Forskarna har undersökt ärftlighet och hundägande med hjälp av över 35 000 tvillingpar från Svenska Tvillingregistret.
– Vi blev överraskade att se hur mycket en persons genuppsättning bidrar till valet att skaffa hund. De här resultaten är viktiga för att förstå samspelet mellan hund och människa genom tiderna. Trots att hundar och andra husdjur är vanliga medlemmar i hushåll runt om i världen så vet man ganska lite om hur de påverkar vårt dagliga liv och vår hälsa och vad som avgör valet att skaffa hund. Kanske har vissa personer en starkare medfödd förmåga och vilja att ta hand om husdjur än andra, säger Tove Fall, studiens huvudförfattare och professor i molekylär epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper och Scilifelab vid Uppsala universitet.
Hundar bidrar till bättre hälsa
Hunden var det första djur att tämjas av människan och vi har haft en nära relation till hunden under åtminstone 15 000 år. I dag är hunden ett av de vanligaste husdjuren och anses bidra med både välbefinnande och förbättrad hälsa till sina ägare. Forskargruppen som nu presenterar sina nya resultat har samkört det svenska Tvillingregistret med två svenska hundägarregister. Målet var att undersöka om det finns en ärftlig komponent i hundägarskap.
Hon menar att de nya resultaten även kastar nytt ljus över tidigare studier som visat samband mellan hundägande och god hälsa. Kanske är det så att samma genuppsättning som gör en person till trolig hundägare till exempel också indirekt ger en bra hjärt-kärlhälsa.
Att studera tvillingar är en välkänd metod för att bena ut vad i vår biologi och vårt beteende som kommer av miljöfaktorer och vad som beror på våra gener. Eftersom enäggstvillingar har precis samma genuppsättning och tvåäggstvillingar i genomsnitt bara delar hälften av den andres genetiska uppsättning kan en jämförelse av hundägande mellan dessa två grupper avslöja huruvida generna har någon betydelse för hundägande.
Enäggstvillingar fattade ofta samma beslut
Forskarna upptäckte att enäggstvillingarna i högre grad hade fattat samma beslut gällande hundägande som sitt tvillingsyskon än vad tvåäggstvillingarna hade gjort. Studiens resultat visar att generna kan förklara mer än femtio procent av egenskapen hundägande. Generna spelar alltså en stor roll när det kommer till valet att äga en hund.
– Den här typen av tvillingstudier kan inte säga oss exakt vilka gener som är inblandade men här ser vi för första gången att gener och miljö spelar lika stor roll för om man skaffar hund. Nästa uppenbara steg är att försöka identifiera vilka genetiska varianter som påverkar det här valet och hur de relaterar till personliga egenskaper och andra faktorer så som allergier, säger Patrik Magnusson, studiens seniorförfattare och forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet samt chef för Svenska Tvillingregistret.
– Studien har stor betydelse för förståelsen för omständigheterna kring hundens domesticering. Årtionden av arkeologisk forskning har hjälpt oss skapa en bättre bild av var och när hunden klev in i människans värld men moderna och uråldriga genetiska data låter oss nu direkt utforska varför och hur, säger zooarkeologen och medförfattaren Keith Dobney, Chair of Human Paleoecology vid Department of Archaeology, Classics and Egyptology, University of Liverpool.
Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper och Scilifelab vid Uppsala universitet, tove.fall@medsci.uu.se
Patrik K.E Magnusson, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet samt chef för Svenska Tvillingregistret, Patrik.Magnusson@ki.se
Det finns få mänskliga ben som är så gamla som nära 10 000 år bevarade i Skandinavien, och än färre har bevarat tillräckligt med DNA för arkeogenetiska studier. Gamla tuggummin är nu en alternativ källa för att utvinna mänskligt DNA och kan vara ett bra komplement till mänskliga ben i arkeogenetiska studier.
– Efter en tids arbete blev vi överväldigade av resultaten, att vi lyckades få ut DNA från tuggade klumpar som spottades ut för 10 000 år sedan, säger Natalija Kashuba, som var affilierad till Kulturhistorisk museum i Oslo när hon utförde arbetet i samarbete med Stockholms universitet.
Tuggkådan användes som lim
Den tuggade massan av kåda från björkbark användes bland annat som lim i verktygsproduktion och andra typer av teknik under stenåldern. De undersökta bitarna kommer från Huseby-Klev, en tidig mesolitisk jakt- och fiskeplats på svenska västkusten. En utgrävning av platsen gjordes i början av 1990-talet, men då var det inte möjligt att analysera gammalt mänskligt DNA alls.
– När Per Persson och Mikael Maininen föreslog att vi skulle leta efter DNA från jägare-samlare i tuggummina från Huseby-Klev hade vi inga höga förväntningar. Men vi var verkligen imponerade av att arkeologerna under utgrävningarna tog hand om och bevarade sådant ömtåligt material, säger Natalija Kashuba.
– Faktum är att DNA från dessa nyligen undersökta tuggummin är det äldsta humana DNA:t som hittills analyserats från detta område. Mycket av vår historia är synlig i det DNA vi bär med oss, så vi försöker leta efter DNA var vi än tror vi kan hitta det, säger Anders Götherström vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet där arbetet utfördes.
Länk mellan materialkultur och genetik
Det utvunna DNA:t kommer från tre individer, två kvinnor och en man och resultaten visar att de har en nära genetisk samhörighet med andra jägare-samlare i Sverige och andra tidiga mesolitiska populationer från istidens Europa. Teknologin som användes för att producera verktygen kom däremot till Skandinavien från det östeuropeiska slättlandet, i vad som nu är Ryssland. Detta passar väl med tidigare studier, vilka visat att Skandinavien koloniserades via två olika vägar. De nu undersökta tuggummina ger en spännande länk direkt mellan de verktyg som använts och mänsklig genetik.
Emrah Kırdök vid Stockholms universitet gjorde populationsgenetiken på DNA:t.
– Vår demografiska analys tyder på att den genetiska sammansättningen hos Huseby-Klev-individerna visar mer likhet med västerländska jägare-samlare än östeuropeiska jägare-samlare, säger han.
– DNA från gamla tuggummin har en enorm potential, inte bara för att spåra ursprung och rörelsemönster för individer och grupper för länge sedan, men också för att ge insikter i deras sociala relationer, sjukdomar och kost, säger Per Persson på Kulturhistorisk museum i Oslo.
– Vi bidrar med en viktig pusselbit för att förutsäga hur bland annat elledningar i Sverige påverkas vid extremt rymdväder, säger Lisa Rosenqvist, förste forskare på avdelningen för försvars- och säkerhetssystem i Kista.
En solstorm är ett utbrott på solen där strålning och elektriskt laddade partiklar slungas ut. I sällsynta fall sker extrema solstormar som kan leda till mycket allvarliga konsekvenser för samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har gjort en nationell risk- och förmågebedömning. Den visar att ett extremt kraftigt solutbrott kan leda till långvariga och omfattande avbrott i eltillförseln. MSB har därför låtit ett forskarkonsortium bestående av institutet för solfysik vid Stockholms universitet, Institutet för rymdfysik, IRF, och FOI arbeta för att förbättra rymdväderprognoser för Sverige.
