En ny bröstcancerstudie vid Uppsala universitet visar att den ökade infarktrisken beror på en strålorsakad skada av kranskärlen. Med denna nya kunskap och modern teknik kan risken minskas eller elimineras. Resultaten publiceras nu i den välrenommerade amerikanska tidsskriften Journal of Clinical Oncology.
I studien ingick de kvinnor som bodde i Uppsala eller Kopparbergs län vid tiden för sin bröstcancer under perioden 1970-2003 och som dessutom genomgått kranskärlsröntgen under perioden 1990-2004. Totalt var det 199 kvinnor som både hade haft bröstcancer och undersökts med kranskärlsröntgen under den aktuella perioden. Typ av strålbehandling och lokalisation av förträngningar i hjärtats kranskärl kartlades noggrant.
Man noterade då att kvinnor med vänstersidig bröstcancer som hade fått strålbehandling hade en klart ökad risk för förträngning av den del av hjärtats kranskärl som ligger på hjärtats framsida, nära vänster bröstkorgsvägg. Vid större grader av förträngning av dessa blodkärl såg man en fyra till sjufaldig riskökning hos kvinnor med vänstersidig bröstcancer jämfört med högersidig. Man kunde även se en riskökning för förträngningar av kranskärlen hos de kvinnor med bröstcancer som hade fått strålbehandling mot lymfkörtlarna i närheten av bröstet.
– Strålbehandling är en viktig del av bröstcancerbehandlingen och ger ett bra skydd mot återfall och förbättrar överlevnaden. Sedan länge har man dock känt till att viss typ av strålbehandling ökar risken för hjärtinfarkt. Studien visar att den ökade infarktrisken beror på en strålorsakad skada av kranskärlen och inte själva hjärtmuskeln och är därmed ett framsteg i kunskapen om den bakomliggande orsaken. Med vetskap om detta kan man framöver minska eller eliminera risken med noggrann modern strålteknik, säger Greger Nilsson, forskare vid Institutionen för Radiologi, Onkologi och Strålningsvetenskap och läkare på onkologikliniken vid Akademiska sjukhuset.
– Av de cirka 8 000 kvinnor som fick behandling för bröstcancer under den aktuella perioden, så behövde endast 199 kvinnor genomgå kranskärlsröntgen. Vi rekommenderar definitivt fortsatt kvinnor med bröstcancer att erhålla strålbehandling för sin sjukdom för att minska risken för återfall. Studiens resultat innebär att alla ansträngningar bör göras för att minimera stråldosen till hjärtats kranskärl och sådan teknik finns och används idag, säger Greger Nilsson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Greger Nilsson, mobiltelefon: 0701-592157, e-post: greger.nilsson@akademiska.se
Bevarandeprojekt i lokalsamhällen (”community conservation projects”) får stort stöd i många sammanhang, men misslyckas trots goda intentioner ofta i sina föresatser. Fred Saunders har i sitt avhandlingsarbete undersökt varför lokala bevarandeprojekt inte lyckas med att uppnå målen om ökad uthållighet, ökad demokrati och utvecklingsmöjligheter till fattiga människor i tredje världen. Han har funnit att de teorier som ligger till grund för bevarandeprojekt i lokalsamhällen ofta är alltför enkelspåriga.
Fred Saunders har undersökt två olika naturvårdsprojekt på Zanzibar. Dels ett större projekt som handlar att bevara en nationalpark och en speciell art av apor, dels ett projekt för att utveckla ett uthålligt bruk av mangroveträsk.
– Det finns en tendens till att man använder mycket retorik kring dessa projekt, och det ligger i många människors intresse att visa att de är lyckosamma, säger Fred Saunders.
Men ofta misslyckas de eftersom de är fastlåsta i uppgiften att reglera det direkta förhållandet mellan resurser och naturtillgångar och de som använder dem. Fred Saunders har velat ta reda på vad lokalbefolkningen har för erfarenheter och mer i detalj förklara hur projekten praktiskt fungerar – ur deras perspektiv.
Han menar att deltagarna i dessa projekt bör betraktas inte bara som användare av naturresurserna. Det är en missuppfattning är att relationer inom lokalsamhället kan reduceras till hur människor använder lokala resurser. I verkligheten förhandlar människorna över en mängd sociala gränser som kön, familj, klass, arbete och politik – vilket också påverkar den potentiella förvaltningen och användningen av naturresurserna.
Fred Saunders disputerade den 4 november vid Institutionen för livsvetenskaper, Södertörns högskola.
Avhandling: The Politics of People: not just mangroves and monkeys. A study of the theory and practice of community-based management of natural resources in Zanzibar.
Kontakt, Fred Saunders: e-post: fred.saunders@sh.se , mobiltel: 072-007 11 58
Inom kriminalvården har fokus skiftat mellan rehabilitering och säkerhet och ny forskning visar att förändringarna har lett till stora skillnader mellan olika avdelningar och anstalter. Skillnaderna påverkar hur olika kriminalvårdare bemöter de intagna och hur de förstår sin yrkesroll.
– Olikheterna kanske är ofrånkomliga men det är viktigt att det inte leder till för stora motsättningar, säger Per Åke Nylander, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet.
