I sin doktorsavhandling har Magdalena Markowska studerat hur företagare, i det här fallet gourmetkrögare, utvecklar sin entreprenöriella kompetens.
Den 9 december försvarade Magdalena Markowska framgångsrikt sin doktorsavhandling i företagsekonomi på Internationella Handelshögskolan i Jönköping (JIBS).
Avhandlingen, som har titeln “Entrepreneurial Competence Development: Triggers, Processes & Consequences”, undersöker hur företagare utvecklar entreprenöriell kompetens. Vilken roll spelar personliga övertygelser, målorientering, sociala nätverk och förebilder när det gäller att forma entreprenörers beteende?
Markowska har studerat fenomenet bland gourmetkrögare. Hon har utgått från flera olika teoretiska perspektiv och applicerar två olika kvalitativa datamängder, för att ge en inblick i hur komplex frågan är.
I sin avhandling förklarar Markowska flera av mekanismerna för entreprenöriell kompetensutveckling. Hon föreslår också sätt att underlätta processen, till exempel att skapa sig en entreprenöriell identitet, tillgång till förebilder och att man sätter upp mål med fokus på lärande istället för resultat.
Fakultetsopponent var professor Dimo Dimov från Newcastle University Business School. Betygsnämnden bestod av professor Sara Carter, University of Strathclyde, Strathclyde Business School, professor Carin Holmquist, Handelshögskolan i Stockholm, och docent Johan Klaesson, JIBS. Ordförande var professor Johan Wiklund, JIBS.
Internationella Handelshögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping, och erbjuder internationella utbildningar inom ekonomi, informatik och affärsrätt. Forskningen fokuserar på entreprenörskap och näringslivsförnyelse i en genuint internationellt inriktad verksamhet. Internationella Handelshögskolan har cirka 2 100 registrerade studenter, ca 240 anställda och omsätter ca 180 mnkr. För mer information besök www.jibs.hj.se.
Den nya forskningen presenteras i avhandlingen Mass Customised Fashion. Den fokuserar på projektet Knit on Demand som utfördes mellan 2006 och 2010 i samarbete med stickfabrikanten Ivanhoe AB i Gällstad och återförsäljaren SOMconcept. Projektet gick ut på att bygga ett koncept där kunderna själva fick designa och anpassa en stickad tröja – helt efter sina egna behov. Tröjan producerades och ett par veckor senare fanns den att hämta i butiken.
– Allt fler kunder vill själva vara med och skapa sina kläder så att passform och utseende av plagget blir precis som de vill. Servicen och upplevelsen att få vara en del i produktionen är idag värdefullt för många konsumenter, säger Jonas Larsson.
Forskningen tar sin utgångspunkt i det gap som finns mellan en prognos om vad som kommer att vara mode kommande säsong och den dagen plaggen finns ute i butiken.
– Det tar 18 månader från att en trend bestäms till att plaggen är producerat och finns till försäljning. Det medför ett gap och därmed har inte butikerna det kunderna vill ha. 30-40 % av plaggen får reas ut, säger Jonas Larsson.
”Fast fashion”-kedjor som H & M och Zara har minskat gapet genom att titta på vad som säljs bra i butikerna och snabbt producera nytt.
– Vi tog in kunden direkt i processen, så att de får exakt vad de vill ha från början. Då blir det inga reor, lagren minskar och därmed sparas pengar.
Kundanpassning vanligare
I uppstarten av forskningen trodde Jonas Larsson att pris och tid var viktigast för kunden men det visade sig att passform, kvalitet och att få vara med i produktionen prioriteras högst.
– Det börjar bli vanligare att företagen kundanpassar. Inom skobranschen låter t.ex. Timberland, Adidas och Nike kunderna designa sina egna skor på webben. Logistiskt sett är det briljant eftersom man slipper den långa produktionsprocessen och kunden får precis det den vill ha.
När kunden får vara en del av produktionen skapas också en medvetenhet om hur plagget tillverkas och säljaren får en närmare kontakt med kunden.
– De får en historia med plagget och de här historierna är viktiga för kunden eftersom de gör deras tröja unik. Nackdelarna är att det är svårt att få i gång en massproduktion eftersom en beställd tröja kräver 25 % mer kapacitet än en vanlig tröja och det avspeglar sig i priset, säger han och påpekar dock att inga av kunderna han mötte under forskningen brydde sig om priset.
En fot kvar i akademin
Nu närmar sig disputation för Jonas Larsson och när han blickar tillbaka på resan han har gjort som doktorand så ser han sig själv som lite naiv.
– Det som drev mig från början var att utveckla ett koncept som fungerade, men det harförändrats ganska mycket på vägen och vi fick kompromissa under projektets gång.
När disputationen är över vill han börja jobba i industrin för att lära sig branschen ”från den andra sidan” och redan nu är det bestämt att han kommer sitta med i en kreativitetsgrupp tillsammans med SOMconcept för att utveckla konceptet ”Knit on demand” ännu mer. Han kommer också att fortsätta undervisa på Textilhögskolan till viss del.
– Jag vill fortsätta att stå med en fot i industrin och en i akademin. Det är viktigt.
Disputation:
Avhandling: Mass Customised Fashion
Opponent: Professor Andreas Norrman, Teknisk logistik, Lunds universitet.
Dag och tid: Fredag 16 december kl. 13:00
Plats: Galleriet, Textilhögskolan, Bryggaregatan 17, Borås
Kontakt: Jonas, Larsson tfn: 0708-29 44 46
———————————–
Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har 15 000 studenter och 650 anställda.
Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Vi förflyttar akademin ut i professionerna. Och professionerna in i akademin. Under 2010 har Högskolan i Borås fått fyra examensrättigheteratt bedriva forsk arutbildning inom tre områden. Ytterligare en pusselbit har därmed fallit på plats i vår strävan mot att bygga det kompletta professionslärosätet.
Mänsklig påverkan på vilda djur och växter kan leda till förlust av genetisk variation. Detta kan på sikt orsaka minskad förmåga till anpassning och överlevnad. För att hindra detta behövs program för att övervaka genetisk mångfald. Detta visar en ny avhandling vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet. Avhandlingen undersöker specifikt den svenska älgstammen och öring i svenska fjällsjöar.
– Kommersiellt fiske, jakt och utplanteringar av djur och växter kan leda till att inaveln ökar och att viktig genetisk variation går förlorad. Många arter är utsatta för sådana aktiviteter och vi föreslår att program för att övervaka genetisk mångfald hos sådana arter bör startas, säger Johan Charlier, doktorand vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet. Johan Charlier har i sin avhandling Övervakning av genetisk mångfald – aspekter och hänsynstaganden ur ett bevarandeperspektiv bidragit till att öka kunskapen om den svenska älgstammen och öring i svenska fjällsjöar.
Genom genetiska analyser har Johan Charlier kommit fram till att den svenska älgstammen består av tre genetiskt skilda populationer; en sydlig, en central och en nordlig population. Ytterligare studier krävs dock och framförallt behöver den svenska älgstammen studeras under en längre tidsperiod för att eventuella genetiska effekter av rådande förvaltningen ska kunna klarläggas.
För öring ser den genetiska strukturen helt annorlunda ut. Här är det inte ovanligt att individer kan vara väldigt genetiskt olika varandra inom mycket begränsade avstånd. Öring i sjöar eller mindre vattensystem utgör ofta genetiskt distinkta populationer som bör förvaltas separat.
– I min forskning har jag använt data insamlat från en liten jämtländsk fjällsjö under en 30års period. Jag har bland annat studerat hur den genetiska variationen förändrar sig i en naturlig öringpopulation, opåverkad av storskaligt fiske. Sådan information är viktig för att kunna jämföra med, och tolka, de förändringar som vi kan se i populationer som är starkt nyttjade av människan.
– Genom att märka fisk har vi också tagit reda på hur många öringar det finns i sjön. Vi blev lite förvånade då det var färre fiskar än vad vi trodde. Trots detta har vi inte kunnat se att populationen förlorar genetisk variation. Detta beror antagligen på att sjön är en del av ett större vattensystem och resultaten belyser det viktiga i att behålla de populationssystem och möjligheter till genetiskt utbyte som finns naturligt. Ett stort problem idag är ju att naturliga levnadsmiljöer fragmenteras vilket leder till ökad risk för inavel, avslutar Johan Charlier.
Att stora naturområden förstörs på grund av mänsklig aktivitet och att många arter riskerar att försvinna är något som de flesta vet om. Det som däremot inte många känner till är att åtskilliga växter och djur även hotas eftersom genetisk variation inom arter går förlorad. Detta kan på sikt leda till minskad förmåga att anpassa sig till miljöförändringar. För att kunna upptäcka förlust av genetisk variation måste genetiska mönster studeras över tid.
Avhandlingens namn: Monitoring gene level biodiversity – aspects and considerations in the context of conservation (Övervakning av genetisk mångfald – aspekter och hänsynstaganden ur ett bevarandeperspektiv)
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf
För mer information kontakta gärna:
Johan Charlier, Zoologiska institutionen, Avdelningen för populationsgenetik, Stockholms universitet: Tel 08-16 42 79, Mobil 073-993 05 86
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 64 000 studenter och 5 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
De senaste åren har forskning på utveckling av vågenergiomvandling tagit fart, mycket tack vare den ökande miljödebatten samt insikten att de dominerande energikällorna är ändliga. Flera projekt, både privata och universitetsbaserade tar nu de sista stegen i utvecklingen mot fullskaliga vågkraftsparker och kommersialisering. Världens oceaner har en förnybar källa av effekt i storleksordningen terrawatt från ytvågor, som uppskattas kunna ha en betydande roll för framtidens ökande energibehov.
År 2002 startade avdelningen för elektricitetslära på Uppsala universitet utvecklingen av ett vågkraftskoncept. Konceptet som kallas Lysekilsprojektet är baserat på en direktdriven linjär generator kopplad via en lina till en boj vid ytan. 2006 installerades det första aggregatet vid testanläggningen strax utanför Lysekil. Sedan dess har ytterligare åtta aggregat (L2-L9) sjösatts samt ett undervattensställverk och effekt har levererats till land.
Jens Engströms avhandling är en del i forskningsprojektet och fokuserar på energitransporten i havsvågorna samt att öka energiomvandlingseffektiviteten mellan vågorna och bojen. Det senare innefattar kopplade ekvationer för både våg/bojinteraktionen samt elektromagnetiska ekvationer som beskriver generatorn och den elektriska kretsen.
Ett av huvudmålen med avhandlingen har varit att öka energiabsorptionen för aggregatet. Resultatet av den forskningen har lett till en konceptuell tvåkropps punkt-absorbatormodell som är baserad på Lysekilsaggregatet. Ett koncept där det mellan bojen vid ytan och generatorn vid botten finns en sfär med neutral flytkraft placerad. Syftet med den extra kroppen är att dess egenvikt samt hydrodynamiska tröghet ska öka trögheten i systemet och därigenom påverka egensvängningsperioden.
