Impulsradio är en digital kommunikationsteknik som innebär att tåg av nanosekundpulser bär digital data över en väldigt bred bandbredd, åtskilliga GHz. Detta kommunikationssätt står därför i kontrast till traditionella så kallade smalbandiga kommunikationsmetoder.
Genom att begränsa sändningseffekten, men att sprida effekten över ett väldigt brett frekvensspektrum, uppnås fördelar som hög tidsupplösning vid positioneringsapplikationer, samexistens med befintliga kommunikationssystem, låg energiförbrukning och enkla okomplicerade sändar- och mottagarstrukturer.
Impulsradio är en teknik som blir alltmer populär och föreslås användas i apparater som kräver väldigt liten strömförbrukning och därmed lång batteritid och är lämpade för en mängd applikationer som till exempel sensornätverk, smarta taggar, datakommunikationsnätverk, positioneringsapplikationer eller för radarapplikationer.
Avhandlingen föreslår flera mottagarstrukturer som samtliga förbättrar befintliga impulsradioteknologier.
I avhandlingen presenteras metoder för att hantera störningar mellan användare (apparater) i fleranvändarsystem samt metoder som ytterligare minskar energiförbrukningen vid impulsradiokommunikation. Metoderna i avhandlingen utvärderas på faktiska uppmätta miljöer, bland annat industriella miljöer och kontorsmiljöer, vilket ger realistiska och relevanta resultat.
Dag: Fredagen den 16 december 2011
Tid: Kl 13:00
Plats: Sal J1650, hus J, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona
Välkommen!
För mer information, kontakta Muhammad Gufran Khan på telefon 0455-38 57 26 eller via e-post: muhammad.gufran.khan@ieee.org
Mats Dolatkhah disputerar fredag 16 december i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås med sin avhandling ”Det läsande barnet: minnen av läspraktiker 1900-1940”.
– Debatten kring barns läsande har fått mig att fundera över hur det såg ut tidigare. Det finns forskning om läsande i skolan och på bibliotek, men då handlar det till största delen om vad vuxna ville att barn skulle läsa. Men hur har barnets eget läsande sett ut genom tiderna?
Intervjuskatt från 1970-talet
Mats baserar sin avhandling på ett unikt material, en intervjuskatt på gamla kassettband och maskinskrivna dokument från 1970-talet, som nu är digitaliserat och tillgängligt i BADA. Då gjorde studenter vid Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan undersökningar där äldre biblioteksveteraner intervjuades om bland annat barndomens läsande. Frågorna gällde vad de läste, om det fanns böcker hemma, och hur läsandet i skolan såg ut när de var barn, under perioden 1900-1940.
– Jag har delvis haft ett explorativt tillvägagångssätt, jag visste inte exakt vad jag letade efter eller vad som fanns i samlingen när jag började mitt arbete.
En annan relation till barn
Med avhandlingen vill Mats bidra till ett historiskt perspektiv i den debatt som råder om barns och ungdomars läsande i dag. Det fokuseras ofta på dagens snabba tekniska utveckling, men även sociala och ekonomiska aspekter bör tas i akt.
– Relationen mellan barn och vuxna är i dag helt annorlunda jämfört med den tidsperiod jag har studerat. Då var den vuxna mycket mer auktoritär i många miljöer, och några informanter ger uttryck för att man som barn fick finna sig i olika situationer utan att ifrågasätta. Det gällde även läsningen. Idag finns ett intresse för hur exempelvis barnbibliotek kan bidra till att stärka barns egenmakt, och hur barn och unga kan bjudas in och bli ”delaktiga” i en verksamhet.
För hundra år sedan var det inte självklart att lärare, föräldrar och andra vuxna ansåg att barn från fattigare förhållanden borde utveckla sitt läsande, eftersom de ändå inte ansågs ha nytta av det i livet. I dag handlar tankar om barns läsande ofta om att lägga en grund för högre utbildning och att läsande ses som något bra för alla barn är ett mer vedertaget synsätt.
Avhandling: ”Det läsande barnet: minnen av läspraktiker 1900-1940”
Disputation: Fredag 16 december, sal M506, Högskolan i Borås
Kontaktinformation
För mer information:
Mats Dolatkhah, tfn: 033-435 59 69, e-post: mats.dolathkah@hb.se
Influensaläkemedlet Tamiflu kommer ut i vattenmiljön då det används i stora mängder. Det visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Låga nivåer av Tamiflu i vatten har också visat sig ge resistens i influensavirus hos änder. Resistenta fågelvirus utgör en fara även för människor och eftersom Tamiflu är en hörnsten i många länders beredskapsplaner är fynden allvarliga, menar läkaren och forskaren Josef Järhult.
En del av den aktuella avhandlingen beskriver en studie i Japan under influensasäsongen 2007-2008. Där uppmättes biologiskt aktiva nivåer av Tamiflu i flodvatten. I en annan studie smittades änder med influensa och utsattes därefter för låga nivåer av Tamiflu. Där visades att låga nivåer av läkemedlet i vatten ger resistens i ändernas influensavirus.
Förutsättningar finns för att resistensen ska kunna etablera sig bland influensavirus som cirkulerar bland vilda fåglar och att mutationer som kan förstärka resistens redan finns hos vilda änders virus visades i en av studierna.
