I studien vägde barn som dagligen drack standardmjölk i genomsnitt strax över fyra kilo mindre.
– Det är en intressant iakttagelse, men vi vet faktiskt inte vad det beror på. Det kan vara så att barn som dricker standardmjölk också tenderar att äta andra saker som påverkar deras vikt. En annan möjlig förklaring kan vara barn som inte dricker standardmjölk kanske dricker mer läsk istället, säger dietisten Susanne Eriksson som skrivit avhandlingen.
Även bland barn med övervikt kunde forskarna se en skillnad mellan de barn som dagligen drack standardmjölk och de som inte gjorde det. Barn som ofta drack treprocentig mjölk var mindre överviktiga. Avhandlingen visar också att barnen åt mer mättat fett än rekommendationen men de barn som hade ett högt fettintag hade ett lägre BMI än barnen med lägre fettintag.
Susanne Eriksson har undersökt 120 friska åttaåringars näringsintag, kroppssammansättning och bentäthet. Resultaten kan nu användas som en slags måttstock för vad som är normalt för friska barn i den åldern. Barnen fick bland annat berätta vad de ätit det senaste dygnet och svara på frågor om hur ofta de äter olika livsmedel. Olika riskmarkörer i barnens blod mättes också.
– Många av de här barnen undersöktes redan när de var fyra år, och vi kan se att deras matvanor i stort sett ser likadana ut fyra år senare. Matvanor verkar alltså grundläggas tidigt, säger Susanne Eriksson.
Avhandlingen visar att mer än hälften av barnen, 62 procent, hade låga nivåer av vitamin D i blodet. Enligt riktlinjerna behöver alla människor ha mellan 75 och 100 nmol D-vitamin per liter blod, men de flesta av barnen hade ett lägre värde. D-vitamin finns framför allt i fet fisk och som tillsats i vissa mejeriprodukter, och kan vara svårt att få i sig i tillräckliga mängder genom kosten.
– Även om vi inte kunde visa att barnens nivå av vitamin D hade ett samband med hur mycket fisk de åt kunde vi se att de barn som åt fet fisk minst en gång i veckan, som lax eller makrill, hade högre värde av de långa fettsyrorna EPA och DHA i blodet. Detta visar vikten av att äta sådan fisk istället för fiskpinnar, säger Susanne Eriksson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik
Avhandlingens titel: Studies on nutrition, body composition and bone mineralization in healthy 8 year-olds in an urban Swedish community
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Susanne Eriksson, leg dietist, telefon 070-695 90 20, e-post susanne-e-sson@bredband.net
Handledare:
Professor Birgitta Strandvik, telefon 031-343 47 23, e-post birgitta.strandvik@pediat.gu.se
– Detta är positiva resultat. Den ekonomiska krisen tycks inte ha ändrat på svenska folkets överlag positiva inställning till mångfald. Till skillnad mot vad många kanske tror syns ingen tendens till ökad främlingsfientlighet i samhället, säger Irving Palm, sociologidocent och en av forskarna bakom den årliga rikstäckande attitydundersökningen vid Uppsala universitet.
Årets mångfaldsbarometer, den femte i ordningen, visar att svenska folkets inställning till mångfald är stabil. Resultatet stärker bilden från tidigare år att kvinnor och personer med högre utbildning är mest positiva till etnisk mångfald. Det finns också ett tydligt samband mellan inställning till mångfald och upplevelse av kulturellt avstånd.
Mångfaldsbarometern är en rikstäckande enkätundersökning vid Uppsala universitet som årligen kartlägger attityderna till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige. Den första rapporten publicerades 2005. Årets rapport baserar sig på uppgifter från ett slumpmässigt urval av den svenska populationen (1016 individer) och jämför årets resultat med tidigare år. Mångfaldsbarometern 2009 fokuserar på arbete, religion, bostad och kultur.
Respondenterna ombeds ta ställning till olika påståenden och när det gäller kulturdimensionen undersöks även upplevelsen av kulturellt avstånd till olika nationaliteter och folkgrupper.
Undersökningen 2009 genomfördes under månaderna maj-juni, det vill säga efter det att den globala ekonomiska krisen på allvar även drabbat Sverige med varsel och uppsägningar som följd. Dessa samhälleliga förändringar tycks dock inte ha påverkat svenska folkets attityder till etnisk mångfald. Inga mer omfattande förändringar har ägt rum. I stället förstärks bilden av att det svenska folkets inställning till etnisk mångfald är stabil över tid.
Några exempel som visar på detta är att 67,4 procent (om de som saknar erfarenheter räknas in) uppger att de har goda erfarenheter av att ha invandrare som arbets- eller studiekamrater. Det är samma andel som föregående år och något högre än tidigare år. Andelen svenskar med extremt negativa attityder till mångfald pendlar mellan 4 och 6 procent. Årets resultat redovisar en viss minskning jämfört med 2008.
Två tydliga samband är att personer med högre utbildning i större utsträckning än personer med annan utbildning har goda erfarenheter av invandrare som kollegor eller kurskamrater. År 2009 anger 79,1 procent att så är fallet, vilket är en successiv ökning från 72,9 procent år 2006. Skillnader i attityder mellan olika utbildningsnivåer är statistiskt signifikanta. Kvinnor har också generellt positivare erfarenheter av invandrare än män. År 2009 anger 71 procent bland kvinnor och 63,3 procent bland män att de har goda erfarenheter. Även denna skillnad är statistiskt signifikant.