Per Åke Nylander har i sin doktorsavhandling i socialt arbete, som är en del av ett treårigt projekt finansierat av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, undersökt hur förändringar inom fängelsepolitiken har påverkat kriminalvårdarnas arbete.
Under 1990-talet stod rehabilitering av fångar i centrum och ett kontaktmannaskap infördes. Kriminalvårdarna blev ansvariga för ett antal intagna och de arbetade med rehabilitering genom återkommande samtal, social planering och påverkansprogram.
Det var 2004 som en verklig förändring inom svensk kriminalvård skedde efter flera uppmärksammade rymningar. Då hade polismorden i Malexander några år tidigare skakat om såväl poliskåren som den svenska allmänheten, och när en av en av de dömda mördarna rymde från fängelset kom kravet på att något måste göras.
Specialisering av arbetsuppgifter
– Det är många tillfälliga händelser och strömningar som har styrt fängelsepolitiken och organisationens utveckling under senare tid. Säkerhetstänkandet förstärktes kraftigt efter de dramatiska rymningarna 2004, säger Per Åke Nylander.
I dag varierar kraven på kriminalvårdarna beroende på vilken avdelning eller anstalt de tillhör. Är avdelningen specialiserad på rehabilitering blir det vårdarens huvudfokus medan vårdare på avdelningar som sätter säkerheten först har fokus på det. Specialiseringen av arbetsuppgifter medför en form av ökad professionalism bland vårdarna men utvecklingen styrs inte av vårdarna själva utan främst av kriminalvårdsorganisationen.
– Man kan tala om olika subkulturer, där olika tanke- och handlingsmönster formas. Det är en stor skillnad i hur vårdarna bemöter de intagna och hur de förstår sin yrkesroll och dess krav. Kriminalvårdarens yrkesroll formas av dilemmat att kunna hantera säkerhet och rehabilitering samtidigt, säger Per Åke Nylander.
Hantera motsättningarna
– Kunskap om hur uppfattningarna går isär kring yrkesrollen är viktig för utformningen av framtidens fängelsearbete. Det verkar som om specialiseringen kommer att fortsätta och kraven på kriminalvårdarna att hantera dessa två sidor av arbetet blir allt mer påtagliga.
– Det är viktigt att kriminalvårdarna får en förståelse för båda aspekterna och för varandra för att inte motsättningarna ska bli för stora. Det finns olika sätt att hantera det – man kan till exempel se till att vårdare med olika inriktning får ta del av varandras arbete mer än idag.
För mer information, kontakta Per Åke Nylander, 070-788 41 63.
Läkaren visar ofta mindre empati och ger sämre information till patienter från andra kulturer, vilket leder till felaktiga behandlingar och onödiga utredningar. Det visar internationell forskning, som i flera studier konstaterat att mötet mellan olika språk och kulturer i sjukvården lider av stora brister.
Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin vänt på perspektivet, och undersökt hur patienter ur en minoritetsgrupp upplever kontakten med svensk sjukvård.
I 18 år har Kristian Svenberg arbetat som läkare vid vårdcentralen i Lärjedalen i Göteborgsförorten Hjällbo. I sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har han intervjuat personer födda i Somalia om deras erfarenheter av den svenska vården.
Studien visar att patienter från Somalia har höga förväntningar på svensk sjukvård, men att de ofta upplever att de blir avfärdade. Många av somalierna i studien beskriver en känsla av att läkaren inte tar deras problem på allvar, och att de blir negativt särbehandlade.
–En förutsättning för en fungerande sjukvård är att mötet mellan patienten och läkaren präglas av ömsesidig respekt och förståelse. Fungerar inte mötet kan följden lätt bli missförstånd, felaktiga behandlingar eller onödiga utredningar, säger Kristian Svenberg.
Ett resultat av somaliernas dåliga erfarenheter är att många söker sig utomlands för att få sjukvård.
I avhandlingen intervjuas även svenska läkare under utbildning. Intervjuerna visar att läkarna ofta har svårt att förstå patienter från Somalia. Om tolk används känner sig läkarna ofta utanför i samtalet och har många gånger svårt att ta till sig patienternas beskrivning av sina symtom.
–Intervjuerna visar att när det uppstår problem, väljer en del läkare att nalkas patienten med nyfikenhet och försöker utforska patientens bakgrund för att skapa tillit och förståelse. Men andra läkare anammar en auktoritär strategi av gammaldags snitt för att bemästra situationen, säger Kristian Svenberg.
De somaliska flyktingarnas hälsosituation och erfarenheter av svensk sjukvård är dåligt utforskat i Sverige; studier om svenska läkares erfarenheter av mötet med patienter från Somalia har inte utförts alls. Kristian Svenberg hoppas att de somaliska flyktingarnas exempel ska öka kunskapen om hur mötet mellan svensk sjukvård och patienter från minoritetsgrupper kan förbättras, till exempel genom att sjukvåren anammar en mer nyfiken attityd.
–Det skulle medföra både mänskliga, ekonomiska och medicinska fördelar, säger han.
