Ämnesomsättningen, eller metabolismen, kan liknas vid vår kropps motor. Den är en förutsättning för att våra celler ska kunna växa och få energi. Därför är den också en viktig måltavla för behandlingar mot cancer, där fokus ligger på att stoppa cancercellernas tillväxt.
I en ny studie har forskare på Chalmers granskat hur ämnesomsättningen fungerar i cancerceller som har spridit sig via metastaser – även kallade dottertumörer – till nya organ.
Den visar att metastaserna anpassar sig efter sin nya omgivning och att den lokala miljön har stor betydelse.
– De metastaserande tumörerna borde visa samma metaboliska egenskaper oavsett var i kroppen de sitter, men vi upptäckte att cancercellerna till stora delar anpassade sin ämnesomsättning till den nya vävnaden för att kunna fortsätta utvecklas och växa. Det här är viktig kunskap, som visar att vi inte kan betrakta metastaserna som sina ursprungstumörer, säger forskaren Fariba Roshanzamir.
Verktyg för att hämma cancerns tillväxt
Studien fokuserade främst på så kallad trippelnegativ bröstcancer, som är en allvarlig form som är svår att behandla med läkemedel. Men slutsatserna kan, enligt forskarna, tillämpas på alla typer av spridd cancer.
Därmed öppnas nya möjligheter att utveckla mer effektiva behandlingar, som riktar in sig på att hämma metabolismen i metastaserna snarare än att behandla dem som ursprungstumören.
– Om vi lyckas stänga ner metabolismen i en tumör slutar den att fungera och den här studien ger viktiga nycklar för att bättre förstå vad vi ska rikta in oss på.
Ny syn på metastasers egenskaper
Idag är spridning av cancer till nya organ en av de främsta dödsorsakerna hos cancerpatienter. Jens Nielsen, professor på Chalmers, hoppas att studien kommer att leda till en ny syn på metastasers egenskaper och beteende.
– Det här är ett genombrott när det gäller vår förståelse för metastaserande cancer och ett viktigt steg på vägen mot mer individualiserade läkemedel, säger han.
Fariba Roshanzamir, doktor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, faribar@chalmers.se
Jens Nielsen, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, nielsenj@chalmers.se
Backafloden, en så kallad stormflod, svepte bort hela samhällen för 150 år sedan. Flera hundra människor miste livet i en av de värsta naturkatastrofer som drabbat södra Östersjön.
Stormfloder och katastrofen Backafloden
Stormfloder är tillfälligt förhöjda vattennivåer som kan leda till översvämningar. Att havsnivån stiger hänger ihop med meteorologiska faktorer, men även klimatförändringar bidrar till att vattennivån stiger och att stormfloder kan inträffa oftare.
Backafloden inträffade den 13 november 1872 och var en stormflod som mätte tre och en halv meter över vattenståndet. Den ledde till att flera kustsamhällen i södra Sverige, Danmark och norra Tyskland översvämmades och sveptes ut till havs.
Som en följd av Backafloden dog 300 människor. Bara i Schleswig-Holstein i Tyskland blev 15 000 människor hemlösa.
Källa: Lunds universitet
Men Backafloden är nästan glömd idag, konstaterar forskaren Caroline Hallin, kustingenjör och forskare i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola, LTH. Hon undersöker varför stormfloder inträffar och hur samhällen kan skyddas.
Kollektiva minnet viktigt
Kunskapen som behövs för att förebygga stormfloder och att skydda samhället vid en översvämning måste öka, menar Caroline Hallin. Hon säger att det kollektiva minnet av katastrofer som Backafloden är en viktig del av riskmedvetenheten och krisberedskapen.
– Att levandegöra minnet av vad som hände år 1872 och varför det kunde hända, det är nödvändigt för att vi ska klara oss bättre nästa gång en stormflod sköljer över våra kustsamhällen.
Stormfloden i norra Tyskland. Teckning av C. Oesterley, via Wikimedia commons.
Klimatförändringar kan ge nya katastrofer
En liknande stormflod skulle kunna drabba södra Östersjön igen.
– Risken för översvämningar ökar genom att klimatförändringar får havsnivån att stiga samt att bebyggelse sker i kustnära områden, säger Caroline Hallin.
Det faktum att mycket kring Backafloden har glömts bort har lett till att riskbenägna områden i södra Sverige har exploaterats, fortsätter Caroline Hallin.
– Sedan den här extrema stormhändelsen har kusternas översvämningsbenägna samhällen byggts ut med tusentals hus som riskerar att översvämmas ifall en liknande händelse skulle inträffa igen. Om vi tagit lärdom av tidigare stormfloder så hade nog vissa av de här områdena inte bebyggts.
Sandstränder ger skydd
En lärdom från tidigare stormfloder är att naturen på egen hand står för flera bra översvämningsskydd, som sandstränder och sanddyner som kan bryta vågenergi och skydda bakomliggande områden mot översvämning.
– En del kustområden har naturliga översvämningsskydd genom sina sanddyner, men på en del platser kan de behöva förstärkas, och på andra kan det behöva byggas nya vallar, säger Caroline Hallin.
Falsterbo. Bild: Karl Hedin, Unsplash
Vallar av ålgräs fanns 1872
Redan när Backafloden skedde fanns vallar byggda av ålgräs som skyddade bebyggelsen på Falsterbonäset.
– Men vallarna var inte tillräckligt höga för att skydda mot Backafloden. Stormfloden fick dem att brista och nästan hela Falsterbonäset översvämmades, säger Caroline Hallin.
– Men tack vare att den gamla bebyggelsen var belägen i terrängens höjdpunkter klarade man sig ändå ganska lindrigt undan här. De största skadorna inträffade på Skånes ostkust där de stora vågorna slog sönder husen och hamnarna i fiskelägena.
