men de måste vara trovärdigt finansierade och väl genomtänkta. Dessutom bör de var vältajmade och inte leda till ökad osäkerhet på marknaden. Skattereformen i Storbritannien brister på alla dessa punkter.
En skattereform kan vara välkommen och förbättra ekonomins funktionssätt, leda till ökad produktivitet och tillväxt samt minska klyftorna i samhället. Hur skattereformen är utformad spelar stor roll. Skattereformen i Storbritannien är ogenomtänkt och något av ett hafsverk som river upp tidigare förslag om exempelvis höjd bolagsskatt. Reformen missar även stora reformbehov av bland annat konsumtions- och fastighetsskatten.
Eftersom skattereformer per definition ändrar spelregler och därför skapar osäkerhet bör de vara genomtänkta och väl förankrade för att inte leda till onödig ökad osäkerhet. Liz Truss hot om att lämna internationella skatteöverenskommelser om en minimumskatt på bolagsinkomster, skapar ytterligare osäkerhet i en redan osäker värld och inger inte förtroende. Att Storbritannien bevakas extra hårt av marknaden beror sannolikt också på att landet har lämnat EU och därmed har större handlingsutrymme, vilket ytterligare spär på osäkerheten.
Lånefinansierad skattereform inte hållbar
Att skattereformen i Storbritannien ska lånefinansieras inger inte heller förtroende. Lån till en välgenomtänkt och tillväxtstimulerande skattereform är en sak, men att belåna en dyr skattereform som är ett hafsverk när statsskulden redan är över 100 procent av BNP är inte en ansvarsfull finanspolitik.
Storbritannien har en statsskuld på 101 procent av BNP, att jämföra med 34,6 procent i Sverige. Att räntorna dessutom är på väg upp gör det oklokt att lånefinansiera till en kostsam reform. Marknadens reaktion med att kräva en högre ränta på brittiska statsobligationer, samtidigt som pundet försvagas är en stark indikation från marknaden att detta inte är hållbart. Vanligtvis brukar en ökad statsobligationsränta förstärka valutan. Marknaden verkar helt enkelt inte tro på den politik som förs i Storbritannien.
Slutligen spelar tajmingen av en skattereform roll. Stora skattelättnader som späder på konsumtion i tider av hög inflation är inte önskvärt. En lärdom vi kan dra från detta är att det hade varit önskvärt om Sverige hade genomfört en reform under de goda åren. Exempelvis hade det varit bra tajming för Sveriges del om vi återinfört en fastighetskatt eller i varje fall trappat ner ränteavdraget när räntan var låg, och därmed minskat skattesystemets uppmuntran till lånefinansiering och överinvesteringar i bostäder.
Hade en sådan reform varit på plats hade vi varit i en bättre sits idag. Men som sagt, det är svårt att genomföra finanspolitiska åtgärder som är motiverade, men som är impopulära bland starka väljargrupper, i goda tider. Det krävs en kris och kniven på halsen för att genomföra sådana reformer. En sista lärdom är att finanspolitik spelar roll, men också avsaknad av finanspolitik är finanspolitik.
Åsa Hansson, docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, asa.hansson@nek.lu.se
Iran skakas av stora protester ungefär vart tionde år. Men på senare år har de kommit allt tätare.
– Och för första gången har nu unga kvinnor och flickor tagit initiativet, säger Rola El-Husseini, som forskar inom politisk sociologi.
Stort missnöje i befolkningen
Sextio procent av Irans befolkning är under 40 år och har aldrig levt under något annat styrelseskick än det teokratiska. Missnöjet är utbrett – covid drabbade landet mycket hårt, fattigdomen är utbredd och arbetslösheten skyhög.
Ekonomisk vanskötsel har i kombination med sanktionerna från väst gjort att hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Dessutom har den islamska moralpolisen blivit alltmer nitisk under senare tid, enligt Rola El-Husseini.
Protesterande kvinnor i Iran saknar ledare
Hon har studerat sociala rörelser och kvinnorörelser, bland annat under den arabiska våren. En viktig framgångsfaktor, menar hon, är att det finns någon som leder rörelserna. Det fanns inte under den arabiska våren. Någon ledare finns inte heller nu, i Iran.
– Jag tror tyvärr inte att protesterna kan leda till något annat än – i bästa fall – några små förändringar och lättnader när det gäller moralpolisens agerande, säger Rola El-Husseini.
Hon kommer snart ut med en bok som behandlar kvinnorörelser i åtta länder i Mellanöstern, dock inte specifikt Iran.
Små kosmetiska förbättringar – som körkort
Framgångar vad gäller kvinnors politiska deltagande handlar ofta om små kosmetiska förändringar. Och dessa förändringar kommer inte som ett resultat av kvinnorörelsers arbete, säger Rola El-Husseini.
Som exempel nämner hon den marockanska kungen som kvoterar in kvinnor i parlamentet. Efter den arabiska våren ökade det något i omfattning, men inkvoteringen hade dragits igång tidigare och var inte ett resultat av protesterna.
Ett annat exempel är att kvinnor i Saudiarabien numera har rätt att ta körkort.
– I Saudiarabien kämpade kvinnor i flera år för att få köra bil. Aktivister fängslades och torterades. Men att den saudiska kronprinsen Mohammad bin Salman plötsligt svängde i frågan ska inte ses om ett resultat av kvinnors kamp, säger Rola El-Husseini.
– Snarare ska det uppfattas som en gåva från en envåldshärskare som vill uppfattas som välvillig i sina undersåtars ögon.
Men även om förändringar är kosmetiska behöver de inte vara värdelösa, menar Rola El-Husseini. I det långa loppet kan dessa små steg leda till förändring.
Svårt med förändringar i Irak och Libanon
Irak och Libanon sticker ut i Rola El-Husseinis forskning. Eftersom makten i de länderna är splittrad mellan olika religiösa och etniska grupper är det svårt att få till förändringar uppifrån.
I Libanon är det politiska läget så låst att inga lagförslag går igenom. I Irak ska 25 procent av parlamentets platser besättas av kvinnor men dessa driver inga specifika kvinnofrågor utan har en tendens att rösta i enighet med ledarna för olika religiösa och etniska grupperingar.
Framgångar i Tunisien
Tunisien är det land i arabvärlden där kvinnorörelsen hittills varit mest framgångsrik. Det började på 50-talet i samband med att Tunisien blev självständigt och införde en strikt uppdelning mellan stat och religion.
Idag utmanas den sekulära staten av religiösa grupperingar, men det har ännu inte skett på bekostnad av kvinnors rättigheter, säger Rola El-Husseini.
Feminism och islam i kombination
Hon gör bedömningen att det är svårt att göra reella förändringar i Mellanöstern utan att ta hänsyn till religionen. Hon nämner feministisk islam, en rörelse som vill förändra muslimska kvinnors situation genom att göra omtolkningar av religionen.
– Det är visserligen något av en elitrörelse som framför allt arbetar utanför Mellanöstern. Den var starkare för några decennier sedan, men finns och verkar fortfarande.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