Några smärre förändringar i attityder som kan ses som effekter av förändringar inom det ekonomiska och kulturella området kan likväl noteras. Påståendet som går ut på att Sverige behöver arbetskraft från utlandet får minskad acceptans jämfört med året innan. Det kan tyda på en växande insikt om svårigheterna på arbetsmarknaden.
Andelen respondenter som anser att muslimska kvinnor i Sverige är mer förtryckta än andra kvinnor i Sverige har ökat till sin högsta nivå hittills, 64,3%.
I Mångfaldsbarometern 2009 uppmärksammas mer ingående än tidigare respondenternas upplevelse av kulturellt avstånd till olika nationaliteter och folkgrupper. Det kulturella avståndet bedöms vara lägst i relation till invånare främst i de nordiska länderna men även till invånare i den västeuropeiska gemenskapen. Somalier och romer anses vara på längst avstånd.
Genom analysen av kulturella avstånd utkristalliserar sig två grupperingar dels den svenska gruppen som inkluderar svenskar och de som i mycket liknar svenskar, dels en främlingskapsgrupp bestående av nationaliteter och folkgrupper på längre avstånd. En generell slutsats är att svenskar i allmänhet uppvisar positiva attityder till mångfald men samtidigt i stor utsträckning kulturellt distanserar sig gentemot invandrare.
Kontaktinformation
För mer information om studien, kontakta professor Orlando Mella, tel: 018-471 11 89 eller docent Irving Palm, tel: 018-471 11 92.
Rättvisemärkning kan verka vara ett möjligt alternativ till traditionell handel, men det fungerar inte som märkningen är uppbyggd, menar Helena Johansson, föreståndare för Institutet för Livsmedelsekonomisk analys vid Lunds universitet.
Rättvisemärkningen bygger på att jordbrukarna ska få ett garanterat minimipris för sin produktion. Problemet är att det inte finns resurser att, i stor skala, finansiera ett minimipris som ligger över världsmarknadspriset – antalet fattiga jordbrukare är helt enkelt så stort i förhållande till antalet välbärgade konsumenter som kan och vill betala mer för livsmedlen.
Det finns 880 miljoner fattiga på landsbygden i u-länderna, och av dem är 1,5 miljoner anslutna till Fairtrade (inklusive Rättvisemärkt i Sverige). Det betyder att märkningen saknar möjlighet att verkligen reducera fattigdomen och förbättra arbetsvillkoren för det stora flertalet fattiga jordbrukare i utvecklingsländerna.
– Högre inkomster på landsbygden kan istället främst nås genom förbättrad produktivitet i jordbruket. Då krävs inhemska åtgärder. Se på Indien och Kina som genomfört reformer inom jordbruket. Båda länderna har ökat produktiviteten, i Kina genom ökad marknadsorientering och i Indien genom att använda grödor som ger bättre avkastning. Det har bidragit till att fattigdomen på landsbygden minskat markant.
Därmed inte sagt att rättvisemärkning är verkningslöst, men man måste har perspektiv, säger Helena Johansson.
– I en liten skala kan märkningen gynna de jordbrukare som omfattas. Fördelarna är att de inte drabbas så hårt vid prisfall på världsmarknaden som andra, att de får en social premie som kan användas till investeringar för gemensam nytta samt att standarderna kan leda till förbättrade arbetsvillkor. Överföringen av pengar från konsument till producent är dock ineffektiv. Det vi betalar extra i butiken för rättvisemärkta varor går delvis till livsmedelsbutiken, inköparen, uppköparen och till exempelvis kafferosteriet. Hela kedjan kostar, vilket gör att enbart en mindre del når jordbrukaren.
Läs rapporten http://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=597
AgriFood Economics Centre, där Institutet för Livsmedelsekonomisk analys ingår, är ett samarbete mellan Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Läs mer på nylanserade www.agrifood.se
Kontaktinformation
Kontakta: Helena Johansson, föreståndare för Institutet för Livsmedelsekonomisk analys, Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Helena.Johansson@agrifood.lu.se eller 046-222 07 96 eller 0709-69 59 00.
De två generna finns ofta i muterad form i akuta leukemier, men mutationerna förekommer mycket sällan tillsammans. Forskarna har hittills antagit att de muterade generna har exakt samma funktion: att de båda två var för sig leder till en ökad aktivitet av ett cancerframkallande protein som kallas RAS. Detta protein gör i sin tur att blodcellerna delar sig snabbare.
– Det här är ett förvånande fynd som tyder på att det finns en mekanism bakom cancerutvecklingen som vi inte känt till tidigare. Det öppnar för nya sätt att angripa blodcancerceller med NF1-mutationer, säger docent Martin Bergö som leder forskningen på Wallenberglaboratoriet vid Sahlgrenska akademin.
Den ena genen kodar för proteinet RAS, som är en känd gaspedal för celldelningen i flera cancersjukdomar. Den andra genen kodar för proteinet NF1, som är känd för att minska aktiviteten hos RAS-proteinet.
Forskargruppen vid Sahlgrenska akademin har tidigare använt sig av två olika typer av möss, där den ena sorten har RAS-mutationen och den andra har NF1-mutationen. Båda mutationerna var för sig leder till att mössen får en långsamt fortskridande blodcancer. Genom att kombinera de två djurmodellerna visar forskargruppen nu att möss som har mutationer i båda generna utvecklar en mycket aggressiv akut leukemi.