Resultat visar att systemets egensvängningsperiod kan anpassas till typiska perioder för svenska vågklimat. Simuleringar av tvåkroppsmodellen visar att systemet kommer i resonans och ger en kraftig ökning i energiomvandlingseffektivitet med upp till 80 procents energiomvandling med tvåkroppsystemet.
Dessa resultat ger ett förbättrat sätt att räkna ut energitransporten för havsvågor i kustzonen samt indikationer på ett sätt att kraftigt öka energiomvandlingseffektiviteten för det befintliga Lysekilskonceptet.
Läs och lada ner avhandlingen ”Hydrodynamic Modelling for a Point Absorbing Wave Energy Converter”.
Mer information om Lysekilsprojektet.
För mer information kontakta Jens Engström, tel: 018-471 5818, 070-5418372, e-post: Jens.Engstrom@Angstrom.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Det är ett kvitto på att vi arbetar med rätt verktyg för att kunna ge ungdomarna bra stöd, säger Stefan Nordqvist, utredare vid vård- och behandlingsenheten på SiS och som arbetar med ADAD.
Den svenska varianten av intervjuinstrumentet Adolescent Drug Abuse Diagnosis, ADAD, är en strukturerad intervju som ger information inom olika livsområden. Dessa är fysisk hälsa, skola, arbete/sysselsättning, fritid och kamratkontakter, familjeförhållanden, psykisk hälsa, brottslighet samt användning av alkohol och narkotika. ADAD används både som utrednings- och bedömningsinstrument.
Doktoranden Josefine Börjesson vid psykologiska institutionen, Umeå universitet, har i sin doktorsavhandling utvärderat ADAD. Josefine Börjessons slutsats är att ADAD sammanfattar ungdomars allmänna status på ett mycket bra sätt och kan bidra till att behandlingen fokuseras på rätt områden.
Uttrycka sina hjälpbehov
Inom SiS används ADAD sedan slutet av 90-talet. Djupintervjun genomförs i samband med inskrivning på institutionen. ADAD används också för uppföljning och utvärdering.
– Vi använder ADAD för utredning och ungdomens behandlingsplanering. Ungdomarna kan uttrycka sina hjälpbehov och önskemål och blir delaktiga i sin behandling, säger Stefan Nordqvist och fortsätter:
– Det är ett tillförlitligt och robust instrument som fångar upp ungdomarnas situation. Det är viktigt eftersom våra ungdomar har svårigheter på många olika livsområden.
Bra mått på ungas allmänna status
Josefine Börjesson har funnit att ADAD ger ett bra mått på ungas allmänna status och kan fånga upp viktiga sidor av ungdomens livssituation som annars kanske skulle ignoreras.
Avhandlingen baseras på intervjuer med drygt hundra slumpmässigt utvalda ungdomar i Umeå kommun samt cirka tusen ungdomar placerade på särskilda ungdomshem. Resultaten visar bland annat att ADAD-intervjun kan underlätta att förutse framtida psykiska ohälsa hos både antisociala ungdomar och ungdomar utan sådana problem.
Läs mer om ADAD på SiS hemsida www.stat-inst.se
Statens institutionsstyrelse, SiS är en statlig myndighet som bedriver tvångsvård, utredning och behandling. Varje år tar SiS emot cirka 1 000 ungdomar mellan 12 och 21 år med beteendestörningar och allvarliga sociala problem och 1 000 personer över 18 år med livshotande missbruk. Vården bedrivs vid särskilda ungdomshem och LVM-hem. SiS ansvarar också för ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård. Chef för SiS är vikarierande generaldirektör Nils Åkesson.
Kontaktinformation
Frågor: Stefan Nordqvist, 453 40 94, 070-587 15 16
stefan.nordqvist@stat-inst.se
Polycystiskt ovarie syndrom, PCOS, drabbar mellan fem och tio procent av den kvinnliga befolkningen och karakteriseras av förhöjda nivåer av manliga könshormoner, hårväxt, oregelbundna eller uteblivna menstruationer och svårigheter att få barn. Eftersom det också finns ett samband med bukfetma, blodtryck och förhöjda blodfetter har kvinnor med PCOS antagits löpa större risk att drabbas av hjärtsjukdom – men så är inte fallet.
Det visar den första långtidsuppföljningen av kvinnor med PCOS efter klimakteriet, som genomförts vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
–Kvinnor med PCOS drabbas av hjärtinfarkter, stroke, cancer, frakturer och dödlighet i ungefär samma utsträckning som andra kvinnor. Råden för att undvika hjärtsjukdom är därför samma som för övriga befolkningen: kvinnor med PCOS bör hålla sin vikt relativt normal och motionera, säger Johanna Schmidt, doktorand vid Sahlgrenska akademin som baserar sin avhandling på resultaten.
Johanna Schmidts forskning visar att kvinnor med PCOS går in i klimakteriet ungefär fem år senare än genomsnittskvinnan, och att de förhöjda nivåerna av manliga könshormonerna kvarstår livet ut.
–Det innebär att de här kvinnorna ofta har mindre besvär av klimakteriesymtom än andra kvinnor, men också att den ökade behåringen av manlig typ kvarstår, säger Johanna Schmidt.
Johanna Schmidt har också upptäckt skillnader i vissa av äggstockarnas nyckelproteiner, vilket skulle kunna förklara varför kvinnor med PCOS ofta har utebliven ägglossning och har svårare att bli gravida.
Avhandlingen Polycystic ovary syndrome. Ovarian pathophysiology and consequences after the menopause försvaras torsdagen den 8 december.
Kontaktinformation
Kontakt:
Johanna Schmidt, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och läkare vid Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
0701-454505
johanna.schmidt@vgregion.se.
