Sverige har mest skog i hela EU. Omkring 70 procent av landets yta täckts av skog. Den större delen av dessa skogar kännetecknas av intensivt skogsbruk och kalhyggen och är unga, produktiva skogar som domineras av gran och tall.
Dessa skogar är fattiga på varierade livsmiljöer och har därför begränsad förmåga att stödja biologisk mångfald. Forskning visar dessutom att skogar blir alltmer mottagliga för klimateffekter som torka och skogsbränder.
– Det kräver skogsförvaltningsmetoder som ökar skogens och trädens motståndskraft, säger Torsten Krause vid Lunds universitet.
Enstaka procent hyggesfritt
Han och kollegor har studerat vad som hindrar skogsägare att använda så kallade hyggesfria metoder vid avverkning. De uppskattar att bara en till fem procent av Sveriges produktiva skogsmark brukas med hyggesfria metoder.
– Man vet idag att en hyggesfri skog erbjuder bredare ekosystemtjänster, som bättre livsmiljöer för fåglar och andra djurarter samt större biologisk mångfald, säger Torsten Krause.
I studien har forskarna intervjuat skogsaktörer: Europeiska och nationella skogsorganisationer, statliga myndigheter, privata skogsägarföreningar samt skogsägare och skogsförvaltare som redan använder hyggesfria metoder.
Man vågar inte göra annorlunda
Så vad står i vägen för hyggesfria metoder? De etablerade aktörerna angav ekologiska risker, låg ekonomisk lönsamhet samt bristande teknisk kunskap om hyggesfritt skogsbruk.
De som redan använde sig av hyggesfria metoder angav kulturen inom skogssektorn, industriella nätverk och skogsbruksutbildningen som de största hindren i Sverige.
– Skogsbrukare som ville använda hyggesfria metoder pekade på hur normer, praxis och nätverk etableras redan under utbildningen, samt att utbildningen i sig innehöll få utbildningsmoment om alternativa skogsförvaltningsmetoder, säger Torsten Krause.
Företagen sätter tonen
Dessa skogsbrukare menade också att skogsföretag och skogsföreningar har ett starkt inflytande på skogsförvaltning via sina virkeshandlare och entreprenörer.
Majoriteten av all information som de fick hemskickad, i form av flygblad, kurser och gratis studiebesök, innehöll information om industriella skogsförvaltningsmetoder. Sammantaget upplevde skogsbrukarna att det var svårt att få kunskap om, och utveckla användningen av, hyggesfria metoder.
– Det är ett stort problem att kultur och utbildning pekas ut som så stora hinder av de skogsbrukare som faktiskt vill använda andra metoder, säger Torsten Krause.
– Vissa av de vi talade med uppgav att de nästan inte vågar göra annorlunda.
Viktigt att se traditioner och normer
Det här visar, menar forskarna, att normer och strukturer är minst lika viktiga att lyfta fram och diskutera som tekniska lösningar, i en omställning.
– Våra resultat visar att det upplevs som svårt att hitta arenor där aktörer med olika perspektiv på skogen kan mötas och prata prestigelöst. Det är viktigt att ta detta på allvar och försöka skapa en kultur som är öppen och inkluderande. Vi vet att olika skogsförvaltningsmetoder kommer att behöva skalas upp i framtiden, och vi måste arbeta tillsammans för att skapa kunskap och kompetens för att göra det, säger Torsten Krause.
Sverige toppar skogslistan i EU
Sverige har det största skogstäcket i EU: 28 miljoner hektar skogsmark, cirka ca 69 procent av riksarealen. Av skogsytan är 23,6 miljoner hektar produktiva skogar. Av de produktiva skogarna är 80 procent är jämnåldrade.
Cirka 187 000 hektar huggs ner per år, motsvarande 0,8 procent av den produktiva skogen. Ytterligare 255 000 hektar rensas och 313 000 hektar gallras (Riksskogstaxeringen, 2020).
Hälften av Sveriges skogsmark ägs av cirka 320 000 privata enskilda ägare. En fjärdedel ägs av privata aktiebolag. Resten ägs av staten och andra allmänna och privata ägare. Den största markägaren i Sverige är statligt ägda Sveaskog AB som äger 3,1 miljoner hektar skogsmark, eller nästan 14 procent av landets skog.
Torsten Krause, universitetslektor vid Lund University Centre for Sustainability Studies, LUCSUS torsten.krause@lucsus.lu.se
Vissa industrier, som cementindustrin, saknar idag möjligheter att helt kapa sina koldioxidutsläpp. Med tanke på det, menar forskare, är det viktigt att utveckla nya tekniker för att fånga in och omvandla koldioxid.
– På så sätt kommer industrins utsläpp av växthusgaser inte bara att minska, utan koldioxid kan samtidigt användas som en ny och hållbar råvara, säger Io Antonopoulou, forskare i biokemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet.
Tidigare i år var hon på bioraffinaderiet SunPines tak i Piteå för att medverka när rökgas fångades in från anläggningens skorstensrör, inom ramen för ett pågående EU-projekt.
Ett enzym är nyckeln
Den infångade rökgasen, som består av koldioxid och andra ämnen, packades under högt tryck i stora gasbehållare. Behållarna med komprimerad gas transporterades sedan till labbet på Luleå tekniska universitet där forskarna jobbar med att ta fram en ren koldioxidgas. Gasen skickas sedan till projektpartners för vidareförädling till kemikalier som behövs för den gröna omställningen.
– Istället för att enbart förlita sig på kemikalier som absorberar koldioxiden fångar vår forskargrupp in koldioxiden med hjälp av ett enzym som kallas karbanhydras. Det är ett extremt snabbt enzym som kan användas ensamt eller kopplas till andra mer kända infångningstekniker, säger Io Antonopoulou.
Enzymet fungerar som biokatalysator och accelererar omvandlingen av koldioxiden till bikarbonat, en vattenlöslig form av koldioxid. Det gör att absorptionssteget går mycket snabbt.
