Ett förändrat klimat förväntas ge en ökad nederbörd, speciellt på det norra halvklotet. Med regnet följer partiklar ner i sjöar och hav, vilket gynnar bakterier framför alger. Kristin Dahlgren visar i sin avhandling att en ökad mängd bakterier kommer att leda till att djurplankton får i sig en lägre mängd viktiga fettsyror, bland annat omega-3-fettsyran EPA. Dessutom blir följden att både djurplankton och den bottenlevande vitmärlan får en lägre individuell vikt.

– Detta innebär att fisk som äter djurplankton inte får i sig tillräckligt av de viktiga omega-3-fettsyrorna, berättar Kristin Dahlgren. Andra studier har visat att omega-3-fettsyrorna är viktiga för att hjälpa fisken att bibehålla sin rörlighet vid lägre temperaturer. Fettsyrorna är också livsnödvändiga för en mängd olika funktioner i människokroppen. Trots att inget tyder på att djurplankton och vitmärla kommer att minska i antal borde deras individuella viktnedgång påverka hur mycket mat fisken verkligen får i sig, berättar Kristin Dahlgren.

När partiklar och kol rinner ner från land blir vattnet grumligare och det förväntas vara till nackdel för alger som behöver ljus för att kunna växa. Däremot klarar sig bakterier bättre i en sådan miljö. De kan tillgodogöra sig kolet från land och behöver inte heller ljus för att växa. Bakterier och alger skiljer sig också åt på andra sätt. Alger kan ätas direkt av djurplankton.
Bakterier är däremot för små och måste först ätas av flagellater och ciliater, som i sin tur äts av djurplankton. Vid varje steg i näringsväven försvinner en stor mängd kol.

– Djur som befinner sig högre upp i näringsväven får framför allt i sig det näringsrika kolet från alger. Om det blir mindre alger i våra hav och sjöar blir basfödan istället bakterier och de kommer då inte att få i sig lika mycket kol. Det kommer att påverka djurens vikt, berättar Kristin Dahlgren.

Bottenlevande djur som vitmärlan kommer inte heller att få i sig lika mycket mat. Det beror på att små partiklar såsom bakterier sjunker långsammare till botten än stora partiklar såsom alger. Dessutom är bakterier inte lika energirika som alger, eftersom de inte innehåller några fettreserver.

En högre andel bakterier resulterar därför i att djuren högre upp i näringsväven får en lägre individuell vikt, men också en minskad mängd viktiga fettsyror, vilket Kristin Dahlgren visar i sin avhandling.

– Till skillnad från alger innehåller bakterier få eller inga fettsyror. Eftersom både djurplankton och vitmärla är viktig föda för fisk, borde den sämre kvaliteten på födan innebära att fisk i slutändan också kommer innehålla en lägre mängd omega-3-fettsyror, säger hon.
Kristin Dahlgren är född och uppvuxen i Boden. Hon läste biologi vid Umeå universitet och efter sin examen började hon sin doktorandutbildning 2005 på vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap med koppling till Umeå Marina Forskningscentrum.

För ytterligare information kontakta gärna:
Kristin Dahlgren
Telefon: 090-786 7045
E-post: kristin.dahlgren@emg.umu.se

Om disputationen
Fredagen den 17 december 2010 försvarar Kristin Dahlgren, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Food web structures and carbon transfer efficiencies in a brackish water ecosystem”. Svensk titel: ”Födovävsstrukturer och kolflödeseffektiviteter i ett brackvattensystem”.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Stora hörsalen, KBC (KB3B1).
Fakultetsopponent är Senior Research Scientist Marja Koski, National Institute of Aquatic Resources, Technical University of Denmark, Charlottenlund, Danmark.
 

En Internetbaserad behandling för vuxna spelberoende minskar både spelproblemen och förekomsten av depressions- och ångestsymptom. Det visar en studie som presenteras vid Medicinska riksstämman 2 december. Behandlingen baseras på motiverande samtal, kognitiv beteendeterapi och terapistöd via telefon.