Handledare professor Mats Brännström och professor Kerstin Landin-Wilhelmsen: mats.brannstrom@obgyn.gu.se
kerstin.landin-wilhelmsen@vgregion.se.
”Hur langt ha ni kumi me motorin? Kyör försiktit nu tå”. Så här kan det se ut när en tonårig flicka i sydösterbottniska Närpes skriver sms på dialekt till sin pojkvän. I en ny avhandling studeras en grupp Närpesungdomars sätt att skriva med fokus på sms, såväl på standardsvenska som på dialekt.
Möjligheten att kommunicera via sms har gett dialekten större användningsområden och därför helt nya förutsättningar.
I Närpes har dialekten en stark ställning. Nya medier, som mobiltelefonen, e-post och chatt, har lockat fram en ny form av skriftspråk som befinner sig någonstans mellan tal och skrift.
Det finns sedan tidigare en tradition av skrivande på dialekt. Det nya är att dessa ungdomars skrivande är funktionellt, de skriver på dialekt för att det praktisk och det visar också att dialekten är viktigt för att känna gemenskap och samhörighet. Att skriva på dialekt går snabbt, är enkelt och innebär att ungdomarna slipper ”översätta” från dialekt till standardsvenska.
En annan praktisk fördel är att stavningsregler saknas. Stavningen kan variera mellan olika personer men också hos en och samma person. En grupp, ljudskrivarna, menar att de skriver som det låter, medan en annan, de regellösa, menar att de inte följer några regler.
Valet av dialekt eller standardsvenska styrs mest av mottagaren, men även meddelandets längd, ämne och tidsåtgång är faktorer som påverkar. Dialekten är förbehållen det vardagliga, medan standardsvenskan används i mer formella skrivsituationer.
Syftet med undersökningen är att kartlägga denna skriftpraktik och ta reda på vilken social funktion dialekten som skriftspråk har för dessa ungdomar och vilken roll den spelar i deras identitetsskapande. Dessutom undersöks de ortografiska normer och konventioner som ungdomarna tillämpar i denna skriftpraktik. Materialet utgörs av 520 sms och material som insamlats genom enkäter och intervjuer.
I avhandlingen analyseras elva skriftpraktiker indelade i fem grupper: I elektroniska skriftpraktiker (sms, e-post, chatt), II handskrivna lappar (kom ihåg-lappar, inköpslistor, lappar till föräldrar resp. kompisar), III vykort och brev, IV dagbok samt V skoluppgifter. Dessutom redovisas de dialektdrag, diftonger och konsonantkombinationer, som konkret undersökts i sms-materialet.
Anna Greggas Bäckström är själv bördig från Närpes och detta utgör hennes doktorsavhandling i nordiska språk vid Umeå universitet.
Disputationen äger rum 16 december kl 13.00, Hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Opponent är FD, Professor Jan-Ola Östman, Helsingfors universitet.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:anna.greggas@nord.umu.se tel +46 90 7865719
Hösten 1991 utbröt en diplomatisk konflikt mellan Grekland och dess nya grannland i norr, den förutvarande jugoslaviska republiken Makedonien.
Konflikten gällde officiellt den nya statens val av namn – Makedonien – bruk av historiska symboler jämte frågan om huruvida en ”makedonsk” minoritet existerade i den grekiska regionen med samma namn. I Grekland uppfattades dessa anspråk som en stöld av nationens historiska arv, som även hotade dess säkerhet och nationella identitet. Inom kort kom den s.k. makedonska frågan att dominera den politiska dagordningen och orsaka en kris i landets relationer med en alltmer oförstående omvärld.
I avhandlingen Battlefields of Memory: The Macedonian Conflict and Greek Historical Culture undersöker historikern Erik Sjöberg historiens roll i konfliktens framväxt samt i grekisk samhällsdebatt. Med utgångspunkt i det tidiga 1990-talets dramatiska kris tecknas bilden av ett samhälles oro inför den nya tidens utmaningar efter kalla krigets slut, såsom den tog sig uttryck i bruk av och föreställningar om historia. På så sätt belyser studien en nationell historiekultur i brytningsskedet mellan gammalt och nytt, i en tid av europeisk integration och transnationella ideal.
Med begreppet historiekultur menas det ramverk av kunskaper om det förflutna, attityder och värderingar som ger den enskilde sammanhang och mening, respektive samhällen deras sammanhållning.
Genom att tolka det förflutna orienterar sig människor och samhällen i samtiden samt skapar beredskap inför framtiden.
Den makedonska konflikten analyseras som symptomatisk för en kris i den grekiska historiekulturen, i övergången från en auktoritär samhällsordning till en modern demokrati. Processen för politisk försoning aktualiserade flera dittills obearbetade problem i landets stormiga 1900-talshistoria. Den ökade politiska och kulturella öppenheten efter diktaturens fall 1974 banade väg för dittills marginaliserade gruppers identitetspolitik, grupper vars historiebruk utmanade staters tolkningsföreträde och gamla ideologiska perspektiv.
Även inträdet i vad som skulle bli EU ställde såväl samhället som den grekiska historiekulturen inför en utmaning. Parallellt med förhoppningar om en ljusnande ekonomisk framtid framträdde även ett behov av att bearbeta förlusten av nationellt självbestämmande och traditionella former av självförståelse. Grekland stod inför uppgiften att finna sin plats i det nya Europa, samtidigt som landet måste hantera den nya verklighet som Jugoslaviens sammanbrott hade skapat. Samtidigt hade en allmänt spridd besvikelse gentemot de politiska ideologierna och det etablissemang som företrädde dem medfört en motreaktion till förmån för en nationalism av mer traditionellt snitt. I det offentliga samtalet framträdde en bild av ett Grekland hotat av omvärlden och i färd med att förlora sin historiska och nationella särart.