Avhandlingen ”Mötet mellan patienten och läkaren – erfarenheter hos somaliska flyktingar och läkare under utbildning” försvarades vid en disputation vid Sahlgrenska akademin den 16 december.
Kontaktinformation
Kontakt:
Kristian Svenberg, doktorand vid Sahlgrenska akademin och distriktsläkare, Vårdcentralen Lärjedalen
kristian.svenberg@vgregion.se
0730 814 570
FAKTA
Under åren 2000–2010 sökte omkring 25 500 somalier asyl i Sverige. 2010 fanns det sammanlagt cirka 30 800 somaliska medborgare i Sverige, och under åren 2000–2010 har drygt 14 000 somalier fått svenskt medborgarskap.
Källa: Migrationsverket/SCB
– Ett utmärkande drag i det svenska medielandskapet är public service- mediernas starka position, säger Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet.
I rapporten noterar han en positiv utveckling där viktiga medieaktörer fortfarande erbjuder nyheter av hög kvalitet. Å andra sidan konstaterar Lars Nord att den digitala medieutvecklingen drivit fram en förändrad ägarstruktur med större ägarkoncentration. Det gör att kommersiella medieföretag blir beroende av färre ägare.
– Ökad konkurrens på allt fler medieplattformar ger också en mer ytlig journalistik, säger han.
I rapporten blickar han också framåt kring hur utvecklingen i Sverige kan komma att se ut inom en femårsperiod. De traditionella nyhetstidningarnas position kommer att försvagas, dock inte så snabbt och definitivt som ibland förutspås.
– Flera faktorer talar snarare mot den utvecklingen. I Sverige har vi en åldrande befolkning som i stor utsträckning kommer att använda sig av de medier som man är van vid. Den yngre generationen däremot finns allt mer på digitala medieplattformar, säger Lars Nord.
Rapporten är gjord på uppdrag av Open Society Foundations och ingår i ett större forskningsprojekt som innefattar över 60 länder där forskare tittar på hur digitaliseringen av medier påverkar rapporteringen om politiska, ekonomiska och sociala frågor.
Frågor kan ställas till:
Lars Nord, professor i politisk kommunikation, tel. 060-14 86 25, mobil 070-550 93 33
Statistikern Helena Johansson och hennes forskarkollegor vid Centrumbildningen för Ben och Artritforskning vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, har i en studie följt 2 878 äldre svenskar under åtta år. Fokus för forskningen, som ingår som en del i ett internationellt projekt, har varit att undersöka risken för benskörhet.
Nu har forskarna också upptäckt att låga halter av D-vitamin har ett samband med ökad dödlighet hos äldre män.
–Studien visar att män med D-vitaminnivåer i det lägsta intervallet hade mer än dubbelt så hög risk att dö jämfört med män som låg på medianvärdet. Eftersom resultaten är kontrollerade mot ett stort antal bakomliggande faktorer som sjukdomar, läkemedelsbehandling och årstidsvariation, måste sambandet mellan D-vitamin och dödlighet anses starkt, säger Helena Johansson, forskare vid Sahlgrenska akademin.
I Sverige bildas D-vitamin i huden endast under sex av årets månader, vilket leder till att blodnivåerna av D-vitamin variera påtagligt mellan årstiderna. Men att behandling med D-vitamin skulle kunna öka överlevnaden är enligt forskarna för tidigt att säga.
–Det behövs mer resultat från randomiserade behandlingsstudier med D-vitamin innan man kan dra den slutsatsen, säger Helena Johansson.
Studien Low serum vitamin D is associated with increased mortality in elderly men: MrOS Sweden publicerades i ansedda tidskriften Osteoporosis International. Studien bygger på uppgifter hämtade ur den omfattande så kallade Mr OS-studien, som följer 11 000 äldre män från USA, Sverige och Kina.
Kontaktinformation
Kontakt:
Helena Johansson, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0521-40399
070-4753870
helena.johansson@mbox319.swipnet.se
FAKTA D-VITAMIN
D-vitamin påverkar balansen mellan kalcium och fosfat i blodet och är centrala för kroppens bildande av ben. D-vitamin bildas från kolesterol i huden när den utsätts för solljus, andra naturliga källor är bland annat raps- och fiskleverolja, ägg och mejeriprodukter.
Ända sedan andra världskrigets slut så har en majoritet av de konflikter som utspelats världen över ägt rum inom stater. Flera av de mellanstatliga konflikter som ändå har ägt rum har varit fruktansvärt blodiga, som till exempel kriget mellan Nord- och Sydkorea (1949-53), Iran och Irak (1980-88) och Eritrea och Etiopien (1998-2000). Att denna typ av konflikter över tid blivit allt färre har haft en positiv inverkan på mänsklig säkerhet. Under de senaste åren har dock forskare inom UCDP, baserat vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, observerat en oroande trend, där externa aktörer skickar in trupp i interna konflikter i allt större utsträckning.
– Forskning visar att detta fenomen är kopplat till intensivare och längre konflikter så detta är givetvis en alarmerande utveckling, säger Lotta Themnér, en av projektledarna inom UCDP.
2010 hade nio av de 30 aktiva konflikterna (30 procent), inblandning av trupper från ett eller flera andra länder. En så hög andel har inte tidigare uppmätts och då går informationen tillbaka till 1946. Några omskrivna exempel är krigen i Afghanistan, Irak och Somalia.