Ungefär var femtionde svensk har spelproblem. Men av dem är det bara var tionde person som söker hjälp. Att erbjuda behandling på distans är en möjlighet att sänka ”tröskeln” för att våga söka hjälp och ökar möjligheten att erbjuda behandling för fler.

En långtidsuppföljning av ett Internetbaserat självhjälpsprogram för spelberoende vuxna, presenteras av professor Per Carlbring, Umeå universitet, under Medicinska riksstämman. Utvärderingen har finansierats av Statens folkhälsoinstitut.

Studien bygger på totalt 316 personer, där 218 personer fullföljde en åtta veckor lång Internetbehandling med terapistöd. Studien utvärderar effekten av behandlingen efter 36 månader och utifrån åtta olika bakgrundsvariabler. De viktigaste enskilda variablerna var hur ofta man tappar tidsbegreppet när man spelar, alkoholkonsumtion, och om man har skulder eller inte.

Frånsett ett klart minskat spelande bland de behandlade så visar resultaten också en betydande nedgång av ångest- och depressionssymptom och en ökad självupplevd livskvalitet. Resultaten visar inga påvisbara skillnader i utfallet mellan olika typer av spelformer.

Att före behandlingsstart ha en bakgrund med förhöjd alkoholkonsumtion, tre eller flera standardglas per tillfälle, halverar chansen för ett lyckat utfall av behandlingen. Däremot betyder skulder innan behandlingsstart och ett bibehållet tidsbegrepp under spelande ökade chanser till lyckat resultat.

Resultaten kommer att publiceras i en artikel under 2011.

För mer information:
Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, Umeå universitet, 0700-400 399, e-post: per.carlbring@psy.umu.se
Marie Risbeck, projektledare Spelberoendeprojektet, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 97 24, e-post: marie.risbeck@fhi.se
Johan Landin, pressekreterare, 063-19 97 69, e-post: johan.landin@fhi.se
 

Jobbgarantin för ungdomar ska täcka den enskildes arbetsutbud, det vill säga den tid den unge uppger att han eller hon vill arbeta. Trots att nästan alla ungdo­mar söker heltidsjobb var deltagarna i jobbgaran­tin i genomsnitt bara aktiva 14 timmar i veckan. De unga sökte framförallt arbete på egen hand, och endast 3,5 timmar var organiserade aktiviteter. 

– Den vanligaste organiserade aktiviteten var jobbsökaraktiviteter där de unga får hjälp att skriva CV eller på olika sätt förbättra sitt arbetssökande, säger Sara Martinson som är en av rapportförfattarna. Praktik var relativt ovanligt och 14 procent av ungdomarna uppger att de praktiserat den senaste veckan. 

Sex av tio deltagare mötte förmedlare eller handledare högst en gång i månaden. Deltagare hos kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingen hade fler organiserade aktiviteter och mötte sin handledare betydligt oftare. 

11 sökta arbeten per månad

Ungdomarna uppger att de i genomsnitt sökte 11 arbeten per månad. Det är två arbeten mer per månad än hela gruppen arbetssökande som var inskrivna på förmedlingen under år 2009, och ett arbete mer än deltagarna i fas 1 och 2 i jobb- och utvecklingsgarantin. Del­tagarna som går hos kompletterande aktörer sökte fler arbeten än deltagarna hos Arbetsförmedlingen. 

Sju av tio tycker att de fått tillräckligt stöd

Sju av tio deltagare tycker att programmet i hög (29 %) eller viss (43 %) grad givit dem tillräckligt med stöd. Ungdomarna hos de kompletterande aktörerna är särskilt nöjda. 
Bakgrund

Jobbgarantin för ungdomar är ett arbetsmarknadspolitiskt program för ung­domar 16–24 år som varit inskrivna vid förmedlingen som öppet arbetslösa i tre sammanhängande månader. Rapporten bygger på en enkät med 4 000 deltagare, gjord i novem­ber–december 2009. Svarsfrekvensen var 64 procent.