Minskar kostnaden
Ett problem med konventionell koldioxidinfångning är de höga kostnaderna. Koldioxidinfångning från rökgas inkluderar alltså ett absorptionssteg där koldioxid ”binds” inuti en vätska, en absorbent. Därefter värms den koldioxidrika absorbenten upp i ett desorptionssteg, som frigör ”ren” koldioxid som komprimeras ytterligare. Desorption och kompression kräver betydande energi. Dessutom är transport av komprimerad koldioxid för användning eller lagring också mycket dyr. De tekniker som forskargruppen i Luleå använder är mer hållbara och kostnadseffektiva, enligt Io Antonopoulous.
Att ha koldioxid i form av vattenlöslig bikarbonat innebär mindre energi när den ska komprimeras ytterligare, vilket ger lägre kostnad.
– Vi tror att karbanhydras roll som katalysator i koldioxidinfångning kommer att öka enormt under de kommande åren, säger Io Antonopoulou.
– Det är också viktigt att nämna att koldioxidinfångning förväntas spela en viktig roll även efter 2050 när Europa ska vara koldioxidneutralt. Vi kommer att behöva fortsätta att fånga in koldioxid som finns kvar i atmosfären i många år för att hålla nivåerna låga och minska klimatpåverkan.
Kontakt:
Io Antonopoulou, forskare i biokemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet io.antonopoulou@ltu.se
Enligt FN:s klimatpanel går uppvärmningen över landområden på jorden betydligt snabbare med cirka 1,6 grader i medeltal. Det kan jämföras med haven där uppvärmningen är 0,9 grader.
Det innebär att den globala utsläppsbudgeten för att undvika 1,5-graders uppvärmning över land är förbrukad för jorden som helhet. Nu visar en studie från Stockholms universitet att utsläppsbudgeten även är förbrukad för två graders uppvärmning över stora delar av Europa under sommarhalvåret.
Fler värmeböljor att vänta
Mätningar visar att uppvärmningen under sommarhalvåret i stora delar av Europa under de senaste fyra årtiondena redan ligger över två grader.
– Klimatförändringen är allvarlig då den bland annat leder till fler värmeböljor i Europa, en direkt följd av den stigande temperaturen. Det i sin tur ökar risken för bränder, som de förödande bränder som södra Europa drabbades av sommaren 2022, säger Paul Glantz, docent i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet.
Bild: Michael Held/Unsplash
Torrare mark och färre moln
I södra Europa syns även en tydlig så kallad positiv återkoppling orsakad av den globala uppvärmningen. Det här innebär en förstärkt uppvärmning då marken har blivit betydligt torrare, samtidigt som avdunstningen har minskat. Molnmängden har även minskat för stora delar av Europa. Med stor sannolikhet, åtminstone delvis, beror detta på mindre vattenånga i luften.
– Det vi ser framför allt för södra Europa, ligger i linje med FN:s klimatpanel, som tidigt förutsåg att en ökad mänsklig påverkan på växthuseffekten skulle leda till att torra områden på jorden blir ännu torrare, säger Paul Glantz.
Aerosoler döljer verklig uppvärmning
Enligt Paul Glantz är den snabba uppvärmningen i till exempel Central- och Östeuropa först och främst en konsekvens av utsläppen av långlivade mänskliga växthusgaser.
Men i kombination med att utsläppen av kortlivade aerosolpartiklar, från bland annat kolkraftverk i området, har minskat stort under de senaste 40 åren har det givit en extrem temperaturökning över två grader.
– De luftburna aerosolpartiklarna, innan de började minska i början på 1980-talet i Europa, har maskerat den uppvärmningen som orsakas av mänskliga växthusgaser med drygt en grad i medeltal för sommarhalvåret. När aerosolerna i atmosfären minskar, så ökar temperaturen snabbt. Mänskliga utsläpp av koldioxid är ändå det stora hotet då växthusgasen påverkar klimatet i hundratals till tusentals år.
Enligt Paul Glantz ger detta en föraning om framtida uppvärmning i andra områden på jorden där mängden aerosoler i atmosfären är förhöjda på grund av stora utsläpp, till exempel i Indien och Kina.
Så hänger växthuseffekten och aerosoleffekten ihop
Fossil förbränning leder till utsläpp av både aerosolpartiklar och växthusgaser. De har därmed samma källa, men klimateffekten på jorden skiljer sig åt.
Växthuseffekten
Växthusgaser är i stort sett transparanta för solstrålning samtidigt som de absorberar den infraröda strålningen effektivt, vilket leder till återstrålning mot jordytan. Jorden absorberar därmed både solstrålning och infraröd strålning, vilket leder till att framförallt den lägre delen av atmosfären värms upp.
Växthusgaserna är generellt långlivade i atmosfären och det gäller framför allt koldioxid där mänskliga utsläpp påverkar klimatet i hundratals till tusentals år. Det innebär också att växthusgasen sprider sig jämt över hela jorden.
Aerosoleffekten
Aerosolpartiklar påverkar istället inkommande solstrålning, det vill säga de sprider en del av solljuset tillbaks till rymden. Den avkylande effekten blir därmed större genom mänskliga utsläpp av aerosolpartiklar.
Luftburna mänskliga aerosolpartiklar har en livslängd på ungefär en vecka, vilket innebär att de framför allt kyler klimatet lokalt eller regionalt och på kort sikt.
Parisavtalet mellan världens länder ska säkra att utsläppen av växthusgaser börjar minska, men det är också viktigt att halten av aerosolpartiklar går ner. Luftföroreningar där aerosolpartiklar ingår orsakar cirka åtta miljoner förtida dödsfall varje år i världen.
Varje dag tränger 10-200 ton material från rymden in i jordens atmosfär. Det består av stoft och små och större gruspartiklar – meteoroider. Dessa partiklar kommer från kometer och asteroider, och härstammar från tiden då solsystemet bildades.
När en meteoroid träffar jordens atmosfär och brinner upp i form av en meteor sprids materialet i atmosfären. De flesta meteorer är osynliga för ögat men kan avslöjas med radar.
Hittills har höjden på meteorerna har inte säkert kunnat bekräftas, men nu kan en avhandling vid Umeå universitet visa att sällsynta meteorer finns på ovanligt hög höjd. Det har skett genom analyser av data från ett radarsystem i Japan.
