För att utveckla den svenska odlingen av frukt och grönt har trädgårdsbranschen velat ta reda på vad konsumenterna tycker om några stora produkter och om de eventuellt är missnöjda med något. Forskare vid SLU i Alnarp har därför genomfört några enkätundersökningar bland svenska konsumenter.

Importerade äpplen utgör 80 procent av konsumtionen. Inte ens under äpplenas högsäsong, september till december, står den inhemska frukten för mer än knappt halva volymen. I äppelenkäten angav 70 procent att de inte tycker att ursprunget framgår tillräckligt tydligt i butiken. Ekologiska och förpackade äpplen kommer inte högt upp på konsumenternas rangordningslista. Smaken prioriteras högst och konsumenterna anser i hög grad att svenska äpplen är godare än importerade. Mjölighet, för lite smak och yttre kvalitet är de vanligaste orsakerna till missnöje.

Trots att tomatkonsumtionen har fördubblats sedan 1982 har den svenska tomatproduktionen minskat. Konsumenternas attityder till tomat kartlades i en annan enkät. Man ville ha en fortsatt utveckling mot fler typer av tomater. För lite smak på tomaterna var en anledning till missnöje, vilket till viss del kan förklaras av att man förvarar dem i kyl eller sval i hemmet, och inte i rumstemperatur.

Sallat odlas både på friland och i växthus. Självförsörjningsgraden är 53 procent på helårsbasis, under säsongen 90 procent och 15 procent av sallaten går då på export. Sallat har utvecklats till en av de mest differentierade varukategorierna. Ökningen av färdiga sallatsmixer är ett uttryck för att konsumenterna vill ha det bekvämt. I sallatsenkäten hade omkring hälften av de svarande särskilt stort intresse för svenska produkter och efterfrågade en tydlig märkning i butik.

Lök är en produkt som är viktig i kosthållet. Konsumenterna tycker att det är viktigt att löken är närproducerad och svenskodlad. Att löken är svenskodlad är betydligt viktigare än att den är ekologiskt odlad. Fyra av fem föredrar fräscht utseende framför mild smak. Mjuk och möglig lök är de i särklass vanligaste orsakerna till missnöje.

Lena.Ekelund@slu.se, 040-41 50 79 Konsumenter om äpple http://pub.epsilon.slu.se/8108/,  Konsumenter om tomat http://pub.epsilon.slu.se/8160/,  Konsumenter om sallat http://pub.epsilon.slu.se/5882/,  Konsumenter om lök http://pub.epsilon.slu.se/8193/

Skogarna i Europa har under senaste decenniet drabbats av sommarhetta och torka i större utsträckning än tidigare. Det är en anledning till den vikande vitalitet som registrerats i en tredjedel av dessa skogar. I Sverige har skogarna också påverkats av stormar och utbrott av skadegörare.
Det visar EU-projektet FutMon, som i Sverige är knutet till SLU:s fortlöpande miljöanalys, program Skog.
Information om Europas skogar från EU:s största Life+ projekt, FutMon, kommer den 21 juni att presenteras i Bryssel.
En vidareutveckling av befintlig internationell övervakning av skogens hälsotillstånd har under de senaste två åren genomförts i 23 medlemstater. Övervakningen, som sträcker sig från Lappland i norr, till Sicilien i söder, omfattar en översiktlig inventering på 5500 provytor samt en intensiv övervakning på 300 områden.
Den nya övervakningen har skapat en koordinerad och harmoniserad skogsskadeövervakning genom att länka befintliga inventeringar och ny övervakningsmetodik på nationell, regional och EU-nivå.
I den nya övervakningen finns data som berör klimatförändringen och tillståndet i skogsekosystemen. Inom FutMon-projektet har också arbetet med harmonisering av data från nationella Riksskogstaxeringar drivits vidare.
Resultaten från övervakningsprogrammen visar att:

Skogarna i Europa under det senaste decenniet i större utsträckning har drabbats av sommarhetta och torka. Det är en av anledningarna till den nedsatta vitaliteten av skogen som konstaterats på en tredjedel av ytorna i programmet. Tillståndet i svensk skog har i hög grad påverkats av ett flertal stormar och kraftiga utbrott av skadegörare såsom granbarkborre och törskatesvamp.