Kontaktinformation

Rapport 2010:22 Vad gör de i jobbgarantin för ungdomar? Är skriven av Sara Martinson och Kristina Sibbmark. Har du frågor är du välkommen att kontakta författarna på 018-471 70 91 (Sara) eller 018-471 70 92 (Kristina); alternativt e-post: förnamn.efternamn@ifau.uu.se 

Avhandlingen består av fyra fristående uppsatser. Den första, som är Hans Lindblads licentiatavhandling, visar empiriskt att det finns betydande trögheter i den svenska arbetslösheten. När väl arbetslösheten stigit finns det bara svaga tendenser till att den sjunker tillbaka. Skälen till detta kan vara flera, enligt Hans Lindblad.

– Det kan till exempel vara så att arbetslösas kunskaper och färdigheter minskar snabbt. Ett annat skäl kan vara att företagen i ekonomiska kristider snabbt mönstrar ut realkapital som tar betydande tid att ersätta, säger Hans Lindblad.

Köpkraften gröps ur
Den andra uppsatsen, visar bland annat på vikten av att beakta den reala växelkursen (det vill säga konkurrenskraften mot andra länder) vid analyserandet av arbetslöshetens utveckling. En svagare real växelkurs gröper ur hushållens köpkraft. Detta driver upp löntagarnas lönekrav och därmed företagens reala lönekostnader, vilket i sin tur minskar efterfrågan på arbetskraft. Den empiriska analysen visar att effekten på arbetslösheten vid en svagare växelkurs är stor.

Då den reala växelkursens utveckling påverkar arbetslösheten är det viktigt att förstå vad som driver växelkursen. Därför beskriver Lindblad, i den tredje uppsatsen, utvecklingen av de tre reala växelkurserna mellan den svenska kronan, euron och den amerikanska dollarn.

Bra prognosverktyg
Viktiga drivkrafter är bland annat relativ potentiell produktionsförmåga, ett lands möjligheter att ta bättre betalt för sin export i förhållande till andra samt den relativa styrkan i de offentliga finanserna. Högre potentiell produktion, bättre betalt för sina produkter samt starkare offentliga finanser innebär att invånarna blir relativt sett rikare. Ju rikare man är desto mer vill man köpa och desto mindre vill man jobba. Båda dessa faktorer tenderar till att driva upp den inhemska prisnivån i förhållande till omvärlden. Detta innebär att den reala växelkursen stärks. Växelkursmodellerna fungerar också väl som prognosverktyg.

Höjd a-kassa – lägre sysselsättning
Den fjärde uppsatsen, som är teoretisk, visar hur arbetslöshetsersättning, rörlighet på arbetsmarknaden samt konkurrens påverkar löner och sysselsättning. Effekten på löner och sysselsättning vid höjd arbetslöshetsersättning är inte entydig. Den kan både höja och sänka sysselsättningen beroende på hur fackföreningarna beter sig. Under rimliga antaganden leder dock höjd a-kassa till högre löner och därmed lägre sysselsättning. En annan vanlig slutsats är att en högre grad av egenfinansiering av a-kassan dämpar arbetslösheten. Inte heller detta kan entydigt fastställas, men under rimliga antaganden leder höjd egenfinansiering till lägre lönekrav och högre sysselsättning. Slutligen visar Lindblad att ökad rörlighet och ökad konkurrens leder till lägre löner och högre sysselsättning.

Avhandlingens titel:”Essays on Unemployment and Real Exchange Rates”.
Disputationen: 3 december 2010 kl. 13.00, William-Olssonsalen, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 14, Frescati.

Ytterligare information
Hans Lindblad
Tel 08-405 48 39
E-post:  hans.lindblad@finance.ministry.se  

Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Jonas Christensen, verksam vid Fakulteten för Hälsa och samhälle Malmö högskola, intresserar sig för organisation, ledarskap och verksamhetsutveckling med särskilt fokus på människobehandlande organisationer.

I sitt avhandlingsarbete har Christensen utgått från en utvecklingsekologisk modell.

