Bakterien Actinobacillus pleuropneumoniae kan ge upphov till allvarliga lunginfektioner hos grisar, ibland med dödlig utgång. Vanligare är dock en kronisk form, utan tydliga tecken på sjukdom, som ofta upptäcks som brösthinneinflammationer i samband med besiktningen vid slakt.
Under 1990-talet minskade registreringen för brösthinneinflammationer vid slakt, men de har under senare år ökat igen och fler akuta utbrott av elakartad lungsjuka har rapporterats. Då bakterien kan orsaka allvarligt djurlidande och betydande ekonomiska förluster är det angeläget att förebygga uppkomsten av sjukdom. Marie Sjölund har i sitt doktorsarbete undersökt hur immunförsvaret påverkas av en infektion med A. pleuropneumoniae och hur detta påverkar grisens skydd mot nya infektioner.
Resultaten visar att antikroppsnivåerna i blodet hos suggor avspeglas i den mängd antikroppar som smågrisarna får i sig via råmjölken. Detta tyder på att smågrisar efter suggor med höga antikroppsnivåer skulle kunna vara bättre skyddade mot smitta och de utvecklade själva höga antikroppsnivåer då de exponerades för bakterien.
Marie Sjölund har också undersökt effekten av en tidigt insatt behandling. Det visade sig att det antibiotikum som gav bäst klinisk effekt lämnade grisarna oskyddade vid en återinfektion. Dessa grisar hade inte bildat antikroppar, vilket de grisar som var skyddade vid en återinfektion hade gjort. Slutligen undersöktes effekten av vaccination i en besättning. Dessvärre sågs ingen minskning i antalet insjuknade grisar under uppfödningen, men tillsammans med övriga åtgärder minskade frekvensen brösthinneinflammationer som registrerades vid slakt med tiden.
Sammanfattningsvis tycks förekomsten av antikroppar riktade mot A. pleuropneumoniae i blodet vara ett bra mått på immunitet mot sjukdomen. Detta öppnar för möjligheten att öka skyddet hos både diande och växande grisar genom att höja nivåerna av cirkulerande antikroppar hos suggorna och därmed öka mängden antikroppar i råmjölken. Detta måste dock göras utan att djuren blir sjuka, exempelvis genom vaccination av suggor, och det krävs att vaccinationen leder till en antikroppsstegring med antikroppar som skyddar mot sjukdom. Att vaccinera växande grisar kan också vara ett sätt att kontrollera infektionen, men vacciner som ger upphov till en skyddande immunitet måste utvecklas först.
Arbetet har utförts vid Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt. En längre sammanfattning på svenska finns på s. 59–62 i avhandlingen (se länk nedan).
Veterinär Marie Sjölund, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling Actinobacillus pleuropneumoniae – A major respiratory pathogen in pigs.
Tid: Fredag den 3 december 2010, kl. 09.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr Björn Lium, Veterinærinstituttet, Oslo, Norge
Mer information: Marie Sjölund, 018-67 40 00 (växel), Marie.Sjolund@sva.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002399/ [Ref 1]
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/ [Ref 2]
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
”Kliande knutor” är små knölar under huden som skapar klåda, och som enligt vissa studier kan kvarstå i flera år. En studie av kikhostevaccinering i Göteborg visade för några år sedan att nästan 1 procent av barnen fått kliande knutor på vaccinationsstället. Tre av fyra av de barn som reagerat med knutor hade också blivit kontaktallergiska för aluminium.
– Det var helt oväntat. Aluminium har använts som adjuvans, ”förstärkare” vid vaccineringar, i över 70 år med bara ett fåtal rapporter om kliande knutor och kontaktallergi, säger Eva Netterlid. Hennes forskning har ägt rum vid Enheten för yrkes- och miljödermatologi i Malmö.
Att kontaktallergi för aluminium tycks ha blivit vanligare har flera möjliga förklaringar. Dels har man fått ny teknik för att upptäcka denna allergi, dels kan typen av aluminiumföreningar i vacciner och annan behandling ha ändrats, dels ökar antalet vaccineringar i takt med det ökade resandet.
Eva Netterlid hittade själv bara några enstaka kliande knutor vid en studie av difterivaccineringar på svenska fjärdeklassare. Hon gick då vidare till att studera hyposensibilisering, en behandling där man med gradvis ökande doser försöker vänja personer med pollenallergier, kvalsterallergier etc vid de allergiframkallande ämnen de inte tålt.
Även vid denna behandling används aluminium som förstärkare. Och här visade uppföljningen på fler reaktioner. Av 37 behandlade barn fann man kontaktallergi för aluminium hos 8 barn och kliande knutor hos 13 barn. De 24 allergiska barn som också ingick i studien, men inte deltog i behandlingen, hade däremot vare sig kliande knutor eller kontaktallergi mot aluminium.
En annan studie gällde hyposensibilisering av barn och vuxna med allergisk luftvägssjukdom. Där fann man att nästan 4 procent av deltagarna hade kontaktallergi för aluminium. Personer med kontaktallergi fanns både i den behandlade och den obehandlade gruppen, och kontaktallergin kunde därför inte klart knytas till behandlingen. Däremot visade en undersökning av deltagarnas armar före och efter ett års behandling att antalet personer med knutor ökat betydligt, och andelen som besvärades av klåda hade också ökat.
