– Orsakerna till att följsamhet till reseråden inte minskar risken för att bli sjuk kan vara flera, till exempel ligger dålig hygien på restauranger bakom mycket av problemen med diarrésjukdomar. Varannan student som reste utomlands som en del i sina universitetsstudier blev sjuk. Vi ser generellt att yngre resenärer tar större risker jämfört med äldre resenärer och blir också därför oftare sjuka, säger Martin Angelin, infektionsläkare samt forskare på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, och som nu skrivit en avhandling.
Martin Angelin har i en enkätstudie undersökt utlandsresenärer som inför en resa besökt resevaccinationsmottagningen på infektionskliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå samt i en annan studie universitetsstudenter från Umeå, Stockholm och Göteborg som genomfört en del av sina studier utomlands.
Hälsostudenter tar störst risker
Hälsostudenter utmärker sig när det gäller riskexponering. I jämförelse med studenter från andra utbildningar fick hälsostudenter förvisso mer hälsorådgivning före resan men utsatte sig ändå för större risker, till exempel i trafiken. Dessutom så blev var tredje hälsostudent bärare av antibiotikaresistenta tarmbakterier, så kallade ESBL-bakterier, i samband med resan. Hälsostudenterna blev förutom ESBL-bakterier även bärare av många andra typer av antibiotikaresistenta bakterier. Många av dessa antibiotikaresistenta bakterier har man tidigare inte sett hos svenska resenärer.
Risken för bärarskap med ESBL-bakterier ökade beroende på resmål och ifall man behandlades med antibiotika under resan. Resenärer till Indien hade högst risk för bärarskap. Konsekvenserna av detta bärarskap är oftast små för den enskilde friske resenären, men bidrar till ökningen av antibiotikaresistens i Sverige och leder till att mer utsatta individer kan insjukna i sjukdomar orsakade av dessa resistenta bakterier.
Martin Angelin är uppväxt i Helsingborg och tog sin läkarexamen i Göteborg 2003. Han arbetar som infektionsläkare på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Avhandling
Fredagen den 27 november försvarar Martin Angelin, institutionen för klinisk mikrobiologi, sin avhandling med titeln: Resande – en riskfaktor för sjukdom och spridandet av antibiotikaresistens. Engelsk titel: Travel – a risk factor for disease and spread of antibiotic resistancen. Opponent: Anu Kantele, professor vid Institutionen för klinisk medicin, Helsingfors universitet. Huvudhandledare: Helena Palmgren. Disputationen äger rum kl 09 i Byggnad 6A, Sal A5, Norrlands universitetssjukhus
För mer information:
Martin Angelin, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Telefon: 070-372 9646 martin.angelin@umu.se
Forskarna bygger ett digitalt kvinnobiografiskt lexikon som lyfter fram glömda och förbisedda insatser gjorda av kvinnor.
− I befintliga lexikon missgynnas kvinnor, bland annat på grund av rådande könsnormer i urvalskriterierna, med också för att ojämlika villkor gjort att männen haft större utrymme att genomföra handlingar som gjort officiella avtryck i samhället, säger Maria Sjöberg, professor i historia som leder projektet tillsammans med Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap.
Utvald på grund av känd man
De kvinnor som finns med i dagens lexikon har inte sällan valts ut för att de varit gifta med en prominent man eller möjligen varit framstående kulturellt, som till exempel skådespelerska, sångerska eller författare. I och med det förloras många kvinnliga insatser.
För att hamna i det kvinnobiografiska lexikonet finns fyra urvalskriterier som är mer vidsträckta: a) kvinnor med anknytning till Sverige som har bidragit till samhällsutvecklingen i Sverige, internationellt, regionalt eller lokalt b) historiskt betydelsefulla kvinnor som har levt i Sverige c) pionjärer på olika områden d) kvinnor som bidragit väsentligt i kampen för könens jämlikhet.