– Eftersom en motsvarande ökning i RAS-signalering inte kan förklara det kraftiga förloppet tyder det på att NF1 spelar en annan roll i sjukdomsutvecklingen än man hittills trott, som inte har med RAS-proteinet att göra. Det ger möjlighet att utveckla nya behandlingar för patienter som har mutationer i NF1, säger Martin Bergö.
Forskarlaget har nu inlett ett nytt samarbete med en annan forskargrupp inom Sahlgrenska akademin för att undersöka vilken roll NF1-proteinet har och hur den nya kunskapen kan leda till nya behandlingsstrategier.
FAKTA LEUKEMI
Ungefär 900 svenskar får leukemi varje år. Det är en grupp blodsjukdomar som innebär att det bildas för många, omogna vita blodkroppar. Leukemicellerna invaderar ofta lever, mjälte och lymfkörtlar och gör att immunförsvaret blir betydligt sämre. Inom forskningen har stora framsteg gjorts de senaste decennierna, både vad gäller behandling och klassifikation, men grundorsakerna är fortfarande bara delvis kända.
Tidskrift: Blood
Artikelns titel: Nf1 deficiency co-operates with oncogenic K-RAS to induced acute myeloid leukemia in mice
Författare: Briony A. Cutts, Anna-Karin M. Sjögren, Karin M.E. Andersson, Annika M. Wahlström, Christin Karlsson, Birgitta Swolin och Martin O. Bergö
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Martin Bergö, telefon: 031-342 78 58, e-post: martin.bergo@wlab.gu.se
– Det är mycket svårt att behandla infektioner som orsakas av bakterier i en biofilm. Antibiotika har problem att tränga igenom biofilmen och dessutom består filmen ofta av flera olika sjukdomsframkallande bakteriestammar, berättar Fredrik Almqvist, professor vid kemiska institutionen, som leder den svenska gruppen i forskningsprojektet.
Vissa bakterier har en förmåga att utveckla hårliknande proteinstrukturer. Med hjälp av dessa kan bakterierna bland annat bilda täta biofilmer och fästa sig på ytor, till exempel katetrar, kontaktlinser och hjärtproteser. Bildning av biofilmer är också problematiskt i färskvattenreservoarer där de kan sprida vattenburna epidemier. Biofilmer har också visat sig vara ett effektivt skydd för bakterier när de är på väg att etablera en ny koloni som kan leda till en infektion.
Umeåforskarna har sedan tidigare utvecklat molekyler som kan förhindra bakterier att bilda en hårig struktur som kallas pili. Dessa blockerande molekyler, pilicider som populärvetenskapligt kallas ”frisörmolekyler”, har dock inte effektivt kunnat stoppa bildningen av en annan proteinstruktur, curli, som kan liknas vid en permanentad hårfrisyr.
– Vi utgick från våra tidigare ”frisörmolekyler” och vidareutvecklade dem med fokus på en viktig sidokedja i molekylen. När vi testade dem på bakteriers förmåga att bilda biofilmer upptäckte vi att det bara behövdes en liten kemisk förändring för att förbättra de antibakteriella egenskaperna och därmed även kunna stoppa bildningen av curli. Utan curli kunde bakterierna inte längre bilda biofilm, förklarar Fredrik Almqvist.
De nya ”frisörmolekylerna” är dessutom betydligt mer effektiva.
– De slår inte bara ut bildningen av curli – utan också pili. Denna dubbla utslagskraft öppnar möjligheter för ny effektiv antibiotika, säger Umeåprofessorn.
Avsaknaden av curli påverkar också andra delar av bakteriernas sjukdomsframkallande framfart. De får försämrad förmåga att ta över en cell för att bilda så kallade bakteriefabriker.
Däremot påverkar inte de nya ”frisörmolekylerna” bakteriernas överlevnadsförmåga, något som faktiskt är väldigt positivt. Dagens antibiotika dödar bakterierna eller bromsar deras tillväxt. Dessa preparat påverkar också vår naturliga flora av ”goda” bakterier i mag- och tarmkanalen och de bakterier som bär på resistensgener blir dominerande vid en antibiotikabehandling. Dessa egenskaper kan sedan spridas till andra sjukdomsframkallande bakterier och uppenbarligen bli ett stort problem.
– Genom att istället använda avväpnare, så kallade virulenshämmare, minskar vi risken för att resistenta bakterier sprider sig, förklarar Fredrik Almkvist.
De nya ”frisörmolekylerna” gör att bakterierna inte kan bilda amyloider, proteiner som packas samman som trådar, något som är en förutsättning för att bakterierna ska kunna utveckla curli.
– Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar orsakas av att amyloider skadar hjärnan. Därför ger våra nya testsystem fantastiska möjligheter att hitta andra liknande molekyler som kan vara viktiga i kampen även mot dessa sjukdomar, avslutar Fredrik Almqvist.
Resultaten, som är frukten av ett produktivt samarbete med amerikanska forskare vid Washington University i St. Louis och universiteten vid Stanford, Michigan och Durham, är publicerade som en advance online publication (AOP) ”Highlight” på webben och kommer inom kort i tryck i tidskriften Nature Chemical Biology.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Fredrik Almqvist, professor, kemiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 69 25, 070-397 90 97
E-post: fredrik.almqvist@chem.umu.se
I avhandlingen studeras och analyseras ett material bestående av samtliga 1 083 elever som gick i årskurs 9 år 1981 i Luleå kommun. Alla följdes i 14 år fram till 1995 med nedslag vid fyra olika tillfällen: 1981, 1983, 1986 och 1995. Kontakt nåddes då med 1 044 personer och deltagarfrekvensen blev hela 96.4 procent.