Caroline Hallin har med forskarkollegor publicerat en kunskapsöversikt om stormfloder.
– Vi hoppas att rapporten ökar förståelsen av stormfloder, varför de inträffar och hur vi kan skydda oss bättre när de händer igen. Så att historien lär oss att bygga ett robust samhälle för framtiden.
Caroline Hallin, kustingenjör och forskare i teknisk vattenresurslära vid LTH, Lunds universitet caroline.hallin@tvrl.lth.se
Havsis bildas i polartrakterna för att det blir så kallt på vintern. Eftersom kallt vatten är tyngre än varmt borde det avkylda vattnet sjunka och inte bli kvar vid ytan. Denna vattensänkning borde föra tillbaka det varmare vattnet till ytan och förhindra att is bildas i haven.
Forskare kan nu ge förklaring till varför så inte är fallet. Enligt en ny studie spelar salt en stor roll.
– Salthalten i ytvattnet är lägre tack vare tillförseln av sötvatten från smältande isar vid polerna och nederbörd till havet. Skillnaden i salthalt mellan ytvatten och det på större djup är en viktigare faktor för att havsis kan bildas än de låga temperaturerna vid polerna, säger Fabien Roquet, professor i fysisk oceanografi vid Göteborgs universitet och fortsätter:
– Utan skillnaden i salthalt hade vattnet inte skiktat sig och då hade det skett en ständig omblandning av havsvattnet som hade förhindrat isläggningen.
Salt hindrar varmt vatten
Ytvattnet med lägre salthalt skapar ett ”lock” som hindrar varmt vatten från att stiga upp till ytan. Utan locket hade polarkylan inte räckt till för att frysa ständigt uppvällande varmare vatten.
Styrkan i detta saltlock beror på havsvattnets unika egenskaper. I sötvatten har vatten som är kallare än fyra grader en lägre densitet och stannar därför vid ytan och fryser till is, utan att blandas med vatten från större djup.
Men i havet har saltvatten en densitet som är allra lägst precis vid fryspunkten, som är cirka två minusgrader. Vattnets densitet varierar dock mycket mindre med temperaturen i kalla vatten än när det är varmare, vilket är mycket ovanligt för en vätska.
– Ju närmare polerna man kommer, desto större betydelse får salthalten för att begränsa omblandningen och utjämningen av vattentemperaturen i hela vattenmassan, säger Fabien Roquet.
Havsis dämpar växthuseffekten
Den här upptäckten visar hur viktiga vattenmolekylens speciella egenskaper är för jordklotets klimat. Utbytet av värme mellan havet och atmosfären påverkas inte bara av temperaturskillnader utan också av salthalten i haven. Utan detta faktum skulle det vara omöjligt för havsis att bildas i någon större utsträckning. Havsisen är i sig en viktig för att dämpa växthuseffekten då den reflekterar bort solstrålningen.
– I takt med den globala uppvärmningen ser vi hur havsisens utbredning minskar och då försämras polarhavens förmåga att behålla ”locket” med lägre salthalt vilket hindrar att kol från att gå upp i atmosfären. Men samtidigt kan varmare väder leda till ökad tillförsel av sötvatten i polarhaven när glaciärer smälter och nederbörden eventuellt ökar, säger Fabien Roquet.
Skillnaden i salthalt kan då öka, vilket möjligen kan bidra till havsisbildning.
– Men det är svårt att förutse vilken effekt som kommer dominera, vi får helt enkelt vänta och se, säger Fabien Roquet.
Fabien Roquet, professor i oceanografi på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, fabien.roquet@gu.se
Kroniskt trötthetssyndrom, eller myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrome, ME/CFS, kännetecknas av sådant som svår och långvarig trötthet, utmattning vid ansträngning samt smärta och sömnstörningar.
Ingen vet säkert vad som orsakar tillståndet, men i de flesta fall har ME/CFS uppstått efter en virus- eller bakterieinfektion. Och även om den ursprungliga infektionen läker ut försämras personens hälsotillstånd.
Tillståndet kallas ibland även post-viral trötthet. Eftersom orsaken är okänd finns inga diagnostiska tester.
– Det här är en förbisedd patientgrupp, säger Anders Rosén, professor emeritus vid Linköpings universitet.
Slumrande virus kan vara nyckel
En teori som har undersökts i flera studier går ut på att en ny infektion kan väcka virus som slumrar i kroppens celler efter en tidigare infektion. Det är känt sedan länge att exempelvis olika herpesvirus kan leva kvar i kroppen i ett sådant vilande tillstånd. Vilande virus kan återaktiveras många år senare – och då på nytt orsaka sjukdom.
Frågan om huruvida återaktiverade virus är inblandade i ME/CFS har varit svår att besvara – fram till nu. Den utbredda spridningen av coronaviruset under pandemin har nämligen gett forskarna en unik möjlighet att studera vad som händer vid en mild virusinfektion hos personer med ME/CFS, jämfört med hos friska kontrollpersoner.
Bild: Mufid Majnun, Unsplash
Forskarna bakom den nya studien startade tidigt i pandemin en studie där 95 personer med MF/CFS-diagnos och 110 friska kontrollpersoner deltog. Alla lämnade blodprov och salivprov vid fyra tillfällen under ett år och forskarna analyserade antikroppar mot sars-cov-2.
Forskargruppen använde också en teknik som lät dem undersöka antikroppar i saliv för vanliga herpesinfektioner. Ett av virusen var Epstein-Barr-virus, eller EBV, som nästan alla smittas av. De flesta får en lindrig infektion när de är barn och i tonåren kan EBV ge körtelfeber. Efteråt finns viruset kvar i kroppen i slumrande tillstånd. Vid nedsatt immunsystem kan EBV föröka sig och orsaka trötthet, autoimmunitet och lymfom om situationen pågår länge.