Särskilt uppmärksammas historikernas roll i krisen och försöken att bryta det politiska dödläget och det nationalistiska tolkningsperspektivet i historiekultur och omvärldsförståelse
Disputationen äger rum 16 december kl. 10.15, Hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Opponent är Professor Karl-Göran Karlsson, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:erik.sjoberg@historia.umu.se tel +46 90 7866327
I böcker som sidoställer dikt och bild ryms andra tolkningsmöjligheter än vad som gäller för traditionell diktning. Fram tills nu har emellertid fotolyrik betraktas som huvudsakligen ett verbalt fenomen. Det innebär att bildernas närvaro i samspel med dikterna inte har aktivt utforskats. Det är något som Anette Almgren White vill ändra på med sin avhandling Intermedial narration i den fotolyriska bilderboken. Jean Claude Arnault, Katarina Frostenson och Rut Hillarp.
Almgren White arbetar i avhandlingen fram en modell för samläsning av dikt och fotografisk bild utifrån semiotiska teorier som bygger på rön från forskning både inom bilderboken och inom massmediekommunikation. – Det är inom dessa områden som forskningen om interaktion mellan text och bild kommit längst, säger hon.
I avhandlingen väver Anette Almgren White in ett omfattande teorikomplex om fotografin och belyser den fotografiska bildens dubbelnatur i det västerländska bildbruket; dels när den fungerar som ett dokument som återger en ”verklighet”, dels som ett estetiskt objekt utan några sådana anspråk. Hon diskuterar hur dessa bildpraktiker påverkar vår uppfattning om bildernas autenticitet och hur detta kan ge återverkningar på diktningen. Hillarps porträtt förekommer invid en del dikter och har av tidigare kritiker därför tolkats som delvis självbiografiska. Frostensons och Arnaults tre böcker kan inordnas i resandets tematik med bilder från Paris, Bergslagen respektive sydfranska Languedoc. Kritiker gör gärna en koppling mellan de fotografiska bilderna och konstnärernas vistelse på de platser som avbildas.
Avhandlingen är i två delar. I den första delen bygger Almgren White upp sin modell för samläsning av dikt och bild steg för steg och förklarar modellens principer. I den andra delen tillämpar hon modellen på de båda konstnärskapens samlade fotolyriska produktion. I studien ingår Frostensons och Arnaults Överblivet (1989), Vägen till öarna (1996) och Endura (2002) och Hillarps Spegel under jorden (1982), Penelopes väv (1985) och Strand för Isolde (1991).
– Även om fokus i avhandlingen är att väcka intresse för och bidra med ökad kunskap om vad samläsning av dikt och (fotografisk) bild innebär vill den också öka förståelsen för de konstnärliga arbeten som ingår i studien. Den här modellen är inte heller begränsad till genren fotolyrik utan kan tillämpas på alla kombinationer av sidoställd dikt och bild i tryckt form, betonar Almgren White.
Anette Almgren White anställdes som doktorand 2006 vid Linnéuniversitetet där hon också arbetar som lärare och är medlem i ett flertal forskarnätverk.
Avhandlingen Intermedial narration i den fotolyriska bilderboken. Jean Claude Arnault, Katarina Frostenson och Rut Hillarp försvaras fredagen den 16 december, kl. 13.15 i sal Homeros på Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent är docent Christina Ljungberg, Universität Zürich.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anette Almgren White, 0470-233 08, 073-048 66 90 eller via
anette.almgren-white@lnu.se
Beställ avhandlingen från Linnaeus University Press, Kerstin Brodén 0470-70 82 67 eller via e-post lup@lnu.se.
Berith Wennström har i sin avhandling studerat hur barn upplever det att vara på sjukhus och att bli opererade.
Till exempel har hon i en studie analyserat salivprover från 93 barn mellan fem och elva år, för att mäta koncentrationen av stresshormonet kortisol. I salivtestet delades barnen upp i tre grupper, där den första fick sedvanligt omhändertagande före operationen, den andra en utökad information om vad som ska hända under operationsdagen, och den tredje gruppen omhändertogs enligt en särskild modell som kallas den perioperativa dialogen (PD).
–Försöket visade att barn som omhändertogs enligt PD-modellen både hade lägre stressnivåer efter operation samt krävde mindre smärtstillande morfin i jämförelse med barn som fick ett sedvanligt omhändertagande, säger Berith Wennström.
Avhandlingen innehåller också ett unikt försök med en metod som bygger på att analysera barns sjukhusrädsla genom teckningar. När teckningar jämfördes mellan skolbarn och barn på sjukhus, så kunde till exempel svagt penntryck, få färger och litet utnyttjande av pappersarket kopplas till en ökad oro hos barn som skulle genomgå dagkirurgi.
Berith Wennström och hennes kollegor har också intervjuat 6-9 år gamla barn inför och efter deras dagkirurgi. Intervjuerna visar att barnen ofta känner sig tvingade in i en oförutsägbar situation, där de möter en okänd verklighet och måste uthärda en påtvingad sjukhusstress.
–Inledningsvis strävar barnen efter att skaffa sig kontroll över situationen, för att sedan uppleva att de förlorade den när de till exempel blir yra av lugnande medicin, säger Berith Wennström.
För att förhindra rädsla och oro inför operation är det viktigt med kontinuerliga dialoger samt att detta sker på barnets eget språk. Lugnande mediciner bör inte ges rutinmässigt utan först efter noggrann individuell bedömning.