Ieva Reine fann att sambanden mellan långtidsarbetslöshet och psykiska symtom och rökning verkade vara starkare hos unga än bland vuxna.
– Det har ofta hävdats att arbetslöshet inte har lika stora effekter på ungdomars hälsa som på vuxnas, men våra resultat visar att ungdomar mellan 18 och 21 år, både kvinnor och män, är mest utsatta för sämre hälsa och ogynnsamma hälsovanor till följd av svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, säger Ieva Reine.
Sambandet mellan arbetslöshet och låg självskattad hälsa var starkt bland kvinnor medan arbetslöshet bland män verkade innebära ökad risk för hög alkoholkonsumtion. Övergången från en instabil arbetsmarknadsposition till permanent anställning verkade dock vara hälsofrämjande bland både vuxna kvinnor och män. Deltagande i arbetsmarknadsåtgärder däremot visade sig inte ha samband med psykisk hälsa bland unga och vuxna, män och kvinnor.
Ieva Reine är uppväxt i Riga, Lettland, och har utbildat sig till psykolog samt läst folkhälsovetenskap vid Umeå universitet.
Hon är bosatt i Umeå och verksam som doktorand vid enheten för allmänmedicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin samt Genusforskarskolan, Umeå universitet.
Hon kan nås på tel. 070–177 24 58,
e-post ieva.reine@fammed.umu.se
Måndag den 2 november 2009 försvarar Ieva Reine, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”From young to adult: Public health consequences of unemployment from a gender perspective” (Från ung till vuxen: en genusteoretisk analys av arbetslöshetens folkhälsokonsekvenser).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal 1, by 10, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Kristina Alexanderson, Karolinska institutet.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas från webbversionen av pressmeddelandet på
http://www.medfak.umu.se/om-fakulteten/aktuellt/nyheter/
Förskolans läroplan anger att jämställdhet mellan könen är värden som förskolan ska hålla levande. Men ett forskningsprojekt vid institutionen för pedagogik och didaktik – där 114 videosekvenser från sex olika förskolegrupper genusanalyserats, totalt 45 timmar film – visar något annat.
Analysen visar att flickor får sämre respons på frågor och yttranden, att lärarna maskuliniserar pedagogiska redskap och att maskulinitet är norm i barns lek och ritande. Detta förstärks i samspelet mellan lärare och barn eftersom lärarna har stereotypa föreställningar om vad som intresserar flickor och pojkar.
Men analysen urskiljer även exempel på både gemenskap och överskridande bland förskolebarnen. Pojkar och flickor visar sig ofta dela både lek och lärande. Dessutom visar de stor omsorg genom det ansvar de tar för varandra och den hjälpsamhet de visar varandra.
Analysen visar också hur individuella gränsöverskridanden bland barnen sker på förskolan. Den stereotypa genusstrukturen förändras och nydanas på så sätt. Ett gränsöverskridande kan betyda att en legofigur som har genusmärkts av en lärare omdefinieras av barnen själva, från ”gubbe” till ”mamma”.
— Barn såväl som lärare är aktörer när det gäller hur genusstrukturer uttrycks, gestaltas och skapas i verksamheten, skriver Ingrid Pramling Samuelsson, professor, och Eva Ärlemalm-Hagsér, doktorand, i senaste numret av Pedagogisk Forskning i Sverige.
— Men ett resultat i studien är att det är barnen som omformulerar och utvidgar sina möjligheter. Inga exempel finns i materialet där lärare medvetet utmanar barnen till gränsöverskridande.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Eva Ärlemalm-Hagsér, 031-7862007, eva.arlemalm-hagser@ped.gu.se eller Ingrid Pramling Samuelsson, 031-7862461 / 0705-684092, ingrid.pramling@ped.gu.se
Vid Karl XII:s död 1718 avskaffades det kungliga enväldet och den politiska makten överfördes till riksrådet och riksdagen. Trots detta fortsatte monarkin att vara en oumbärlig del av statsskicket. Alla rådsherrar var adelsmän och de ansågs därför inte kunna företräda vanliga människors intressen. Därför var det tvungna att framställa kungen som den som egentligen styrde riket.
Med hjälp av ett varierande källmaterial och många tidigare opublicerade bilder visar Jonas Nordin hur fabricerad information om kungen spreds till undersåtarna. Kampanjerna hade dock begränsad framgång då många genomskådade den bedrägliga bilden. Kungens höga anseende gjorde det svårt för rådet och regeringen att vinna erkännande som legitima statsorgan och ledare för landet. Ett bevis på det är den kungliga namnstämpeln som länge har betraktats som en symbol för statschefens maktlöshet under frihetstiden.
– I själva verket var namnstämpeln en bekräftelse på monarkins starka ställning eftersom rådets beslut saknade auktoritet om de inte bar kungens underskrift. Normalt användes namnstämpeln med kungens godkännande, säger Jonas Nordin.
Samtidigt som kungens reella makt kringskars ökade monarkins symboliska betydelse och genomslag i samhället. Under frihetstiden fick befolkningen veta mer om kungafamiljens offentliga och privata liv än någonsin tidigare och epoken såg några av de mest påkostade kungliga ceremonierna i Sveriges historia. Kungafamiljens angelägenheter blev en del av vanliga människors vardag.
Men hur kan man veta vad vanligt folk ansåg om kungen under 1700-talet?