Återaktivering av tre ”sovande” virus
Under pandemins första våg smittades ungefär hälften av studiedeltagarna av det nya coronaviruset och fick mild covid-19. Mer än var tredje deltagare fick så milda symtom att de inte märkte något.
Efter covidinfektionen hittade forskarna specifika antikroppar i saliven som tydde på en stark återaktivering av tre slumrande virus, varav EBV var ett.
Och – återaktiveringen syntes hos både patienter och kontrollpersoner, men den var starkare hos patienterna med ME/CFS. Skillnaden mellan grupperna var statistiskt säkerställd.
– Nu kan vi se i vår studie att det finns objektiva mått som visar att det finns fysiologiska skillnader i kroppens reaktion på virus mellan ME-patienter och friska personer, säger forskaren Anders Rosén.
Kedjereaktion får negativa följder
Han beskriver det som en dominoeffekt – infektion med ett nytt virus, som sars-cov-2, kan aktivera andra virus som ligger vilande i kroppen. Forskarna menar att det i sin tur, hos en del, kan ge en kedjereaktion med ett starkt immunsvar.
Detta får negativa konsekvenser, bland annat att immunsystemet angriper vissa vävnader i kroppen, exempelvis nervvävnad. Tidigare studier har också visat en påverkan på cellernas energifabriker, mitokondrierna, vilket får kroppens energiomsättning att gå på sparlåga hos personer med ME/CFS.
– En annan ny viktig upptäckt i studien är att vi bara ser antikropparna mot återaktiverade virus i saliven, inte i blodet. Fortsättningsvis bör vi använda salivprover när vi undersöker antikroppar mot vilande virus, säger Anders Rosén.
Likheter med långtidscovid
Han konstaterar att symtomen vid ME/CFS till stor del är samma som vid långtidscovid, som ungefär en av tre personer upplever efter att ha haft covid-19. Att bli utmattad efter lättare ansträngning, uppleva hjärntrötthet eller hjärndimma och inte känna sig utvilad trots sömn är gemensamma symtom. Försämring av lungkapaciteten och lukt- och smaksinnena är mer specifika symtom för långtidscovid.
Forskarna menar att fynden i studien kan bidra till förbättrade möjligheter att utveckla immunologiska tester för diagnos av ME/CFS och kanske också långtidscovid.
Anders Rosén, professor emeritus vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet anders.rosen@liu.se
Amfetaminer är världens näst mest använda illegala droger och amfetaminrelaterade sjukhusinläggningar ökar markant.
Idag, vad gäller amfetamin och metamfetamin, finns ingen godkänd läkemedelsbehandling vid missbruk – eller ”substansbrukssyndrom” som det numera kallas i de diagnostiska kriterierna. Substansbrukssyndrom är en sammanslagning av de tidigare begreppen ”beroende” och ”missbruk”.
Vissa läkemedel har visserligen visat lovande resultat, men studierna har hittills ofta varit små och övertygande bevis saknas.
14 000 personer studerades
I den aktuella studien har forskare undersökt missbrukande personer och vad som hänt när de fått olika läkemedel som används vid substansbrukssyndrom. Studien omfattade nästan 14 000 personer i Sverige och pågick under flera år. Personer med schizofreni eller bipolär sjukdom uteslöts.
Forskarna studerade vad som hände med deltagarna under perioder med eller utan läkemedel, till exempel om de behövde sjukhusvård eller inte.
Ett adhd-läkemedel sticker ut
– Våra resultat visar att lisdexamfetamin, ett läkemedel som är godkänt för behandling av adhd och i några länder även vid hetsätning, var det enda enskilda läkemedlet i studien som kunde kopplas till minskad risk för både sjukhusinläggning och död, säger Milja Heikkinen, forskare vid Östra Finlands universitet och Niuvanniemi sjukhus i Finland.
Under perioder då deltagare fick lisdexamfetamin var risken för sjukhusinläggning 18 procent lägre än annars.
Kombinationer av två eller flera olika läkemedel mot substansbrukssyndrom kopplades också till lägre risk för sjukhusinläggning eller död.
Benzodiazepiner och antidepressiva – sämre utfall
Användning av läkemedel av typen benzodiazepiner kopplades till sämre utfall. De gav 17 procent högre risk för sjukhusinläggning på grund av substansbruk. Även användning av antidepressiva läkemedel kopplades till något sämre utfall.
Forskarna konstaterar att läkemedelsbehandlingar ofta avbryts när ett tillstånd har förbättrats och startas när tillståndet försämras, vilket kan leda till att behandlingseffekter underskattas i studien. För att kontrollera effekten av detta uteslöt forskarna de 30 första dagarna av läkemedelsbehandling och såg att resultaten även då var i linje med huvudanalyserna.
Vaccin har visat sig vara effektiva för att minska fallen av allvarlig covid-19. Men nya virusvarianter, begränsad vaccindistribution och minskande immunitet gör det viktigt att hitta mer effektiva behandlingar, enligt forskare.
– En viktig förutsättning för detta är en ökad förståelse av underliggande immunologiska mekanismer. Det finns även ett behov av förbättrad diagnostik hos covid-19-patienter, säger Eduardo Cardenas vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.
Eduardo Cardenas och andra forskare har i en pilotstudie försökt förstå hur immunsignalering via cytokinen interleukin-26, förkortad IL-26, pågår vid allvarlig covid-19.