– Det finns en obalanserad näringstillgång till följd av kvävedepositionen. På cirka hälften av ytorna överskrider depositionen uppsatta gränsvärden. Övervakningsprogrammet visar på läckage av kväve till grundvattnet och påverkan på vegetation och lavflora.

Skogarna i Europa lindrar effekten från klimatförändringar. Skogens upptag av koldioxid motsvarar 10 procent av utsläppen. Resultat från övervakningen visar att kvävedepositionen ökar tillväxten och därmed upptaget av koldioxid. Den framtida ökningen av skogstillväxten kan dock förväntas vara lägre. Europeiska tillväxtmodeller bygger på data från övervakningen för att kvantifiera dessa effekter.

Projektledare för FutMon är Dr. Martin Lorenz, Johann Heinrich von Thünen Institute (vTI) Martin.Lorenz@vti.bund.de
Svensk projektledare är Sören Wulff, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå
Soren.Wulff@slu.se
 
Kontakt:
Professor Lars Lundin, institutionen för vatten och miljö, SLU
Lars.Lundin@slu.se   018-67 31 09, 070-373 62 43
Mer information:
FutMon projektet drivs i Sverige inom ramen för SLU:s fortlöpande miljöanalys, vid Riksskogstaxeringen och Integrerad Monitoring.
FutMon – EC:s nya övervakningsprogram för skogsmark
http://www.slu.se/Documents/externwebben/s-fak/skoglig-resurshallning/Riksskogstaxeringen/%C3%96vriga%20dokument/FutMon.pdf
 
 

– Kostnaderna ökar främst i samband med generationsskiften och kostnadsutvecklingen för de studerade materielsystemen har i allmänhet överstigit den allmänna prisutvecklingen med 1 – 7 % per år, säger försvarsekonom Peter Nordlund vid FOI.
FOI har studerat den historiska kostnadsutvecklingen för försvarsmateriel under efterkrigstiden. Den höga kostnadsutvecklingen är en viktig orsak till att det svenska försvaret inom ramen för tilldelade medel inte kunnat behålla en till volymen oförändrad insatsorganisation.
En fortsatt hög kostnadsutveckling innebär risker för realiserandet av den nu tänkta insatsorganisationen och dess storlek.
Enligt rapporten kan en oförändrad eller minskad anslagstilldelning mötas med en kombination av åtgärder. Det handlar om sänkta kvalitetskrav, förlängda tidsintervall mellan generationsskiften och minskade volymer.
Försvarsmakten bör beakta kostnadsutvecklingen och dess konsekvenser i sin planering. Statsmakterna behöver aktivt följa och värdera kostnadsutvecklingen och dess konsekvenser i diskussioner om försvarsanslag och pris- och lönekompensation.
Även andra länder upplever ökade materielkostnader och betalar dessa genom minskade volymer av såväl personal som materiel. Behovet av anslagsmedel till Försvarsmakten beror därför främst på utvecklingen av hotbilden och försvarssatsningarnas utveckling i omvärlden menar forskarna Peter Nordlund, Janne Åkerström, Bernt Öström och Helge Löfstedt vid FOI.
Ladda ner Kostnadsutveckling för försvarsmateriel och läs mer på www.foi.se.
Kontakt
Peter Nordlund, försvarsekonom, peter.nordlund@foi.se, 08-55 50 38 74, 073-444 7674
Maria Hugosson Bygge, pressansvarig, maria.hugosson@foi.se, 073 – 444 7755