Den svenska perioperativa sjukvården är enligt avhandlingen trots allt relativt välfungerande och stödjande för barn och förälder.
–Men att minimera stress och sjukhusrädsla hos barn före operation är viktigt, och för att lyckas behöver vi oftare betrakta sjukhusvärlden ur barnets perspektiv, säger Berith Wennström.
Avhandlingen “Experiences, symptoms and signs in 3-11 year-old children undergoing day surgery in the context of the perioperative dialogue” försvarades fredagen den 11 november.
Kontaktinformation
FAKTA PERIOPERATIV DIALOG
PD-modellen bygger på att genom kontinuitet och dialog ge barnet tid att reflektera kring den förestående operationen, samt att anestesisjuksköterskan får ’tillräcklig’ tid och resurser att ge trygghet och stöd till barnet och familjen. I modellen ingår till exempel förberedande besök på en mottagning för att barnet ska möta ett bekant ansikte på operationsdagen. Teckningar kan användas för att underlätta en dialog med barn som ska genomgå dagkirurgi, samt som ett sätt för barnen att göra sig förstådda och förmedla vad han/hon vill veta eller känner.
Kontakt:
Berith Wennström, Anestesisjuksköterska, Kärnsjukhuset, Skövde.
berith.wennstroem@telia.com
0738 001 602
Inflammation tros kunna leda till prostatacancer, men de molekylära mekanismerna bakom detta är fortfarande okända. I artikeln studeras hur aktiveringen av en pro-inflammatorisk transkriptionsfaktor, NF-kappa beta, sker som svar på olika typer av signaler. Intressant nog använder sig cytokiner (signalproteiner) som TGF-beta, TNF-alpha och IL-1beta samt signalvägen LPS-toll-like receptor 4, av samma signalmekanismer i och mellan celler. Det är en kaskadliknande process som leder till att både prostatatumörceller och inflammatoriska celler börjar producera inflammatoriska mediatorer som IL-6 och IL-8, vilket i sin tur leder till att tumörer växer och att vävnader inflammeras.
Kunskapen om hur den här signalvägen aktiveras på molekylnivå kan göra det möjligt att i framtiden utveckla nya läkemedel för att hindra kronisk inflammation och tumörprogression.
Artikeln är tillgänglig online hos tidskriften Journal Biological Chemistry, och den är planerad för tryckning i dess januarinummer. Huvudförfattare är Marene Landström, professor i patologi vid Umeå universitet och medförfattarna finns vid Ludwig-institutet för cancerforskning, Uppsala universitet, samt universitetet i Strasbourg, Frankrike.
För mer information, kontakta gärna professor Marene Landström, Institutionen för medicinsk biovetenskap,
tel 090-785 24 58
e-post marene.landstrom@medbio.umu.se
Referens
A Hamidi, V von Bulow, R Hamidi, N Winssinger, S Barluenga, CH Heldin, M Landström: Polyubiquitination of TAK1 Mediates Nuclear Factor-kappa B Activation in Response to Different Inflammatory Stimuli
J Biol Chem. 2011 Nov 8. [Epub ahead of print] PMID: 22069318
Direktlänk [Ref 1]
– Att få följa upp designprocessen efter utställningen och att kunna skapa en diskussion känns viktigt, säger Johan Löwstett, som är en av de fem studenterna i redaktionen för boken.
Dagens flygplatser innehåller flera element från stadslivet med butiker, caféer, restauranger, polis och så vidare. Därför vill projektet använda Umeå City Airport som ett verktyg för att utforska staden Umeå – ett projekt som har genomförts i samarbete med Stadsbyggnadskontoret i Umeå och Umeå City Airport.
Ett av de scenarion som projektet handlar om är den troliga efterfrågan på en större och mer internationell flygplats. På flygplatsen finns förhållanden som speglar processer både i staden och under utvecklingen av städer. Genom att studera förutsättningarna för den framtida flygplatsen ökar vår förståelse för utvecklingen av dagens samhälle i allmänhet och städerna i synnerhet.
– Vi vill problematisera och undersöka vart samhället är på väg. Där finns det ett behov av nya tankar och strategier för uppbyggnaden av staden och samhället, säger studenterna Johan Löwstett och Ida Wanstedt, som förklarar att det finns en del utmanande förslag bland de olika projekten i boken.
”The Point of no Return” är studenternas första försök att bidra till en egen vision för framtiden.
Det är en del av Arkitekthögskolans policy att delta i den pågående debatten om hur man kan utveckla samhället och förbättra människors vardag genom arkitektoniska ingrepp. Den här publikationen är vår allra första, men mer kommer att följa.
Om presentationen:
Tid: tisdag den 15 december kl. 17:30
Plats: Arkitekthögskolan
Journalister hälsas välkomna!
Kontakt:
Johanna Gullberg Tel. +46 90 7866388
Katja Hogenboom Tel. +46 90 7867161
I mjölkkobesättningar med automatiska mjölkningssystem (”mjölkningsrobotar”) har man sett att celltalen* i tankmjölken ökar tillfälligt efter ett tekniskt stopp i anläggningen. Den troliga orsaken är att många kor får stå länge i kö innan de blir mjölkade efter stoppet – för en enskild ko kan mjölkningsuppehållet bli upp till ett dygn. Hur ett enstaka förlängt mjölkningsintervall påverkar en ko, när det gäller mjölkmängd, celltal, mjölksammansättning etc. har inte undersökts tidigare, och det är den kunskapsluckan som Branislav Lakics doktorsavhandling nu fyller.
I studien användes kor som normalt mjölkades två gånger per dag, och som hade låga celltal i mjölken. Korna följdes före och efter ett förlängt mjölkningsintervall på 24 timmar (genom att kvällsmjölkningen uteslöts vid ett tillfälle).
