Markus Hiltunen från Uppsala universitet och hans forskarkollegor drog nytta av sättet som häxringen växer, för att undersöka genetisk variation i svampar. Häxringar är särskilt bra för sådana studier, eftersom det lätt går att skilja på olika individer av svampen. Varje individ är en ny häxring. Då går det enkelt att jämföra fruktkroppar från olika delar av en häxring, för att studera skillnader i arvsmassan som kommer från mutationer under tillväxten av en enskild individ.
Häxringen av nejlikbrosking på Berthåga kyrkogård i Uppsala som forskarna studerade för projektet var ungefär 12 år gammal och 6 meter i diameter när data samlades in 2017. Fyra år senare mätte den strax över 8 meter.
Svampen nejlikbrosking bildar ”häxringar” i gräsmattor. De är mycket vanliga i svenska trädgårdar, parker, golfbanor med mera. I folktron är en häxring spåren efter älvornas dans, men numera vet vi att den bildas av att en svamps underjordiska mycel gradvis växer utåt samtidigt som det dör i mitten. När svampen växer bildas ett ringmönster av mörkare gräs ovanför jordytan, som är lätt att se och känna igen. Under säsong bildas fruktkroppar (det vi ser sticka upp från marken och kallar svampar) längs ringens kant.
Större genetisk variation genom svampens sporer
Genom att ta prover från fruktkropparna i en häxring kunde forskarna visa att den mesta nya genetiska variationen skapas i svampsporerna, som är relativt kortlivade, till skillnad från det långlivade mycelet.
– Resultaten påverkar vår bild av hur och framför allt när, ny genetisk variation skapas inom populationer av svampar – en viktig pusselbit för att kartlägga evolutionens planlösa resa, säger Markus Hiltunen, forskare vid Uppsala universitet.
Vid typ 1-diabetes förstörs de insulinproducerande cellerna i ett immunangrepp. Forskningsstudier har visat att så kallat mesenkymala stamceller, från navelsträngar, kan bevara insulinproduktionen hos vuxna i åtminstone upp till tre år.
Stamcellerna kan bilda olika typer av bindvävsceller och har visat sig ha en unik förmåga att dämpa immunangrepp. De har tidigare prövats i en rad studier, även på barn, bland annat i syfte att förhindra organavstötning efter en transplantation.
Lovande behandling, enligt forskarna
Barn och ungdomar med diabetes typ 1 ska nu testa cellterapi med dessa stamceller.
– Första fasen av studien med behandling vid nydebuterad typ 1-diabetes hos barn och ungdomar inleddes i fjol och har förlöpt väldigt väl. Samtliga behandlade mår bra. Nu i november inleder vi därför nästa fas med studier av behandlingseffekt i åldersgruppen 12–21 år, säger Per-Ola Carlsson, läkare vid Akademiska sjukhuset och professor i diabetessjukdomar vid Uppsala universitet.
Målgruppen för cellterapin är barn och ungdomar som har fått typ 1-diabetes de senaste sex månaderna. Totalt kommer 60 patienter inkluderas där hälften får cellterapi och hälften får placebo.
– Vår förhoppning är att effekten på unga under 18 år ska bli lika god som på vuxna och bidra till bibehållen egen insulinproduktion flera år efter behandlingen, säger Per-Ola Carlsson.
Cellterapi har många fördelar
Överlag har cellterapi en stor potential, säger Per-Ola Carlsson.
– Genom användande av celler fås sammansatta effekter, eftersom cellerna genom en kombination av utsöndrade ämnen kan ha flera samtidiga verkningsmekanismer. Cellterapiläkemedel är också högintressanta genom att de ofta har en inneboende kapacitet att söka sig till sjuk, inflammerad vävnad.
Kontakt:
Per-Ola Carlsson, överläkare och professor i diabetessjukdomar, Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet per-ola.carlsson@mcb.uu.se
Fyra gånger starkare än trycket i en champagneflaska. Så kraftigt är trycket i herpesvirus när dess DNA skjuts in i cellen. Men genom att sänka trycket har forskare lyckats desarmera ”herpesbomberna”.
– Det är ett feltänk hos allmänheten att herpesvirus är något att skoja om, det leder till stort lidande, säger Alex Evilevitch, professor i cellbiologi vid Lunds universitet som forskar om fysikaliska mekanismer som styr virusinfektioner.
Allvarligt vid nedsatt immunförsvar
För människor med ett friskt immunförsvar leder herpesvirus i de allra flesta fall till helt ofarliga infektioner. Men för den stora grupp som har ett nedsatt immunförsvar kan det innebära allvarlig sjukdom.
– De kan utsättas för ständiga attacker av herpesvirus under decennier, något som försämrar livskvaliteten kraftigt.
Kända herpesvirus
Det finns nio kända herpesvirus som människor kan drabbas av. Herpesvirus kan bland annat ge sjukdomar som munsår, könsvårtor, tredagarsfeber hos barn, vattkoppor, bältros och körtelfeber.
Cytomegaloviruset (CMV) kan orsaka blindhet eller dövhet hos barn om modern drabbas av viruset under graviditeten. Herpesvirus kan också kopplas till MS och leda till kaposis sarkom, en typ av hudcancer.
En ovanlig men mycket allvarlig sjukdom orsakad av herpesvirus är hjärninflammation, encefalit, som få överlever och som i bästa fall slutar med livslånga handikapp.