Eva Netterlid och hennes kollegor hoppas kunna fortsätta med forskningen på området. En viktig fråga är om olika aluminiumföreningar ger olika utfall, en annan är om de personer som enligt testerna har kontaktallergi mot aluminium också i praktiken får besvär av t.ex. deodoranter, där aluminium brukar ingå.
Eva Netterlid nås på tel 046-18 85 35, 0708-988535 eller eva.netterlid@med.lu.se
Allt fler sjukhus och vårdcentraler börjar använda elektroniska patientjournaler. I dag införs ofta de nya systemen i verksamheten och förvänts fungera omgående, och de problem som diskuteras är nästan uteslutande tekniska.
– Men det räcker inte att tekniken fungerar. Man måste också ändra arbetssätt och utarbeta nya rutiner, och även lyhårt anpassa tekniken efter behoven i verksamheten, säger Christina Ljungberg. Allt detta är en lång process. Införandet är alltså inte färdigt bara för att tekniken finns på plats. Om man tänker mer på dessa ”mjuka” aspekter har man mycket större möjlighet att faktiskt göra de vinster som systemen med e-journaler utlovar.
Förutom att effektivisera läkarnas arbete vill man med e-journalerna öka patientsäkerheten genom att göra information om bland annat patientens läkemedel tillgänglig för alla vårdgivare i både sluten- och öppenvård.
Genom att intervjua läkare på både sjukhus och vårdcentraler har Christina Ljungberg visat att dagens sätt att använda e-journaler kan lägga en orimlig börda på läkarna. Hon hoppas att hennes avhandling kan bli en väckarklocka för de på landstingens IT-avdelningar som beslutar om e-journalsystemen.
– Man måste vara medveten om vad som tar tid och hur viktigt det är att ha en bra struktur i den enorma datamängden i e-journalerna. Det finns en viss övertro på att eftersom allt finns tillgängligt ska man spara tid och läkarna ska hinna med fler patienter.
E-journalerna har effektiviserat det administrativa arbetet med patientinformationen. Men läkarna får istället mycket mer information att ta ställning till.
– När det genom e-journalerna finns mer information tillgänglig så måste också läkarna ta ställning till mer material för att fatta ett beslut, säger Christina Ljungberg.
Informationsmängden gör det också svårare för läkarna att hitta den information de letar efter. Läkarna har emellertid inte fått mer tid att fatta besluten på, vilket gör deras arbetssituation mer stressad.
– Tillgången till den stora informationsmängden ersätter inte behovet av att den viktigaste informationen vid varje vårdtillfälle sammanfattas av ansvarig läkare, säger Christina Ljungberg.
För mer information kontakta Christina Ljungberg, tel: 070-26 88 360, e-post: Christina.Ljungberg@farmaci.uu.se eller ljungberg.christina@gmail.com
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Programmering handlar inte bara om att sätta ihop instruktioner till datorer i ett programmeringsspråk. Det handlar också om att lösa problem i en vidare bemärkelse. Flera olika angreppssätt kan användas för att konstruera program som ska lösa ett givet problem. Ett sådant angreppsätt är objektorientering, som ofta används för att utforma stora komplexa program. Marie Nordström har i sin avhandling undersökt kvaliteten i undervisningen av grundläggande objektorientering.
I avhandlingen ger hon riktlinjer för hur bra exempel för nybörjare bör utformas.
– Ett bra exempel ska visa något specifikt, men också något mer generellt. Den som ska lära sig att programmera objektorienterat, måste konsekvent få se exempel som visar vad som är den generella idén med objektorientering, förklarar Marie Nordström.
Hon har också deltagit i konstruktionen av ett utvärderingsverktyg.
– Med hjälp verktyget har vi kunnat konstatera att exempel hämtade ur populära läroböcker i allmänhet håller låg objektorienterad kvalitet, berättar hon.
Förutom böcker är lärare en viktig resurs i lärandet. Vilken syn lärare har på det som undervisas påverkar presentationen och valet av exempel. Marie Nordström gjorde därför en intervjustudie med lärare på både gymnasie- och universitetsnivå. Resultatet visar att lärarnas syn på objektorientering ger nybörjaren ett dåligt stöd för att kunna förstå de generella principerna i objektorientering.
– Det finns anledning att ta diskussionen om kvalitet på allvar. För att hjälpa nybörjare att komma in i objektorienterad programmering måste både lärare och läroböcker sträva efter att konsekvent visa vad som är utmärkande för detta angreppssätt – även i inledande exempel. Det är svårt, men nödvändigt, säger hon.
E-publikation av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-38009
För ytterligare information, kontakta gärna:
Marie Nordström
Telefon: 090-786 77 08
E-post: marie@cs.umu.se
Om disputationen
Torsdag den 16 december försvarar Marie Nordström, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Object Oriented Quality in Introductory Programming Education (Objektorienterad kvalitet i programmeringsundervisning för nybörjare). ?Disputationen äger rum kl 10.15 i MIThuset, MA121. Fakultetsopponent är Professor Michael Kölling School of Computing University of Kent, England.