Det är också vanligt att stater eller icke-statliga aktörer försöker påverka utgången av en konflikt på annat sätt än att skicka trupper, till exempel genom att bistå en av sidorna med vapen, utrustning eller finansiering. Då denna typ av stöd oftast ges i hemlighet är det svårare att säkerställa trender. I regel dröjer det flera år innan information blir tillgänglig.
– I stort så kan vi säga att de allra flesta konflikter ser någon typ av extern inblandning. Det är faktiskt så att hela 74 procent av alla konflikter aktiva sedan 1975 sett extern inblandning, annan än trupp från utanförstående stater, säger Therese Pettersson, projektledare inom UCDP.
Professor Peter Wallensteen, ledare för programmet, menar att en villighet att intervenera istället skulle kunna mildra en konflikt om den användes på annat sätt.
– En effektiv användning av ett riktat embargo mot leveranser av vapen kan uppnå detta. Vi vet att nya vapen ökar stridsintensiteten och även kan minska viljan att söka efter förhandlingslösningar. Denna forskning sänder en signal till dem som vill arbeta för fred: ett vapenembargo som införs tidigt i en konflikt kan ändra utvecklingen, säger Peter Wallensteen.
För mer information kontakta:
Lotta Themnér: 0704-250533
Therése Pettersson: 070-6496491
Peter Wallensteen: 070-6752679
I den mest omfattande studien någonsin av sitt slag har en internationell grupp av forskare visat att sjöfågelarters fortplantning världen över börjar minska drastiskt då tillgången på fiskföda sjunker under en tredjedel av de maximala nivåerna.
– Det var mycket överraskande att se att den kritiska nivån är ungefär densamma för olika sjöfågelarter oavsett var i världen de lever. Mönstret är så konsekvent att vi föreslår en ny princip, en tredjedel för fåglarna, som skulle kunna användas för att ge sjöfåglar rätt förutsättningar att lyckas med sin häckning och fortplantning, säger en av medförfattarna, Henrik Österblom, från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
Studien, som publiceras i Science den 23 december, sträcker sig från Arktis till Antarktis och från Stilla havet till Atlanten. Österblom och hans kollegor använde data insamlade från 14 arter, inklusive sillgrisslor, havssulor, lunnefåglar och pingviner.
Ett riktmärke för fisket
Fortplantningen hos sjöfåglarna undersöktes under perioder på 15 till 47 år och var relaterad till hur mycket av deras huvudsakliga fiskföda som fanns tillgänglig i fåglarnas häckningsområden. Var forskarna än tittade i världen var antalet födda ungar opåverkat om mängden fisk i havet var större än en tredjedel av de nivåer som maximalt uppmätts. Men om tillgången på fisk föll under denna tröskelnivå sjönk antalet ungar kraftigt.
Forskargruppen menar att de tröskelvärden som identifierats i studien i nästa steg kan komma att påverka den faktiska fiskeförvaltningen. Även om det kan finnas vissa variationer mellan olika fiskbestånd har de flesta av de ekonomiskt viktigaste arterna tillräckligt med data för att fastställa gränsvärden.
– Vi verkar ha hittat ett viktigt riktmärke som kan användas för att avgöra hur mycket fisket bör begränsas för att säkra sjöfågelpopulationers långsiktiga överlevnad, förklarar den nya studiens försteförfattare Dr Philippe Cury, från det franska forsknings- och utvecklingsinstitutet, IRD.
Viktiga indikatorer på tillståndet i havsmiljön
Studien är inte bara intressant för sina slutsatser om förhållandet mellan sjöfåglar och fisktillgång. Den kan också ge en bättre förståelse av tillståndet i världshaven och hur mycket mer mänskliga påverkar de marina ekosystemen klarar av.
– Sjöfåglar är några av de bästa och mest lättstuderade indikatorerna när det gäller att diagnostisera tillståndet i världens marina ekosystem. Att bättre förstå relationen mellan sjöfåglar och deras bytesdjur är avgörande för vår förståelse av de förändringar som våra hav just nu genomgår, förklarar Henrik Österblom.
Referens:
“Global seabird response to forage fish depletion – one-third for the birds”. Philippe M. Cury, Ian L. Boyd, Sylvain Bonhommeau, Tycho Anker-Nilssen, Robert J.M. Crawford, Robert W. Furness, James A. Mills, Eugene J. Murphy, Henrik Österblom, Michelle Paleczny, John F. Piatt, Jean-Paul Roux, Lynne Shannon and William J. Sydeman. Science 23 Dec 2011, Vol. 334, Issue 6063.
För mer information, kontakta:
Dr Henrik Österblom,
henrik.osterblom@stockholmresilience.su.se ,
073-707 88 16
Fredrik Moberg – Presskontakt, Stockholm Resilience Centre
fredrik.moberg@stockholmresilience.su.se,
070-680 65 53
När de fossila sandkornen undersöktes med röntgenstrålning avslöjades att de var sammansatta av många enskilda celler med cellkärna.