Allt fler detaljhandelsföretag arbetar med egna märkesvaror. Det är därför intressant att studera hur det går till när produkter som ska marknadsföras under detaljhandelsföretagens egna varumärken utvecklas. Lena Bjerhammar skriver i en ny avhandling från Handelshögskolan i Stockholm om hur produktutvecklingssamarbete mellan detaljhandelsföretag och deras varuleverantörer går till.
Studien utgår från kunskap om produktutvecklingssamarbeten inom den tillverkande industrin. Till denna kunskap adderas insikter om detaljhandelsföretagens särdrag och ur detta utvecklas ett antal propositioner om hur det “borde” gå till i detta nya sammanhang, det vill säga i detaljhandelsföretag. Dessa propositioner prövas i ett antal fallbeskrivningar av olika produktutvecklingssamarbeten. Dessa fallbeskrivningar bygger på intervjuer med produktutvecklingsansvariga i olika detaljhandelsföretag.
I de fall detaljhandelsföretagen samarbetar med sina leverantörer på ett sätt som överensstämmer med tillverkningsföretagens arbetssätt, får propositionerna stöd, annars inte. Somliga propositioner får stöd i samtliga fall, men merparten av propositionerna får stöd i vissa fall – men inte i andra. Några detaljhandelsföretag väljer till exempel att samarbeta med endast ett fåtal leverantörer, ett arbetssätt som tillverkningsföretag antas tillämpa. Både detaljhandelsföretag och tillverkningsföretag gör på detta vis för att hålla transaktionskostnaderna nere, och ett viktigt skäl för detaljhandelsföretagen är att detta ökar möjligheterna att kommunicera komplex information rörande olika krav som produkterna ska uppfylla. Andra detaljhandelsföretag väljer att samarbeta med ett större antal leverantörer för att uppmuntra konkurrens mellan dem. Studien visar också bland annat att detaljhandelsföretag, liksom tillverkningsföretag, kan välja att samarbeta på olika sätt med en leverantör beroende på hur strategiskt viktig produkten eller varumärket i fråga bedöms vara.
Avhandlingen kan läsas i sin helhet här: ‘Produktutvecklingssamarbete mellan detaljhandelsföretag och deras varuleverantörer’ eller beställas i bokform från Handelshögskolan i Stockholm på EFI.publications@hhs.se.

För ytterligare information eller kommentarer, vänligen kontakta:
Lena Bjerhammar, lbj@du.se, tel. 070-217 61 14
Lena Bjerhammar har genomgått forskarutbildningen och har lagt fram sin doktorsavhandling vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon är teknologie licentiat och tjänstgör sedan 1990 som universitetsadjunkt i företagsekonomi vid Högskolan Dalarna.

Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm .  Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se

Ämnet livskunskap finns på schemat i många svenska skolor. Det handlar om att lära elever hantera sina känslor och beteenden. Två populära modeller, SET och ART, bygger på terapeutiska metoder och har dialog som ett centralt arbetssätt. SET står för Social and Emotional Training och används för alla elever, medan ART, Aggression Replacement Training, riktas mot så kallade riskelever, som beter sig aggressivt och osocialt.

Forskarna Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes, Linköpings universitet, har granskat SET och ART genom att analysera manualer och intervjua lärare och handledare. De visar hur arbetssätten framställs som jämlika och frivilliga, medan läraren i själva verket behåller makten över eleverna.

Formellt har eleverna exempelvis rätten att avstå, deltagande i livskunskap beskrivs som frivilligt. Samtidigt ska eleverna motiveras och här finns en pedagogisk paradox, påpekar forskarna.
– Eleverna ska känna att de deltar utifrån sin fria vilja. Men samtidigt är det viktigt att alla deltar. Det blir motsägelsefullt, konstaterar Andreas Fejes.

Självbedömning är en annan metod som framstår som jämlik och demokratisk, men där läraren har sista ordet. Eleverna uppmanas bedöma hur väl de har fungerat och om de förtjänar en belöning. Men det är läraren som avgör om de verkligen ska få någon.
Att kunna välja och förutse konsekvenserna av sina val är ytterligare en metod i SET och ART. Eleverna får lära sig att alla har ett val. De kan själva välja sin framtid. Men hur de väljer får konsekvenser och det gäller att väga in dem. I teorin är valmöjligheterna oändliga, i praktiken reduceras de snabbt.

