För tio år sedan upptäckte forskare att 518 miljoner år gamla fossil från den kambriska perioden innehöll nervvävnad. Detta möjliggjorde en helt ny typ av analyser.
Det blev bland annat möjligt att studera biologiska likheter och skillnader mellan de primitiva urdjuren som skvalpade omkring i världshaven för en halv miljard år sedan och dagens moderna leddjur, det vill säga spindlar, insekter, kräftdjur och tusenfotingar.
Maskliknande urdjur
I en ny studie har ett internationellt forskarlag analyserat det maskliknande havsurdjuret Cardiodictyon catenulum, som hör till gruppen lopoder och levde i Chiungchussu-formationen nära Kunming i sydvästra Kina.
– Våra resultat pekar mot en förenande arkitektur som länkar samman den här 518 miljoner år gamla havsmaskens hjärna med dagens moderna leddjurshjärnor, säger Marcel Sayre, biologidoktorand vid Lunds universitet.
Leddjurens hjärnors evolutionära ursprung har varit föremål för intensiv debatt. En del forskare har menat att leddjurens förfäders hjärnor varit sammansatta av sammansmälta segment. På senare år har andra forskare hävdat att de utvecklats oberoende som osegmenterade strukturer.
Liknar hjärnan hos moderna leddjur
I den aktuella studien lyckades forskarlaget identifiera tre domäner i den fossilerade nervvävnaden. De samlade resultaten indikerar att de studerade lobopodernas hjärnor inte var segmenterade utan i stället påminner om dagens moderna leddjurshjärnor som består av osegmenterade strukturer.
– Mellan 80 och 85 procent av alla djurarter på jorden är leddjur. Det är svårt att överskatta deras betydelse. De här fossilerna ger en glimt av en hjärna som är över 500 miljoner år gammal och som är förfader till majoriteten av arterna på planeten idag, säger Marcel Sayre.
De lila partierna visar spår av fossilerad vävnad hos det maskliknande havsurdjuret. Bild: Nicholas Strausfeld
Betydelse för neurovetenskap
Förutom att identifiera lobopodernas centrala hjärna som osegmenterad kunde forskarna, genom att analysera genuttrycksmönster, hitta attribut som tyder på att hjärnan utvecklats oberoende de så kallade ventrala nerverna, det vill säga de segmenterade nerverna i djurets kropp, något som många forskare tidigare trott.
– Hjärnans organisation och funktion formas av evolutionen. Grundforskning och evolutionär historia är därför avgörande för att främja neurovetenskapens mål, säger Marcel Sayre.
Förutom Lunds universitet har University of Arizona, Yunnan University, Macquarie University och King’s College London deltagit i studien.
Studien bygger på en analys av kliniska studier där cannabis har jämförts med placebo vid behandling av smärta. Förändring i smärtintensitet före och efter behandling var studiens primära utfallsmått.
Det visade sig att smärtintensiteten minskar signifikant efter behandling med placebo, med måttlig till stor effekt. Forskarna såg heller ingen skillnad i smärtminskning mellan cannabis och placebo, vilket överensstämmer med resultat från en annan nyligen publicerad metaanalys.
Placebo ger tydlig respons
– Det finns en tydlig och kliniskt relevant placeborespons i studier av cannabis för smärta, säger Filip Gedin, postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
KI-forskarna undersökte också om det finns ett samband mellan hur stor behandlingseffekt cannabisstudierna visar och vilket genomslag samma studier får i medier och inom forskning.
Stor medieuppmärksamhet
Cannabisstudierna visade sig få stor uppmärksamhet i medier jämfört med andra studier. Genomslaget var stort oavsett hur mycket cannabispreparaten tycktes hjälpa och oavsett responsen på placebopreparat.
Forskarna såg heller ingen koppling mellan andelen positivt formulerade nyheter en studie fick och effekten av cannabisbehandlingen i samma studie.
– Vi ser att cannabisstudier ofta beskrivs positivt i media, oavsett studiernas resultat. Det är problematiskt och kan påverka förväntningarna på smärtlindring vid behandling med cannabis. Ju större positiva effekter en behandling antas ha, desto större potentiella nackdelar kan tolereras, säger Filip Gedin.
Filip Gedin, postdoktor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet filip.gedin@ki.se
Hösten 2018 inträffade några svårförklarade olyckor vid främst vått väglag längs E4 och E20, där Förbifart Stockholm vid Kungens kurva i södra Stockholm är en del av sträckningen. När olyckorna inträffade uppfattades vägbanan som slirig. Inspektion och friktionsmätning visade även att friktionen var låg.
Problemet med så kallad polering, som innebär att vägbanan är slät, är känt sedan tidigare – särskilt på utsatta ställen som cirkulationsplatser, skarpa kurvor eller vid trafikljus. Men på senare tid har polering uppstått på oväntade platser.
I en studie vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har därför orsaken till problemen undersökts.
– Läget är allvarligt med tanke vilka krav på friktion Trafikverket ställer och att flertalet vägar som vi har undersökt visar sig ha sämre friktion. I vår förstudie har vi börjat med att lyfta fram några möjliga orsaker, säger Henrik Bjurström, projektledare och forskare på VTI.
Uppruggning av vägar har minskat
Tidigare skedde en uppruggning på grund av dubbdäck vintertid. Den har nu minskat eller uteblivit helt. Forskarna har mätt friktionen på en provsträcka på E4/E20 i höjd med Kungens kurva och en rad infartsleder kring Stockholm. Mätningarna bekräftar att problemet med låg friktion inte längre är begränsat till enstaka vägavsnitt utan återfinns på flertalet av de undersökta vägarna.