– Resistenta fågelvirus utgör en fara även för människor. Resistensen kan spridas till ett pandemiskt influensavirus eller till ett människoanpassat högpatogent fågelinfluensavirus. Båda möjligheterna är mycket allvarliga då Tamiflu är en hörnsten i beredskapsplaner för dessa situationer världen över, säger Josef Järhult, läkare vid infektionskliniken, Akademiska sjukhuset och författare till avhandlingen.
Vaccin är en viktig och effektiv åtgärd, men då massproduktion av vaccin tar minst ett halvår är antivirala läkemedel helt avgörande i den första fasen. Hos i övrigt friska med säsongsinfluensa är vinsten med Tamiflu liten; tiden med feber minskar med ungefär en dag vid tidigt insatt behandling. För att minska problemet med Tamiflu i miljön är det därför viktigt att begränsa den icke-pandemiska användningen till de svårt sjuka och de med nedsatt immunförsvar.
Fynden i avhandlingen visar också att antivirala läkemedel, liksom antibiotika, har en begränsad livslängd på grund av resistensutveckling. Sambanden mellan mikroorganismer, människa, djur och natur kan vara komplexa och kräver ett brett, multidisciplinärt angreppssätt.
Avhandlingen, Tamiflu® – Use It and Lose It?, försvaras den 17 december.
För mer information kontakta Josef Järhult, tel: 018-611 3975, 073-9850287, e-post: Josef.Jarhult@medsci.uu.se
Helena Dahlberg undersöker i sin avhandling det filosofiska begreppet kött [fr. chair], och vad det betyder genom att läsa Merleau-Pontys filosofi i förhållande till den franska humanistiska traditionen under 1940-talet, och deras sätt att fråga efter vem människan är och bör vara.
– Begreppet kött måste förstås i förhållande till denna tradition, eftersom köttet inte bara beskriver människan eller det specifikt mänskliga, utan gränsen mellan det som är människa och det som inte är människa, säger hon.
Merleau-Ponty skriver om kroppslighet som ingen annan filosof och Helena Dahlberg har fokuserat särskilt på kroppens dubbelhet i sin avhandling. Denna dubbelhet tar sig till exempel uttryck i att människans egen kropp är det som är henne allra närmast, samtidigt som den också tycks vara på ett avstånd från henne. Hon beskriver hur människans kropp är hennes närvaro, plats och uttryck i världen, samtidigt som den också ger uttryck för något annat. Den talande rösten bryts, den gestikulerande armen är för häftig eller för lam, och de delar av kroppen som man för tillfället inte uppmärksammar lyder tyngdkraftens lagar snarare än viljan.
Begreppet kött, menar Helena Dahlberg, radikaliserar denna dubbelhet. Köttet utgör sinnebilden för det passiva i människan, för det som kan formas och kontrolleras, och samtidigt är det som finns ”i köttet” eller ”i kött och blod” det som är som allra mest närvarande och allra mest personligt.
– Köttet hos Merleau-Ponty ska verkligen ska förstås som ett gränsfenomen, och det på flera sätt. Köttet beskriver gränsen mellan det egna och det främmande, mellan det anonyma och det personliga, liksom mellan det döda och det levande. Dessutom beskriver köttet gränsen mellan det som är människa och det som inte är människa.
Helena Dahlbergs avhandling presenterar en ny förståelse av människans kroppslighet, med utgångspunkt i Merleau-Pontys köttbegrepp. Avhandlingen undersöker vad det innebär att människan både är och inte är sig själv, att hon är ensam men samtidigt fundamentalt beroende av andra människor, att hon ständigt är i färd med att skapa sig själv samtidigt som hon finner sig redan vara definierad och bedömd av andra människor. Det är människans köttslighet som gör henne utsatt och närvarande inför andra människor och inför sig själv. Det är också hennes köttslighet som gör henne unik.
Kontaktinformation
Mer information:
Helena Dahlberg, tel: 031-786 4522, e-post: helena.dahlberg@lir.gu.se
Avhandlingens titel: Vikten av kropp. Frågan om kött och människa i Maurice Merleau-Pontys Le visible et l’invisible.
Tid och plats för disputation: fredagen den 16 december 2011 kl. 10, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Fredrik Svenaeus
Avhandlingen kan beställas från författaren.
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/26830
Den vanligaste formen av akut leukemi, akut myeloisk leukemi, AML, drabbar cirka 400 personer i Sverige varje år. Precis som för andra leukemiformer är orsakerna till AML i de flesta fall okända. Troligtvis samverkar både ärftliga faktorer och miljöfaktorer vid uppkomsten av sjukdomen. Enligt tidigare studier löper förstagradssläktingar, det vill säga föräldrar, syskon och barn, till patienter med AML tre gånger högre risk än andra att drabbas av sjukdomen.
Nu visar en studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet och amerikanska National Institutes of Health, NIH, att detta inte stämmer.
Forskarna har studerat drygt 20 000 förstagradssläktingar till AML-patienter och jämfört resultaten med en kontrollgrupp med över 90 000 personer. Ingen ökad risk för vare sig AML eller andra blodtumörsjukdomar sågs hos släktingarna med ett undantag för polycytemia vera, ett tillstånd med ökad bildning av röda blodkroppar.
– Våra resultat visar att nära anhöriga till AML patienter kan känna sig trygga i det faktum att de inte löper en ökad risk att insjukna i AML, säger Magnus Björkholm, professor vid Institutionen för medicin Solna vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Forskargruppen har även studerat anhöriga till patienter med myelodysplastiskt syndrom, MDS, som kan vara ett förstadium till leukemi. Inte heller här sågs någon riskökning för blodtumörsjukdomar hos förstagradssläktingar.