Flera stora studier har tidigare visat ett tydligt samband mellan psykosocial stress och risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Trots forskning vet man väldigt lite om varför det är så.
– Syftet med min avhandling var att studera de bakomliggande mekanismerna som gör att stress leder till åderförkalkning, och därmed hjärt-kärlsjukdom, förklarar Evelina Bernberg, forskare på avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid Sahlgrenska akademin.
Studien är genomförd på genetiskt modifierade möss som spontant utvecklar åderförkalkning. Att använda möss som studieobjekt ger forskarna möjligheten att kontrollerat studera orsakssamband.
– Vi fann att situationer som stör den sociala miljön som mössen normalt lever i ökade åderförkalkningen, medan mer fysiskt betingad stress inte påverkade åderförkalkningen, säger Evelina Bernberg
De upptäckte också att den socialt betingade stressen ökade blodnivåerna av olika inflammatoriska markörer som tidigare visats påskynda utvecklingen av åderförkalkning.
– När det sympatiska nervsystemet aktiveras frisätts adrenalin som ökar pulsen och vi fann vissa bevis för att det sympatiska nervsystemet också ansvarar för frisättningen av de inflammatoriska markörerna, säger Evelina Bernberg.
Denna frisättning kunde minskas av en vanlig blodtrycksmedicin, en så kallad betablockerare. Samma betablockerare minskade också åderförkalkningen och frisättningen av inflammatoriska markörer i möss som inte stressats, vilket visar att det sympatiska nervsystemet spelar en viktig roll i åderförkalkningsutvecklingen.
– Studierna tyder på att social stress som aktiverar immunförsvaret också är den sorts stress som kan leda till utveckling av åderförkalkning, men om vårt resultat av studier på genmodifierade möss leder till samma effekter hos människor, måste bekräftas. Möjligen kan vanliga betablockerare till viss del förhindra att denna stress leder till åderförkalkning, säger Evelina Bernberg.
Fakta åderförkalkning
Åderförkalkning uppstår när kolesterol lagras in i kroppens kärl och bildar plack, vilket kan orsaka olika sjukdomar, exempelvis kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke. Åderförkalkningsrelaterade sjukdomar orsakar 40-50 procent av dödsfallen i Sverige varje år.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin, institutionen för medicin.
Avhandlingens titel: The effects of stress on atherosclerosis in mice.
Kontaktinformation
Evelina Bernberg, forskare på avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid Sahlgrenska akademin, telefon: 070-361 07 91, e-post: evelina.bernberg@wlab.gu.se
Handledare:
Professor Göran Bergström, telefon: 031-342 80 11, e-post: goran.bergstrom@hjl.gu.se
NFkB kan enklast beskrivas som en samordnare, som reglerar kroppens reaktion på en infektion genom att kontrollera andra proteiner som har en roll i immunförsvaret. Ett av dessa är CXCL8, som tillhör gruppen kemokiner – en grupp små proteiner som under senare år blivit ett hett forskningsområde inom biomedicin eftersom de spelar en viktig roll vid många inflammatoriska sjukdomar.
CXCL8 har i uppgift att ”kalla in” olika typer av immunceller till det infekterade området så länge det behövs, men vid vissa sjukdomar, som HIV, förvärrar det patientens tillstånd. Eftersom HIV angriper immuncellerna belastas immunförsvaret mer och mer och blir allt sämre rustat för att möta andra infektioner.
– För att förhindra detta har man fokuserat på att blockera NFkB eftersom man ansett att det skulle minska aktiviteten hos CXCL8. Men min forskning visar att NFkB inte står för den huvudsakliga regleringen av CXCL8, vilket betyder att vi måste hitta andra strategier för att reglera immunsvaret hos HIV-patienter, säger Hazem Khalef, som presentar sina resultat i en doktorsavhandling i biologi.
Hazem Khalef har också undersökt hur NFkB påverkas av de läkemedelsrester som via avloppen sprids i naturen i allt högre koncentrationer. Hittills har halterna ansetts för låga för att påverka oss och andra levande organismer. Men studien visar att även låga koncentrationer av läkemedel kan påverka immunsystemet. Det gäller i första hand de många antiinflammatoriska mediciner som vi använder.
Kan störa fiskars könsutveckling
Eftersom NFkB inte bara är viktigt för immunsystemet, utan även har betydelse för fortplantningen, har Hazem Khalaf undersökt om de läkemedel som påverkar proteinet kan störa könsutvecklingen hos fiskar.
– Studierna på zebrafisk visar att NFkB spelar en central roll i ett komplext system som styr vilket kön fisken får. En aktivering av NFkB leder till att könsutvecklingen till hanar påverkas.
Det skulle kunna innebära att de läkemedel som påverkar NFkB och som kommer ut i miljön, också kan påverka vilket kön fiskarna får och därmed utgöra ett hot mot fiskbestånden i många vatten.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Hazem Khalaf 073-783 91 71.