Förutom att den förväntade uppruggningen har uteblivit under vinterperioden, har poleringen fortsatt under sommarperioden och ytterligare minskat friktionen.
Friktionsdäck allt vanligare
En av de faktorer som forskarna har identifierat är den nya typen av dubbdäck med mindre aggressiva dubb, som minskat slitage och uppruggning med upp till 20 procent. Användningen av dubbdäck i Stockholm har även minskat med 20 procentenheter de senaste tio åren.
I stället har allt fler friktionsdäck, som är vinterdäck utan dubbar och framtagna för nordiskt vinterväglag, tillkommit. Dessa friktionsdäck polerar till och med vägbeläggningen mer än sommardäck. Andra orsaker till fenomenet med poleringen är att trafiken har ökat och allt fler tyngre och starkare fordon tillkommit.
– Vi hoppas kunna göra ett fortsättningsprojekt där vi med hjälp av VTI:s provvägsmaskin kan ta fram mer kvantitativa resultat och göra mer ingående studier på orsakerna till poleringen. Då kan vi komma närmare svaret på vilka faktorer som påverkar poleringen och hur mycket, säger Henrik Bjurström.
Beläggningen inte anpassad
Ett problemområde är nämligen själva vägbeläggningen. Sverige har slitstarka stenmaterial som porfyr och kvartsit länge använts i beläggningarna för att minimera slitaget till följd av dubbdäck. När dubbarna nu utvecklas för att vara mindre aggressiva mot beläggningen, och fler även väljer att köra dubbfritt, kanske man måste tänka om vid val av stenmaterial, menar forskarna.
– Porfyr är den mest slitstarka typen av sten som vi har. På den biter inte den nya typen av dubbar så att den ruggar upp ytan. I stället blir stenarna polerade till att bli släta och hala.
I Finland har tester utvecklats för nya dubbdäck som visar hur mycket de sliter på vägen. Forskaren Henrik Bjurström vid VTI menar att en fortsättningsstudie skulle kunna omfatta en jämförelse med förutsättningarna i Finland och Norge eftersom dessa länder har liknande klimatförutsättningar som Sverige.
Man kan jobba, men ha så små hushållsinkomster att man räknas som fattig, ”arbetande men fattig”. Andelen arbetande men fattiga i Sverige har legat på ungefär samma nivå, 1,5–2 procent av befolkningen, under lång tid.
Män fattigast trots jobb
Ensamstående kvinnor i åldern 30–39 har tidigare varit de som varit fattigast trots att de jobbat. Nu visar en ny studie från Göteborgs universitet att en förändring har skett.
Utrikesfödda gifta män mellan 30 och 49 år är de som numera lever på minst marginaler trots jobb.
För att ingå i kategorin ”arbetande men fattig” ska personen bo i ett hushåll med en årlig total inkomst som är under den relativa fattigdomsgränsen. Gränsen är på 60 procent av den disponibla medianhushållsinkomsten i Sverige. De som har en disponibel inkomst under 13 300 kr per månad räknas som relativt fattiga.
Fångar dem som huvudsakligen arbetar
I tidigare forskning har gränsen för vem som arbetar varit mycket låg, säger Lovisa Broström, forskare i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Där har främst yngre personer och studenter som jobbar extra framstått som de som är arbetande men fattiga.
– Vi har satt gränsen för arbetsinkomster på 60 procent eller högre. Med ett högre mått fångar vi utvecklingen för dem som i huvudsak arbetar, men som ändå har så låga inkomster att de inte når över fattigdomsgränsen.
Fastnar i låga inkomster
Studien har följt utvecklingen från 1987 till 2016. Genom att följa och jämföra människor och hushåll under lång tid går det också att se hur många som stannar i fattigdom. Få kommer ur fattigdomen, enligt forskarna.
– Allt fler arbetande men fattiga fastnar i låga inkomster, säger Birgitta Jansson, forskare i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Framgångar i jämställdhetspolitiken men misslyckanden i integrationspolitiken kan förklara en del av resultaten, menar forskarna.
– Flera kvinnor skaffar sig högre utbildning, arbetar heltid i större utsträckning och lönerna i många kvinnodominerade arbeten har stigit. Bland invandrade män är det vanligt med lågbetalda servicearbeten och att de av olika anledningar inte tagit del av högre utbildning, säger Lovisa Broström.
När trä läggs i vatten och vattnet sedan avdunstar alstras små mängder elektricitet. Det har forskare vid KTH tagit fasta på. De har samlat in elektricitet från denna process – en typ av process som sker överallt i naturen där vätska färdas genom växtlighet.
10 gånger högre elproduktion
För att öka elektricitetsmängden har forskarna förändrat träets egenskaper via nanoteknik. Elproduktionen i trä påverkas nämligen av flera faktorer som area, porositet (täthet) och ytladdning. Elproduktionen påverkas också av hur lätt vatten kan passera genom materialet och vattenlösningen som sådan.
– Vi har jämfört den porösa strukturen i vanligt trä med det material som vi förbättrat avseende yta, porositet, ytladdning och vattentransport. Vi har uppmätt en elproduktion som är tio gånger högre än naturligt trä, säger Yuanyuan Li, universitetslektor vid KTH.
Hon säger också att ytterligare en justering av pH-skillnaden mellan trä och vatten har en potential upp till en volt mer elektrisk spänning. Det leder enligt forskarna till en anmärkningsvärd effekt på 1,35 mikrowatt per kvadratcentimeter.