– Vi tolkar dessa fossila sandkorn som de första ansatserna till flercellighet inom djurvärldens utvecklingslinje, säger Stefan Bengtson, professor vid Naturhistoriska riksmuseet och en av medlemmarna i forskarlaget.
Amöbaliknande celler
De fossila cellerna i sandkornen har upprepade gånger delats på mitten, så att de blev till två, fyra, åtta celler, och så vidare. Så långt ser det ut som cellklyvningen i ett djurembryo, men det blir inte något djur av det hela, utan jordnötsformade bildningar fyllda av hundratusentals celler. De yttersta cellerna simmar fritt innanför ytterhöljet. Detta ledde till tolkningen att fossilen var amöbaliknande organismer med en flitig cellklyvning innanför ett skyddande hölje. När tiden var mogen spreds celler till omgivningen som sporer genom öppningar i höljet. Detta beteende finns även idag hos många encelliga organismer. Särskilt liknar fossilen en grupp organismer som nuförtiden lever som parasiter på fiskar och kräftdjur och som är nära besläktade med djur.
Encellig blir flercellig
Forskarna tror att de fossila sandkornen kan ha gett upphov till flercelliga organismer som inte släppte iväg sina celler. För att fria, encelliga organismer i havet skulle kunna utvecklats till djur bör det första steget ha varit flercellighet som sedan utvecklades till organismer med specialiserade celler, vävnader och form.
Dessa fossila cellfabriker är ca 570 miljoner år gamla och hittades i det som nu är en fosfatgruva i södra Kina. Den fosfatrika miljön gjorde att de impregnerades av mineral och kunde fossiliseras till sten.
Bristande förklaringsmodeller
Under drygt tio år har dessa fynd jämförts med andra fossila sandkorn som är ca 30 miljoner år yngre och verkligen är embryon till tidiga djur. Men den nya tolkningen är byggd på röntgenundersökningar av många utvecklingsstadier och visar alltså ett ännu tidigare skede i evolutionen.
– Våra forskarkollegor kommer kanske inte att gilla att de tidigaste djurfossilen ”degraderas” till encelliga organismer, säger Stefan Bengtson. Men egentligen är detta just vad forskning går ut på – att hitta brister i våra förklaringsmodeller och att försöka formulera bättre förklaringar.
Kontakt
Stefan Bengtson
Professor i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08-5195 4220
Mobil: 0708 116 186
stefan.bengtson@nrm.se
– Vi har goda skäl att tro att liknande förändringar i arvsmassan, som vi ser hos denna höna, har spelat en viktig roll under människans och andra arters evolution, säger professor Leif Andersson, som lett studien.
I studien, som publiceras i tidskriften PLoS Genetics, har forskare vid Uppsala universitet i samarbete med forskarkolleger vid SLU, North Carolina State University i USA och National Chung-Hsing University i Taiwan identifierat orsaken till fibromelanos hos höns, som bland annat förekommer hos kinesiska Silkiehöns. Denna egenskap innebär en massiv ökning av antalet pigmentceller som färgar inte bara huden svart, utan även inre organ. Dessa höns har stor betydelse i kinesisk kokkonst och kinesisk medicin och en liknande hönstyp beskrevs redan av Marco Polo när hans besökte Kina på 1200-talet.
Forskarna visar att egenskapen beror på ett så kallat rearrangemang i arvsmassan som leder till en ökad produktion av proteinet Endothelin 3.
– Detta protein har en central roll för pigmentcellernas utveckling. Det blir helt enkelt en överproduktion av pigmentceller som i sin tur producerar stora mängder svart pigment, säger Ben Dorshorst, postdoktor vid Uppsala universitet.
Forskargruppen, som leds av professor Leif Andersson, har nu kartlagt en lång rad egenskaper hos husdjur och ett tydligt mönster har utkristalliserats, nämligen att denna typ av rearrangemang har bidragit väsentligt till att förändra husdjurens egenskaper. Andra exempel inkluderar vit färg hos hästar och kammens storlek och form hos höns.
I Sverige finns det en specifik lantras – Bohuslän-Dals Svarthöna – med fibromelanos och forskarna fann att dessa hönor bär exakt samma mutation som sina kinesiska släktingar. Detta stämmer, enligt Leif Andersson, bra med en anekdot som säger att denna hönsras fick sin svarta färg från några kinesiska höns som en Ostindiefarare från Norge tog med sig hem och som sedan spreds till Sverige.
– Detta är ett exempel på hur vi har spridit runt mutationer med intressanta effekter under utvecklingen av våra husdjur. Det är uppenbart att vi människor sedan lång tid tillbaka har haft en förkärlek för biologisk mångfald även hos våra husdjur, säger han.
Fakta: Ett så kallat rearrangemang i arvsmassan innebär att det finns extra kopior av en bit DNA (duplikation), eller att en bit DNA försvunnit (deletion) och/eller att orienteringen av DNA fragment kastats om (inversion). Ett komplext rearrangemang innebär att två eller flera rearrangemang har inträffat. I det aktuella fallet med de svarta hönsen har forskarna funnit att två närliggande DNA fragment har duplicerats och ett av dessa två duplicerade fragment har även inverterats (se bifogad illustration).