Skydd mot framtida solutbrott
– Det svenska elnätet är väl rustat för att klara normalt rymdväder men förbättrade prognoser kan ge förvarning i tid för att skydda systemet mot ett framtida extremt solutbrott, säger Lisa Rosenqvist.
Konsortiets olika medlemmar tog sig an olika forskningsområden i den händelsekedja som startar vid aktiviteterna i solens inre, som solutbrottet, solvinden, hur magnetfältet runt jorden påverkar partiklarnas färd samt vad som händer på jorden.
FOI tog hand om den senare delen. Den rör förståelsen för hur de strömmar som solutbrottet släpper loss i jordskorpan påverkas och sprids, beroende på berggrundens uppbyggnad och de elektriska fält som skapas. Där det elektriska fältet är starkt är det också störst risk för kraftiga strömmar, så kallade geomagnetiskt inducerade strömmar.
I tidigare svenska modeller av hur strömmarna sprids har man enbart tittat på berggrunden ur ett endimensionellt perspektiv. Det vill säga att man har utgått från att jordskorpan har samma ledningsförmåga över hela landet och att den endast varierar med djupet i berggrunden.
– Vi har istället arbetat med en tredimensionell bild. I Sverige finns det stora lokala variationer av hur strömmar leds, alltså både på djupet men även längs landet, säger Lisa Rosenqvist.
Där det elektriska fältet är starkt är det störst risk för kraftiga inducerade strömmar, om det skulle inträffa en kraftig magnetisk störning över området. Figuren visar det geoelektriska fältet på marken och hur det varierar över landet. Det elektriska fältet är starkare i områden markerat med grönt, gult och rött, till exempel i södra Sverige samt i områden där det är stora lokala variationer i ledningsförmåga, som vid kuster. Källa: FOI
Dessa beräkningar visar att i vissa regioner leds strömmarna lättare, till exempel i malmrika bergarter. Där är därför det elektriska fältet svagare där. Exempel på det är i Skellefteåbältet. På andra ställen, som i södra Sverige, är ledningsförmågan i marken sämre, och där är det elektriska fältet därför starkare. I vissa lokala områden, där ledningsförmågan ändras kraftigt, till exempel vid kuster, kan det elektriska fältet också förstärkas.
Gagnar även signaturanpassning
Projektet har bland annat utgått från geologiska kartor med data från speciella mätningar av geologin samt provborrningar.
– Tillsammans med Svenska Kraftnät har vi gjort tester på kraftledningar som visar att våra modeller stämmer väl överens med faktiska mätningar.
Forskningsarbetet gagnar även FOI:s pågående arbete med att kartlägga jordens elektromagnetiska brusbakgrund, alltså strålning från såväl naturligt ursprung – som solsstormar – samt från mänsklig aktivitet. Detta är viktigt när man undersöker signaturer från olika fordon.
– Projektet har gett oss mycket kunskap om variationerna i elektriska och magnetiska fält som är direkt tillämpbara när vi ska mäta detekterbarheten hos ett fordon eller fartyg som i förlängningen stärker vår signaturanpassning, säger Lisa Rosenqvist.
Solstormar
Solstormar är explosioner på solens yta. Explosionerna är solens sätt att frigöra energi när väte omvandlas till helium. På avstånd ser explosionerna ut som utkastningar eller moln av eld på solens yta. I själva verket består de av laddade partiklar som avlägsnar sig från solen i mycket hög hastighet. Farten är så hög att partiklarna kan nå fram till jorden, en sträcka på omkring 149 600 000 kilometer, på bara 18 timmar. Det är också solstormar som står bakom fenomenet norrsken.
Typ 1-diabetes beror på att de insulinproducerande betacellerna i den hormonfrisättande delen av bukspottkörteln, de Langerhanska öarna, förstörs av kroppens eget immunförsvar i en så kallad autoimmun attack. I nuläget finns det inga mediciner som förhindrar uppkomsten av sjukdomen.
Att förstå de mekanismer som leder till uppkomsten av typ 1-diabetes är en förutsättning för att i framtiden utveckla effektiva mediciner som förhindrar att betacellerna förstörs. Ett stort problem är att typ 1-diabetes ofta upptäcks för sent när betacellerna redan är förstörda. Därför är det angeläget att hitta en robust metod för att tidigt i sjukdomsutvecklingen identifiera markörer för autoimmunitet och på så vis kunna ställa diagnos.
Transplanteras till ögat
Den aktuella studien visar att Langerhanska öar transplanterade till främre ögonkammaren kan utgöra viktiga rapportörer för autoimmunitet och utvecklingen av typ 1-diabetes. Genom att studera transplanterade Langerhanska öar i en musmodell med typ 1-diabetes upptäckte forskarna att öarna uppvisade tidiga tecken på inflammation, långt innan man såg några andra tecken på sjukdomen.
– Informationen är viktig eftersom den möjliggör insättning av behandling innan de insulinproducerande betacellerna har förstörts i den autoimmuna attacken. Detta är ett måste för att behålla patientens egen förmåga att frisätta insulin, säger Per-Olof Berggren, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi och Rolf Luft Forskningscentrum för diabetes och endokrinologi, Karolinska Institutet, som lett studien och även utvecklat transplantationstekniken.
Lyckades bromsa attacken
I samarbete med bland annat Dr Midhat Abdulreda vid Diabetes Research Institute, University of Miami Miller School of Medicine i USA har Per-Olof Berggren följt transplantaten i realtid innan och efter utvecklingen av typ 1-diabetes. Forskarna fann att de transplanterade öarna i ögat attackerades av immunsystemet på ett liknande sätt som öarna i bukspottkörteln vid typ 1-diabetes.
Infiltrationen av immunceller skedde parallellt med kännetecken på autoimmunitet, nämligen tidig inflammation i öarna och senare hyperglykemi. Vägledda av dessa tidiga symptom på en autoimmun reaktion kunde forskarna bromsa attacken på öarna såväl med en systemisk som en lokal behandling med immundämpande mediciner.
Ny transplantationsstrategi
– Vår studie visar på möjligheten att använda Langerhanska öar transplanterade till främre ögonkammaren, både som ett verktyg att förbättra utvecklingen av nya mediciner och i kombination med lokal administrering av immundämpande läkemedel som en ny klinisk transplantationsstrategi för patienter med typ 1-diabetes, säger Per-Olof Berggren.
In vivo imaging of type 1 diabetes immunopathology using eye-transplanted islets in NOD mice. Midhat H. Abdulreda, R. Damaris Molano, Gaetano Faleo, Maite Lopez-Cabezas, Alexander Shishido, Ulisse Ulissi, Carmen Fotino, Luis F. Hernandez, Ashley Tschiggfrie, Virginia R. Aldrich, Alejandro Tamayo-Garcia, Allison S. Bayer, Camillo Ricordi, Alejandro Caicedo, Peter Buchwald, Antonello Pileggi, Per-Olof Berggren
Diabetologia. Diabetologia, det Europeiska Diabetessällskapets (EASD) vetenskapliga tidskrift.