Branislav Lakics arbete visar att ett enstaka längre driftstopp kan leda till väsentliga ekonomiska avbräck för en mjölkproducent. Hos kor som fick vänta i ett dygn på nästa mjölkning minskade mjölkproduktionen med mer än 0,75 kg per dag under tio dagar eller mer. Dessutom var celltalet i mjölken fördubblat under de första två dagarna, vilket kan leda till lägre betalning för mjölken. Mjölkens sammansättning och kvalitet påverkades däremot inte negativt.
– Att produktionen påverkades så starkt av en så kortvarig juverstörning är anmärkningsvärt, säger Branislav Lakic. Det hade jag inte förväntat mig.
En av slutsatserna i avhandlingen är att det är viktigt att förebygga mjölkningsstopp, och att se till att de blir så kortvariga som möjligt om de ändå inträffar.
En annan del av avhandlingen handlade om den immunologiska reaktion som sker i kons juver vid ett långt mjölkningsuppehåll, och hur denna skiljer sig från den man ser då kon drabbas av en infektiös juverinflammation.
En längre sammanfattning på svenska finns på s. 63–66 i avhandlingen.
* Celltal ingår i mejeriernas kvalitetsbetalningssystem som en indikator på juverhälsan i besättningen. Höga celltal påverkar också mjölkens sammansättning och egenskaper. När man talar om mjölkens celltal avses celler från kon själv, och det handlar främst om vita blodkroppar. Mjölken från friska kor innehåller celler i låg halt, med vid en infektion i juvret uppstår en inflammation och då ökar antalet vita blodkroppar. Det är en del av kons försvar mot infektionen.
———————————————————
Branislav Lakic, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarade sin avhandling Effect of a single prolonged milking interval in cows. Study of indicators and mediators of inflammation, milk composition and yield den 7 december 2011 vid SLU i Uppsala. Opponent var Professor Alfonso Zecconi, University of Milan, Italien.
Mer information: Branislav Lakic, 018-67 23 23, Branislav.Lakic@slu.se
Länk till avhandlingen
Nattfjärilen tallprocessionsspinnare, Thaumetopoea pinivora, har larver som utvecklar giftiga, mikroskopiska hår som kan orsaka allvarliga allergiska besvär. Larverna lever på tallens barr. En population har funnits på södra Gotland under lång tid, men under senare år har antalet larver ökat explosionsartat. Det kan orsaka omfattande skador på tallskogarna och på människors hälsa.
Cecilia Ronnås har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat egenskaper i larvstadiet som påverkar några olika insektsarters benägenhet att få utbrott. Många utbrottsarter är kolonilevande under larvtiden, så även tallprocessionsspinnaren. Det kan finnas flera fördelar med att leva i kolonier.
– Flera larver i en klunga kan bättre försvara sig mot rovdjur, de kan höja sin kroppstemperatur genom att sola sig i grupp och de kan hjälpas åt att komma åt svårtillgänglig föda, berättar Cecilia Ronnås.
Hennes studier på tallprocessionsspinnarlarver visar att antalet individer i en koloni är avgörande för att larverna ska få dessa fördelar, både vad gäller skydd mot rovdjur och temperaturreglering. Eftersom små larvkolonier kan slås ihop till större, kan en hög populationstäthet med många kolonier per träd vara gynnsam för artens överlevnad.
Tallprocessionsspinnarens larver kläcks tidigt på våren, vilket ger dem möjlighet att undkomma rovdjur som inte blir aktiva förrän senare på säsongen. Myror, till exempel, blir inte aktiva i träden förrän i maj, en månad efter det att larverna har kläckts. Larverna har då haft tid på sig att växa, och eftersom stora larver är bättre skyddade mot myror än små, är den tidiga kläckningen gynnsam för larvöverlevnaden, även om larverna växer mycket långsamt under den svala våren.
Tallprocessionsspinnarens kända förekomst i världen består av ett antal splittrade populationer, från Spanien till Östersjöområdet. Genetiska studier visar att arten under senare tid har spritt sig till nya områden, vilket är förvånande med tanke på dess begränsade spridningsförmåga. Resultaten visar också att arten aldrig har haft en sammanhängande utbredning över hela Europa.
– Det har funnits en oro att populationen på Gotland skulle expandera till följd av det pågående utbrottet, säger Cecilia Ronnås.
Därför har hon sökt efter eventuella nyetablerade populationer och med hjälp av genetiska studier jämfört dessa med utbrottspopulationen för att avgöra deras relativa ålder. Även om flera populationer återfanns utanför utbrottsområdet på Gotland, var inga av dessa populationer nyetablerade. Data visade även att fjärilarna inte förflyttade sig mycket mellan populationerna.
– Detta pekar på att artens utbredningsområde inte expanderar till följd av det pågående utbrottet, säger hon. Det innebär att oron för en utökad ”larvinvasion” på Gotland verkar vara obefogad.
——————————————–
MSc i biologi Cecilia Ronnås, institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Population Ecology at the Range Edge – Survival and Dispersal of a High-Density Lepidopteran Population”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 16 december klockan 13.00
Plats: sal L i Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Docent Tero Klemola, Department of biology, University of Turku, Turku, Finland
Mer information
Cecilia Ronnås, cecilia.ronnas@slu.se, 018-67 26 54
Hemort: Uppsala
Mer om tallprocessionsspinnare
Institutionen för ekologi,
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.