– Vi vet sedan tidigare att IL-26 är engagerad i att mobilisera immunceller som motverkar bakteriella infektioner i lungorna, men också vid kronisk luftvägssjukdom hos människa. Dessutom har IL-26 antivirala och antibakteriella effekter, säger Anders Lindén, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet.
Koppling till akut sjukdom och cytokinstorm
För att förstå molekylens inblandning rekryterades 49 patienter som blivit inlagda på sjukhus med covid-19 under juni 2020 till januari 2021. Nästan samtliga hade allvarliga symptom och vårdades med syrgas.
Nivåerna av IL-26 och andra inflammatoriska substanser i blodet mättes och jämfördes med nivåerna hos en frisk kontrollgrupp. Forskarna såg att nivåerna av cytokinen IL-26 var markant förhöjda hos de covidsjuka.
Forskarna kunde även se att ökningen hade koppling till så kallad cytokinstorm – ett överdrivet och farligt inflammatoriskt svar som har kunnat ses vid allvarliga fall av covid-19.
Markör för allvarlig covid-19
Fynden i studien innebär att forskarna kan ha fått en möjlig biomarkör för allvarlig covid-19. Och med tanke på de antivirala effekterna hos IL-26 kan fynden också innebära nya vägar till behandling, enligt Anders Lindén.
Resultaten är lovande, men preliminära. Och fortsatta studier med fler deltagare behövs, säger Eduardo Cardenas.
– En sådan studie är på väg och kan ge mer information om den kliniska nyttan av att mäta IL-26 hos covid-patienter, till exempel huruvida nivåerna speglar sjukdomens svårighetsgrad.
Eduardo Cardenas, postdoktor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, eduardo.cardenas@ki.se
I tidigare studier har man tittat på inkomst under en viss tidpunkt i livet. I denna studie har forskaren i stället undersökt hur mycket man tjänat under hela livet genom att analysera inkomstdata över fyrtio år för varje årskull. För män födda 1940 och framåt ses en tydlig koppling mellan hög inkomst och fler barn.
– De allra rikaste männen har flest barn och mönstret har blivit starkare över tid. Så ju högre inkomst, desto fler barn. Man ser i ökande grad att de män som har väldigt låg inkomst idag oftare inte har några barn alls, säger Martin Kolk, forskare i demografi vid Stockholms universitet och författare till studien.
Efter fyra barn vänder det
– Det är inte så att de rikaste har jättemånga barn, men de har oftare två, tre eller fyra barn jämfört med dem som har lägre inkomster, säger Martin Kolk.
För kvinnor har mönstret förändrats kraftigt så att det över tid mer liknar männens. Resultatet visar att bland kvinnor födda på 40- och 50-talen har de med lägre inkomst flest barn. Sedan vänder utvecklingen – bland kvinnorna som är födda senare är det de med högre inkomst som har fler barn, även om de med de allra högsta inkomsterna inte har flest barn. Män och kvinnor med fem eller fler barn har lägre inkomst än personer med två eller tre barn, men högre inkomst än de barnlösa.
Martin Kolk ser förändringar i arbetslivet och i svensk familjepolitik som de huvudsakliga anledningarna till förändringen, då kvinnor idag inte längre behöver välja mellan att skaffa barn och att göra karriär.
– Det man ser är en omvandling från ett samhälle där kvinnor i någon mån valde mellan karriär och barn – till ett samhälle där de inte längre behöver göra de valen. Man kan se att tidigare var det kvinnor med lägre inkomst som hade fler barn medan kvinnor som gjorde karriär hade färre barn. Kvinnorna med väldigt låga inkomster var då ofta hemmafruar som ändå kan ha haft en hög hushållsinkomst eftersom de bott med en man med hög inkomst.
Tidigare var det kvinnor med lägre inkomst som hade fler barn medan kvinnor som gjorde karriär hade färre barn. Bild: Annie Spratt/Unsplash
Det är dyrt att ha många barn
Martin Kolk menar att mönstret för både män och kvinnor till stor del drivs av att de med väldigt låg inkomst ofta inte har några barn alls, framförallt bland dem som är födda senare. I studien framgår tydligt att ekonomiska faktorer påverkar barnafödandet. Han menar att resultaten i studien visar att dagens familjepolitik i Sverige i viss mån misslyckas med att ge det stöd som behövs för att alla, oavsett inkomst, ska kunna bilda familj, jämfört med hur det varit tidigare.
– Det är helt enkelt dyrt att ha många barn – du behöver en större bostad, en större bil och så vidare. Staten kan med familjepolitik hjälpa till att täcka en del av kostnaderna, men med högre bostadspriser och annan utveckling i samhället underlättar det att ha höga inkomster för att ha råd med många barn. Idag väljer kvinnor och män med lägre inkomst bort barn i ökande grad, säger Martin Kolk.
Martin Kolk, docent, Stockholms universitets demografiska avdelning, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, martin.kolk@sociology.su.se
Så gjordes studien
I studien har forskaren tittat på människors livstidsinkomster, från 20–60 års ålder, för alla män och kvinnor födda 1940, 1950, 1960 och 1970 i Sverige.
För att kunna följa deras inkomst under hela livet har endast personer som är födda i Sverige studerats.
Datamaterialet kommer från svenska registerdata samt taxeringsregistret och flergenerationsregistret som har data på antalet biologiska barn.
Två olika mått användes för att mäta olika aspekter av inkomst, dels disponibel inkomst, det vill säga det man har kvar efter att skatten dragits från inkomst samt inkomst från barnbidrag, föräldraförsäkring och andra transfereringar, och dels förvärvsinkomst som mäter inkomst från arbete.
FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, har haft ett regeringsuppdrag att kartlägga rasism i digitala miljöer. Nu presenteras en rapport som bygger på analyser av inlägg på nätforumet Reddit.