De behandlingar som finns idag mot herpesvirus angriper virala proteiner som herpesvirusen behöver för att föröka sig.
Men virus muterar ständigt och patienter med nedsatt immunförsvar utvecklar resistens mot sin behandling. Så för dem som lider svårt av herpesvirus finns i längden inga fungerande behandlingar.
Molekyler blockerar viruset
Alex Evilevitch menar att deras forskning kan ändra på det.
– Men eftersom vi riktar in oss mot den fysikaliska mekanismen som skjuter ut herpesvirusets DNA in i den infekterade cellens cellkärna, så spelar det ingen roll om virusets proteiner sedan muterar.
Forskargruppen är tvärvetenskaplig med kemister, fysiker, medicinare och biologer som arbetar tillsammans i labbet.
– Vi har lyckats identifiera grupper av molekyler som kan smygas in först i cellen utan att skada den och sedan in i viruset. De pyttesmå molekylerna blockerar sedan viruset genom att sänka dess DNA-tryck.
Munsår kommer snabbt
Nästan alla har någon gång drabbats av det vanligaste herpesviruset som ger munsår. Viruset sprider sig snabbt och på några timmar kan ett pulserande och stickande munsår växa fram.
– Det infekterar snabbt många celler med hjälp av det höga DNA-trycket. Virusets DNA ligget hårt packat och när det skjuts in i värdcellen är trycket 20 atmosfärer, att jämföra med trycket i ett bildäck som är två atmosfärer.
Hopp om ny behandling
Framtida behandlingar, som riktar in sig på att sänka trycket och se till att virusets DNA stannar inkapslat i virusets proteinhölje, skulle fungera på alla herpesvirus, eftersom de styrs med hjälp av samma mekanism.
– Ingen kommer heller utveckla resistens mot en sådan behandling, vilket skulle vara revolutionerande.
Detta skulle kunna leda till en bredspektrumsbehandling. Men det är långt kvar, än så länge har försöken gjorts i labbet. Nästa steg är studier på möss och längre fram kommer kliniska studier på människor.
Ögondroppar till CMV-patienter
Om konceptet klarar den långa resan till läkemedel vet Alexander Evilevitch vad han skulle prioritera först.
– Jag skulle först vilja skapa ögondroppar för CMV-patienter, där är behovet så stort. Ungefär trettio procent av barnen som föds med CMV riskerar att bli blinda.
Mänskliga celler behöver små mängder av metallen koppar för att kunna genomföra livsnödvändiga biologiska processer. För att cancerceller ska kunna växa och sprida sig i kroppen tar de hjälp av proteiner som binder koppar till sig. Studier har visat att halten koppar i tumörceller och blodserum från cancerpatienter är förhöjd, och slutsatsen är att cancerceller behöver mer koppar än friska celler. Och högre nivåer av koppar innebär också fler aktiva kopparbindande proteiner.
− Därför är dessa proteiner högintressanta att studera när det gäller utveckling av cancer och djupare kunskap om dem kan leda till nya måltavlor för behandling för sjukdomen, säger Pernilla Wittung-Stafshede, professor i kemisk biologi vid Chalmers.
De flesta dör av metastaserna
De flesta dödsfall på grund av cancer beror på att metastaser, dottertumörer, bildas på flera ställen i kroppen, till exempel i lever eller lungor. Ett protein som kallas Memo1 är en del i flera av de signalsystem som cancerceller använder för att kunna växa och spridas. Tidigare forskning har visat att när genen för Memo1 inaktiveras i bröstcancerceller minskar deras möjlighet att bilda metastaser.
En forskargrupp från Chalmers ville titta närmare på sambandet mellan Memo1 och koppar. I en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, undersökte forskarna Memo1-proteinets förmåga att binda kopparjoner genom en rad provrörsexperiment. De upptäckte att proteinet endast binder den reducerande formen av koppar. Det är den formen av koppar som är vanligast förekommande i levande celler. Det är en viktig upptäckt eftersom reducerande koppar, även om metallen behövs i kroppen, också bidrar till redoxreaktioner (kemisk reaktion i vilken ett ämne reduceras medan ett annat oxideras) som skadar – eller till och med dödar – cellerna. Forskarna fann att när Memo1 bundit till koppar blockerades metallens giftiga redoxreaktioner.
Tumörer behöver mycket koppar
− Det innebär en risk för tumören att vara beroende av mycket koppar eftersom den kan framkalla kemiska reaktioner som är skadliga för cancercellerna. Vi tror att Memo1, genom att binda koppar när det behövs, skyddar cancercellerna så att de kan fortsätta leva och spridas, säger Pernilla Wittung-Stafshede, som är en av studiens huvudförfattare.
Forskarna såg också att Memo1 kan bilda en förening – ett komplex – med ett annat kopparbindande protein som finns i våra celler– Atox1. Det är en koppartransportör inuti cellerna och forskargruppen har tidigare visat att Atox1, men hjälp av koppar, bidrar till att bröstcancerceller kan förflytta sig och bilda metastaser. Sammantaget innebär upptäckterna i den nya studien att koppar och de kopparbindande proteinerna skulle kunna vara en måltavla för cancerbehandling
− Vi kunde se hur kopparjoner flyttas mellan Memo1 och Atox1 i provrör, och när vi tittade i bröstcancerceller kunde vi visa att de två proteinerna befinner sig nära varandra. Utifrån det drar vi slutsatsen att utbyte av koppar proteinerna emellan kan ske i såväl cancerceller som i provrör, säger Pernilla Wittung-Stafshede.