Bättre förståelse av rymdskrot
I avhandlingen har doktoranden Daniel Kastinen också använt den vetenskapliga organisationen EISCAT:s radarsystem för att göra mätningar av rymdskrot som bildades i november 2021 då den nedstängda satelliten Kosmos-1408 förstördes av en rysk missil vid ett så kallat anti-satellittest.
Genom nya analysmetoder kunde han uppskatta fragmentens storlek. En ny metod kan också användas för att bestämma rymdobjekts omloppsbanor. Studien bidrar till bättre förståelse av vår jordnära rymdmiljö och kartläggning av den ökande mängden rymdskrot.
Radarsystem kan spåra jordnära asteroider
Avhandlingen bidrar också med ökad kunskap om hur asteroider kan studeras. Genom att simulera asteroiders rörelser och hur de reflekterar radiovågor har Daniel Kastinen bevisat att radarsystemet EISCAT 3D, som just nu byggs i norra Skandinavien, kommer att kunna användas för att spåra och studera asteroider, som kan kollidera och skada jorden.
Simuleringar visar små minimånar
Det finns också möjligheterna att upptäcka asteroider som är tillfälligt infångade av jordens gravitation, så kallade minimånar. Simuleringar visar att upp till tusen metersmå minimånar tillfälligt befinner sig i bana runt jorden varje år men hittills har endast ett fåtal upptäckts.
– Mitt primära mål har varit att noggrant analysera radarmätningar av meteorer och rymdskrot samt utvärdera mätningarnas precision. Detta för att förbättra fortsatt analys och använda resultaten tillsammans med de nya datorsimuleringarna. Arbetet banar väg för framtida forskning och tillåter tvärdisciplinära studier om meteorer, i folkmun kallade stjärnfall, samt om rymdskrot och jordnära asteroider”, säger doktoranden Daniel Kastinen i en kommentar till avhandlingen.
Daniel Kastinen, doktorand, Institutet för rymdfysik (IRF) och Umeå universitet, daniel.kastinen@irf.se
Det är känt att parodontit, det vill säga tandlossning, kan kopplas till diabetes och hjärt- och kärlsjukdom, men sambandet med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, är inte lika väl utforskat.
Nu visar två studier från ett stort forskningsprojekt med danska patienter att det finns en stark koppling mellan sjukdomarna.
Inflammatorisk tarmsjukdom
IBD, Inflammatory Bowel Disease, är ett samlingsnamn för flera inflammatoriska sjukdomar i tarmen. Crohns sjukdom och ulcerös kolit är vanligast. Crohns kan ge symptom som diarré, magknip och viktminskning. Vanliga symtom vid ulcerös kolit är blod i avföring och diarréer. Båda sjukdomarna går att behandla men inte bota.
Källa: Malmö universitet och 1177
Studierna visar att patienter med inflammatorisk tarmsjukdom har mer parodontit och färre tänder jämfört med personer utan IBD.
– Vi ser också att patienter med både IBD och tandlossning får en förvärrad tarmsjukdom med en högre aktivitet än patienter med IBD som är friska i munnen, säger Andreas Stavropoulos, professor på Malmö universitet, och fortsätter:
– Båda sjukdomarna kan beskrivas som en kraftig överreaktion av immunförsvaret mot en bakteriell trigger. Man kan säga att immunförsvaret angriper ens egen kropp.
Större påverkan vid Crohns sjukdom
I undersökningen har cirka 1100 patienter svarat på frågor i en onlineenkät. Runt hälften av deltagarna hade Crohns sjukdom och resten hade ulcerös kolit. I studien deltog även cirka 3400 personer utan IBD.
– Undersökningen visade inte bara att patienter med tarmsjukdom hade sämre munhälsa än personer utan IBD, utan även att munhälsan hos patienter med Crohns sjukdom var mer påverkad. De tappade fler tänder än patienter med ulcerös kolit, berättar Kristina Bertl, forskare vid Malmö universitet.
Munhälsa viktig för patienterna
Parodontit ger i början relativt milda symptom, som att tandköttet blöder när man borstar tänderna, men kan leda till tandlossning om det inte behandlas i tid.
– Sammantaget visar studierna att munhälsan hos patienter med IBD borde följas upp bättre för att förhindra utvecklingen av parodontit och tandlossning hos den här patientgruppen, säger Kristina Bertl.
Andreas Stavropoulos, professor och övertandläkare vid Odontologiska fakulteten på Malmö universitet, andreas.stavropoulos@mau.se
Kristina Bertl, universitetsadjunkt och tandläkare på Odontologiska fakulteten, kristina.bertl@mau.se
Det handlar i detta fall om bakterier som angrips av bakteriofager, ”bakterieätare” på grekiska. En bakteriofag är en typ av virus som attackerar bakterier.
Så här går det till: En bakteriofag, ofta förkortad ”fag”, tar sig in i en bakterie genom att fästa på dess yta och injicera sitt dna i den. Bakterien programmeras då om till att massproducera kopior av bakteriofagen. Slutligen sprängs och dör bakterien – och de nya bakteriofagkopiorna kan sprida sig och infektera ännu fler bakterier.
Eftersom bakteriofager på detta sätt effektivt sätt kan döda bakterier har de potential att användas medicinskt, till exempel för att bekämpa antibiotikaresistenta bakterier. Detta har dock ännu inte gjorts i större skala.
Bakterier hittar nya strategier
Ett krux är att bakterier har utvecklat olika strategier för att försvara sig mot bakteriofager. En strategi, har forskare upptäckt, är att bakterien utlöser ett slags självmordsförsvar när den upptäcker att den är angripen.
Det är ett särskilt protein i bakterien som står för detta. Proteinet har två delar. Den ena funkar som toxin och den andra funkar som ett antitoxin. Antitoxinet är det som upprätthåller ”normalläget” i bakterien och håller toxinet i schack.