Reddit kan beskrivas som ett diskussionsforum för alla tänkbara ämnen, allt från matrecept till fritidsintressen och politik. Vem som helst kan delta.
Forskarna studerade inlägg som gjordes under det första halvåret 2022 och tittade särskilt på inlägg som nämnde etniska minoriteter. Med ”etniska minoriteter” avses här muslimer, judar, afrosvenskar och andra med (subsahariskt) afrikanskt ursprung, personer med ursprung i Mellanöstern och Nordafrika, samt den generaliserande termen ”invandrare”.
Vanligt med fördomar online
Forskarna analyserade hur dessa grupper omtalades på nätforumet. Resultat:
Av de inlägg som nämnt etniska minoriteter innehöll 16 procent fördomar. Ytterligare tre procent innehöll andra former av negativa attityder mot etniska minoriteter. Sammantaget innehöll alltså cirka vart femte inlägg, i de studerade diskussionerna, fördomar eller negativa uppfattningar.
Fyra kategorier fördomar
De fördomar som uttrycktes i Reddit-diskussionerna kunde, enligt forskarna, indelas i fyra kategorier. Dessa handlar om uppfattningar om att vissa grupper av människor…
…skapar oro eller oreda i samhället
…har odemokratiska eller föråldrade värderingar
…inte kan integreras eller
…väljer att försörja sig på bidrag eller ekonomisk brottslighet.
– Vanligast är fördomar om att muslimer och ”invandrare” skapar oro i samhället och har föråldrade eller odemokratiska värderingar, säger Katie Cohen, FOI.
Muslimer och andra personer med ursprung i Mellanöstern och Nordafrika är särskilt utsatta för andras fördomar, enligt forskarna.
– De inlägg som innehåller fördomsfulla uttalanden innehåller också ofta okunskap om och sammanblandning av olika etniska och religiösa minoriteter, säger Katie Cohen, analytiker och projektledare.
– Vi såg också en kraftig ökning av islamofobiska uttryck i samband med de så kallade påskupploppen i april 2022.
Det råder brist på förädlade granplantor för landets skogsägare. Detta beror till stor del på granarnas långa ungdomsperiod, som pågår under 20–25 år. De tar alltså god tid på sig att sätta kottar.
Forskare från SLU och KTH har nu kartlagt den genetiska mekanism som styr granens kottsättning.
Granen har en mutation
I en studie har de undersökt acroconagranen som får kottar tidigt och ofta. Genom att analysera vilka gener som är aktiva när knoppanlagen för kottar bildas har de lyckats identifiera den gen som styr kottsättningen.
Studien visar att acroconagranen har en mutation i genen som gör den mer aktiv. Det här leder till att den får kottar tidigt, redan inom ett par år efter sådd och därefter varje år.
Kan användas vid förädling
När arvsanlaget som reglerar kottsättningen nu är identifierat kan kunskapen användas i förädlingsprogrammen för gran.
Upptäckten kan leda till ökad produktion i de fröodlingar som förser Sveriges skogsägare med förädlade och klimatanpassade granplantor, menar forskarna.
– Vi tänker oss att egenskapen temporärt introduceras i de träd som används i fröodlingarna för att öka kottsättningen där, men att egenskapen därefter korsas bort från de träd som planteras ut i skogen, så att dessa sätter kottar som vanligt, säger Jens Sundström vid SLU och ansvarig forskare för projektet.
De goda dofter som träden släpper ifrån sig är terpener, ett slags organiska gaser. Terpener är också trädens försvarsmekanism som aktiveras vid luftföroreningar, höga temperaturer och insektsangrepp till följd av att klimatet förändras.
– Även om trädens gaser doftar gott så är de ofta ett tecken på att skogens balans är påverkad och att träden är under någon form av stress som bland annat beror på att klimatet ändras, säger Thomas Holst, forskare i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet.
Granbarkborren påverkar
Han deltar i ett nytt projekt, CLIMB-FOREST, som handlar om klimatförändringarnas påverkan på skogen och där kunskaperna om terpenerna kommer att ingå.
Det är tydligt, säger Thomas Holst, att terpenerna från träden har ökat efter torkan år 2018.
– Insekten granbarkborren har blivit mycket mer aktiv i sina angrepp på skogen – attacker som resulterat i att den stressade skogen påtagligt utökat sitt försvar av terpener.
Försvarsmekanismen hos träden märks inte bara som en förändrad doftupplevelse. Man kan också lägga märke till angreppen genom kådan som kan se ut som tårar på trädstammen.
Kan ge moln i luften
Utsläppen av terpener kan också bidra till att fler partiklar bildas i luften och att moln så småningom uppstår.
– Det skulle då kunna bli en självreglerande process där ett varmare klimat gör att träden släpper ifrån sig mer doftämnen, som i sin tur leder till ökad molnbildning och i nästa steg bidrar till en nedkylning av klimatet, säger Adam Kristensson, aerosolforskare inom kärnfysik.
– Men självklart kan inte doftämnena och skogen lösa klimatproblemen. Högsta prioritet är fortfarande att minska utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen.
Alternativ till kalhyggen undersöks
En annan del av det nya forskningsprojektet undersöker hur bruket av skogen, som att kalhugga mark, påverkar växthusgasbalansen. Kalhuggning kan leda till att det ekologiska systemet förlorar lagrad koldioxid och att den biologiska mångfalden påverkas.
– Avverkad mark är en utmaning särskilt för det svenska skogsbruket, och i projektet undersöker vi hur stor dess påverkan är och vilka alternativ som kan användas i stället för att kalhugga marken, säger Adam Kristensson.
Ett alternativ är att avverka marken i schackrutor. Då tas träd bort som mönstret på ett schackbräde – vissa ytor är nerhuggna och andra inte.