Primärvården har ibland problem med att kunna erbjuda god vård inom vårdgarantin, främst på grund av att tillgång till läkartider inte motsvarar efterfrågan. Många patienter söker dock primärvård för åkommor som kan behandlas av andra professioner än läkare.
I en avhandling från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet undersöks effekterna av att vissa patienter med besvär i muskler, leder och andra delar av rörelseapparaten väljs ut för direktbehandling hos fysioterapeut.
Denna sortering, eller så kallade triagering, visade sig ha bra effekter på både tillgänglighet, effektivitet och arbetsmiljö samt minskade sjukvårdskonsumtionen hos patienter med besvär i muskler och leder. Mycket tyder också på att patienternas hälsoutveckling blir minst lika bra som när en läkare gör första bedömningen.
Triagering
Triagering är en initial bedömning av en patients medicinska allvarlighetsgrad utifrån sjukdomsbild och symptom. Syftet är att de mest allvarliga eller brådskande fallen ska behandlas först. Triage används både på akutmottagningar och på katastrofplatser. Ordet är bildat från franska trier, sortera.
Bättre för vård och individ
– Att utnyttja kompetenser hos andra professioner än läkare på ett mer effektivt sätt kan bidra till ett bättre flöde av patienter genom primärvården och samtidigt leder det till positiva effekter för individen, konstaterar Lena Bornhöft, disputerad vid Sahlgrenska akademin och med bakgrund som fysioterapeut.
I en av hennes delstudier ingick 482 patienter, män och kvinnor i åldern 16-64 år och med muskel- och ledbesvär, som triagerades till en första bedömning hos fysioterapeut. I kontrollgruppen ingick 1436 personer med liknande besvär som fick traditionellt mottagande på vårdcentral.
I ytterligare delstudier undersöktes patienters hälsa och attityder, samt kostnadseffektiviteten av att direkttriagera till fysioterapeut. Studierna gjordes i samverkan med Närhälsan i Västra Götalandsregionen.
Högre skattning av hälsan
Patienterna som triagerades till en första bedömning hos fysioterapeut hade möjlighet att få läkarkontakt för att få eventuella medicinska behov tillgodosedda. De visade sig dock ha lägre behov av läkarinsatser över tid än kontrollpersonerna.
De som fick starta hos en fysioterapeut hade gynnsammare förlopp när det gällde smärta, funktionsnedsättning och risk för långvariga besvär, och skattade också sin hälsorelaterade livskvalitet högre än kontrollerna.
Fysioterapeuter har redan i dag ett ansvar som första bedömare av patienter som söker hjälp på rehabmottagningar för besvär i muskler och leder. Att nyttja denna kompetens också inom primärvården kan enligt avhandlingen ge både organisatoriska, ekonomiska och hälsomässiga fördelar.
Artikel:
Direct triaging to physiotherapist in primary care – development and evaluation of a triage model
– Dagens chassidesign för lastbilar bygger på en 120 år gammal ramkonstruktion. Nu behövs en helt ny konstruktion som möter framtidens behov. Med dagens tunga batterier för eldrivna lastbilar, krävs nya lättare ramkonstruktioner som dessutom kan lagra och skydda batterierna, säger Mats Oldenburg, projektledare för EU-projektet WarmLight och professor i hållfasthetslära vid Luleå tekniska universitet.
Ramkonstruktionen för alla typer av lastbilar behöver moderniseras för att klara de ökade kraven på effektiva hållbara transporter i Europa. Lättare lastbilskonstruktioner som kan ta mer last, minskar utsläppen av koldioxid per kilolast längs vägarna för bränsledrivna lastbilar. För eldrivna lastbilar krävs dessutom nya lättare ramkonstruktioner på grund av tunga batterier.
För att hitta en möjlig väg framåt kommer forskarna i EU-projektet att undersöka nya högpresterande, höghållfasta stål som tillverkas med hjälp av varmformning. Projektet koordineras av Luleå tekniska universitet i samarbete med bland annat Scania.
Lättare chassikomponenter
– Vi kommer att ta fram en ny simuleringsbaserad metodik för att utveckla nya lättare chassikomponenter för lastbilar. Metodiken ska kunna användas för att skapa komplexa optimerade geometrier med högpresterande material. Detta till skillnad från idag där många delkomponenter istället sammanfogas på olika sätt, säger Mats Oldenburg,
Forskarna vid ämnet hållfasthetslära och Centrum för högpresterande stål (CHS) vid Luleå tekniska universitet har en lång historia av framgångsrika företagssamarbeten, bland annat inom området presshärdning. Det är en fördel när liknande metoder nu ska utvecklas för varmformning för lastbilskomponenter. Varmformning innebär att mindre material går åt jämfört med att använda vanligt stål, eftersom det går att undvika mycket fogning och svetsning.
Stålet varmformas vid 600 grader
Den varmformning som utförs inom WarmLight-projektet innefattar plastisk bearbetning av metaller vid temperaturer under normaliseringstemperatur. För att skapa höghållfasta stålkomponenter värms materialet upp till över 600 grader där stålet värmebehandlas och formas och får de egenskaper som man vill ha. Syftet med varmbearbetningen är både att, med låga krafter, ge det varma materialet en ökad formbarhet samt att förbättra materialegenskaperna.
Bild: Scania
– När det gäller simuleringsteknik och industriella tillämpningar för termomekaniska tillverkningsprocesser, där materialet utsätts för höga temperaturer och stora deformationer, så tillhör vi de främsta forskargrupperna i världen. För den globala bilindustrin har vi tagit fram simuleringsverktyg som i dag används i industriell skala för att ta fram komponenter och formningsverktyg för presshärdning. Det går därför väldigt fort att omsätta nya resultat i industriell användning eftersom vi kan använda befintliga plattformar och vidareutveckla beräkningsprogram som redan finns i industrin, säger Mats Oldenburg.
Fotnot:
EU-projektet som koordineras av Luleå tekniska universitet löper under 3,5 år och finansieras av Research Fund for Coal and Steel (RFCS). Budgeten är på drygt 1,15 miljoner Euro, varav Luleå tekniska universitet har tilldelats cirka tre miljoner SEK. Förutom Luleå tekniska universitet består konsortiet av Scania CV (Sverige), Eurecat Technology Centre (Spanien), voestalpine Stahl (Österrike), CRF Centro Ricerche FIAT (Italien) och CONEX Concurrent Engineering Experts (Sverige).
Kontakt:
Mats Oldenburg, professor i hållfasthetslära vid Luleå tekniska universitet, mats.oldenburg@ltu.se
På senare år har forskare blivit alltmer klara över att proteinet galectin-3 är involverat vid inflammationssjukdomar i hjärnan. Studien som alzheimersforskare vid Lunds universitet gjort, tillsammans med kolleger i Spanien och England, visar att det aktuella proteinet också spelar en nyckelroll vid Alzheimers sjukdom.
Vid Alzheimers sjukdom ansamlas bland annat amyloida plack utanför celler och tau som klumpar ihop sig inuti nervceller. När vårt medfödda immunförsvar upptäcker placket aktiveras hjärnans immunrespons. Och det är just i den mekanismen som galectin-3-proteinet verkar spela en stor roll.