Tar död på sig själv
– Men när bakterien känner av det okända främmande fagproteinet aktiveras toxinet vilket gör att bakterien stänger ner och helt altruistiskt begår självmord för att inte riskera att andra bakterier drabbas, säger Vasili Hauryliuk, lektor vid Lunds universitet.
Att förstå de här mekanismerna behövs för att kunna ge sjuka människor behandlingar med hjälp av bakteriofager. Och fynden är spännande av flera anledningar, säger Tatsuaki Kurata, postdoc vid Lunds universitet.
– Det är inte bara att vi upptäckt en specifik molekylär mekanism som gör att bakterien känner igen viruset och begränsar virusinfektionen, utan det finns en möjlighet att det vi upptäckt är en generell modell som kan appliceras på andra typer av antifagförsvar, säger Tatsuaki Kurata, postdoc vid Lunds universitet.
Hopp om att ”lura” bakterier
Man skulle också, enligt forskarna, kunna använda den nyupptäckta mekanismen till att sätta igång självmordssystem artificiellt. Då skulle man kunna lura farliga bakterier att stänga ner sig själva fastän inget angrepp har skett.
– Med hjälp av artificiell intelligens skulle man kunna skräddarsy proteiner som kan utlösa självmordssystemet på samma sätt som fagproteiner. Forskningsfältet med bakteriofager är verkligen oerhört intressant, säger Gemma Atkinson, lektor vid Lunds universitet.
Blödning mellan skallben och hjärna, så kallad subduralblödning, drabbar främst äldre och uppstår oftast efter lättare slag mot huvudet. Tillståndet kan ge en ansamling av inflammatorisk vätska uppblandad med blod, något som leder till svullnad och tryck mot hjärnan.
Vätskeansamlingen växer ibland till sig under veckor och månader, med ökade symtom som ihållande huvudvärk till förvirring, ensidig svaghet, balansproblem och sänkt medvetande som följd.
Tillståndet kan behandlas genom en operation där vätskan töms ut genom ett borrhål i skallbenet. Därefter sköljer kirurgerna rent med spolvätska på hjärnytan för att kvarvarande blödningsrester inte ska växa till sig igen och orsaka återfall. I dag är detta den vanligaste hjärnoperationen i Sverige.
En studie visar nu att temperaturen på vätskan kan spela roll för hur effektivt blödningsresterna kan tvättas bort – och även påverka hur snabbt nya småblödningar avstannar.
Varmare vätska – färre ingrepp
I studien ingick över 500 patienter från flera sjukhus. De delades upp i två grupper där de antingen behandlades med rumstempererad eller en varmare kroppstempererad spolvätska. I gruppen som fick rumstempererad vätska behövde 14 procent en ny operation inom ett halvår. När den varmare spolningen användes behövde betydligt färre, 6 procent, en ny operation.
– Att man med en så enkel åtgärd kan minska antalet återfall och därmed omoperationer har stor betydelse framför allt för att minska onödigt lidande hos denna äldre patientgrupp, men också för att minska trycket på sjukvården, säger Andreas Bartley, doktorand i klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Patientgrupp väntas öka
Forskarna bakom studien beskriver operationsmiljön som mycket komplex, och att det sällan görs systematiska studier av så enkla egenskaper som vätsketemperatur.
– Totalantalet operationer för blödningar under skallbenet väntas öka kraftigt med ökande andel äldre människor i befolkningen. Att höja spolvätsketemperaturen är en åtgärd som också lätt kan tillämpas även i resursknappa låginkomstländer, säger Magnus Tisell, docent i neurokirurgi på Sahlgrenska akademin.
Så gjordes studien
Totalt ingick 541 patienter på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Deltagarna var i genomsnitt 76 år gamla.
Patienterna delades slumpmässigt in i två grupper som antingen fick kroppstempererad eller rumstempererad spolvätska under operation. Resten av behandlingen genomfördes likartat. Bland dem som fick rumstempererad spolning behövde 39 av 277 patienter opereras igen inom ett halvår. I gruppen som fick kroppstempererad spolning behövde 16 av 264 en ny operation.
Andreas Bartley, doktorand vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet och neurokirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, andreas.bartley@vgregion.se
Magnus Tisell, docent vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, magnus.tisell@vgregion.se
I studier om allvarliga sjukdomar och funktionsnedsättningar som Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, depression, autism och adhd används ofta odlade mänskliga nervceller.
Dessa celler används som ”modeller” för mänskliga hjärnor. Målet är att försöka återskapa de processer som sker i mänskliga hjärnor, men i ett mer lättillgängligt miniatyrformat som inte riskerar att skada någon. Grundprincipen är att man tar stamceller som man sedan ”lurar” till att utvecklas till mogna nervceller.
I en ny studie har forskare i Lund gjort en upptäckt om hur dessa odlade celler beter sig och kommunicerar.
Hopklumpning påverkar resultatet
– Vi kan visa att en tidigare okänd faktor, nämligen cellernas benägenhet att klumpa ihop sig i odlingssteget, har en stor påverkan på hur de kommunicerar och vilka resultat som erhålls, säger Carl-Johan Hörberg, biologidoktorand vid Lunds universitet.
I studier är det ytterst viktigt med reproducerbarhet, det vill säga att man ska kunna upprepa ett experiment och få samma resultat.
Men – eftersom odlade nervceller klumpar ihop sig olika mycket går det inte att lita blint på resultaten, säger Carl-Johan Hörberg. Det finns en slumpfaktor som är väldigt svår att förutse.
– Detta är något som måste tas hänsyn till vid experiment där man testar skillnader mellan två försök. Ett nytt läkemedel kanske kan tyckas påverka nervcellernas kommunikation, men i själva verket kanske det bara är hopklumpandet som påverkas.
Carl-Johan Hörberg hoppas att resultaten i framtiden kan leda till att forskare lyckas manipulera de odlade nervcellerna så att de beter sig som riktiga celler och uppför sig identiskt i alla experiment. Målet är på sikt att ”övertala” cellerna att växa mer som de gör i en riktig hjärna.
– Det skulle öppna nya möjligheter då vi på riktigt kan tala om att ha en ’minihjärna’ i labbet. Man skulle kunna studera depression, adhd och andra neuropsykiatriska sjukdomar eller funktionsvariationer på en molekylär och cellulär skala, säger Carl-Johan Hörberg.