Öppnar dörren för nya behandlingar
Forskarna vill nu gå vidare med fler studier fler av hur kopparjonerna binder till Memo1 och om den bindningen har relevans för utveckling av cancer.
−När vi utökar vår grundläggande kunskap om kopparbindande proteiners roll för cancerceller öppnar vi också dörren för nya behandlingar, säger Pernilla Wittung-Stafshede.
Pernilla Wittung-Stafshede, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, pernilla.wittung@chalmers.se
Efter att pandemirestriktionerna släppts har mathandeln på internet minskat. Och det är framför allt äldre konsumenter som går till ”vanliga” butiker igen – trots att många av dessa personer numera vet hur man gör för att shoppa online.
Viktigt att komma ut och träffa andra
En viktig orsak till återgången till den fysiska butiken är behovet av social samvaro, enligt en studie.
− Besöken i matbutiken spelar en viktig roll i vardagen för många äldre och fungerar som en utflykt och social mötesplats, säger Anna Post, konsumtionsforskare vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
− Seniora konsumenter vill dessutom kunna välja produkter som frukt och grönt och uppskattar kampanjer som provsmakningar eller andra event i butiken.
Ökad kompetens hos äldre gynnar handeln
I studien har forskarna intervjuat människor mellan 69 och 97 år om konsumtionsvanor och erfarenheter av e-handel.
Slutsatsen är att äldre människors återgång till rutinerna före pandemin delvis kommer att bestå. Men också att den digitala kompetens denna konsumentgrupp har skaffat sig kan gynna företag som bedriver detaljhandel på nätet.
Många äldre upplever nämligen att en välfungerande och inspirerande nätbutik kan vara en stor fördel när förmågan att ta sig till en fysisk butik inte samma som förr.
Butiker som erbjuder tjänster för äldre kan, i takt med att e-handelskompetensen ökar, behålla kunder under en längre tid och delvis fungera som ett alternativ till hemtjänsten, enligt forskarna.
Matshoppingen på nätet − två scenarier
Dagligvaruhandeln på nätet kan gå i två riktningar framöver, enligt forskarna: Dels i riktningen mot en effektiv och billigare e-handel som är lätt att använda, bland annat för äldre personer. Och dels i riktningen mot en typ av handel som är mer upplevelsefokuserad än idag och som efterliknar känslan av att gå runt i en fysisk butik och känna på och lukta på varor.
− Den första typen fungerar framför allt som ett komplement till en fysisk butik men kan även passa de som inte vill lägga tid eller pengar på att handla mat. Den andra typen passar dem som har ett stort matintresse, säger Lena Hansson, konsumtionsforskare vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Studien bygger på intervjuer med 38 konsumenter, boende i Sverige.
Ulrika Holmberg, Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet ulrika.holmberg@cfk.gu.se
Med hjälp av maskininlärning kan enorma mängder data analyseras. Datorn kan hitta komplexa samband i materialet som en människa aldrig skulle kunna upptäcka.
Maskininlärning är ett område inom artificiell intelligens. Det handlar om metoder för att med data ”träna” datorer att upptäcka och ”lära” sig regler för att lösa en uppgift, utan att datorerna har programmerats med regler för just den uppgiften. Datautvinning är ett betydelsenära begrepp som avser en kombination av maskininlärning och statistiska metoder för att upptäcka och visualisera mönster i stora mängder data.
Möjligheterna är stora, inte minst inom sjukvården. Det menar Jonathan Rebane som i sin avhandling har fokuserat särskilt på biverkningar av läkemedel.
– Biverkningar är mycket vanliga men många fall skulle kunna undvikas, säger han.
Vårdpersonal måste känna tillit
Maskininlärning kan analysera tidigare patienters data, se spår och samband, och föreslå lämplig medicinering för en ny patient. Men om maskininlärning ska fungera som ett stöd vid vårdbeslut krävs tillit. Läkaren måste känna att hen kan lita på datorns rekommendation.
– I min avhandling visar jag på nya sätt att plocka ut information ur komplexa hälsodata. De gör att maskininlärningsmodellerna blir så korrekta de kan bli. I avhandlingen undersöker jag också nya förklaringsmodeller som hjälper vårdpersonal att se logiken bakom maskininlärningen. Det kan öka deras förtroende för maskininlärningens beslut, säger Jonathan Rebane.
I dag pågår försöksverksamhet med beslutsstödsmodeller på vissa sjukhus, men det rör sig ännu inte om avancerade maskininlärningssystem. Rebane ser en stor potential i att låta maskininlärning ta större plats inom vården.
– Patienter, vårdpersonal och samhället i stort kan dra nytta av resultaten i min studie. De kan leda till förbättrad vårdkvalitet och ökad tillit för den medicinska praktiken, konstaterar Jonathan Rebane.
Att samverka med kollegor i andra länder beskrivs som ett krav för att kunna motverka gränsöverskridande brottslighet. Samtidigt skapar internationell samverkan svårigheter för poliser och gränspoliser, visar en studie från Högskolan Kristianstad och Linnéuniversitetet.
Studien hade två syften, dels att analysera samarbetet mellan gränsmyndigheter i Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen, dels att visa hur förtroende och yrkesidentitet uppstår i det gemensamma arbetet.