Kan driva lampa och miniräknare
– För närvarande kan vi driva mindre teknik som LED-ljus och miniräknare. Om vi skulle försörja en bärbar dator med el skulle vi behöva ungefär en kvadratmeter trä med en tjocklek om en centimeter, och runt två liter vatten, säger Yuanyuan Li.
För ett normalt hushåll skulle behövas mycket mer, och mer forskning skulle krävas.
Elkällan kan återvinnas
Yuanyuan Li säger att träet hittills klarat av att leverera hög spänning i två till tre timmar innan den avtagit. Träet har enligt forskarna hittills klarat av tio cykler med vatten utan någon prestationsminskning hos materialet.
– Den stora fördelen med denna teknik är att du utan problem kan använda träet till andra ändamål, som transparent papper, träbaserat skum och olika biokompositer, när det är förbrukat som energikälla.
Yuanyuan Li, universitetslektor på avdelningen biokompositer vid KTH yua@kth.se
Femte sjukan är en virussjukdom som ofta drabbar barn i skolåldern. Den orsakas av parvovirus. Vanliga symptom är rodnade utslag på kinderna som även kan sprida sig till armar och ben. Även vuxna kan smittas, men många får inga symptom.
En studie visar nu att risken att drabbas av sjukdomen är förhöjd om personen tillhör blodgruppen Rhesus D-antigen eller vad som kallas Rh(D). Förutom blodgruppsbestämning med AB0-systemet är Rh-systemet det vanligaste.
Femte sjukan – symtom hos barn
Femte sjukan brukar börja med att barnet får feber och känner sig trött. Symtom kan även vara värk i kroppen, ont i huvudet, illamående och diarré. Efter några dagar kan rodnad eller utslag, som kan klia, visa sig på kinderna. Utslagen sitter oftast kvar i ungefär en vecka.
Sjukdomen är vanligtvis lindrig, går över av sig själv och ger immunitet. Femte sjukan smittar via droppar som sprids vid hostningar eller nysningar.
Källa: 1177
Nytt fynd
I studien har drygt 160 000 blodgivare i Tyskland screenats för parvovirus mellan 2015 och 2018. Av blodgivarna var 22 personer infekterade av viruset. Alla infekterade personer tillhörde blodgruppen Rh(D).
– Det är ett stort och ännu inte beskrivet fynd som kan betyda att Rh(D) är viktig när viruset ska ta sig in i värdcellen och kanske till och med en ny, ännu icke identifierad cellulär receptor för viruset, säger forskaren Rasmus Gustafsson vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.
Kvinnor var överrepresenterade
Forskarna kunde även se att risken för infektion var förhöjd under sommarmånaderna. Dessutom verkar det som att kvinnor, samt personer i åldrarna 31 till 40 har en ökad risk för infektion.
– I den åldern har man ofta småbarn. Sedan tidigare vet vi att små barn blir smittade på förskola och smittar sedan sina föräldrar. Så ålders- och könsfördelningen kan vara en spegling av att kvinnor i högre grad än män arbetar i vårdande yrken och tar hand om barn, säger Rasmus Gustafsson.
– Vi har infogat så kallade antennkomplex mellan två speglar som är placerade bara några hundra nanometer ifrån varandra i en optisk mikrokavitet. Man kan säga att vi skördar ljus som reflekteras fram och tillbaka mellan speglarna i ett slags fångenskap, säger Tönu Pullerits, kemiforskare vid Lunds universitet.
Illustrationen föreställer fem antennkomplex mellan två speglar. Avståndet mellan speglarna är ungefär 300 nanometer. Bild: Tönu Pullerits
Studien visar att det finns en stark växelverkan mellan ljuset och antennkomplexen. Det här samspelet kan skynda på processen att överföra energi. För att den här så kallade fotosyntetiska ljusinsamlingen ska fungera optimalt, och kunna användas för att till exempel framställa bränsle, måste alla steg i den komplicerade processen vara mycket effektiva.
– Om vi kan göra de första stegen i fotosyntesen snabbare och effektivare kan vi förhoppningsvis även göra ljusenergi av andra enheter mer effektiva, säger Tönu Pullerits.
Vill fånga koldioxid med hjälp av solljus
Solljuset som träffar vår jord under en timme motsvarar nästan mänsklighetens totala energiförbrukning under ett helt år. Samtidigt ökar våra globala utsläpp av koldioxid. Att ta vara på solens energi för att fånga upp växthusgas och sedan omvandla den till bränsle är ett hett forskningsfält.
I en tidigare studie kunde ett forskarlag i Lund visa att man med hjälp av avancerade material och ultrasnabb laserspektroskopi på sikt skulle kunna minska nivåerna av växthusgaser i atmosfären. Samma forskarlag gjort dessa nya upptäckter när det kommer till att dra nytta av ljus.
Omvandla koldioxid till bränsle
Tönu Pullerits hoppas att upptäckten i framtiden ska kunna användas till att med solens hjälp suga upp koldioxid ur atmosfären och omvandla den till användbara kemikalier. Det skulle kunna vara en av många lösningar för att få bukt med den klimatkris vi står inför. Men då måste det gå att utveckla större enheter som kan användas över hela världen.
– Vi har nu tagit ett par första steg på en lång resa. Man kan säga att vi stakat ut en mycket lovande riktning, säger Tönu Pullerits.
Förutom Lunds universitet har Universidad Nacional Autónoma de México, Göteborgs universitet, University of Glasgow deltagit i studien.
12 procent av Skånes kust är utsatt för en växande stranderosion, enligt en kartläggning från Sveriges geologiska undersökning. I andra länder är problemen ännu större. I Nederländerna skyddas kusten av vallar av sten och lera. På andra håll, där stormar härjar, bekämpas erosionen ofta med att ny sand fylls på.