Reglering av vätskebalans i cellerna är livsviktigt för allt levande. Ibland räcker inte vätsketransporten genom cellmembranet till och då används vattenkanaler, aquaporiner, som kan öppnas och stängas vid behov.
Protein styr vattenkanal i hud och gälar hos klätterfisk
Fiskar lever i vattenmiljöer som har olika salthalt. Vissa arter kan till och med leva upp till en vecka på land. Det här ställer väldigt speciella krav på cellernas aquaporiner för att de ständigt ska kunna reglera vätskebalansen i väldigt olika miljöer. Genom att studera aquaporinerna hos klätterfisk (Anabas testudineus), som ibland tar sig upp på land, har forskarna kartlagt ett protein som verkar visa på en unik typ av snabbstängande vattenkanal.
Aquaporiner – vattenkanaler i cellmembranet
Alla levande organismer är beroende av ett jämt tryck och vattenflöde i sina celler. Det sker genom att vatten transporteras in och ut genom cellmembranet. Vattnet ”stängs av” och ”slås på” av membranprotein, som fungerar som vattenkanaler och kallas aquaporin.
– I vår senaste studie presenterar vi den första högupplösta strukturen för en vattenkanal från fisk som finns i huden och gälarna. Vi ser att kanalen har en unik veckning på utsidan av cellen och det visar på en ny typ av snabbstängande ventil för vattenkanaler som är specifik för vatten. Ventilen kan göra det möjligt för kanalen att öppnas och stängs snabbt beroende på den omväxlande miljön för fisken, säger Kristina Hedfalk, biokemist vid Göteborgs universitet.
Kan sänka trycket i cellerna snabbt
Att förstå hur aguaporiner reglerar trycket kan på sikt få betydelse för forskningen på nya läkemedel. Till exempel mot hjärnsvullnad, vilket skulle kunna rädda liv efter olyckor och sjukdomar. Vid en hjärnsvullnad är det viktigt att kunna sänka trycket i hjärnan innan den tar skada.
I laboratoriemiljö har forskarna odlat fram proteinet som styr vattenkanalen. De har kunnat se egenskaper som kan reglera vätskebalansen i cellerna vid snabba förändringar.
Kan hjälpa både alzheimerspatienter och fiskodlare
Tidigare forskning har visat att hjärncellernas aquaporiner har en nedsatt funktion vid begynnande alzheimers. Studien kring aquaporiner kan ge värdefull kunskap för utveckling av mediciner inom detta område.
– Det är viktig grundforskning där vi kan se det reglerande proteinet på molekylnivå. Förutom att det kan komma till nytta inom läkemedelsforskningen så är det också viktigt att förstå fiskars vattenkanaler för vår hantering av fisk vid odling så att fisken mår så bra som möjligt, säger Kristina Hedfalk.
Kristina Hedfalk, molekylärbiolog på institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, kristina.hedfalk@gu.se
I läroplanen för förskolan står att förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. I och med det har datorplattor etablerats på landets förskolor.
I en studie jämförde forskare nära hundra lekaktiviteter bland förskolebarn. 30 barn deltog i studien, vissa av dem i tvåårsåldern och andra i fyra- och femårsåldern.
Fri lek med appar
I studien undersöktes hur barnen leker med vanliga populära appar i sin fria lek. Fri lek, alltså lek utan större medverkan från pedagoger, står för lite mer än hälften av barnens tid på förskolan.
Forskarna undersökte mönster i barnens lek och vad barnen gjorde när de lekte med datorplattor, jämfört med när de lekte med fysiska leksaker som klossar och utklädningskläder.
Studien visar att leken med datorplattorna var mer utforskande men hade mindre element av låtsas- och fantasilek. Karaktären på leken med datorplattor skiljer sig också från lekar som barn i åldern vanligtvis leker.
Forskare tror på försiktighet
– Även om studien är ganska liten visar den att man kanske ska vara försiktig med att använda pekskärmar med förskolebarn, säger Robin Samuelsson, språkforskare vid Uppsala universitet.
Resultaten i studien var tydliga men också överraskande med tanke på läroplanen, säger Robin Samuelsson.
– Vi hoppas att våra resultat är betydelsefulla och till hjälp för personal inom förskolan men också för föräldrar och andra som möter barn och teknologi i vardagen. Samtidigt som det finns möjliga lärandemekanismer för utforskande lek med datorplattor bör det finnas en medvetenhet om de sätt som nya teknologier påverkar barn.
Barn pratar mindre i plattors närvaro
Studien bygger vidare på en tidigare studie om interaktionsmönster mellan lärare och barn med datorplattor. I den jämfördes bokläsning med användning av datorplattor och visade att barn pratar mindre i situationer med plattorna. Den tidigare studien visade också på de nya icke-verbala sätt barn använder för att kommunicera med hjälp av pekskärmar.
Studierna har varit ett samarbete mellan Uppsala universitet och Institute of Education vid University College London i Storbritannien.
Forskarna har undersökt 17 studier från Europa, USA, Israel och Taiwan och ser större tendenser till stress hos vårdpersonal i äldreboenden som är vinstdrivande, i jämförelse med andra ägarformer.
– Vi såg också ett större förtroende för organisationen hos personalen i icke vinstdrivna boenden, samt en större vilja vara kvar både inom yrket och på arbetsplatsen, säger Tomas Lindmark, doktorand vid Högskolan i Gävle.
Ofta lägre personaltäthet
Tidigare studier, framför allt från USA, har visat att det ofta finns en lägre personaltäthet vid vinstdrivna äldreboenden.
– Då cirka 80 procent av kostnaden för ett äldreboende är personalkostnader är det den man behöver dra ner på för att göra vinst. Och med mindre personal finns risk för ökade arbetskrav, mindre tid, mer stress och flera arbetsuppgifter.
Dock går det inte att utifrån detta dra några tvärsäkra slutsatser om svenska förhållanden, säger Tomas Lindmark.