– Vi bedömer att avsaknaden av en familjär överrisk vid såväl AML som vid MDS står i stark kontrast till andra blodtumörsjukdomar där det ofta finns ett starkt familjärt samband, säger Magnus Björkholm.
Publikation: ”Familial aggregation of acute myeloid leukemia and myelodysplastic syndromes”, Lynn R. Goldin, Sigurdur Y Kristinsson, Xueying (Sharon) Liang, Åsa R. Derolf, Ola Landgren, Magnus Björkholm, Journal of Clinical Oncology
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Magnus Björkholm, professor
Institutionen för medicin, Solna
Tel: 08-517 741 98 eller 070-578 24 86
E-post: magnus.bjorkholm@karolinska.se
Kontakta presstjänsten:
Telefon: 08-524 860 77
E-post: pressinfo@ki.se
Armering gjord av textil kan verka overkligt för den inbitna i byggnadsbranschen. Men Johan Forsberg, formgivare för Forsberg Form har tagit framtiden ett steg närmare. I ett företagsdrivet Smart Textiles- projekt har han tillsammans med CBI Betonginstitutet (CBI) forskat fram ett betongrecept där textil armering är en av beståndsdelarna.
Johan Forsberg driver Forsberg Form som tillverkar inredningsobjekt såsom golvur, bord och väggskulpturer i betong. Många i Sverige har säkert sett hans design eftersom golvuret ”Urbild” finns med i TV4 Nyhetsmorgons inredning och skymtar ofta bakom programledarna.
Men betong är ett svårarbetat material och framförallt tungt. Delvis beror det på materialet i sig, men också på att betong kräver stålarmering för att kunna hålla.
– Jag vände mig till Smart Textiles för några år sedan för att jag ville veta om det fanns någon kunskap om textil armering. Det visade sig att det inte fanns någon forskning och helt plötsligt hade vi startat upp ett projekt, säger Johan Forsberg.
Kol- och glasfibrer
Medan Johan Forsberg har koncentrerat sig på hur den textila armeringen påverkar designen är det forskarna Carsten Vogt och Katarina Malaga på CBI som har laborerat och testat olika recept med betong och textil armering. Den textila armeringen består främst av kol- eller glasfibrer samt textil väv.
– Det är en svår process eftersom vi måste optimera materialet och hitta det perfekta receptet med rätt storlek och blandning på fibrerna. Det har vi lyckats med, konstaterar Katarina Malaga.
För byggbranschen i framtiden
Katrina Malaga är en av de få i Sverige som forskar om just textil armering och hon hoppas på större satsningar inom området.
– Det finns en stor potential att kunna applicera forskningen på byggbranschen. Textil armering kan i praktiken användas på de delar i ett hus som inte är bärande t.ex. den yttre delen av ett så kallat sandwichelement. En sådan skiva är i dag mellan åtta-tolv centimeter. Med textil armering skulle fasadskivan kunna bli två-fyra centimeter.
Hon konstaterar att det finns mycket att vinna med textil armering som minskad materialåtgång samt vikt och därmed färre transporter.
– I Sverige ligger vi dock långt efter i forskningen än t.ex. Tyskland som har forskat i tio år om det här.
Halverat material
För Johan Forsbergs arbete är det i alla fall redan nu verklighet och han är nöjd med resultatet.
– Jag efterfrågade textil armering för jag skulle kunna få en smäckrare design på mina produkter och det har jag fått . Vi har börjat använda det i ett av våra bord och har kunnat minska bordsskivans tjocklek betydligt. Nu väger den bara hälften så mycket och jag kan inte göra den tunnare för då påverkas bordets design.
Kontakt: Johan Forsberg, Forsberg Form tfn: 0739-80 05 69 eller Katarina Malaga, CBI Betonginstitutet 010-516 68 62
Vi klarar oss inte utan vägtransporter. 80 procent av alla transporter sker på väg. Samtidigt ökade koldioxidutsläppen från transportsektorn sex procent 2010 jämfört med året innan. Vi vet också att vägtransport av gods, som i BNP-siffror motsvarar nära 70 miljarder svenska kronor årligen, till stor del sker ineffektivt.
Ingen tar eller förmår ta ansvar för transportkedjan i stort, hävdar chalmersforskaren Henrik Sternberg. Han har djupdykt i problematiken och försökt ringa in vilka problemen är, och vilka lösningar som kan fungera. Henrik Sternbergs doktorsavhandling bygger på forskning som involverar hundra företag, runt 2000 observationer och 200 intervjuer gjorda i Europa.
– Runt en tredjedel av chaufförernas arbetstid slösas bort på väntan, omvägar eller onödigt merarbete. Bristande information leder ofta till byte av fordon eller utrustning, säger Henrik Sternberg.
– Att lägga timmar på att leta efter rätt port eller rätt adress är oerhört vanligt. Och åkerierna har sällan möjlighet att ta betalt för extratiden.
Grundproblemet är att de åkerier som sköter lastbilstransporterna åt transportköpare och logistikbolag är svaga aktörer i ett spel. De är hårt konkurrensutsatta och utbytbara. Transporterna blir för billiga och vinstmarginalerna för låga, typiskt 1-2 procent. Låga etableringshinder och brist på kontroller gör att olaglig cabotagetrafik (åkares inrikeskörningar i annat land) försvårar åkeriernas villkor än mer.