Många tror att flerspråkiga elever inte kan nå goda resultat i skolan om de inte lär sig tillräckligt bra svenska. I sin doktorsavhandling i matematikämnets didaktik visar Eva Norén att tvåspråkiga elever som erbjuds tvåspråkig undervisning i matematik får ett bra självförtroende och därmed kan nå goda resultat i skolmatematiken. Att få studera matematik både på sitt modersmål och på svenska kan alltså gynna lärandet.
Eva Norén, som lägger fram sin avhandling den 3 december vid Stockholms universitet, har följt både enspråkig och tvåspråkig matematikundervisning i några olika elevgrupper i grundskolan, i nästan fem år. Resultaten tyder på att tvåspråkig matematikundervisning uppmuntrar kommunikation, argumentation och samarbete och att det leder till att eleverna uppfattar sig som duktiga i matematik. Det leder också till att de lär sig svenska, eftersom svenska läromedel används. När undervisningen är tvåspråkig blir det många samtal om begrepp i matematik, men också om hur man lösa problem.
– De tvåspråkiga lärarna har en stor repertoar att ösa ur eftersom de oftast själva har lärt sig grundläggande matematik i ett annat land och senare har utbildat sig till matematiklärare i Sverige. De kan göra många jämförelser, vilket uppskattas av eleverna, säger Eva Norén.
Lärare förmedlar att svenska är viktigast
Men hennes avhandling visar också hur både svenskspråkiga och tvåspråkiga lärare och elever ibland anammar en uppfattning att svenska är viktigare än modersmålet, och förmedlar det till de tvåspråkiga eleverna. Även om det inte sägs rent ut i klassrummet.
Undervisningsprocesserna i matematiklassrum med flerspråkiga elever är tydligt påverkade av en outtalad hierarkisk syn på olika språks värde – och av outtalade värderingar av andra kulturer än den svenska.
– Just elevernas identitet som flerspråkiga måste bejakas av skolan, även i enspråkiga matematikundervisningssituationer. Språk, identitet och lärande är nära sammanhängande, säger Eva Norén.
Hon hänvisar till läroplanen för grundskolan från 1969, där det står att språk och identitet hänger oupplösligt samman, liksom språk och lärande. Både i läroplanen från 1994 och i Lgr 11 uttrycks detsamma: ”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade”.
Arbetade sällan på egen hand
– Det verkar som om lärare i dagens skola glömmer det när det handlar om elever som har ett annat modersmål än svenska. Det ses ofta som ett problem i skolan och inte som en tillgång, säger Eva Norén.
Den tvåspråkiga undervisningen i studien bedrevs på arabiska och svenska respektive somaliska och svenska. Den enspråkiga undervisningen bedrevs språkutvecklande. Även i den enspråkiga matematikundervisningen i studien uppmuntrades kommunikation och samarbete i och med att matematikens språkliga dimensioner synliggjordes. Just kommunikationen mellan lärare och elever i de undersökta klassrummen gjorde att eleverna sällan arbetade på egen hand i sina matematikböcker.
Resultaten stödjer tidigare forskning som visar att tvåspråkiga elevers lärande gynnas av tvåspråkig undervisning.
Avhandlingens heter Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning och går att ladda ner på diva-portal.
Ytterligare information: Eva Norén, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, eva.noren@mnd.su.se
Rehabilitering av en långtidssjukskriven berör inte bara den sjukskrivne själv och arbetsgivaren, utan också arbetskamraterna. Och de tycks också ta det största ansvaret för att återgången till arbetslivet lyckas i det långa loppet.
Trixande med scheman, avlastning av en del arbetsuppgifter, som tunga lyft. Forskaren Åsa Tjulin hittade en hel rad av insatser från arbetskamraters sida för att underlätta för den som varit sjukskriven länge och kommit tillbaka till jobbet. Ibland var dessa insatser långvariga, och ofta var de helt osynliga för chefen.
– Cheferna tycks inte se detta, och själva släpper de taget ganska snabbt när den sjukskrivne är tillbaka på jobbet, säger Åsa Tjulin, som nyligen har disputerat i arbetslivsinriktad rehabilitering.
Hon har undersökt sju arbetsgrupper och gjort drygt 30 intervjuer med personer som kommit tillbaka efter en sjukskrivning, samt deras närmaste arbetskamrater och chefer. De sociala aspekterna av att återgå till arbetslivet är relativt outforskade, säger hon. Mycket har gjorts när det gäller den medicinska och psykologiska sidan av saken, men inte den sociala. Därför har forskningen hittills också missat arbetskamraternas betydelse, och i de rehabiliteringsprogram och -policies som finns är de överhuvudtaget inte med.
– Arbetskamraterna finns heller inte med i kommunikationen kring rehabiliteringen, säger Åsa Tjulin, och det skapar en stor osäkerhet. De är villiga att ta ett ansvar och hjälper ofta till i en mycket stor utsträckning. Men de orkar inte hur länge som helst och de känner sig osäkra på var gränsen bör gå för deras insatser.