Plantera träd – tveksam lösning
För att ytterligare bekämpa klimatförändringar har EU fattat beslut om att plantera tre miljarder träd på tidigare jordbruksmark. Forskarna i projektet är dock tveksamma till om det är en bra idé.
Adam Kristensson säger att skog lättare tar upp solljus än marken träden planteras på. Ny skog skulle därmed kunna bidra till en ökad uppvärmning. Det innebär att den positiva effekten av skogens kolupptag först sker när skogen har fått växa i flera decennier.
– Att begränsa klimatförändringar genom att odla skog på mark som inte varit skogsmark tidigare är alltså inte en snabb lösning, säger Adam Kristensson.
Adam Kristensson, forskare i kärnfysik vid LTH, Lunds universitet samt koordinator för projektet CLIMB-FOREST adam.kristensson@nuclear.lu.se
De romerska vägnäten var storslagna byggen, som vid sin höjdpunkt omfattade 80 000 kilometer väg. De byggdes inte främst av ekonomiska skäl, utan för att transportera trupper till olika delar av imperiet och man tog liten hänsyn till äldre vägnät eller till byar och samhällen längs med vägarna.
Trots det började vägarna snart att användas även för handel och transporter, blev länkar mellan framväxande marknadsstäder och viktiga för den ekonomiska utvecklingen.
Kartor över vägnät
I en studie har forskarna vid Göteborgs universitet undersökt de antika romerska vägarnas betydelse för att bättre förstå varför platser, som blomstrade för 2000 år sedan, tenderar att ha ett större ekonomiskt välstånd även i dag.
Forskarna har lagt kartor av romarrikets vägnät ovanpå moderna satellitbilder som visar ljusintensiteten nattetid – vilket är ett sätt att visa på ekonomisk aktivitet i ett geografiskt område. De delade upp kartan i ett finmaskigt rutnät och mätte förekomsten av romerska vägar. De jämförde sedan med dagens infrastruktur, befolkningstäthet och ekonomisk aktivitet.
– Givet att mycket hänt sedan dess så borde mycket ha anpassats efter moderna omständigheter. Men det är slående att vårt huvudresultat är att, även om de i dag är borta och överbyggda av nya vägar, så har de romerska vägarna bidragit till koncentration av städer och ekonomisk aktivitet längs med dem, säger Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Beskuren bild över romarrikets vägnät över moderna satellitbilder. Bild: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Stadsmönster finns kvar
En viktig fråga i studien handlar om orsak och verkan, det vill säga om romarna byggde vägarna i områden med stark ekonomisk aktivitet eller om det var vägarna som gav upphov till den ekonomiska tillväxten.
– Det är den stora utmaningen i hela det här forskningsfältet. Det som gör den här studien extra intressant är att vägarna i sig definitivt har försvunnit och att det var ett kaos i Västeuropa efter romarrikets fall, vilket hade varit ett tillfälle att omorientera de ekonomiska strukturerna. Trots det så blev stadsmönstret kvar, säger Ola Olsson.
Nya vägar byggdes inte i östra delar
En annan faktor som stöder studiens resultat är det som hände i de östra delarna av romarriket, i Nordafrika och Mellanöstern, där man i princip övergav transporter på hjul under 300–500-talet för att ersätta dem med kamelkaravaner. Vägarna i regionen användes i allt mindre grad och tilläts förfalla. I motsats till de västra delarna av riket byggdes därför inte nya vägar ovanpå de gamla.
– Logiken med vägarna försvann och vi ser inte alls samma kontinuitet i välståndet. Man kan säga att området drabbades av det som kallas ”reversal of fortune” – länder som utvecklades tidigt och fick civilisation först, som Irak, Iran och Turkiet är i dag autokratiska och har betydligt lägre ekonomisk utveckling än länder som då låg i den ekonomiska periferin, säger Ola Olsson.
Bakgrund till moderna satsningar
Hur investeringar i infrastruktur kan få stora ekonomiska konsekvenser både decennier och sekler efter att de gjordes är betydelsefullt för att förstå varför vissa regioner är mer ekonomiskt utvecklade än andra, säger Ola Olsson, men resultaten kan också vara viktiga som bakgrund till dagens politiska beslut kring infrastruktur.
– I Sverige pratar vi till exempel om att eventuellt bygga nya stambanor för tåg. De förra, från 1800-talet, fick en enorm betydelse för den ekonomiska aktiviteten i Sverige. För nya stambanor så diskuterar man andra dragningar, så blir de av kan man förvänta sig att vissa samhällen får ett större uppsving än tidigare.
Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, ola.olsson@economics.gu.se
Drygt 100 000 svenskar har diagnosen Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste formen av demens. Sedan tidigare vet man att det finns två protein kopplade till sjukdomen: Beta-amyloid som bildar plack i hjärnan och tau som i ett senare skede samlas inne i hjärncellerna.
De förhöjda proteinerna i kombination med kognitiva symtom har tidigare utgjort grunden vid diagnostisering av Alzheimers sjukdom.
Lång tid till diagnos
Alzheimers sjukdom är svår att diagnosticera i ett tidigt skede.
– Förändringar uppstår i hjärnan mellan tio och tjugo år innan den drabbade upplever några tydliga symtom och det är först när tau börjar sprida sig som nervcellerna dör och personen i fråga får de första kognitiva problemen, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.
Rejält ökad risk
I en internationell studie med 1 300 deltagare har Oskar Hansson och kollegor, med hjälp av PET-kamera, studerat proteinerna tau och amyloid i deltagarnas hjärnor.