Misstänksamhet hindrar arbetet
Ett fynd i studien är att det internationella arbetet ibland försvåras av inbördes misstänksamhet, säger Sophia Yakhlef, universitetslektor i sociologi med inriktning på kriminologi vid Högskolan Kristianstad.
– En intressant aspekt som upptäcktes i den här studien är att poliserna inte enbart kontrasterade sig själva mot brottslingar och kriminella grupper, utan även mot en fiende som kunde hittas bland kollegor eller ha inflytande över kollegor.
Misstänksamheten hindrade gemenskapsbyggande och förtroendeskapande och ibland även möjligheten att genomföra det dagliga arbetet, säger Sophia Yakhlef. Bland annat kunde poliser vara ovilliga att dela med sig av viktig information, eller diskutera pågående fall.
– Enligt poliserna är det oftast mycket svårt att lösa dessa brott utan samarbete från organisationer från den andra sidan, just eftersom man då bara får ”halva bilden” eller delar av informationen. Om samarbetet hindras på grund av misstänksamhet blir brottsutredningen och de inblandade lidande, säger Sophia Yakhlef.
Misstänksamhet som är ogrundad och bygger på gamla föreställningar kan förhindras genom gemensamma insatser, förtroendeskapande och genom att man lära känna varandra, menar forskarna.
Polis i Tallinn, Estland. Bild: Ilja Nedilko, Unsplash
Ryssland blev gemensam fiende
Forskarna samlade in material till studien när Ryssland annekterade Krim 2014–2015. Ryssland eller ryska spioner blev under denna tid något som poliser kunde se som en yttre fiende – ”den andre”, som man kunde enas i motståndet till.
– ”Den andre” förstärkte polisernas och gränsbevakarnas band inom gruppen. De samarbetssekvenser vi undersökt visar att professionellas identiteter skapas och återskapas genom att kontrastera sig mot dessa kategorier, säger Goran Basic vid Linnéuniversitetet.
Moral skapas och återskapas, menar forskarna, i mötet med människor som förknippas med att vara ”fienden”, som kan vara närvarande i både fysisk och osynlig form.
Viktigt att bygga bra samverkan
Forskarna säger att de hoppas att de analytiska begrepp som avhandlas i studien, som normupplösning, gruppmentalitet och konstruktion av en fiende, ska komma att användas på polisutbildningar i Sverige.
– Det är viktigt för den praktiska verksamheten att förstå värdet av förtroendeskapande och relationskapande för att samverkan inte ska präglas av misstänksamhet mot dem man samarbetar med, säger Sophia Yakhlef.
Det nya fenomenet the Slow Flower Movement är här för att stanna. Rebecca Thörning, Åsa Klintborg Ahlklo och Sara Spendrup från SLU har kartlagt den växande odlingen av svenska snittblommor. Gemensamt för dessa blomsterbönder är att de odlar snittblommor på friland med sociala medier som främsta försäljningskanal och kontaktyta.
– Det är en växande rörelse och något som verkligen är på väg. Blomsterbönderna är driftiga företagare, oftast kvinnor, som har många ben att stå på i företagandet, säger Sara Spendrup. Hon är lektor i företagsledning och har under många år forskat om trädgårdsekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Slow Flower Movement
The Slow Flower Movement strävar efter att vara ett hållbart alternativ till den konventionella snittblomsproduktionen. Huvudmålen är att producera hållbara frilandsodlade snittblommor lokalt och i säsong. Rörelsen uppstod i USA, i samband med att begreppet Slow Flower myntades av Debra Prinzing år 2013.
Rörelsen består av småskaliga snittblomsodlare i Sverige, som fokuserar på att odla miljövänligt närodlade blommor i säsong.
Bönder med stark passion för blommor
Rebecca Thörning har intervjuat ett antal företagare och i det arbetet mött blomsterbönder med vitt skilda bakgrunder. Storleken på deras odlingar varierar mellan 100 och 1 000 kvadratmeter.
– Många av företagarna drivs av en stark passion för blommor och arbetet blir som en livsstil, säger Rebecca Thörning.
Arbetet i odlingen sker till stor del för hand och är säsongsbetonat, med hög arbetsinsats under vår, sommar och höst. Många av blomsterbönderna samarbetar med lokala florister, rekoringar, har självplock, olika typer av kursverksamhet och exempelvis fröförsäljning. För att få ekonomin att gå ihop under lågsäsong kompletteras odlingen ibland med andra jobb bredvid.
Rebecca Thörning berättar om en stor mångfald i blomsterböndernas försäljning av sina produkter.
– Deras syfte är inte att vara nationella utan de vill verka i sin bygd och bidra till lokalsamhället och en levande landsbygd genom unika och hållbara produkter.
Omstart för svenska snittblommor
Att odla snittblommor i Sverige är inget nytt, för förr fanns det många svenska producenter. Efter andra världskriget industrialiserades odlingen och Nederländerna blev en stor aktör. Därefter minskade den svenska odlingen för att slutligen nästan helt försvinna, med undantag av produktionen av växthustulpaner.
Idag importeras snittblommor från länder över hela världen. Samtidigt sker nu en spännande omstart för den inhemska produktionen. Många av blomsterbönderna är medlemmar i föreningen Snittblomsodlare i Sverige som startade 2020 har strax över 150 medlemmar och inom föreningen sker ett stort utbyte av kunskap.