– Det finns ofta en total avsaknad av respekt för åkeriernas affär och chaufförernas arbetsvillkor. Alla ser ner på en chaufför, säger doktorerande Henrik Sternberg.
Kunskapsnivån inom åkerinäringen förblir samtidigt låg. Få initiativ tas för att utveckla informationsutbytet i transportkedjan. Papper och penna fortsätter att dominera i lastbilshytten.
Men smartare informationsdelning är just vad som krävs, menar Henrik Sternberg. Han har de senaste fem åren arbetat med ett flertal forskningsprojekt (Cassandra, Logistics 4 Life och Hamnpiloten) där informationshanteringen har automatiserats.
Lastbilstransporter kan bli upp till 25 procent effektivare, visar forskningen. När alla aktörer som är inblandade i transportupplägget delar relevant information automatiskt kan chaufförernas arbetstid ägnas åt viktigare uppgifter än att stå i köer till terminaladministrationen. Med de lösningar som bland annat Chalmers, Trafikverket och Volvo Technology har utvecklat tillsammans, visar Henriks forskning att fem procent av europeiska chaufförers arbetstid skulle kunna kapas generellt.
Det skulle innebära färre lastbilar på vägarna, mindre onödig körning, stora samhällsvinster och högre lönsamhet för den ansträngda transportnäringen.
Henrik Sternberg disputerar fredag 16 december 2011.
Chalmers i Göteborg forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknologi, Livsvetenskaper, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknologi, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.
Kontaktinformation
För mer information:
Henrik Sternberg [Ref 3], Teknikens ekonomi och organisation, 031 772 12 39, 076 119 14 17, henrik.sternberg@chalmers.se
[Ref 4]
Förväntningarna kan knappast sägas ha blivit infriade och den ökade arbetslösheten i stora delar av världen ställer krav på regeringar och andra inblandade att stimulera företagande. Per Lind, gästprofessor i industriell utveckling vid Högskolan på Gotland har författat en ny bok om småföretagande i ett internationellt perspektiv. Boken, med titeln Small Business Managemant in Cross-Cultural Enviroments ges i dagarna ut på förlaget Routledge.
I det stora flertalet av jordens länder är samtliga företag små och bidraget till ekonomin (BNP) är lågt. Small Business Management in Cross-Cultural Environments diskuterar bakgrund och orsaker till dagens situation utifrån ett brett perspektiv där ekonomisk utveckling och kultur präglar organisatoriskt beteende och ledarskap. Boken tar upp myter och förmenta sanningar om småföretagens roll i utvecklingen genom en kritisk granskning av forskning och bristande internationell statistik. Innehållet bygger dels på egen forskning, arbete i internationella organisationer samt sammanställningar som använts i föreläsningar i magisterprogrammet Master of International Management vid Högskolan på Gotland.
Kontaktinformation
Kontakt: Per Lind E-post: per.lind@hgo.se tel: 0498-29 99 00.
Överenskommelsen skulle definiera den ideella sektorns roll i välfärdssamhället och hur framtida samarbete mellan det offentliga och den ideella sektorn skulle ta sig ut. Det var den första gången i svensk historia som regeringen och den ideella sektorn inom välfärdens kärnområden arbetade fram en överenskommelse. I en ny avhandling från Linnéuniversitetet undersöker Mairon Johansson hur vi kan förstå tillkomsten av denna överenskommelse.
Med stöd av textdokument, observationer och intervjuer fokuserar Mairon Johansson på hur och varför idén om en överenskommelse kom till och hur samarbetet (kallat dialogprocessen) genomfördes. Vidare undersöker hon frågan om den ideella sektorns inbördes relationer under samarbetsprocessen. Var alla 80-talet inbjudna organisationer intresserade av en skriftlig överenskommelse? Förekom motsättningar inom den ideella sektorn, och i så fall, hur kan vi förstå det?
Studien visar att idén om en skriftlig överenskommelse hämtades från England och att det var ideella organisationer som tog initiativet. Statens intresse och förväntningar på vad svenska ideella organisationer kunde bidra med ökade under 1990-talet. Det väckte i sin tur reaktioner från ideella organisationer sin såg med oro på nedskärningar inom den offentliga välfärden och menade att det förekom en smygande ansvarsförskjutning, från offentligt till oavlönat ideellt arbete. Mot den bakgrunden och med en engelsk överenskommelse som förebild började svenska ideella organisationer resa krav på ett skriftligt avtal med regeringen. Syftet var att tydliggöra att ideella organisationer har en roll som komplement till det offentliga och att samarbetet med regeringen behövde utvecklas. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen besvarade dock inte de ideella organisationernas krav. I och med den borgerliga regeringens tillträde år 2006 sker en förändring. Regeringens mål att öka privat och ideell välfärdsproduktion till förmån för den offentliga var en betydelsefull aspekt. Det innebar att regeringen tog fasta på ideella organisationers krav på ett avtal men att regeringen tolkade om initiativtagarnas idé. Den drygt ett år långa samarbetsprocessen kom främst att fokusera ideella organisationers roll som ersättare och alternativ till offentligt producerad vård och omsorg.