Som det är idag skapar hela processen osäkerhet för alla inblandade, är en av hennes slutsatser. Dagens rehabiliteringar är inte heller särskilt uthålliga. Man släpper taget när den anställde är tillbaka och allt verkar fungera utan att planera för hållbarheten i arbetsförmågan för individen men även för arbetsgruppen. Men utan långsiktiga anpassningar i arbetssituationen ökar risken för en förnyad sjukskrivning.
Kontaktinformation
Åsa Tjulin disputerade den 19 november vid RAR, Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitet. Avhandlingen heter Workplace Social Relations in the Return-to-Work Process.
Telefon till Åsa Tjulin 010-1031009, e-post: asa.tjulin@liu.se
– I förlängningen kan detta lära oss något om egenskaperna hos universum en miljondels sekund efter Big Bang, säger docent Torbjörn Moa, elementarpartikelfysiker vid Stockholms universitet. Nu ska vi analysera resultaten vidare, men att vi redan tre veckor efter de första tungjonskollisionerna har en så tydlig signal visar hur effektiv kombinationen av LHC-acceleratorns höga kollisionsenergi och den fantastiska precisionen i ATLAS-detektorn är.
Fenomenet med utsläckning eller försvagning av så kallade partikelkvastar har förutspåtts av teoretiker och betraktas som en av de tydligaste signaturerna för att kvarkgluon-plasma har bildats. Hittills har bara indirekta bevis för denna utsläckning observerats. Nu visar forskarna att i vissa fall bildas bara en kvast och i andra är den ena kvasten mycket energifattigare än den andra, och de två kvastarna balanserar inte varandra.
– Den mest närliggande förklaringen är att det i kollisionen har bildats en liten droppe kvarkgluon-plasma. Om då ett kvark-antikvarkpar bildas nära droppens yta kan den ena kvarken fritt lämna droppen och ge upphov till en kvast på vanligt sätt, säger Torbjörn Moa.
Den andra kvarken däremot måste först färdas genom droppen av kvark-gluonplasmat som är ett väldigt tätt medium. Under den färden förlorar den mycket av sin energi och skapar därför en mycket svagare kvast när den kommer ut på andra sidan, eller kanske inte någon kvast alls.
Om kvarkgluon-plasma och partikelkvastar
Protoner och neutroner består av byggstenar, kvarkar, som i sin tur hålls ihop av gluoner. En miljondels sekund efter Big Bang rörde sig kvarkar och gluoner fritt i ett tillstånd kallat kvarkgluon-plasma och var inte, som idag, evigt bundna inuti protoner och neutroner.
I kollisioner mellan protoner bildas ofta par av kvarkar och antikvarkar. Eftersom kvarkar inte kan förekomma annat än bundna till andra kvarkar eller antikvarkar kommer den skapade kvarken när den rör sig ut ur kollisionsområdet med hög energi para ihop sig med andra kvarkar och antikvarkar och bilda partiklar som kallas hadroner.
Partiklarna delar på energin hos den ursprungliga kvarken och skjuter iväg som en skur av partiklar, ungefär som en hagelskur ur en bössa. En sådan skur av partiklar kallas ”kvast” (”jet” på engelska). På andra sida av kollisionen bildar antikvarken en motsvarande kvast, en kollision mellan två protoner innehåller därför oftast två kvastar som nästan perfekt balanserar varandra.
Om ATLAS
ATLAS är ett av de två största experimenten vid CERNs stora accelerator LHC (Large Hadron Collider) som är den hittills mest kraftfulla anläggningen i sitt slag. Experimentet är det största fysikexperimentet någonsin, själva detektorn som ser ut som en liggande tunna är 22 meter hög och 40 meter lång och väger drygt 7 000 ton. Detektorn tog mer än tio år att konstruera och engagerar mer än 3 000 fysiker från 174 universitetsgrupper i 38 länder, däribland Sverige.
http://atlas.ch [Ref 1]
http://www.atlas.ch/imbalance-of-energies.html [Ref 2]
http://public.web.cern.ch/public/ [Ref 3]
Resultaten har accepterats för publicering i den vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters.
Artikelns titel: Observation of a centrality-dependent dijet asymmetry in lead-lead collisions at sqrt{s_NN}=2.76 TeV with the ATLAS detector at the LHC
Vidare upplysningar
Docent Torbjörn Moa, Fysikum, Stockholms universitet
Tel: 08-5537 8666
Mobil: 070-665 26 21
E-post: moa@fysik.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
En analys av amyloider (inlagrade klumpar av proteiner) i prostatavävnaden hos patienter med diagnosen prostatacancer visar att de huvudsakligen innehåller proteinerna S100A8 och S100A9, som är förknippade med flera andra cancerformer och även inflammationstillstånd. Det var också möjligt att i laboratoriet producera amyloider från dessa proteiner. Denna process underlättas av kalcium och zink, ämnen som förekommer rikligt i proverna från tumördrabbade prostatakörtlar. Dessutom förekommer DNA från kolibakterien Escherichia coli i proteinklumparna, vilket antyder att de kan ha bildats i samband med en infektion.
Sammantaget pekar de fynd som redovisas i avhandlingen på en länk mellan bakterieinfektion, inflammation och amyloidutfällning i prostata som kan öka risken för tumörer i åldrande prostatakörtlar.