– Det var en del blandade resultat gällande ägarskap och studierna var främst från USA, som har ett helt annat välfärdssystem än i Norden. Så det behövs mer forskning för att veta hur det ser ut i Sverige för personalen.
Pris eller kvalitet – kommuner gör olika
Forskarna har också studerat hur tre kommuner i Sverige upphandlar särskilda boenden. De fann att det såg mycket olika ut. De större kommunerna upphandlade på kvalitet och de mindre kommunerna på pris.
Den kommun som gick på pris, där lägsta pris i princip vinner, hade gjort det ända sedan 1990-talet.
– Bara att det finns en skillnad är problematisk för ambitionen om jämlik omsorg i särskilt boende. När endast priset gäller finns risk att man drar ner på antalet anställda eller personalförutsättningarna. Det har också uttryckts att oavsett hur de presterat så blir det en ny upphandling, där lägst pris återigen vinner, säger Tomas Lindmark.
Samtidigt, menar han, finns risk för ojämlikhet även där fokus är på kvalitet. En kommun med lite bättre resurser kan ha högre kvalitetskrav då den ger de privata aktörerna bättre förutsättningar ekonomiskt för att kunna erbjuda det, medan dessa krav kan vara väldigt låga i en annan kommun.
Omsorgen är inte jämlik
En jämlik omsorg betyder att man ska bemötas av ett visst antal anställda och få personcentrerad omsorg – oavsett var man bor, säger Tomas Lindmark.
– Vissa forskare säger att den kommunala variationen är så stor att varje kommun nästan kan ses som en egen välfärdsstat i Sverige, att det gått så långt.
Äldreomsorgen kommer att behöva extremt mycket mer personal de närmaste 5-10 åren när 40-talisterna i ökad utsträckning behöver särskilt boende.
Tomas Lindmark undersöker nu hur chefer och personal på svenska boenden vill förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön för att få fler att söka sig till yrket.
Tomas Lindmark, doktorand i socialt arbete vid Högskolan i Gävle tomas.lindmark@hig.se
I början av 1980-talet började hiv-pandemin spridas över världen och i mitten av decenniet sågs de första fallen av utvecklad aids dyka upp i västra Afrika.
Då upptäckts en ny variant av viruset. Den första varianten fick heta hiv-1 och nästa fick namnet hiv-2. De som smittats med hiv-2 utvecklar infektioner och aids på nästan identiskt samma sätt som vid hiv-1, men sjukdomsförloppet vid den andra varianten tar ungefär dubbelt så lång tid.
4 700 personer har följts
Hiv-2 har sitt ursprung från apor i Västafrika och är främst spritt i Guinea Bissau.
– En tänkbar förklaring kan vara det utdragna krig som tidigare härjade i landet och de blodtransfusioner, skador och ökad smittspridning som kommer med krig, säger Hans Norrgren, forskare i infektionssjukdomar vid Lunds universitet.
Han bodde i Guinea Bissau under några år i början på 1990-talet och inledde då, tillsammans med andra, en studie på 4 700 personer. Dessa personer har därefter följts under 20 års tid.
Svårt att studera hiv-2
Ungefär fem procent av studiedeltagarna bar på hiv-2 från början eller infekterades under studiens gång. Sjukdomen är svår att studera eftersom den tar lång tid att utveckla. Virusmängderna i blodet är också låga.
Forskarna hade dock hunnit få ingående kunskaper om symtom och sjukdomsförlopp innan bromsmedicinerna började användas i Guinea Bissau i mitten av 2000-talet. Men när det gäller symtomfria personer med hiv-2 har rekommendationerna inte varit helt tydliga.
– Att det tagit så lång tid beror dels på att man länge underskattade sjukdomens dödlighet. Våra resultat visar dock tydligt att nästan alla med hiv-2 förr eller senare utvecklar sjukdomssymtom.
Dubbelinfektion bromsar sjukdomsförloppet
I sina studier upptäckte forskarna att det finns en immunologisk mekanism som bromsar sjukdomsförloppet. Det händer om en person blir dubbelinfekterad, det vill säga får båda hiv-varianterna.
– Eftersom vi har kunnat följa våra hiv-2-smittade i över två decennier ser vi att de som först fått hiv-2 och därefter smittats med hiv-1 har en långsammare sjukdomsutveckling än de som endast har hiv-1, säger Fredrik Månsson, forskare i kliniska infektionssjukdomar vid Lunds universitet.
– Det skulle kunna bero på någon typ av korsimmunitet som gör att de får vissa antikroppar och därmed ett mildare sjukdomsförlopp.
Kan bidra till bättre vaccin
Det är klart intressant, menar forskarna, med tanke på svårigheterna att hitta ett effektivt hiv-vaccin. Under årens lopp har flera vacciner kommit, men de flesta har varit en stor besvikelse och ingen har haft mer än en 30-procentig skyddseffekt mot nya infektioner.
– Hade vi kunnat förstå vad som låg bakom den bromsande effekten hos dubbelinfekterade kanske det skulle kunna bidra till att utveckla ett mer effektivt vaccin, säger Fredrik Månsson.
Hiv-2 blir mindre och mindre vanligt i Västafrika och i Sverige finns bara ett fåtal fall. Även när det gäller hiv-1 är den inhemska smittan i Sverige låg och det finns nu en effektiv kontroll genom förebyggande behandling av riskgrupper. Huvuddelen av de som smittas får smittan utomlands, genom sexuella kontakter.
Hiv hänger med hela livet
Hiv, humant immunbristvirus, är ett så kallat retrovirus vars arvsmassa integreras i den mänskliga arvsmassan. En hivinfektion läker därför inte ut spontant, utan den som har infekterats med hiv bär på viruset resten av livet. Viruset bryter gradvis ner kroppens immunförsvar vilket gör en mottaglig för andra infektioner. Utan behandling kan kroppen inte längre bekämpa infektionerna och personen utvecklar förvärvad immunbrist eller aids, ”aquired immunodeficiency syndrome”.