Men det finns ytterligare en lösning, nämligen att vara på naturens eget skydd mot stranderosion. I en studie från bland annat Göteborgs universitet har forskare funnit att sjögräs spelar en mycket viktig roll i att hindra erosion.
Ålgräs sattes i våg-tankar
I studien grävde forskarna upp sandbottnar på flera ställen, med och utan sjögräsarten ålgräs, och placerade bottenbitarna i en stor tank som kan simulera vågor. Försöken visar att sanden påverkas mycket mindre av vågorna om det växer ålgräs i den.
– Sedan tidigare vet vi att sjögräsets långa bladverk fungerar som vågbrytare i vattnet men nu kan vi visa att rötterna håller fast sanddynerna som en sorts armering av sanden, säger Eduardo Infantes, marinbiolog vid Göteborgs universitet.
Sjögräs kan återplanteras
Ålgräs växer längs Sveriges kuster och det finns områden med stora ängar av sjögräs som växer på bottnarna, till exempel i Skåne.
På andra ställen har sjögräset försvunnit vilket kan göra kusten blir mer sårbar för stranderosion – som kan öka framöver i takt med stigande havsnivåer och fler stormar. Cirka 8 procent av världens befolkning lever i områden som ligger lägre än 10 meter över havet.
– Därför blir det ännu viktigare att bevara de sjögräsängar som finns och även försöka återplantera sjögräs där det har försvunnit, säger Eduardo Infantes.
– I vår forskning har vi gjort framgångsrika försök med att restaurera ålgräsängar på Västkusten, men det gäller att studera bottenmiljön noga för att lyckas med återplanteringen.
Försök i fält väntar
Forskarna har också tagit prover på leriga havsbottnar, men där är effekten mindre. Det spelar dock mindre roll eftersom leriga bottnar oftast finns i fjordar och andra områden som är mindre utsatta för vågor.
Nästa steg i forskningen blir att göra mätningar på sanderosionen vid en utsatt strand längs kusten. Där kan andra faktorer påverka, som vattenströmmar, båttrafik och tillflöden från floder.
– Det är mer komplicerat i fält, men vi har skapat realistiska stormvågor i våra försök och sjögräset har en skyddande effekt. Jag tror det kommer att visa sig även i fältförsök, säger Eduardo Infantes.
Eduardo Infantes, marinbiolog på institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet eduardo.infantes@bioenv.gu.se
Den kallas ibland för det sjätte massutdöendet, den förlust av biologisk mångfald som forskarna varnar för. 75 procent av jordens landyta är tydligt påverkad av mänsklig aktivitet och en miljon arter är så hotade att de riskerar att utrotas inom de närmaste årtiondena enligt FNs expertpanel för biologisk mångfald.
Artförlusten är en av de akuta frågor som ska diskuteras vid COP15-mötet i Kanada i december 2022. Målet är att förhandla fram ett nytt internationellt ramverk för den biologiska mångfalden på jorden.
Akut hot även mot människan
Och frågan är verkligen akut, enligt forskare. Förlusten av arter är ett hot mot människans framtid, inte minst.
– Arter bidrar till en fungerande natur som ger oss olika tjänster. I en föränderlig värld vet vi inte vilka arter som kan bli viktiga i framtiden. Den enda hållbara strategin är därför att bevara mångfalden – både vanliga och ovanliga arter, säger Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet och deltagare vid mötet i december.
Rättvisefrågan viktig
Det som behövs, säger han, är en överenskommelse som motsvarar klimatavtalet Parisavtalet. Och precis som i klimatförhandlingarna behövs ett rättviseperspektiv.
– Vi i industrialiserade länder som redan har förött mycket av vår natur kan knappast vänta oss att fattigare länder skall acceptera starkt ökat naturskydd utan rimlig ekonomisk kompensation, säger Henrik Smith.
Obalansen mellan den rika och den fattiga världen gör sig också påmind när det gäller avsättning av mark för att skydda biologisk mångfald, säger Maria Blasi, forskare vid Lunds universitet och mötesdeltagare. Enligt ett förslag ska 30 procent av hav och mark vara skyddade till år 2030. Frågan är kontroversiell och väntas leda till diskussioner.
– Vem ska bestämma vad som ska skyddas? Vem ska avsätta eller avstå från land? Och vem ska bekosta det? säger Maria Blasi.
Artförlusten har hamnat i skuggan
Klimatkrisen har fått en enorm uppmärksamhet jämfört med krisen för biologisk mångfald. Det kan bero på att biologisk mångfald är svårare att kommunicera, enligt Maria Blasi.
– Det är väldigt komplext, det är inte som matte, att ett plus ett blir två. Det handlar om interaktioner och relationer, hur olika arter är beroende av varandra. Klimatförändringen är lättare att kommunicera eftersom vi kan följa hur koldioxiden i atmosfären ökar och också se hur temperaturerna stiger. När det gäller biodiversitet är det inte lika enkelt, säger hon.
Thomas Hickmann, statsvetare vid Lunds universitet, säger att bristen på uppmärksamhet kan bero på att människor, i sin vardag, inte märker krisen för den biologiska mångfalden. Många vet säkerligen inte heller hur beroende mänskligheten är av olika ekosystemtjänster. Thomas Hickmann ser tidig utbildning av barn och unga som en central fråga för att lösa biodiversitetskrisen, liksom en politisk vilja att ta tag i den. En normförskjutning är också nödvändig, menar han.
– Vi behöver en förståelse för att vi är en del av naturen och inte kan exploatera den för alltid.