Nervceller bryts ned och dör
– Problemet är att om den här inflammatoriska responsen pågår länge skapas en toxisk miljö som på sikt leder till att nervcellerna bryts ned och dör – och sjukdom uppstår, förklarar Antonio Boza-Serrano, en av forskarna bakom studien.
Proteinet som forskarna undersökt tillverkas av hjärnans renhållningsarbetare, mikrogliacellerna, som sköter hjärnans immunsystem och bland annat städar undan skadliga proteiner som ansamlas i hjärnan. Och för att aktivera mikrogliacellerna vid plackbildning i hjärnan tycks galectin-3 behövas.
– Vi har funnit att detta inflammatoriska protein är förhöjt tio gånger i hjärnor från avlidna patienter med Alzheimers sjukdom, och vi hittar det framförallt i de mikrogliaceller som ansamlas runt de amyloida placken, säger Antonio Boza-Serrano.
Proteinet finns bara i hjärnan vid sjukdom
Galectin-3 är involverat vid inflammation även vid Parkinsons sjukdom och efter stroke. Att proteinet knappt finns i den friska hjärnan utan ökar vid inflammation är bra ur ett läkemedelsperspektiv, menar forskarna, eftersom man inte vill riskera att ett läkemedel påverkar andra celler än just de som driver på sjukdomsförloppet. Det går nämligen att bromsa effekten av galectin-3 med hjälp av hämmare som gör att proteinet inte blir inflammatoriskt aktivt.
– Vi odlade mikrogliaceller i labbet och tillsatte protein som finns i alzheimerplack, vilket gjorde att cellerna blev väldigt inflammatoriskt aktiva. Men när vi tillsatte hämmare av galectin-3, blev mikrogliacellerna ”snällare”, mindre inflammatoriska, förklarar Tomas Deierborg, forskningschef på laboratoriet för Experimentell Neuroinflammation vid Lunds universitet.
Möss utan galectin-3 var smartare
Forskarna kunde också studera möss som har Alzheimers men som saknar den gen som producerar galectin-3-proteinet. De såg då att dessa möss inte utvecklade lika mycket inflammation som de möss som hade Alzheimers och galectin-3-genen.
– Vi använder en labyrint som mössen ska hitta ut genom och såg att de möss som hade Alzheimers men som saknade galectin-3 var smartare – hade bättre minne – än möss med Alzheimers med galectin-3.
Även om de kliniska resultaten är lovande, poängterar forskarna att deras studier – då de bromsat effekten av det inflammatoriska proteinet med hämmare – är gjorda på celler och möss som saknar genen för galectin-3.
– Vi har visat att genom att ta bort galectin-3 så kan vi minska plack och inflammation hos mössen, men vi har inte studerat om detta fungerar hos människa. Det finns all anledning att gå vidare och undersöka detta ännu mer. Även om det är långt kvar till patienter så är vår förhoppning att våra forskningsresultat kan leda till framtida behandlingar mot Alzheimers sjukdom även i människa, säger Tomas Deierborg.
Tomas Deierborg, docent och forskare i neuroinflammation vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, tomas.deierborg@med.lu.se
Regeringen har högt ställda mål att Sverige ska bli bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Men studien Digital mognad i offentlig förvaltning 2019, visar att offentlig sektor har stora problem med att nyttja digitaliseringen.
– Stora delar av svensk offentlig sektor dras med en hög digital skuld. Det betyder att tidigare digitala investeringar och inköp som finns kvar i organisationen ligger som en hämsko och kostar pengar och resurser, säger Johan Magnusson, en av forskarna bakom rapporten.
Ett exempel är förlegade lärplattformar som finns i många kommuner. Dessa har köpts in av kommunerna som nu måste utveckla dem själva, eller anlita konsulter, samtidigt som användarna upplever att de inte får den digitala tjänst de behöver.
– För att lyckas med sitt digitala arbete i framtiden behöver det offentliga framförallt undvika att hamna i digital skuld, säger Johan Magnusson.
Digital mognad
I rapporten Digital mognad i offentlig förvaltning 2019 (pdf)redovisas resultat från sammanlagt trettiofem svenska offentliga organisationer (myndigheter, kommuner och landsting) i hur mogna de är digitalt. Det vill säga hur bra de är på att tillgodogöra sig nyttan med digitaliseringen och hantera övergången från analoga till digitala tjänster och verktyg i interaktionen med privatpersoner och företag.
För att mäta och följa upp graden av digital mognad inom den offentliga sektorn har forskare vid Göteborgs universitet på uppdrag av regeringskansliet tagit fram modellen Dimios (Digital mognad i offentlig sektor).
Genom att sammanställa faktorer som i forskning bevisats värdefulla för organisationers förmåga att realisera nyttan med digitaliseringen, så som digital förmåga och digitalt arv, kan man sedan skapa förutsättningar för en accelererad digitalisering, menar forskarna.
Behövs nytt strategiskt ledarskap
– För att bli bättre, och snabbare, på att ställa om digitalt behöver exempelvis kommunerna se över sitt digitaliseringsarbete både internt och externt. I dag fokuserar många på att försöka effektivisera interna processer, exempelvis kring bygglov eller inom socialtjänst genom automatisering. Men då antar man att det som skall levereras är samma tjänster som tidigare, säger Johan Magnusson.
Förutom frågan om den digitala skulden, är det tydligt i rapporten att även den digitala styrningen ligger på en låg nivå.
– Det nya digitala landskapet med olika tjänster och funktioner kräver ett nytt sorts strategiskt ledarskap för att styra de digitala satsningarna och lotsa organisationen framåt i syfte att dra nytta av digitaliseringen. Men de flesta organisationer har inte hittat det ledarskapet och saknar tillförlitliga beslutsunderlag, säger Johan Magnusson.
Swedish Center for Digital Innovation (SCDI) är ett forskningscentrum bestående av forskare och lärare från Göteborgs universitet, Umeå universitet och Handelshögskolan i Stockholm.
Ju fler avvikelser i tarmens och hjärnans funktion en person med IBS har, desto svårare symtom ger den funktionella tarmstörningen, och desto mer negativt påverkas det dagliga livet. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin.
IBS (irritable bowel syndrome) är mycket vanligt. Uppemot tio procent av den vuxna befolkningen har den funktionella tarmstörningen i någon svårighetsgrad. För att få diagnosen IBS ska man under lång tid haft magont, förstoppning eller diarré, oregelbunden tarmaktivitet och gasbesvär. De bakomliggande orsakerna är inte helt kända, men avvikelser både lokalt i tarmen och i det centrala nervsystemet anses ha betydelse.
Behandling mot hjärnan
Det finns i dag ingen behandling som botar IBS, men symtomen går att lindra. Det finns läkemedel som på olika sätt kan förbättra tarmfunktionen, och i vissa fall ges också behandling som riktas mot hjärnan:
– Det finns studier som visar att hypnos, KBT och antidepressiva läkemedel alla kan ha effekt mot IBS. Synsättet att tarmen och hjärnan samverkar vid IBS börjar få allt större genomslag, och många magtarmmottagningar strävar därför efter att arbeta holistiskt, i multiprofessionella vårdteam, när man möter patienter med IBS, säger Magnus Simrén, professor vid Sahlgrenska akademin, som lett arbetet med den nya studien.