Överenskommelsen kan ses som ett led i att förtydliga svensk socialpolitik vad det gäller ansvar för välfärdsproduktionen. Ideella organisationer som undertecknat överenskommelsen ställer sig bakom och lovar bidra till att trygga välfärdsproduktionen. Studien visar dock att det inte finns någon enighet inom den ideella sektorn vad det gäller denna fråga. Rollen som ersättare och alternativ till offentlig och privat driven vård och omsorg uppskattas av en del ideella organisationer men ifrågasätts av andra.
Avhandlingen ”I dialogens namn – idén om en överenskommelse mellan regeringen och ideella organisationer” försvaras den 21 december 2011, kl 10.15. Disputationen äger rum i sal Weber, Hus K, Växjö. Opponent är Professor Thomas B Boje, Roskilde Universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mairon Johansson, e-post mairon.johansson@lnu.se
Beställ avhandlingen från Linnaeus University press: lupress@lnu.se
Per Öhrngrens avhandling är en del i forskningsprojekten om infektionssjukdomar som bedrivs på avdelningen för organisk farmaceutisk kemi vid den farmaceutiska fakulteten, Uppsala universitet.
I sin avhandling har han arbetat med att ta fram och utvärdera nya strukturer i en klass av läkemedel som kallas proteasinhibitorer. Denna grupp läkemedel är idag en väletablerad del av den antivirala terapin mot hiv men eftersom resistensutveckling är vanlig på grund av virusets stora benägenhet att mutera krävs en ständig utveckling av nya potenta läkemedelsmolekyler.
– Virusets proteas fungerar som en sax som delar upp ett stort protein i dess aktiva delar. Om vi med ett läkemedel blockerar denna sax kan det inte produceras nya fungerande viruspartiklar säger Per Öhrngren.
I forskningsprojektet har Per Öhrngren identifierat en klass proteasinhibitorer baserade på en så kallad laktam som uppvisar god hämmande effekt i både enzymatiska studier och i cellkultur. De uppvisar också en förmåga att ta sig över cellmembran, väl jämförbar med läkemedel som idag finns på marknaden.
Per Öhrngren har också utvärderat en helt ny typ av mikrovågsinstrument som är anpassat för att användas i reaktioner som sker i ett kontinuerligt flöde. Det är utrustat med en ny typ av antenn, utvecklad av Uppsalaföretaget WaveCraft, som möjliggör en mycket effektiv energiöverföring. Till skillnad från de instrument som finns på marknaden idag möjliggör det nya instrumentet en snabb och precis värmereglering över hela reaktorns längd.
Genom att utföra reaktioner i ett kontinuerligt flöde kan många av de bekymmer som uppkommer vid uppskalning av processer undvikas.
– Att slippa optimera om reaktionen när skalan ökas från några milligram till hektogram sparar både en ansenlig mängd arbetstid och minskar miljöpåverkan eftersom mindre kemikalier förbrukas säger Per Öhrngren. Dessutom betyder kortare uppvärmningstider att optimeringsprocessen effektiviseras.
Läs och ladda ner avhandlingen [Ref 1].
För mer information kontakta Per Öhrngren, tel: 018-471 4905, 070-363 82 78, e-post: per.ohrngren@orgfarm.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Kroppens första försvarslinje mot virus består av små proteiner, interferoner. Dessa bildas mycket tidigt i en infektion, ofta inom loppet av några timmar, och de kan påverka virusets förmåga att föröka sig inuti cellen. Alla angripande virus är mer eller mindre känsliga för interferoner och behöver därför mekanismer som ”tar hand om” värddjurets interferonsvar.
Muhammad Munir har i sitt doktorsarbete arbetat med influensavirus, ett virus som kan spridas mellan människa och djur och som har stor potential att orsaka världsomfattande och allvarliga sjukdomsutbrott. I tidigare undersökningar har det visat sig att influensavirus hos vilda fåglar innehåller ett protein, kallat NS1, som i vissa fall kan blockera människans immunförsvar. Detta är sannolikt en grundförutsättning för att ett virus ska kunna infektera människor. Förmågan att kringgå människans immunförsvar har dock varierat, och Muhammad Munirs forskning har handlat om mekanismerna bakom denna variation.
SLU-forskarna har tidigare visat att den genetiska variationen bland influensavirus är ganska begränsad. Proteinet NS1 finns dock i två tydligt skilda genvarianter; den ena (allel A) hittas hos influensavirus som förutom fåglar även infekterar olika däggdjur (människa, gris och häst), medan den andra (allel B) i princip uteslutande hittas hos influensavirus som infekterar fåglar. När Muhammad Munir och hans kollegor testade de två proteinvarianterna i cellkulturer visade det sig den variant som hittas i ”däggdjursvirus” har en starkare förmåga att hämma produktionen av beta-interferon i humana celler.
I en annan studie undersöktes de strukturella skillnaderna mellan de två NS1-varianterna och hur dessa påverkar proteinernas samspel med olika komponenter i människoceller. Sammantaget belyser studierna NS1-proteinets mångsidiga natur och bekräftar dess oumbärliga roll för influensavirus.
En längre sammanfattning på svenska finns på s. 75–76 i avhandlingen.
——————————————————————-
Muhammad Munir, inst. för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU, försvarar sin avhandling Immuno-regulatory dynamics of non-structural protein 1 of avian influenza A viruses: IFN-ß, NF-?B and AP-1 perspectives för vinnande av veterinärmedicine doktorsexamen.