Risk för tandlöst avtal
Det blir sannolikt ett avtal vid mötet i Kanada i december. Men risken finns att ambitionsnivån sätts för lågt, menar forskarna.
– Det finns många andra kriser som pockar på uppmärksamheten just nu. Förhoppningen ligger dock i att insikten ökat om att kriserna – den om klimatet och den om biodiversitet – är kopplade och därför måste lösas samtidigt, säger Henrik Smith.
Mötet i Montreal och Konventionen om biologisk mångfald
Konventionen om biologisk mångfald skapades vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio 1992 och började gälla 1993. Konventionen kompletterades senare med två protokoll: Dels Cartagenaprotokolle, om hur man ska skydda biologisk mångfald från risker kopplade till genmodifierade grödor, dels Nagoyaprotokollet – om tillträde till genetiska resurser samt en rättvis fördelning av inkomster och nyttor kopplade till användandet av dem.
År 2010 antog världssamfundet en strategisk plan, de så kallade Aichimålen, för hur man skulle förbättra situationen för den biologiska mångfalden under 2011 till 2020. På grund av Covid-pandemin har inget nytt ramverk kommit på plats för tiden efter 2020.
Ett Post-2020 Global Biodiversity Framework är ett av målen för COP15 i Montreal den 7–19 december. COP står för ”conference of the parties” – alltså ett möte för de parter som undertecknat konventionen – och siffran anger vilket möte i ordningen det är. Parterna möts i regel vartannat år. Förslaget till nytt ramverk som ska diskuteras på COP15 innehåller fyra övergripande mål och 22 delmål.
På ett aktivitetsbaserat kontor är huvudregeln att ingen har ett eget arbetsrum eller en förutbestämd plats. Istället finns gemensamma kontorsytor där medarbetarbetare väljer plats för dagen utifrån den dagens arbetsuppgifter, eller utifrån platstillgång. Ofta finns flera typer av ”zoner” på det aktivitetsbaserade kontoret, som en kontorsyta där regeln är att man är tyst och andra ytor där det är fritt fram för prat och möten.
Bild: Dylan Gillis, Unsplash
Tiotals miljoner människor i Europa arbetar på kontor som kan beröras av ombyggnationer till aktivitetsbaserade kontor. Men ännu är relativt lite känt om vad detta innebär för kontorsmedarbetarna, säger David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
– Det är en jätteomvandling som håller på att ske men det finns ganska lite forskning att luta sig mot. Vi inom forskarsamhället måste försöka förstå vilka konsekvenser detta kan få för hälsan.
700 anställda följdes
I syfte att förstå mer har forskare vid Högskolan i Gävle under en längre tid följt 700 anställda vid Trafikverket, under övergången till aktivitetsbaserade kontor. Forskarna fann bland annat att utförliga förberedelser gjorde övergången lättare.
Före flytten till det nya kontoret ordnade arbetsgivaren en rad föreläsningar och workshops. Det kunde vara information om skälen till omdaningen, eller praktisk information om sådant som ergonomi och förhållningsregler i det nya kontorslandskapet. Syftet var att få medarbetarna att känna sig införstådda och delaktiga och öka deras kunskaper.
Mer delaktighet
– Vi ser nu att kunskapen och känslan av delaktighet var betydligt högre hos dem som hade deltagit i minst en aktivitet, jämfört med dem som inte hade varit med i någon aktivitet, säger Eva Bergsten, forskare i arbetshälsa vid Högskolan i Gävle
För varje extra aktivitet som en anställd hade deltagit i ökade förståelsen ytterligare. Det visade sig redan innan man flyttade in i de nya kontoren, enligt forskarna.
– Att få stöd i en sådan process gör att allt går mycket smidigare och att det fungerar mycket bättre sedan, så att det inte bara blir någonting som bara händer och som man måste anpassa sig till, säger Eva Bergsten.
Stort behov av kunskap
Men det behövs fler studier på området, enligt forskarna – särskilt nu när distansarbete har blivit vanligare och kontor ritas om till följd av det. Till exempel finns ett stort behov av evidensbaserade riktlinjer och verktyg för att främja hälsa på jobbet, säger forskaren David Hallman.
– Det är slående hur lite vi vet om hälsokonsekvenserna av nya kontorsdesigner. Kunskapsluckor som också gör att företagens arbetsmiljöpolicy och regelverk kanske inte är uppdaterade när det gäller hur man arbetar i modernt kontorsarbete.
Eva Bergsten, forskare i arbetshälsa vid Högskolan i Gävle eva.Bergsten@hig.se
Ibland, som symtomlindring, ges morfin till människor med svår andnöd, till exempel människor med sjukdomen kol. Men en ny studie från bland annat Lunds universitet pekar på att morfin inte hjälper kol-patienter att bli mindre andfådda.
I studien ingick 156 kol-patienter med svår och kronisk andnöd. Vissa fick en lägre dos morfin, andra en högre och vissa fick placebo. Studien var dubbelblind, vilket innebär att varken deltagare eller personal visste vem som fick vad.
Inga förbättringar sågs
Forskarna jämförde grupperna för att se hur de skattade sin upplevelse av andfåddhet.
Med hjälp av rörelsesensorer mättes också hur mycket deltagarna hade rört sig under studien. Det är känt att träning kan förbättra den fysiska kapaciteten och därmed minska andningsbesvär, men för svårt sjuka med kronisk andnöd kan rörelse vara svårt.
– En del förväntade sig nog att studien skulle visa på att morfinbehandlingen skulle göra deltagarna mindre andfådda och mer fysiskt aktiva. Tyvärr ser vi inga sådana tendenser alls i någon av grupperna. Vi såg inte några förbättringar vad gäller värsta upplevda andfåddhet och de som fick morfin tenderade snarare att röra sig mindre och bli mer trötta, säger Magnus Ekström, forskare vid Lunds universitet samt läkare vid Blekingesjukhuset i Karlskrona.