Mätte avvikelser på olika nivåer
Studien är publicerad i tidskriften Gastroenterology. 400 personer med IBS ingick i studien, och även friska kontrollpersoner. Forskarna mätte avvikelser i tarmen, både när det gäller känslighet och tarmrörelser, och studiedeltagarna fick dessutom svara på frågor i formulär, för att fånga upp tecken på avvikande funktion i det centrala nervsystemet.
– Vi undersökte alltså flera avvikelser på olika nivåer i den nervkedja som kopplar samman tarmen och hjärnan och som kallas tarm-hjärna-axeln. De formulär som användes är etablerade för att visa förekomst av ångest och depression, som i vår studie fungerade som en markör för avvikande funktion i det centrala nervsystemet, säger Magnus Simrén.
Svår IBS kopplas till många avvikelser
Studien visar att de människor som hade många olika avvikelser som anses vara av betydelse för symtom vid IBS, både från mage-tarm och från hjärnan, också var de som rapporterade svårast symtom och som upplevde lägst livskvalitet. Sambandet var linjärt: när antal avvikelser ökade sågs också en gradvis ökande svårighetsgrad av symtomen.
– Det är slående i studien hur sjukdomsbördan ökar successivt ju fler avvikelser patienten har. Det innebär att vi sannolikt måste rikta in behandlingen mot flera av dessa samtidigt för att få bättre effekt. Det tyder alltså på att en kombination av olika behandlingar mot faktorer i tarmen och i hjärnan kan ha positiv effekt, men den hypotesen måste först undersökas i kliniska prövningar, säger Magnus Simrén.
Studien är genomförd i samarbete mellan forskare inom IBS, vid Göteborgs universitet, Katholieke Universiteit Leuven i Belgien och University of North Carolina at Chapel Hill, USA.
För att hushålla med våra vattenresurser och förhindra spridning av miljöföroreningar krävs att vi har tillgång till effektiv vattenrening. Adsorption med aktivt kol är en vanlig vattenreningsteknik, men den höga kostnaden hos konventionella aktiva kol begränsar användningen av denna teknik.
Samtidigt genereras ett stort antal avfallsflöden som i dag inte används optimalt, exempelvis från livsmedelsindustrin, jordbruket och industriella processer. Produktion av kol från dessa restmaterial skulle, förutom att generera adsorbenter för vattenrening, även bidra till att minska kostnaderna för hantering och kvittblivning av avfall, vilket skulle vara ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt.
Så funkar rening med aktivt kol
Aktivt kol är finfördelat kol med små porer och stor porvolym, som skapar en stor yta att molekyler kan fastna, adsorberas, och kemiska reaktioner kan ske. Den specifika ytan för aktivt kol är normalt mellan 500 och 1500 kvadratmeter/gram. Hur mycket skräp som kan adsorberas till kolet är proportionellt mot temperatur och tryck.
Aktivt kol framställs av material med hög kolhalt som till exempel stenkol, träkol, torv och kokosnötskal. Framställningen sker i två steg, där det första steget är en kontrollerad förkolning. I det andra steget aktiveras kolet termiskt eller kemiskt.
Aktivt kol används bland annat för vattenrening, medicin, gasförädling, skyddsmasker och destillering av alkoholhaltiga drycker.
Syftet med Mirva Niinipuus doktorsavhandling, som utfördes inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, var att undersöka förmågan hos förkolade restmaterial att avskilja miljöfarliga organiska och oorganiska föroreningar från industriella vatten. Hon visar att kolmaterialens kapacitet att avskilja organiska vattenföroreningar var generellt låg, men att de har förbättringspotential.
Undersökte livsmedelsavfall
De material som hon studerade var kol från tomat- och olivpressavfall, risskal, hästgödsel, kommunalt avloppsreningsslam samt bio- och fiberslam från massa- och pappersindustri. Hon utvärderade effekten av förkolningstemperatur och typ av utgångsmaterial med avseende på ytegenskaper hos de genererade kolen och deras kapacitet för att avskilja vattenföroreningar, för att därmed klargöra vilka ytegenskaper som är av betydelse för adsorptionen. Dessutom undersökte hon olika kemiska aktiveringar av kolmaterialen i syfte att förbättra deras funktion som vattenreningsadsorbenter.
Adsorptionsförmågan ökade med kemisk aktivering
– Resultaten visade att kolmaterialens kapacitet att avskilja organiska vattenföroreningar överlag var låg, vilket kan bero på den begränsade ytarean hos dessa material, medan avskiljning av metaller var på liknande nivå med kommersiella aktiva kol. Kemisk aktivering av restbaserade kol visade en stor förbättring i avskiljning av både metaller och organiska föroreningar säger Mirva Niinipuu, doktorand på Kemiska institutionen och Företagsforskarskolan vid Umeå universitet.
Förkolningstemperaturen påverkade ytfunktionalitet hos kolmaterialen på så vis att hög temperatur minskade förekomsten av syreinnehållande funktionella grupper på ytan. Det är dessa kemiska grupper som bidrar till avskiljningen av de flesta av de studerade föroreningarna.
Kemisk aktivering förbättrade avskiljningen av samtliga studerade föroreningar och den mest uttalade effekten observerades för organiska föroreningar. De aktiverade kolen klarade av att fullständigt avskilja flukonazol och trimetoprim från deponi-lakvatten. Ävenför koppar och zink var avskiljningen hög (50-96 procent).
Resultaten visade också att olika föroreningar kan interagera på olika sätt med adsorbentytorna, vilket styrs av egenskaper som porositet, syreinnehållande funktionaliteter, hydrofobicitet och mineraler. Dessutom utvärderades vattenmatrisens roll, och resultaten visade oväntat på en effektivare avskiljning från en komplex vattenmatris.
– I fortsatta studier bör man fokusera på ett stort urval av föroreningar med miljörelevans i adsorptionssystem där ett flertal komponenter tas i beaktande och som omfattar komplexa vattenmatriser.
Fotnot:
Doktorsarbetet har utförts inom Företagsforskarskolan i samarbete med den externa parten Miljötekniskt Center AB, MTC, i Umeå.
Flera forskningsstudier ingår i CIF:s rapport. De visar entydigt att andelen unga som föreningsidrottar är högst i socioekonomiskt starka grupper och lägst i svaga. Ojämlikheten är större bland flickor än bland pojkar.
Stora socioekonomiska skillnader
En av studierna i rapporten visar att 30 procent av de ungdomar som kom från hem med både lågt utbildningskapital och lågt ekonomiskt kapital var medlemmar i en idrottsförening. I gruppen med högt ekonomiskt kapital och högt utbildningskapital var siffran 80 procent. Drygt 1 000 15-åriga pojkar och flickor från olika delar av landet ingick i undersökningen gjord av Bengt Larsson, Gymnastik- och idrottshögskolan.