Sara Spendrup, universitetslektor, Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet, sara.spendrup@slu.se
Rebecca Thörning, universitetsadjunkt, Institutionen för människa och samhälle
Sveriges lantbruksuniversitet, rebecca.thorning@slu.se
I Sverige drabbas årligen drygt 20 000 personer av stroke, varav cirka 2500 är till följd av hjärnblödning som är den allvarligaste formen.
Regelbunden träning minskar risken för hjärnblödning, men för den som ändå drabbas kan lätt fysisk aktivitet under minst fyra timmar i veckan ha stor betydelse. Det visar en ny studie.
– Resultaten visar att de som var lätt fysiskt aktiva innan sin hjärnblödning, som att ta en promenad eller cykla minst 35 minuter per dag, fick en minskad sannolikhet för svåra symtom och död efter hjärnblödningen, säger Adam Viktorisson, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Symptom efter en stroke
En stroke innebär akut syrebrist i hjärnan och orsakas antingen av ett stopp i blodkärlen (hjärninfarkt) eller en blödning.
Symtomen som uppstår vid stroke kan vara förlamning, oftast i ena kroppshalvan, men också talstörning, synfältsbortfall, yrsel med balanssvårigheter, kraftig huvudvärk och medvetslöshet.
Få motionerade regelbundet
I studien var närmare hälften av personerna inaktiva före hjärnblödningen. En av tre utförde lätt fysisk aktivitet. Färre än fem procent motionerade regelbundet.
– Fysisk aktivitet är inte synonymt med träning. Att träna är en medveten handling där man rör sig för att stärka muskler eller förbättra kondition. Fysisk aktivitet kan vara att promenera till jobbet eller att gå till affären. Det är anmärkningsvärt att även lätt fysisk aktivitet gör stor skillnad. Man ska dock komma ihåg att studien utgår från en åldrad population där även lätt fysisk aktivitet kan vara ansträngande, säger Adam Viktorisson.
Koppling till svåra symtom
Studien påvisar inget orsakssamband mellan fysisk aktivitet och skydd mot allvarliga symtom vid hjärnblödning, men kopplingen är stark.
Beaktas alla strokesymtom och dess svårighetgrad drabbades närmare häften av dem som var inaktiva av mycket svår hjärnblödning. Det kan jämföras med färre än 20 procent bland tidigare fysiskt aktiva.
Dubbelt så hög femårsöverlevnad
Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning var mer än dubbelt så hög bland fysiskt aktiva.
– Denna studie kan förhoppningsvis bidra till att människor rör på sig mer vilket minskar andelen svårt skadade patienter. Ökad rörlighet kan då också innebära bättre livskvalitet för patienterna och mindre belastning för vården, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen som är professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Mer om studien
Studien innefattar samtliga patienter som vårdats för hjärnblödning på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg mellan 2014 och 2019. Totalt inkluderades 763 personer med hjärnblödning och en jämförelsegrupp på 4425 personer med hjärninfarkt. Medelåldern var 73 år och hälften är kvinnor.
År 2016 uppskattade Europeiska miljöbyrån att mer än 60 procent av totalvikten av kemikalier som användes i Europa på ett eller annat sätt var skadliga för människors hälsa.
Samtidigt finns inom Europeiska unionen lagstiftningen REACH vars uttalade syfte är att ge ett starkt skydd för miljö och människors hälsa. Tillverkning och användning av särskilt farliga ämnen kan bli föremål för olika bindande begränsningar och villkor, inklusive totalförbud.
Vägen till ett sådant förbud inleds typiskt med att medlemsstaterna eller den Europeiska kemikaliemyndigheten föreslår att ett specifikt ämne bör inkluderas i en så kallad kandidatförteckning. Kemikalierna genomgår därefter en prioriteringsprocess för att tas upp i den så kallade tillståndsförteckningen.
De ämnen som hamnar på tillståndsförteckningen kräver ett särskilt godkännande för att fortsätta användas. Till exempel kan det ges vid specialiserade användningsområden där det är extra svårt att byta ut kemikalier mot säkrare alternativ.
Ekonomiska intressen trumfar risker
I den aktuella studien undersöker forskare vad det är som styr huruvida ett ämne ska hamna på kandidatlistan eller inte.
Studien visar att riskminimering och kunskap om de specifika kemikalierna är viktiga drivkrafter. Men de visar också att de kemikalier som listas är av låg ekonomisk betydelse. Produktionen och importen av de specifika kemikalierna kan ha upphört redan före listningen. Det kan också vara så att de listade kemikalierna aldrig producerats eller importerats till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet överhuvudtaget.
Det här leder i sin tur till att kemikalieriskerna minskar mindre än vad som kunnat förväntas av listningen, enligt forskarna.
– Vi ser att det inte är riskminimering som främst avgör om användningen av en kemikalie begränsas, utan om den produceras i eller importeras till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, säger Jessica Coria, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Frågan är hur effektivt systemet är
EU-länderna verkar alltså vara mindre benägna att reglera ett ämne om det påverkar de ekonomiska intressena hos europeiska företag.
– Det är inte förvånande att ekonomiska intressen påverkar vilka kemikalier som regleras, men att de har så stor betydelse som vår studie visar ger skäl att ifrågasätta hur effektivt systemet är i att avlägsna skadliga ämnen från marknaden, säger Erik Kristiansson vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.