De personer som forskarna upptäckte de två proteinerna hos visade sig löpa en cirka 20-40 gånger högre risk att utveckla Alzheimers sjukdom, jämfört med andra. Det syntes vid en uppföljning några år senare.
– När både beta-amyloid och tau finns i hjärnan kan det egentligen inte längre betraktas som en riskfaktor, utan som en diagnos. En patolog som hade undersökt ett prov från en sådan här hjärna skulle direkt diagnostisera patienten med alzheimer, säger Rik Ossenkoppele, forskare vid Lunds universitet och Amsterdam University Medical Center.
Forskare finns i två läger
Han säger att det finns två läger som företräder olika forskningsinriktningar. Dels finns de som menar att Alzheimers sjukdom inte kan diagnostiseras förrän kognitiv funktionsnedsättning börjar märkas. Dels finns de, inklusive han själv och hans kollegor, som menar att diagnosen grundar sig på biologi och de fynd man hittar i hjärnan.
– Man kan till exempel jämföra vårt resultat med prostatacancer. Om man gör en biopsi och hittar cancerceller kommer diagnosen att bli cancer även om personen ifråga ännu inte utvecklat symtom, säger Rik Ossenkoppele.
Tidigare i höstas har positiva resultat presenterats efter kliniska prövningar av ett nytt alzheimerläkemedel. Forskarnas förhoppning är att det på sikt blir möjligt att sätta in läkemedel för att bromsa sjukdomen i ett mycket tidigt skede.
Vetenskaplig artikel:
Amyloid and tau PET-positive cognitively unimpaired individuals are at high risk for future cognitive decline (Rik Ossenkoppele, Alexa Pichet Binette, Colin Groot, Ruben Smith, Olof Strandberg, Sebastian Palmqvist, Erik Stomrud, Pontus Tideman, Tomas Ohlsson, Jonas Jögi, Keith Johnson, Reisa Sperling, Vincent Dore, Colin L. Masters, Christopher Rowe, Denise Visser, Bart N. M. van Berckel, Wiesje M. van der Flier, Suzanne Baker, William J. Jagust, Heather J. Wiste, Ronald C. Petersen, Clifford R. Jack Jr och Oskar Hansson), Nature Medicine.
Kontakt:
Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus oskar.hansson@med.lu.se
Varje år sker fler än 100 000 benskörhetsrelaterade frakturer i Sverige. Det innebär att varannan kvinna och var tredje man över 50 år kommer råka ut för en fraktur. Brist på D-vitamin är en av orsakerna bakom ett skört skelett och ökar risken för frakturer.
Flera läkemedel ger biverkningar i form av för låga D-vitaminnivåer och påverkan av skelettet. Det handlar bland annat om kortisonpreparat vid inflammatoriska sjukdomar och krampförebyggande medel vid epilepsi, men även om läkemedel som används som smärtstillande och vid vissa typer av ångest.
– Brist på D-vitamin leder till ökad risk för benskörhetsfrakturer. Därför är det viktigt att sjukvården håller koll på patienter som riskerar att drabbas av D-vitaminbrist, säger Ola Nordqvist, doktorand i biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitetet.
Vården missar biverkningar
Sjukvården har i uppgift att upptäcka och behandla eventuell D-vitaminbrist hos personer som använder ”riskläkemedel”. Men sjukvården brister ofta i att upptäcka och behandla människor i riskzonen, enligt Ola Nordqvists avhandling. Färre än var femtonde patient i Region Kalmar som tar sådana här läkemedel provtas för D-vitamin, visar en studie av 12 000 patienter.
Endast var tredje fick recept på D-vitaminpreparat för att kompensera läkemedlens biverkningar, visar en analys av regionens digitala journalsystem.
Låg medvetenhet om krampförebyggande medel
D-vitaminbrist är särskilt vanligt, enligt avhandlingen, hos personer som använder krampförebyggande medel. Förklaringen skulle kunna vara en bristande medvetenhet inom primärvården om riskerna samt var i vårdkedjan ansvaret ligger, enligt intervjuer som Ola Nordqvist har gjort med läkare.
Medvetenheten kring D-vitaminriskerna vid kortisonpreparat är hög, enligt läkarintervjuerna. Men den är lägre vad gäller krampförebyggande medel.
– Medvetenheten var låg, riskerna ifrågasattes och ansvaret ansågs vara sjukhusspecialisternas, inte primärvårdens, trots att recepten ibland förnyades där, säger Ola Nordqvist.
Nytt sätt att identifiera patienter i riskzonen
För att hjälpa läkare att upptäcka riskerna för benskörhetsfrakturer hos patienter i riskzonen har Ola Nordqvist gjort ett index utifrån data från drygt 15 000 patienter. Indexet uppmärksammar vilka patienter som kan behöva vidare utredning och behandling.
– Det här verktyget skulle kunna minska risken för onödiga biverkningar och lidande genom att patienterna får en bättre och mer individualiserad vård, säger Ola Nordqvist.
Tidigare forskning kring självkörande fordon har fokuserat på hur tekniken kan förverkligas och på att den kommer att kunna underlätta jobbpendling. Men enligt en ny studie från KTH påverkar den framtida självkörande tekniken framför allt våra resor på fritiden.
Barn och unga i täten
Enligt studien kommer också denna typ av transporter, om de blir lättillgängliga, i hög utsträckning att väljas av boende i förorter och stadsnära kommuner.
Och det är barn och ungdomar som i ökad grad kommer att kunna välja att åka med självkörande fordon framför att gå eller cykla, enligt forskarna.
– Det är självklart positivt att människor enklare kan resa till vänner eller fritidsaktiviteter, men det kan även ge negativa konsekvenser i samhället, säger Erik Almlöf, forskarstuderande vid ITRL-labbet på KTH.