En studie av forskargruppen Ung livsstil visar samtidigt att ojämlikheten i föreningsidrotten har funnits under lång tid, och att den inte har minskat på senare år. Snarare tvärtom.
– De nya studierna både bekräftar och förstärker bilden av att barn- och ungdomsidrotten inte är lika tillgänglig för alla, säger Johan R Norberg, utredare på CIF.
Idrottsrörelsens svåra dubbla uppdrag
Ojämlik idrott är oförenlig med idrottsrörelsens egen värdegrund. Men mycket görs för att minska ojämlikheten – inte minst inom ramen för Idrottslyftet och idrottsrörelsens särskilda satsning på idrott för nyanlända och asylsökande. Samtidigt visar CIF:s rapport att det finns både utmaningar och hinder på vägen.
– En stor utmaning är att idrottsrörelsen måste balansera två delvis oförenliga uppdrag; att verka i de egna medlemmarnas och i samhällets intresse. Det skapar svåra avvägningsfrågor. Ska exempelvis resurser och stöd riktas till områden där idrottslivet är svagt – eller ska alla behandlas lika? Idrottsrörelsen består av många och skilda föreningar och förbund. Det saknas för närvarande samsyn i dessa frågor, säger Johan R Norberg.
Stora geografiska variationer
Mest aktiva i föreningsidrotten är barn och ungdomar i medelstora och välmående städer och förortskommuner med hög utbildningsnivå, särskilt i Stockholms- och Skåneregionen. Minst aktiva är unga i landsbygdskommuner. CIF:s rapport indikerar också att föreningsidrottandet är lägre i storstädernas centrala delar.
De flesta småhus är byggda i trä, men det allra första flerbostadshuset i trä i Sverige byggdes i Växjö för drygt 25 år sedan. Ett år tidigare, 1994, hade Boverkets nya byggnormer kommit, som gjorde det möjligt att bygga trähus i fler våningar än två. Tidigare var det inte tillåtet på grund av brandkraven.
Numera finns det olika metoder för att göra trähus brandsäkra. Man kan bygga in träet, brandimpregnera eller använda sprinkler. En vanlig missuppfattning är att trä brinner mer än andra material. Jens Erneholt, arkitekt och civilingenjör inom byggnadsteknik, förklarar att trä brinner på ytan och kolar, det vill säga blir sotigt på ytan vilket innebär att träet skyddas av sig självt. Dessutom överdimensioneras trähus så att det vid brand kan skydda sig självt och inte tappa stabilitet, jämfört med stålstomme som vid höga temperaturer kan ge vika.
Genombrott för trähus
Idag finns flerbostadshus i trä i många svenska städer, exempelvis i Falun, Göteborg, Karlskrona, Skövde, Skellefteå, Växjö och Stockholm. Inom byggbranschen talar man om ett slags genombrott under 2018, då efterfrågan på flerbostadshus i trä ökade markant.
På Årstafältet i södra Stockholm byggs just nu en helt ny stadsdel, där 335 hus blir trähus. Totalt ska det bli 6 000 bostäder, beräknat för 15 000 invånare, med första inflyttning tidigast 2021.
Vy över Årstafältet från 2016, med byggprojekt i bakgrunden. Bild: Holger Ellgaard, Wikimedia
Fördelar med trähus
Förnybart och binder koldioxid
Lätt material som är lätt att transportera
Ger snabb byggprocess
– För att vi ska klara klimatmålet 2045, som innebär att vi ska vara koldioxidneutrala och inte öka utsläppen, måste byggandet också bli neutralt, säger Jan Larsson, arkitekt på White och adjungerad professor på arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers i Göteborg.
Förnybart byggmaterial
Han menar att det är klimataspekter som drivit träfrågan framåt. Under senare år har klimatmedvetenheten ökat och blivit mer självklar. Ett bostadshus i trä har flera fördelar och är det enda byggmaterialet som är förnybart och lagrar koldioxid.
– Byggbranschen har insett att den här utvecklingen inte går att hindra och att det går att bygga trähus som är ekonomiskt lönsamma. Arkitektkåren har också förändrat sig radikalt, fortsätter Jan Larsson.
Hus byggda i betong och stål har dominerat bostadsbyggandet i Sverige de senaste 100 åren, och är fortfarande det vanligaste materialet i större byggnader idag. Det är också där den största kunskapen och erfarenheten finns, men det håller alltså på att förändras.
Själva definitionen av ett trähus är att huset har en stomme av trä, det vill säga majoriteten av den bärande konstruktionen är i trä. Att bygga flerbostadshus i trä går snabbt. Processen är betydligt kortare jämfört med andra material. I många fall kan byggtiden halveras eftersom man har en hög grad av förtillverkning och kan bygga färdigt 90 procent i fabrik.
I dag är modulsystemet den vanligaste metoden, som bygger på en traditionell byggnadsteknik. Färdiga moduler levereras från fabrik och monteras på plats, ungefär som ett pussel eller lego. Enligt Jan Larsson är det vanligt att man bygger en stomme av trä som kläs med andra material. Med den konstruktionen kommer träet inte att synas.
En annan variant är en kombination av betong och trä, eller av stål och trä, för ännu mer stabilitet.
Korslimmade plankor
Det mest omtalade materialet är dock KL-trä – korslimmat trä – som utvecklades för 25 år sedan, men är fortfarande ganska nytt inom byggbranschen. KL-trä innebär att man lägger korslimmade plankor vinkelrätt mot varandra och gör att träet får en annan tyngd. KL-trä används till väggar eller bjälklag.
Jens Erneholt menar att kombinationer av byggmaterial kan vara en bra lösning.
– Jag tycker att betong är ett bra byggmaterial, men det används för mycket. Den största utmaningen för byggbranschen är att våga bygga fler trähus, säger han.
Hittills har produktion av KL-trä funnits i mindre omfattning och istället importerats till Sverige, oftast från Österrike. Förra året började tre nya fabriker byggas för tillverkning av KL-trä i Sverige. Det innebär att den svenska produktionen kommer att öka från 24 000 till 200 000 kubikmeter, och att vi kommer att kunna exportera KL-trä. Från 2025 finns det kapacitet att bygga hälften av alla nya flerbostadshus i trä.
Tre sätt att bygga trähus
Modulsystemet
Kombination av betong och trä, eller stål och trä, det vill säga hybridlösningar
KL – korslimmat trä, istället för betong i väggar och tak
Exempel på korslimmat trä. Bild: Kizapold, Wikimedia
Mycket virke i Sverige
Runt om i världen byggs kontor och offentliga byggnader i trä. Ett av de mest omtalade i Sverige är det blivande kulturhuset i Skellefteå, med 18 våningar och 80 meter högt. (Den vanligaste storleken på trähusen är 5-8 våningar.)
Sverige är ett av de mest skogstäta länderna i världen. Ändå är andelen flerfamiljshus i trä fortfarande ganska liten. 2018 påbörjades 44 168 flerbostadshus, varav 12,5 procent var trähus med totalt 6 000 lägenheter. På Träbyggnadskansliet räknar man att andelen trähus stiger till 17 procent år 2020.