Tid: Fredag den 16 december 2011, kl 09.15
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Timm Harder, Friedrich-Loeffler Institute, Greifswald-Insel Riems, Tyskland
Mer information
Muhammad Munir, 018-67 46 09, 076-427 44 96, Muhammad.Munir@slu.se
(frågor på svenska kan ställas till Mikael.Berg@slu.se)
Länk till avhandlingen (pdf):
[Ref 1]
– Vårt immunförsvar finns för att skydda oss från infektioner som orsakas av bakterier, parasiter och virus. Autoimmunitet kan enklast förklaras som när immunförsvaret gör så att olika typer av vita blodkroppar angriper kroppens egen vävnad. Det här kan leda till vävnadsskada och ge upphov till autoimmuna sjukdomar, berättar Kerstin Ahlgren.
APS-1, eller autoimmunt polyendokrint syndrom typ 1 som det egentligen heter, är en ovanlig men svår autoimmun sjukdom. Den orsakas av en mutation i en gen som kallas AIRE-genen. AIRE-genen hjälper till att lära en typ av vita blodkroppar som heter T-celler att inte angripa kroppens egen vävnad. När T-celler kommer i kontakt med främmande mikroorganismer som angriper vår kropp så startar en försvarsprocess som inkluderar många olika typer av celler och molekyler för att oskadliggöra inkräktarna. Men det gäller att inte immunförsvaret börjar angripa kroppens egen vävnad.
De tre vanligaste symptomen vid APS-1 är binjurebarkssvikt, hypoparatyreoidism och en svårbehandlad och ofta återkommande svampinfektion på slemhinnor, hud och naglar. De här svampinfektionerna orsakas av mikroorganismen Candida albicans. Den finns visserligen ofta i normalfloran, det vill säga de bakterier som normalt finns på och i kroppen och som i vanliga fall inte orsakar några sjukdomar, men vid nedsatt immunförsvar kan den orsaka svampinfektioner. Patienter som har nedsatt immunförvar på grund av cellgiftsbehandling mot cancer, diabetes, efter en transplantation som kräver immunsuppressiva mediciner eller vid AIDS plågas ofta av mycket besvärliga återkommande svampinfektioner.
När man drabbas ofta av svampinfektioner finns det risk att det blir svårare och svårare att behandla dem. Det beror på att svamparna kan utveckla resistens mot vanliga behandlingsmetoder. En problematik som liknar den vi har med antibiotikaresistenta bakteriestammar. Genom att vi nu känner till mer om kroppens eget försvar mot svampinfektioner kommer vi kanske kunna rikta fokus för läkemedelsbehandlingarna mot de drabbade patienternas felaktiga immunförsvar.
– Jag hoppas att det här forskningsprojektet inte bara ska ge mig en doktorstitel utan att det i förlängningen ska leda till bättre behandlingar för de här patienterna. Det här är ett jätteintressant område och varje steg mot effektivare behandlingar är viktiga, säger Kerstin Ahlgren.
Läs och ladda ner avhandlingen.
För mer information kontakta Kerstin Ahlgren, tel: 076-896 93 32, 018-611 5083, e-post: Kerstin.Ahlgren@medsci.uu.se
För tidigt födda
Forskaren och biträdande överläkaren Eva Morsing vid Skånes universitetssjukhus i Lund har undersökt hur det gått för foster som förlösts med kejsarsnitt för att de inte växt till som de borde. Läkarna måste i sådana fall göra en svår avvägning mellan risken för ökad sjuklighet och död om barnet tas ur livmodern, och risken för syrebrist och fosterdöd om man låter det vara kvar.
Studierna visar att tillväxthämmade foster som förlöstes med kejsarsnitt mycket tidigt under graviditeten inte råkade ut för mer dödlighet eller svår sjuklighet än foster som föddes för tidigt av andra skäl. De behövde dock extra syrgas under en längre period än de andra barnen. De hade också mer astma under uppväxten och lägre lungfunktion i skolåldern än barn som fötts i normal tid. Sämst lungfunktion hade de barn som vägt under 1000 g vid födelsen.
Ett annat fynd var att pojkar som fötts för tidigt efter en tillväxthämning hade sämre resultat i begåvningstest som 7-åringar än för tidigt födda pojkar som inte varit tillväxthämmade. Hos flickorna sågs ingen sådan skillnad.
Resultaten talar för att det är meningsfullt att förlösa tillväxthämmade foster, eftersom alternativet kan vara syrebrist och död. Alla barn som föds mycket för tidigt bör dock få en uppföljning ända till skolåldern eller ännu längre, så att de får hjälp med eventuella lungproblem, menar Eva Morsing.
Avhandlingen heter ”Development in children born very preterm after intrauterine growth restriction with abnormal fetal blood flow” och läggs fram den 16.12. En sammanfattning finns på . Eva Morsing nås på Eva.Morsing@med.lu.se.
”Öronbarn”
Ungefär en tiondel av alla barn under två år blir ”öronbarn” som drabbas av återkommande öroninflammationer. De flesta öroninflammationer läker ut av sig själva, medan andra kan behöva antibiotika för att gå över. När man i sjukvården nu vill minska användningen av antibiotika är det en utmaning att avgöra vilka fall som behöver antibiotika och vilka som klarar sig utan.
Specialistläkaren Marie Gisselsson Solén har forskat kring detta. En av hennes studier visar att ett snabbtest för pneumokocker – ursprungligen ett urintest – var nästan lika bra på att hitta pneumokocker som en traditionell bakterieodling, som tar mycket längre tid.