– Modellen utgår från individen och dess möte med olika nivåer i samhället. Det handlar till exempel om individens samspel med familj, organisation och samhälle och kan användas för att förstå kunskapsutveckling och handlingsutrymme i tider av förändring, förklarar han.

Christensen har studerat två olika fall. I det första, en licentiatuppsats, analyserar han vad som sker när akademiker i Litauen ska börja undervisa i företagsekonomi, ett ämne som tidigare, då Litauen utgjorde en del av forna Sovjetunionen, inte funnits vid universiteten.

– Det handlar om mötet mellan nya och gamla system och tankemönster, säger Christensen.
I det andra fallet har han studerat Socialt arbete och socialarbetare i tre tyska städer. Till skillnad från i Sverige är de tyska socialarbetarna främst anställda av något av de sex välfärdsförbunden, som bland annat har kopplingar till fackföreningar och kyrkan.

– Jag har i min studie sett närmare på socialarbetare och andra aktörer när det gäller olika aspekter av omvandling, till exempel akademiseringen av ämnet socialt arbete.

I avhandlingen konstaterar Christensen att en modifierad utvecklingsekologisk modell kan bidra till förståelsen av professioners utveckling. Modellen kan dessutom användas i olika sammanhang, till exempel olika verksamheter, då den tar fasta på själva mötet.

– Jag har även sett att individens handlingsutrymme och frihet villkoras av samhällets ramar och organisation. Det är också tydligt att entreprenörskap och kunskapsbildning hänger samman, säger Christensen.

– I sin forskning vill han nu gå vidare i frågor kring välfärdsutveckling med fokus profession och organisering.

Kontaktinformation
Jonas Christensen, tfn: 0707 53 09 35

– Utflyttningsskatter har länge varit ett område som har varit svårt att överblicka. I min avhandling systematiserar jag skatterna och identifierar problem som de förorsakar. Detta bör underlätta för dem som ska lösa problemen kring fri rörlighet och dubbelbeskattning, säger Katia Cejie.

En utflyttningsskatt är en skatt som tas ut på grund av att en person flyttar ut från ett land. De finns för att skydda statens skatteanspråk och samtidigt göra det möjligt för staten att ha särskilda regler för att mildra effekten av vissa skatter. Det kan exempelvis gälla uppskov av beskattning av vinster från bostadsförsäljning, där uppskovet bara gäller så länge personen bor kvar i landet. Om personen flyttar ut, så ska skatten också tas ut.

Problemen med utflyttningsskatter är dels att de kan bli så stora att de påverkar en persons vilja att flytta, dvs i praktiken inskränker den fria rörligheten inom EU, dels att de under vissa omständigheter innebär att skatten tas ut både i den stat som personen lämnar och i den som personen flyttar till, så kallad dubbelbeskattning. Båda dessa effekter är oönskade från politiskt håll.

Att människor och kapital ska kunna röra sig fritt inom unionen är en grundsats inom EU. När medlemsstaterna har regler som innebär hinder för rörligheten förbjuder EU-rätten medlemsstaten att tillämpa dessa regler. I avhandlingen beskrivs fyra grundtyper av utflyttningsskatter, och två av dessa typer innebär tydliga hinder för den fria rörligheten.

– I Sverige har några av reglerna kring utflyttningsskatter nyligen ändrats, men det finns en risk att även de nya reglerna strider mot de fria rörligheterna. Om de gör det så får Sverige inte tillämpa dem. Det kan dock tilläggas att i flera andra medlemsstater finns regler kvar som är att hänföra till de två förbjudna typfallen. Det innebär sannolikt att även människor i dessa länder upplever ett hinder att flytta inom unionen, t ex till Sverige, säger Katia Cejie.

För att undvika dubbelbeskattning ingår stater skatteavtal. Katia Cejie visar att det föreligger stora problem mellan flera av de analyserade typerna av utflyttningsskatter i förhållande till skatteavtalen. Det finns alltså en stor risk att människor som flyttar mellan länder dubbelbeskattas.