– Genom rättegångshandlingar rörande majestätsförbrytelser har jag kunnat se vad vanliga undersåtar tyckte och tänkte om centrala politiska förhållanden under frihetstiden. Det är ett tidigare outnyttjat material som låter oss lyssna till folkliga opinioner i det förgångna, säger Jonas Nordin.
Jonas Nordin är docent i historia vid Stockholms universitet och verksam som forskare vid Kungl. biblioteket. Hans forskning för denna bok har finansierats av Vetenskapsrådet.
Bokens namn: Frihetstidens monarki. Konungamakt och offentlighet i 1700-talets Sverige, 368 s. Boken utges av Bokförlaget Atlantis.
Kontaktinformation
Ytterligare information: Jonas Nordin, Kungl. biblioteket. tfn 08-463 41 67; mobil 0739-17 26 44. E-post: jonas.nordin@kb.se
Professor Elena Jazin och doktoranden Björn Reinius vid institutionen för institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi har i tidigare studier visat att det finns vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken, både hos människan och hos andra primater. Antagligen har dessa skillnader uppkommit för mycket länge sedan och bevarats genom evolutionen. Syftet med den nya studien var att undersöka om dessa skillnader uppstår under hjärnans utveckling eller först när hjärnan är färdigutvecklad. I förlängningen handlar det om att ta reda på vilkea som är de första genetiska mekanismerna som får hjärnan att utvecklas åt det kvinnliga eller manliga hållet.
Uppsalaforskarna har använt sig av data från en annan omfattande studie av den mänskliga hjärnan före födseln, och analyserat informationen enligt kön.
– Resultaten visar att många av generna i Y-kromosomen finns uttryckta i flera olika delar av hjärnan redan före födseln, och att dessa troligen bidrar till de könsskillnader man kan se i den vuxna hjärnan, berättar Elena Jazin.
Mer än en tredjedel av de gener som finns i Y-kromosomen under den mänskliga hjärnans utveckling verkar ha betydelse för de könsspecifika skillnaderna. Vissa av dessa genuttryck finns även i den vuxna hjärnan, medan andra endast syns i hjärnans tidiga utveckling. Om skillnaderna i genuttryck mellan kvinnors och mäns hjärnor har någon funktionell betydelse vet man inte ännu.
– Det här betyder inte att det inte finns andra faktorer, till exempel omgivningen, som också påverkar hur vi utvecklas, påpekar Elena Jazin.
Att känna till utvecklingen av könsskillnader i hjärnan är viktigt bland annat för att bättre kunna behandla störningar och sjukdomar i hjärnan. Många psykiatriska sjukdomar, som till exempel depression och autism, slår olika mot män och kvinnor.
– För att kunna studera den normala respektive onormala hjärnaktiviteten är det nödvändigt att ta hänsyn till könsskillnaderna, säger Elena Jazin.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Elena Jazin, 018-471 64 63, 070-520 77 78, e-post: elena.jazin@ebc.uu.se
För att få fram alkoholens totala kostnader har Johan Jarl tillsammans med ett nationellt forskarlag lagt samman kostnaderna för bl.a. sjukfrånvaro, sjukvård och annan vård, brott, förtida pensionering, förtida dödsfall och olika förebyggande insatser.
Till dessa 20,3 miljarder kr kommer också kostnaden för sämre livskvalitet både hos problemdrickare, deras närstående och dem som blir offer för alkoholrelaterade brott, som kan uppskattas till 122 000 s k Quality Adjusted Life Years.
– Man kan säga att det handlar om 122 000 levnadsår i full hälsa som inte blivit till på grund av alkoholens effekter! säger Johan Jarl.
I en av sina studier jämför han långtidssjukskrivningarna hos nykterister, hög- och lågkonsumenter* samt dem som bytt från en grupp till en annan. Studien visade att kvinnor som alltid varit lågkonsumenter hade lägst risk för långtidssjukskrivningar.
Konstanta högkonsumenter och långtidsnykterister låg på ganska lika siffror i en mellangrupp. De som ändrat dryckesmönster låg förvånande nog sämst till – vare sig de övergått från drickande till nykterhet eller från nykterhet till lågkonsumtion.
– Vår gissning är att det i de här fallen finns någon bakomliggande orsak, t.ex. sjukdom. De som varit högkonsumenter men slutat dricka kan ha gjort det för att de blivit sjuka, kanske just på grund av sin alkoholkonsumtion. Och de som varit nyktra men börjat dricka kanske avhöll sig från alkohol på grund av någon sjukdom som fortfarande ger en sjukskrivningsrisk, tror Johan Jarl.
Han skulle gärna se mer forskning för att utreda de här sambanden.
Han har också studerat ett faktum som noterats i många tidigare studier, nämligen att lågkonsumenterna har högre löner än både helnykterister och högkonsumenter.
Den vanliga förklaringen är att alkoholkonsumtion skyddar mot vissa sjukdomar, och att lågkonsumenterna därför skulle vara friskare och genom detta ligga bättre till lönemässigt.
Men det stämmer inte, eftersom alkoholens effekter på hälsan enligt Johan Jarls studie är mer negativa än positiva hos alla som är under 80 år.
Lågkonsumenternas högre lön kan nog snarare förklaras av sociala och kulturella faktorer.
–Att t ex hänga med på en öl efter jobbet kan ge starkare nätverk och bättre relationer med både chefer och arbetskamrater. Helnykteristen däremot kanske ses som en udda typ i vissa sammanhang, menar Johan Jarl.