Att trä är ett lätt material ses som en av de främsta fördelarna. Trä som byggmaterial kan enkelt transporteras i platta paket på lastbil, vilket innebär att transporterna minskar med 60-70 procent jämfört med betong.
Idag finns det byggföretag som bestämt sig för att enbart bygga trähus. Än så länge finns inga krav på byggföretag att bygga miljövänligt, men när kommunen säljer mark till byggföretag skulle de kunna ställa villkoret att man måste bygga trähus på marken.
Brist på kompetens
Tidigare hade det funnits en negativ inställning till trähus inom byggbranschen. Huvudsakligen på grund av förutfattade meningar, menar Jens Erneholt, som också är teknisk rådgivare för träkonstruktioner WSP. Han anser att den största nackdelen med flerbostadshus i trä idag är bristen på kompetens, generellt, inom byggbranschen.
– Det krävs att man vet hur man gör och känner till riskerna. Annars kan man bli tvungen att göra om vissa moment i byggprocessen och det blir dyrt, säger han.
De byggregler som Boverket har fastställt för bärande konstruktion av flerbostadshus är materialneutrala och gäller för alla nybyggda hus, oavsett material. Alla bostäder måste uppfylla samma krav ifråga om brandsäkerhet, akustik och fukt. Hela byggprocessen dokumenteras under hand, och där framgår det hur man löst frågan om brandsäkerhet, akustik och fukt. Branddokumentationen granskas senare av Räddningstjänsten på orten.
När det gäller ljud sprider det sig annorlunda i trähus jämfört med betonghus och akustikerna måste arbeta med andra sorters lösningar för att uppfylla akustikkraven. Upplevelsen av ljud blir olika i trä respektive betonghus, eftersom ljudet sprids på olika sätt i de båda konstruktionstyperna. Trähus stoppar höga frekvenser, men inte ljud av till exempel fotsteg hos grannen ovanför. Betong, däremot, är tungt vilket gör det lättare att stoppa spridning av ljud.
– För betong finns det bra beräkningsmetoder för akustik, men det är inte direkt överförbart på trä eftersom materialen är uppbyggda på olika sätt. Det är möjligt att det måste tas fram särskilda beräkningsmetoder för trä, säger Jan Larsson.
Fukt kan orsaka mögel och ohälsa och bör undvikas i alla typer av hus. Under byggtiden mäts fukthalten kontinuerligt. En fördel med trähus är att de torkar fort ut, det är själva materialet som torkar.
– Väggarna andas. Det är därför det känns behagligt i ett trärum, konstaterar Jan Larsson.
Text: Ulla-Karin Höynä på uppdrag av forskning.se
Det går att utbilda distriktssköterskor och sjuksköterskor i familjecentrerade samtal via webben. Det visar Susanna Pusa, i sin avhandling. Och en ökad medvetenhet om familjemedlemmarnas påverkan på och betydelse för varandra kan utveckla förhållningssättet gentemot familjer med ett ökat fokus på, och medvetenhet om, styrkor och resurser inom familjen.
– Det är även nödvändigt att samhället, politiker och ledningen inom olika vårdinrättningar inser värdet av att arbeta familjecentrerat och skapar möjligheter för utbildning av sjuksköterskor under arbetstid, säger Susanna Pusa.
Förbättra omvårdnaden för familjer
Det övergripande syftet med Susanna Pusas avhandling var att belysa erfarenheter av stöd av relationell natur från distriktssköterskor och sjuksköterskor till familjer i ordinärt boende, samt att utvärdera implementering av familjestöd genom familjecentrerade samtal.
Det innebär att avhandlingen till stor del fokuserar på hur forskningsbaserad kunskap om familjecentrerad omvårdnad kan införas i klinisk verksamhet för att förbättra omvårdnaden av familjer med en vårdbehövande person som bor hemma i eget boende.
– Resultatet visar att de distriktssköterskorna och sjuksköterskorna som deltog i den webbaserade utbildningen i familjecentrerad omvårdnad erfor ett förnyat tanke- och arbetssätt i riktning mot hela familjer i stället för som traditionellt mot vårdtagaren, säger Susanna Pusa.
Inkluderande familjerna
Studien visar också att införandet av familjecentrerade samtal fortgick även om de inte hade implementerats fullt ut som avsett. Distriktssköterskorna och sjuksköterskorna samtalade inte alltid utifrån den tänkta samtalsstrukturen, men ändå använde sig av det familjecentrerade förhållningssättet i sitt dagliga arbete – i möten och samtal med familjen.
De tillämpade ett förhållningssätt som innebär att de arbetade mer inkluderande gentemot familjer, med en ökad medvetenhet om betydelsen av att fokusera på hela familjen samt interaktionen mellan familjemedlemmarna.
Stöd från såväl chefer som inom arbetsgruppen, fortlöpande kompetensutveckling och samsyn var betydelsefulla aspekter för att lyckas införa familjecentrerade samtal.
Susanna Pusa är legitimerad sjuksköterska sedan 2008 och har tidigare arbetat som sjuksköterska inom medicin, kirurgi, palliativ vård och hemsjukvård.
Inom robotik, för proteser med känsel och för hälsoövervakning arbetar forskare runt om i världen för att ta fram elektronisk hud – flexibel, töjbar och med någon form av känsel.
Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet har slagit sina kloka huvuden ihop och kombinerat flera olika fysikaliska fenomen och material. Resultatet är en sensor som exempelvis applicerad på en arm kan känna av eller övervaka en förändring av kroppstemperatur, som reagerar på synligt ljus från solen och som även kan känna av en beröring av något varmt, exempelvis en hand.
– Vi har inspirerats av naturens egna metoder, säger Mina Shiran Chaharsoughi, doktorand inom organisk fotonik och nanooptik vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet.
Kombinerat material
Tillsammans med forskarkollegor vid Laboratoriet för organisk elektronik har hon tagit fram en sensor som kombinerar pyroelektriska och termoelektriska effekter med ett nanooptiskt fenomen.
I de pyroelektriska materialen uppstår en spänning då materialet värms upp eller kyls ner. Det är förändringen i temperatur som ger en signal, en snabb och stark signal men som avklingar nästan lika snabbt.
I de termoelektriska materialen uppstår istället en spänning när materialet får en kall och en varm sida. Signalen är dock långsam och det tar lite tid innan den blir mätbar. Värmen kan komma från kroppen eller från solen, bara det finns en svalare sida.
– Vi ville ta vara på det bästa av två världar och kombinerade därför en pyroelektrisk polymer med en termoelektrisk gel framtagen i ett tidigare projekt av Dan Zhao, Simone Fabiano med flera kollegor i gruppen för organisk nanoelektronik. Kombinationen ger en snabb och stark signal som också varar under lång tid, säger Magnus Jonsson, forskningsledare inom organisk fotonik och nanooptik, som lett studien.
Video (2.18) Heat and light sensing with hybrid nanooptics
Förstärker signalen
Det visade sig också att de två materialen samverkar så att den gemensamma signalen dessutom förstärks.
De har även tagit hjälp av plasmoner, ett nanooptiskt fenomen.