Idag saknas bot mot hiv men modern behandling med bromsmediciner gör att man effektivt får kontroll över viruset och förhindrar sjukdomsutveckling. Utan påvisbart virus i blodet finns inte längre någon risk för sexuell smitta och personen kan leva ett normalt liv.
Hiv är mycket mutationsbenäget vilket innebär utmaningar vad gäller behandling och som kräver god följsamhet, för att förhindra resistensutveckling. Det är även ett problem vid vaccinutveckling där skyddande vaccin bör täcka de olika varianterna av hiv som uppkommer efter hand som viruset förökas och muterar i bäraren.
Munhälsan har förbättrats markant i Sverige över de senaste årtiondena. Men vissa grupper löper större risk än andra att få problem med munhälsan.
En sådan grupp är unga vuxna mellan 18 och 25 år. I den åldern flyttar många hemifrån och börjar jobba – och ska ta eget ansvar för ekonomi och hälsa. I samma veva blir hälso- och sjukvården också avgiftsbelagd, i tandvårdens fall från det år man fyller 24 år.
Glesare tandvårdsbesök, sockerrik kost och rökning är en dålig men inte helt ovanlig mix bland unga vuxna som har kariessjukdom, konstateras i en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Unga fick gå till psykolog
I den studeras 135 unga vuxna, i Västra Götaland, med hög kariesförekomst. Alla dessa personer gavs, inom ramen för studien, standardiserad munhälsoinformation i allmäntandvården.
Hälften av studiedeltagarna lottades till att även få behandling hos en psykolog.
Terapiformen som användes heter ACT, en förkortning av ”acceptance and commitment therapy”. Behandlingen gick ut på att identifiera varför god munhälsa är värdefullt men handlade också om att träna mentala färdigheter, som acceptans, vilket kan göra det lättare att etablera mer hälsosamma vanor.
Förbättrad tandborstning och munhälsa
Det visade sig i forskningen att de som träffade psykolog fick en tydligt förbättrad effekt på munhälsan. Förbättrad tandborstning och ökad användning av tandtråd, tandpetare och fluor var några av de resultat som syntes.
Även i en kontrollgrupp ändrades beteendena, men inte lika mycket.
En uppföljande delstudie visade på större förbättring av munhälsan i psykologgruppen, även om resultatet för plack och tandköttsinflammation inte skilde sig signifikant mellan grupperna.
Resultaten tycks också peka på en skiljelinje mellan kvinnor och män. Genomgången ACT-behandling verkar ha varit mer effektiv för kvinnornas munhälsa.
Potential att förbättra hälsa
Det här visar på möjligheter till direkta beteendeförändringar och bättre munhälsa i en grupp unga vuxna med omfattande kariesproblem, enligt avhandlingens författare, tandläkaren Jennie Hagman.
– Resultaten visar att det finns ett behov av att utveckla effektiva metoder och tekniker för att främja munhälsan, och att teoribaserade metoder för att ändra folks beteende har potential att förbättra både egenvård och munhälsa.
Under 2022 har apkoppor börjat smitta även i länder där infektionen tidigare inte förekommit och då framför allt mellan män som har sex med män.
Apkoppor är dock överlag en ovanlig virusinfektion. I Sverige har lite över 200 fall hittills registrerats av Folkhälsomyndigheten.
Relativt ovanligt bland kvinnor
I Europa och Nordamerika har bara cirka fem procent av de smittade varit kvinnor.
I en ny internationell studie har forskare undersökt apkoppors förekomst hos ciskvinnor, det vill säga personer som registrerats som flickor vid födseln och som har en fortsatt kvinnlig könsidentitet. De har också studerat transkvinnor – personer registrerade som pojkar vid födseln och med kvinnlig könsidentitet – samt icke-binära personer.
Ungefär häften av de totalt 136 fallen i studien rör ciskvinnor och ungefär hälften rör transkvinnor. Endast enstaka fall rör ickebinära personer.
Apkoppspartiklar, i lila, inuti celler. Bild: NIAID. Licens: CC BY 2.0.
Svårt att få rätt vård
Forskarna konstaterar att många av ciskvinnorna har behövt söka vård flera gånger innan de fått rätt diagnos. Det beror delvis på att de inte sökt sig direkt till en könsmottagning eller infektionsmottagning, utan istället gått till akuten eller vårdcentralen, enligt forskarna.
Ciskvinnorna smittas inte heller lika ofta, jämfört med andra, via sexuell kontakt. De som inte smittats via sex har istället fått infektionen via nära hud-mot-hudkontakt eller annan kontakt med kroppsvätskor.
– Bland ciskvinnorna tros så många som var fjärde ha smittats utan direkt sexuell kontakt vilket är intressant, säger Anna Grahn, läkare samt docent i infektionsmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Transkvinnor oftare sjuka via sexuell kontakt
För transkvinnorna i studien liknade smittmönstret mer det som är känt inom gruppen män som har sex med män, eftersom de nästan uteslutande smittats genom sexuell kontakt.
Liksom gruppen män sökte transkvinnorna också oftast vård via klinik för infektions- eller könssjukdomar.
Få fall bland barn
Omkring en fjärdedel av de studerade ciskvinnorna hade barn i hemmet. Endast två barn hade smittats, vilket forskarna också tycker är en viktig lärdom från studien.
Resultaten bekräftar tidigare fynd att infektionen överförs sexuellt genom kroppsvätskor och även genom hud-mot-hudkontakt.
En viktig slutsats från studien, menar forskarna, är också att det kan behövas bredare utbildning om apkoppor till annan sjukvårdspersonal än dem som är verksamma inom infektion och venereologi.
Hittills har ciskvinnor, transkvinnor och ickebinära varit underrepresenterade i forskningen och mycket är okänt när det gäller hur kvinnor påverkas av apkoppor.
– Vi behöver veta hur infektionen visar sig hos kvinnor och läkare behöver kunna känna igen sjukdomen. Dessa lärdomar kommer att hjälpa till att informera och skräddarsy effektiva folkhälsoåtgärder för att vara inkluderande för dessa grupper, säger Chloe Orkin, professor vid Queen Mary University of London.