Avhandlingens syfte är att identifiera de problem som behöver lösas av domstolar och lagstiftare för att uppnå målen om fri rörlighet och att undvika dubbelbeskattning. Systematiseringen som gjorts i avhandlingen är viktig för att ge dem som arbetar med dessa frågor ett verktyg för att diskutera och hantera problemen. En tydlig systematisering har hittills saknats och resulterat i svårigheter att arbeta med frågorna.

–    Katia Cejies avhandling är viktig eftersom den ger domstolar och lagstiftare på såväl nationell- som EU-nivå en mycket bättre karta att navigera efter. Med den här analysen får vi bättre möjlighet att fatta beslut och inrätta regler som är likvärdiga mellan olika fall, och mellan olika stater, säger Kristina Ståhl, som är regeringsråd och har varit handledare för avhandlingen.

Läs mer om avhandlingen på webben.

För mer information, kontakta, Katia Cejie, tel: 018-471 20 63 (arb), 073-633 07 96 eller katia.cejie@jur.uu.se
Handledare: Regeringsråd Kristina Ståhl, Regeringsrätten, Stockholm, 08-561 676 00 (vxl, arb) kristina.stahl@dom.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Resultaten av den inledande studien visar att skidskyttarnas skjutförmåga påverkas negativt av kyla. Det blev en större spridning på skotten efter kylning. Kylan visade sig ha negativ inverkan på både skidskyttarnas och kontrollernas finmotoriska prestation. Men skidskyttarna visade inte upp någon bättre anpassning till kyla än kontrollpersonerna.

Kalla händer är ett välkänt problem vintertid och mest drabbade är de som arbetar utomhus. En sådan grupp är skidskyttarna, som är beroende av bra finmotorik i händerna för sin skytteprestation. Forskarna ville veta om skidskyttarnas prestationsförmåga påverkas av kyla. Men också hur köldkänsliga skidskyttar är jämfört med andra personer.

Sju skidskyttar på nationell elitnivå och nio kontrollpersoner genomförde två finmotoriska tester. Skidskyttarna genomförde dessutom ett skjuttest. Testen utfördes dels i normal rumstemperatur och dels efter nedkylning av hand och underarm. Handen och armen kyldes i 10 C vatten i 20 min före skjuttestet. Studien har gjorts av forskargruppen i omgivningsfysiologi.

”Man kan lära sig tåla kyla bättre och skidskyttar borde ha en fördel av att träna på att tåla kyla”, säger professor Erika Schagatay, som leder projektet och planerar för fortsatta studier av detta.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Erika Schagatay, tel. 070-532 14 23.
E-post: erika.schagatay@miun.se

Marko Laaksonen, tel. 070-212 3009.
E-post: marko.laaksonen@miun.se

– Jag har fascinerats av hur snabbt ett begrepp som inte tidigare använts kan spridas för att plötsligt förekomma överallt där utbildning diskuteras, säger Andreas Bergh och berättar att han drivits av ett intresse att undersöka vilka konsekvenser detta kan leda till för utbildning.

Utbildningen påverkas
I sin avhandling, ”Vad gör kvalitet med utbildning? Om kvalitetsbegreppets skilda innebörder och dess konsekvenser för utbildning”, undersöker Andreas Bergh hur begreppet kvalitet språkligt tar form i utbildning. Det empiriska materialet består av regeringstexter, skolmyndighetstexter samt intervjuer med representanter från tre olika huvudmän, två kommunala och en fristående.

Resultatet av studien pekar på att de olika innebörder kvalitetsbegreppet tilldelas står i ett spänningsfyllt förhållande, men att det över tid alltmer används i utbildning med de innebörder det har givits i andra sociala sammanhang. Rent språkligt sker en förskjutning från vad Andreas Bergh karaktäriserar som utbildningskvalitet i mer traditionell mening, till en allt större betoning av vad han sammanfattningsvis kallar resultatkvalitet, marknadskvalitet och systemkvalitet.