– En plasmon uppkommer när ljus interagerar med metalliska nanopartiklar, som guld och silver. Det infallande ljuset gör att elektronerna i partiklarna böjar svänga i takt, oscillera. Den kollektiva oscillationen är själva plasmonen, berättar Magnus Jonsson.
I ett tidigare arbete har han och hans medarbetare visat att en elektrod i guld som försetts med nanohål effektivt absorberar ljus med hjälp av plasmoner. Det absorberade ljuset omvandlad sedan till värme. Med en sådan elektrod, en tunn guldfilm med nanohål, på den sida som vetter mot solen omvandlar sensorn även det synliga ljuset till en snabb och stadig signal.
Som bonus är sensorn även tryckkänslig.
– En signal uppstår när vi trycker på sensorn med ett finger, men inte när vi utsätter den för samma tryck med ett stycke plast. Den reagerar på värmen från handen, säger Magnus Jonsson.
Fotnot:
Förutom Mina Shiran Chaharsoughi och Magnus Jonsson, forskare inom nanooptik, har även Dan Zhao, Simone Fabiano, båda inom organisk nanoelektronik, och professor Xavier Crispin bidragit till resultaten som nyligen publicerats i Advanced Functional Materials.
Magnus Jonsson, Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet. magnus.jonsson@liu.se
Studien Prospective Urban Rural Epidemiologic study (PURE) har undersökt kvinnor och män från tjugo länder och funnit att låg utbildning medför ökad risk för hjärtinfarkt, stroke eller hjärtsvikt oavsett landets inkomstnivå. Skillnaden mellan låg- och högutbildade var dock betydligt mer märkbar i fattigare länder.
Eftersom riskfaktorer som fetma, diabetes och högt blodtryck är mindre vanliga bland lågutbildade i låginkomstländer, vilket också bekräftades här, har man antagit att hjärt-kärlsjukdom skulle vara vanligare bland de bättre bemedlade. De aktuella forskningsresultaten visar dock på motsatsen.
– Vi vet inte exakt vad som orsakar den höga risken för hjärt-kärlsjukdom bland personer med låg utbildning i låginkomstländer, annat än möjligen brist på kunskap och bristande hälso- och sjukvård, säger huvudförfattaren bakom rapporten, Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Störst skillnad i fattiga länder
Studien registrerade utbildningsnivå, hushållets tillgångar (fordon, dator, TV, tvättmaskin, hus/lägenhet, odlingsmark med mera), riskfaktorer och medicinering hos 154 169 vuxna i åldern 35-50 år från fem låginkomst-, elva medelinkomst- och fyra höginkomstländer mellan 2003 och 2017.
Bland personerna i studien hade 6 936 någon kardiovaskulär händelse under en uppföljningstid på i genomsnitt sju och ett halvt år. Riskfaktorer som fetma, högt blodtryck och diabetes var mindre vanliga bland lågutbildade än bland högutbildade i låginkomstländer, och förklarade således inte deras högre risk.
I höginkomstländerna (huvudsakligen Kanada och Sverige) var det 26 procents ökad risk för att insjukna hos låg- jämfört med högutbildade, efter justering för riskfaktorer och tillgångar i hushållet. Motsvarande i medelinkomstländer var 59 procents högre risk och i låginkomstländer 123 procents högre risk.
Mer utbildning ger bättre hälsa
Användningen av läkemedel vid hjärt-kärlsjukdom var mycket låg bland personer med låg utbildning i låginkomstländer som haft hjärtinfarkt eller stroke innan de undersöktes i studien. Endast 9 procent använde något av dessa medel, jämfört med 32 procent bland dem med hög utbildning. I höginkomstländer använde alla utbildningsgrupper mediciner i stor utsträckning (75-84 procent).
PURE-studien leds från Kanada av professor Salim Yusuf, Population Health Research Institute, vid McMaster University. Han betonar vikten av förbättrad utbildning som hållbar strategi för att förbättra hälsan, vilket Annika Rosengren också lyfter fram.
– Om vi vill minska risken för hjärt-kärlsjukdom globalt, måste handläggningen för drabbade med låg utbildning förbättras, och låg utbildning bör också betraktas som en modifierbar riskfaktor, säger hon.
Heather Mackay, forskare i geografi vid Umeå universitet, och har studerat hur urbaniseringen påverkar matförsörjning, kost och hälsa i två mindre städer i Uganda: Mbale och Mbarara.
– Jag ville undersöka om det fanns en ökning av sjukdomar som diabetes, fetma och hypertoni och om man drabbades av felnäring, det vill säga samtidig över- och undernäring, i dessa städer.
Stor tillväxt i mindre städer
Tidigare har forskningen om nutritionsövergång söder om Sahara fokuserat på storstäder, men genom att även studera mindre städer kan man nyansera bilden betydligt eftersom de är mer representativa för området. Det är också där som den största tillväxten och förändringen väntas ske.
– Det övergripande målet för min forskning är minskad fattigdom, tryggare livsmedelsförsörjning och större välbefinnande för urbana invånare i Uganda och världen i stort, berättar Heather Mackay.
I jämförelse med studier från huvudstäder i Afrika söder om Sahara pekar Heather Mackays resultat på en mindre förändring i kostvanor, då de flesta behöll tidigare traditioner. Trots detta har man en jämförbar förekomst av icke-smittsamma sjukdomar.
Sociala nätverk fortsatt viktiga i urbana liv
Mackay visar också i sin avhandling bland annat på stadsodlingens annorlunda roll i mindre städer jämfört med stadsodling i många storstäder, och att de som var mest sårbara för bristande tillgång till livsmedel var de stadsbor som var helt beroende av att köpa all sin mat, i kombination med en osäker sysselsättningsstatus. I de mindre ugandiska städerna har de familjer som har det mest bekvämt, en fortsatt stark koppling till landsbygden. Det visar på att sociala nätverk på landet och landsbygdsodling har fortsatt betydelse för ett stabil urbana liv.
– Sammanfattningsvis pekar min forskning mot att vi ska vara försiktiga med vissa vanliga antaganden om hur urbant liv påverkar matvanorna mot ett mer “västerländskt” livsmedelssystem och kostmönster, med stora livsmedelsbutiker och förädlad mat, snabbmat, ökad köttkonsumtion, mindre odling och minskad fysisk aktivitet, och att dessa förändringar bidrar till en växande sjukdomsbörda av icke-smittsamma sjukdomar bland den urbana befolkningen. Det kan finnas andra drivkrafter för hälso-förändring i dessa städer.
Fotnot:
Heather Mackay är doktorand i geografi vid Umeå universitet och forskar kring sambandet mellan jordbruk, kost och hälsa i Afrikanska urbana miljöer. Hon är uppvuxen i Skottland och arbetade under tio år med internationell utveckling i Storbritannien, USA och Ghana innan hon återvände till akademin.
Avhandling:
Food, Farming and Health in Secondary Ugandan Cities (Svensk titel: Mat, jordbruk och hälsa i medelstora städer i Uganda)
Kontakt:
Heather Mackay vid Institutionen för geografi, Umeå universitet, heather.mackay@umu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