Kontakt: Professor Leif Andersson, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, tel: 018-471 49 04, 070-514 4904, e-post: Leif.Andersson@imbim.uu.se
När en patentinnehavare (licensgivare) ingår avtal om rätten för en licenstagare att sälja den patenterade uppfinningen utsätter sig båda parter för risker, så kallade transaktionskostnader. Om transaktionskostnaderna är för höga kan det medföra att avtalet uteblir vilket motverkar en väl fungerande marknad. Därför innehåller avtalet ofta ett antal klausuler för att minimera transaktionskostnaderna.
I avhandlingen analyserar Vladimir Bastidas de ekonomiska effekterna av klausuler som förekommer i patentlicensavtal utifrån i vilken utsträckning de minimerar transaktionskostnaderna. Baserat på dessa analyser utvärderar han regleringen av patenlicensavtalsklausuler i Artikel 101(1) Treaty of the Functioning of the European Union (TFEU) och förordning 772/2004 om tekniköverföring.
Vladimir Bastidas konstaterar att en mer tillåtande inställning till patenlicensavtalsklausuler i många fall skulle effektivisera marknaden. Resultaten är dock inte entydiga; i vissa fall medför ett transaktionskostnadsperspektiv tvärtom att en striktare reglering är att rekommendera.
Traditionellt har avtalsregleringar fokuserat på skydd av licensgivaren. Utvecklingen har enligt Vladimir Bastidas gått mot att licenstagaren bidrar allt mer i innovationsprocessen och bär en större del av risken än tidigare. Det är till exempel licenstagaren som bär kostnaderna för marknadsföring av uppfinningen. Licenstagaren kan också vara en del av innovationsprocessen genom att slutprodukten är ett aggregat av flera olika patent som licenstagaren har fått rättigheterna till. Vladimir Bastidas konstaterar att förordning 772/2004 tillgodoser även licenstagarens behov av riskminimerande klausuler relativt väl. Däremot anser han att den juridiska doktrinen brister i förståelse för licenstagarens nya roll och hur detta påverkar den konkurrensrättsliga bedömningen.
– För att stimulera till nya innovationer bör transaktionskostnaderna beaktas i högre grad, inte minst mot bakgrund av att många ekonomer anser att innovationer är den viktigaste faktorn för tillväxt i samhället, sammanfattar Vladimir Bastidas.
För närvarande pågår en revision av förordning 772/2004 som beräknas vara klar år 2014.
Vladimir Bastidas disputerade den 15 november 2011. Avhandlingens titel: Promoting Innovation? – A Legal and Economic Analysis of the Application of Article 101 TFEU to Patent Technology Transfer Agreements
För mer information kontakta gärna:
Vladimir Bastidas
Tel: 08 – 16 32 90
Mobil: 070-259 98 52
E-post vladimir.bastidas@juridicum.su.se
Staffan Westerlund, presskontakt Juridicum
Tel: 08-16 12 82
För att hjälpa blivande mödrar måste den förebyggande vården utvecklas.
Ida Flink, som har skrivit en avhandling i psykologi vid Örebro universitet, forskar om vilken betydelse oro och negativa tankar, så kallade katastroftankar, har för hur människor upplever smärta. Hon har undersökt hur katastroftankar påverkar såväl förlossningssmärta som långvarig smärta i rygg och nacke.
– Katastroftankar är en form av repetitivt negativt tänkande. Tidigare forskning har fokuserat på tankarnas innehåll och behandlingarna har handlat om att ifrågasätta och förändra innehållet, säger Ida Flink.
– Men ett annat sätt att se det är att innehållet av tankarna inte är det viktiga utan vilken funktion de får. De leder till att människor ältar sin rädsla och det hindrar dem från att hitta en lösning till sina problem.
Svårare att hantera smärtan
Katastroftankarna förvärrar problemen och ger en ökad upplevelse av smärta. De får människor att undvika allt förknippat med smärta. Människor som lever med långvarig smärta i rygg och nacke ,och som har katastroftankar, kan hamna i en vana att undvika jobb, sociala sammanhang och alla rörelser förknippade med smärta. Förlossningen går inte att undvika även om kvinnor med extrem förlossningsrädsla kan välja att bli förlösta med kejsarsnitt.
– Förlossningen är speciell. Det är en smärta som man vet ska komma men som samtidigt är kortvarig och får ett positivt slut men de negativa tankarna gör det svårare att hantera smärtan och att återhämta sig efteråt, säger Ida Flink.
När det gäller långvariga ryggbesvär och förlossningssmärta, där smärtan oftast inte är ett tecken på fysisk skada, kan inte den medicinska vården hjälpa till särskilt mycket och då måste man hitta andra vägar att lindra smärtan. I nuläget saknas effektiva behandlingsstrategier som riktas direkt mot katastroftankarna.
Nya effektiva behandlingar
– Att se katastroftankar som en form av undvikande och att fokusera på funktionen öppnar nya möjligheter för effektiva behandlingar och vi behöver till exempel utveckla en förebyggande vård för att kunna hjälpa kvinnor med katastroftankar kring förlossningssmärta. Det skulle öka deras chanser till en positiv upplevelse av förlossningen.