– Det är beklämmande att det inte finns bättre behandling, men att generellt ge morfin till personer med kronisk andnöd kan vi utifrån de resultat vi sett inte rekommendera.
Kan hjälpa i andra situationer
Däremot ska man inte tolka studien som att morfin inte alls hjälper patienter med svår andnöd i vila och vid palliativ vård i livets slutskede, säger Magnus Ekström.
– Det har vi inte undersökt i studien, våra patienter hade i de flesta fall inte andnöd i vila. Den kliniska erfarenheten visar att vid livets slutskede och i krissituationer kan morfinbehandling ge viktig hjälp.
Magnus Ekström, forskare vid Lunds universitet och överläkare i lungmedicin vid Blekinge sjukhus i Karlskrona magnus.ekstrom@med.lu.se
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, studerar nutida gotiska berättelser, eller skräckberättelser, i böcker och på film och tv. Hon har nyligen kommit ut med en bok i ämnet och beskriver bland annat det kännetecknande för skandinaviska skräckberättelser.
– Det som utmärker skandinavisk – inte minst svensk – gotik är att vildmark, landskap och natur har en central roll. Det har även det övernaturliga vi finner i saga och folklore, säger Yvonne Leffler.
Under senare år har flera skandinaviska verk i genren gjort succé internationellt, som John Ajvide Lindqvists vampyrroman Låt den rätte komma in. Romanen har filmatiserats både i Sverige och i USA.
– Skandinavisk gotik erbjuder något nytt och lite mer kittlande för vana fans.
Speglar oro och ångest
Genren överlag, säger Yvonne Leffler, har alltid speglat sin tids oro och ångest. Den vilda naturen i dagens svenska gotik är exempelvis ett uttryck för samtidens klimatångest, till exempel i tv-serien Jordskott.
– Berättelserna skildrar vårt missbruk av landskapet och undantryckandet av de varelser vi inte känner igen som mänskliga. När vi skövlar skog så hämnas plötsligt naturen i form av ett troll eller väsen.
I berättelserna är det främst det kvinnliga i form av troll, skogsfrun och vittror som står i närmast förbund med naturen och det okända, enligt Yvonne Leffler. Det syns framför allt hos manliga författare och filmskapare och är en tradition sedan 1800-talets gotiska berättelser.
Skräckgenren ”tränar” oss
Social omvälvning och oro i samhället har historiskt gynnat skäckgenrens popularitet. En del menar att genren fungerar som en slags träning där vi lär oss att hantera vår egen ångest i det dagliga livet, säger Yvonne Leffler.
– Vi är fascinerade av det som är skrämmande, men fiktiva berättelser tillåter oss även att konsumera och närma oss det hotfulla på ett säkert och kontrollerat sätt.
Ekokritiken i den svenska gotiken erbjuder även ett nytt perspektiv på ett fenomen som ur en mänsklig synvinkel redan framstår som skrämmande.
– När det ekokritiska temat i berättelsen plötsligt representeras av naturen själv – exempelvis i en form av ett väsen – ser vi på problemet med andra ögon. Det får oss att tänka till lite.
Rädsla för välfärdskollaps
Yvonne Leffler tror att en ökande oro för det svenska välfärdssystemets utveckling kommer att avspeglas i den svenska gotiken framöver.
– Redan idag finns skräckberättelser om barn som är annorlunda, om personer med demens eller personer inom sjukvården. Det är en effekt av att någonting plötsligt händer i vårt trygga välfärdssverige som får oss i gungning. Vi börjar att ifrågasätta äldrevården eller vårt sätt att hantera död: Är den faktiskt rätt monstruös?
Dock kommer den vilda naturen och folktron troligtvis att fortsätta att vara ett centralt motiv i svensk skräck, enligt Yvonne Leffler.
– Vi måste komma ihåg att en stor del av befolkningen lever ett urbant liv. I kontrast till det urbana förefaller naturen som något främmande och därmed något skrämmande vi inte kan behärska.
Yvonne Lefflers bok heter Swedish Gothic: Landscapes of Untamed Nature.
Kontakt:
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet yvonne.leffler@lir.gu.se
Det är vetenskapligt känt vad som händer när man tvättar med tvål och tvättmedel. Men vad händer om man avlägsnar smuts i renat vatten, utan tvål eller tvättmedel? Det är rätt okänt. Och just det vill forskare vid Malmö universitet ta reda på.
Renat vatten är nyckeln
Med ”renat vatten” menas vatten som har filtrerats och avjoniseras så att man får bort ämnen som kalk, klor, salter och tungmetaller.
Målet för forskarna är att ta fram en vetenskaplig modell som förklarar vad som händer, kemiskt och fysiskt, när smuts tas bort i renat vatten.
I sådant vatten, är hypotesen, förändras de intermolekylära krafterna i kolloiden – ett system där ett ämne är finfördelat i ett annat, som i fallet med smutspartiklar i vatten. Andriani Tsompou, doktorand vid Institutionen för biomedicinsk vetenskap vid Malmö universitet, ger ett exempel:
– När du har salt i systemet kommer smutsen du vill få bort att klumpa ihop sig mer och göra det svårare för vattnet att avlägsna partiklarna från materialet.
Reningsgrad på 100 procent
I en tidigare studie har Andriani Tsompou och hennes kolleger studerat tvätt med vatten med olika egenskaper: Ett med kranvatten, ett med tillsatt salt, samt två med renat vatten.