Kan blir svårare att komma överens
Framöver kan det bli allt svårare att komma överens om vilka kemikalier som skall tas upp i kandidatförteckningen då listning av kemikalier som produceras lokalt troligtvis kommer att möta ett starkare politiskt motstånd, enligt forskarna.
– Det kan krävas en omarbetning av processen för att riskminimering ska bli den viktigaste drivkraften och att farliga kemikalier som produceras eller importeras till Europa ska listas även om det påverkar europeiska företags ekonomiska intressen, säger Jessica Coria.
Cancer orsakas av genetiska mutationer i en cell och över tid blir tumören ett lapptäcke av grupper av celler, så kallade cancerkloner. Forskare från bland annat Stockholms universitet har nu studerat dessa kloner med hjälp av ny teknik.
– Nu har vi för första gången kunnat i detalj kartlägga utbredningen av sådana kloner genom att visualisera dussintals av dessa mutationer i vävnadssnitt från en uppsättning bröstcancertumörer, säger Mats Nilsson, professor vid Stockholms universitet.
Kloner beter sig olika
Forskargruppen fann att det i flera stadier av bröstcancerutveckling finns specifika, och ofta oväntade, mönster av klontillväxt – och att genetiska kloner beter sig olika beroende på var i bröstet de börjar.
Det är cellerna runt själva cancertumören som tycks vara nyckeln till att bröstcancer sprids. Resultaten tyder alltså på att det ibland inte bara är genetiken som påverkar hur cancer växer, utan också var tumören finns.
– Insikten om detta kan förklara varför vissa behandlingar bara fungerar hos vissa individer, även om de har liknande mutationer som andra, eftersom tumörerna finns i olika delar av bröstet, säger Mats Nilsson.
Frågor om spridning kan få svar
Den här metoden kan, enligt forskarna, användas för att svara på några av de stora frågorna om cancer: varför vissa cancerceller sprids, hur behandlingsresistens bildas och varför vissa behandlingar misslyckas.
I framtiden, hoppas forskarna, kan det bli möjligt att påverka miljön runt tumören för att förhindra cancerns förmåga att växa och spridas. Den nya tekniken kan också användas för att testa hur nya behandlingar påverkar cancern och hur tumörer interagerar med immunsystemet.
Vetenskaplig artikel:
Spatial genomics maps the structure, nature and evolution of cancer clones (Artem Lomakin, Jessica Svedlund, Carina Strell, Milana Gataric, Artem Shmatko, Gleb Rukhovich, Jun Sung Park, Young Seok Ju, Stefan Dentro, Vitalii Kleshchevnikov, Vasyl Vaskivskyi, Tong Li, Omer Ali Bayraktar, Sarah Pinder, Andrea L. Richardson, Sandro Santagata, Peter J. Campbell, Hege Russnes, Moritz Gerstung, Mats Nilsson och Lucy R. Yates), Nature.
Kontakt:
Mats Nilsson, professor i biokemi/molekylär diagnostik vid Stockholms universitet och SciLifeLab mats.nilsson@scilifelab.se
En ny studie vid Gymnastik- och idrottshögskolan har undersökt hälsoeffekter av promenader till och från jobbet.
Studien är gjord på 20 manliga och kvinnliga fotgängare som går till och från sitt arbete i Storstockholm under alla vardagar. De har även studerats när de promenerat med olika hastigheter på plant underlag inomhus för att kunna jämföra med gång i utomhusmiljö. De testades även i vila och med maximala löpbands- och cykelergometertester i laboratorium.
Resultatet visar att pendlarna i snitt gick cirka 2,2 kilometer till arbetet. Fotgängarna gick ungefär 385 turer om året. Det motsvarar drygt 80 mil om året. Den energiomsättning detta innebär bidrar till en effektiv viktkontroll.
6 000 steg ger positiva effekter
Hittills har rekommendationen varit 10 000 steg per dag för att uppnå positiva hälsoeffekter. Men forskarna vid GHI menar att 6 000 steg räcker.
– Intressant är att om man promenerar utomhus i Storstockholm kräver det 30 procent mer energi än om man går med samma hastighet på ett plant underlag inomhus. När vi utvecklat rekommendationen om de 6 000 transportstegen per dag, fem dagar i veckan, har vi tagit hänsyn till att den även ska fungera om man går i ett helt plant landskap. Vidare har vi utgått från konditionsnivåer i den vuxna befolkningen av idag, säger Peter Schantz som är professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan.
Promenerande arbetspendlare går 80 mil
Studien gjordes på personer som går till och från sitt arbete under alla vardagar. Under den normala gångpendlingen registrerade forskarna bland annat nivåer av syreupptagning, energiförbrukning, ventilation, hjärtfrekvens, uppskattad upplevd ansträngning, antal steg, distans och hastighet.
Både kvinnor och män förbrukade i snitt 0,96 kilokalorier per kilo kroppsvikt per kilometer. De 80 milen per år motsvarar 6–8 kilo fettväv i energiomsättning. Denna energiomsättning, 48 000 kilokalorier för kvinnor och 63 000 för män, bidrar till en effektiv viktkontroll.