– Även patienter med smärta i rygg och nacke behöver hjälp att hantera sina negativa tankar. Genom att förbättra dagens kognitiva beteendeterapi, KBT, skulle vi kunna hjälpa även patienter med katastroftankar. KBT-behandlingar kan utveckla förmågan till konstruktiv problemlösning i stället för att personen fastnar i ett passivt ältande kring problemen, säger Ida Flink.
För mer information kontakta Ida Flink: 073-729 8499
Den nya metoden att se variationer i temperaturen är finurlig och enkel. I havet produceras kiselagler på sommaren och ju varmare temperatur desto större produktion. Men istället för att mäta hela produktionen kan en liten mängd kiselalger i en årsproduktion avslöja sommartemperaturen. Forskarna mäter nämligen hur mycket det finns av olika varianter, isotoper, av grundämnet kisel i algerna, eftersom detta påverkas av temperaturen.
Lokala klimatarkiv
Genom att gräva upp ett bottenprov i norra Bottenviken kunde forskarna undersöka kiselalger från alla somrar sedan 180 år tillbaka, lagrade på varandra. Temperaturen i ytvattnet där kiselalgerna levde är samma som sommarluftens medeltemperatur och i Bottenviken har den varierat mellan 12 och 15 grader sedan början av 1800-talet. Algerna har ett skal av kisel som är mycket hållbart och bevaras i bottensedimenten. Kiselalger finns nästan överallt på jorden och kan alltså med denna nya metod ge oss information om den lokala sommartemperaturen, ett viktigt underlag för att kunna förstå klimatets utveckling.
Denna forskning publicerades i tidskriften Biogeosciences, 8, 3491–3499, 2011
Kontakt
Per Andersson, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet
08-5195038
070-4930782
per.andersson@nrm.se
Matthias Holweg är docent inom Operations Management, och specialiserad på fordonsindustrin. Nu publicerar han rapporten ”Who killed Saab Automobile?” tillsammans med kollegan Nick Oliver. Han konstaterar att många idag är besvikna på GM, men menar att skulden inte bör läggas enbart på dem.
– De backade trots allt upp Saab under många år med stora förluster, säger han. Det var inte GM som knäckte Saab. Det var inte heller fackföreningarna, svenska staten eller Spyker som knäckte Saab. Misslyckandet beror på att Saab konkurrerades ut av framför allt Audi och BMW.
Saabs starka varumärke och mycket lojala kundbas räckte länge för att hålla företaget stabilt, om än litet. Men eftersom konkurrenterna hela tiden växte och tog marknadsandelar trängdes Saab till slut ut från marknaden, enligt Matthias Holwegs analys.
– Det kunde ha undvikits om GM hade lyckats göra samma sak av Saab som Volkswagen gjorde av Audi: ett helt integrerat premiummärke med en klar och distinkt image. Om Saab hade fått ta del av GM:s skalfördelar fullt ut så hade det fått ekonomiskt utrymme att växa.
Men de skilda kulturerna hos de två företagen skapade en friktion som gjorde att integrationen misslyckades.
– Saabs motsträviga sätt att hålla fast vid sin självständighet var början till slutet. De fortsatte att vara ett litet oberoende företag, vilket gjorde det omöjligt för dem att växa, och till slut blev de utkonkurrerade. Men GM har också del i skulden. De hanterade Saab klumpigt och borde ha kämpat hårdare för att integrera företaget.
Spykers försök att rädda Saab betecknar han som naivt.
– De tillförde inget nytt, varken pengar, partners eller idéer.
Att GM blockerade försäljningen av Saab till kinesiska Pang Da och Youngman är inte förvånande enligt Mattias Holweg. GM har redan en stor partner i Kina (Shanghai Automotive Industries Corporation) och ville skydda sina intressen genom att förhindra att deras teknologi spreds till konkurrenter.
Men även om förvärvet hade blivit av hade Saabs framtid varit mycket oviss, säger han.
– Försäljningssiffrorna i Kina hade behövt öka osannolikt snabbt för att företaget skulle överleva. Speciellt med tanke på de uteblivna försäljningsframgångarna för den nya modellen 9-5 i de traditionella marknaderna Sverige, Storbritannien och USA.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Matthias Holweg, forskare vid Chalmers, docent i Operations Management och forskningschef vid Judge Business School på University of Cambridge, m.holweg@jbs.cam.ac.uk
Filmer som handlar om hämnd efter en våldtäkt är en genre som på engelska går under namnet ”Rape-Revenge” eller på svenska våldtäktshämnarfilmer. Genren var mest aktuell under 1970- och 1980-talen och filmerna blev ofta totalförbjudna, censurerade och nedvärderade. I dag ser det annorlunda ut. ”Män som hatar kvinnor” kammade hem tre Guldbaggar och den 21 december är det premiär för Hollywoodversion.
– På senare år har filmerna framför allt producerats som storfilmer och blivit varmt mottagna av publik och kritiker. Filmerna har också blivit mer uttalat feministiska i sin framtoning, säger Jonas Danielsson, postdoktor i etnologi.