I en mätning uppnåddes en 90-procentig rening av vaselin på en glasskiva i 25-gradigt vatten, med renat vatten.
I senare försök har forskarna experimenterat med flera tvättcykler med olika temperaturer. De har då uppnått en reningsgrad på 100 procent i 40-gradigt renat vatten, vid två tvättar.
Ska testa på tyg
I de försöken har man dock utgått från mycket fördelaktiga förutsättningar genom att välja ytskikt och smuts som har svaga bindningar.
– Eftersom det är så komplicerade processer måste vi bygga upp kunskap från mindre komplicerade ytor. Nästa steg för oss blir olja på plast som har starkare bindningar till varandra. Slutmålet är så klart att testa på riktigt tyg, säger Andriani Tsompou.
Tidigare studier har visat tydliga kopplingar mellan munhälsa och flera folksjukdomar, bland annat cancer, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och alzheimer.
För att undersöka vilka bakterier som finns i en tand- eller käkbensinfektion har forskare vid KI analyserat prover som samlats in mellan 2010–2020 vid Karolinska universitetssjukhuset. Resultatet är en lista över de vanligaste förekommande bakterierna.
– Här rapporterar vi för första gången den mikrobiella sammansättningen av bakterieinfektioner från prover som samlats in under en tioårsperiod i Stockholms län. Resultaten visar att ett flertal munbakterieinfektioner med koppling till systemiska sjukdomar förekommer ständigt, och vissa har även ökat under det senaste decenniet i Stockholm, säger Margaret Sällberg Chen, professor vid institutionen för odontologi vid Karolinska institutet.
De vanligaste munbakterierna
Studien vid KI visar att de vanligaste grupperingarna av bakterier bland proverna var firmicutes, bacteroidetes, proteobacteria och actinobacteria. När det gällde enskilda släkten av bakterier var de vanligaste streptococcus spp, prevotella spp och staphylococcus spp.
Tandinfektioner kan påverka resten av kroppen
Enligt forskarna ger resultaten nya insikter om mångfalden och förekomsten av skadliga mikrober i munhålans infektioner.
– Fyndet är inte bara viktigt för tandvården utan bidrar även till en bättre förståelse av tandinfektionernas betydelse för patienter med underliggande sjukdomar. Om en viss bakterie gör skada i munnen så är sannolikheten stor att den kan vara skadlig för vävnader på andra platser i kroppen, säger Margaret Sällberg Chen.
Bättre diagnostik och behandling
Forskargruppen har i tidigare studier bland annat visat att förekomsten av munbakterier i bukspottkörteln avspeglar svårighetsgraden i bukspottkörteltumörer.
Kartläggningen gjordes med hjälp av 1014 prover från lika många patienter, där 469 var kvinnor och 545 var män. Studien genomfördes med hjälp av metoden MALDI-TOF masspektrometri, som ger en snabb identifiering av enskilda levande bakterier i ett prov men sällan används inom tandvården.
– Detta var en epidemiologisk studie med ett begränsat patientunderlag och för att säkerställa resultatet behöver vi fler och större studier. Nu hoppas vi att tandläkare ska börja samarbeta mer med kliniska mikrobiologiska laboratorier. Det skulle kunna öka förståelsen för vilka bakterier som ligger bakom en viss tandinfektion och bidra till bättre diagnostik och behandling, säger forskaren Volkan Özenci vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska institutet.
Den genetiska koden i vårt DNA transkriberas till molekylen mRNA, som fungerar som en budbärare som talar om för cellens fabrik vilket protein den ska producera och i vilka mängder. Processen är grundläggande för cellernas olika funktioner i levande organismer.
Forskare har lagt stor kraft på att försöka kontrollera genuttrycket eftersom det bland annat kan bidra till utveckling av proteinbaserade läkemedel.
Transkription och genuttryck
I cellernas kärna finns vår arvsmassa, DNA. I arvsmassan finns gener som innehåller information om hur kroppen ska byggas upp och fungera.
När en gen läses av bildas en kopia i form av ett budbärar-RNA (mRNA). I ett senare steg fungerar det som en mall vid proteintillverkningen.
När en gen transkriberas kallas det för genuttryck. En gen kan ha ett högt eller lågt uttryck, vilket beskriver hur mycket mRNA som bildas.
Källa: 1177 och Gentekniknämnden
Vacciner och läkemedel
Ett aktuellt exempel är mRNA-vaccin mot covid-19. Det talar om för kroppens celler att de ska producera samma protein som finns på coronavirusets yta. Kroppens immunförsvar kan då lära sig att bilda antikroppar mot viruset.
På samma sätt är det möjligt att lära kroppens immunförsvar att besegra cancerceller eller andra svåra sjukdomar, om man vet och förstår den genetiska kod som ligger bakom produktionen av specifika proteiner.
En majoritet av dagens nya läkemedel är just proteinbaserade, men teknikerna för att framställa dem är både dyra och långsamma. Det är nämligen svårt att kontrollera hur DNA uttrycks.
Konstgjort DNA ger instruktioner
Förra året tog en forskargrupp på Chalmers ett viktigt steg i förståelsen för hur mycket av ett protein som tillverkas av en viss DNA-sekvens.
− Först handlade det om att fullt ut kunna ”läsa” DNA-molekylens instruktioner. Nu har vi lyckats designa eget DNA som innehåller precis de instruktioner som behövs för att kontrollera vilken mängd av ett specifikt protein som tillverkas, säger Aleksej Zelezniak som leder forskargruppen på Chalmers.