Mötet med eleven
– De nationella utbildningsdiskussionerna under 90-talet handlade i högre grad om mötet mellan lärare och elev, kunskapssyn, demokrati och bildning.  Successivt har det dock alltmer kommit att handla om en betoning av system, resultat, måluppfyllelse, dokumentation, systematik och rättsäkerhet. På de lokala arenorna finns motsvarande dominansförhållanden som på de nationella arenorna, men där i ett mer konfliktfyllt förhållande mellan olika innebörder och aktörer.

Kontroll uppifrån
– Vi har gått mot ett utbildningssystem där mätning, bedömning och kontroll betonas. Det här leder till konsekvenser för utbildningspolitik och förvaltning på såväl nationell som lokal nivå, liksom för skolledare och lärare, som kanske inte var tänkta från början.

– Jag hoppas att vi kan få en diskussion om det mycket positivt laddade kvalitetsbegreppet, hur öppet det är för att tolkas på olika sätt.  Min studie visar hur kvalitetsbegreppet används och förändras på olika arenor och vilket avtryck en statlig utbildningsreform kan ge lokalt. Den kan därför vara en grund för alla på olika nivåer att reflektera över vilket innehåll de ger begreppet kvalitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Andreas Bergh, 070-713 45 80.

En gammal trossats inom varumärkesrätten är att ju mer ansett ett varumärke är desto vidare blir skyddet. Det gäller inte alltid längre, enligt Claes Granmar, forskare på Juridiska institutionen vid Stockholms universitet.

– Ska man borga för en fungerande konkurrens måste man tvärtom ibland begränsa skyddet för mer ansedda varumärken, säger han.

Claes Granmar menar att varumärkesskyddets vidd måste bedömas från fall till fall. Det bör syfta till en dynamisk konkurrens där de etablerade märkena ständigt utsätts för ett förbättringstryck som gynnar konsumentnyttan i form av fler och bättre alternativ. I vissa branscher, där anseendeskyddet är det enda incitamentet för produktutveckling, har den utvecklingen nära nog stagnerat. I andra anseendebaserade branscher är de ledande märkena utsatta för ett omfattande förbättringstryck.

– Därför bör det vara tillåtet att säga att ”vår läsk smakar bättre än Coca-Cola”, men otillåtet att säga att ”vår parfym luktar exakt som Trésor”, säger Claes Granmar.

Om det första påståendet tillåts skulle fler entreprenörer våga ge sig in på läskedrycksmarknaden och saluföra sin, med Coca-Cola likvärdiga, produkt. Det andra påståendet däremot skulle sänka hela den lyxmarknad som L’Oréal är en del av. Claes Granmar menar att L’Oréal’s varumärken är förknippade med en viss exklusiv livsstil. Varan i sig kan ofta kopieras billigt och enkelt. Men inga nya entreprenörer skulle utmana L’Oréal med egna alternativ, om det inte fanns ett starkt varumärkesskydd som upprätthåller varans exklusivitet, och då skulle inte heller några nya dofter utvecklas.

I andra branscher bör konkurrensen drivas av innovationsskydd istället för av anseendeskydd, enligt Claes Granmar.

– Inom till exempel läkemedelsbranschen läggs enorma summor på marknadsföring. Enligt en utredning av EU-kommissionen gick år 2007 endast sju procent av budgeten till produktutveckling, medan 13 procent gick till marknadsföring. Det är en oerhörd misshushållning av resurserna med tanke på att det enda konsumenten är intresserad av är en bra produkt, säger Claes Granmar.

Claes Granmar konstaterar att den marknadsorienterade harmoniseringen även har fått andra konsekvenser. När rätten ska avgöra om ett varumärkesintrång har skett ska den inte längre utgå från svarandens syfte med att använda en symbol utan från konsumentens intryck av den. Ett känt fall är Céline-målet där butikskedjan Céline åtalades för att göra varumärkesintrång i det franska klädmärket Céline. Det var alltså fråga om huruvida varumärkesinnehavaren kunde förhindra användning av en firma, något som i Sverige traditionellt varit föremålför ett särskilt korsvist skydd. EU-domstolen gjorde dock ingen åtskillnad mellan varumärkesanvändning och firmaanvändning, utan dömde till klädmärkets fördel eftersom den bedömde att konsumenterna kunde tro att affären var associerad med klädmärket.

