Forskning om döden

Kyrkogårdar är mer än stilla platser för sorg – de berättar också om makt, språk och identitet. I franska Alsace vittnar gravarnas texter om regionens turbulenta och krigsdrabbade förflutna.

I takt med att våra digitala fotspår växer ställs samhället inför nya etiska dilemman kring vad som händer med vår information när vi dör. Tills tydligare lagar och riktlinjer finns på plats kring hur dödas data ska hanteras uppmanar Jesse Dinneen, universitetslektor på Högskolan i...

Man måste undvika att slänga döden i ansiktet på folk. Tajming och respekt är helt avgörande, menar Joakim Öhlén, professor i omvårdnad med inriktning palliativ vård, som säger att det är ett problem att palliativ vård ofta förknippas med enbart lidande.

En ångande kaffekopp, en höna eller ett verktyg. Symbolerna i dagspressens dödsannonser har blivit alltmer personliga de senaste decennierna. Samtidigt har innehållet och språkbruket i dödsannonserna ändrats relativt lite.

Rester från dödsritualer ger inte bara insikt i hur människor har sett på döden, utan avslöjar också mycket om deras liv. Det säger Alison Klevnäs, forskare i arkeologi vid Stockholms universitet.

Barn och ungdomar behöver professionellt stöd när en förälder begår självmord. Enstaka regioner i Sverige har rutiner för att erbjuda sådan hjälp, men de flesta har det inte. – Tyvärr är det sällsynt att samhället kliver in med den hjälp som vi vet är helt nödvändig, säger...

Att döden är blå eller ett flygande djur är de vanligaste sätten att illustrera döden i svenska barnböcker, visar en ny studie. Bara sex av tio böcker använder ordet ”död”. I övriga böcker kan det stå att någon har...

Tänk att kunna prata med – och få svar från – en död familjemedlem eller vän. Med hjälp av AI kommer det snart att vara möjligt att bygga "nekrorobotar", kopior av människor som har levat. Frågan är om vi vill det?

Vilka är de tidiga tecknen på att en gammal människa förmodligen är på väg att dö? Det är inte alla som känner till det, inte ens alla som jobbar på särskilda boenden för äldre personer. Det visar en avhandling från Lunds...

Döden, ett faktum vi som människor står helt handfallna inför, har historiskt varit en självklar del av det dagliga livet. Men i modern tid har något hänt i den västerländska kulturen. Döden får inte plats i vår önskan om ett...

Det är möjligt att minska onödigt lidande när döden närmar sig, hävdar professor Carol Tishelman. Ett sätt är att lyssna mer på anhöriga. Eskil Degsell och hans fru har spelat kort – om döden.

Mat och hunger får inte samma innebörd i livets slutskede. Maten smakar inte som förr och många får svårt att äta. Måltiderna blir därför snarare en källa till oro och stress än till glädje och samvaro för både patienter och...

Hur såg de som levde i vikingatidens Storbritannien, Irland och Island på döden och på att dö, och hur såg deras begravningsriter ut? Sådana frågor har en forskare vid Göteborgs universitet sökt svar på genom att studera en viss typ av...

Att få vara delaktig i vården, känna sig trygg i att förstå sjukdomssymptom och mötas av förståelse, har betydelse för de äldres upplevelser i vardagen, säger Maria Hedman, forskare om äldres villkor inom vård och omsorg vid...

Alla människor ska dö, men de flesta av oss vet inte exakt när det kommer att ske. Eller? I viss mån verkar vi faktiskt kunna skjuta upp dödsögonblicket för att inte missa viktiga händelser. Dessutom är majoriteten av svenska folket för...

I dagens Sverige gör vi ofta vårt bästa för att hålla döden på avstånd. Men våra värderingar kan följa med i livet efter detta. Till exempel tänker allt fler miljövänligt även när det gäller begravningar.