Ovanligt med våld
Jonas undersöker hur publik och recensenter tagit emot de två svenska filmerna ”Män som hatar kvinnor” från 2009 och ”Thriller – en grym film” från 1974. Båda filmerna innehåller sexuellt våld, nakenhet och huvudpersoner som vägrar att gå under av det manliga förtryck de utsätts för. De hämnas – våldsamt. Skillnaden ligger framför allt i hur filmerna har tagits emot. ”Thriller” blev först totalförbjuden och senare kraftigt censurerad. Varför betraktades huvudpersonen Madeleine som så farlig 1974?
– Nakenhet var inte alls ovanligt på film vid den tiden. Däremot var det mer ovanligt med våld, särskilt om det handlade om motståndshandlingar från kvinnor. I ”Thriller” klipptes dessutom den grövsta kränkningen och dessutom stora delar av hämndscenen bort. Det påverkar mycket hur man som tittare sympatiserar med karaktären, förklarar Jonas.
Accepterad hämnare
Mottagandet blev därefter. Recensionerna av ”Thriller” var inte nådiga. Till exempel skrev Aftonbladet att ”Thriller skildrar, för den händelse det intresserar tre å fyra biljettspekulanter, hurusom det drogade flarnet Christina Lindberg praktiserar kvinnokampen…”. Lisbeth Salander har å andra sidan utropats som ”Svensk films första hämnare”.
– Det vittnar om att rollen som kvinna har förändrats, men också om att våldtäkt numera är en politisk fråga. Det finns en frustration i samhället inför ett, offentligt sett, alltmer utbrett kvinnovåld, som också gör det möjligt att acceptera en kvinnlig hämnare.
Individuellt problem
Han berättar att i början av 1970-talet fanns mäns våld mot kvinnor inte på den svenska politiska dagordningen. Sveriges husmodersförening och Fredrika-Bremer-förbundet försökte visserligen påverka justitiedepartementet att vidga lagtexten så att våldtäkt i hemmet skulle bli möjligt att åtala.
– Våldtäkt ansågs fortfarande vara ett individuellt, framförallt kvinnligt, problem. Men ”Thriller” blir helt obegriplig utifrån ett individperspektiv. Det finns ingenting i huvudpersonen Madeleines karaktär som säger att hon ”vill” bli utnyttjad eller att hon själv kan styra vad hon utsätts för, säger Jonas.
Upplevelse av att ingenting görs
Att våldtäktshämnarfilmer i dag framför allt produceras och tas emot som storfilmer visar att det numera är accepterat att våldtäkter verkligen är ett samhällsproblem.
– Vi kan idag, mer eller mindre, erkänna att faktiska våldtäkter sker både utanför men allra mest i hemmet. Problemet är bara att det finns en upplevelse av att ingenting görs. Allt ligger bortom vår påverkan och då ligger fantasin och fiktionen nära till hands. Här kan vi se världen i svart och vitt. Vi kan lägga våra moraliska betänkligheter åt sidan och hämnas, avslutar Jonas.
Kontaktuppgifter:
Jonas Danielsson är universitetslektor vid institutionen för kultur och medievetenskaper vid Umeå universitet
090-786 97 55
jonas.danielsson@kultmed.umu.se
– Utmaningen är att hitta de funktioner som behövs för att maskinen själv ska kunna ta sig fram i trånga gruvtunnlar där det finns små marginaler för felnavigering, säger Johan Larsson som presenterar sin forskning i en doktorsavhandling i datavetenskap vid Örebro universitet.
Lastmaskinernas uppgift är att lasta, transportera och lasta av gruvmaterial. De är tunga maskiner som är svåra att manövrera. De lastmaskiner Johan Larsson jobbar med är elva meter långa, tre meter breda och väger runt 40 ton. Samtidigt är de gruvgångar som de ska ta sig igenom så smala att avståndet mellan maskin och vägg ibland inte är större än en halvmeter på vardera sidan.
Högre produktivitet
Problemet med manuell fjärrstyrning, då operatören aktivt styr maskinen med hjälp av bilden från en videokamera monterad på fordonet, är att det går långsammare och leder till sämre produktivitet. Johan Larsson har därför utvecklat ett system, där maskinen mäter avståndet till väggarna framåt och åt sidorna, och självständigt tar sig fram i tunneln, i enlighet med operatörens kommandon från kontrollrummet och med hänsyn till de uppmätta avstånden till väggarna.
– Med hjälp av lokal autonomi, det vill säga datorer, sensorer och funktioner ombord på maskinen som hjälper operatören att styra maskinen, går det att uppnå avsevärt högre produktivitet än vid rent manuell fjärrstyrning.
Krävs ingen ny infrastruktur
Den nya tekniken går att installera i redan existerande fordon och det krävs ingen ny infrastruktur nere i gruvan för att den ska fungera. Allt som behövs är att det går att kommunicera med maskinen från ett kontrollrum.
– Den stora vinsten är att operatörerna får en bättre arbetsmiljö och inte behöver utsättas för de risker som underjordsarbete medför.
Johan Larsson är civilingenjör och arbetar med styrsystemsutveckling på Atlas Copco Rock Drills AB i Örebro.
För mer information, kontakta Johan Larsson, 073-913 17 01.