I sin avhandling ifrågasätter Claes Granmar även EU-domstolens bedömning att en varas anseende är en del av varans kvalitet, eller till och med detsamma som varans kvalitet.

– Utifrån EU-domstolens resonemang skulle ett par äkta Calvin Klein-glasögon som jag köper till reducerat pris i en outlet inte vara samma produkt som ett par Calvin Klein-glasögon jag köper i en Calvin Klein-butik, säger Claes Granmar.

Parallellhandel, det vill säga handel utanför det gängse distributionsnätverket, ersätter den anseendebaserade konkurrensen med priskonkurrens. Det skadar därför den image som förklarar det högre priset för lyxvaran. Det innebär dock inte att varans kvalitet blir sämre i egentlig mening. Om kvalitet försämras är det inte längre handel med den ursprungliga varan, och i så fall skulle varumärket vilseleda konsumenterna om varornas kommersiella ursprung. Eftersom vilseledande varumärkesanvändning är förbjudet skulle en sådan tolkning av relationen mellan kvalitet och anseende medföra ett förbud mot parallellhandel. EU domstolen har dock sedan länge klargjort att parallellhandel är tillåtet inom EES-området. Claes Granmar menar därför att begreppen kvalitet och anseende bör hållas isär och att balanspunkten mellan varumärkesskydd och frihandel bestäms av behovet av incitament för produktutveckling och den ekonomiska friheten för företag som parallellhandlar.

Claes Granmar disputerade den 11 oktober vid European University Institute (EUI).

Avhandlingens titel: Trade Mark Paradoxes in European Brand Competition.

Vidare upplysningar
Claes Granmar
Tel: 08-16 12 94
Mobil: 070-866 51 34
E-post claes.granmar@juridicum.su.se
Staffan Westerlund, presskontakt Juridicum
Tel: 08-16 12 82
Mobil: 073-784 50 31
E-post: staffan.westerlund@juridicum.su.se
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Elin Isaksson har i sin avhandling undersökt bakteriefamiljen Yersinia. Det är en familj med många medlemmar, men bara tre av dem orsakar sjukdom hos människor. Den mest kända familjemedlemmen, Yersinia pestis, ger upphov till pest. Detta är bakterien bakom den fruktade digerdöden som drabbade Europa under medeltiden.

Sjukdomsframkallande proteiner kan ta sig in i människans celler på många olika sätt. Vid en infektion finns Yersinia i värdens lymfsystem, en miljö som normalt är mycket ogästvänlig för bakterier. Lymfvävnaden är full av immunförsvarsceller som normalt känner igen och oskadliggör bakterier. Men, Yersinia använder sig av ett smart system för att lura immunförsvaret. Det kallas typ III-sekretionssystemet och ungefär på samma sätt som en injektionsspruta överför bakterien sjukdomsframkallande bakterier in i värdcellen.

De sjukdomsframkallande proteinerna kallas gemensamt för Yop-proteiner och väl inne i värdcellen har de olika roller.

– Tillsammans paralyserar bakterierna värdcellen så att Yersinia-bakterien inte blir förstörd av immunförsvaret när den invaderar cellen, berättar Elin Isaksson.

Men, det är en snäv balansgång att påverka immunförsvaret på detta sätt.

– Om bakterien överför för lite proteiner blir inte immunförsvaret tillräckligt påverkat och då kan immunförsvaret avväpna och döda bakterien. Det är inte heller bra om bakterien överför för mycket proteiner. Då aktiveras troligtvis immunförsvaret och bakterien elimineras, förklarar hon.