De här metoderna stämmer väl med den neoliberala syn på frihet och styrning som råder idag, hävdar forskarna. Medborgarna har frihet att välja, men bara inom bestämda ramar som inte alltid är synliga.
– Ingen tvingar dig, men du beter dig ändå enligt normen. För du vet att det annars blir tråkiga konsekvenser, förklarar Andreas Fejes.

Andreas Fejes är docent i vuxenpedagogik, Magnus Dahlstedt är docent vid REMESO, institutet för forskning om migration, etnicitet och samhällsfrågor. Deras granskning har publicerats i en artikel i Journal of Education Policy. Andreas Fejes nås på 0736-18555.

När den första halkan kommer fylls akutmottagningarna med brutna ben och lårbenshalsar. För att kunna ta hand om alla akuta patienter måste ofta planerade operationer ställas in. Men att få sin planerade operation inställd kan få allvarliga konsekvenser för patienten, både psykologiskt och medicinskt, hävdar forskare i ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Uppsala universitet som nyligen publicerades i Clinical Ethics.

I en explorativ pilotstudie har forskarna visat att den här strykningen av patienter på operationslistor får medicinska problem. Men enligt Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik vid Uppsala universitet, medför operationer som ställs in utan medicinska skäl också ett etiskt dilemma.

– När resurserna i hälso- och sjukvården är begränsade måste man prioritera. Prioriteringar på medicinsk grund uppfattas som rättvisa. Men det verkar ibland som om det finns en ”osynlig hand” i termer av bristande organisation som administrerar de här prioriteringarna, säger Mats G. Hansson.

De patienter som prioriteras bort för att de akuta patienterna ska få sina operationer måste hantera sin besvikelse och ilska över att drabbas av sjukvårdens planering. Förutom att behöva gå igenom en jobbig förberedelseprocess en gång till har inställda operationer lett till längre sjukskrivningar, av- och ombokningar av uppföljningsbesök med kort varsel och kostnader för alternativa behandlingar som besök hos sjukgymnast eller kiropraktor.

– Till skillnad från när operationer ställs in av medicinska skäl leder den här typen av strykningar till att patienten känner sig som ett offer och utan kontroll. Den psykologiska besvikelsen för en patient som förberett sig för en operation kan vara skadlig. Ilska på grund av oprofessionella attityder när operationen ställdes in, otillräcklig information eller empati förstärker situationen ytterligare, säger Leif Ryd, docent och Li Felländer-Tsai, professor, båda verksamma på Karolinska Institutet och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Detta är första gången som konsekvenserna av operationer som senareläggs har analyserats i termer av medicinska komplikationer och postoperativa resultat.

– I jämförelse med en matchad grupp verkar det gå sämre för de patienter vars operationer flyttas, säger Håkan Magnusson, leg läkare på Södersjukhuset och förste författare i studien.

Fakta om studien: Forskarnas hypotes var att inställda operationer följs av sämre kliniska resultat, framförallt på psykologiska grunder. Senarelagda höft- eller knäledsbyten jämfördes med en matchad grupp som inte skjutits upp. Resultatet visar att inställda operationer resulterade i signifikant fler komplikationer och en sämre livskvalitet på lång sikt. Vissa patienter hade fått besked om att operationen ställts in ett par veckor innan, men det fanns patienter som fått besked fem minuter innan. De vanligaste komplikationerna de rapporterade var depression, urinvägsinfektion, sårinfektion, och hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt var den enda enskilda komplikationen som gränsade till statistik signifikans mellan grupperna.

Forskargruppen ska nu gå vidare med en större prospektiv studie.

För mer information kontakta:
Håkan Magnusson, Leg läkare, Södersjukhuset, hakan.magnusson@sodertaljesjukhus.se, 08-550 240 00
Li Felländer-Tsai, professor, överläkare, Karolinska Institutet & Karolinska Universitetssjukhuset, li.tsai@ki.se, 08-585 82102
Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik, Centrum för forsknings- & bioetik, Uppsala universitet, mats.hansson@crb.uu.se, 0763-41 20 50
Leif Ryd, docent, överläkare, Karolinska Institutet & Karolinska Universitetssjukhuset, leif.ryd@karolinska.se, 0707-48 44 51

Magnusson, H, Felländer-Tsai, L, Hansson MG and Ryd, L, Cancellations of elective surgery may cause an inferior postoperative course: the ’Invisible hand’ of health care prioritization?, Clinical Ethics  2011;6(1):27-31.

