Vad ville forskaren ta reda på?
Varje studie börjar med en fråga. Forskningsfrågan visar både vad studien kan svara på – och vad den inte kan säga något om.
En forskningsfråga kan handla om hur något är, fungerar, har förändrats, beskrivits eller tolkats.
Känner man inte till vad forskaren ville få svar på finns det risk att man tror att forskningen säger mer (eller något helt annat) än vad den faktiskt gör.
Nyhetsrubriker säger aldrig allt
Det kan låta självklart att olika frågor ger olika svar, men det kan leda till missuppfattningar om man bara hör om resultatet i en nyhetsrubrik eller på sociala medier.
Låt säga att du ser rubriken ”Fängelsestraff fick kriminella att tänka om”. Man skulle kunna tro att forskaren tagit reda på ifall fängelse fungerar – men i själva verket var forskarens fråga: ”Hur upplever människor det att sitta i fängelse?”
Att känna till forskarens fråga hjälper dig alltså att förstå vad en studie faktiskt säger – och vad den inte säger.
Forskningsfrågan avgör vad du får veta
Tänk dig rubriken ”Unga läser mindre”. Den låter kanske självklar, men egentligen går det inte att veta vad ”läser mindre” betyder utan att veta vilken fråga forskarna ville svara på. Frågade de:
”Hur många gymnasieelever har läst en skönlitterär bok den senaste månaden?”
I så fall vet forskarna inget om hur mycket eleverna läser totalt, eller om de läser andra typer av texter.
”Hur mycket tid lägger 15–19-åringar på att läsa böcker jämfört med sociala medier?”
Att unga ägnar mer tid åt sociala medier betyder inte nödvändigtvis att de läser mindre än förr – bara att det ena tar mer plats i vardagen.
”Läser unga vuxna färre pappersböcker nu än på 1990-talet?”
Forskarna ser en minskning i hur många pappersböcker unga läser – men kanske har ljudböcker eller e-böcker ökat.
Så även om rubriken är sann, kan den betyda olika saker beroende på vad forskarna faktiskt undrade från början
Nästa avsnitt:
Vad är det för studie?