Anna Grahn, docent i infektionsmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och infektionsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset anna.m.grahn@vgregion.se
För trettiofemte året i rad har HUI research, som ägs av branschorganisationen Svensk Handel, utsett årets julklapp. Denna gång föll valet på det hemstickade plagget med motiveringen: ”I en tid av bildlig och bokstavlig kyla, som följd av oroligheter i världen representerar Årets Julklapp 2022 en varm kram i produktform att ge till sina nära och kära.”
– Omvärldsläget är komplicerat och årets julklapp speglar en vilja att ta det på allvar, säger konsumtionsforskare och etnolog Magdalena Petersson McIntyre på Centrum för konsumtionsforskning.
Allt fler börjar sticka
Det hemstickade plagget är onekligen något som ligger i tiden och allt fler plockar upp stickor och garnnystan. Michelle Obama, Julia Roberts, Ryan Gosling, Daktota Fanning, Cara Delevigne – listan kan göras lång med kändisar som i olika sammanhang prisar stickningens fördelar. Stickning har även vunnit mark bland yngre, bland annat med hashtagen ”knittok” på sociala medier.
Bild: Oksana Zub/Unsplash
Magdalena Petersson McIntyre är inte förvånad över att många fått upp ögonen för stickningen. I en tid där just tid har blivit en lyxvara, signalerar det något när en person sätter sig ner och stickar en stund.
– Det är helt enkelt inte alla förunnat att ha tid att lägga på stickning. Samtidigt tror jag att det finns ett ökat intresse för stickning som kan bero på en vilja att ta en mer aktiv del i framställningen av konsumtionsvaror som av många människor kan upplevas som ett eget bidrag i en komplicerad värld, säger hon.
Behov av lugn
2021 blev årets julklapp ”evenemangsbiljetten”, och årets julklapp är ett tecken på att det nu blåser helt nya vindar, menar konsumtionsforskare och socialpsykolog John Magnus Roos på Centrum för konsumtionsforskning.
– 2021 handlade valet av årets julklapp mer om att rädda en utsatt bransch, skicka en hälsning till dem som hade haft det tufft under pandemin, samtidigt som det i befolkningen fanns ett uppdämt behov av social samvaro efter att många levt ganska isolerat under en lång tid. Årets julklapp indikerar vårt behov av att återgå till lugn, säger han.
John Magnus Roos förutspår att vi kommer att se fler stickkurser, stick-kit, symaskiner och liknande som en indirekt konsekvens av stick-trenden.
– Vi kan nog förvänta oss en ny industri. Se exempelvis naturupplevelser – egentligen är de gratis – men det konsumeras mycket för dessa upplevelser.
Kan bli något för klädindustrin
Han ser det dock inte som helt självklart av vi själva alltid kommer att stå för själva stickningen.
– Den traditionella klädindustrin kommer nog att sälja kopior av hemstickade plagg, för alla de som inte kan, vill eller hinner med, men som ändå vill uppfattas som trendiga. Kanske kommer vi även se en ökad konsumtion mellan konsumenter.
Även Magdalena Petersson McIntyre menar att det kanske kan bli tufft för den som vill hänga med i tiden, men som inte har utrymme i kalendern för att försöka hinna sticka raggsockor till hela släkten.
– Många människor är redan överlastade med arbete inför julen och om julklapparna ska stickas så ökar det på den stressen. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det också viktigt att de kläder vi har kommer till användning. Så sticka inte en tröja till någon som inte kommer använda den, säger hon.
Kontakt:
Magdalena Petersson Mc Intyre, konsumtionsforskare och etnolog, Centrum för konsumtionsforskning, Göteborgs universitet, magdalena.petersson-mcintyre@cfk.gu.se
Magnus Roos, konsumtionsforskare och socialpsykolog, Centrum för konsumtionsforskning, magnus.roos@cfk.gu.se
Artificiell intelligens, AI, kan användas för att utveckla framtidens material med ändamålsenliga egenskaper. Forskare vid KTH har nu utvecklat en AI-metod som banar väg för nya tekniska utvecklingar, visar en studie.
Med hjälp av metoden har forskarna kunnat sortera ut 17 bra legeringar* bland miljontals olika så kallade högentropi-legeringar. Det är legeringar som skulle kunna möta framtida behov eftersom de har hög hållfasthet och hårdhet, bra slitstyrka och kan stå emot korrosion.
Bland de 17 legeringarna identifierades två med extremt låg värmeutvidgning, något som önskvärt för högtemperaturapplikationer.
*Legeringar består av en blandning av två eller flera ämnen.
Metoden snabbar på processen
Konventionellt arbete med legeringsdesign tar vanligtvis flera år. Med den aktuella metoden bantas tiden till bara några månader.
– För att fortsätta övergången till en hållbar ekonomi och nå de globala klimatmålen behöver vi agera. Ett av de sätt på vilket vi kan göra det är genom utvecklingen av nya material, säger forskaren Stefan Bauer vid KTH.
Fakta om metaller
Sverige är historiskt sett en viktigt nation när det kommer till metaller. Redan på 1100-talet började man bryta järnmalm i landet. Enligt intresseorganisationen Svensk gruvnäring (SGU) fanns 92 procent av EU:s
järnmalmsproduktion i Sverige 2020.
Vätgas nyckeln till hållbart samhälle
Legeringarna som forskarna har hittat är lämpliga för hög- och lågtemperaturapplikationer, till exempel i flygplansmotorer eller för transport av flytande ammoniak, naturgas och väte.
Just vätgas anses vara en nyckel till ett mer hållbart samhälle.
– En förflyttning till en ekonomi som baseras på vätgas kräver att vi har behållare som klarar av att transportera och lagra flytande vätgas, och det i stor skala. Givet temperaturskillnaden mellan flytande väte och den omgivande miljön så behöver vi nya material som har samma volym oavsett om det är kallt eller varmt, säger Stefan Bauer.
De material som används idag expanderar vid värme och krymper vid kyla. Över tid skulle en behållare byggd av tillgängliga metaller idag, och som kan rymma stora mängder flytande väte under stor tryck, antingen explodera eller implodera, beroende av den omgivande temperaturen.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