Viss ansträngningsnivå krävs
Rekommendationen om att gå 10 000 steg per dag lanserades i Japan år 1964, men den baserades inte på några vetenskapliga studier, enligt Peter Schantz. Han betonar att dessa steg räknas under hela dagen, och har väldigt olika karaktär. Går man sina transportsteg finns en måttlig ansträngningsnivå, något som krävs för att få hälsoeffekter.
– Hälsoeffekterna planar ut efter 6 000 transportsteg, men om man går fler steg under en dag, vilket är sannolikt, så bidrar det till ökad energiomsättning, och det har ett värde i sig.
Studien är en del av ett större forskningsprojekt om vardagsmotion i form av gång och cykling.
Peter Schantz, professor vid Gymnastik-och idrottshögskolan, peter.schantz@gih.se
Screening innebär att man undersöker ett stort antal människor för att hitta sjukdom, eller förstadium till sjukdom. I Sverige görs screening exempelvis i form av mammografi och cellprovtagning.
Risken för stroke är fem gånger högre för dem som har förmaksflimmer. Skulle man då kunna ha screening i befolkningen för förmaksflimmer? Ja, det finns goda skäl till det, anser forskare.
De har i en studie räknat på kostnadseffektiviteten av screening för förmaksflimmer hos personer i åldern 75–76 år och finner att screening skulle rädda liv. Enligt hälsoekonomiska beräkningar skulle sådana här undersökningar även spara pengar i sjukvården, enligt studien.
Förmaksflimmer märks inte alltid
En del personer som har förmaksflimmer känner av det, men det är vanligt att ha tillståndet utan att märka det. Vid förmaksflimmer rör sig delar av hjärtat, förmaken, mycket snabbt och det leder till att hjärtats pumpförmåga blir sämre. Då kan blodet levra sig inne i hjärtat. Levrat blod kan sedan färdas från hjärtat upp till hjärnan och orsaka en blodpropp, eller stroke.
Blodförtunnande behandling kan förhindra att blodproppar bildas. Med screening kan vården hitta människor som har förmaksflimmer utan märkbara symptom – och erbjuda dem blodförtunnande behandling som minskar risken för stroke.
Källa: Linköpings universitet
– Screeningen är en väldigt enkel intervention. I princip lägger man tummarna på en handhållen EKG-apparat, som mäter hjärtats aktivitet, och gör så två gånger om dagen i två veckor, säger Emma Svennberg, forskare och läkare.
I den hälsoekonomiska analysen har forskarna tagit hänsyn till att en del som bjuds in till screeningen inte dyker upp,
– De som kommer till screeningen är i regel friskare än de som inte deltar. Trots det blir screeningen kostnadsbesparande enligt vår studie. Jag hoppas att beslutsfattare och sjukvården tar till sig detta. Det är en av våra svåraste sjukdomar som kan förebyggas på det här sättet, säger Lars-Åke Levin, professor vid Linköpings universitet.
Tandlossning, parodontit, ökar med stigande ålder och har länge varit en mycket ovanlig sjukdom hos svenska ungdomar. I genomsnitt drabbas bara cirka en på tusen tonåringar i Sverige. I andra delar av världen, bland annat i många länder i Afrika, är sjukdomen vanligare.
Parodontit, tandlossning
Parodontit innebär att tändernas fäste förstörs på grund av en inflammation som orsakas av bakterier i munhålan.
Analyser av odlingar av bakteriefloran visar en högre förekomst av specifika bakterier i munhålan hos personer med parodontit. Dessa bakterier trivs i området mellan tandköttet och tanden. Den orala mikrofloran etableras tidigt i livet och överförs i huvudsak från föräldrar och äldre syskon, medan överföring mellan vuxna individer med redan etablerad munflora anses vara försumbar.
Källa: Umeå universitet
Enligt analyser av data från ungdomars tandvårdsbesök i Västerbotten verkar parodontit öka där. Det handlar om data från 1 600 ungdomars besök i tandvården i regionen, vid 15 års ålder.
Ökningen kan kopplas till att fler än tidigare har sitt ursprung i delar av världen där sjukdomen är vanligare, enligt doktoranden och tandläkaren Mark Lindholm som har skrivit en avhandling i ämnet vid Umeå universitet.
Fortfarande handlar det dock om relativt låga siffror, cirka en på 100 hade sjukdomen.
Parodontit kan upptäckas tidigt
Ett annat resultat från avhandlingen är att det gick att se början på parodontit tidigt i sjukdomsprocessen. Det handlade om mycket små förändringar, synliga på röntgen. Detta öppnar för möjlighet att bekämpa sjukdomen, säger Mark Lindholm.
– Om tandläkaren vet vad hen ska hålla utkik efter på röntgenbilderna, och därmed hittar tidiga stadier av parodontit, kan man sätta in behandling tidigt så att inga tänder behöver förloras, säger Mark Lindholm.
Mark Lindholm, tandläkare och doktorand vid Umeå universitet mark.lindholm@umu.se
Det finns fortfarande skog i Sverige som är gammal, produktiv, naturlig och oskyddad. Med ”produktiv” menas att skogen är sådan att den skulle kunna användas för skogsbruk. Med ”naturlig” menas att den sannolikt aldrig har kalhuggits och ”oskyddad” att skogen inte tillhör naturreservat eller liknande.
Den här sortens skog hyser många djur- och växtarter och finns spridd över hela landet. Men ytan krymper snabbt, enligt forskare.