Avhandlingen påvisar också signifikant högre nivåer av antikroppar mot det amyloidbildande proteinet alfa-synuklein (SNCA) i blodserum hos personer med Parkinsons sjukdom. Det är resultat som antyder att autoimmunitet har en skyddande roll i sammanhanget och att immunreaktioner mot detta protein kan använda för behandling och tidig diagnos av sjukdomen.
Onsdag 1 december försvarar Kiran Yanamandra, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Studies of in vivo prostate amyloidosis and autoimmune responses towards amyloid structures in neurodegeneration (Studier av in vivo prostataamyloidos och autoimmunitet mot amyloida strukturer vid neurodegenerativa sjukdomar).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i KB3A09. KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Dina Raveh, Ben Gurion University of the Negev, Israel.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37561 [Ref 1]
Kontaktinformation
Kiran Yanamandra är doktorand (engelskspråkig) vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik och kan där nås på tel. 090-786 56 24
e-post kiran.yanamandra@medchem.umu.se
Samtidigt som elevernas olikheter har ökat har även skolorna själva utformats alltmer olika genom profilering och privatisering. Dessa båda samhällstrender ställer skolorna inför svåra påfrestningar.
– Skolorna har varit och kommer sannolikt att vara våra främsta gemensamma instrument för att såväl fördjupa tolerans och respekt för individuella rättigheter som att träna sig i att fredligt lösa konflikter kring till exempel främlingsfientlighet och rasism. Det är alltså av stor betydelse för hela samhällslivet att skolorna lyckas med sitt politiska uppdrag också i detta avseende, säger Erik Amnå.
Två veckor lång workshop
Örebro universitet kommer att arrangera en flervetenskaplig, två veckor lång workshop kring hur den nordiska skolan hanterar elevernas och institutionernas ökade olikheter. Pedagoger, psykologer, sociologer och statsvetare från hela Norden bjuds in.
I centrum för analysarbetet står den internationella skolutvärderingsorganisationen IEA:s studier från 1999 och 2009. Där finns data om samhällskunskaper, värderingar, attityder och förmågor från skolor, lärare och elever i mer än 20 länder. Analysarbetet kommer att ledas av bland andra professor Judith Torney-Purta från Marylanduniversitetet i USA, en av förgrundsgestalterna inom forskningen om skolans demokratiarbete.
Lika rättigheter och möjligheter
Resultaten från det vetenskapliga analysarbetet kommer sedan att presenteras och diskuteras i ett tvådagars offentligt forum senare under 2011, där forskare, skoldebattörer, politiker, lärare och lärarutbildare från de nordiska länderna deltar.
– En av universitetets lagstadgade uppgifter är att bedriva ett målinriktat arbete för att främja att individer får lika rättigheter och möjligheter oavsett etnicitet och religion, säger Erik Amnå.
– Genom att analysera de allra bästa data med hjälp av de mest avancerade metoderna vill vi nu ge ett vetenskapligt bidrag till skolornas arbete med just de frågorna. Hur väl skolorna lyckas har i sin tur betydelse för de nordiska samhällenas sociala hållbarhet.
– Det känns naturligt att Örebro universitet kliver ut i den nordiska offentligheten och fördjupar kunskapen om hur humanismens värden kan fördjupas och försvaras i vår samtid.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Erik Amnå vid YeS, erik.amna@oru.se eller 019-301053.
Det är läkaren Daniel Lindqvist från Enheten för psykoimmunologi vid Lunds universitet som lägger fram dessa resultat i sin doktorsavhandling. Han ingår i en forskargrupp som under ledning av docent Lena Brundin ser inflammation i hjärnan som en starkt bidragande orsak till depressioner. Detta är en ny teori som utmanar den gängse åsikten att depression enbart beror på en brist på ämnena serotonin och noradrenalin.
– Men dagens serotoninbaserade läkemedel gör långtifrån alla patienter friska. Vi tror att inflammationen är det som kommer först i utvecklingen av depression, och sedan i sin tur påverkar serotonin och noradrenalin, säger Daniel Lindqvist.
En av artiklarna i hans avhandling visar att självmordsnära patienter hade ovanligt mycket inflammationsrelaterade ämnen (cytokiner) i ryggmärgsvätskan. Allra högst var halterna hos patienter som hade diagnosen egentlig depression eller som gjort våldsamma självmordsförsök, t.ex. försökt hänga sig.
Forskargruppen vid Avdelningen för psykiatri i Lund ligger nu i startgroparna för en behandlingsstudie baserad på sin teori. Deprimerade patienter ska behandlas med inflammationsdämpande medel i hopp om att deras symtom ska minska.
Orsaken till den inflammation som sätter igång processen kan variera, tror lundaforskarna. Det skulle kunna vara en allvarlig influensa, eller en autoimmun sjukdom som reumatism, eller en svår allergi som sätter igång en inflammation i kroppen. Troligen krävs också en viss genetisk sårbarhet, dvs vissa genvarianter som gör somliga personer känsligare än andra.