Lågkonsumenterna är alltså inte generellt friskare än de som inte dricker alls. Däremot är de mer sällan långtidssjukskrivna. En förklaring kan vara att de tar hand om sin stress genom att dricka några glas då och då. Och även om de inte har en bättre objektiv hälsa kanske de upplever en god ”subjektiv hälsa,” dvs ser på sig själva som i grunden friska.
Därför återvänder de snabbare än högkonsumenterna och helnykteristerna till jobbet efter en sjukdomsperiod, vilket också är en möjlig förklaring till deras högre lön.
– Men det här är bara spekulationer. Det behövs mer forskning för att reda ut mekanismerna bakom de resultat vi fått fram, understryker Johan Jarl.
* Lågkonsument enligt WHO är en man eller kvinna som dricker upp till 3.5 resp 2 glas vin el motsvarande om dagen. Högkonsument är den som dricker mer än dessa mängder.
Johan Jarls avhandling heter ”Essays on societal cost of alcohol and related issues – a health economic analysis”. En sammanfattning finns på www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1487130.
Kontaktinformation
Johan Jarl träffas på tel 0766-486666 och johan.jarl@med.lu.se.
I avhandlingen ”Exploring the Sources of Enterprise Agility in Software Organizations” har Jayakanth Srinivasan tittat närmare på åtta olika företag inom programvarubranschen.
– Det som är avgörande för hur väl en organisation lyckas är dess flexibilitet, det vill säga förmågan att både upptäcka och anpassa sig efter förändringar genom att hela tiden utveckla nya produkter och tjänster, säger Jayakanth Srinivasan.
Han har nu undersökt flexibiliteten hos de utvalda företagen genom att ställa tre enkla frågor: hur förbättrar organisationen sitt arbetssätt, vad gör man för att utveckla framtida produkter och tjänster, och vem utför själva arbetet?
Genom att svara på dessa frågor har Jayakanth Srinivasan funnit tre mekanismer, vilka han noga studerat.
– Nyckeln till en flexibel organisation i programvarubranschen handlar om att förbättra processer inom utveckling, skapa särskilda system för innovation och utnyttja globalt tillgänglig förmåga, konstaterar han.
Just globalisering är en faktor som alla organisationer måste vara medvetna om idag, enligt Jayakanth Srinivasan. I sin avhandling har han bland annat följt utvecklingen av en relation mellan en europeisk kund och dess indiska leverantör i syfte att kunna hantera och vidareutveckla deras relation.
– Mina slutsatser kan användas av företagsledare för att bättre positionera företaget och uppnå en flexibel organisation, säger Jayakanth Srinivasan.
Jayakanth Srinivasan försvarar sin avhandling imorgon, fredag den 23 oktober, klockan 13.15 i sal Kappa, Mälardalens högskola, Västerås.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Jayakanth Srinivasan, tfn: 021-4950065, e-post: jayakanth.srinivasan@mdh.se
Bland de 100 byggnaderna kan nämnas Tjolöholm och Rossared i Kungsbacka, Kallbadhuset och Grimeton i Varberg, Tullbron och Biograf Olympia i Falkenberg, Konstnärsbyn i Rydöbruk, Gula Villan, Slottsmöllan, Harplinge väderkvarn, Spenshult och Kronobränneriet i Halmstad, Teatern och Teckningsmuseet i Laholm.
Hallandsmodellens övergripande idé var att öka den totala byggvolymen i tider av hög arbetslöshet inom byggindustrin. Här kunde hotade byggnader räddas genom att arbetslösa byggnadsarbetare utbildades i traditionella byggmetoder och gavs praktik i restaureringsprojekten.
Tanken var att skapa byggjobb utan undanträngningseffekter och samtidigt restaurera kulturhistoriskt värdefulla byggnader. De gemensamma målen var: ”rädda jobben, rädda hantverket, rädda husen”.
Under tio års tid utbildades närmare en tredjedel av Hallands byggnadsarbetare i äldre bygghantverk. De upprustade husen har sedan på olika sätt används till att göra Halland mer attraktivt.
– Hallandsmodellen är nu aktuell igen, med finanskris och ny arbetslöshet. Länder som Ungern, Rumänien, Slovakien och Italien har på senare tid efterfrågat våra erfarenheter kring kulturmiljövård och skapande av jobb som syftar till hållbar utveckling, säger Christer Gustafsson.
I avhandlingen analyserar Christer Gustafsson förhandlingen mellan kulturmiljövårds- och arbetsmarknadssektorerna samt byggindustrin. Varje aktör hade sitt syfte för samarbetet och sina resurser, behov, politiska målsättningar, nätverk och regelverk.
Avhandlingen presenterar också en modell för samarbeten som kan användas i andra regioner eller andra sammanhang, till exempel för regional hållbar utveckling och den nya kulturpolitiken.
Hallandsmodellens verksamheter i Östersjöregionen nominerades till världens bästa projekt inom stadsförnyelse och hållbar utveckling av FN, i samband med att Kyoto-avtalet skulle antas.
Avhandlingen ”The Halland Model – a trading zone for buidng conservation in concert with labour market policy and the construction industry, aiming at regional sustainable development” försvaras den 22 oktober.