Pneumokocken är den vanligaste av de bakterier som brukar ligga bakom en öroninflammation, och även en av de farligaste. Lundaforskaren har också undersökt drygt 100 barn som fått en öroninflammation före sex månaders ålder. Hälften av dessa barn vaccinerades mot pneumokocker. Vid två års ålder hade de vaccinerade barnen 26 procent färre öroninflammationer och hade också kommit på betydligt färre akutbesök och fått färre rör inopererade i sina öron. Fynden innebär ett steg på vägen mot en mer effektiv behandling av ”öronbarn”.
Avhandlingen heter ”Recurrent acute otitis media – aetiology, diagnostics and prevention” och las fram den 10.12. En sammanfattning finns här. Marie Gisselsson Solén nås på marie.solen@gmail.com och 0706-857441.
Malignt melanom
Malignt melanom är en av de cancertyper som ökar mest i Sverige. Ett protein kallat Wnt5a, som också påverkar flera andra cancerformer, spelar en viktig roll när malignt melanom utvecklas och ger metastaser (dottertumörer).
Elin Ekström från Institutionen för laboratoriemedicin i Malmö har studerat Wnt5a och hur det fungerar som signalväg mellan olika celler. Hon har bl.a. funnit att proteinet har förmågan att förändra cellernas ämnesomsättning så att den blir gynnsam för tumörceller. Wnt5a visade sig också kunna frigöra två andra proteiner som sedan tidigare är kopplade till dålig prognos för patienter med malignt melanom. Dessa andra proteiner finns färdigproducerade i cellerna, men utsöndras normalt inte.
Eftersom Wnt5a har en så komplex funktion vid malignt melanom behöver man förstå mer om dessa processer för att kunna utveckla nya behandlingar mot sjukdomen, menar Elin Ekström.
Avhandlingen heter ”Wnt5a signaling in Malignant Melanoma” och läggs fram den 16.12. Elin Ekström nås på Elin.Ekstrom@med.lu.se.
För en effektiv produktutvecklingsprocess är det värdefullt att så tidigt som möjligt i konstruktionsfasen kunna uppskatta hur den färdiga produkten kommer att bete sig i sin verkliga miljö. Ofta är det nödvändigt att ta hänsyn till det dynamiska beteendet hos produkten, det vill säga vilka svängningar som kan uppstå i systemet. Genom att kombinera information från teoretiska modeller och fysiska prototyper är det möjligt att redan i ett tidigt skede av produktutvecklingsprocessen identifiera kritiska designparametrar och använda dessa för att förbättra produktens funktionalitet och prestanda.
-Jag har i min avhandling utvecklat metoder och verktyg för att analysera ickelinjära mekaniska system. Genom ett nära samarbete med ett flertal industripartners och aktivt deltagande i pågående forskningsprojekt och produktutvecklingsprojekt har de framtagna metoderna testats och visat sig värdefulla vid industriell tillämpning, säger Martin Magnevall.
Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen med nya och förbättrade analysverktyg för simulering, experimentell testning och systemidentifiering av icke-linjära mekaniska system. Dessa metoder utgör, i sin tur, en grund för effektivare produktutveckling.
Dag: Torsdagen den 15 december 2011
Tid: Kl 09:15
Plats: Sal C216, hus C, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona
Välkommen!
För mer information, kontakta Martin Magnevall på telefon 026-26 69 36 eller via e-post: martin.magnevall@bth.se. Se även www.bth.se
För tidigt födda barn har det ofta bättre hemma än på sjukhus. Relationen till föräldrar och syskon blir naturligare och de löper mindre risk att smittas av sjukdomar som kan spridas på sjukhuset. Med en ny internettjänst som har tagits fram och testats på Chalmers kan patienter vara hemma och samtidigt få bättre övervakning och dialog med vårdpersonal.
Anna Gund, som i fredags försvarade sin doktorsavhandling, har arbetat med den nya internettjänsten Care@Distance. Den innehåller bland annat en webbsida där kroniskt sjuka, eller föräldrar till nyfödda som behöver noggrannare uppföljning, regelbundet fyller i mätvärden och andra uppgifter kopplat till hälsotillståndet. Vårdpersonalen får därmed löpande information om patienterna utan att behöva vara på plats.
– Liknande system testas då och då som projekt med positiva resultat, men det verkar vara svårt att få dem att bli en del av rutinvården, berättar Anna Gund. Vi har tagit fram ett system som bygger på den teknik som redan används i de flesta hem och vi tror att detta kan underlätta en vidare spridning.
Chalmersforskarna utvecklade och testade därför ett enkelt, billigt och anpassningsbart system där patienter och vårdpersonal bara behöver en dator eller en smartphone med internet. De flesta andra system bygger på delar som ofta blir dyrare och mer komplicerade att lära sig att hantera.
Care@Distance testades i två olika grupper. Dels äldre med kronisk hjärtsvikt och dels för tidigt födda barn. I båda fallen fungerar lösningen bra, men resultaten visar att en nyckelfaktor är att vårdpersonalen verkligen tar till sig tekniken och ger regelbunden feedback på de uppgifter som patienten matar in.
– I de fall där de har gjort det är patienterna mycket positiva och känner sig tryggare och gladare, säger Anna Gund. Men när det inte har skett så har patienterna tvärtom varit negativa. Den feedback som krävs är att någon tittar på uppgifterna som matats in och att man ger svar på frågor.