– Jag tror ingen vill ha en framtid där barnen exempelvis alltid väljer att enkelt åka med en självkörande bil till skolan eller kompisar istället för att cykla. Barn ska ges alla chanser att röra på sig.
Bild: Yanshu Lee, Unsplash
Vill att beslutsfattare ska tänka till
I skenet av forskningsstudiens resultat vill Erik Almlöf uppmana politiker och beslutsfattare att prioritera en mer övergripande stadsplanering framför en fristående transportplanering.
– Vi måste som samhälle tänka över hur vi egentligen vill använda den självkörande tekniken. Vi kan inte förbjuda biltrafik, den har sin plats. Men gång- och cykeltrafik har också sin, och ger positiva bieffekter.
Dessutom, påpekar Erik Almlöf, leder ökad fordonstrafik till mer trafikbuller och ökade utsläpp.
– Vi får inte till en hållbar inriktning över huvud taget om vi som samhälle välkomnar all självkörande ny teknik rakt av. Vi måste noga se över de långsiktiga konsekvenserna, de verkliga samhällseffekterna.
Självkörande bussar i Barkarby
I nästa steg av forskningsprojektet planerar Erik Almlöf att studera självkörande bussar som trafikerar Barkarby utanför Stockholm, och intervjua passagerare och bussförare om hur de upplever den nya tekniken.
– I tidigare studier som jag tagit del av har teknikanvändarna antingen visat sig vara antingen ”jätterädda” eller tyckt att tekniken är spännande. Jag vill borra lite mer i attityderna för att se vad medborgare tycker egentligen – här finns sannolikt mer information än bara de två lägena negativt och positivt.
Levande miljöer i städerna
Det finns, trots vissa invändningar, mycket som är lovande med självkörande fordon om tillgången kontrolleras, enligt Erik Almlöf.
– Vi slipper få stadsmiljöer med fordonstrafik överallt och istället levande miljöer där människor möts.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och även den vanligaste orsaken till att kvinnor dör av cancer. Bröstcancer kan botas med kirurgi, men dödligheten är hög eftersom vissa tumörer utvecklar dottersvulster, metastaser, innan de upptäcks. Vissa patienter drabbas också av återfall trots behandling.
Kan vara tecken på spridd cancer
Allt fler studier visar nu att även den så kallade stödjevävnaden i bröstet aktivt deltar i bröstcancerutvecklingen. Och det är här de nya fynden kommer in.
Kollagen är ett fiberprotein som naturligt finns i olika varianter i kroppens olika vävnader. Den fjärde varianten av proteinet, kollagen IV, finns normalt sett enbart runt mjölkgångarna i friska bröst. Men vid bröstcancer ses proteinet även i bröstets stödjevävnad.
En ny avhandling från Umeå universitet visar att patienter med tumörer med hög halt av kollagen IV i stödjevävnaden löper högre risk att utveckla spridd sjukdom. Dessa personer har också sämre överlevnadsprognos än dem med lågt innehåll av kollagen IV. Kollagen IV finns även i blodet.
– Höga nivåer av kollagen IV i blod hos patienter med bröstcancer kan vara ett tecken på att det finns spridd bröstcancer. Därmed öppnas för möjligheten för att ett enkelt blodprov ska bli ett viktigt framtida komplement inför val av behandling, säger forskaren och läkaren Malin Jansson.
Kan driva cancern
Det finns även studier som visar att kollagen IV kan vara drivande i cancerutvecklingen och inte enbart en markör. Men eftersom ämnet normalt förekommer i kroppen och behövs vid andra processer är det i nuläget svårt att tänka sig en behandling som trycker ned ämnet, enligt Malin Jansson.
Avhandlingen baseras på studier av tumörvävnad från 1395 kvinnor med bröstcancer.
Malin Jansson, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet samt överläkare inom bröstcancerkirurgi vid Norrlands universitetssjukhus malin.jansson@umu.se
Överlag gillar människor möjligheten att arbeta på distans. Det visar bland forskning från bland annat Högskolan i Gävle, gjord före pandemin. Till exempel upplever medarbetare med hög arbetsbelastning att distansarbete ger dem bättre förutsättningar att lugnt och ostört utföra sina arbetsuppgifter.
Chefer har dålig insyn
Chefer verkar dock mer kluvet inställda, enligt en ny studie från Högskolan i Gävle. Till exempel upplever de svårigheter att få insyn i den psykosociala arbetsmiljön hos distansarbetare – och därmed svårigheter att fullfölja det egna ledarskapets plikter.
Det här blev särskilt tydligt under pandemin då många medarbetare mådde dåligt av att arbeta hemma och isolerat, enligt forskaren Linda Widar, vars senaste studie i ämnet handlar om chefers upplevelser vid distansarbete.
– De kände osäkerhet om de ens hade rätt att ställa frågor som ”Hur har du det där hemma?”, ”Hur mår du?” och ”Finns det problem i arbetsmiljön hemma?”. Och då blev det svårt att hitta en bra väg att kunna ge stöttning på distans.
Inte bara dåligt
Chefer upplever dock även positiva aspekter av distansarbete. En del ser det som en naturlig och nödvändig utveckling där en fortsatt digitalisering av arbetet kommer att innebära en effektivitetshöjning och en förenklad rekrytering.
Det är viktigt att vara lyhörd för att chefer kan känna sig osäkra och kanske inte har tillräckliga resurser för att kunna utöva ett ledarskap som de trivs med när medarbetare arbetar på distans, menar Linda Widar.
– Vi ser också att det i många verksamheter finns en ojämlikhet när det exempelvis gäller digital kompetens. Så resurserna kanske inte ligger i fas med utvecklingen just nu och det behöver man se över på olika sätt.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