Tid: 10.00
Plats: Göteborgs universitets huvudbyggnad, Vasaparken,
Kontaktinformation
Christer Gustafsson, Institutionen för kemi- och bioteknik, Oorganisk miljökemi samt Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV)
Landsantikvarie, Hallands länsmuséer,
Tel: 0705-25 54 78
christer.gustafsson@kulturmiljohalland
Handledare: Professor Jan Rosvall, Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV)
rosvall@chalmers.se
Tel: 031 772 49 53
Optiska resonanser hos nanopartiklar, så kallad plasmonik, har varit föremål för intensiv forskning och utveckling i ett tiotal år, för detektion av biologiska molekyler och inom optoelektronik.
Chalmersforskarna visar nu att plasmonresonanser i nanopartiklar kan användas för att följa reaktioner på katalysatorer och för framtagning av sensorer med extremt hög känslighet.
Artikeln bygger på resultat från Elin Larssons och Christoph Langhammers doktorsarbeten. Medförfattare är Igor Zoric och Bengt Kasemo, samtliga på Kemisk fysik, Chalmers.
Upptäckterna öppnar vägen både för ny mätteknik inom nanoområdet och för utveckling av helt nya, hyperkänsliga sensorer. Med den nya tekniken är det möjligt att studera en katalysator i realtid under realistiska förhållanden, och på så sätt dels öka kunskapen om katalysprocesser och dels bidra till utveckling av nya katalysatorer.
Detta bidrar till minskad åtgång av både material och energi i en mängd processer och dessutom till reducering av miljöfarliga utsläpp från både industri och fordon.
Sensorer används dagligen inom en mängd områden, allt från medicinsk diagnostik och styrning av industriella processer till förbränning och katalytisk avgasrening i fordonsmotorer. Dagens sensorer är ofta dyra och/eller otillräckliga på grund av kort livslängd, låg selektivitet och känslighet, samt har bristande tålighet i krävande miljöer.
Den aktuella metoden är mycket robust och tekniskt enkel och öppnar nya möjligheter för att ta fram billiga och robusta sensorer.
Forskningen fortätter med inriktning mot en rad olika tillämpningar. Elin Larsson vidareutvecklar metodiken för katalysområdet vid Kompetenscentrum för Katalys, KCK, på Chalmers. Kommersialisering planeras inom projektet CleanSense, vilket startades inom ramen för Chalmers Entreprenörsskola.
Forskningen har till stor del drivits inom det SSF-finansierade projektet Fotoaktiva nanostrukturer och fortsätter nu inom projektet Nanoteknik för uthållig energi, finansierat av Chalmers Stiftelse och Statens Energimyndighet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Elin Larsson, Kemisk fysik, Institutionen för teknisk fysik, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 34 64 Mobil: 070-394 81 04
elarsson@chalmers.se
Bengt Kasemo, Kemisk fysik, Institutionen för teknisk fysik, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 33 70, Mobil: 070-828 26 01
kasemo@chalmers.se
Fokus i avhandlingen ligger på hur varje individ, en icke-medborgare som befinner sig olagligt i landet, uppfattar sitt hälsotillstånd, vilka önskningar om hälsa och vård hon eller han har och om dessa uppfylls. Det individuella perspektivet används istället för de vanligare begreppen hälsobehov och hälso- och sjukvårdsbehov som mer utgår från vårdgivarens perspektiv.
– Att önskningarna inte uppfylls beror delvis på att individen inte har tillgång till vård men också på att den vård som erbjuds inte nödvändigtvis är den vård som individen önskar sig, säger Ramin Baghir-Zada. ”Tabletter hjälper inte alls” och ”Jag behöver uppehållstillstånd för att må bättre” var vanliga uttryck bland dem jag intervjuade som knöt sitt hälsotillstånd till hur de hade det rättsligt, socialt och ekonomiskt.
I ett avsnitt i avhandlingen diskuterar Ramin Baghir-Zada vilket begrepp som ska användas för att bäst beteckna de intervjuade som grupp.
– Jag har valt att kalla gruppen för illegala utlänningar för att bl a tydligt visa den rättsliga status som de har, säger han.
Ramin Baghir-Zada har intervjuat 42 personer som befinner sig olagligt i Sverige och 38 som befinner sig olagligt i Nederländerna.
– Vanliga hälsobesvär hos de intervjuade var tandvärk, huvudvärk, magsmärtor, högt blodtryck, depressioner och andra psykiska problem, känslan av att inte ”må bra” eller att ha ”mycket ont” i hela kroppen, säger han.
Ramin Baghir-Zada hoppas att avhandlingen kan bidra till en bredare diskussion och ett mer konsekvent och ärligt beteende från aktörerna inom området.
– Det är naivt att tro att vårdpolitik kan särskiljas från migrationspolitik, säger han. Perspektivet ”Vård för alla” som aktivister och fackliga organisationer använder utgår från att det är vårdgivaren som bestämmer vilken vård som ska tillhandahållas. Hänsyn tas inte till individernas rättsliga status, som skapar ångest och oro, och till de begränsade möjligheter som de har att bestämma över sina egna liv.
I både Sverige och Nederländerna exkluderas icke-medborgare som befinner sig olagligt i landet från det offentliga sjukförsäkringssystemet förutom barn under 18 år som är tidigare asylsökande.
– I en EU-studie rangordnas Sverige bland de sämsta när det gäller att tillhandahålla vård åt illegala utlänningar, säger Ramin Baghir-Zada.