Hon har också gjort en enkätundersökning av vad vårdpersonal tycker om att använda IKT-stöd i arbetet. Den visar att de i allmänhet är mycket intresserade och har stort förtroende för tekniken. Men i praktiken har det alltså visat sig att viss personal använde Care@Distance som det var tänkt, medan andra inte gjorde detta. Vad det beror på kommer Anna Gund att undersöka i sin fortsatta forskning. Hon vill också undersöka hur Care@Distance påverkar vårdens ekonomi och vårdresultat.
Tanken är inte att Care@Distance ska ersätta den mänskliga kontakten. I stället ska det vara ett komplement som förbättrar vården inom de ekonomiska ramar som finns, samt förbättrar dialog och livskvalité.
Familjer med ett nyfött barn som behöver vård mår oftast bäst av att vara hemma om det är möjligt. Med Care@Distance ges sådana möjligheter tack vare att man kan stötta upp med en förbättrad övervakning och dialog.
– Dessutom sprids det en hel del farliga sjukdomar och resistenta bakterier på sjukhus, säger Anna Gund. Detta slipper man i hemmet.
Hon har även testat videotelefoni med Skype för att förbättra kommunikationen mellan föräldrarna och vårdpersonalen, och detta var ett mycket uppskattat hjälpmedel.
Avhandlingen är den första inom det nya forskningsområdet e-hälsa på Chalmers.
Läs mer om Care@Distance [Ref 3]
Läs avhandlingen [Ref 4]
För mer information, kontakta:
Anna Gund, Institutionen för signaler och system, anna.gund@chalmers.se, 031-772 1783, 070-718 5911
Bengt Arne Sjöqvist, handledare och adjungerad professor på Institutionen för signaler och system, bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se, 070-787 7797
Att kunna utföra meningsfulla aktiviteter i vardagen och uppleva delaktighet som medborgare är en rättighet i Sverige. Trots det lever en majoritet av personer som har svårt psykiskt funktionshinder och bor i särskilt boende eller stödboende ett passivt och ensamt liv med få dagliga aktiviteter. Att hitta och komma igång med meningsfulla aktiviteter kan vara en utmaning när man levt länge med psykiskt funktionshinder i stödboende. För en del består den mesta tiden av att sitta och vänta på att maten ska serveras. Vissa känner både oro och bristande ork inför att våga gå ut utanför boendet på egen hand. Detta trots att de själva skulle vilja vara mer aktiva och utåtriktade.
– Jag formade en modellverksamhet för samarbete mellan baspersonal och arbetsterapeuter och erbjöd en pilotkommun att prova verksamheten under två års tid med två projektfinansierade arbetsterapeuter på deltid, säger Maria Lindström, doktorand i arbetsterapi. Avsikten är att hjälpa människor hitta och komma igång med vardagsaktiviteter som känns meningsfulla för just dem.
Personer som bodde i stödboende och hade erfarenhet av psykoser erbjöds delta i projektet med Vardagslivets Rehabilitering. Rehabiliteringen genomfördes i nära samarbete med befintlig baspersonal. Parallellt studerades insatsen från de boendes och baspersonalens perspektiv med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder för att se vilka resultat det gav och vilken betydelse det tillskrevs. Det övergripande syftet var att undersöka och förstå återhämtnings- och aktivitetsinriktade interventioner i hemmiljö för personer med svårt psykiskt funktionshinder.
Arbetsterapi handlar om att möjliggöra meningsfulla dagliga aktiviteter när det inte längre fungerar. Modellen har tillkommit för att möjliggöra meningsfulla aktiviteter för personer med långvarigt psykiskt funktionshinder på deras egna villkor, med utgångspunkt i hem- och närmiljö.
Maria Lindströms modell är sammansatt av vissa befintliga principer som man i tidigare forskning sett fungera, och tydliga processteg för att kunna beskriva och utvärdera det som görs men samtidigt ha ett individuellt anpassat innehåll i varje processteg. Vardagslivets Rehabilitering, eller Everyday Life Rehabilitation (ELR) som den heter på engelska, är en gemensam plattform för rehabilitering och ger ett strukturerat tillvägagångssätt för att stimulera återhämtning och meningsfullhet trots psykiskt funktionshinder.
Sammanfattningsvis kan konstateras att inom boende och rehabilitering finns en risk att förbise de boendes möjlighet till personligt aktörskap, det vill säga kapacitet att agera troget sin person och sina värderingar. Projektet visar hur viktigt just personligt aktörskap är istället för att personal tar över aktörskapet och bestämmer åt den boende. Att satsa på utåtriktade aktiviteter visar sig också vara ett viktigt steg mot att närma sig den yttre världen.
Maria Lindström är uppvuxen i Öjebyn utanför Piteå, gick gymnasiet i Umeå och återvände till stan efter fem år i Småland och ett år i Lycksele.
Hon är nu doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för arbetsterapi, Umeå universitet.
Fredag 16 december försvarar Maria Lindström, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, arbetsterapi, Umeå universitet sin avhandling med titeln ”Promoting agency among people with severe psychiatric disability: occupation-oriented interventions in home and community settings” (svensk titel: ”Att främja aktörskap hos personer med svårt psykiskt funktionshinder: Aktivitetsinriktade interventioner i hem- och närmiljö”).
Disputationen inleds klockan 10.00 i Aulan, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Staffan Josephsson, Karolinska institutet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