Yersinia verkar ha löst detta problem genom att använda ett av Yop-proteinerna, YopE, som en sensor för hur mycket proteiner som har överförts via typ III-sekretionssystemet.

– När tillräckligt mycket Yop-proteiner har förts över till värdcellen signalerar YopE-proteinet detta till bakterien. Bakterien stänger då av tillverkningen och överföringen av mer Yop-proteiner, förklarar Elin Isaksson.

Hon har i sin avhandling detaljstuderat YopE-proteinet, och identifierat flera regioner som är viktiga för att reglera överföringen av Yop-proteiner.

E-publikation av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37960 [Ref 1]

För ytterligare information, kontakta gärna:
Elin Isaksson
Telefon: 090-7853139
E-post: elin.isaksson@molbiol.umu.se

Om disputationen
Måndagen den 13 december försvarar Elin Isaksson, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The multifunctional GAP protein YopE of Yersinia is involved in effector translocation control and virulence. Svensk titel: Det multifunktionella GAP proteinet YopE från Yersinia är involverat i kontroll av effektortranslokering och virulens. Disputationen äger rum kl 10.00 i sal N320, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Joseph Barbieri, Department of Microbiology and Molecular Genetics, Medical College of Wisconsin, Milwaukee, USA.

Anna Gavanas är socialantropolog och docent vid Institutet för Framtidsstudier och har i denna rapport utforskat samband mellan migration, social exkludering och informalisering av arbetsmarknader med fokus på hushållstjänstesektorn i Stockholm. Med hjälp av en intervjustudie identifierar rapporten centrala aspekter och konsekvenser av en rad sociala och ekonomiska processer som påverkar hushållstjänstbranschen i Sverige. I synnerhet diskuterar rapporten hur villkor utvecklas bland migrerande hushållstjänstearbetare i en global ekonomi.

– Vi har blundat för att se de tydliga kopplingarna mellan svarta och vita delar av hushållstjänstsektorn. De lever i symbios och detta förhållande har inte förändrats på grund av RUT-avdragets införande, säger Gavanas.

Resonemanget kring införandet av RUT-avdraget bygger på felaktiga antaganden menar Gavanas:
 
– Vi låtsas fortfarande som om alla de människor som befinner sig som arbetskraft i den svarta marknaden inte finns och vi blundar för att efterfrågan på svarta hushållstjänster fortgår trots RUT-avdragets införande, säger Gavanas.

Rapporten visar att sexuella trakasserier inte bara är vanligt i hushållstjänstesektorn utan ingår i maktförhandlingar mellan aktörer i sektorn.

– Det är vanligt med utpressning och att pressa priserna inom den här sektorn. Arbetare tvingas inte sällan utföra sexuella tjänster och jobba gratis, säger Gavanas.

Skatteavdragen för hushållsnära tjänster som introducerades 2007 resulterar både i inkludering och exkludering. Arbetare som fått tillträde till formella delar av hushållstjänstesektorn upplever förbättrade villkor medan de som är kvar på den svarta arbetsmarknaden upplever ytterligare marginalisering.

– Det är tydligt att papperslösa och de som har svårigheter med det svenska språket används som exploaterbar reservarbetskraft, säger Gavanas.

För mer information kontakta:
Anna Gavanas, Institutet för Framtidsstudier, 08-402 12 50, anna.gavanas@framtidsstudier.se
Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier
08 – 402 12 13 eller hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se
 
Rapporten Who cleans the welfare state? Migration, informalization, social exclusion and domestic services in Stockholm, Anna Gavanas är skriven på engelska och kan laddas ner från www.framtidsstudier.se [Ref 1]

Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post:info@framtidsstudier.se
Institutet för Framtidsstudier [Ref 2] tar fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Nuvarande forskningsprogram har en samhällsvetenskaplig och humanistisk profil. Vi studerar hur människor ordnar sina liv och hur samhällets olika organisationer griper in i och påverkar levnadsvillkoren. Vi analyserar samspelet mellan det lokala och det globala, mellan människor, företag och organisationer. 
[Ref 3]