Vilka ingår i studien?

Forskare kan inte undersöka allt – så de väljer ut en viss grupp, några personer eller något material att titta närmare på. I vissa studier är det viktigt att veta vad eller vem som har undersökts, för det påverkar hur vi som läser om studien kan tolka resultaten.

Urval kallas det när forskare väljer vilka personer, grupper eller material – till exempel texter, bilder eller föremål – som han eller hon ska studera. Ibland behöver urvalet spegla en större grupp, ibland handlar det mer om att förstå ett särskilt fall.

Vi kan ta ett exempel på när det behöver spegla en större grupp:

Om forskare vill ta reda på hur svenskar i allmänhet ser på klimatförändringar måste de välja ut människor till sin studie som representerar alla svenskar. Det betyder att urvalet (gruppen som studeras) ska vara som en miniatyrversion av den svenska befolkningen, alltså en mix av personer i olika åldrar, av olika kön, som bor på olika platser och har pluggat olika länge. Då kan forskarna dra slutsatser som gäller fler än bara de som deltog i studien.

Här är några tillfällen då det kan vara extra bra att fundera över vem eller vad forskarna har undersökt:

När ett resultat låter som om det gäller alla, men bygger på ett smalt urval
En tidning skriver: ”Många positiva till att sopsortera.” Men studien gjordes i en miljömedveten bostadsrättsförening i en storstad.
Då kan du fråga dig: Gäller det här också där jag bor – eller bara i områden där folk redan är engagerade i miljöfrågor?
När två studier visar olika saker
Ibland drar forskare olika slutsatser i sina studier. Då kan skillnader i urval förklara varför de kommer fram till olika resultat.
Då kan du fråga dig: Vilka ingick i studien, när gjordes den och var gjordes den?
När något lyfts fram som sanning i debatten
Det är vanligt att forskning används i argument – till exempel: ”Forskning visar att ungdomar mår sämre i dag.”
Då kan du fråga dig: Vilka ungdomar? Från var? Hur många undersöktes? Jämfört med när?

Testa dig själv: Ser du fallgroparna?

”Högintensiv träning bättre för hjärtat”

Urval: Studien genomfördes på en grupp elitidrottare.
Problem: Elitidrottares kroppar är vana vid extrem träning. Det är inte säkert att till exempel puls och syreupptagning ser likadant ut hos en vanlig motionär.
”Digitalt verktyg hjälper barn att lära sig läsa”

Urval: Studien genomfördes på en liten skola med små klasser och hög lärartäthet.
Problem: Att verktyget funkade kan bero på den unika miljön. Det är inte säkert att resultatet gäller för barn på andra skolor.
”Gå 6 000 steg om dagen räcker”

Urval: Deltagarna bestod av friska vuxna med en aktiv livsstil.
Problem: Resultatet kan vara missvisande eftersom personerna i studien kanske redan var hälsosamma och aktiva. Andra personer kan behöva gå fler steg för att uppnå samma effekt.

Måste forskning alltid säga något om alla?

I vissa ämnen undersöker forskaren något särskilt – som en händelse, ett fenomen eller ett konstverk. Då handlar det inte om att resultatet ska säga något om alla, utan om att förstå just det här fallet på djupet.

Det kan till exempel vara forskare som vill:

Undersöka hur ett digitalt hjälpmedel fungerar för personer med en viss typ av språksvårighet.
Veta hur en viss historisk händelse beskrivits i brev och dagböcker. Forskarna utgår från ett antal texter från personer som levde då.
Se hur några kommuner förbereder sig för extremväder och följer arbetet på plats under ett år.

Nästa avsnitt:

Orsak – eller bara samband?