Ju högre sänkavärde, desto större är risken för hjärtinfarkt. Att kunna bedöma risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom redan hos ungdomar kan i framtiden få stor betydelse för befolkningens hälsa. En tidigt insatt förebyggande behandling kan göra att hjärt-kärlsjukdomar inträffar senare eller kanske i vissa fall helt uteblir.
Hjärt-kärlsjukdom är den överlägset vanligaste dödsorsaken i Sverige och varje år insjuknar nära 40 000 svenskar i hjärtinfarkt. Antalet är på väg nedåt, mycket tack vare framgångsrika förebyggande åtgärder. Den absolut vanligaste infarktorsaken är åderförkalkning med blodproppsbildning i något av hjärtats kranskärl. Förkalkningen är en process som utvecklas under mycket lång tid och mycket tyder på att den börjar redan vid födseln. I väggarna på de skadade kärlen finns immunceller som kommunicerar via inflammatoriska signalsubstanser. En del av dessa substanser tycks läcka från kärlväggarna och är därför mätbara i blodet. Sänkningsreaktionen påverkas bland annat av koncentrationen av inflammatoriska substanser i blodet, och ett förhöjt värde kan därför vara ett tecken på en mer utbredd åderförkalkningsprocess.
Avhandlingen visar att de personer som hade en sänka på 15 mm per timme eller mera löpte 70 % högre risk att drabbas av hjärtinfarkt än personer med ett värde på 1 mm per timme. Att inflammatoriska substanser är kopplade till en ökad risk för hjärtinfarkt har tidigare kunna visas hos medelålders och äldre personer. I avhandlingen ingår den veterligen första större studien i världen med syfte att undersöka sambandet mellan inflammatoriska markörer och hjärtinfarkt hos ungdomar. Resultaten bygger på data som samlades in i samband med värnpliktsmönstringen under 1960- och 1970-talen, vilket betyder att studien innefattar fler än 400 000 unga svenska män. Att studien omfattar ett så stort antal personer och att diagnostiken av hjärtinfarkt i Sverige är mycket tillförlitlig medför att de resultat som presenteras i avhandlingen är belagda med stor statistisk säkerhet.
Eftersom extremt få kvinnor mönstrade under den perioden finns motsvarande data inte tillgängliga för kvinnor. Därför är det inte känt om samma koppling mellan sänka och hjärtinfarkt också gäller för kvinnor. Eftersom sänkan hos en enskild individ kan vara förhöjd också av andra anledningar än åderförkalkning behövs ytterligare studier innan provet kan användas som en del i riskbedömningen hos friska personer. Oavsett detta tyder resultaten på att det är möjligt att bedöma risk för hjärt-kärlsjukdom redan hos unga personer.
Fler viktiga fynd i avhandlingen är bland annat ett starkt samband mellan kroppsfett och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Förutom att en stor mängd kroppsfett är farligt visas också att fettets placering på olika delar av kroppen medför olika grad av risk. Särskilt bukfettet är starkt kopplat både till andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och till risken för stroke, medan en högre andel fett kring höfterna innebär lägre risk. Det som skiljer dessa studier från flera tidigare med liknande resultat är man inte uppskattat fettmängd med hjälp av omkretsmätningar eller BMI-värden, utan att man faktiskt mätt kroppsfettet. Det har gjorts på ett stort antal personer och på ett mycket exakt sätt med hjälp av röntgenteknik. Resultaten visar också att personer som motionerar mycket både har lägre kroppsfett och bättre fettfördelning, och därför pekar mycket på att man kan minska sin risk för hjärt-kärlsjukdom genom att motionera mera.
Fredrik Toss är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik.
Han kan nås på
tel. 090-7869820
e-post fredrik.toss@idrott.umu.se
Fredagen den 16 november försvarar Fredrik Toss, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med titeln:Kroppsfettsfördelning, inflammation och hjärt-kärlsjukdom (Engelsk titel: Body fat distribution, inflammation and cardiovascular disease).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Bergasalen, Kvinna-barn-onkologihuset (by 27), NUS. Fakultetsopponent är professor Jan Ekstrand, Linköpings universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
Hygiensjuksköterskan Anita Wang Børseths masterarbete har titeln Enerom, et smitte- og sykdomsforebyggende tiltak i sykehus? Undersökningen har kartlagt förekomsten av den smittsamma tarmsjukdomen Clostrium Difficile hos inlagda patienter på fyra norska sjukhus mellan 2001-2010.
Syftet var att se om enskilt rum kunde reducera smittan. I analysen ingick att se om förflyttning av patienter från ett gammalt sjukhus med få enskilda rum, till ett nytt sjukhus med många enskilda rum, minskade förekomsten av Clostrium difficile, som kan orsaka diarréer.
Andelen enskilda rum har ökat under studieperioden men detta har inte haft smittoförebyggande effekt vad gäller Clostrium Difficile.
– Men troligen kan enskilda rum förbättra smittförebyggande arbete när det gäller hälsopersonal, säger Anita Wang Børseth.
Något samband mellan enskilt rum och smittspridning kunde inte påvisas. Skillnaden mellan smittoförekomsten skiljde sig dock stort mellan de fyra stora norska sjukhus som ingick i studien. Risken för smitta förefaller större i äldre sjukhus men detta kunde inte påvisas med statistisk signifikans.
– Det måste till flera förebyggande åtgärder, varav enskilt rum kan vara en, för att förebygga spridning av infektionen, säger Anita Wang Børseth.
Kontaktinformation
Handledare NHV: Lene Povlsen Universitetslektor, DrPH/NHV
Extern: Jan Egil Afset Overlege/ førsteamanuensis Avd. for medisinsk mikrobiologi, St Olavs Hospital/ NTNU