Andra studier i Daniel Lindqvists avhandling visar att deprimerade patienter med hög självmordsavsikt hade låga nivåer av stresshormonet kortisol i blodet. Kortisolhalterna var också låga i salivprover från personer flera år efter ett självmordsförsök. Detta tolkar man som att de deprimerade patienternas psykiska lidande lett till ett slags ”utbrändhet” av stressystemet med låga nivåer av stresshormon som följd.
– Prov på blod och saliv är ganska enkla att ta och analysera. Kortisol och inflammationsämnen skulle därför kunna användas som en markör för självmordsrisk och depressionsdjup, menar Daniel Lindqvist.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”Redefining suicidal behaviour – Rating scales and biomarkers” och läggs fram den 11 december. Daniel Lindqvist nås på tel 0733-54 74 41 eller 046-17 41 00 samt Daniel.lindqvist@med.lu.se.
Nedladdningsbara bilder på Daniel Lindqvist samt på en lumbalpunktion för att ta ut ryggmärgsvätska finns på länkarna nedan. Båda bilderna är tagna av Fredrik J Vang.
www.lu.se/images/Nyhetsbilder/Daniel.Lindqvist.jpg
www.lu.se/images/Nyhetsbilder/Lumbalpunktion.jpg
– En upplyst organisation som förstår sin roll i samhället ägnar sig åt genomtänkt omvärldsanalys och är ofta framåt i största allmänhet när det gäller att ta in kunskap, ha framförhållning och uppfattas som relevant, säger Torbjörn Lundqvist
Rapporten konstaterar att behoven av omvärldsanalyser hos svenska myndigheter har ökat. De viktigaste faktorerna är:
o IT-utvecklingen och det därmed ökande flödet av snabb information
o Globaliseringen, med ökade krav på att förstå omvärlden ”långt bort”
o Konsulternas roll. Det är konsultfirmor som legat i framkant, utvecklat metoder och sålt in behoven.
Rapporten visar också att de stora så kallade megatrenderna, såsom miljöförstöringen, demografisk utveckling, Kinas ekonomiska expansion eller pandemier, är händelser som blivit viktigare för fler aktörer att ha koll på.
Många myndigheter har svårt att skapa kontinuitet och struktur i sitt arbete med omvärldsanalyser och har också i många fall bristande uthållighet i sin omvärldsanalys. Delvis beroende på att det inte är ett tydligt definierat yrke att vara omvärldsanalytiker eller att uppgiften bärs upp av en enskild person med starkt personligt engagemang, och när denna slutar faller uppgiften. Ibland saknas även ledningens intresse.
– Visst finns framgångsrika myndigheter, men generellt bör omvärldsanalysen bli mer prioriterad och professionell, säger Torbjörn Lundqvist.
Forskningsrapporten Omvärldsanalys – till vilken nytta? 2010/2 går att ladda ner i sin helhet på www.framtidsstudier.se [Ref 1].
Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post: info@framtidsstudier.se
Institutet för Framtidsstudier [Ref 2] tar fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Nuvarande forskningsprogram har en samhällsvetenskaplig och humanistisk profil. Vi studerar hur människor ordnar sina liv och hur samhällets olika organisationer griper in i och påverkar levnadsvillkoren. Vi analyserar samspelet mellan det lokala och det globala, mellan människor, företag och organisationer.
[Ref 3]
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Torbjörn Lundqvist, 08 – 402 12 33
MS är en sjukdom där kroppens eget immunförsvar angriper vävnad i hjärnan och andra delar av det centrala nervsystemet (CNS). Detta resulterar i funktionsstörningar och i värsta fall förlamning. För att få ett stopp på angreppet behövs något som kan stoppa immunattacken. Idag behandlas MS-patienter med olika preparat som gör just detta, men inte tillräckligt effektivt.
Immunhämmande celler finns normalt i kroppen för att dämpa oönskad immunaktivitet. De är spridda runt om i kroppen men få är lokaliserade till hjärnan. Med genteknologi kan man föra in en så kallad receptor till dessa celler så att de ”klistras fast” i hjärnan.
– För att öka sannolikheten att cellerna hamnar rätt har vi dessutom utvecklat en metod för att föra in cellerna via näsan istället för via blodet, säger Moa Fransson. Detta gör att cellerna kan förflytta sig via nässlemhinnan och på så sätt undvika den svåra passagen genom blod-hjärnbarriären, säger Moa Fransson.
I sin avhandling visar hon att möss med ett MS-liknande tillstånd kan botas genom den nya cellterapin.
– Cellerna ansamlas i hjärnan och blockerar den aggressiva immunattacken lokalt. Samtidigt har resten av immunförsvaret varit opåverkat, vilket är viktigt så att man inte får problem att klara av vanliga infektioner.
För mer information, kontakta Moa Fransson, tel: 018-611 91 83, mobil: 073-971 16 44, moa.fransson@genpat.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Det är helt klart att man kan göra mycket stora hälsovinster globalt genom att minska exponeringen för andras tobaksrök, säger Mattias Öberg, verksam vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och en av forskarna bakom studien.