Mellan 2003 och 2019 försvann nästan en fjärdedel av dessa gamla oskyddade skogar. Och med nuvarande takt på avverkningen kommer skogarna om 50 år att vara helt borta, enligt forskare från Lunds och Umeå universitet.
– Det går galet fort. Med nuvarande takt på kalhuggningen kommer de sista av dessa oskyddade, gamla naturliga skogar att försvinna i Sverige på 2070-talet, säger Anders Ahlström, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.
Resultaten i studien är tydliga, säger han.
– Det är tack vare det unikt rika datamaterialet vi har i Sverige som vi kunde undersöka detta.
Bild: Ulrika Ervander
Konsekvenserna är svåra att överblicka
Konsekvenserna för den biologiska mångfalden och det svenska samhället är svåra att beräkna, menar forskarna.
– Med tanke på att dessa äldre skogar utgör en relativt liten och snabbt krympande del av det större skogslandskapet försvinner snabbt möjligheten att studera dessa system för att förstå vad vi förlorar, säger Daniel Metcalfe, naturgeografiforskare vid Umeå universitet.
Ingen vet exakt var avverkningen sker
Det verkar pågå mycket kalavverkning av gammal naturskog i de flesta av världens nordliga länder, konstaterar forskarna. Men exakt var den avverkningen sker, och i vilken omfattning, är svårt att veta. Det saknas officiella kartor och naturlig skog är svår att skilja från annan skog på satellitbilder.
– Det är samma i Sverige som i Finland, Kanada, Ryssland och andra nordliga länder. Ingen håller riktigt koll på detta, säger Anders Ahlström.
Bild: Ulrika Ervander
Skog försvinner i det tysta
Som jämförelse kan de flesta typer av omställning av markanvändning i tropikerna upptäckas med hjälp av satelliter som övervakar förlusterna av naturskog.
– Avskogning och förlust av naturlig skog i Amazonas och andra delar av världen får stark internationell kritik, men förlust av gammal naturlig skog i mycket snabb takt sker framför våra ögon i våra egna, rikare, länder, säger Anders Ahlström.
– Vi måste snabbt göra kartor av dessa skogar och utveckla strategier för att bevara dem. Annars kommer dessa skogar snart att vara borta innan vi ens hunnit utvärdera dem för klimat, biologisk mångfald och kulturella värden.
Så gjordes studien
I studien kopplade forskargruppen ihop nationella skogsinventeringsdata om skogars ålder från mer än 90 000 inventeringsytor från riksskogstaxeringen med en statlig databas som dokumenterar nästan en miljon enskilda avverkningar sedan 2003.
Av alla inventerade skogar som har kalhuggits har 19 procent skett i skogar som är så gamla att de högst sannolikt aldrig tidigare kalhuggits och därmed inte är planterade eller sådda. Detta trots att en majoritet av den produktiva skogsmarken omfattas av miljöcertifiering som prioriterar skydd av skogar med högt ekologiskt värde.
Anders Ahlström, docent och lektor, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet anders.ahlstrom@nateko.lu.se
Studien bygger på analys av registerdata från drygt 1,7 miljoner män som mönstrade för värnplikt i Sverige mellan 1969 och 2005. Genomsnittsåldern vid mönstring var 18 år.
Mönstringsuppgifterna omfattade bland annat längd, vikt, blodtryck, kondition och muskelstyrka. Med stöd av data från slutenvårds- och dödsorsaksregister kunde forskarna fastställa förekomsten av förmaksflimmer senare i männens liv.
Förmaksflimmer – oregelbundna hjärtslag
Förmaksflimmer kännetecknas av oregelbundna och ofta snabba hjärtslag. Ibland förmår inte hjärtat pumpa runt blodet som det ska. Graden av symtom varierar och sjukdomen kan vara kronisk eller komma i attacker. Ofta krävs sjukhusvård. Med förmaksflimmer ökar risken för hjärtsvikt och ischemisk stroke, hjärninfarkt.
Källa: Göteborgs universitet
Kraftigt ökad risk vid BMI 35 eller mer
Genomsnittsålder för diagnosen förmaksflimmer var drygt 52 år i gruppen som helhet.
Den ökade risken för framtida förmaksflimmer ökade med stigande kroppsmasseindex, BMI, vid mönstring.
För dem med svår eller sjuklig fetma vid mönstring, BMI 35 eller mer, var risken för förmaksflimmer i yngre medelålder mellan tre- och fyrfaldigt ökad. För dessa män låg snittåldern vid diagnos på drygt 43 år.
Även risk för stroke
Enligt studien var förhöjt BMI hos ungdomar alltså starkt kopplat till tidigt förmaksflimmer, med efterföljande sämre kliniska resultat. Långtidsexponering för övervikt och fetma bland individer som fått förmaksflimmer var förenat med ökad risk för död, hjärtsvikt och ischemisk stroke.
Forskaren och läkaren Demir Djekic ser screening för förmaksflimmer och mer aktiv uppföljning och behandling som möjligheter på sikt. Han tipsar också om att låta testa hjärtat vid misstänkta symptom.
– Har man varit överviktig under lång tid och känner av symptom på förmaksflimmer, som hjärtklappning, andnöd eller oregelbunden puls, kan man vända sig till sin vårdcentral och lämna ett EKG.
Demir Djekic, anknuten till forskning inom molekylär och klinisk medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och ST-läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset demir.djekic@gu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