Avhandlingens titel: Illegal Aliens and Health (Care) Wants. The Cases of Sweden and the Netherlands
Plats: Aulan på Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö
Tid: Fredag 23 oktober kl 13.00
Kontaktinformation
För mer information: Ramin Baghir-Zada, 0739-281415 eller ramin.baghir-zada@mah.se
– Det är en vanlig missuppfattning att fibromyalgi är ett uttryck för psykiska problem. Men i de studier som ingår i avhandlingen har vi gjort noggranna mätningar och vi kan inte se några som helst samband mellan smärtkänsligheten hos fibromyalgipatienter och graden av ångest eller depression, säger Karin B Jensen, doktorand vid Institutionen för klinisk neurovetenskap.
I en av de studier som presenteras i avhandlingen fick försökspersonerna båda sina tummar klämda precis så hårt att de upplevde samma grad av lindrig smärta som friska försökspersoner. Genom funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) kunde forskarna visa att försökspersonerna hade en lika hög aktivitet i delar av hjärnan som hanterar uppmärksamhet, känslor och sensorisk information från tummen, oavsett om de hade fibromyalgi eller tillhörde kontrollgruppen. Däremot hade personer med fibromyalgi en lägre aktivitet i en hjärnregion som hämmar upplevelsen av smärta.
Enligt forskarna kan behandling med läkemedel med effekt på det centrala nervsystemet, exempelvis antidepressiva så kallade SNRI-preparat, fungera bra mot fibromyalgi. Men det handlar då inte om att behandla depression utan om andra effekter av dessa läkemedel.
– De patienter som haft sina smärtsymptom kortast tid var de som fick bäst effekt av den läkemedelsbehandling som prövades. Det visar hur viktigt det är att fibromyalgi upptäcks och tas på allvar så tidigt som möjligt, säger Karin Jensen.
Avhandlingen bekräftar också att det finns ett samband mellan genetik och smärtreglering. Undersökningar hos friska personer visade på ett samband mellan en specifik genetisk variant och effekten av ett morfinliknande läkemedel vid upprepad smärtstimulering. Resultaten tyder på att den undersökta genen först i samband med ökad påfrestning påverkar kroppens smärtreglerande system. Dessa resultat är viktiga för möjligheten att i framtiden kunna skräddarsy medicinsk behandling och därmed ge bättre och mer effektiv smärtlindring, menar forskarna.
Fibromyalgi drabbar cirka två procent av befolkningen och oftare kvinnor än män. Sjukdomen innebär att smärtimpulserna förstärks, vilket gör att man blir mycket känslig för smärta. Smärtan är långvarig och spridd till många ställen i kroppen. Tidigare saknades förklaringar på vad som orsakade sjukdomen, liksom objektiva mätningar av avvikelser i centrala nervsystemets sätt att bearbeta smärta. Detta ledde i sin tur till att många drabbade kände sig missförstådda och illa behandlade inom sjukvården och i samband med rehabilitering.
Doktorsavhandling: Brain mechanisms in pain regulation, Karin Jensen, Institutionen för klinisk neurovetensikap, Karolinska Institutet. Handledare har varit professor Martin Ingvar och docent Eva Kosek. Disputation sker fredag den 23 oktober 2009.
För ytterligare information, kontakta:
Doktorand Karin B Jensen
Telefon: 08 5177 6149 eller 0702 1308 11
E-post: karin.b.jensen@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
I första delen av avhandlingen presenterar Lincke de förutsättningar som är nödvändiga för undersökningarna, och i den andra delen finns resultat från en rad studier där han använder sin hypotes. Undersökningarna har gjorts under en period på fyra år och är finansierade av KK-stiftelsen. Undersökningarna som avhandlingen bygger på är gjorda i samarbete med företag Artisan Global Media AB, Combitech AB, Power Alstom Sweden AB, och Windh Technologies.
Lincke presenterar i sin avhandling en standard- och mätningsbaserad kvalitetsutvärderingsmodell som kombinerar såväl ISO 9126 standard och en rad väletablerade objektorienterade kvalitetsmetriker. Linckes modell har implementerats i mätverktyget VizzAnalyzer.
VizzAnalyzer har använts i utvärderingar av kvalitetsmodeller och i en rad vetenskapliga studier baserade på open source mjukvara. Mätverktyget och processerna för övervakning av mjukvarukvalitet kan användas i olika situationer. VizzAnalyzer kan visa på brister redan i tidigt i en utvecklingsprocess och kan även användas under underhållningsfasen. Mätverktyget ger möjligheten att kontrollera om underleverantörerna eller mjukvaruutvecklarna arbetar mot samma överrenskomna kvalitetsmål. I avhandlingen visar även Lincke praktiska exempel på mätverktygets och processernas funktion.
Rüdiger Lincke kommer ursprungligen från Nürnberg. Han kom till Växjö 2001 som utbytesstudent. Lincke är en av grundarna till the Applied Research in System Analysis (ARiSA) AB, http://www.arisa.se, och Softwerk AB, http://www.softwerk.se. Han har utvecklat verktygen VizzAnalyzer (http://www.arisa.se/VA.html) och Vizz3D (http://vizz3d.sourceforge.net/).
Avhandlingen “Validation of a Standard- and Metric-Based Software Quality Model” försvaras fredagen den 23/10, kl 13.15. Disputationen äger rum i sal M1083, Växjö universitet. Opponent är fil. dr Alexander Serebrenik, Eindhoven University of Technology.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Rüdiger Lincke, e-post: rudiger.lincke@vxu.se, telefon: 0470-708021.
Avhandlingen kan beställas från Växjö University Press, vup@vxu.se