En redaktion bestående av både historiker och litteraturvetare ska under de kommande två åren ta fram listor på kvinnor som borde vara med i lexikonet. Ett urval kommer sedan ske och skribenter utses som kan författa artiklar över kvinnorna. Uppskattningsvis kommer 1000 artiklar att ingå i projektet.
Underlag för ny forskning
Tanken är att lexikonet ska vara tillgängligt gratis på webben och länka till andra uppslagsverk, arkiv och museer. På så sätt skapas ett historiskt relevant källmaterial för studier av såväl kvinnors som mäns skilda och ibland lika villkor i det förflutna. Lexikonet kommer att finnas både på svenska och på engelska.
− Därmed görs svenska kvinnors bidrag till vetenskap, litteratur, konst, politik, filosofi och populärkultur tillgängliga för svensk såväl som internationell forskning, och bildar samtidigt underlag för ny forskning, säger Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap.
Kontakta för mer information:
Maria Sjöberg, 0709-35 37 39, 031-786 52 57, maria.sjoberg@history.gu.se
Lisbeth Larson, telefon: 0708-16 30 58, lisbeth.larsson@lir.gu.se
Fakta
Projektet Svenska kvinnor on-line, från medeltid till nutid. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon på svenska och engelska har fått 5,7 miljoner kronor av Riksbankens Jubileumsfond och kommer att pågå under två år. I projektet ingår förutom Maria Sjöberg och Lisbeth Larsson historikerna Linus Karlsson och Ulrika Lagerlöf Nilsson, litteraturvetaren Cecilia Pettersson, språkvetaren Lars Borin och bibliotekarien Berith Backlund. Göteborgs universitetsbiblioteks personal kommer att sköta inmatningen av artiklar i databasen som kommer att konstrueras av Språkbanken och SWE Clarin, Svensk språkteknologi för humaniora och samhällsvetenskap, vid Göteborgs universitet. Vid projektets slut kommer uppdraget att uppdatera lexikonet att flyttas över till SWE Clarin och KvinnSam, nationellt bibliotek för genusforskning, vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Det visar Kristoffer Stighäll i sin avhandling vid Örebro universitet.
– Vi vet att arter allmänt hotas när det blir allt längre mellan reviren. Det som varit okänt tidigare är att de svenska vitryggsreviren i sig är fragmenterade. Det finns för lite lövträd och för mycket gran, säger Kristofer Stighäll.
Antalet häckande par har minskat från 100 på 1970-talet till förra årets tre par. Finland hade för 20 år sedan tio häckande par, samma antal som i Sverige detta år.Idag kan man räkna in 120 par i Finland. I Sverige är målet att komma upp i 100 par för att arten ska bli livskraftig.
Mer björk i finskt skogsbruk
– Det svenska skogsbruket har varit så otroligt effektivt och helt inriktat på gran och tall, medan lövträden har bekämpats. I Finland är det annorlunda. Där är björken det bäst betalda träslaget och används i möbelindustrin, förklarar Kristoffer Stighäll.
Den vitryggiga hackspetten lever av insekter som i sin tur lever i lövträd. Det är inte enbart denna fågelart som fått sin livsbetingelser kringskurna av skogsbruk. Men den har en unik position.
– Den vitryggiga hackspetten är en värdemätare på den biologiska mångfalden i skogen. Om vi klarar av vitryggen så vet vi att klarar vi en massa andra arter också. Det finns ingen annan som fyller den uppgiften, säger Kristoffer Stighäll.
Det handlar om alla sorters arter, från andra fåglar som får hjälp med att hacka ut bon i träden, ner till markens lavar och svampar.
Uppfödning i fångenskap
I avhandlingen ingår en studie av arbetet med att föda upp vitryggiga hackspettar i fångenskap för att sedan släppa dem fria. Avelsprojektet har visat att fåglarna vill ha lugn och ro och trivs i stora burar. Sammanlagt har 181 fåglar släppts ut. I det fria har 13 individer räknats in i år, inklusive de tre häckande paren.