Clinical Ethics ges ut av Royal Society of Medicine i Storbritannien.

HSV:s besked innebär att Högskolan i Borås har en komplett ämneskombination för Ämneslärare årskurs 7-9 i svenska, engelska och svenska som andraspråk samt Ämneslärare för gymnasiet i matematik och kemi. Högskolan har sedan tidigare fått examenstillstånd inom den nya lärarutbildningen för:
Förskollärare
Lärare i fritidshem
Lärare i förskoleklass och årskurs 1-3
Grundlärare årskurs 4-6
Ämneslärare årskurs 7-9 i matematik, fysik och kemi

– Vi på Institutionen för pedagogik är förstås mycket glada för detta positiva besked. Nu kan vi i ännu högre grad tillgodose regionens behov av kompetens inom lärarutbildningsområdet, säger Lars-Erik Olsson, prefekt vid institutionen.

Yrkeslärare nästa steg

Han poängterar även det viktiga och goda samarbetet med Institutionen Ingenjörshögskolan, vilket ses som en av anledningarna till att ansökan om examensrättigheterna för matematik, fysik och kemi gick igenom. I det samarbetet finns också funderingar på att utveckla en dubbelexamen så att man kan få dubbel behörighet – både som lärare och ingenjör, på liknande sätt som är möjligt i Stockholm och Göteborg.
– Det har gått väldigt bra för högskolan ända sedan 2002 då vi fick våra första generella magisterrättigheter. Därefter har vi fått civilekonomrättigheter, fem masterrättigheter, fyra rättigheter till forskarutbildning och nu har vi dessutom en komplett lärarutbildning, säger Lena Nordholm. 

Nästa steg för Institutionen för pedagogik är att ansöka om rättigheter för yrkeslärarutbildning.
Läs HSV:s pressmeddelande här.
För mer information:
Lars-Erik Olsson, prefekt vid Institutionen för pedagogik tfn: 033-435 42 42 mobil: 0705-634 004 e-post: lars-erik.olsson@hb.se 

Genom att studera situationer där styrelsemedlemmar i ett visst bolag även är verksamma som VD:ar i andra bolag där VD:n från det första bolaget sitter i styrelsen har Joakim Bång funnit starka indikationer på att ersättningsbeslut i amerikanska börsbolag starkt påverkas av styrelsens personliga relationer till VD:n.
Uppskattningsvis 27 procent av löneförändringar i det första bolaget återgälldas i det andra bolaget. Effekten kan i större bolag vara i storleksordningen en miljon dollar.
 –  Personliga relationer är en aspekt som man traditionellt inte har betonat inom den akademiska forskningen och som visar på vikten av att tygla såväl VD:ns som styrelsens beteende med goda bolagsstyrningssystem, säger Joakim Bång, doktor vid Handelshögskolan i Stockholm.
Också de andra två kapitlen i Joakim Bångs avhandling utreder personliga relationer och påverkan på ekonomiskt beteende.
I kapitel två dokumenteras hur fysiskt attraktiva bostadsmäklare kan ta ut en avsevärd premie vid försäljningar av bostäder i Australien. Den ekonomiska effekten är markant och grundar sig i så kallade halo effects, genom vilka omdömen om mäklarna utvidgas till de fastigheter de säljer.
I det tredje och sista kapitlet utvärderas lagstiftning som begränsar insynspersoners möjligheter att handla innan vinstrapporteringar. Joakim Bång finner indikationer på att insynspersonerna anpassar sig till lagen genom att utnyttja sin information till att handla i konkurrerande bolag.
För mer information, vänligen kontakta:
Carina Aspenberg, Kommunikationsdirektör, tel: 0703-969 014
Joakim Bång, doktor, tel: 0721-98 17 44
 
Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm .  Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se