Principen bakom den nya metoden liknar den som används när en AI genererar ansikten som ser ut som verkliga människor. Genom att lära sig hur en stor mängd ansikten ser ut kan den sedan skapa helt nya verklighetstrogna ansikten. Det är sedan lätt att modifiera ansiktet genom att exempelvis säga att det ska bli äldre, eller ha en annan frisyr.
Printar DNA på beställning
På samma sätt har forskarnas AI fått lära sig strukturen och den mängdreglerande koden i DNA. AI designar sedan syntetiskt DNA som är lätt att förändra i önskvärd riktning. Enkelt uttryck får den en beställning på hur mycket av en gen som behöver uttryckas och ”printar” sedan rätt DNA-sekvens.
− DNA är en otroligt lång och komplex molekyl. Det är därför mycket utmanande att på experimentell väg göra förändringar i den genom att läsa, ändra, läsa och ändra igen. Det tar åratal av forskning för att hitta något som fungerar. Då är det i stället mycket mer effektivt att låta en AI lära sig hur principerna för att navigera DNA fungerar. Det som annars tar år kan kortas till veckor eller dagar, säger forskaren Jan Zrimec.
Hopp om utveckling av läkemedel
Forskarna har utvecklat sin metod på jästsvampen Saccharomyces cerevisiae, vars celler liknar däggdjursceller. Nästa steg är att använda människoceller. Forskarna har förhoppningar om att deras framsteg ska få betydelse för utvecklingen av nya såväl som befintliga läkemedel.
− Proteinbaserade läkemedel mot komplexa sjukdomar, eller alternativa livsmedelsproteiner, kan ta många år och vara extremt dyra att tillverka. En del blir så dyra att det inte går att få en ekonomisk avkastning på investerade pengar. Med vår teknik är det möjligt att utveckla och tillverka proteiner på ett effektivare sätt så att de kan kommersialiseras, säger Aleksej Zelezniak.
Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, National Institute of Biology i Slovenien, Biomatter Designs och Institute of Biotechnology i Litauen, BioInnovation Institute i Danmark och King’s College London, Storbritannien.
Våld och terrordåd med koppling till högerextremism har ökat kraftigt i västvärlden de senaste fem åren. Gärningsmännen är nästan alltid män som har radikaliserats på nätet. Att en radikaliseringsprocess sker digitalt är en relativt ny tendens.
Förekomsten av ekokammare, efter engelskans ”echo chamber”, sägs delvis kunna förklara utvecklingen. Ekokammare brukar beskrivas som miljöer på internet där ens världsbild eller åsikter sällan ifrågasätts utan istället befästs. Åsikter förstärks när de upprepas av deltagare med snarlik världsbild.
Bild: Lars Kienle, Unsplash
– Forskningen har observerat ett jättetydligt samband mellan det digitala och radikalisering inom extremhögern. Vi ville titta närmare på vad som faktiskt händer på de här plattformarna för att bättre förstå hur radikaliseringsprocessen går till, säger Anton Törnberg, forskare i sociologi vid Göteborgs universitet.
Ordval ändras successivt
Tillsammans med en forskarkollega har Anton Törnberg undersökt hur användare interagerar på Stormfront, ett nätforum där vit makt-anhängare och nazistsympatisörer deltar.
Med hjälp av så kallade ”web crawlers” som samlar in innehållet från webbsidor har forskarna indexerat 20 års diskussioner på forumet. Innehållet har analyserats av olika digitala verktyg som utformade för att förstå mänskligt tal- och skriftspråk.
Utifrån analyserna har forskarna kunnat följa nya medlemmar på forumet under åren för att se hur medlemmarna successivt anpassar sig till gruppen och förändrar sitt sätt att uttrycka sig.
– Vi ser att många användare börjar med ett språk som är rätt långt ifrån det som används på forumet. Men ganska snabbt börjar de närma sig den generella diskursen och använda de ord som andra använder, säger Anton Törnberg.
”Svarta” blir ”judar”
Ett sätt att synliggöra den språkliga förvandlingen är genom att titta på ord som byts ut mot andra men som fyller samma funktion. En funktion kan exempelvis vara att markera vissa grupper som ett hot.
– Vi ser en förskjutning där nya på forumet i början pratar om ”svarta” medan det senare byts ut mot ”judar”. Stormfront är ett nazistiskt vit makt-forum och det kan ses som en slags socialiseringsprocess där man successivt ändrar vem som ska ses som fienden, säger Anton Törnberg.
Forskarna har också kunnat se att nya användare vid en viss punkt talar mindre om sig själva som individer och allt mer som en del av ett kollektiv. Ord som ”jag” och ”mig” byts ut mot ”vi” och ”oss”.
Svårare att ducka
Att radikaliseringsprocessen flyttat ut på nätet har flera konsekvenser. Anton Törnberg menar att det bland annat gör att användarna utsätts för radikala åsikter mer frekvent.
– Tidigare kunde det vara när man väl sågs i de här slutna grupperna, men nu är det flera timmar per dag som de möts av det. Det som minskar i intensitet ökar i kontinuitet. Det blir svårare att ducka, säger han.
Större målgrupp
För de högerextrema grupperna blir det också lättare att få genomslag och nå nya målgrupper via breda plattformar som Facebook, Twitter, Reddit och Youtube.
– Förut var det begränsat till människor som gick att rekrytera in i de här grupperna, men det fanns en massa barriärer som gjorde att många inte ens blev aktuella. Nu slår det bredare och de högerextrema kan nå en större målgrupp. När vi tittar på de här grupperna online kan det ofta vara medelålders kvinnor med en söt katt på bilden som sitter och vräker ur sig vidriga saker.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