– Uppfödningen har fungerat väldigt bra och förra året slog ett par rekord med att få fem ungar. Vi vet hur vi ska får vitryggen att fortplanta sig i fångenskap och vi vet hur skogen ska se ut för att den ska klara sig sedan, konstaterar Kristoffer Stighäll.
Det är skogsbolagen som kan skapa förutsättningarna. Storägare som Bergvik Skog, Stora Enso och Sveaskog är redan engagerade.
Söka med satellitbild
– Det min forskning visar nu är att storleken på de revir som finns avsatta idag inte räcker till eftersom det är så ont om lövträd. Mer lövträd måste också sparas, säger Kristoffer Stighäll. Han pekar också på vikten av långsiktighet, av den enkla anledningen att skogen växer långsamt.
Kristoffer Stighäll har också provat fram ett nytt sätt att söka av skogen med satellitbilder för att hitta lövrika områden som skulle gynna den vitryggiga hackspetten. Studien visar att lövträd nära sjöar och vattendrag och lövsumpskogar är särskilt viktiga för vitryggen.
Avhandling
Habitat composition and restocking for conservation of the white-backed woodpecker in Sweden. Avhandlingen innehåller också en sudie om betydelsen av olika former döda träd för vitryggens möjlighet att hitta mat.
För mer information kontakta:
Kristoffer Stighäll, 070-669 68 96
I en longitudinell studie undersöktes 758 kvinnors intresse för olika modeller av förlossningsvård, såsom hemförlossning med barnmorska, vård på en ABC-klinik (Alternative Birth Center) och vård med samma barnmorska genom hela vårdkedjan.
Studien visar att drygt 50 procent av kvinnorna efterfrågar en större kontinuitet i vården med samma barnmorska under graviditet, förlossning och tid efter förlossning.
– Modeller som erbjuder en sammanhängande vård med en eller två barnmorskor är säkra, kostnadseffektiva och ökar chansen för en normal förlossning, en positiv förlossningsupplevelse och kan också minska förlossningsrädsla bland gravida kvinnor, säger Ingegerd Hildingsson, professor i omvårdnad vid Mittuniversitetet.
Få ville föda hemma
Bara cirka två procent av de tillfrågade kvinnorna önskade en förlossning i hemmet när de tillfrågades under graviditeten, och intressetvar ännu lägre efter födseln. Intresset för vård på en ABC-klinik var cirka fem procent.
– I Sverige är kvinnor ofta mycket nöjda med dagens modell av mödravård, så det är logiskt att valet faller på möjligheten att behålla en relation till barnmorskan genom hela vårdkedjan om den möjligheten skulle ges, säger Ingegerd Hildingsson.
I Sverige är det endast vissa sjukhus i Stockholmsområdet som erbjuder en vårdmodell med en större kontinuitet av barnmorskor under hela vårdkedjan, vilket ökar chansen att få en barnmorska under förlossningen som varit med tidigare i vårdkedjan.
Studie på förlossningsrädda
– Att erbjuda alla kvinnor möjligheten att ha samma barnmorska kan på sikt vara ett bra alternativ. I dagsläget väljer vi att satsa på kvinnor med förlossningsrädsla. Vetenskapsrådet har tilldelat oss forskningsmedel för att göra en randomiserad studie. Där kommer kvinnor med förlossningsrädsla kunna ingå i en studie där de antingen lottas till ”standardvård”, vilket idag innebär samtalsstöd, eller till en vårdform som förutom samtalsstöd också innebär en ökad kontinuitet, säger Ingegerd Hildingsson.
Studien
Swedish women’s interest in models of midwifery care – Time to consider the system? A prospective longitudinal survey
För mer information:
Ingegerd Hildingsson, professor, 010-142 85 87, e-post: ingegerd.hildingsson@miun.se