Det är känt sedan tidigare att andras tobaksrök ökar risken för en rad sjukdomar, så som hjärtinfarkt, lungcancer, astma och luftvägsinfektioner. Den nu publicerade studien visar att ungefär 40 procent av alla barn och var tredje vuxen i världen regelbundet exponeras för andras tobaksrök. Detta leder i sin tur årligen till cirka 600000 dödsfall, varav 379000 i hjärtinfarkt och 165000 i luftvägsinfektioner. Totalt kan cirka 1 procent av världens alla dödsfall relateras till passiv rökning.
De som drabbas värst av den passiva rökningen är kvinnorna och barnen, som tillsammans står för 75 procent av de relaterade dödsfallen. Tar man hänsyn till astma och andra sjukdomar, som inte är direkt dödliga men ändå sänker livskvaliteten, är det barn under 15 år som bär den absolut tyngsta ohälsobördan.
– Rökande föräldrar ett stort problem för barns hälsa globalt. Att drabbas av lunginflammation kan vara direkt livshotande i många länder och en svårbehandlad öroninflammation kan leda till nedsatt hörsel. I Sverige är det framförallt den ökade risken för astma som påverkar de exponerade barnens hälsa, säger Mattias Öberg.
I en internationell jämförelse ligger Sverige långt före många andra länder när det gäller arbetet med att minska exponeringen för andras tobaksrök. Andelen exponerade på arbetsplatser, barer och restauranger har minskat kraftigt på senare år, bland annat till följd av ändrad lagstiftning. Men den senaste tiden har det kommit oroande rapporter om att rökningen bland unga ökar igen.
– Det är lätt att slå sig för bröstet och säga att passiv rökning inte är ett problem i Sverige. Men rökningen är väldigt olika i olika samhällsgrupper och även i Sverige drabbas till exempel cirka 400 icke-rökare varje år av hjärtinfarkt till följd av andras tobaksrök, säger Mattias Öberg.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Mer information finns på ki.se.
Publikation: ”Global burden of disease from secondhand smoke”, Öberg M, Jaakkola M, Woodward A, Peruga A, Prüss-Üstun A, The Lancet, Online First 26 November 2010.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Mattias Öberg, med dr
Institutet för miljömedicin
Tel: 08-524 875 17
Mobil: 0708-83 27 07
E-post: mattias.oberg@ki.se
BILDEN: Mattias Öberg, foto av Amina Manzoor
– Trolighetsuyttryck används när en talare inte riktigt vill ta ansvar för det han säger, ifall det skulle visa sig att det som han tror eller har räknat ut ändå inte är sant. Men de tjänar också som artighetsuttryck, förklarar Sofia Wastesson. Att säga ”du borde nog gå hem nu”, till exempel, låter vänligare än ”du borde gå hem nu”. I båda fallen handlar det om att vi, när vi talar, undviker att uttrycka oss alltför kategoriskt. I en del fall för att vi själva inte ska tappa ansiktet, och i andra fall för att den vi talar med inte ska bli generad. Vi eftersträvar alltid en så harmonisk kommunikation som möjligt.
Trots att de flesta svenska romaner, till exempel av Göran Tunström eller Henning Mankell, ”kryllar” av det lilla ordet väl, visar avhandlingen att väl nästan aldrig förekommer i svenska texter som har översatts från franska. I stället väljer översättaren ofta antagligen för att återge till exempel probablement. Mätbara inkonsekvenser av det här slaget gör att man ibland måste se texter som har översatts som icke-representativa för ”naturlig svenska”.
Avhandlingen visar också på att nog och väl används när ingen annan än talaren kan ha haft en uppfattning om saken, till exempel i ”den här låten är nog den bästa jag har hört”, medan ord som troligen eller sannolikt i regel antyder att slutsatsen har dragits av andra: ”Min far är försvunnen, sannolikt stupad.” Detta är en viktig slutsats för avhandlingen i sig, även om skillnaden inte genererar några översättningsproblem.
Andra slutsatser som diskuteras i avhandlingen är att trolighetsuttryck alltid anger vad som ligger till grund för talarens bedömning. Antingen handlar det om sådant som han/hon har lagt märke till, såsom i ”Maria är nog hemma, det lyser ju i fönstren”, eller om tidigare erfarenheter: ”Gunnar är nog vaken ännu” (underförstått: ”för han brukar lägga sig senare”). Och ordet säkert signalerar inte att talaren är säker på det han säger. Det är en vaghetsmarkör, som minskar talarens ansvar för utsagans sanningshalt. Dessutom används det ibland för att förstärka talarens vilja att uppmuntra: ”Det går säkert bra (ska du se)”, eller för att ironisera: ”Han har säkert (väl) aldrig varit i närheten av en kvinna”. Så är det på franska också.
Sofia Wastesson har bedrivit sina forskarstudier inom ramen för den nationella Forskarskolan i Romanska språk, FoRom. Hon är bosatt i Finspång och arbetar som lärare på orten.
Avhandlingen ”Atténuation en traduction” – une étude des marqueurs de probabilité en français et en suédois” försvaras fredagen den 26 november kl. 13.00 i sal Homeros, Hus F, Växjö. Opponent är professor Hans Petter Helland, Oslo.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Sofia Wastesson, telefon: 0122-13371 eller e-post: sofwaste@hotmail.com
