Vad ville forskaren ta reda på?
Vad ville forskaren ta reda på? Det kan låta självklart, men utan den pusselbiten går det inte att förstå resultatet.
All forskning börjar med en fråga – till exempel hur något är, fungerar, har förändrats, beskrivits eller tolkats.
Känner man inte till forskningsfrågan finns det risk att man tror att forskningen säger mer (eller något helt annat) än vad den faktiskt gör.
Olika frågor ger olika svar
Det kan låta självklart att olika frågor ger olika svar, men det kan leda till missuppfattningar om man bara hör om själva resultatet i en tidningsrubrik eller på sociala medier.
Låt säga att du ser rubriken ”Fängelsestraff fick kriminella att tänka om”. Man skulle kunna tro att forskaren tagit reda på ifall fängelse fungerar – men i själva verket var forskarens fråga: ”Hur upplever människor det att sitta i fängelse?”
Att känna till forskarens fråga hjälper dig alltså att förstå vad en studie faktiskt säger – och vad den inte säger.
Forskningsfrågan avgör vad du får veta
Tänk dig rubriken ”Unga litar mindre på politiker”. Det låter tydligt – men vad betyder det egentligen? Det beror helt på vad forskarna frågade:
”Litar unga på politiker?”
En ja/nej-fråga i en enkät. Svaret blir en siffra, till exempel ”4 av 10 unga har lågt förtroende”.
”Litar unga mindre än äldre?”
Då jämför man grupper. Unga kan ha lite lägre förtroende – även om båda grupperna i stort sett är ganska positiva.
”Litar unga mindre nu än förr?”
Här jämförs olika tidsperioder. Resultatet säger om förtroendet har förändrats, men inte varför.
Att förstå forskning
